Medarbetare på den innovativa scenen
-‐ en studie i medarbetares syn på innovation
inom kommunal verksamhet
Thomas Wihlman
Akademin för Innovation, Design och Teknik (IDT) Magisteruppsats, KIN190, vt 2011
Handledare: Magnus Hoppe
Tack!
Tack till er alla som deltog i studien, för ert intresse och engagemang!
Tack till handledaren Magnus Hoppe för snabb respons och raka, kreativa, konstruktiva synpunkter!
Tack till alla kurskamrater och kursansvarige Erik Lindhult på KIN190 för en otroligt givande och trevlig samvaro!
Tack till alla andra som bidragit, inte minst hustru Ulla!
Thomas Wihlman
Sammanfattning
Titel: Medarbetarna på den innovativa scenen – en studie i medarbetares syn på innovation Författare: Thomas Wihlman
Handledare: universitetslektor Magnus Hoppe, Mälardalens Högskola, Akademin för Innovation, Design och Teknik (IDT)
Ämne/kurs: Innovationsteknik, KIN190
Nyckelord: innovation, medarbetarskap, delaktighet, inflytande, ledarskap, management, organisation, offentlig sektor, hinder, möjligheter
Problem
Forskningslitteraturen pekar idag på flera hinder för att offentlig sektor ska kunna agera innovativt, problem som kan hänföras till både strukturella faktorer och till organisations-‐ kultur. De studier som gjorts är dock mycket begränsade och är inte gjorda i en svensk kon-‐ text.
Forskningsfråga
Hur uppfattar medarbetarna i offentlig sektor sin situation när det gäller att skapa innovation till nytta för verksamheten?
Syfte:
Studiens syfte är att undersöka de hinder och möjligheter medarbetare i svensk offentlig sektor upplever i sitt innovativa agerande
Metod
Den metod som används i uppsatsen är av hermeneutisk karaktär. Tre verksamheter inom offentlig sektor ingår i studien och medarbetarperspektivet på innovation är i centrum. Projektet innehåller studier av relevant forskningslitteratur för att ge en teoretisk ram, öppna intervjuer samt även observationer och en enkätundersökning.
Resultat
Studien visar att de intervjuade medarbetarna upplever sig ha stora möjligheter att agera innovativt och att även deras chefer uppmuntrar deras agerande. Dock saknas ett mer strukturerat arbetssätt i form av innovationsprocess och innovationssystem, det vill säga hur man tar fram innovationer, utvecklar och implementerar dessa -‐ agerandet sker i stället ad-‐ hoc betonat.
Slutsats/Diskussion
Trots att medarbetarna upplever att de kan bidra innovativt skulle resultatet kunna bli bättre med utnyttjandet av brukaren och andra intressenter som resurser. Även införandet av innovationssystem bör övervägas. Förbättrad intern kommunikation, utrymme i tid och pengar är några av åtgärderna som kan skapa bättre förutsättningar för innovation. Fördjupad forskning behövs om medarbetarperspektivet och innovation i offentlig sektor.
Abstract
Title: Employees at the innovative stage -‐ a study of employees' perception of innovation Author: Thomas Wihlman
Advisor: Assistant professor Magnus Hoppe, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Technology (IDT)
Subject / Course: Innovation Technology, KIN190
Keywords: innovation, teamwork, participation, influence, leadership, management, organization, public sector, barriers, opportunities
Problem
The research literature points today on a number of obstacles to the public sector to act innovatively, problems can be attributed to both structural factors and organizational culture. The studies carried out are very limited and not made in a Swedish context. Research question
How do members of the public sector regard their situation in terms of fostering innovation for the benefit of the business?
Purpose
The purpose of this study is to examine the obstacles and opportunities employees in the Swedish public sector experience in its innovative behavior.
Method
The method used in this paper is of hermeneutic character. Three organizations in the public sector are included in the study and the employee perspective on innovation is at the center. The project includes the study of relevant research literature to provide a theoretical framework, open interviews as well as observations and a survey.
Results
The study shows that the interviewed employees feel they have great potential to act innovatively and that their managers encourage their behavior. However, lacking a more structured approach in terms of innovation and process innovation, ie how to generate innovations, develop and implement these -‐ the behavior is rather of an ad-‐hoc character. Conclusion / Discussion
Despite the fact that employees feel that they can contribute the innovative result would be improved with the use of patients and other stakeholders as resources. Also the introduction of an innovation system should be considered. Improved internal communications, resources in time and money are some of the measures that can create better conditions
for innovation.
Further research is required on the employee perspective and innovation in the public sector.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 1
Förord ... 2
Läsanvisning ... 4
Bakgrund, del 1 – Denna studies tillkomst och bakgrund ... 5
Bakgrund, del 2 – Förändringar och innovation de senaste decennierna ... 7
Forskningsfrågan ... 10
Syfte ... 10
Avgränsning ... 10
Innovationsbidrag ... 10
Förstudie ... 11
Metod ... 12
Teori – forskningen och innovation inom offentlig sektor ... 23
Det empiriska resultatet ... 29
Diskussion och analys ... 33
Slutsatser och rekommendationer ... 40
Post scriptum ... 42
Källförteckning: ... 43
Bilagor ... 46
Att skriva en uppsats kan ibland upplevas som en något abstrakt sysselsättning även om man möter många intressanta människor under arbetets gång. Även om vi teoretiserar och filosoferar må vi också tänka att det finns något praktiskt och konkret därute, utanför forskarfönstret. Det är bra om vi påminner oss om detta och på grund av personliga omständigheter dök också en sådan påminnelse upp, emanerande från något så förfärligt som den japanska tsunami-‐ och kärnkraftskatastrofen. I sådana katastrofsituationer sätts människors improvisations-‐ och innovationsförmåga på spel. På ett helt annan, helt vardagligt plan handlar min uppsats om människors innovativa förmåga och deras möjlighe-‐ ter. Kanske är det t.o.m. så att ju mer vi lär oss om detta kan vi också bidra till att den stora förmåga jag tror människan har kan utnyttjas, både i vardagen och i den stora kraften.
Omständigheterna var dessa: En släkting till mig, Ben, bor i Vancouver i Canada. Ben är musiker och en fanatisk anhängare till ishockeylaget Vancouver Canucks. Ben och hustrun Geri har en son, Matt, som är gift med en japanska.
En dag i mars 2011 väller tsunamin in över Japans nordöstra kust. Tusentals människor mister livet, den materiella förstörelsen är stor. Kärnkraftverken skakar i sina grundvalar.
Matt och hans familj bor 45 kilometer från kraftverket i Fukushima. I något dygn är de helt utan kontakt med omvärlden och oron stor bland anhöriga. Mamma Geri hemma i Van-‐ couver är förtvivlad men någon dag senare upprättas kontakten. Geri förser sina Facebook-‐ vänner med ständiga uppdateringar, så att vi kan följa vad som sker.
Efter den första glädjen av att ha fått kontakt stiger oron på nytt, särskilt med tanke matbrist, vattenbrist och familjens treåriga dotter. Matt rapporterar via Geri om efterskalv. Dag efter dag är det nya efterskalv, som inte ens noteras i svenska media.
I denna svåra situation visar det sig att solidariteten i detta japanska samhälle är stor. Man hjälper varandra. Man hittar nya lösningar på mattransporter och fördelning av resurser. Man ser efter varandra. Den offentliga sektorn visar sig vara betydligt hållbarare än kärnkraft-‐ verket och organiserar, om än nödtorftigt, de viktigaste samhällsfunktionerna.
När detta skrivs, i maj 2011 är faran inte över. Strålningen är ett osynligt, dödligt hot och nya efterskalv raserar sådant som ännu inte var raserat. Omvärlden häpnar dock över människornas, det civila och det offentliga samhällets förmåga att hantera påfrestningarna.
I nöd och i vardag har vi nytta av vår förmåga att vara kreativa och innovativa. I Japan kanske det blev både inkrementella och radikala innovationer för att hantera situationen. Jag slås i mitt uppsatsskrivande av vilken kraft det fanns i denna nödens stund och tänker: vilken outnyttjad kraft har människan inte. Tänk om denna kraft kunde släppas loss också under mer vardagliga situationer, t.ex. på arbetsplatsen i den offentliga sektorn. Det gick i en krissituation i Japan, det borde kunna gå under mycket mindre dramatiska omständigheter.
Vad säger de berörda själva, medarbetare och deras chefer i offentlig sektor? Vilka förutsättningar har de, vilka hinder och möjligheter ser de? Kan de bli lite japaner i vardagen? Skulle de kunna bli det i en katastrof? Det är just möjligheterna för medarbetarna som är fokus i denna studie, hur de uppfattar sina möjligheter och vad de ser som hinder för att bidra till innovation.
Händelserna i Japan var självklart inte incitamentet till denna studie. Men den gjorde att det kändes viktigare än någonsin att diskutera kreativitet och innovation i offentlig sektor.
Ben och Geri agerar på olika sätt för att stödja återuppbyggnaden och de drabbade människorna. Bens hobbyprojekt ”Surrey the band”, bestående av två musiker och två f.d. Canucksproffs, aktiveras för detta 1. Både Ben och Geri noterar också kreativiteten, inno-‐
vationsförmågan och den medmänskliga solidariteten i Japan. Vad som händer i längden vet
jag inte, kanske återgår allt till det vanliga, kanske trappas innovationsförmågan ned när den inte akut behövs. Hur det går för Vancouver Canucks det får också framtiden utvisa..
Handlandet i en komplex krissituation kan underlättas av träning och simulering men till syvende og sidst tror jag resultatet är beroende av handlingsutrymme och innovativ förmåga. Det är också värt att pröva om handlingsutrymmet påverkar den innovativa förmågan även i betydligt vardagligare sammanhang än i tsunamidrabbade Japan. I denna studie ligger fokus just på det som jag ser som grundförutsättningar för att medarbetaren ska kunna utnyttja sin innovativa förmåga, som handlingsutrymmet och annat.
Läsanvisning
Skälen till att innovation inom offentlig sektor är viktig är flera, till exempel skapar förändrade demografiska förutsättningar med fler äldre nya behov som måste mötas. Forskning har visat att en stor del av innovationerna inom offentlig sektor emanerar från medarbetare (Borins, 2001). Som framgår senare i denna uppsats är dock forskningen begränsad och forskningen vet relativt lite om offentlig sektors innovationer, i synnerhet när man anlägger ett medarbetarperspektiv. Medarbetarens syn på innovation, de hinder och möjligheter man upplever står därför i fokus i denna studie.
Läsaren kan möjligen uppleva denna röda tråd, medarbetaren och innovation, som något otydlig och framställning något snårig, det är i alla fall reaktioner från läsare som läst de första utkasten. Som framgår ovan återfinns dock medarbetaren i olika delar i uppsatsen. Upplevelsen av viss snårighet kan ha att göra med att innovationer i offentlig sektor är en komplex fråga. För att förstå den miljö som medarbetarna verkar i och hur den har utvecklats har jag därför valt att göra en relativt detaljerad bakgrundsteckning och också valt att göra en ganska detaljerad redovisning av forskningsläget så att vi också kan blicka framåt mot kommande forsknings behov.
En annan svårighet är att forskningen inom området i väldigt begränsad uppfattning tar upp medarbetarperspektivet. Det betyder med andra ord att det är svårt att applicera teori på en studie av denna karaktär. Tidigare forskning upplever jag också som ganska spretig, det finns forskning på detaljnivå, det finns case studies men sällan något som resonerar om vad som totalt sett är viktigt för offentlig sektors innovationsförmåga. Det betyder också att det i teori finns källor som var och en täcker en liten del av komplexet.
Ett renodlat medarbetarperspektiv är heller inte fruktbart eller ens möjligt då medarbe-‐ taren finns i ett sammanhang av strukturer, brukare/kunder och chefer. Avsikten är ändå som nämnts att hitta medarbetarperspektivet i de olika delarna så långt som det har varit möjligt. Varje kapitel inleds med en kort sammanfattning av sitt innehåll för att underlätta för läsaren. Medarbetarperspektivet kan utläsas i nedanstående modell. Översiktligt kan framställningen av medarbetarperspektivet beskrivas på följande sätt:
Bakgrund, del 1 – Denna studies tillkomst och bakgrund
I denna del av bakgrundsbeskrivningen beskrivs hur studien kom till.
SCEN-‐Projektet, som jag valt att kalla denna studie, inspirerades av ett projekt vid Mälardalens Högskola och Högskolan i Dalarna, Regisserande kompetensutveckling (REGI-‐ projektet). Det senare projektet startade 2008 och pågår t.o.m. år 2011. REGI-‐projektet behandlar regiuppgiften för chefen medan SCEN-‐projektets fokus är medarbetaren. Det är chefen som har möjlighet att regissera föreställningen, det är aktörerna på scenen, medarbetarna, som förverkligar den.
Orsaken till att jag fastnade för REGI-‐projektets upplägg var att det syftade till att ge ledarna/cheferna de verktyg som kan behövas för att underlätta medarbetarnas kommunikation och deras ansvarstagande för kompetens och utveckling. (Backström et al., 2006). Kommunikation och ansvarstagande bedömer jag är viktigt för ett innovativt klimat och dessa saker, sedda utifrån medarbetarperspektivet, finns också i SCEN-‐projektet.
REGI-‐projektet presenterar sig självt på följande sätt (IDT, 2011):
Hur blir chefen en bra regissör? Det vill säga ger medarbetarna goda förutsättningar att tillsammans utveckla verksamheten.
Inom projektet får chefer som ansvarar för den operativa verksamheten delta i ett lärande nätverk för att utveckla sin kommunikativa kompetens. Projektet behandla regiuppgiften för chefen. Den centrala frågan är hur chefer avsiktligt kan skapa förutsättningar för och påverka kommunikation och relationer som möjliggör självorganisering och framväxt av kollektiv kompetens.
Det handlar om:
• dialog och informationsflöde,
• att få tillgång till information och andra resurser i omvärlden
• att på ett effektivt sätt kommunicera erfarenheter och kunskap inom arbetsgruppen
• strukturer som skapas i social interaktion och ger stabilitet • kreativitet och anpassningsförmåga
Projektet är designat som en kvasiexperimentell studie där bedömning av medarbetares interaktionsförmåga görs före och efter en intervention där deras chefer deltar i ett lärande nätverk.
Projektet är ett samarbete mellan Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna. Och företagen som medverkar kommer dels från Eskilstunatrakten, dels från Falutrakten. Chefer som ansvarar för den operativa verksamheten har således i REGI-‐projektet deltagit i ett lärande nätverk för att utveckla sin kommunikativa kompetens, med syftet att ge medarbetarna goda förutsättningar att tillsammans utveckla verksamheten. Den centrala frågan har varit hur chefer avsiktligt kan skapa förutsättningar för och påverka kommunikation och relationer som möjliggör självorganisering och framväxt av kollektiv kompetens. Bedömning av medarbetares interaktionsförmåga har gjorts före och efter en intervention där deras chefer deltagit i ett lärande nätverk.
Upplägget har varit sådant att förutom workshop har inom ramen för REGI-‐projektet enkäter gjorts både före och efter interventionen och med både chefer och medarbetare.
däremot har de frågeställningar i enkäterna som närmast anknyter till medarbetarens syn på sitt agerande (och möjligheterna därtill) varit inspirationskälla för denna uppsats (Dalarna, 2009)(se också bilaga).
SCEN-‐projektets målgrupp är alltså en annan och dessutom riktar SCEN-‐projektet in sig helt och hållet på offentlig verksamhet, till skillnad mot REGI-‐projektets bredare ansats. Bakgrund till SCEN-‐projektets val av inriktning är att det i dag finns osäkerhet om hur innovativ offentlig sektor är och hur kreativitet och innovationsförmåga bäst kan tas tillvara inom sektorn (Earl, 2002) (Borins, 2001).
Forskningen inom området innovation i offentlig verksamhet är dessutom relativt begränsad, forskningsläget beskrivs närmare i ett senare avsnitt. Vidare har forskningen om offentlig sektors innovation i mycket begränsad utsträckning intresserat sig för medarbetarperspektivet – i stället har den fokuserat på styrnings-‐ och ledningsperspektivet, med politiker och andra policyskapare samt ledning som målgrupp.
Kunskapen utifrån ett forskningsperspektiv om den faktiska situationen och vad som kan göras för att utveckla innovationskraften inom offentlig sektor är begränsad och när forskningen intresserat sig för den har det ofta handlat om ledarskapet (Zegans, 1992). Kunskapen som fås genom REGI-‐projektet när involverade chefer visar viljan att skaffa sig kunskap om kommunikationsprocess och skapandet av engagerade medarbetare är positiv både för cheferna själva och för forskningen. Men däremot vet vi inte särskilt mycket om vad som är fokus i denna studie, vad medarbetaren tycker och tänker.
SCEN-‐projektets studie undersöker alltså hur medarbetare i offentliga verksamheter uppfattar sina möjligheter att arbeta kreativt och innovativt och syftar till att utifrån dessa förutsättningar diskutera möjliga åtgärder för att förbättra innovationsförmågan. Analysen speglas mot den bild som den begränsade internationella forskningen ger inom motsvarande område. Vidare diskuteras hur svensk offentlig sektor eventuellt skiljer sig från exempelvis engelsk eller amerikansk och hur den utvecklats de senaste decennierna.
Redovisningen av SCEN-‐projektets studie inleds således med en allmän beskrivning av den offentliga sektorns utveckling och nuläge, för att läsaren ska förstå de förändringar som skett och som påverkat medarbetarna. Vidare redovisas de metoder som denna studie använt sig av och övervägandena bakom dessa val. Den teoretiska delen syftar till att klargöra vad forskningen hittills kommit fram till och om det finns teorier som kan tänkas appliceras i detta sammanhang. Resultatet av studiens olika delar redovisas empiridelen varefter följer en diskussion om resultaten, även i relation till forskningen, och de slutsatser som kan dras av studien.
Bakgrund, del 2 – Förändringar och innovation de senaste decennierna
I detta avsnitt redogörs för de omfattande förändringar som offentlig sektor genomgått de senaste decennierna, särskilt med inflytande från New Public Management. Avsnittet finns med för att kunna skapa förståelse hos läsaren för att omfattande förändringar och innovationer inte är något nytt i offentlig verksamhet och att medarbetarna länge fått agera i ett högst föränderligt sammanhang.
Som säkert många är medvetna om har den kommunala och landstingskommunala verksamheten förändrats väsentligt de senaste decennierna. Karaktären av dessa förändringar kan ses som innovationer som är av mer radikal än inkrementell natur, enligt min uppfattning. Det handlar till exempel om att lagstiftningen tillåtit privata alternativ eller införandet av Lex Maria eller Lex Sara, som stärkt kunden eller brukaren2. Förändringarna har
fått konsekvenser för medarbetarna på olika sätt: vad som är prioriterat och vad som uppmuntras för att ett gott resultat ska uppnås, inställningen till brukare/kund, anställ-‐ ningstrygghet har påverkats (många har också bytt arbetsgivare på grund av att nya aktörer kommit till) etcetera. Huruvida dessa förändringar påverkat möjligheter till ett innovativt agerande utifrån medarbetarens perspektiv är oklart liksom om det faktiskt lett till flera innovationer eller inte. Rent allmänt sett kan man konstatera att syftet med New Public Management, NPM, till exempel, har varit att förnya offentlig sektor. Detta har lett till förändringar beträffande konkurrensutsättning och upphandling, avreglering, ändrade beslutsmodeller och ändrad styrning (till exempel balanserade styrkort) med mera (Almqvist, 2006).
Tabell 1. Några viktiga hållpunkter i den kommunala och landstingskommunala verksamhetens utveckling de senaste decennierna (egen bearbetning ur flera SOU, Statens offentliga utredningar)
1985 Lex Pysslingen, som förbjöd privata företag att få del av statsbidrag
1991 Lex Pysslingen tas bort
1992 Ny kommunallag, friare nämndorganisation. Skolans kommunali-‐ sering.
1990-‐talets början Beställare-‐utföraremodellen aktualiseras, införs bl.a. 1993 i Västerås (stad, 1993)
Mitten av 1990-‐talet TQM och kvalitetsfrågor, processtänkande
1996 SOU 1996:169 om kommunal förnyelse
1990-‐talets andra hälft Omvärldsanalys aktualiseras i kommuner och landsting
Början av 2000-‐talet Lean inom sjukvården, arbete med Innovativa processer inom kommuner och landsting påbörjas (Utbult, 2009)
Ca 2007 Lean inom kommunal verksamhet
2011 Ny skollag, med tydligare styrning av skolans och rektorns uppdrag
1990-‐talet var i flera avseenden en brytningstid i kommunal och landstingskommunal verksamhet. Påverkande faktorer var både den ekonomiska krisen under decenniets första år och den ideologiska förändringen, där grunden till privatägd verksamhet inom nämnda sektorer lades. Förändrade möjligheter att själv bestämma över nämnder och styrelsers indelning, uppdrag och sammansättning genom ny kommunallag (SFS, 1991) år 1992 öppnade upp för nya möjligheter att organisera sig. Ur ett europeiskt perspektiv var förändringarna
2 Kundbegreppet har anammats i delar av offentlig verksamhet, brukarebegreppet står för den som
vanligt i Europa även om länder som Storbritannien nu sneglar på den svenska modellen. Den s.k. beställar-‐utförarmodellen blev aktuellt både i den kommunala och den landstingskommunala sektorn i början av 1990-‐talet. Den infördes t.ex., med vissa lokala skillnader, i flera stora kommuner som Linköping, Helsingborg och Västerås (Eklundh, 1993). Grundprincipen är att beställaren/representanten för den politiska nivån ska besluta om vad som ska göras medan verksamhetskunniga ansvarar för hur det görs. De verksamhets-‐ kunniga, ledning och medarbetare, ska då också vara de som hittar många möjligheter att förnya och utveckla verksamheten. Inspiration kom bland annat från konsulterna på SMG Consulting (ursprungligen Sifo Management Group), som marknadsförde denna New Public Management-‐inspirerade modell. Flera ytterligare steg till förnyelse av den kommunala sektorn togs, till exempel genom avregleringar och införande av olika modeller för kundval. (SOU, 1996)
Under 1990-‐talet senare hälft när kritiken mot offentlig verksamhets bristande kvalitet och konkurrensen för kommunalt driven verksamhet blivit allt mer påtaglig kom också frågor som kvalitetsmodeller och omvärldsanalys att aktualiseras allt mer. Trebokstavs-‐ kombinationer som TQM, ISO, SIQ och QUL3 blev modeord även i offentlig sektor, inspirerade av näringslivet. Under senare år har begreppet Lean aktualiserats allt mer. Det kan diskuteras hur väl grundade i de teoretiska aspekterna beslutsfattarna har varit när de engagerat sig i dessa modeller och hur viktigt det är med teori kontra “att bara göra” (Quist, 2003, sid 25).
En reaktion skedde efter några år från politiskt håll mot att beställar-‐utförarmodellen urholkade styrningen. Eller med andra ord: politikerna upplevde sig förlora makt. Det ledde till att flera kommuner övergav beställar-‐utförarmodellen, såsom Östersund, medan Linköping och Sollentuna förändrade den så att skolsektorn fick en mer traditionell styrning och färre delar blev kvar i en ren beställar-‐utförarmodell. Man bör i sammanhanget beakta den komplexitet som finns i styrningen av skolan, då den i stor utsträckning trots 90-‐talets kommunalisering styrs av staten genom skollag och förordningar bland annat (Skolverket, 2011)
Trots skiftande politiska majoriteter lever dock beställar-‐utförarkonceptet kvar i olika varianter, liksom flera andra förändringar inspirerade av NPM, New Public Management (Skålén, 2002). Två av de verksamheter som ingår i denna undersökning är till en del berörda av beställar-‐utförarmodellen och då av uppdrag som kommer från beställare. Däremot har de ingen direkt konkurrenssituation.
Få röster talar idag för att t.ex. skolor och hemtjänst enbart ska drivas av kommunen. Detta är möjligen en konsekvens av att det är svårt att återkommunalisera verksamheter som drivs av andra och där medborgaren, kund, fått valfrihet att välja vårdcentral, hemtjänst eller skola. Det finns exempel, som när en friskola gått i konkurs, att man tvingats att göra detta på grund av kommunens yttersta och lagreglerade ansvar. Det enda lite mer omfattande exemplet på systematisk återgång jag hittat gäller Norge och Trondheim 2004, där delar av privatiserad verksamhet återgick i offentlig drift. (Etzler, 2004).
Effektivitet och kostnader i första rummet
Det kan således konstateras att den kommunala och landstingskommunala sektorn fått uppleva stora förändringar de senaste 20 åren. Fokus i forskningen om olika organisations-‐ modeller, om styrmodeller och om konkurrensfrågor som påverkat den kommunala utveck-‐ lingen har i huvudsak legat på aspekter som ekonomisk effektivitet och demokrati. Den
3 TQM = Total Quality Management, ISO = International Organization for Standardization, SIQ –
Institutet för kvalitetsutveckling, utvecklade en modell för kundsorienterad utveckling, QUL = ett kvalitetsinstrument för kommuner och landsting, Qvalitet, Utveckling, Ledarskap.
faktiska verksamhetsutvecklingen och medarbetarnas möjligheter att bidra till utvecklingen studeras i betydligt mindre omfattning.
Jörgen Dahlgren visar tydligt denna skillnad i en rapport om hur konkurrensutsättningens konsekvenser utvärderats genom att i stort sett bara ta upp ekonomin. (Dahlgren, 2003) Kommunforskning i Väst visar också i en rapport hur Västerås påtagligt sänkt sina kostnader för äldreomsorg sedan modellen infördes och då med en i huvudsak oförändrad kvalitet (utan att detta närmare analyseras) (Väst, 1994) men inte hur verksamheten i sig utvecklats. Även demokratiaspekten har ofta studerats (Montin, 2004). En övergripande uppföljning av kommunala förnyelsekommittén (SOU 1996:169) (SOU, 1996) förslag och de olika styrnings-‐ och organisationsformer som finns inom vård, skola och andra välfärdstjänster saknas dock. Ett exempel på hur svårt det kan vara med styrning inom skolans område finns i en rapport av Magnus Frostenson, Företagsekonomiska Institutionen i Uppsala (Frostenson, 2010).
Ibland skapar också behoven helt nya strukturer, som till exempel NAV4 i Norge (Solheim,
2010, Norden, 2006) (samgående mellan arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänst) eller samverkan mellan fristående aktörer, strukturförändringar som kan ses som en radikal innovation. NAV är framdrivet av misslyckanden inom ramen för befintlig struktur, vilket lett till regeringsinitierade förändringar. Både vid samgående och samverkan uppstår dock ofta en hel del problem och sådana radikala innovationer behöver därför hanteras som processer där gemensamma mål och gemensam syn på brukare/klient måste säkerställas (Wihlman, 2009). Jag kan bara konstatera att förändringar av den arten är ytterligt svåra att genomföra – en svensk jämförelse är till exempel den av Mats Svegfors ledda regionutredningen (Ansvarskommittén, 2007) som trots höga ambitioner inte ledde till några förändringar. Vad jag här inriktar mig på är dock förändringar på lokal nivå och då ligger förändringar av typen NAV utanför ramarna och fokus hamnar i stället på i huvudsak inkrementella innovationer där medarbetaren alltså är en viktig aktör.
Beträffande utveckling av nya och kreativa lösningar och metoder, medarbetarnas trivsel och motivation etcetera till följd av verksamhetsförändringar, styrning och ledarskap är det min slutsats att konsekvenserna i betydligt mindre utsträckning analyserats inom forskningen (se litteraturstudien).
För den framtida produktionen av välfärdstjänster är det dock enligt min uppfattning viktigt att framöver studera hur processer och strukturer möjliggör eller skapar hinder för den kreativitet och innovation som sannolikt är nödvändig för att klara de framtida
välfärdstjänsterna på en för medborgarna acceptabel nivå. Denna studie är ett bidrag i denna forskningsinriktning och bör följas av fler.
Nya utmaningar väntar dessutom som nämnts tidigare offentlig sektor, inte minst av demografiska skäl. Det finns därför stort behov av att hitta kreativa vägar för att utveckla verksamheten och att vara innovativ. Det är mot denna bakgrund jag vill ställa min fråga som handlar om de hinder och möjligheter som finns för att medarbetaren ska kunna utnyttja sin innovativa förmåga.
4 NAV star för Arbeids- ogvelferdsdirektoratetet
Forskningsfrågan
Hur uppfattar medarbetarna i offentlig sektor sin situation när det gäller att skapa innovation till nytta för verksamheten?
Bakgrunden till forskningsfrågan är medarbetarens betydelse för uppkomsten av innova-‐ tioner, i Borins omfattande studie om 300 innovationer i offentlig sektor har närmare hälften av innovationerna sitt ursprung hos medarbetaren (Borins, 2001).
Det finns ytterligare några faktorer som varit viktiga för mig när forskningsfrågan formulerades, vilket lett till följande slutsatser beträffande forskningsbehovet:
1. Medarbetaren är central när det gäller att skapa innovation
2. Vi behöver veta mer om offentlig sektors innovationsförmåga och hur innovationer skapas
3. Vi behöver veta om medarbetarna tycker att detta är viktigt eller inte
4. Vi behöver ta reda på vilka hinder medarbetaren för ett innovativt agerande med-‐ arbetaren uppfattar och vi behöver ta reda på hur man undanröjer hindren
Kort sagt: vi behöver som forskare veta mer för att kunna bidra med förslag och idéer till ökad innovationskraft, även i offentlig verksamhet.
Syfte
Studiens syfte är att undersöka de hinder och möjligheter medarbetare i svensk offentlig sektor upplever i sitt innovativa agerande.
Avgränsning
Denna studie lyfter främst fram medarbetarperspektivet, syftet är inte att diskutera ledar-‐ rollen eller hur övergripande organisatoriska eller politiska strukturer utformas. Det går dock inte att bortse från att medarbetaren är beroende av sådana omgivande faktorer.
Det är också viktigt att inse att offentlig sektor är mångskiftande och begrepp, statlig, kommunal eller landstingskommunal. Denna studie fokuserar på delar av kommunal verksamhet. Här finns alltifrån de stora och omfattande transfereringssystem till små myndigheter som den stora allmänheten aldrig kommer i kontakt med. Om man på något sätt vill generalisera utifrån denna studie bör man således vara försiktig.
Studien är 0ckså gjord i svensk kontext och det finns förstås skillnader mellan offentlig verksamhet i Sverige och den i exempelvis USA. Det finns anledning att diskutera skillnader och likheter mellan olika typer av offentlig verksamhet, i olika sammanhang och i olika länder, ur innovativ synvinkel, men detta fördjupas inte i denna studie. Det finns också anledning att fundera över likheter och olikheter mellan servicesektorn i allmänhet och offentlig finansie-‐ rade välfärdstjänster även om detta inte berörs närmare här. I denna studie koncentrerar jag dock mig på det svenska perspektivet, den svenska offentliga sektorn och då särskilt på medarbetarperspektivet. Eftersom teoribildningen och forskningslitteraturen ytterst sällan är svensk finns dock en internationell bakgrund som läsaren kan ha i åtanke liksom den nämn-‐ da jämförelsen med servicesektorn.
Innovationsbidrag
Studien bidrar till ökad förståelse för hur det är möjligt att skapa innovationer i svensk offentlig sektor trots de hinder som finns.
Förstudie
I detta avsnitt beskrivs den enkätundersökning som gjordes strax innan SCEN-projektet startade, som en förstudie. I enkäten finns frågor som sedan återkom i huvudundersök-ningens intervjuer.
I en mindre enkätundersökning, som förberedelse inför SCEN-‐projektet, har jag ställt frågor om innovation till ett urval medarbetare i en kommun. Totalt var antalet svarande 10 perso-‐ ner motsvarande en svarsprocent på 50 %. Det är givet att en sådan liten enkät får tolkas med försiktighet. Däremot kan man konstatera att enkätsvaren går i samma riktning som SCEN-‐ projektets intervjuer senare visade, med ett undantag – de intervjuade talar inte i någon nämnvärd utsträckning om sina arbetskamrater som ett problem för att verksamheten ska vara innovativ men detta är alltså något som förekommer i enkäten.
Denna enkätundersökning pekar därutöver på att den offentliga verksamhetens med-‐ arbetare anser att det finns ett innovativt klimat på deras arbetsplatser, vilka i det här fallet var olika delar inom en kommun. Den pekar dessutom på att de som svarat har chefer som uppmuntrar till innovation och verksamhetsutveckling. Men hinder finns och man pekar alltså på arbetskamraterna som en del av problemet. Att just arbetskamraterna skulle vara ett hinder är förvånande eftersom det inte återfinns i den studerade forskningslitteraturen. Dessutom uppger respondenterna sig själva vara innovativa och det vore märkligt om undersökningen just råkade träffa på de personer som är innovativa. Påståendet dyker som nämnts också i någon mån upp under intervjuerna men då vinklat mot att arbetskamraterna inte anser sig ha tid att delta i en innovation.
Även ekonomin förefaller att vara ett problem för genomförandet. Vikten av innovation står dock klar för de svarande, alla svarar viktigt eller mycket viktigt. Både SIFO-‐undersök-‐ ningen och enkäten pekar på att det finns problem och följdfrågor som kan behöva hanteras. Tabell 2: Utdrag ur en enkätundersökning, gjord bland ett urval medarbetare i en svensk kom-‐ mun år 2011
Uppmuntrar din chef dig att komma med förslag till förbättringar?
Stämmer helt 40%
Stämmer ganska bra 30% Stämmer ganska dåligt 20% Stämmer inte alls 0%
Vet ej 10%
Vad tror du är det vanligaste hindret till att förslag inte genomförs?
Chefen säger nej 0% Det blir för dyrt 20%
Arbetskamraterna 50%
Det är en känslig fråga (t.ex.
politiskt) 10%
Vet ej 20%
Anser du att din arbetsplats är
kreativ och innovativ? Stämmer helt Stämmer ganska bra 10% 70% Stämmer ganska dåligt 20% Stämmer inte alls 0%
Vet ej 0%
Hur viktigt tycker du att det är att man inom offentlig sektor kommer med nya idéer och utvecklar verksamheten
Inte alls viktigt 0% Inte särskilt viktigt 0%
Viktigt 50%
Metod
I detta avsnitt belyses i de första delarna vilka överväganden som ligger bakom valet av metoder och i vilket teoretiskt sammanhang dessa metoder finns. I den senare delen av metodavsnittet beskrivs konkret hur undersökningen genomförts.
Forskningsstrategi och val av metod
Den grundläggande forskningsstrategin är att belysa forskningsfrågan ur flera perspektiv och från flera sammanhang. I detta ligger en ganska enkel och pragmatisk inställning, att försöka välja metoder som kan ge bäst resultat utifrån forskningsfrågan och uppdraget. I det här fallet handlar det om att välja flera metoder som jag bedömt gör det möjligt att se de olika aktörernas perspektiv. Strategivalet har därför också valts för att det kanske finns sådant som är osagt och att de olika parterna har så olika verklighetsuppfattningar och att det då ges en öppen möjlighet att tolka och analysera resultatet.
De valda metoderna är följande:
1. Litteraturstudie -‐ Analys av aktuell forskning och annan information, i form av littera-‐ tur och forskningsartiklar samt material på nätet.
2. Observationer -‐ Observation vid ledningsgruppsmöten och vid avdelningsmöten (nedan beskrivs rollens innebörd och metodmässiga konsekvenser samt hur analysen av observationerna förväntas ske). Deltagande vid mötena har skett under perioden april-‐juni 2011.
3. Intervjuer -‐ Semistrukturerade intervjuer med urval av chefer och medarbetare, under perioden april-‐maj 2011.
4. Enkätundersökning -‐ En mindre enkätundersökning gjordes som förstudie.
Metoderna har valts med avsikten att de ska belysa de olika följdfrågeställningarna till forskningsfrågan. Punkt 1 belyser då främst offentlig sektors innovationsförmåga men också möjligheter och hinder. Punkt 2 bidrar till att belysa hur innovationer skapas liksom även punkt 3. Punkt 3 belyser vidare medarbetarens egen syn och roll samt hur denne uppfattar hinder och möjligheter till innovation. Punkt 4 belyser vikten av innovation för medarbetaren samt återigen hinder och möjligheter. Sammantaget betyder detta att de valda metoderna ger olika infallsvinklar på den grundläggande forskningsfrågan i studien.
Det är fullt möjligt att tänka sig andra metodval. Förstudiens enkätundersökning kunde ha utvidgats till en mer genomtänkt enkät riktad mot en större målgrupp. En enkätundersökning kunde också ha utarbetats i relation till de frågor som togs upp i intervju-‐ svaren. Observationerna kunde ha haft annan karaktär, till och med av aktionsforskningska-‐ raktär.
Orsaken till att metodvalen ändå blev dessa är att intervjuerna var den viktigaste förutsättningen för att fånga medarbetarperspektivet och att det tidsmässigt var svårt att praktiskt kunna genomföra studien under avsatt tid.
Studiedesign
Forskningsansatsen är hermeneutisk, empirinära och kontextuellt inriktad. Eftersom projekt-‐ et söker att ta del av synpunkter och erfarenheter från medarbetare i olika situationer är det viktigt att även utveckla en förståelse för deras sammanhang, tankevärld och existerande organisationskultur. Här kan också nämnas att projektledaren, genom tidigare yrkesgärning, har en viss förförståelse för de verksamheter som ingår i projektet.
Som utgångspunkt har material i form av tidigare genomförda enkäter inom ramen för REGI-‐projektet utnyttjas som underlag för intervjuerna. Även annat material från REGI-‐
projektet har varit en viktig utgångspunkt. En litteraturgenomgång för att skapa en teoretisk referenspunkt för innovation inom offentlig sektor i jämförelse med andra sektorer har gjorts.
I studien tolkar jag delarna (här = de olika aktörerna/intressenterna/medarbetarna-‐ /cheferna) i relation till helheten. De olika delarna befinner sig i ett sammanhang, en kontext, som påverkar dem. Kontexten påverkar alltså i mina ögon delarna men delarna kan också påverka kontexten (och hur detta sker med en innovationsvinkling är en del i det som jag försöker belysa). Hur tolkningen ska ske i denna interaktion mellan helhet och del är komplext och även beroende, som jag ser det, av förförståelse och förståelse. Konkret uttryckt är det jag hanterar som forskare: hur sker kommunikationen, vad sägs uttryckligen och vad är underförstått, hur ska jag tolka den skrivna texten, vilken förförståelse har jag som forskare i sammanhanget och vilken förförståelse har de inblandade parterna osv. Detta är frågor som ställs i det hermeneutiska sammanhanget och även ur den aspekten blir en hermeneutisk ansats rimlig.
Även om litteraturen ofta beskriver den hermeneutiska cirkeln så skulle man också kunna se denna som en spiral. Cirkeln får en att tänka på att man kommer tillbaka till utgångspunkten, något som känns ganska statiskt men jag vill hellre se det som en växelverkan mellan de olika delarna i cirkeln, där den ena faktorn påverkar och utvecklar den andra vilket till exempel påverkar min tolkning. Följande bild åskådliggör detta:
Figur 2, den objektiverande och aletiska hermeneutikens spiral (bilden hämtad från (Rydberg Fåhræus) (sid 8)
Separerade från varandra kan de två cirklarna beskrivas som förförståelse-‐förståelse respektive helhet-‐del. Detta uttrycker (Alvesson & Sköldberg, sid 200) som att: ”Den objekti-‐ verande hermeneutiken pendlar mellan del och helhet, och där växer förståelse fram under tiden. Inom den aletiska hermeneutiken är pendlingen istället fram och tillbaka mellan förförståelse och förståelse”. Jag ser också det hela dialektalt även i andra delar, som skissen visar, till exempel observerande perspektiv respektive upplevande perspektiv.
Ur vetenskapsfilosofisk synvinkel innebär detta att jag både tar in den objektiverande och den aletiska hermeneutiken som en grund. Jag ser i den aletiska hermeneutiken kopplingen till det jag upplever som fördolt, något som i detta sammanhang är kopplat till skillnaden mellan det faktiska utsagda om verksamhetens utveckling utifrån de olika intressenterna.
