Profilval på omvårdnadsprogrammet. En möjlighet eller ett hinder

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SÄL 3

Examensarbete

15 högskolepoäng

Profilval på omvårdnadsprogrammet

En möjlighet eller ett hinder

Profiles in healthcare-programme. An opportunity or an obstacle

Kajsa Lindström

Lärarexamen 90 hp Ht -08

Examinator: Lena Lang Handledare: Annette Byström

(2)

(3)

Sammanfattning

Lindström, Kajsa. (2008) Profilval på omvårdnadsprogrammet. En möjlighet eller ett hinder. Profiles in healthcare-programme. An opportunity or an obstacle. Examensarbete 15 högskolepoäng, SÄL 3, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Antalet elever som idag söker till omvårdnadsprogrammet har sjunkit och skolan försöker därför hitta nya vägar att locka till sig elever bland annat genom att erbjuda olika profilval. Syftet med följande arbete var att undersöka hur elever vid gymnasieskolans omvårdnadsprogram ser på innehållet i sin utbildningen. Med hjälp av en enkätundersökning tillfrågades 47 elever som går sitt tredje och sista år hur de upplevt sin utbildning, speciellt utifrån att de från och med sitt andra år kunnat välja en av tre profiler. En liknande undersökning har gjorts av Anna Sjölin (2004) om ungdomars gymnasieval, deras motiv till att söka omvårdnadsprogrammet och hur de såg på sin yrkesutbildning och framtid. Resultatet i hennes undersökning visar att eleverna valde omvårdnadsprogrammet utifrån att det är ett praktiskt inriktat gymnasieprogram men att mindre än hälften av eleverna ville jobba som undersköterskor i framtiden. Även i denna undersökning visade resultatet att eleverna sökte till omvårdnadsprogrammet på grund av den praktiska inriktningen. Dessutom lockade även de tre olika profilvalen och många av de tillfrågade trodde att profilval var ett bra sätt att locka elever till omvårdnadsprogrammet. Profilvalen betydde också mycket för deras framtida yrkesval. Flertalet elever drömde om yrken som låg inom det profilval de gjort. Elevernas bild av utbildningen förändrades under de tre åren och flertalet tyckte att den blev sämre bland annat på grund av att den inte var tillräckligt praktiskt inriktad.

För att få fler sökande trodde eleverna att det var viktigt med tydlig information från skolans sida om utbildningens innehåll och att de elever som går denna utbildning skulle göra den bästa reklamen för omvårdnadsprogrammet.

Nyckelord: arbetsplatsförlagd utbildning (APU), omvårdnadsprogrammet, profilval, status

Kajsa Lindström Handledare: Annette Byström

(4)

(5)

Innehållsförteckning

5

1 Inledning

7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Syfte 8 1.2.1 Frågeställningar 8

2 Litteraturgenomgång

9 2.1 Yrkesförberedande program 9 2.2 Omvårdnadsprogrammet 9

2.3 Arbetsmarknaden i dag och i morgon 10

2.4 Tidigare forskning 11

3 Metod

14 3.1 Datainsamling 14 3.2 Urval 15 3.3 Procedur 15 3.4 Bearbetning 15

4 Resultat

16 4.1 Enkät 16

5 Diskussion

30 5.1 Metoddiskussion 30 5.2 Resultatdiskussion 30 5.3 Slutsats 32

6 Referenser

33

7 Bilagor

34

(6)

(7)

1. Inledning

Dagens gymnasieskola har inte bara fått fler program utan även fler inriktningar och profiler inom varje program. På grund av att vissa program inte är lika populära som andra uppstår en konkurrens både inom och mellan gymnasieskolorna där man försöker locka fler sökande till just sitt speciellt utformade program. Det kan finnas risker med att själva kärninnehållet i programmet, det som ger programmet dess karaktär, urholkas t ex om kurser som handlar om social omsorg eller kurser om utvecklingsstörning och andra funktionshinder får stå till sidan för andra nya kurser. Det skulle kunna innebära att utbildningen inte svarar mot arbetsmarknadens förväntningar och att eleverna inte har tillräckliga förkunskaper för att få göra sin arbetsplatsförlagda utbildning inom kommunens sociala omsorg. Det kan givetvis också vara positivt med fler alternativ och en möjlighet för elever som vill ha den praktiska grundutbildningen innan de söker vidare till högskola.

Som blivande lärare på omvårdnadsprogrammet är jag intresserad av att få reda på om de elever som lockats till att välja detta gymnasieprogram är nöjd med den utbildning de får. Jag är också intresserad av att ta reda på hur dessa elevers kunskaper och erfarenheter skulle kunna bidra till att statusen på omvårdnadsprogrammet ökar i framtiden.

1.1 Bakgrund

Omvårdnadsprogrammet vid en av landets gymnasieskolor gick inför hösten 2005 ut med ett nytt koncept där alla eleverna under första året läser tillsammans och inför det andra året kan välja bland tre olika profiler, ”Skydd och säkerhet”, ”Hälsa och friskvård” samt ”Räddning och akutsjukvård”. Antalet sökande hade under ett antal år sjunkit och skolan hoppades nu att denna nya satsning skulle locka fler elever att söka. Målsättningen var också att få fler pojkar att söka.

Idén kom från en annan gymnasieskola i landet där man gjort på liknande sätt. Ett antal studiebesök ordnades för några av skolans lärare, rektor och studie- och yrkesvägsledare och man hade regelbundna träffar där olika lösningar diskuterades. När det hela var klart gick man ut och informerade på samtliga högstadieskolor i regionen (lagom inför ansökningarna) om det nya omvårdnadsprogrammet med de tre profilerna.

I marknadsföringen av programmet har man också inom profilen ”Skydd och säkerhet” lockat med arbete inom kriminalvård, bevakningsbranschen och polisyrket. Man har även gjort arrangerade bilder med t ex elever framför en polishelikopter. Inom profilen ”Räddning och akutsjukvård” ska man vara intresserad av att jobba med att aktivt hjälpa människor. Här lockar man med bilder på t ex elever framför en ambulans. Inom profilen ”Hälsa och friskvård” lockar man med yrken som hälsopedagog, sjukgymnast och massör. Här har man inga bilder med i marknadsföringen.

Resultatet blev att skolan fick betydligt fler sökande inför hösten 2005 och att fler pojkar också valde programmet. Dessa elever fick sedan inför sitt andra år välja en av de tre profilerna och är nu inne på sitt tredje och sista år. Av de 2500 poäng som eleverna ska ha läst efter tre år utgör 450 poäng kurser inom de tre olika profilerna.

Profilkurserna inom ”Räddning och akutsjukvård” är: Omvårdnad 150 p

Sjukvård 200 p Psykologi B 50 p Idrott och hälsa B 50 p

(8)

Profilkurserna inom ”Skydd och säkerhet” är: Omvårdnad 150 p

Socialt behandlingsarbete 100 p Socialpsykiatri 100 p

Skydd och säkerhet 50 p Idrott och hälsa B 50 p

Profilkurserna inom ”Hälsa och friskvård” är: Omvårdnad 150 p

Näringskunskap 50 p Hälsopedagogik 50 p Alternativ medicin 50 p Hälsokunskap 100 p Idrott och hälsa B 50 p

Under det första året då eleverna läser tillsammans görs en 4-veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU) inom äldreomsorg. När de sedan i årskurs 2 börjar i sin profil gör eleverna en 4-veckors APU på sjukhus samt ytterligare en 4-veckors APU som är mer inriktad mot den profil de valt. I årskurs 3 har eleverna två 4-veckors APU som är profilinriktad. Från sjukhuset infördes under hösten 2006 ett krav om att elever ska ha genomfört kurs i sjukvård för att få göra APU på sjukhus. Denna kurs ligger som profilkurs endast i profilen ”Räddning och akutsjukvård” men kan väljas av de andra profilerna i ett så kallat ”valfritt paket”. Det var dock för sent att göra omval för de elever som hade önskat det vilket har orsakat ett stort missnöje gentemot skolans ledning bland dessa elever.

Inför hösten 2006 gjorde den första kullen elever sina profilval. De flesta valde profilerna ”Skydd och säkerhet” samt ”Räddning och akutsjukvård”. För att få en så jämn fördelning som möjligt mellan de tre profilerna värvades några elever som valt dessa profiler över till profilen ”Hälsa och friskvård”.

Det har varit svårt att ordna APU-platser inom profilerna främst inom ”Skydd och säkerhet” samt ”Hälsa och friskvård” och speciellt under det sista läsåret då APU:n ska vara mer profilinriktad. Inom yrken som polis, brandman och securitas tar man ej emot gymnasieungdomar vilket gjorde att skolan ordnade en ”säkerhetsutbildning” för ett antal elever med representanter från yrkeslivet istället för en APU-placering. Det har också varit svårt att få bra APU-platser för eleverna som går ”Hälsa och friskvård” eftersom många inom så kallade hälsoyrken jobbar med samtalsterapi eller annan verksamhet som de anser vara för integritetskrävande för att låta gymnasieelever vara med.

1.2 Syfte

Syftet är att undersöka hur elever ser på vägarna in, genom och ut ur omvårdnadsprogrammet med fokus på profilval.

1.2.1 Frågeställningar

Vad har påverkat eleverna vid deras val av program och profil? Vilken betydelse har profilvalen för framtida yrkesval?

(9)

2. Litteraturgenomgång

I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 finns de mål och riktlinjer som skolans intressenter ska arbeta utifrån när det gäller utbildning av elever i skolan. Skolan ska också arbeta för att förbereda eleverna inför ett liv efter utbildningens slut. I de följande avsnitten beskrivs hur de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan ser ut idag samt förslag på hur de ska se ut i framtiden. Även omvårdnadsprogrammets utveckling, dess programmål, vad utbildningen leder till tas upp samt den rådande bristen på omvårdnadspersonal. Till sist tas exempel på tidigare forskning upp som har anknytning till detta arbete.

2.1 Yrkesförberedande program

I utbildningsdepartementets nyaste gymnasieutredning (SOU 2008:27) beskriver man den nuvarande reformen med de yrkesförberedande programmen som alltför teoretisk. Dels genom att det blev fler teoretiska ämnen och dels att karaktärsämnena blev mer teoretiserade. Jämfört med många andra länder har den svenska gymnasieskolan ingen fast struktur för samverkan med arbetslivet. Arbetslivets företrädare har inte någon tydlig roll i reformen utan samverkan kring yrkesförberedande utbildning och den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) är på frivillig grund och skolans ansvar. Samverkan finns dock av tradition i vissa branscher men det är t ex den enskilda skolans ansvar att hitta APU-platser utan stöd från någon nationell nivå. Hittar skolan inga APU-platser kan APU:n förläggas på skolan vilket innebär att kontakten med arbetslivet uteblir. Risken blir att kvalitén i utbildningen kan se olika ut från skola till skola. Den nuvarande gymnasieskolan erbjuder olika möjligheter för manliga och kvinnliga elever. För manliga elever är de yrkesförberedande programmen både fler, tydligt definierade och leder till en anställning. För kvinnliga elever är det motsatsen. En förklaring kan vara att kvinnliga elever går vidare till högskolestudier. I den nya utredningen är man också kritisk till den information som ges inför gymnasievalen. Den har blivit mer av marknadsföring i stället för tydlighet om programmets innehåll och vad utbildningen leder till.

Den nya gymnasieutredningen har fått namnet ”Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola”. De yrkesförberedande programmen ska ersättas av 14 yrkesprogram. Dessa ska leda till en yrkesexamen vilken ger en erkänd kompetens och anställningsbarhet. Ett större ansvar ska läggas på arbetslivets representanter att erbjuda praktikplatser genom att avtal sluts mellan skolhuvudman och arbetsplats. APU byter namn till APL vilket betyder arbetsplatsförlagt lärande. Skolorna ska i fortsättningen inte kunna anordna utbildning om inte APL-platser finns.

2.2 Omvårdnadsprogrammet

Omvårdnadsutbildningen förändrades 1991 i och med den nya gymnasiereformen från en yrkesutbildning till en yrkesförberedande utbildning. I och med detta har också en förändring skett bland elevgruppen som sökt till utbildningen. Törnqvist (2006) säger att det tidigare var ”välmotiverade och högpresterande” elever som kom in medan det numer är ”skoltrötta och svagpresterande” elever. Under den sista tioårsperioden har elevantalet halverats och i och med detta kommer samtliga elever in som söker till omvårdnadsprogrammet på de flesta orter i landet (Törnqvist 2006).

(10)

Både skolverket och Svenska Kommunalarbetarförbundet menar att namnbytet från vårdlinjen till omvårdnadsprogrammet innebar att färre elever sökte in (skolverket 1999). Näringsdepartementet skrev i en rapport ”Den ljusnande framtid är vård” (Ds 1999:44) att arbetsgivaren måste visa på det stora personalbehovet och berätta vilka kompetenser som behövs. En gemensam marknadsföring av utbildningen är att föredra med skola, arbetsgivare och fackförbund. Man sa också att omvårdnadsprogrammet måste profilera sig för att utbildningen skulle bli mer intressant inte minst för pojkar. Handledarens roll på de olika praktikplatserna måste stärkas.

I programmålet för omvårdnadsprogrammet står följande:

”Omvårdnadsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier”. Vidare står också att ”omvårdnadsprogrammet karaktäriseras av kunskaper om människan ur biologiskt, psykologiskt, socialt och existentiellt perspektiv och omfattar människans hela livslopp. Strävan att främja människors hälsa och stödja varje individs förmåga att utveckla sina resurser är utgångspunkten för såväl hälso- och sjukvård som vård och omsorg. I utbildningen kombineras därför grundläggande kunskap från olika områden som exempelvis psykologi, sociologi, pedagogik, medicin och omvårdnadsvetenskap.” (www.skolverket.se/sb/d/607/a/7758)

I skolverkets utbildningsinformation (www.utbildningsinfo.se) står att omvårdnadsprogrammet vänder sig till de som vill jobba med människor. I utbildningen vävs teori ihop med praktik och den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ska omfatta minst 15 veckor. Nationella inriktningar finns inte men programmet kan profileras mot t ex hälsoarbete, äldreomsorg, akutsjukvård, psykiatrisk vård och omsorg, barn och ungdom samt funktionshinder. Det finns särskilda lokala inriktningar och specialutformade program.

Programmet är uppbyggt så att eleverna läser kärnämnen som är obligatoriska för alla nationella program samt ämnen som ger programmet dess karaktär. Förutom dessa kurser kan eleven göra ytterligare val.

Omvårdnadsprogrammet förbereder eleverna för arbete som undersköterska, vård- och omsorgsassistent, skötare och personlig assistent men det är också förberedande för fortsatta studier till sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, socionom och lärare. Programmet kan även förbereda för utbildning inom räddningstjänst, kriminalvård och polisväsendet.

Det finns ungefär lika många jobb som antalet som utbildas och i framtiden kommer fler anställda att behövas inom vården eftersom äldre människor ökar i antal och behöver omvårdnad. Goda möjligheter till jobb finns också för den som vidareutbildar sig inom vårdyrken inom högskolan. SCB:s undersökning visar att efter avslutade studier går de flesta direkt ut i arbetslivet. Förutom ett fåtal som inte arbetar fortsätter övriga att studera. Tre år efter avslutade studier på omvårdnadsprogrammet är det vanligast att man arbetar som vård- och omsorgspersonal.

2.3 Arbetsmarknaden i dag och i morgon

Bristen på omvårdnadspersonal är stor i dag och förväntas bli värre de närmaste 20 åren speciellt inom äldreomsorgen. Detta beskrivs i en artikel i Välfärdsbulletinen (Nr 3 2002). Orsaken till bristen beror på att det är fler som kommer att gå i pension än som kommer att utbildas. År 2020 kommer det att saknas 200 000 personer med gymnasial omvårdnadsutbildning inom hälso- och sjukvård samt inom vård- och omsorg om ungdomarnas låga intresse för gymnasieskolans omvårdnadsprogram håller i sig. Landsting

(11)

och kommuner har som målsättning att lägsta utbildningsnivå inom vård- och omsorg ska vara gymnasieutbildning. Dessa kvalitetsambitioner blir svåra att uppfylla i framtiden.

2.4 Tidigare forskning

Avhandlingen ”kvalet inför valet” (Lovén 2000) handlar om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. I den teoretiska referensramen har författaren utgått från att både elev och vägledare bär med sig en ”ryggsäck” av erfarenheter som på olika sätt präglar deras handlingar. Samhällets ramar och värderingsmönster påverkar och får betydelse för hur vägledare och elev ser på sig själva och på sin relation med varandra. Vägledarens uppgift är att ”medla” mellan samhälls- och individbehov där syftet är att medverka till att eleven väljer en utbildning som tillfredställer både eleven och samhället. Författaren har använt sig av enkäter och intervjuer samt granskat ett antal vägledningssamtal mellan studievägledare och elever i årskurs 9 där syftet var att belysa dessa samtal ur tre perspektiv; elevens, vägledarens och samhället. Enligt eleverna var de flesta nöjda med den information de fått genom samtalen. En uppföljningsintervju som gjordes två år efter valet visade dock att några önskat att vägledaren hade engagerat sig mer vilket skulle ha kunnat leda till att de fått en bättre bild av vad de passade till. Vägledarna var inte helt nöjda och menade att det var svårt att vägleda en del elever utifrån att de har så få erfarenheter och en begränsad självkännedom. Vägledarna upplevde också en alltför tidspressad period i samband med valet till gymnasiet. De efterlyste mer tid och möjlighet att sätta igång valprocessen tidigare och att lärarna skulle engagera sig i denna process. Ur samhällsperspektiv så sökte och accepterade samtliga elever i studien en plats i gymnasieskolan. Flickorna var mer intresserad av utbildningar med hög andel flickor och pojkar sökte sig till utbildningar med hög andel pojkar. De flesta av eleverna som hade föräldrar från en högre socialgrupp valde en teoretisk utbildning medans de elever vars föräldrar kom från en lägre socialgrupp valde en yrkesinriktad utbildning. Som slutsats skriver författaren att eleverna gör en kompromiss i sitt val. De värderade sina möjligheter i relation till de alternativ de kände till och hade intresse för och bedömde om det var möjligt att komma in på dessa. Önskemålen anpassades efter den självkännedom som de hade. Förändringar av valalternativ skedde inom elevens referensram. Elevernas val påverkades hela tiden av faktorer som genus och social bakgrund (Loven 2000).

Den som kommit att kallas yrkesvägledningens fader, Frank Parsons formulerade tidigt i sin bok ”Choosing a vocation” (1909) vad som krävs för ett klokt yrkesval. Individen måste ha klart för sig vem hon är, att hon ska ha kunskaper om omvärlden och kunna resonera sig fram till ett val utifrån dessa faktorer.

Om karriärutbildning skriver Watts (1980) att under hela sin skoltid bör eleverna utveckla sina kunskaper om sig själva och tränas i att hantera olika valsituationer för att kunna göra ett väl underbyggt yrkesval.

Om skol- och gymnasieval handlar skolverkets rapport nummer 299 Attityder i skolan (2006). När det gäller val av gymnasiestudier står det i läroplanen att grundskoleelever ska få ett underlag för att välja fortsatt utbildning och att ett nära samarbete med såväl gymnasial utbildning som arbetsliv och närsamhället i övrigt förutsätts. Här har studie- och yrkesvägledaren en särskild roll att vägleda och informera eleven.

I undersökningen som görs av statistiska centralbyrån vart tredje år bland grundskole- och gymnasieelever svarade sex av tio elever att studiebesök och praktik är viktigast för deras val

(12)

av gymnasieutbildning. Extra betydelsefullt har det varit för de elever som går yrkesinriktade program 67 procent jämfört med 55 procent av eleverna på studieinriktade program. Drygt hälften av gymnasieeleverna tyckte att den skriftliga informationen om de olika programmen var viktig. Det är vanligare att elever som går ett yrkesinriktat program oftare tänker på framtida arbete jämfört med elever som går ett studieförberedande program. Nästan hälften av eleverna på yrkesförberedande program tror att en gymnasieutbildning räcker för att få det jobb eleverna vill ha. Fler elever på de yrkesförberedande programmen uppger också att de hellre skulle jobba än att gå i skola jämfört med elever på de studieförberedande programmen. Gemensamt för ovan nämnda forskning är att eleven måste ges möjlighet att utveckla kunskap om sig själv och samhället för att kunna göra ett bra val som stämmer överens med elevens förmåga. Skolans vägledare har tillsammans med lärarna en viktig roll i detta arbete.

Följande tre examensarbeten handlar om elevers val av just omvårdnadsprogrammet. Gemensamt i dessa undersökningar är att eleverna sökt sig till programmet på grund av den praktiska inriktningen.

Anna Sjölin (2004) har i sin undersökning tittat på motiv och inställning hos elever som väljer omvårdnadsprogrammet. Totalt 60 elever på omvårdnadsprogrammet årskurs 1 deltog i studien som bestod av en enkät. Majoriteten av de tillfrågade eleverna visste vilket program de skulle välja samtidigt som 37 procent var tveksamma och eller inte visste vad de skulle välja. Möjligheten att få kompisar var en viktig faktor som styrde valet och majoriteten av eleverna såg valet som en bra grund för fortsatta studier och framtida yrke. Den praktiska inriktningen var också viktig för deras val. När det gäller information som påverkat deras val anger de främst skolans studievägledning, information från elever på gymnasieskolan samt speciellt utgivna broschyrer från den gymnasieskola som sökts. Sjölin intervjuade även tio elever. Här bad hon bl a eleverna utveckla sina svar om utbildningens praktiska inriktning och dess betydelse för val av omvårdnadsprogram. Majoriteten tyckte inte om att läsa och var inte så förtjusta i kärnämnena. Alla de intervjuade eleverna ansåg att omvårdnadsprogrammet har ett dåligt rykte vilket kan ha med den låga intagningspoängen att göra. Det ansågs också vara ett ”slappt program”. Ingen av de intervjuade eleverna ville jobba inom det yrke de utbildades till utom möjligen en kortare tid. I sin sammanfattning ställer Sjölin sig frågan ”har utbildningens dåliga rykte och yrkets låga status bland ungdomar nått så långt att inte ens omvårdnadselever intresserar sig för den utbildning de får?”. Hon anser att den fortsatta forskningen inom området borde inriktas mot hur man skapar en yrkesidentitet inom yrkesinriktade gymnasieprogram, elevers statusuppfattning inom den egna utbildningen och hur lärare ska arbeta för att verklighetsförankra undervisningen.

Eva Björklund, Catarina Lundberg och Gunilla Svanström (2006) har undersökt elevers erfarenheter av att studera på omvårdnadsprogrammet samt gjort en kartläggning av deras framtidsplaner. Populationen var elever i årskurs tre på totalt 90 elever som fick svara på en enkät med både öppna och slutna frågor. När det gällde vilka förväntningar på omvårdnadsprogrammet som eleverna hade uppgav cirka hälften att dessa hade uppfyllts och resterande att förväntningarna delvis uppfyllts. Drygt hälften ansåg att de hade fått grundläggande kunskaper för att arbeta inom ett vård- och omsorgsarbete och något mindre än hälften sa att de till viss del fått grundläggande kunskaper. På frågan om de tyckte att de praktiska lektionerna i skolan gav dem kunskap och förståelse inför APU svarade majoriteten att de lärde sig det grundläggande på de praktiska lektionerna och att det var en trygghet att vara förberedd (ha provat och tränat) innan APU. Knappt hälften av eleverna svarade att de kommer att vilja arbeta inom vård- och omsorg i framtiden och något färre tror att de delvis kommer att jobba inom den sektorn. Några svarade också att de inte vill arbeta inom vård och

(13)

omsorg. I slutsatsen skriver författarna att ”inställningen till och statusen på omvårdnadsprogrammet och arbete inom vård och omsorg på olika sätt måste höjas.”

I en studie gjord av Christina Landegren vid Malmö högskola (2001) har fem pojkar djupintervjuats om vilka faktorer som påverkat dem att söka omvårdnadsprogrammet samt vilka tankar de hade om framtiden. Hon kom fram till att de sökte dit på grund av att de var intresserade av att jobba med människor och att utbildningen leder till flera olika alternativ som målyrke. Två viktiga faktorer som kom fram i studien var att pojkarna inför valet ville ha mer information om omvårdnadsprogrammet och vilka möjligheter till vidareutbildning som fanns. De trodde också att fler pojkar skulle söka utbildningen om lönen blev bättre inom vård- och omsorg.

Följande två undersökningar är vinklade utfrån arbetsmarknadens perspektiv om hur statusen ska höjas för att fler elever ska söka sig till yrken inom vård- och omsorg.

I ett examensarbete ”framtida personalförsörjning inom omsorgen om äldre och funktionshindrade”(2006) beskriver författarna K-E Harnesk och K Wälimaa problemet med kompetensförsörjning i en kommun. Intervjuer har skett med ett antal chefer inom verksamheten där man ställt sig frågan om hur man ska engagera yngre människor att satsa på vård och omsorg. Ett förslag var att kontraktera ungdomarna eller en obligatorisk praktikperiod innan man väljer program på gymnasiet. Det fanns också förslag på att verksamheterna måste ut i skolorna och göra reklam. Till det skulle man kunna söka pengar och kanske driva som ett projekt. Att satsa på fortbildning är också viktigt och t ex kan de som önskar mer kunskap om demenser eller palliativ vård ges möjlighet att fördjupa sig i detta. Här är det viktigt att verksamheten har en policy så att detta premieras genom högre lön.

Sirpa Jacobsson har i sin uppsats ”Ung arbetskraft inom äldreomsorgen” (2006) försökt belysa vad ett attraktivt arbete inom äldreomsorgen innefattar. Definitionen är ”något som man verkligen vill göra”. De tillfrågade har svarat att man utbildar sig till ett attraktivt arbete där man lägger stor vikt vid att arbetet ska ha fria arbetstider ha en bra lön och hög status. Ett bra arbete innefattar däremot bra arbetskamrater och att man kan utvecklas och lära sig nya saker. Den unga arbetskraften kräver mer personal och en ökad trivsel bland arbetskamraterna. De vill också ha intressanta arbetsuppgifter, högre lön och fasta anställningar.

(14)

3. Metod

Att välja metod är inte lätt. Enligt Stukát (2005) är det viktigt att reflektera över vilken metod som är lämplig för just det forskningsproblem som ska undersökas och inte bara välja en metod som man tror är rätt. Han säger också att olika metoder kan kombineras för att belysa ett område mer allsidigt. Med kvalitativa studier menas att resultatet tolkas på ett holistiskt sätt där öppna intervjuer är vanligt förekommande. I den kvantitativa metoden görs däremot objektiva mätningar genom enkäter med slutna frågor där resultaten ska gälla för fler än dem som undersökts. Observationsmetoden är tidskrävande och måste vara väl genomtänkt. Den är bra att använda när man är osäker på om de som observeras gör det de säger att de gör (Stukát 2005).

3.1 Datainsamlingsmetod

En kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag valdes, det vill säga med en del öppna frågor. Valet av den kvantitativa undersökningsformen gjordes pga det höga deltagarantalet. Med tanke på att det inte tidigare har forskats om profilval på omvårdnadsprogrammet så var det dessutom viktigt att eleverna fick möjlighet att utveckla sina svar. Enligt Stukat (2005) är en kvalitativ metod speciellt att föredra om området är nytt. Tidigare menar Stukat, användes antingen den kvantitativa eller den kvalitativa metoden men att man numer har börjat se att dessa kan komplettera varandra. Tolkningsresultaten kan då bli mer realistiska. Johansson & Svedner (2006) håller också med om att det är bra med både slutna och öppna frågor. Strukturen för enkäter som Stukát presenterar i sin bok ”Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap” (Stukát 2005) har försökt att hållas. Med utgångspunkt från de tre frågeställningarna har enkäten delats in i tre områden; informationen inför valet, programmets innehåll samt profilvalens betydelse. Det har dock visat sig svårt att följa denna struktur eftersom en del av de frågorna som valts inte bara ger svar på en av de tre frågeställningarna. Enligt Stukát (2005) bör enkäter börja med konkreta och mer lättbesvarade frågor. De öppna och svåra frågorna sparas till slutet. Johansson och Svedner (2006) tycker att det är klokt att använda gamla enkätfrågor som sedan går att relatera till i den egna undersökningen. För att undvika svårbegripliga frågor har därför flera av frågorna i enkäten använts i liknande undersökningar vilket också gör det möjligt att jämföra resultatet med dessa samt ger en grund att bygga vidare på detta arbete. Tre lärare vid omvårdnadsprogrammet har kritiskt granskat och gett respons på enkäten.

Högst upp på enkäten anger eleverna kön och profilval.

Enkäten innehåller 16 frågor (bilaga 27) Tolv frågor har fasta svarsalternativ. I nio av dessa ges möjlighet att kommentera svaren. Enligt Trost (2001) är det bra med enkäter där det ges möjlighet att kommentera svaren eftersom man då kan få värdefull information (Trost 2001). Fyra av frågorna är öppna. Resultatet kommer att visas genom stapeldiagram samt i löpande text. De öppna frågorna redovisas genom att kategorisera svaren utifrån likheter och skillnader. Tyvärr är svarsfrekvensen inte så hög bland de öppna frågorna men av de som svarar kan dock ett visst mönster i svaren urskiljas (se resultat fråga 3-16 där eleverna ombeds motivera sina svar).

(15)

3.2 Urval

De som deltagit i undersökningen är tre klasser, sammanlagt 60 elever i årskurs tre på omvårdnadsprogrammet:

-”Räddning och akutsjukvård” 21 elever -”Skydd och säkerhet” 22 elever

-”Hälsa och friskvård” 17 elever

Eleverna har medvetet valts utifrån undersökningens syfte, ett så kallat subjektivt urval. De tre frågeställningarna är också riktade till denna målgrupp. Bortfallet i denna undersökning är 13 st elever vilket ger ett sammantaget deltagarantal på 47 elever.

3.3 Procedur

Undersökningen har utförts på en gymnasieskola våren 2008. Rektorn vid den aktuella skolan har ställt sig positiv till undersökningen. Jag gick själv ut till de tre klasserna (profilerna) och informerade om syftet samt att enkäten är anonym. Den enda manliga eleven i en av klasserna blev vidtalad angående svårigheter att redovisa resultatet från enkäten utan att röja hans identitet. Han erbjöds därför att avstå från medverkan men ville ändå delta. Jag stannade kvar i klassrummet under tiden deltagarna fyllde i enkäten för att kunna svara på eventuella frågor. Av de 60 deltagare som getts möjlighet att besvara enkäten var 13 st frånvarande vilket alltså innebar att sammanlagt 47 deltagare besvarade enkäten vilket motsvarade följande siffror i de olika profilerna:

Räddning och akutsjukvård 16 st varav 8 kvinnor och 8 män Skydd och säkerhet 19 st varav 15 kvinnor och 4 män

Hälsa och friskvård 12 st varav 11 kvinnor och 1 man

3.4 Bearbetning

Bearbetningen av svaren har gjorts med stapeldiagram och kurva i microsoft word 2000. Resultaten har även redovisats i löpande text samt i kommentarer i form av citat. Dessutom har svaren till de öppna frågorna behandlats utifrån gemensamma nyckelord som: APU, informera, praktik, praktiska övningar.

(16)

4. Resultat

Under följande sidor, 16-29, kommer svaren i enkäten att redovisas. Enkäten består av 16 frågor där svaren i varje delfråga redovisas i tabellform samt att det görs en skriftlig sammanfattning i slutet av varje huvudfråga. De två första huvudfrågorna handlar om varför eleverna sökt till omvårdnadsprogrammet. Fråga 1 består av nio delfrågor där eleverna ska beskriva vilken information som haft mest betydelse för valet av gymnasieprogram. Fråga 2 består av sex delfrågor där eleverna ska svara på vilka saker som var viktiga i valet av just detta program. Fråga 3 och 4 handlar om förberedelser inför den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). Eleverna ombeds svara på om den teoretiska och praktiska undervisningen gett kunskap och förståelse inför APU:n. De ges också möjlighet att med egna ord motivera sina svar. På fråga 5 och 6 får eleverna svara på hur de tror att fler elever ska lockas till programmet, vilken information som är viktig och om programmet behöver förändras för att fler elever ska söka. Fråga 7-11 handlar om val av de tre olika profilerna. Vad hade betydelse, om valet motsvarade deras förväntningar, om de haft möjlighet att välja APU mot den profil de valt och om de tycker att profilval är ett bra sätt att locka elever samt om det medför att programmet får en högre status. På fråga 12 får eleverna svara på om de tycker att utbildningen förändrats under de tre år de studerat där och i så fall hur. Vilken uppfattning de har om statusen på omvårdnadsprogrammet ställs i fråga 13. De tre sista frågorna i enkäten, 14-16, handlar om vad eleverna vill göra efter att de slutat sina gymnasiestudier, vad de tror att de kommer att jobba med och vilket som är deras drömyrke.

4:1 Enkät till elever i årskurs 3 vid omvårdnadsprogrammet

1. Vilken information har haft betydelse för dig när du sökt gymnasiet?

Tabell 1.1 Information från grundskolans studievägledning

0 10 20 30 40 50 60 70 s to r b e ty d e ls e g a n sk a s to r b e ty d e ls e v is s b e ty d e ls e in g e n b e ty d e ls e Män Kvinnor Män och kvinnor

(17)

Tabell 1.2 Speciellt utgivna informationsbroschyrer från den gymnasieskola som jag sökt? 0 10 20 30 40 50 60 s to r b e ty d e ls e g a n s k a s to r b e ty d e ls e v is s b e ty d e ls e in g e n b e ty d e ls e Män Kvinnor Män och kvinnor

Tabell 1.3 Föräldrarnas åsikter om vad jag bör välja?

0 10 20 30 40 50 60 70 s to r b e ty d e ls e g a n s k a s to r b e ty d e ls e v is s b e ty d e ls e in g e n b e ty d e ls e Män Kvinnor Män och kvinnor

Tabell 1.4 Arrangemang av typ ”öppet hus” eller studiedag på gymnasieskolan?

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 s to r b e ty d e ls e g a n s k a s to r b e ty d e ls e v is s b e ty d e ls e in g e n b e ty d e ls e Män Kvinnor Män och kvinnor

(18)

Tabell 1.5 Information på Internet? 0 10 20 30 40 50 60 s to r b e ty d e ls e g a n s k a s to r b e ty d e ls e v is s b e ty d e ls e in g e n b e ty d e ls e Män Kvinnor Män och kvinnor

Tabell 1.6 Information från elever som går omvårdnadsprogrammet?

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 s to r b e ty d e ls e g a n s k a s to r b e ty d e ls e v is s b e ty d e ls e in g e n b e ty d e ls e Män Kvinnor Män och kvinnor

Tabell 1.7 Information från lärare som undervisar på omvårdnadsprogrammet?

(19)

Tabell 1.8 Kamrater och syskons rekommendationer? 0 10 20 30 40 50 60 70 80 s to r b e ty d e ls e g a n s k a s to r b e ty d e ls e v is s b e ty d e ls e in g e n b e ty d e ls e Män Kvinnor Män och kvinnor

Tabell 1.9 Mina högstadielärares rekommendationer?

Sammanfattning av resultat under huvudfråga 1.

Av de faktorer som betytt mycket när det gäller information inför gymnasieval har information från elever som går omvårdnadsprogrammet (OP) haft ganska stor eller stor betydelse (Tabell 1.6). Även information från lärare som undervisar på OP tycker de flesta haft ganska stor till viss betydelse (Tabell 1.7). Arrangemang av typ ”öppet hus” eller studiedag på skolan har haft viss betydelse och bland de manliga eleverna tycker 31% att det haft stor betydelse (Tabell 1.4). På frågan om information från grundskolans studievägledning har 60 % svarat att den haft viss betydelse (Tabell 1.1) och hälften av eleverna tycker att informationen på internet haft viss betydelse (Tabell 1.5).

De faktorer som haft mindre betydelse är föräldrarnas åsikter om vad eleven bör välja (Tabell 1.3), högstadielärarens rekommendationer (Tabell 1.9) samt kamrater och syskons rekommendationer.

(20)

2. Vilka av följande saker var viktiga när du valde omvårdnadsprogrammet?

Tabell 2.1 Mitt önskemål om ett särskilt program?

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 stor b etyde lse gans ka sto r bet yde lse viss bet yde lse inge n be tyde lse Män Kvinnor Män och kvinnor

Tabell 2.2 Att utbildningen har en praktisk inriktning?

0 10 20 30 40 50 60 s to r b e ty d e ls e g a n s k a s to r b e ty d e ls e v is s b e ty d e ls e in g e n b e ty d e ls e Män Kvinnor Män och kvinnor

Tabell 2.3 Utbildningens rykte?

(21)

Tabell 2.4 Lärarnas rykte? 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 s to r b e ty d e ls e g a n s k a s to r b e ty d e ls e v is s b e ty d e ls e in g e n b e ty d e ls e Män Kvinnor Män och kvinnor

Tabell 2.5 Att mina kompisar går i samma klass?

0 10 20 30 40 50 60 s to r b e ty d e ls e g a n s k a s to r b e ty d e ls e v is s b e ty d e ls e in g e n b e ty d e ls e Män Kvinnor Män och kvinnor

Tabell 2.6 Att det finns tre profiler att välja bland?

(22)

Sammanfattning av resultat under huvudfråga 2.

Vad eleverna ansåg var viktigt när de valde omvårdnadsprogrammet var främst utbildningens rykte som för de flesta var av stor eller ganska stor betydelse (Tabell 2.3). Att utbildningen har en praktisk inriktning var också enligt de flesta av stor eller ganska stor betydelse (Tabell 2.2). Önskemålet om ett särskilt program (Tabell 2.1) samt lärarnas rykte (Tabell 2.4) hade ganska stor betydelse. På frågan om det var viktigt att det fanns tre profiler att välja på svarade 61% av de manliga eleverna att det hade ganska stor betydelse och 8% att det hade stor betydelse (Tabell 2.6). Bland de kvinnliga eleverna svarade 30% att det hade stor betydelse och 28% att det hade ganska stor betydelse.

Det som eleverna ansåg hade ingen eller viss betydelse inför val av OP var att kompisarna går i samma klass.

3. Tycker du de teoretiska lektionerna i skolan gett dig kunskap och förståelse inför APU? Tabell 3.1 0 50 100 150 Ja Nej Män Kvinnor Män och kvinnor

Samtliga av de manliga eleverna tycker att de teoretiska lektionerna har gett dem kunskap och förståelse inför APU (Tabell 3.1). De som kommenterat sina svar tycker att det har gett dem kunskap och förståelse för andra, att man binder samman allt men även att de önskar mer teori om bemötande inför den första APU:n. Av de kvinnliga eleverna har 40% svarat ja på frågan och de som kommenterat tycker att de fått lära sig hur man ska möta personer i samhället och på arbetsplatsen. Av de som svarat nej på frågan går de flesta på Hälsa och friskvårdsprofilen och några på Skydd och säkerhetsprofilen (vilket ej har redovisats i stapeldiagram) De som kommenterat tycker att de inte fått tillräcklig information om hur saker fungerar utanför skolan. De har inte känt sig tillräckligt förberedda inför APU:n.

(23)

4. Tycker du de praktiska lektionerna i skolan gett dig kunskap och förståelse inför APU? Tabell 4.1 0 20 40 60 80 100 Ja Nej Män Kvinnor Män och kvinnor

Om de praktiska lektionerna i skolan gett eleverna kunskap och förståelse inför APU svarar de flesta av männen ja och tycker att de känner sig mer förberedd om de får prova innan (Tabell 4.1). Som någon uttrycker det ”Det lilla vi haft har varit bra”. Hälften av de kvinnliga eleverna har svarat ja, några med motiveringen att man lär sig mer om man får prova innan. Några tyckte att det var bra att kunna ta blodsockerprov och blodtryck. De som svarat nej anser inte att de haft så mycket praktiska övningar eller inga alls eller som en elev uttrycker det ”lite i ettan sedan försvann det praktiska rummet”.

5. Vilken information tror du är viktig för att locka elever att söka till omvårdnadsprogrammet?

”Räddning och akutsjukvård”

Samtliga svarade på frågan och de flesta tyckte att det var viktigt att gå ut på skolorna och berätta vad utbildningen leder till och vad man kan plugga vidare till. Några tyckte att man skulle informera om möjligheten till jobb direkt efter utbildningen och att det är mycket praktiskt (fast de inte själva upplevt att det är det på skolan förutom APU:n).

”Skydd och säkerhet”

Samtliga svarade på frågan men svaren varierade lite. De flesta tyckte dock att eleverna som går på omvårdnadsprogrammet skulle gå ut och informera att det är en säker utbildning som ger jobb. Övriga förslag vad eleverna skulle informera om varierade enligt följande:

”Berätta om bra studiebesök” ”Att det är mycket praktik” ”Lätt att få jobb genom APU:n”

”Att sammanhållningen på skolan är unik” ”Bra lärare som förstår och stöttar” ”Lärare med erfarenhet från andra yrken”

”Hälsa och friskvård”

Samtliga besvarade frågan och det rådde stor enighet om att det är viktigt att gå ut med rätt fakta till eleverna om hur skolan är eftersom de själva kände sig lurade. Någon önskade också mer tydlighet om vad man blir efter tre år och att det skulle informeras om arbetsmarknaden inom de olika profilerna.

(24)

6. På vilket sätt tror du att omvårdnadsprogrammet skulle behöva förändras för att fler elever ska söka?

Samtliga besvarade frågan men där svaren var varierande t ex:

”Mera praktiska övningar” ”Mer APU”

”Möjlighet att välja profil redan i årskurs 1” ”Bättre och större sammanhållning”

”Mindre APU inom äldrevård och mer inom polis, brandkår, ambulans, sjukgymnast” ”Inte lova saker som inte kan hållas”

Endast de kvinnliga deltagarna besvarade frågan. De flesta ville ha fler praktiska övningar och även en sal där man kan utföra dessa. Sedan varierade svaren enligt följande:

”Fler klassrum och grupprum”

”Bättre lärare och en bättre organisation” ”Hårdare krav på elevernas studieprestationer” ”Mer APU”

Samtliga besvarade frågan och här svarade de flesta att det var viktigt att gå ut med rätt information gällande kurser och arbetstid på skolan. Några tyckte också att det behövdes någon form av förändring där t ex skolans ledning byttes ut. Övriga synpunkter till förändringar var:

”Tillbaka med metodrum för praktiska övningar” ”Inte ta in för många elever”

”Låta elever gå ut och informera”

”Att alla får en kurs som ger behörighet att jobba både på sjukhus och inom psykiatrin”

7. Gjorde du profilval utifrån (rangordna från 1-5 där 1 är det starkaste)?

Figur 7.1 1 2 3 4 5 Framtida yrkesval Verkade roligt Lärare Kompisar Minst jobbigt

Denna fråga där eleverna ska rangordna sina profilval har några av eleverna inte tolkat frågan riktigt rätt utan fyllt i för många svarsalternativ. Ett mönster kan ändå ses i svaren där de flesta eleverna tyckte att framtida yrkesval samt att profilen verkade rolig styrt deras profilval (Figur 7.1). Observera att svaren ej kan redovisas i stapeldiagram pga. ovan nämnda skäl.

(25)

8. Har profilen motsvarat dina förväntningar? Tabell 8.1 0 20 40 60 80 Ja Nej Män Kvinnor Män och kvinnor

De flesta av de manliga eleverna tycker att den profil de valt motsvarat deras förväntningar (Tabell 8.1). De som inte tycker det har svarat att de förväntat sig mera praktiska saker. Av de kvinnliga eleverna har 40% svarat att profilen motsvarat deras förväntningar bl a med kommentarer som ”bra kurser” och ”många studiebesök”. 60% svarade nej och samtliga av dessa kommer från skydd- och säkerhetsprofilen och hälsa- och friskvårdsprofilen (vilket dock inte har redovisats i stapeldiagrammet). Flera uttrycker att de vill ha mera praktiska övningar och fler kurser med inriktning på just den profil de valt. Några är också missnöjda över att de inte fått göra APU på sjukhus pga de ändrade reglerna samt att de fått dålig information om de olika profilernas innehåll.

9. Har du haft möjlighet att välja APU mot den profil du valt?

Tabell 9.1 0 20 40 60 80 100 Ja Nej Män Kvinnor Män och kvinnor

De flesta av både de manliga och kvinnliga eleverna svarar att de haft möjlighet att välja APU mot den profil de valt (Tabell 9.1). Av de som inte tycker att de fått den möjligheten svarar man bland annat att orsaken berodde på att man inom vissa yrken inte tar emot så unga elever. Några ansåg att den APU-placering de fått inte haft något att göra med den profil de valt och en elev kommenterade att hon ”ville vara på sjukhuset men hade inte sjukvårdskursen så jag fick inte vara där”.

(26)

10. Tycker du att profilval är ett bra sätt att värva elever till omvårdnadsprogrammet? Tabell 10.1 0 50 100 150 Ja Nej Män Kvinnor Män och kvinnor

Samtliga av de manliga eleverna och d flesta av de kvinnliga eleverna tyckte att profilval är ett bra sätt att värva elever till OP (10:1). De tycker att det blir mer att välja på, större bredd, att fler killar söker och att själva profilnamnen lockar. Av de som svarar nej går samtliga på hälsa och friskvårdsprofilen.

11. Tycker du att profilvalen inneburit att omvårdnadsprogrammet fått en högre status? Tabell 11.1 0 20 40 60 80 100 Ja Nej Män Kvinnor Män och kvinnor

Om profilvalen inneburit att OP fått en högre status svarar de flesta av både de manliga och kvinnliga eleverna ja (Tabell 11.1) ett undantag är dock de kvinnliga eleverna på hälsa och friskvårdsprofilen där de flesta svarat nej (vilket ej har redovisats i stapeldiagrammet). Det är mest de manliga eleverna som kommenterat sina svar med bl a ”med killar kommer status”, ”modernare utbildning”, ”fler elever som sökt går för att de vill och inte för att det är lätt att komma in” och ”fler profiler betyder att man inte bara jobbar inom äldreomsorg”.

(27)

12. Har din bild av omvårdnadsprogrammet förändrats under de tre år du studerat där? Tabell 12.1 0 20 40 60 80 100 Ja Nej Män Kvinnor Män och kvinnor

Både de manliga och de kvinnliga eleverna anser att OP förändrats under de tre år de studerat där (Tabell 12.1). Att tolka av de kommentarer som följs så tycker många att bilden har blivit sämre t ex att de har blivit lovade saker som sedan ej kan hållas och att man trodde att det skulle vara mera praktiskt. De som tyckte att OP förändrats till det bättre menade att det inte bara handlade om äldreomsorg. Av de som går på hälsa och friskvårdsprofilen tycker samtliga att bilden har blivit sämre (vilket ej redovisas i stapeldiagrammet).

13. Vilken är din uppfattning om statusen på omvårdnadsprogrammet?

Tabell 13.1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 hög v a rk e n h ö g e lle r lå g låg h a r in g e n u p p fa tt n in g Män Kvinnor Män och kvinnor

Uppfattningen om OP:s status är ganska entydig om att den varken är hög eller låg (Tabell 13.1).

(28)

14. Vad vill du göra efter gymnasiet? Tabell 14.1 0 10 20 30 40 50 60 fortsätta studera arbeta inom vården arbeta inom annat än vården annat vet ej Män Kvinnor Män och kvinnor

Efter gymnasiet har de flesta angett att de vill antingen studera eller arbeta inom vården (Tabell 14.1).

15. Vad tror du att du kommer att arbeta med inom det närmaste året?

Samtliga har besvarat frågan men nästan hälften av de manliga deltagarna har svarat att de tänker studera. Av de övriga ska nästan hälften jobba som undersköterska på sjukhus. En av deltagarna ska jobba inom kriminalvård och en som truckförare. Av de kvinnliga deltagarna ska hälften jobba som undersköterska på sjukhus och hälften inom vård och omsorg.

Två av de femton kvinnliga deltagarna har inte besvarat frågan. Lite över hälften kommer att jobba inom äldreomsorg eller med funktionshindrade och övriga kommer att jobba inom psykiatri, sjukvård, väktare, servitris och ordningsvakt. De manliga deltagarna kommer troligtvis att jobba med funktionshindrade, sjukvård och som bartender.

Samtliga har besvarat frågan men två av de elva kvinnliga deltagarna vet inte vad de ska jobba med. Drygt hälften ska jobba inom vården och övriga ska jobba som butiksbiträde, hästskötare, och någon typ av hälsoarbete. Den manliga deltagaren ska jobba med funktionshindrade.

(29)

16. Vilket är ditt drömyrke?

Samtliga har besvarat frågan. Hälften av de manliga deltagarna vill bli ambulanssjuksköterska och nästan hälften vill bli brandman. En av de manliga deltagarna vill bli sjukgymnast.

Av de åtta kvinnliga deltagarna vill nästan hälften bli ambulanssjuksköterska eller anestesisjuksköterska. De övriga vill bli sjukgymnast, barnmorska eller dietist.

Två av de femton kvinnliga deltagarna har inte besvarat på frågan. De flesta vill bli polis eller kriminalvårdare. Övriga drömyrken är undersköterska, ambulanssjuksköterska, socialsekreterare och djursjukvårdare. Tre av de fyra manliga deltagarna har svarat att deras drömyrken är officér, bartender och fotbollsspelare.

Den manliga deltagarens drömyrke är hudterapeut. Av de kvinnliga deltagarna är det två av elva som svarar att de inte har något drömyrke än. De som besvarat frågan har som drömyrke angett barnmorska, hälsoterapeut/instruktör, operationssjuksköterska, något inom psykiatri, dietist, något med hjärnskadade, djurskyddsinspektör och att jobba med barn och ungdomar som har det svårt.

(30)

5. Diskussion

I detta avslutande kapitel diskuteras den metod som använts i undersökningen samt om de frågor som ställts i enkäten lett till att undersökningens syfte och frågeställningar besvarats. Diskussionen kommer också att kopplas till resultat från tidigare forskning inom området.

5.1 Metoddiskussion

I undersökningen ombads deltagarna svara på både öppna och slutna frågor. Många har svarat på de öppna frågorna och en del har även skrivit kommentarer till ja och nej frågor där de ombetts berätta varför de svarat som de gjort. Som Trost (2001) säger så kan värdefull information fås genom att utforma en enkät på detta sätt. Resultaten var tänkta att redovisas med separata stapeldiagram för varje profil för att på ett åskådligt sätt se eventuella skillnader i svaren men eftersom detta skulle uppta så stor plats valdes detta bort det. Skillnader har ändå angetts i löptext.

En av frågorna i enkäten där deltagarna skulle rangordna sina svar har tyvärr misstolkats av några deltagare så den har inte kunnat visas i stapeldiagram men den redovisas i löptexten eftersom ett visst mönster kunde ses i svaren. Trots enkäten som metod kunde ändå några djupintervjuer ha gjorts som komplement. Detta för att deltagarna kunde ha getts möjlighet att förtydliga sina svar lite mer t ex angående orsaker till varför skolan i deras ögon blivit sämre. De skulle också ha kunnat ge mer förslag på vad de praktiska övningarna som de saknar skulle ha innefattat.

5.2 Resultatdiskussion

När det gäller vilken information som betytt mycket inför val av gymnasieprogram skiljer sig inte svaren i denna undersökning nämnvärt från de svar Anna Sjölin fått i sin undersökning. Information från elever som går på omvårdnadsprogrammet samt information från grundskolans studievägledning hade påverkat deras val. I denna undersökning tyckte eleverna att information från lärare som arbetar på omvårdnadsprogrammet påverkat deras val samt arrangemang som ”Öppet Hus”. I likhet med Sjölins undersökning tyckte eleverna att utbildningens praktiska inriktning var viktig när de valde programmet. I denna undersökning tyckte eleverna också att utbildningens goda rykte hade stor betydelse för deras val men som sedan under utbildningens gång omvärderats och där många tycker att programmet förändrats till det sämre. De flesta av eleverna som valt profilen ”skydd och säkerhet” samt ”hälsa och friskvård” tyckte inte att den profil de valt motsvarade deras förväntningar. Det visade sig inte vara så mycket praktiskt som de trott och att de blivit lovade saker som inte hade hållits. Det eleverna kan syfta på här kan vara bristen på APU-platser, borttagande av metodrum, bristande information om kursval och innehåll i de olika profilerna. Björklund, Lundberg och Svanströms undersökning visar i likhet med min att de praktiska lektionerna inför APU:n är mycket viktiga och ger en grundläggande kunskap. Eleverna känner sig mer trygga om de har fått prova innan. Tyvärr visade resultatet i denna undersökning att många elever inte upplevt att de haft några eller mycket få praktiska lektioner. Lovén visar i sin forskning på att de flesta elever som söker till yrkesförberedande program har föräldrar som kommer från en lägre socialgrupp vilket jag tror innebär att eleverna väljer ett program där de garanterat har jobb efter avslutad gymnasiegång. De väljer t ex omvårdnadsprogrammet för att de inte har så höga betyg och då själva utgår från att de är mera praktiskt lagd. Enligt Lovén gör eleverna val utifrån den egna referensramen och påverkas därför både av genus och social bakgrund vilket delvis stämmer in på val till

(31)

omvårdnadsprogrammet eftersom det är flest kvinnliga elever som söker. I Christiana Landegrens intervjuer med manliga elever vid omvårdnadsprogrammet kom det fram att de trodde att fler män skulle söka om lönen var bättre och att de ville ha mer information om vilka möjligheter till vidareutbildning som fanns.

När eleverna fick information om programmet och de olika profilerna fick nog det subjektiva styra valet och eleverna förväntade sig att den bild de fått skulle stämma in. Det var nog många som såg framför sig hur de skulle få ut och släcka bränder eller jaga bovar, i alla fall av de manliga elever som sökt till programmet, Lovén (2000) skriver om att studie- och yrkesvägledarna inte hinner med att samtala med alla eleverna inför gymnasievalen vilket också blir tydligt i denna undersökning där eleverna känner att de inte fått tillräcklig information. Processen måste starta tidigt så eleven får tränas i att välja säger Watts (1980). Elevens referensram måste vidgas genom att de får möjlighet att göra studiebesök på olika arbetsplatser, att olika yrkesprofessioner besöker skolan och att lärarna engagerar sig i processen. Den kritik som gymnasieutredningen hade tycks stämma väl in på svaren i denna undersökning att nuvarande yrkesinriktade program är alltför teoretiskt inriktade och att det saknas tydlighet om innehåll.

På frågeställningen om hur omvårdnadsprogrammet ska få fler sökande såg eleverna det som viktigast att eleverna som går där ska ut och informera på skolorna om vad man gör på utbildningen och vad den leder till. Svaren på vilka förändringar som de tyckte borde göras för att få fler sökande varierade något men de flesta ville ha mera praktiska övningar och mer APU samt bättre lärare och en bättre organisation. När det gäller de praktiska övningarna tycker jag att det är självklart att elever ska förberedas innan de går ut på APU. Det är anmärkningsvärt att hälften av eleverna svarade att de inte kände sig förberedd rent praktiskt inför APU:n. Min uppfattning är att många elever behöver koppla ihop teori och praktik direkt i samband med att de lär in ett nytt moment och inte vänta med det praktiska tills de gör sin APU. Jag tror att många av de som söker faktiskt lockas av just detta att de får varva teori och praktik även inom skolans väggar. Detta motsäger inte heller att elever som direkt vill gå vidare till högskolestudier inte skulle lockas av att söka programmet. Ju bättre bild eleverna har av programmet desto större chans att marknadsföringen blir bra.

Samarbetet mellan skola och arbetsgivare anser jag är viktig när det gäller marknadsföring så att utbildningen motsvarar arbetsmarknadens förväntningar. Om det nu är som statistiken säger att det är stor brist på omvårdnadspersonal speciellt inom äldreomsorgen måste huvudsatsningen ligga där och inte på att elever ska lockas till utbildningen för att bli ambulanssjuksköterskor och brandmän. Jag tycker att elever på grundskolan måste få möjlighet att göra studiebesök och kanske kortare praktikperioder inom äldre- och handikappomsorg vilket också föreslås i Harnesk och Wälimaas studie. Representanter för de olika verksamheterna ska också gå ut på skolorna och berätta fördelarna med att jobba just där. Eleverna i min undersökning var ganska eniga om att profilvalen medfört en högre status på omvårdnadsprogrammet genom att fler manliga elever söker, att programmet känns mer modernt och inte bara inriktat mot äldreomsorg och att elever söker dit för att de vill och inte för att det är lätt att komma in. De tror också att själva profilnamnen lockar. Trots detta tycker eleverna att statusen på själva omvårdnadsprogrammet som sådant varken är hög eller låg. För att locka både de elever som vill ha jobb direkt efter gymnasiet och de som vill fortsätta studera krävs en tydlighet i marknadsföringen. Varför använda ordet ”marknadsföring” överhuvudtaget? Det vore ju fruktansvärt om elever ska lockas till en utbildning som visar sig vara helt fel bara för att den marknadsförts på ett snyggt sätt. Det borde tydligare deklareras att för att jobba med människor, oavsett om man är undersköterska eller brandman är det viktigt att kunna möta både äldre och funktionshindrade. Det finns också en otydlighet när det gäller vad man ”blir” efter avslutad gymnasietid. Jag tror att själva titeln undersköterska är viktig att behålla oavsett vart man får jobb. Sedan kan man naturligtvis lägga till t.ex

(32)

inriktning mot demens, utvecklingsstörning, psykiskt funktionshindrade, palliativ vård etc vilket också betonas i Harnesk och Wälimaas studie där fortbildning ska ske fortlöpande inom flera områden och premieras genom högre lön.

Profilvalen har betytt mycket för elevernas framtida yrkesval och många har valt profil utifrån att det verkade roligt. Detta har märkts tydligt i deras svar när det gäller vad de tror att de kommer att jobba med inom det närmaste året samt vilket deras drömyrke är. Många av eleverna inom räddning och akutsjukvård kommer att jobba som undersköterska på sjukhus och drömyrkena är bland annat ambulanssjuksköterska, brandman, barnmorska och sjukgymnast. Inom skydd och säkerhet kommer flertalet att jobba inom vård och omsorg och drömyrkena är bland annat polis, kriminalvårdare och socialsekreterare. Hälsa och friskvårdsprofilen kommer också att jobba inom vård och omsorg. Drömyrkena som de har är bl a barnmorska hudterapeut, hälsoterapeut, dietist, något inom psykiatri och att jobba med barn och ungdomar som har det svårt. Eleverna ser alltså i det stora hela positivt på att det finns profiler att välja och att dessa ger en möjlighet till att sträva mot drömyrket. I motsats till Anna Sjölins undersökning där mindre än hälften ville jobba som undersköterskor i framtiden hoppas jag att fler än hälften av eleverna som går omvårdnadsprogrammet med profilval kommer att jobba som undersköterskor i framtiden. Det skulle vara mycket intressant att följa upp denna undersökning om några år för att se om ungdomarna hållit fast vid sina drömyrken och om det är fler elever som söker sig till dessa yrken pga möjligheten att göra profilval.

5.3 Slutsats

Slutsatsen är att profilval vid omvårdnadsprogrammet både kan ses som en möjlighet och ett hinder. Möjligheten kan vara att eleverna får mer undervisning i det de är intresserad av i stället för att få en bred grundutbildning. Hindret kan å andra sidan vara just det att eleverna inte får en bred basutbildning som ger kompetens inom både hälso- och sjukvård samt vård- och omsorg. Om inte skolan satsar på att utbilda omvårdnadselever till att jobba inom t ex områden som äldreomsorg och funktionshindrade kommer kommunerna att få mycket svårt att rekrytera personal. Det är viktigt att skolan är tydlig i sin information inför gymnasievalet och i detta fall omvårdnadsprogrammet. Man kan fråga sig om det är värt mödan att ägna så mycket energi på att locka elever till vissa program. Kan skolan tillmötesgå både de elever som vill ha en praktisk yrkesutbildning och de som vill studera vidare. Handlar det kanske bara om att få så många elever som möjligt att söka till programmet för att lärare ska få behålla sina. För att starta upp ett nytt koncept med olika profiler krävs nogrann förberedelse för att undvika att elever ska känna sig missnöjda. Det är viktigt att utbildningen håller en så pass god kvalitet att den både motsvarar arbetsgivarens krav samt krav inför fortsatta studier. Detta kommer i sin tur att medföra att statusen på omvårdnadsprogrammet höjs. Om omvårdnadsprogrammet ska få fler sökande anser eleverna att de själva i första hand ska sköta informationen på grundskolorna och då är det ju viktigt att de elever som gör detta verkligen tycker att deras utbildning är bra!

(33)

6. Referenser

Annetorp Hörnsten,Catarina., Bergström-Levander, Ingrid Personalbrist inom sjukvård och

omsorg.Välfärdsbulletinen (Nr 3 2002)

Björklund, Eva, Lundberg, Catarina., Svanström, Gunilla. (2006). Framtiden när det gäller

möjligheter att få jobb känns hyfsat trygg för min del. Göteborg: Göteborgs universitet.

Harnesk, Karl-Erik., Wälimaa, Katarina (2006). Framtida personalförsörjning inom

omsorgen för äldre och funktionshindrade Luleå: Sociala omsorgsprogrammet.

Jacobsson, Sirpa (2006). Ung arbetskraft inom äldreomsorgen. Luleå: Luleå tekniska universitet/Hälsovetenskap/Social omsorgsvetenskap.

Johansson,Bo & Svedner,Per-Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget

Landegren, Christina (2001). Pojkar var tar ni vägen? Malmö: Malmö högskola.

Lovén, Anders (2000). Kvalitet inför valet. Om elevers förväntningar och möte med vägledare

i grundskolan. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö/ institutionen för pedagogik.

Näringsdepartementet Den ljusnande framtid är vård. (Ds 1999:44). Parsons, Frank (1909). Choosing a vocation. Boston: Houghton Mifflin.

Sjölin, Anna (2004). Ungdomars val av gymnasieprogram Kristiansstad: Lärarutbildningen. Skolverket (2000) Gymnasiewebben, Programmål för omvårdnadsprogrammet.

www.skolverket.se/sb/d/607/a/7758 2008-03-18

Skolverket, Omvårdnadsprogrammet www.utbildningsinfo.se/sb/d/195/a/397 2008-01-03 Skolverket (2006:299) Attityder i skolan. www.fhi.se/templates/fhischoolpage_10954.aspx -29k- 2007-05-14

Statens offentliga utredningar (SOU 2008:27) Framtiden - en reformerad gymnasieskola. www.regeringen.se 2008-04-22

Stukat, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom ubildningsvetenskap. Studentlitteratur, Lund..

Svenska Kommunförbundet (1999). Personal och kompetens i förändring.

Törnqvist, Agneta (2006). Vård och omsorgsassistenters kompetens. En litteraturgenomgång. Socialstyrelsen Artikelnr:2006–123-39.

Watts, Antony G. (1980): Karriärutbildningeoch läroplanen. I: Franke-Wikberg, S.-B. & Lundgren, U. P. (1980). Karriär och levnadsbana.

(34)

7. Enkät till elever i årskurs 3 vid omvårdnadsprogrammet

Kvinna Man

Vilken profil går du? Räddning och akutsjukvård Skydd och säkerhet

Hälsa och friskvård

1. Vilken information har haft betydelse för dig när du sökt gymnasiet? Information från grundskolans studievägledning

stor betydelse ganska stor betydelse viss betydelse ingen betydelse

Speciellt utgivna informationsbroschyrer från den gymnasieskola som jag sökt

Föräldrarnas åsikter om vad jag bör välja

Arrangemang av typ ”öppet hus” eller studiedag på gymnasieskolan

Information på Internet

Information från elever som går omvårdnadsprogrammet

Information från lärare som undervisar på omvårdnadsprogrammet

Kamrater och syskons rekommendationer

Mina högstadielärares rekommendationer

(35)

2. Vilka av följande saker var viktiga när du valde omvårdnadsprogrammet? Mitt önskemål om ett särskilt program

Att utbildningen har en praktisk inriktning

Utbildningens rykte

Lärarnas rykte

Att mina kompisar går i samma klass

Att det finns tre profiler att välja bland

Annat av stor betydelse…

3. Tycker du de teoretiska lektionerna i skolan gett dig kunskap och förståelse inför APU? Ja

Nej

(36)

4. Tycker du de praktiska lektionerna i skolan gett dig kunskap och förståelse inför APU? Ja

Nej

Berätta varför

5. Vilken information tror du är viktig för att locka elever att söka till omvårdnadsprogrammet?

6. På vilket sätt tror du att omvårdnadsprogrammet skulle behöva förändras för att fler elever ska söka?

7. Gjorde du profilval utifrån (rangordna från 1-5 där 1 är det starkaste)

1 2 3 4 5 Framtida yrkesval Verkade roligt Lärare Kompisar Minst jobbigt

8. Har profilen motsvarat dina förväntningar? Ja

Nej

Berätta varför

9. Har du haft möjlighet att välja APU mot den profil du valt? Ja

Nej

(37)

10. Tycker du att profilval är ett bra sätt att värva elever till omvårdnadsprogrammet? Ja

Nej

Berätta varför

11. Tycker du att profilvalen inneburit att omvårdnadsprogrammet fått en högre status? Ja

Nej

Berätta varför

12. Har din bild av omvårdnadsprogrammet förändrats under de tre år du studerat där? Ja

Nej

Berätta varför

13, Vilken är din uppfattning om statusen på omvårdnadsprogrammet?

hög varken hög eller låg låg har ingen uppfattning

14. Vad vill du göra efter gymnasiet? Fortsätta studera

Arbeta inom vården

Arbeta inom annat än vården Annat

Vet ej

(38)