Förtroendets
avgörande betydelse
under kristider
KURS: Examensarbete i Globala studier, 15 hp
PROGRAM: Internationellt arbete – inriktning Globala studier
FÖRFATTARE: Malin Nyström, Louise Henriksson
EXAMINATOR: Marco Nilsson
TERMIN: VT 2021
En kvantitativ studie om allmänhetens förtroende för myndigheter under covid-19-pandemin
Sammanfattning
Författare: Malin Nyström & Louise Henriksson
Titel: Förtroendets avgörande betydelse under kristider: En kvantitativ studie om all-mänhetens förtroende för myndigheter under covid-19-pandemin
Antal sidor: 36
Nyckelord: Förtroende, tillit, myndigheter, misstro, covid-19, pandemi, kristider
Allmänhetens förtroende för myndigheter har en avgörande betydelse i demokratiska sam-hällen, särskilt under kristider, och därför är förtroende som ämne av global relevans. Tidi-gare forskning visar att förtroendet för myndigheter generellt har varit lågt under tidiTidi-gare pan-demier, men däremot ser förtroendet för många länder ut att ha ökat under covid-19-pande-min. Essentiella hot som covid-19-pandemin gör faktorer som kan påverka allmänhetens för-troende för myndigheter extra viktiga att undersöka, men eftersom covid-19 till stora delar fortfarande är ett okänt hot är det ännu mycket forskning som saknas inom området.
Syftet med föreliggande studie är öka förståelsen för allmänhetens förtroende för myndigheter under covid-19-pandemin genom att analysera individers uppfattningar om och erfarenheter av pandemin och myndigheterna. Fokus är på människors förtroende för myndigheter i Sve-rige under våren 2021, samt centrala faktorer som är av betydelse för förtroendet. Studien bygger på granskning och sammanställning av internationell forskning som berör människors förtroende för myndigheter, samt vissa teoretiska perspektiv av Bo Rothstein (2003). Empirin utgörs av en webbenkätsundersökning som besvarades under april-maj 2021 av 350 respon-denter mellan 18 och 87 år.
Majoriteten av respondenterna har högt eller varken högt eller lågt förtroende för myndighet-erna under covid-19-pandemin. Resultaten visar bland annat att det finns samband mellan re-spondenternas förtroende för myndigheterna och uppfattningen om hur effektivt myndighet-erna arbetar, om det är lätt eller svårt att förstå allmänna rekommendationer och restriktioner samt upplevelsen av i vilken grad andra följer rekommendationer. En del av resultaten bekräf-tar slutsatser som redan gjorts inom området, medan andra resultat motsäger tidigare forsk-ning och teori.
Studien bidrar framför allt med att belysa förtroendets relevans i samhället, samtidigt som den ökar förståelsen för faktorer som har betydelse för förtroendet för myndigheter under de all-varliga och omfattande händelser som en pandemi innebär.
Abstract
Authors: Malin Nyström & Louise Henriksson
Title: The Crucial Importance of Trust during Times of Crisis: A Quantitative Study of the Public Trust in Public Institutions during the COVID-19 pandemic
Number of pages: 36
Keywords: trust, public institutions, public trust, distrust, COVID-19, pandemic, times of crisis
Trust in public institutions is of great importance in democratic societies, especially during times of crisis, and therefore the subject trust is also highly relevant globally. Previous research shows that trust in public institutions has generally been low during former pandemics. How-ever, trust in authorities appears to have increased in many countries during the COVID-19 pandemic. Essential threats such as the COVID-19 emphasizes the importance of examining factors that may affect trust in public institutions, but since COVID-19 is still largely an un-known threat, further research is needed in the field.
The purpose of this study is to develop further understanding of trust in public institutions dur-ing the COVID-19 pandemic, through analyzdur-ing individuals’ perceptions and experiences of the pandemic and public institutions. The focus of this study lies on trust in public institutions in Sweden during the spring of 2021, and factors of significant meaning. The study is based on a summation of international research on the subject, as well as some theoretical perspectives by Bo Rothstein (2003). The empirical data was collected from an online survey answered by 350 respondents between 18 and 87 years old, during April and May 2021.
The majority of the respondents have high or neither high nor low trust in public institutions during the COVID-19 pandemic. The results conclude that there is, for instance, a connection between the respondents’ trust and their perception of how effectively the public institutions work. There is also a connection between trust and the respondents’ perception of to what extent others follow general recommendations, and if general recommendations and restrictions are easy or difficult to understand. Some of the results confirm conclusions that have already been made in the field, while other results contradict previous research and theory.
The main contribution of this study is to emphasize the importance of trust in a society, as well as develop further understanding of factors that are of significant importance to trust in public institutions during the major and serious events that a pandemic entails.
Förord
Först och främst vill vi tacka vår handledare Radu Dinu för att vi har kunnat vända oss till dig med frågor under hela arbetsprocessen. Dina snabba svar och din konstruktiva feedback har varit mycket värdefull för oss.
Vi vill också rikta ett stort tack till alla respondenter som tog sig tid att medverka i studien, och även tacka alla er som hjälpte oss att sprida undersökningen när vi samlade in material. Utan er hade vi inte haft möjlighet att fullfölja studien.
Dessutom vill vi uppmärksamma och tacka er som har stöttat oss under utbildningens gång. Slutligen, eftersom studien handlar om förtroende vill vi avsluta denna del och inleda uppsatsen med följande ord:
“Trust is the glue of life. It’s the most essential ingredient in effective communication. It’s the foundational principle that holds all relationships.” (Stephen R. Covey)
Malin Nyström & Louise Henriksson Jönköping, maj 2021
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Förtroendets avgörande betydelse ... 1
1.2 Syfte och undersökningsfrågor ... 3
1.3 Avgränsningar ... 3
2 Forskningsöversikt ... 3
2.1 Förtroende under tidigare pandemier ... 4
2.2 Förtroende under covid-19-pandemin ... 4
2.3 Faktorer hos myndigheter respektive befolkningen ... 5
2.4 Studiens anknytning till tidigare forskning ... 8
3 Teoretiska utgångspunkter ... 8
3.1 Etiska principer ... 8
3.2 System av uppfattningar ... 9
3.3 Selektiv respektive universell offentlig verksamhet ... 9
4 Tillvägagångssätt ... 10 4.1 Genomförande ... 10 4.2 Urval ... 11 4.3 Osäkerhetsfaktorer ... 12 4.4 Metodologisk ansats ... 13 4.5 Bearbetning ... 13 5 Resultat ... 14 5.1 Förtroende för myndigheterna ... 14 5.2 Myndigheternas pandemihantering ... 16
5.3 Respondenternas direkta erfarenheter ... 19
5.4 Myndigheternas kommunikationshantering ... 22
5.5 Sammanfattning ... 26
6. Slutdiskussion ... 28
6.1 Internationell dimension ... 28
6.2 Studiens bidrag ... 33
6.3 Förslag till fortsatt forskning... 33
Referenser ... 34
1
1 Inledning
I den inledande delen presenteras vårt ämnesområde, som därefter mynnar ut i studiens syfte och undersökningsfrågor. Slutligen beskrivs studiens avgränsningar.
1.1 Förtroendets avgörande betydelse
Förtroende syftar på en övertygelse om att man kan lita på någon eller något (Förtroende, u.å.) - och eftersom det är en grundläggande del i demokratiska samhällen under normala förhållan-den är det inte konstigt att dess betydelse blir ännu mer framträdande vid plötsliga händelser eller under kristider (Tabery & Pilnacek, 2021, s. 689). Därför är också förtroende som ämne av global relevans och viktigt att undersöka ur både nationella och internationella perspektiv. Forskning som granskade SARS, svininfluensan och ebola visar att det är väsentligt att under-söka allmänhetens förtroende för myndigheter vid händelser som snabbt utvecklas och som präglas av stora vetenskapliga osäkerheter (Balog-Way & McComas, 2020, s. 838–839). För-troende för myndigheter möjliggör bland annat effektivare samarbeten och processer, samt är positivt associerat med deltagande och frivilliga sammanslutningar (Tabery & Pilnacek, 2021, s. 689). Om förtroendet är lågt eller om allmänheten känner misstro mot regeringen minskar sannolikheten för att befolkningen följer allmänna rekommendationer vid kriser (Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 321). Ett misslyckande med att följa regeringsdirektiv i krissituationer kan i sin tur utgöra direkta risker för folkhälsan (Paek, Hilyard, Freimuth, Barge & Mindlin, 2008, s. 60). För att ta itu med denna fråga är det därför nödvändigt att få en förstå-else för allmänhetens förtroende för och uppfattningar om regeringens handlingar (Ibid.). Aktuell forskning visar bland annat att transparens hos myndigheter är en viktig del för att upprätthålla och stärka förtroendet eftersom allmänheten annars kan uppleva informationen från myndigheter som vilseledande eller felaktig (Balog-Way & McComas, 2020, s 839). Om allmänheten upplever att de blir vilseledda eller felinformerade minskar deras villighet att göra individuella uppoffringar för samhället i stort, vilket inom covid-19-pandemin kan syfta till en minskad vilja att hålla fysisk distans. Det innebär att folkhälsan till stor del är beroende av förtroende (Ibid.).
Essentiella hot, som covid-19, gör faktorer som kan stärka eller försämra allmänhetens förtro-ende för myndigheter extra viktiga att undersöka (Deslatte, 2020, s. 490). Covid-19-pandemin
2
medför bland annat att människor drabbas av förändrade livsvillkor som kan påverka den fy-siska och psykiska hälsan negativt, till exempel på grund av arbetslöshet och ekonomisk utsatt-het (Myndigutsatt-heten för samhällsskydd och beredskap, 2021, s. 3–10). Även social oro har ökat hos många människor (Ibid.), vilket tidigare forskning visar har samband med ökat förtroende för vetenskaplig expertis men minskat förtroende för regeringen (Tabery & Pilnacek, 2021, s. 693). Dessa konsekvenser riskerar att förvärras och bli allvarligare ju längre pandemin fortgår, och de riskerar även att fortsätta efter minskad smittspridning och lättsammare åtgärder (Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap, 2021, s. 3–10).
Tidigare forskning visar att allmänhetens förtroende för myndigheter generellt har varit lågt under tidigare pandemier, men däremot ser förtroendet för många länder ut att ha ökat under covid-19-pandemin (Goldfinch, Taplin & Gauld, 2021, s. 3–4).Men eftersom covid-19 till stora delar fortfarande är ett okänt hot är det ännu mycket forskning som saknas inom området. En undersökning som genomfördes 2020 av Kantar Sifo (Orbe & Sjörén, 2020) visar att Folkhälso-myndigheten var en av de myndigheter i Sverige där det syntes störst ökning i förtroende under 2020 i jämförelse med 2019. Enligt Kantar Sifos opinionschef kunde man utläsa en ökning i anseende hos myndigheter som är relaterade till pandemihanteringen (Majlard, 2020). Däremot hade förtroendet för myndigheter som ansvarar för pandemihanteringen sjunkit i början av 2021 i jämförelse med slutet av 2020 (Novus, 2021). Till exempel kunde man avläsa en tydlig mins-kad tillit till Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt rege-ringen. Novus (Ibid.) beskriver vidare att en möjlig förklaring till minskningen skulle kunna vara att media närmare granskat allmänna rekommendationer, och att händelser där företrädare hos olika myndigheter har brutit mot allmänna rekommendationer har uppmärksammats. Statistiken tyder alltså på att förtroendet för myndigheter ökade i Sverige under pandemins startskede, för att sedan minska med tiden fram till början av 2021. Detta visar att covid-19 innebär en föränderlig tid där förtroendet, som exemplifierats ovan, kan skifta inom loppet av några månader eller till och med veckor. Därför ser vi att det finns ett behov av att undersöka ämnet närmare.
3 1.2 Syfte och undersökningsfrågor
Syftet med studien är att öka förståelsen för allmänhetens förtroende för myndigheter under covid-19-pandemin genom att analysera individers uppfattningar om och erfarenheter av pan-demin och myndigheterna i Sverige. Inom ramen för syftet kommer följande undersökningsfrå-gor behandlas och besvaras:
- Hur ser allmänhetens förtroende för myndigheterna ut under våren 2021?
- Vilka huvudsakliga faktorer har betydelse för allmänhetens förtroende för myndighet-erna?
1.3 Avgränsningar
Eftersom det inte fanns möjlighet att genomföra en alltför omfattande undersökning gjordes avgränsningar för studiens syfte och frågeställningar. Vi valde till exempel att fokusera på myn-digheter i Sverige, men likväl tas perspektiv vad gäller andra länder upp i forskningsöversikten och slutdiskussionen. Med myndigheter (i vår egen datainsamling och analys) syftar vi Folk-hälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt regeringen. Trots denna avgränsning har studien en global anknytning eftersom enkätfrågorna som ligger till grund för undersökningen utgår från internationell forskning, och eftersom studiens resultat också jämförs med den internationella forskningen. Då människors förtroende för myndigheter är en grundläggande faktor i demokratiska samhällen kan även ökad kunskap inom ämnesom-rådet vara av relevans att ta del av för andra länder. Ytterligare en avgränsning som gjordes är att studien fokuserar på faktorer som rör myndigheter samt människors uppfattningar och erfa-renheter. Därmed inkluderas inte demografiska eller geografiska faktorer hos urvalet (förutom ålder och kön) när materialet samlades in.
2 Forskningsöversikt
Följande del ger en överblick av relevant forskning som redan har gjorts inom ämnesområdet och fungerar samtidigt som en bakgrund till studien. Först presenteras hur förtroendet för myn-digheter har sett ut under tidigare pandemier med en avgränsning till fågelinfluensan (1997), SARS (2002–2003) och svininfluensan (2009–2010). Därefter beskrivs hur förtroendet för myndigheter har sett ut under covid-19-pandemin, följt av en redogörelse för huvudsakliga fak-torer hos myndigheter respektive befolkningen som har betydelse för förtroendet. Avslutnings-vis beskrivs hur forskningsöversikten är relevant för studien.
4 2.1 Förtroende under tidigare pandemier
En undersökning om fågelinfluensan som genomfördes i USA 2006 visar att ungefär hälften av respondenterna hade en god tillit till regeringens sätt att hantera pandemin och till många av deras allmänna rekommendationer, medan hälften av respondenterna inte hade det (Paek, Hil-yard, Freimuth, Barge & Mindlin, 2008, s. 60, 65). Under SARS-utbrottet i Hong Kong mins-kade befolkningens förtroende för regeringen och dess kriskommunikation drastiskt (Lee, 2009, s. 74–75). På grund av diverse faktorer ansågs Hong Kong hantera SARS-utbrottet allra sämst bland andra länder som drabbades vilket påverkade förtroendet betydligt (Ibid.). Åren efter svininfluensan kunde det även synas en minskning av generell social tillit och förtroende för vård i Sverige (Rönnerstrand, 2013, s. 857). I Storbritannien visade respondenterna i en studie också lågt förtroende för regeringens hantering av svininfluensan och de allmänna rekommen-dationerna (Teasdale & Yardley, 2011, s. 413). I USA var befolkningens förtroende för rege-ringen lågt redan i början av smittspridningen av svininfluensan (Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 322–336), men 2010 rapporterades förtroendet vara bland det lägsta på 50 år. Forskare menar att på grund av det låga förtroendet är det inte troligt att befolkningen i USA följer regeringens rekommendationer under kriser, vilket kan vara en anledning till varför så få personer valde att vaccinera sig mot svininfluensan (Ibid.).
2.2 Förtroende under covid-19-pandemin
Förtroendet för myndigheter har generellt ökat i länder under covid-19-pandemin (Goldfinch, Taplin & Gauld, 2021, s. 3–4). En studie från sommaren 2020 som undersökte 14 välutvecklade ekonomiska länder visar att 73 procent anser att deras land har hanterat pandemin på ett bra sätt. Tidigare forskning visar också att allmänhetens förtroende för myndigheter i Australien och Nya Zeeland har ökat sedan pandemins utbredning, där cirka 80 procent av respondenterna i en studie upplever att de känner tillit till det egna landets myndigheter. Respondenterna moti-verar sitt ökade förtroende med att de anser att myndigheterna generellt upplevs som pålitliga, hanterar krisen bra samt agerar av intresse för befolkningens bästa. Många upplever däremot att myndigheterna i USA hanterar covid-19-pandemin på ett dåligt sätt i jämförelse med andra länder (Ibid.), vilket riskerar att öka människornas skepticism mot myndigheternas kapacitet att hantera kriser (Deslatte, 2020, s. 489). Det kan därför verka som att förtroendet för USA:s re-gering har minskat under pandemin men aktuell forskning visar att förtroendet snarare har ökat
5
(Goldfinch, Taplin & Gauld, 2021, s. 4). Däremot kan förtroendet för vetenskaplig och medi-cinsk expertis ha försämrats på grund av att regeringen under Donald Trumps presidentskap specifikt riktade in sig på att ifrågasätta denna typ av expertis (Ibid.).
Sverige har sedan tidigare en hög social tillit och hanterar covid-19-pandemin på ett annorlunda sätt i jämförelse med många andra länder (Balog-Way & McComas, 2020, s. 840). Hanteringen bygger till stor del på individens eget ansvar och allmänna rekommendationer, det vill säga frivilliga åtgärder, något som möjliggörs genom ömsesidig tillit mellan allmänheten och myn-digheterna (Kavaliunas, Ocaya, Mumper, Lindfeldt & Kyhlstedt, 2020, s. 598–600). Denna typ av hantering som bygger på frivilliga åtgärder har föreslagits som en framtida modell av Världs-hälsoorganisationen, men har även kritiserats av många olika länder. Eftersom myndigheternas hantering av covid-19-pandemin har ett brett stöd från allmänheten följer många svenskar myn-digheternas restriktioner och rekommendationer. Det finns också en viktig kulturell aspekt för Sveriges hantering då många svenskar följer riktlinjerna för att man till exempel vill undvika konflikter med andra eller undvika störa den sociala ordningen. Enligt en undersökning från sommaren 2020 har 87 procent av den svenska befolkningen högt förtroende för forskare och experter som talar offentligt om coronaviruset, vilket gör att experter har ett starkt stöd vid utformning av regler och rekommendationer vid hanteringen av covid-19. Sveriges folkhälso-myndighet menar att de restriktioner och rekommendationer som används enbart är de som har vetenskaplig bevisad verkan. Sveriges hantering sticker ut eftersom vetenskapliga experter har större ansvar för hanteringen än i många andra länder (Ibid.). Det finns samtidigt en del kritik mot Sveriges hantering enligt forskning som genomfördes 2020, i och med att det då var högre dödlighet bland den äldre befolkningen i landet i jämförelse med andra nordiska länder (Ibid., s. 611).
2.3 Faktorer hos myndigheter respektive befolkningen
Myndigheter
Myndigheters kommunikationshantering är en viktig faktor för allmänhetens förtroende ur flera perspektiv (Lee, 2009, s. 75). Till exempel hur mycket individen väljer att aktivt söka efter allmän information om krisen har samband med individens förtroende för myndigheterna, vil-ket indikerar att informativ kommunikation från myndigheter är en viktig faktor (Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 337). För att nå ut med information under en kris är det viktigt att myndigheter kommer överens om vilken information och vilka informationskällor som är relevanta för allmänheten samt att informationen är minnesvärd, koncis och konsekvent
6
(Paek, Hilyard, Freimuth, Barge & Mindlin, 2008, s. 69). Det är också viktigt att myndigheter försöker nå ut till så många målgrupper som möjligt och anpassar tillvägagångssätt efter vad som är effektivast för att nå ut till den specifika målgruppen (Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 337–338). Ett extra stort fokus bör vara på grupper som är ointresserade av att hålla sig informerade om krisen och allmänna rekommendationer (Ibid.) samt grupper som är extra utsatta i samhället (Paek, Hilyard, Freimuth, Barge & Mindlin, 2008, s. 69). En annan viktig faktor för myndigheters kommunikationshantering är att de uppmärksammar hur krisen och åtgärderna påverkar allmänheten ur deras perspektiv på olika sätt och lyfter allmänna frågor och tvivel som dyker upp bland befolkningen (Teasdale & Yardley, 2011, s. 417). Detta visar att myndigheterna tar hänsyn till allmänhetens perspektiv, vilket kan hjälpa myndigheterna att råda befolkningen utifrån olika kontextuella faktorer och därmed öka chanserna till att allmän-heten följer rekommendationerna (Ibid.). Att myndigheter samarbetar med media är också vik-tigt (Lee, 2009, s. 75) eftersom det kan effektivisera informationsspridning (Paek, Hilyard, Freimuth, Barge & Mindlin, 2008, s. 69). Även samarbete och god kommunikation internt mel-lan myndigheter är viktigt för att de tillsammans ska kunna visa befolkningen en konsekvent krishantering och vara konsekventa med vilka allmänna rekommendationer som gäller (Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 336; Lee, 2009, s. 76; Sibley et al., 2020, s. 628). Om olika myndigheter och offentliga talespersoner inte är överens och ger befolkningen olika rekommendationer och information påverkar det människors förtroende negativt (Ibid). Andra faktorer som är viktiga för allmänhetens förtroende för myndigheter är den generella uppfattningen om hur effektivt myndigheterna arbetar samt att de agerar för befolkningens bästa (Goldfinch, Taplin & Gauld, 2021, s. 3–4; Lee, 2009, s. 75–76; Sibley et al., 2020, s. 628). Information från myndigheter behöver också vara så realistisk, korrekt och ärlig som möjlig, även om den inte är betryggande för befolkningen (Deslatte, 2020, s. 494; Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 337–338). Brist på transparens riskerar att öka förekomsten av konspirationsteorier och falska nyheter (Deslatte, 2020, s. 494) eller göra att människor upple-ver myndigheters information som felaktig och vilseledande (Balog-Way & McComas, 2020, s. 839).
Val av myndigheters individuella talespersoner kan vara avgörande för förtroendet, eftersom förtroendet för dessa individer visar starkt samband med det generella förtroendet för myndig-heterna (Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 324, 335–338). Allmänheten behöver alltså kunna lita på de individuella talespersonerna för att känna förtroende för myndigheterna
7
och följa rekommendationerna. För att dessa individer ska vinna förtroende behöver de upple-vas som kompetenta, ärliga, och omtänksamma mot befolkningen (Ibid.). När personerna också visar att de har ett nära samarbete med forskare eller vetenskapliga experter upplever befolk-ningen ett högre förtroende (Balog-Way & McComas, 2020, s. 840). Det är också viktigt att dessa personer är synliga för allmänheten (Deslatte, 2020, s. 494) då det märks tydligt att deras frånvaro under kriser påverkar befolkningens förtroende negativt (Lee, 2009, s. 75). För att stärka förtroendet ytterligare visar forskning att det kan vara bra att personerna delar med sig av sina personliga berättelser och perspektiv av krisen när de talar till befolkningen eftersom det ökar upplevelsen av transparens och empati samt gör budskap lättare att relatera till för allmänheten (Balog-Way & McComas, 2020, s. 840).
Befolkningen
Högre inkomst och hög utbildning är relaterat till högre förtroende för myndigheter och forskare inom folkhälsovetenskap (Goldfinch, Taplin & Gauld, 2021, s. 3, 10). Andra demografiska (till exempel kön, ålder, utbildning) och geografiska faktorer visar att kvinnor, stadsbor och äldre verkar vara mer stöttande till specifika regeringsåtgärder än de som är yngre, bor på landsbyg-den, har färre års utbildning och lägre inkomst (Paek, Hilyard, Freimuth, Barge & Mindlin, 2008, s. 66). Förtroendet påverkas även av vilken grad människor är oroade över pandemin eftersom personer som är mycket oroliga över sjukdomar är mer benägna att följa rekommen-dationer och uttrycker en större vilja att vaccinera sig (Tabery & Pilnacek, 2021, s. 693). Oro är positivt associerat med förtroende för forskare och medicinska experter, men negativt asso-cierat med förtroende för regeringen (Ibid.). Direkta erfarenheter av pandemin är också relaterat till ett ökat förtroende för regeringen, medan de som rapporterat att de har upplevt diskrimine-ring inom hälso- och sjukvården har lägre nivåer av förtroende (Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 337). Brist på förtroende minskar också chansen till att minoriteter eller andra samhällsgrupper som upplever diskriminering av sjukvården söker vård (Lazarus et al., 2020, s. 12). En ytterligare faktor som påverkar människors förtroende är kommunikation. Tidigare forskning visar att människor som har högre kännedom om viruset och följer nyheter närmare också har högre förtroende för myndigheter. Detta innebär att en ökad kriskommunikation bör ha en positiv effekt på förtroendet samtidigt som det belyser vikten av att nå de som inte är intresserade av eller undviker ämnet (Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 337). Även vad personer har röstat på i allmänna val påverkar förtroendet för regeringen, då förtro-endet är högre hos personer som har röstat på den sittande regeringen och är lägre bland de som röstat på andra partier (Goldfinch, Taplin & Gauld, 2021, s. 10).
8 2.4 Studiens anknytning till tidigare forskning
Detta avsnitt visar att det främst finns forskning som rör tidigare pandemier och därför fokuse-rar föreliggande studie på förtroende under specifikt covid-19-pandemin utifrån faktorerna som beskrivits ovan. Studien anknyter till forskningsöversikten eftersom resultaten från den tidigare forskningen ligger till grund för studiens undersökningsfrågor, och eftersom studiens resultat även jämförs med de slutsatser som redan har gjorts inom ämnesområdet.
3 Teoretiska utgångspunkter
I denna del redogörs det för valda delar ur Bo Rothsteins (2003) bok Sociala fällor och tillitens
problem som är det teoretiska perspektiv som ligger till grund för delar av studiens
datain-samling och analys. I studien används det teoretiska perspektivet framför allt till att jämföras med studiens resultat, men också som inspiration till vissa enkätfrågor, som till exempel frå-gorna som berör diskriminering.
3.1 Etiska principer
Rothstein (2003) resonerar bland annat om människors förtroende för olika typer av offentliga institutioner och om faktorer som påverkar förtroendet. Till exempel diskuteras hur korruption i ett samhälle påverkar förtroendet, men också vikten av i vilken utsträckning människor upp-lever att myndigheterna följer vissa etiska principer (Ibid., s. 190–200). Med etiska principer syftar Rothstein på saklighet, opartiskhet och likabehandling. Dessa principer tycks vara hur människor förväntar sig att tjänstemän och myndigheter ska agera, och också vad som gör att de väljer att lita på dem (Ibid.). Det visar sig att när personer upplever att de har blivit behand-lade utifrån dessa etiska principer i mötet med myndigheterna, ökar också känslan av rättvisa och i sin tur tillit till myndigheter och tjänstemän (Ibid., s. 190, 193). Om människor däremot vet att det råder korruption eller partiskhet bland myndigheterna, kommer de inte att lita på vare sig myndigheter eller tjänstemän som enligt lag ska agera i allmänhetens tjänst (Ibid., s. 189– 201). Rothstein argumenterar att formella dokument, beslut, deklarationer och så vidare som beskriver hur myndigheterna ska och förväntas agera inte är tillräckligt för att människorna ska lita på myndigheterna och att de följer det som står skrivet i dokumenten. Allmänheten utgår istället ifrån sina tidigare erfarenheter om myndigheterna, system av uppfattningar, för att av-göra om de verkligen är trovärdiga. Istället för formella dokument menar Rothstein att det är
9
människors uppfattning om i vilken utsträckning myndigheterna följer etiska principer som har störst inverkan på om människor väljer att lita på myndigheterna eller inte (Ibid.).
3.2 System av uppfattningar
En annan viktig faktor enligt Rothstein (2003, s. 195–196) är befolkningens system av uppfatt-ningar och kollektiva minnen. Om en viss samhällsgrupp till exempel upplever sig ha blivit systematiskt diskriminerade och kränkta av offentliga myndigheter, påverkar det deras uppfatt-ning om hur myndigheterna är, men också bilden av hur andra människor i samhället är. Syste-matisk diskriminering och händelser av diskriminering skapar kollektiva minnen, vilket gör att gruppen med tiden bär på system av övertygelser och uppfattningar om hur myndigheterna är, vilket påverkar tilliten till myndigheterna. En viktig del i system av uppfattningar är att föräldrar kan överföra system av uppfattningar till sina barn som växer upp med en viss bild av både myndigheter och samhället i övrigt (Ibid.). Myndigheterna kan också medvetet försöka påverka människors system av uppfattningar, något som Rothstein (Ibid., s. 197) menar att politiker i Sverige har gjort tidigare genom exempelvis införande av arbetslöshetsförsäkringen eller vad som tidigare kallades allmän tilläggspension.
3.3 Selektiv respektive universell offentlig verksamhet
Rothstein (2003, s. 191) skiljer också mellan två olika typer av offentliga institutioner, som han kallar för selektiv respektive universell offentlig verksamhet. Selektiv offentlig verksamhet de-finieras som den verksamhet individen får tillgång till efter att hen har prövats av institutionen, utefter kriterier som specifika villkor eller behov. Exempel på denna typ av verksamhet är so-cialbidrag, bostadsbidrag och förtidspension (Ibid.). Till den andra typen av offentlig verksam-het, universell verksamverksam-het, råder istället universellt tillträde. Dessa inkluderar till exempel all-männa ekonomiska bidrag (Ibid., s. 191–193). Rothstein resonerar också vidare att selektiv of-fentlig verksamhet överlag är mer utsatt för misstankar om fusk eller ogrundade beslut, i jäm-förelse med de universella, eftersom det är svårare att tillämpa likabehandling när de etiska principerna ska tolkas och appliceras utifrån individuella fall (Ibid.). Det finns också data som tyder på att personer som har erfarenheter av selektiv offentlig verksamhet generellt har lägre tillit till andra människor i jämförelse med de människor som endast mött universella institut-ioner (Ibid., s. 192–194). Tilliten verkar vara direkt relaterat till upplevelse av likabehandling i mötet med myndigheterna. Det kan också förklara den höga svenska tilliten, menar Rothstein, eftersom många möter universella institutioner medan relativt få möter selektiva (Ibid.).
10
4 Tillvägagångssätt
Följande avsnitt inleds med en redogörelse för studiens metod och val av respondenter. Därefter presenteras osäkerhetsfaktorer som potentiellt kan påverka studiens resultat, följt av en kortare beskrivning av studiens ansats. Slutligen redogörs det för processen för bearbetning och analys av det insamlade materialet.
4.1 Genomförande
För att samla in data genomförde vi en kvantitativ webbenkätundersökning. Det finns flera för-delar med enkäter i jämförelse med intervjuer (Bryman, 2018, s. 286–287). Enkäter är till ex-empel snabbare att administrera och det kan inte heller medföra en intervjuareffekt, vilket in-nebär att faktorer som rör intervjuaren kan påverka respondenternas svar på frågorna under en intervju (Ibid.). Nackdelen med enkätundersökningar är att forskaren inte kan bistå responden-terna med hjälp och att respondenresponden-terna inte heller kan ställa uppföljnings- och sonderingsfrågor. Enkäter ökar även risken för bortfall, och det är svårt att ställa många frågor eftersom respon-denterna då riskerar att tröttna och tappa intresset för att svara (Ibid., s. 288–299). Risken för bortfall är däremot inte lika stor för webbenkäter som vi har använt i studien, då webbenkäter tenderar att besvaras fortare och innehålla färre obesvarade frågor än postenkäter (Ibid., s. 303). Med ovanstående faktorer i åtanke var vår målsättning att utforma en så tydlig och strukturerad enkät som möjligt. Högst upp i enkäten inkluderades en kortare inledning som förklarade stu-diens syfte, begrepp (vad vi syftar på med myndigheterna), och att svaren behandlas konfiden-tiellt. Där fanns också en mejladress som respondenterna kunde använda för att kontakta oss vid eventuella frågor. Vi strävade även efter att enkäten skulle behandla tillräckligt många frå-gor för att kunna besvara studiens frågeställningar, samtidigt som vi ville minska risken för bortfall och därmed inte inkludera för många frågor. Det är däremot svårt att veta när en enkät är “för omfattande”, men vi använde oss av följande synsätt vid utformningen: “Responden-terna kan besvara även mycket omfattande enkäter, om de bara upplever frågorna som viktiga och intressanta” (Bryman, 2018, s. 291).
Enkäten utformades med hjälp av det digitala verktyget “esMaker”. Vi valde att bara använda slutna frågor, med två undantag, och ett vertikalt format på svarsalternativen. Många författare rekommenderar det vertikala formatet före det horisontella eftersom det gör att svarsalternati-ven tydligt åtskiljs från frågorna samtidigt som det underlättar vid kodning (Bryman, 2018, s. 293). Det är fördelaktigt med slutna frågor eftersom de är lätta för respondenten att besvara
11
samtidigt som de gör det lättare för forskaren att koda och bearbeta svaren (Ibid., s. 315–328). Slutna frågor ökar dessutom jämförbarheten i svaren och kan också hjälpa respondenten att förstå vad frågorna syftar till. Nackdelar med slutna frågor är till exempel att respondenternas tolkningar av svarsalternativen kan skilja sig åt och att det kan vara frustrerande för responden-terna om de upplever att det inte finns något svarsalresponden-ternativ som passar in på dem (Ibid). Vi anser ändå att fördelarna med slutna frågor väger tyngre än fördelarna med öppna frågor. Vi valde att använda fem svarsalternativ när vi mätte respondenternas förtroende för myndighet-erna eftersom vi ville att det skulle vara ett ojämnt antal så att respondentmyndighet-erna hade möjlighet att välja ett mer neutralt svarsalternativ, och för att vi ville täcka upp för fler nivåer vilket fem svarsalternativ möjliggjorde än om det bara hade varit tre.
Enkäten innehöll sammanlagt 30 frågor som i huvudsak handlade om respondenternas åsikter och upplevelser. När enkäten utformades hade vi studiens syfte och frågeställningar i åtanke. Vi strävade efter att använda korta och koncisa frågor, samt undvika otydliga termer i frågorna genom att till exempel exkludera ord som ofta och regelbundet. Vi strävade även efter att upp-rätthålla en balans i meningarna i den mån det var möjligt. Med balans menar vi att frågornas formulering inte skulle skapa intrycket av att ett alternativ vägde tyngre än ett annat, som till exempel fråga 17 i enkäten: “Är du hittills nöjd eller missnöjd med hur myndigheterna har hanterat covid-19-pandemin?”. Enkätundersökningen genomfördes mellan 15 april och 3 maj, och besvarades av totalt 350 respondenter. En övervägande majoritet av enkätfrågorna besva-rades av 99,3–100 procent av de deltagande respondenterna.
4.2 Urval
Vi använde ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt urval då vi ansåg att dessa var de mest lämpade metoderna för att nå ut till respondenter i studien, med studiens begränsade tid och resurser i åtanke. Ett bekvämlighetsurval syftar till ett urval med personer som för tidpunkten finns tillgängliga för forskaren (Bryman, 2018, s. 243). Det är svårt att kunna generalisera sultatet utifrån ett bekvämlighetsurval eftersom respondenterna med stor sannolikhet inte re-presenterar populationen i sin helhet, men det kan likväl bidra med relevant information som kan vara av betydelse för fortsatt forskning (Ibid., s. 243–244). Ett bekvämlighetsurval kan därför spela en större roll än vad man ibland tror (Ibid.). Ett målstyrt urval innebär att forskaren på ett strategiskt sätt väljer ut respondenter som är relevanta för forskningsfrågorna som under-sökts, och metoden medför liknande för- och nackdelar som ett bekvämlighetsurval (Ibid., s. 496).
12
Innan vi började sprida enkäten lät vi några få personer i vår närhet granska den och lämna synpunkter. Syftet med denna metod är att säkerställa att enkätfrågorna fungerar som det är tänkt och att undersökningen i sin helhet är bra (Bryman, 2018, s. 332). Detta resulterade i att vi lade till en mejladress till oss i inledningen och att vi ändrade på något ordval i enkäten. Därefter publicerades enkäten på våra sociala medier, där vi uppmanade personer att besvara enkäten samt hjälpa oss att sprida den vidare. Enkäten skickades också direkt till personer i vår närhet som till exempel familj, vänner, klasskamrater och kollegor. Vi använde även ett mål-styrt urval genom att kontakta organisationen SPF Seniorerna som ombads att besvara enkäten samt sprida den vidare till någon eller några personer inom de olika medlemsföreningarna. Detta gjordes framför allt för att öka det totala antalet deltagande i undersökningen.
Eftersom enkäten besvarades anonymt och respondenterna inte kan identifieras, har det inte funnits svårigheter att ta hänsyn till forskningsetiska principer vad gäller personer och person-uppgifter.
4.3 Osäkerhetsfaktorer
Det finns flera faktorer att ha i åtanke som skulle kunna påverka studiens resultat. En av dessa är att det kan vara svårt för respondenterna att komma ihåg hur de upplevt personer och hän-delser tidigare, vilket till exempel rör frågan om respondenternas förtroende för myndigheterna har förändrats sedan covid-19-pandemins start. En annan viktig faktor att ta hänsyn till är att covid-19 är en pågående pandemi som ännu medför stora vetenskapliga osäkerheter och kun-skapsluckor, vilket innebär att studier som genomförs vid ett senare skede kan visa andra resul-tat. Eftersom vi har valt att inte inkludera demografiska faktorer hos respondenterna i under-sökningen, förutom ålder och kön, gör det även att vi inte vet hur fördelningen bland respon-denterna ser ut mellan olika grupper i samhället. Vi har till exempel inte någon information om deras politiska åskådning, inkomst, utbildningsnivå och så vidare. Denna del är viktig att ta hänsyn till eftersom egenskaper hos respondenterna potentiellt kan påverka resultatet. Vi har heller inte information om geografiska uppgifter och kan därför till exempel inte garantera att respondenterna som har besvarat enkäten bor i Sverige. Eftersom enkäten efterfrågar respon-denternas åsikter och uppfattningar om tre specifika svenska myndigheter (Folkhälsomyndig-heten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt regeringen) finns det även risk för att respondenterna har olika åsikter om respektive myndighet. Därför kan resultatens validitet
13
påverkas i och med att vi inte vet om respondenternas svar gäller för alla tre myndigheter eller om de har olika uppfattningar om dessa.
4.4 Metodologisk ansats
Studien har en deduktiv ansats för datainsamling och analys. Det deduktiva tillvägagångssättet brukar vara förknippad med kvantitativ forskning och innebär att forskningen utgår från en befintlig teori när data samlas in och bearbetas (Bryman, 2018, s. 48–49). Enkätfrågorna som ligger till grund för studien har inspirerats av den tidigare forskningen som redan finns på äm-nesområdet samt Rothsteins (2003) teoretiska perspektiv. Därav är sambandet mellan teori och forskning i huvudsak deduktiv.
4.5 Bearbetning
Studiens resultat bearbetades till en början med hjälp av esMaker, samma verktyg som använ-des för att utforma enkäten. Där skapaanvän-des korrelationstabeller samt stapel- och cirkeldiagram för att utläsa svarsfrekvens och för att undersöka samband mellan olika frågor. Studiens huvud-sakliga fokus var att undersöka samband mellan frågan som rör respondenternas generella för-troende för myndigheterna under covid-19-pandemin och frågor som rör faktorer som eventu-ellt skulle kunna ha samband med respondenternas förtroende för myndigheterna.
För att räkna ut resultatens p-värde för korrelationstabellerna genomfördes ett chi-två-test i det statistiska analysprogrammet IBM SPSS Statistics. Chi-två-test används på korrelationstabeller för att undersöka sannolikheten för att det verkligen finns samband mellan två variabler, eller om värdet är orsakat av slumpen (Bryman, 2018, s. 425). Alla resultat som används har ett p-värde som understiger 5 procent (α<0,05), vilket samhällsvetenskapliga forskare menar är den högsta signifikansnivå som är acceptabel (Bryman, 2018, s. 423).
Det första steget i analysprocessen var att få en förståelse för och en helhetsbild av det insam-lade datamaterialet, och därför kategoriserades undersökningsfrågorna efter relevanta teman som utformades utifrån forskningsöversikten och det teoretiska perspektivet. Dessa tematiska kategorier presenteras i resultatdelen. Även respondenternas svar på den öppna frågan katego-riserades i detta steg utifrån centrala likheter i deras beskrivningar. En del enkätfrågor sortera-des också bort under analysprocessen, som till exempel frågor om vård och oro, på grund av för hög signifikansnivå.
14
5 Resultat
I denna del redovisas de data som samlades in under studiens undersökning, som besvarades av totalt 350 personer mellan 18 och 87 år. Avsnittet inleds med delen förtroende för
myndighet-erna där respondentmyndighet-ernas generella förtroende för myndighetmyndighet-erna presenteras. Därefter
redo-görs det för de faktorer som potentiellt har samband med förtroendet under rubrikerna:
myndig-heternas pandemihantering, respondenternas direkta erfarenheter samt myndigmyndig-heternas kom-munikationshantering. För att uppnå studiens syfte samt anknyta till tidigare forskning och teori
jämförs resultaten löpande med de slutsatser som redan har gjorts inom området. Avsnittet av-slutas med en sammanfattning av resultatet.
5.1 Förtroende för myndigheterna
Resultatet presenteras och jämförs utifrån frågan som belyser respondenternas generella förtro-ende för myndigheterna under covid-19-pandemin, vilket ses i figur 1. Resultatet visar att 42,2 procent av respondenterna har högt förtroende för myndigheterna, 25,9 procent har varken högt
eller lågt förtroende, 13,8 procent har lågt förtroende, 11,2 procent har väldigt högt förtroende
och 6,9 procent har väldigt lågt förtroende.
Figur 1. Respondenternas svar på frågan “Känner du ett högt eller lågt förtroende för myndigheterna under covid-19-pande-min?” visat i procent.
Vid frågan om respondenterna tror att myndigheterna kan hantera covid-19-pandemin fram-gångsrikt är det en relativt lik svarsfrekvens som på frågan ovan, som visar respondenternas generella förtroende för myndigheterna. En möjlig förklaring till det är att frågeställningarna är någorlunda lika varandra och därmed efterfrågar ungefär samma åsikter hos respondenten. Det
15
är också troligt att respondentens nuvarande, generella förtroende för myndigheterna påverkar hur respondenten tror att myndigheterna kommer att kunna hantera covid-19-pandemin i fram-tiden. Respondenterna tillfrågades även om deras förtroende för myndigheterna har förändrats sedan pandemins start, varav den totala majoriteten (57,1 procent) svarade nej. De som svarade nej på frågan tenderar att ha väldigt högt eller högt förtroende för myndigheterna, medan re-spondenterna som har upplevt ett förändrat förtroende tenderar att ha väldigt lågt eller lågt förtroende. Bland respondenterna som har upplevt ett minskat förtroende svarar vissa på frågan om vilka faktorer som har påverkat den förändringen att de tycker att myndigheterna har varit för passiva och reagerat för sent på den ökade smittspridningen och de ökade dödstalen i jäm-förelse med nordiska grannländer. Att dödstalen var högre bland den äldre befolkningen i Sve-rige än i andra nordiska länder är också något som SveSve-rige kritiserats för enligt forskning från 2020 (Kavaliunas, Ocaya, Mumper, Lindfeldt & Kyhlstedt, 2020, s. 611). Flera respondenter tycker även att myndigheterna borde ha infört regler istället för allmänna rekommendationer för att minska smittspridningen. Andra respondenter är däremot mycket nöjda med den svenska hanteringsmodellen och tycker att myndigheterna har tagit välgrundade och konsekventa beslut. Även tidigare forskning har lyft fram att upplevelsen av konsekvent krishantering tenderar att öka förtroendet (Freimuth,Musa, Hilyard,Quinn & Kim, 2014, s. 336; Lee, 2009, s. 76; Sibley et al., 2020, s. 628), likväl som upplevelsen av att myndigheter samarbetar med forskare och vetenskapliga experter (Balog-Way & McComas, 2020, s. 840). Det finns också andra relevanta faktorer att diskutera kring resultatet som visar att det främst är respondenter med lägre förtro-ende för myndigheterna som har upplevt ett förändrat förtroförtro-ende under covid-19-pandemin. Kanske är de individer som har negativa uppfattningar mer angelägna att framhäva sina åsikter, medan de som inte har lika starka åsikter kanske inte har lika stort behov av att berätta vad de tycker om myndigheternas ageranden. Om individerna dessutom har ett högt och stabilt förtro-ende för myndigheterna från början kanske förtroförtro-endet inte heller påverkas av myndigheternas misstag på samma sätt som det kanske gör för de som redan har ett lågt förtroende.
Forskning visar att människor som upplever att myndigheter agerar för befolkningens bästa har högre förtroende för myndigheterna (Goldfinch, Taplin & Gauld, 2021, s. 3–4; Lee, 2009, s. 75–76; Sibley et al., 2020, s. 628), vilket föreliggande studie bekräftar. Av respondenterna som har väldigt högt förtroende för myndigheterna anser 100 procent att myndigheterna agerar för befolkningens bästa, medan 87 procent av respondenterna som har väldigt lågt förtroende anser att myndigheterna inte agerar för befolkningens bästa (p<0,001) (se figur 2). En del responden-ter som tycker att myndigheresponden-terna inte agerar för befolkningens bästa menar att riskgrupper inte
16
har blivit tillräckligt skyddade och inte heller personal som arbetar inom bland annat vård och omsorg, skola och service. Vissa respondenter uttrycker också ett stort missnöje över att perso-ner med ledande roller inom myndigheterna ibland inte har föregått med goda exempel. Detta bekräftar även tidigare forskning som beskriver att människors förtroende för myndigheters individuella talespersoner är betydande för det generella förtroendet för myndigheter och all-männa rekommendationer (Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 324, 335–338). En del respondenter som anser att myndigheterna agerar för befolkningens bästa uttrycker där-emot att de står bakom den svenska hanteringen, som de upplever har ett vetenskapligt stöd. Detta kan också bekräfta slutsatser från tidigare forskning, som visar att människors förtroende för myndigheter ökar om de upplever att myndigheterna samarbetar med vetenskapliga experter och forskare (Balog-Way & McComas, 2020, s. 840).
Figur 2. Respondenternas svar på frågan “Upplever du att myndigheterna agerar för befolkningens bästa vid hanteringen av pandemin?” i korrelation med deras allmänna förtroende för myndigheterna under covid-19-pandemin visat i procent.
5.2 Myndigheternas pandemihantering
En övervägande majoritet av respondenterna som är nöjda med covid-19-hanteringen har högt förtroende för myndigheterna, medan en ännu större majoritet av respondenterna som är miss-nöjda med hanteringen har lågt förtroende (p<0,001). På frågan om respondenterna tycker att myndigheterna vidtar passande åtgärder för att minska smittspridningen är det ungefär lika många som svarade ja bland de som har väldigt högt eller högt förtroende för myndigheterna, i jämförelse med respondenterna som svarade nej och som har väldigt lågt eller lågt förtroende
17
(p<0,001). Det finns därmed ett linjärt samband i frågan (se figur 3). En stor majoritet av re-spondenterna som har väldigt högt förtroende tycker att myndigheterna arbetar effektivt för att minska smittspridningen, medan en ännu större majoritet av respondenterna som har väldigt
lågt förtroende tycker att de arbetar ineffektivt (p<0,001). Resultatet bekräftar den tidigare forskningen som visar samband mellan allmänhetens förtroende för myndigheterna och deras uppfattningar om myndigheternas effektivitet (Goldfinch, Taplin & Gauld, 2021, s. 3–4; Lee, 2009, s. 75–76; Sibley et al., 2020, s. 628). Många av respondenterna som tycker att myndig-heterna arbetar ineffektivt anser att myndigmyndig-heterna har varit för passiva och agerat för långsamt för att minska smittspridningen. Av respondenterna som tycker att myndigheterna arbetar ef-fektivt beskriver vissa däremot att de anser att myndigheterna har gjort vad de har kunnat och framhäver vikten av att varje individ tar sitt eget ansvar för att minska risken för smitta.
Figur 3. Respondenternas svar på frågan “Tycker du att myndigheterna vidtar passande åtgärder för att minska smittsprid-ningen?” i korrelation med deras allmänna förtroende för myndigheterna under covid-19-pandemin visat i procent.
Studien visar att en mindre majoritet (53,2 %) av respondenterna upplever att de följer myndig-heternas allmänna rekommendationer i hög grad (p<0,001). Respondenterna med högre förtro-ende tförtro-enderar att svara att de följer rekommendationerna i väldigt hög grad och i hög grad, medan respondenterna med lägre förtroende tenderar att svara att de följer rekommendationerna i hög grad och i varken hög eller låg grad. Däremot är tendensen väldigt svag eftersom skillna-derna mellan och inom svarsalternativen är små. Detta motsäger den tidigare forskningen som menar att människor med högre förtroende för myndigheter är mer villiga att följa allmänna
18
rekommendationer (Freimuth,Musa, Hilyard,Quinn & Kim, 2014, s. 321). Att det finns en hög generell tillit i Sverige samt en kulturell aspekt som gör att många följer myndigheternas all-männa rekommendationer för att inte stöta sig med varandra (Balog-Way & McComas, 2020, s. 840; Kavaliunas, Ocaya, Mumper, Lindfeldt & Kyhlstedt, 2020, s. 598–600), skulle kunna förklara varför så många av respondenterna upplever att de själva följer rekommendationerna oavsett hur deras förtroendenivå för myndigheterna ser ut. Däremot finns det ett linjärt samband mellan respondenternas förtroende och upplevelsen av huruvida andra följer allmänna rekom-mendationer (p<0,001) (se figur 4). Det är främst respondenter med väldigt högt, högt och
var-ken högt eller lågt förtroende för myndigheterna som upplever att människor i deras närhet
överlag följer myndigheternas allmänna rekommendationer. Respondenter med lågt och väldigt
lågt förtroende upplever däremot att människor i deras närhet överlag inte följer
rekommendat-ionerna. Vissa av dessa respondenter beskriver att de tycker att restriktionerna i Sverige inte har varit tillräckliga samt att myndigheterna har agerat för kraftlöst och för sent för att stoppa smittspridningen. En del respondenter som upplever att andra överlag följer rekommendation-erna lyfter istället fram att alla människor bör och ska ta ansvar för att följa myndighetrekommendation-ernas rekommendationer, och om individen inte tar det ansvaret är det individen själv som behöver ändra sitt beteende.
Studien tyder alltså på att det finns samband mellan förtroende och i vilken utsträckning re-spondenterna upplever att andra följer myndigheternas allmänna rekommendationer, men det finns däremot inget samband mellan förtroende och i vilken utsträckning respondenterna själva följer rekommendationerna. En möjlig förklaring till den skillnaden skulle kunna bero på indi-videns uppfattning om vem som bär det främsta ansvaret för att rekommendationerna följs. Om individen upplever att ansvaret till stor del ligger hos den själv snarare än hos myndigheterna verkar inte förtroendet för myndigheterna påverkas särskilt mycket. Om individen däremot upp-lever att andra inte följer rekommendationerna läggs möjligen ansvaret för detta på myndighet-erna, vilket i sin tur påverkar förtroendet negativt. Det är samtidigt viktigt att framhäva andra möjliga förklaringar till skillnaden, som till exempel att respondenter kan ha en typ av konfir-meringsbias där de undermedvetet letar efter brister i andras beteenden men är blinda för sina egna.
19
Figur 4. Respondenternas svar på frågan “Upplever du att människor i din närhet överlag följer myndigheters allmänna rekom-mendationer?” i korrelation med deras allmänna förtroende för myndigheterna under covid-19-pandemin visat i procent.
5.3 Respondenternas direkta erfarenheter
Majoriteten av respondenterna med väldigt högt och högt förtroende för myndigheterna upple-ver att det är ganska lätt att undvika att bli smittad av covid-19, medan majoriteten av respon-denterna med lågt och väldigt lågt förtroende upplever att det är varken lätt eller svårt eller ganska svårt att undvika att bli smittad (p=0,004). Vissa respondenter menar att fler personer skulle följa myndigheternas råd, som till exempel att man ska använda munskydd i kollektiv-trafiken särskilda tider, om dessa vore regler istället för rekommendationer. Detta skulle dock gå emot den svenska hanteringen som till stor del bygger på individens eget ansvar samt ömse-sidig tillit mellan allmänheten och myndigheterna. Det är också svårt att veta om allmänhetens förtroende för myndigheterna generellt skulle öka eller minska vid hårdare riktlinjer. Enligt tidigare forskning är det viktigt att myndigheterna visar att de tar hänsyn till allmänhetens per-spektiv, vilket också kan hjälpa myndigheterna att råda befolkningen utifrån olika kontextuella faktorer och därmed öka chanserna till att allmänheten följer rekommendationerna (Teasdale & Yardley, 2011, s. 417). Vissa respondenter som upplever att det är svårt att undvika att bli smittad anser att de inte har någon möjlighet att skydda sig på grund av till exempel bristande utrustning i vården eller svårigheter att hålla distans till andra i skolan.
20
En total majoritet av respondenterna känner sig säkra på hur de ska skydda sig mot covid-19, oavsett hur deras förtroendenivå ser ut (p<0,014) (se figur 5). En möjlig förklaring till det skulle kunna vara att människor generellt vill veta hur de kan skydda sig från viruset på bästa sätt, oavsett vad de har för förtroende eller åsikter om pandemihanteringen i sig. Det finns samtidigt vissa skillnader inom svarsalternativen som visar att respondenter med högre förtroende för myndigheterna i större utsträckning känner sig säkra på hur de ska skydda sig mot covid-19 än respondenter med lägre förtroende. Tendensen är dock väldigt svag eftersom skillnaderna är små. De små skillnaderna inom och mellan svarsalternativen skulle kunna bero på att individer med lägre förtroende kanske är mer skeptiska mot myndigheternas information överlag eller upplever att den är otillräckligt och därför i större utsträckning upplever vissa osäkerheter om hur de bäst ska skydda sig, i jämförelse med respondenter med högre förtroende.
Figur 5. Respondenternas svar på frågan “Känner du dig säker på hur du ska skydda dig själv mot covid-19?” i korrelation med deras allmänna förtroende för myndigheterna under covid-19-pandemin visat i procent.
Tidigare forskning visar att direkta erfarenheter av pandemin, som till exempel att individen själv har varit smittad av viruset, är relaterat till ett ökat förtroende (Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 337). Denna slutsats stöds inte av föreliggande studie då majoriteten av respondenterna, oavsett deras förtroendenivå för myndigheterna, svarade att de inte är eller har varit smittade av covid-19 (p<0,001). Det finns heller ingen tendens mellan respondenternas förtroende och om de känner någon som har avlidit i covid-19 (p=0,031). Därmed motsäger studiens resultat den tidigare forskningen. En möjlig förklaring till varför resultaten inte visar
21
något samband skulle kunna vara att respondenten bedömer myndigheternas hantering av pan-demin på en större nivå, till exempel utifrån smittspridningen generellt i landet, och att förtro-endet därmed inte påverkas av respondentens direkta erfarenheter. Om respondenten själv har varit smittad kanske det kan upplevas vara relaterat till slumpen eller individens eget agerande snarare än till allmänna rekommendationer eller myndigheternas hantering i sin helhet. Vissa respondenter beskriver till exempel att deras förtroende för myndigheterna har minskat sedan pandemins start på grund av landets ökade smittspridning och högre dödstal i jämförelse med andra länder. Det skulle kunna vara en ytterligare indikation på att människor snarare fokuserar på myndigheternas hantering på en större nivå än den direkta erfarenheten på individnivå. En annan potentiell förklaring skulle kunna vara att respondenterna bedömer myndigheterna uti-från tidigare erfarenheter av dem utiuti-från etiska principer, likt Rothsteins (2003) teori.
I studien svarade en övervägande majoritet (83 procent) av respondenterna att de inte har känt sig diskriminerade av myndigheterna någon gång. En väldigt svag indikation på att Rothsteins (2003) teori om system av uppfattningar, som innebär att det finns samband mellan förtroende för myndigheter och upplevelsen av diskriminering, går att avläsa i studien. Detta då respon-denter med högre förtroende i större utsträckning svarade att de inte känt sig diskriminerade, än respondenter med lägre förtroende (p<0,001). Indikationen är dock svag eftersom skillna-derna mellan svarsalternativen är små. Rothstein (2003) menar också att selektiv offentlig verk-samhet i större utsträckning drabbas av människors skepticism och misstanke om felaktiga be-slut i jämförelse med universell offentlig verksamhet. Eftersom föreliggande studie undersöker universell offentlig verksamhet, och inte selektiv offentlig verksamhet, skulle det kunna vara en del av förklaringen till att resultatet endast visar en väldigt svag indikation på att det even-tuellt kan finnas samband mellan diskriminering och förtroende.
Respondenterna blev även tillfrågade om någon i deras närhet har känt sig diskriminerade av myndigheterna någon gång, och resultaten visar inte något samband mellan förtroende och den totala svarsfördelningen på frågan (p<0,001) (se figur 6). En stor andel respondenter (42 pro-cent) svarade vet ej, vilket skulle kunna bero på att det kan vara svårt att svara på hur andra personer har upplevt något eller veta vad andra har för erfarenheter. Bland de respondenter som svarade ja, har större andel svarat ja ju lägre förtroende för myndigheterna de har. Tendensen är däremot inte tillräckligt stark för att kunna bekräfta Rothsteins (2003) teori.
22
Figur 6. Respondenternas svar på frågan “Har människor i din närhet känt sig diskriminerade av myndigheterna någon gång?” i korrelation med deras allmänna förtroende för myndigheterna under covid-19-pandemin visat i procent.
Resultaten som visar om respondenterna har upplevt diskriminering eller inte jämfördes också med frågan om respondenterna upplever att myndigheterna agerar för befolkningens bästa vid hanteringen av pandemin. Denna jämförelse visar en svag tendens, där de som inte har känt sig diskriminerade i större utsträckning svarade att de upplever att myndigheterna agerar för be-folkningens bästa i jämförelse med de som har känt sig diskriminerade (p<0,001). Det gick däremot inte att utläsa samband eller tendens i frågan om respondenterna har upplevt diskrimi-nering och om de tror att myndigheterna kan hantera covid-19-pandemin framgångsrikt (p<0,001).
5.4 Myndigheternas kommunikationshantering
Den tidigare forskningen visar att personer som har högre kännedom om viruset och följer ny-heter närmare också har högre förtroende för myndigny-heter (Freimuth,Musa, Hilyard,Quinn & Kim, 2014, s. 337). Detta innebär att en ökad kriskommunikation bör ha en positiv effekt på förtroendet samtidigt som det belyser vikten av att nå de som inte är intresserade av eller und-viker ämnet (Ibid.). Föreliggande studie bekräftar bara delvis den tidigare forskningen eftersom majoriteten av respondenterna, oavsett deras förtroendenivå, svarade att de är intresserade av att ta del av information om covid-19 och allmänna rekommendationer (p=0,011) (se figur 7).
23
Däremot finns det vissa skillnader inom svarsalternativen då respondenter med högre förtro-ende i större utsträckning svarade att de är intresserade av att ta del av informationen än respon-denter med lägre förtroende. Bland responrespon-denterna som svarade att de varken är intresserade eller ointresserade av att ta del av informationen beskriver vissa att de är trötta på att höra om pandemin och att deras förtroende till viss del beror på hur mycket de väljer att lyssna på ny-heterna. Tidigare forskning menar också att det är viktigt att myndigheterna försöker nå ut till så många samhällsgrupper som möjligt och särskilt lägger ett extra stort fokus på grupper som är ointresserade av att hålla sig informerade om krisen och allmänna rekommendationer (Freimuth, Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 337–338). Den svagare tendensen som re-sultatet visar skulle kunna vara en indikation på att förtroendet har samband med individens intresse för information, samtidigt som den kan stärka forskningen som menar att det är viktigt för myndigheterna att nå ut till särskilda målgrupper. En möjlig förklaring till att det finns mindre skillnader mellan förtroendet och intresse för information skulle kunna vara att individer med högre förtroende i större utsträckning litar på att myndigheternas information är korrekt och relevant, medan individer med lägre förtroende i större utsträckning upplever informationen som felaktig och irrelevant. Därmed påverkas också intresset för att ta del av information om covid-19 och allmänna rekommendationer.
Figur 7. Respondenternas svar på frågan “Är du intresserad eller ointresserad av att ta del av information om covid-19 och allmänna rekommendationer?” i korrelation med deras allmänna förtroende för myndigheterna under covid-19-pandemin visat i procent.
24
Enligt tidigare forskning är det viktigt att myndigheter och deras talespersoner är synliga för allmänheten under kriser då frånvaro påverkar förtroendet för myndigheter negativt (Deslatte, 2020, s. 494; Lee, 2009, s. 75). I studien svarade respondenterna med högre förtroende för myndigheterna i större utsträckning att de upplever att myndigheterna och deras talespersoner har varit synliga för allmänheten under pandemin, än respondenterna med lägre förtroende (p<0,001). Därmed bekräftar resultatet den tidigare forskningen. Bland respondenterna som har upplevt ett ökat förtroende för myndigheterna sedan pandemins start menar vissa att ökningen beror på att myndigheterna är väldigt synliga. En annan möjlig förklaring till resultatet skulle kunna vara att personer med högre förtroende kanske är mer intresserade av att ta del av myn-digheternas information och aktivt söker sig till informationen, och därför upplever att myndig-heterna är mer synliga än personer med lägre förtroende.
Vid frågan om det är lätt eller svårt att hitta informationen man behöver om covid-19 svarade en övervägande majoritet att det är lätt, men respondenterna med högre förtroende för myndig-heterna svarade i större utsträckning att det är lätt än respondenterna med lägre förtroende (p<0,001). Vid frågan om det är lätt eller svårt att förstå rekommendationer och restriktioner från myndigheterna fanns det ett linjärt samband som visade att ju högre förtroende för myn-digheterna respondenterna har, desto fler tycker att det är lätt att förstå rekommendationer och restriktioner (p<0,001) (se figur 8). Enligt tidigare forskning är myndigheters kommunikations-hantering viktig för människors förtroende (Lee, 2009, s. 75). Bland annat behöver myndighet-erna ge information som är konsekvent, koncis och lätt att komma ihåg (Paek, Hilyard, Freimuth, Barge & Mindlin, 2008, s. 69). De behöver också fastställa vilka informationskällor som är relevanta för befolkningen (Ibid.). I föreliggande studie verkar det finnas en tendens där respondenter med högre förtroende i större utsträckning upplever att informationen är lättåt-komlig och lätt att förstå än respondenter med lägre förtroende. Dessa resultat bekräftar den tidigare forskningen. Däremot, vid frågan om det är lätt eller svårt att förstå information om vad man ska göra om man tror att man har covid-19, fanns ingen tendens mellan respondenter-nas förtroendenivå för myndigheterna och svarsalternativen på frågan (p<0,005). Därför kan det, till skillnad från de andra frågorna, motsäga den tidigare forskningen. Vissa respondenter med högre förtroende tycker att myndigheterna är bra på att kommunicera samt fattar välgrun-dade och konsekventa beslut. Däremot upplever en del av respondenterna med lägre förtroende att informationen från myndigheterna är rörig och otydlig, att det sker för många uttalanden från olika källor samt att myndigheterna gör inkonsekventa bedömningar. Flera beskriver också
25
att ett minskat förtroende beror på att riktlinjer och rekommendationer är otydliga, motsägelse-fulla och svåra att förstå. Dessa exempel stärker den tidigare forskningen eftersom de är en indikation på att en positiv upplevelse av myndigheternas kommunikationshantering har sam-band med högre förtroende, medan en negativ upplevelse av myndigheternas kommunikations-hantering har samband med lägre förtroende. Det stärker också den tidigare forskningens slut-sats om att det är viktigt att myndigheternas information är konsekvent, minnesvärd och att det finns relevanta informationskällor som är tillgängliga för allmänheten (Paek,Hilyard,Freimuth,
Barge & Mindlin, 2008, s. 69).
Figur 8. Respondenternas svar på frågan “Tycker du att det är lätt eller svårt att förstå restriktioner och rekommendationer om covid-19 från myndigheterna?” i korrelation med deras allmänna förtroende för myndigheterna under covid-19-pandemin visat i procent.
Enligt tidigare forskning påverkas människors förtroende för myndigheter och deras talesper-soner av i vilken utsträckning de upplevs samarbeta med forskare och vetenskapliga experter, där upplevelsen av ett nära samarbete tenderar att öka förtroendet (Balog-Way & McComas, 2020, s. 840). Resultatet i studien visar att det finns en tendens där respondenterna med högre förtroende för myndigheter i större utsträckning upplever att myndigheterna samarbetar med vetenskapliga experter än vad respondenterna med lägre förtroende gör (p<0,001) (se figur 9). Detta bekräftar slutsatsen från den tidigare forskningen. Respondenter som har upplevt ett ökat förtroende för myndigheterna sedan pandemins start beskriver bland annat att bidragande fak-torer till ökningen är att myndigheterna verkar grunda sina beslut på forskning, fakta och saklig
26
information, samt att man måste lita på myndigheterna eftersom det är de som har kunskap. Bland de som har upplevt ett minskat förtroende beskriver några att det beror på att en del information har visat sig vara felaktig vid senare tillfällen och att myndigheterna lämnar miss-visande statistik. En annan person skriver att hen inte litar på sakkunskap. Även de faktorer som respondenterna själva framhäver bekräftar forskningen om att det finns samband mellan förtro-ende och upplevelse av vetenskaplig involvering och korrekthet. Det bekräftar också forsk-ningen som beskriver att information från myndigheter behöver upplevas som realistisk, ärlig och korrekt, även om den inte är betryggande (Deslatte, 2020, s. 494; Freimuth,Musa, Hilyard, Quinn & Kim, 2014, s. 337–338). Att resultaten i föreliggande studie visar en tendens mellan förtroende och upplevelsen av att myndigheterna samarbetar med vetenskapliga experter skulle också kunna förklaras av kulturella faktorer, som till exempel hur mycket sekulära värden vär-deras i samhället. Därför kanske jämförelsen mellan dessa variabler skulle ge andra resultat om studien genomfördes i andra länder och kulturer.
Figur 9. Respondenternas svar på frågan “I vilken grad upplever du att myndigheterna samarbetar med vetenskapliga experter vid hanteringen av pandemin?” i korrelation med deras allmänna förtroende för myndigheterna under covid-19-pandemin visat i procent.
5.5 Sammanfattning
Resultaten visar att förtroendet har samband med respondenternas generella nöjdhet över myn-digheternas hantering av pandemin, samt med uppfattningen om hur effektivt myndigheterna arbetar och att de agerar för befolkningens bästa. Förtroendet har också samband med hur lätt
