Konsekvenser av
att fresta Jesus
En undersökning av receptionen av The Last Temptation of
Christ och The First Temptation of Christ.
KURS: Religionsvetenskap för ämneslärare 61–90 hp
PROGRAM: Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan
FÖRFATTARE: Signe Sahlström
EXAMINATOR: Aron Engberg
Abstract
Religion in popular culture has the power to evoke strong feelings and reactions, especially if someone feels offended by it. Jesus is a person with grave importance for many, since many people in the world are Christians. However, there is not a lot that can be said with certainty about the historical person Jesus. This uncertainty leaves room for interpretation and creative freedom, which gives origin to art centered around Jesus’ life. This essay aims to examine the reactions to two different Jesus films: The Last Temptation of Christ from 1988 and The First Temptation of Christ from 2019. The purpose of the study is to explore possibilities of interpretation, similarities, and differences in the reception of these films through a study of newspaper articles, user reviews and journalistic reviews of both the films.
The material used are user reviews from the website “IMDb”, reviews aimed at catholic readers, reviews for newspapers, reviews for websites specifically for movie reviews and newspaper articles about reactions to the two films. The material has been compared and analyzed through a description of reception research. Previous studies related to the subject of the essay includes research about religion and popular culture, religion in film, Jesus in film and research about reception and reviews. These books, essays, and dissertations include studies of the movie The Last Temptation of Christ, but not of The First Temptation of Christ. The films differ in a lot of ways: genre, language, the makers objective, and time of release. These differences make up obstacles in comparing the reception of the films, but despite this several similarities have been found.
The results of the study are presented thematically; first with a presentation of the articles and reviews of The Last Temptation of Christ, then with a similar presentation of The First Temptation of Christ. After these presentations, the conclusions about similarities and differences in the reception are given followed by an analysis in which the reactions are understood to be either a dominant, negotiating or opposing interpretation of the respective film. It can be seen in the results that there are similarities in the user reviews on IMDb, where high ratings correspond to a dominant interpretation and low ratings correspond to an oppositional interpretation. Also, similarities have become apparent in the reactions of Christian critics, protesters, and religious leaders. In the concluding part I reflect about the didactic value of the essay and its material, then I reflect on the essay itself and the process of working with it.
1. Inledning ... 3
1.1 Syfte ... 4
1.2 Frågeställningar ... 4
1.3 Metod och teori ... 4
1.4 Material och urval ... 6
1.4.1 Källkritisk diskussion och avgränsningar ... 8
1.5 Tidigare forskning ... 9
2. Bakgrund ...12
2.1 The Last Temptation of Christ ... 12
2.2 The First Temptation of Christ... 14
3. Resultat ...16
3.1 The Last Temptation of Christ ... 16
3.1.1 Nyhetsartiklar ... 16
3.1.2 Användarrecensioner ... 18
3.1.3 Journalistiska recensioner ... 20
3.2 The First Temptation of Christ... 23
3.2.3 Nyhetsartiklar ... 23 3.2.2 Användarrecensioner ... 24 3.2.3 Journalistiska recensioner ... 25 3.3 Analys ... 27 4. Avslutning ...34 4.1 Didaktisk reflektion... 34 4.2 Avslutande reflektion ... 36 5. Litteraturförteckning ...38
Innehåll
Våren 2021 släppte rapparen Lil Nas X musikvideon till sin låt MONTERO (Call Me By Your Name) samt ett par skor som kallas ”Satan Shoes”. Detta väckte starka reaktioner på sociala medier, eftersom musikvideon innehåller kristen symbolik och en scen där musikern själv ger Djävulen en lap dance. De som valt att uttrycka sina minst sagt starka rektioner på videon och skorna innefattar en pastor, en politisk kommentator, en guvernör och många fler.1 Dessa reaktioner fungerar som en påminnelse om hur starka känslor kan väckas av att man upplever att någon inkräktar på eller kränker ens religion i media. Jesus är en person med stor vikt för många människor, trots detta är det svårt att veta något om hur Jesus levde baserat på historiska och arkeologiska källor. Det som går att fastställa är att Jesus har levt, varit en lärare som tillskrevs underverk samt dömts till döden av Pontius Pilatus, vilket nämns av romarna Josefus och Tacitus. Det går även att fastställa Jesus inflytande; dels på lärjungarna, dels på de efterföljande anhängarna till kristendomen. Utöver detta är det svårt att säga något säkert om hur den historiske personen Jesus levde.2 Denna osäkerhet kring Jesus person och liv samt källornas knapphändighet stimulerar fantasin och ger utrymme för kreativ frihet i gestaltningar av honom. Denna uppsats ämnar att reda ut reaktioner på två vitt skilda filmer som framställer Jesus liv. Den första av de två filmerna är den 2 timmar och 44 minuter långa amerikanska dramafilmen The Last Temptation of Christ från 1988.3 Den andra filmen är den 46 minuter långa brasilianska komedifilmen The First Temptation of Christ från 2019.4 Båda filmerna har väckt uppståndelse och kritisk diskussion och det finns likheter i mottagandet av dem. Det är just mottagandet, eller receptionen, av filmerna som undersöks i denna uppsats genom en studie av recensioner av samt nyhetsartiklar om dem.
1 Hartmann, Graham. Lil Nas X’s ‘Satan Shoes’ Have Sent Conservative Christian Twitter Into a Rage Spiral.
Loudwire. 2021-03-29. https://loudwire.com/ (Hämtad 2021-04-11); Spearman, Kahron. Lil Nas X trolls
conservatives who are big mad that he gave Satan a lap dance. Daily Dot. 2021-03-29.
https://www.dailydot.com/ (Hämtad 2021-04-11)
2 Christensen, Else och Bojesen, Bjørn. Bibelns myter och sanningar. Oslo: Illustrerad vetenskap, 2019. s.
63–75
3 Internet Movie Database. Kristi sista frestelse (1988). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
2021-04-11)
4 Internet Movie Database. Kristi första frestelse (2019). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
2021-04-11)
1.1 Syfte
Syftet är att utifrån en undersökning av nyhetsartiklar om och recensioner av de två filmerna The Last Temptation of Christ från 1988 samt The First Temptation of Christ från 2019 försöka urskilja tolkningsmöjligheter i receptionen av de två filmerna.
1.2 Frågeställningar
1. Vilka likheter och skillnader förekommer i recensioner av och nyhetsartiklar om de två filmerna?
2. Hur stämmer receptionen av filmerna överens med filmskaparnas uttalade intentioner med sina filmer?
1.3 Metod och teori
Metoden som har använts är en kvalitativ läsning av materialet, med fokus på att utröna likheter och skillnader i de åsikter och tolkningar som uttrycks om respektive film. Denna metod används för att besvara den första frågeställningen, genom en läsning av materialet så tendenser framträder inifrån. På grund av filmernas koppling till religion har det i vissa fall varit nödvändigt att påpeka bakgrunden till materialet som används – exempelvis om en recension uttryckligen kommer från en religiös eller ateistisk källa. Detta görs eftersom transparens är väsentligt men tendens i källor inte omöjliggör användandet av dem. Subjektivitet, vilket är en grundläggande del av recensioner, har ett värde i studier av publikreception.5 Dessutom har det i analysen framkommit att det finns likheter och skillnader i receptionen av filmerna baserat på religiös tillhörighet. Detta hade inte synliggjorts om mottagarens religiösa tillhörighet inte påpekats.
Receptionsforskning beskrivs av Ingela Wadbring i Handbok i Journalistikforskning som en undersökning av publikens meningsskapande av fiktion.6 Wadbring menar att modern
receptionsforskning analyserar både medieinnehållet och dess konsument, samt meningskonstruktionen däremellan. Ofta analyseras meningskonstruktionen i en bredare
5 Tosh, John. Historisk teori och metod. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2011. s. 141–142
6 Wadbring, Ingela. Journalistikens publiker. I Handbok i Journalistikforskning, Michael Karlsson och Jesper
etnografisk kontext för att ge perspektiv på konsumentens miljö och hur den påverkar. Receptionsforskning uppkom som en reaktion mot så kallad användningsforskning, vilket syftar till att kvantitativt mäta vad människor gör och tycker. Till skillnad från användningsforskning är receptionsforskning generellt mer kvalitativt och kritiskt inriktad.7
Wadbring beskriver de grundläggande dragen i receptionsforskning, där det främsta är att betrakta publiken som aktiv. Aktiviteten hos publiken ligger både i val av medier och innehåll samt i tolkningarna som görs av innehållet. Dessutom interagerar publiken och medieinnehållet och det finns intresse i att undersöka processen i receptionen av ett innehåll. Detta förutsätter även att innehållet i sig analyseras eftersom det förväntas öppna upp för olika tolkningsmöjligheter beroende på konsumentens tolkningsramar. Wadbring menar att dessa tolkningsramar bland annat kan bero på kulturell bakgrund och personliga erfarenheter. Detta kan studeras på mikronivå med fokus på individens tolkningsprocess, eller på makronivå med fokus på hur tolkningsprocesser går till i relation till olika sorters aspekter. De olika tolkningsmöjligheter som finns kan delas in i tre typer: dominant, förhandlande och oppositionell. En dominant tolkning betyder att publiken accepterar innehållet så som det är avsett från producenten, alltså att tolkningarna är överensstämmande. Förhandlande innebär att publiken förstår hur producenten har avsett att innehållet ska tolkas, men att det endast delvis är överensstämmande med publikens egen tolkning. Oppositionell tolkning innebär att publikens och producentens tolkningar inte är överensstämmande, alltså att publiken tolkar innehållet på ett annat sätt än det var avsett att tolkas.8
I föreliggande uppsats har denna beskrivning av receptionsforskning använts som ett analysverktyg för att besvara den andra frågeställningen, där de olika recensionerna har placerats in i någon av de tre typerna av tolkningsmöjligheter. Även nyhetsartiklarna illustrerar reaktioner på de två olika filmerna, emellertid i ett utifrånperspektiv. Studien har genomförts på mikronivå med en jämförelse mellan de individuella tolkningsprocesserna för att urskilja likheter och skillnader.
7 Wadbring. Journalistikens publiker. s. 397 8 Ibid. s. 398–399
1.4 Material och urval
Det breda urvalet av material beror på att det för The First Temptation of Christ i dagsläget inte finns tillräckligt mycket tillgängligt för en smalare undersökning. Urvalsprocessen grundades därför i sökningar av vad som finns tillgängligt för den filmen, för att sedan följas av en process där motsvarande källor som behandlar The Last Temptation of Christ har hittats. Det breda urvalet har gjort att analysen behövt vidgas till att ta in olika perspektiv från tidigare forskning, med Ingela Wadbrings definition av receptionsforskning som en utgångspunkt. Med ett smalare material kan man dra tydligare slutsatser om reception utifrån en specifik kontext. Detta bredare material ämnar till att ge en bild av hur reception kan se ut på, med en analys av anledningar till de likheter och skillnader som finns inom receptionen av två Jesusfilmer.
Den källa för användarrecensioner som har använts i denna uppsats är Internet Movie Database (IMDb), främst på grund av dess popularitet. Hemsidan grundades 1990 och är starkt etablerad. För The Last Temptation of Christ finns 340 användarrecensioner från 1998 och framåt, samt över 53 000 bedömningar på en skala mellan 1–10.9 För The First
Temptation of Christ finns 135 recensioner från 2019 och framåt, samt över 3000 bedömningar.10 De användarrecensioner som finns tillgängliga har lästs i urval baserat på vilket betyg recensenten bedömt filmen med, för att finna likheter och skillnader i orsaker till att filmen ges ett högt respektive lågt betyg. I IMDb:s bedömningssystem har 7 744 personer, motsvarande 14,5 % gett The Last Temptation of Christ 10/10. 1 552 personer, motsvarande 2,9 % har gett den 1/10. Det vanligaste givna betyget är 8/10, vilket 27,3 % av användarna har bedömt filmen med. Medelvärdet för bedömningar av filmen hamnar sammantaget på 7,5/10.11 Av de som bedömt filmen med toppbetyget 10/10 har 85 användare lämnat recensioner, dessa kan placeras in i fyra olika kategorier av vad som lyfts fram som den främsta anledningen till det höga betyget: Jesus framställning som mänsklig, att filmen är gripande, att filmen är intellektuell eller att filmen inte är förtjänt av de kontroverser den utsatts för. Av de som bedömt filmen med betyget 1/10 har 24 användare lämnat recensioner. Dessa recensioner har tolkats betona antingen att filmen är
9 Internet Movie Database. Kristi sista frestelse (1988). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
2021-06-14)
10 Internet Movie Database. Kristi första frestelse (2019). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
2021-06-14)
11 Internet Movie Database. Kristi sista frestelse (1988). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
tråkig eller för kontroversiell. Den sistnämnda kategoriseringen innefattar både de som anser att framställningen av Jesus är dålig och de som ser filmen som blasfemisk. I IMDb:s bedömningssystem har 382 personer, motsvarande 11,9 % gett The First Temptation of Christ 10/10. 1 410 personer, vilket motsvarar 43,9 % har gett den 1/10. Medelvärdet för bedömningar av filmen hamnar sammantaget på 4,6/10.12 Av de som bedömt filmen med 10/10 har 24 personer lämnat en recension. Dessa recensioner kan placeras i en eller flera av tre olika kategorier: med betoning på att filmen är rolig, smart eller ett uttryck för frihet. Av de 1 410 personer som bedömt The First Temptation of Christ med betyget 1/10 har 85 användare lämnat recensioner. Dessa har tolkats passa i en eller flera av följande kategorier: betoning på att filmen är tråkig, osmart eller av dåligt produktionsvärde, eller betoning på att filmen är kränkande. Enstaka recensioner kan placeras in i eller tangerar fler än en kategori, vilket gör siffrorna något ojämna. Viktigt att ha i åtanke är även att dessa kategoriseringar är tolkningar av recensionerna utifrån en kvalitativ läsning, vilket innebär att recensenten själv möjligen hade valt att lyfta fram något annat i en direkt fråga om vad som gör filmen förtjänt av ett toppbetyg.
En uttalat katolsk källa har valts för respektive film, för att möjliggöra analys av likheter och skillnader baserat på religiös tillhörighet. Katolska källor har valts eftersom det är den största kristna kyrkan i världen och det finns flera uttalat katolska hemsidor för filmrecensioner. Den ena av dessa källor är hemsidan The Catholic Thing med redaktören Brad Miners recension av The First Temptation of Christ. Den andra källan är Decent Films, en hemsida skapad år 2000 av Steven D. Greydanus som är filmkritiker för National Catholic Register. På hans hemsida finns en recension av The Last Temptation of Christ. De tre nyhetsartiklar som har använts för The Last Temptation of Christ är alla från 1988. En av dem finns i Los Angeles Times digitala arkiv och de övriga två i The New York Times digitala arkiv. De nyhetsartiklar som använts för att utreda receptionen av The First Temptation of Christ skrevs mellan slutet av 2019 och början av 2020. Dessa finns i en artikelserie på SVT Nyheter samt en i The Washington Post.
Det finns ett antal recensioner av The Last Temptation of Christ skrivna av professionella och etablerade filmkritiker, en av dessa är Roger Eberts recension på hans egen hemsida; efter hans bortgång driven av hans fru. Ebert arbetade som filmkritiker på Chicago
Sun-12 Internet Movie Database. Kristi första frestelse (2019). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
Times från 1967 fram till sin död 2013 och vann 1975 Pulitzerpriset för framstående kritik.13 Utöver denna recension har ytterligare två längre recensioner på engelska använts
till uppsatsen. Dessa recensenter är Hal Hinson för The Washington Post och Joe Reid för Decider. En svensk recension av The Last Temptation of Christ skriven av en professionell filmkritiker har använts, denna är skriven av Michael Tapper för Sydsvenska Dagbladet. Gällande kulturjournalistiska recensioner har urvalet varit tunt gällande The First Temptation of Christ, vilket har gjort att begreppet i denna uppsats givits en något vidgad betydelse. De texter som valts ut har uppfyllt krav i innehåll – både gällande mängd och kvalitet, för att möjliggöra en djupare läsning av hur filmen mottagits. Artiklarna har även hittats på relativt etablerade hemsidor för filmrecensioner. De tre recensioner som har använts för analys är skrivna av Roger Moore för Movie Nation, Jessica Mason för The Mary Sue samt John Serba för Decider. Någon svensk recension av The First Temptation of Christ har inte kunnat hittas, men på ”Skrivunder.com” finns en namninsamling mot filmen skapad av Gabriel Külen. På denna namninsamling finns över 5000 underskrifter med tillhörande kommentarer som får agera som underlag för filmens reception i Sverige.
1.4.1 Källkritisk diskussion och avgränsningar
Gällande recensioner och bedömningar på IMDb finns flera anledningar till att det är en skev fördelning mellan de två filmerna i antalet bedömningar; det kan till exempel bero på att det skiljer 31 år mellan att filmerna utkommit, att den ena gått upp på biografer och därmed fått mer publik och större genomslag jämfört med den andra som endast släppts på streamingtjänsten Netflix, det kan även bero på filmernas olika karaktär och genrer. Trots detta har det funnits användbart material att hämta från IMDb för de båda filmerna. Amatörrecensioner är i uppsatsens sammanhang användbart, eftersom dessa bidrar till bilden av publikens reception och tolkningar av de två filmerna. Dessutom är det lättillgängligt material då de recensioner som har använts är digitala. Den traditionella kritikerrollen kan beskrivas ha tre huvudsyften: att lyfta fram ny media och underhållning såsom böcker, konstutställningar, filmer, etc., att bedöma kvaliteten på dessa samt att förmedla en kritik med ett egenvärde i den samhälleliga kulturdebatten. Den traditionella
13 Ebert, Roger. A New Testament story in an Old Testament land. Roger Ebert. 2008-10-29.
kritikerrollen har de senaste decennierna fått högre konkurrens på grund av kritiker på internet, där fler har möjlighet att framföra sina åsikter och bli lyssnade på i större skala.14
Amatörrecensioner kan även ses som en form av medborgarjournalistik, vilket syftar till att involvera medborgare aktivt i samhällsdebatten – i detta fall mer specifikt den samhälleliga kulturdebatten. Emellertid finns det skillnader mellan medborgarjournalistik och traditionell journalistik, främst i mängden resurser som läggs på efterforskningar och andra väsentliga delar av det journalistiska arbetet.15 Därför har det krävts en kombination av kortare användarrecensioner och längre recensioner gjorda av kritiker för att bredda perspektivet på receptionen av de två filmerna. Majoriteten av recensioner som har använts i undersökningen är engelskspråkiga. För att urskilja tendenser i receptionen av filmerna i Sverige har en liten mängd svenskt material använts.
1.5 Tidigare forskning
På temat religion och populärkultur finns en hel del tidigare forskning. Ett exempel på detta är Pierre Wiktorins bok Religion och populärkultur: Från Harry Potter till Left Behind. I bokens inledning tar Wiktorin upp att konsumenten av populärkultur kan finna sensmoral i verket även i de fall upphovspersonen endast haft som syfte att underhålla.16 Boken är upplagd i fem kapitel, där de första fyra behandlar utgångspunkter för studier av religion och populärkultur, religionens funktion i västerländsk populärkultur, revoltdramer och dess kännetecken samt hur dessa kopplas till samhälls- och genusordningen. Det femte kapitlet behandlar konsumtion och reception av populärkultur.17 Författaren menar att man bör vara medveten om och uppmärksamma variationen av tolkningar när man studerar religion i populärkultur. Han jämför konsumtionen av populärkulturella verk med deltagande i religiösa riter och med turistande, baserat på hur konsumentens tolkning och meningsbyggnad går till.18 Utöver denna bok finns på temat en uppsats författad av Oscar Söderman, som behandlar religiösa inslag i Star Wars-filmerna. Detta undersöks genom frågor om ifall den så kallade ”Kraften” framställs som god eller ond. Söderman kommer
14 Karlsson, Michael och Strömbäck, Jesper (red.). Handbok i Journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur
AB, 2015. s. 275
15 Karlsson och Strömbäck (red.). Handbok i Journalistikforskning. s. 416
16 Wiktorin, Pierre. Religion och populärkultur: från Harry Potter till Left Behind. Lund: Sekel Bokförlag,
2011. s. 8
17 Ibid. s. 10–11 18 Ibid. s. 136
fram till att ”Kraften” genom symbolik framställs som helig, men varken ond eller god.19
Mer specifikt inriktat på film som populärkulturellt uttryck finns tidigare forskning i Tomas Axelson och Ola Sigurdsons antologi Film och Religion. Syftet med antologin är att samla olika perspektiv på film och religion. Boken innehåller bland annat analysverktyg i olika traditioner, däribland teologi, filosofi, sociologi, psykologi samt film- och litteraturvetenskap. Film som medium kan aktualisera religiösa och existentiella frågor och därför är en resurs för identitetsskapande.20 Redaktörerna själva står för kapitlet ”Jesus på vita duken” där de diskuterar ett antal Jesus-gestaltningar. I ett resonemang om The Last Temptation of Christ menar författarna att orsakerna till att filmen väckte de reaktioner den gjorde låg i det Kalla Kriget, USA:s bakslag i Vietnamkriget samt Watergateskandalen. Den amerikanska självbilden var sårad och den religiösa identiteten blev därför viktigare, vilket gjorde en så pass mänsklig gestaltning av Jesus uppseendeväckande.21
Det finns ett antal exempel på forskning kring Jesus på film, däribland Rebecca Dawsons avhandling.22 Dawson menar att Jesus är en oväntad filmstjärna, men att han som karaktär lyckats både fånga och uppröra publiken på ett sätt som få andra karaktärer kunnat. Avhandlingen utreder evolutionen av Jesusfilmer och framställningen av Jesus utifrån fyra exempel med fokus på filmernas kulturella och textuella innehåll.23 En av filmerna Dawson
analyserar är The Last Temptation of Christ, där hon beskriver att Jesus framställs som mänsklig med osäkerheter, behov och lust. Dawson menar att detta bidrog till en utmanande bild av Jesus liv och person som både gudomlig och människa. Slutligen förklarar författaren att även om publiken inte var redo att ta emot den typen av framställning av Jesus var den stiliserad, den visade Scorseses passion och reflekterade vanliga mänskliga problem med exempelvis tvivel och skuld.24 Dessutom finns Hanna Axelssons examensarbete Jesus på film, med ett syfte och upplägg som på många sätt liknar Rebecca Dawsons avhandling. Axelssons syfte är att beskriva hur Jesus framställs i fyra olika Jesusfilmer utifrån frågor om vilka samt hur gudomliga respektive mänskliga
19 Söderman, Oscar. Religion och Populärkultur: En hermeneutisk studie om religiösa inslag i Star Wars.
Kandidatuppsats, Karlstads universitet, 2017.
20 Sigurdson, Ola och Axelson, Tomas (red.). Film och religion: livstolkning på vita duken. Örebro: Cordia,
2005. s. 10–11
21 Ibid. s. 139–142
22 Dawson, Rebecca. And Starring Jesus as Himself: Cultural context and the images of Christ in North
American Film. Diss., Bowling Green State University, 2007.
23 Ibid s. 2 24 Ibid. s. 43–66
egenskaper framställs.25 I sin undersökning av The Last Temptation of Christ kommer
Axelsson fram till att det är Jesus andliga kamp som framställs i Willem Dafoes rollprestation, vilket hon själv tolkar som en symbol för den kristna tron på att det är anden, till skillnad från köttets längtan, som leder en till sanningen och möjligheten att själen får leva vidare i himmelriket. Axelsson drar, likt Dawson, även slutsatsen att filmen utforskar vanliga människors problem.26
Inom receptionsforskning och studier av recensioner finns Eva Herners avhandling från 1999. I denna ämnar hon reda ut karaktären på de variationer som finns i receptionen av litterära verk. Undersökningen utgår delvis från frågor om vad som orsakar variationerna; om det beror på recensentens egen bakgrund och personlighet eller om det beror på texten, översättningen och samhällsnormer.27 Herner kommer fram till att variationer i recensioner av ett och samma verk beror på att det kan finnas olika genrer inom samma text, recensentens relation till författaren, recensentens acceptans för litterära och sociala normer samt recensentens egenhet och personliga preferens. Detta tyder på att recensioner som genre är generellt mycket subjektiva.28 Därutöver finns Kritik av Kritiken av Tomas Forser; en bok om litteraturkritik i svensk dagspress under 1900-talet. Formatet är dels en översiktlig historieskrivning över genren, dess villkor, former och ambitioner, dels en teoretisk förklaring av hur kritik kan systematiseras på olika sätt.29 Forser resonerar kring
om litteratur- och konstkritikerns roll är död. Hans förslag för kulturkritikerns överlevnad i ett ”tabloidiserat” nöjescentrerat pressklimat är att kritikern måste fokusera mer på diskussioner, samhällelig kritisk debatt, genusanalys och mer övergripande kulturkritik. Forser motsätter sig användarvänlig kritik som behandlar konst som om det vore maträtter, han förespråkar kritikerrollen som en del av det demokratiska meningsutbytet i den mediala världen.30 Ett tillägg till dessa är Erik Larssons kandidatuppsats som behandlar svenska recensioner av den franska boken Soumission. Dessa utreds genom frågor om intertextuella referenser i recensionerna samt om vilken funktion dessa har. Larsson kommer fram till att intertextuella referenser har varierande funktion och han har kunnat
25 Axelsson, Hanna. Jesus på film: En studie i hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper har gestaltats
på film. Kandidatuppsats, Högskolan i Gävle, 2011. s. 4
26 Ibid s. 29
27 Herner, Eva. Svenska recensenter läser finska böcker: en studie i receptionen av finsk prosa, översatt på
1960-talet. Diss., Stockholms universitet, 1999. s. 5
28 Ibid. s. 252
29 Forser, Tomas. Kritik av Kritiken: 1900-talets svenska litteraturkritik. Gråbo: Anthropos, 2002. s. 14 30 Ibid. s. 199–202
identifiera sex användningsområden av dem, däribland illustrativa intertexter för att exempelvis jämföra eller kontextualisera.31
Denna uppsats syftar till att bidra till forskningsläget genom att framställa ett exempel på hur man kan utföra receptionsforskning på mikronivå om Jesusfilmer utifrån ett brett urval med flera perspektiv representerade. Utifrån den tidigare forskningens resultat framkommer analysmöjligheter av hur religiös tillhörighet kan påverka receptionen av Jesusfilmer, samt om vad som behöver tas i beaktande när man studerar recensioner och reception. Eftersom det tidigare utförts studier om The Last Temptation of Christ bidrar denna uppsats främst till ett nytt perspektiv på filmen; ur publikens ögon i relation till regissörens intentioner. Denna uppsats är emellertid den första studie som gjorts av The First Temptation of Christ, vilket gör att den bidrar till forskningsläget om Jesusfilmer som en startpunkt för undersökningar av filmen.
Här presenteras kort information om handlingen i de två filmerna samt skaparnas intentioner med sina verk.
2.1 The Last Temptation of Christ
The Last Temptation of Christ från 1988 är baserad på en grekisk roman med samma titel skriven av Nikos Kazantzakis 1955. Filmens manus skrevs av Paul Schrader och den regisserades av Martin Scorsese.32 Filmen utspelar sig i det romersk-ockuperade Nasaret där Jesus, spelad av Willem Dafoe, är en snickare anställd för att tillverka kors till romarnas avrättningar, något som ses ned på av hans närstående Maria Magdalena och Judas. Jesus har börjat höra röster och känner starka föraningar om att Gud har en speciell plan för honom som kommer att sluta i att han själv avrättas. Maria Magdalena är Jesus barndomsvän och allierade, hon arbetar som prostituerad och uttrycker att hon har romantiska känslor för Jesus. Eftersom Jesus inte besvarar dessa känslor får han dåligt
31 Larson, Erik. Ett universum av tecken: En analys av intertextuella relationer i femton svenska recensioner
av Michel Houellebecqs Underkastelse. Kandidatuppsats, Linnéuniversitetet, 2015.
32 Internet Movie Database. Kristi sista frestelse (1988). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
2021-06-14)
samvete och ber henne om ursäkt, han nekar även att stanna med henne över natten för att inte frestas till synd.33
Judas beordras att döda Jesus på grund av att han samarbetat med romarna, men Judas övertalar Jesus i stället att frångå sin egen vilja och underkasta sig Gud genom att bli en lärare och bärare av Guds budskap. Jesus känner sig osäker i sin roll och i sina mirakulösa förmågor, vilket får Judas att övertala honom att besöka Johannes Döparen. Jesus döps och Johannes Döparen säger till honom att bege sig ut i öknen för att tydligare höra Gud.I öknen ritar Jesus en cirkel på marken och beslutar att inte lämna cirkeln förrän Gud har tydliggjort sin vilja. Där möts han av Djävulen som tar formen av en orm, ett lejon och en eld för att försöka fresta Jesus. Han inser då att Guds budskap är att han är tillräckligt stark för att stå emot Djävulen och lämnar då öknen för att återvända till sina lärjungar. Jesus utför en mängd mirakel för att bevisa sin auktoritet för lärjungarna på väg till Jerusalem. I Jerusalem bemöts de med hejarop och Jesus går till templet för att uppmana sina anhängare att ta det tillbaka från romarna med våld. I uppståndelsen upptäcker Jesus att hans händer blöder vilket får honom att inse att han frångått Guds vilja och därmed måste dö för att bringa frälsning till mänskligheten. Han ber Judas ange honom till romarna, vilket Judas motvilligt går med på. När Pontius Pilatus och romarna anländer för att tillfångata Jesus piskas han, kläs i en törnekrona och leds till Golgata där han korsfästs.34
Hängandes på korset ser Jesus en liten flicka som säger att hon är hans skyddsängel och att han inte måste dö. Flickan tar ned Jesus från korset, kysser hans sår och för honom till Maria Magdalena som tvättar såren. Jesus och Maria Magdalena har därefter samlag. Scener ur Jesus liv som familjeman spelas upp, bland annat en scen efter Maria Magdalenas bortgång där Jesus ses ha inlett ett polygamt förhållande med Lazarus systrar Maria och Martha. Jesus möter Paulus som predikar om den döde och återuppstådde räddaren Jesus, Paulus avvisar den Jesus han möter och menar att han inte är den sanne frälsaren. I slutet av Jesus liv besöks han av sina lärjungar och Judas kallar honom för en förrädare. Flickan som visat sig för Jesus visar sig ha varit ännu en av Djävulens förklädnader som lyckats fresta Jesus till att frångå sitt uppdrag. Jesus ber Gud ta honom
33 Internet Movie Database. Kristi sista frestelse (1988). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
2021-06-14)
tillbaka till sin egen avrättning och filmen slutar med att Jesus dör på korset, leendes och nöjd över att ha lyckats.35
The Last Temptation of Christ var ett projekt som låg Martin Scorsese nära då han fått upp ögonen för Kazantzakis berättelse via skådespelerskan och Maria Magdalenas rollinnehavare Barbara Hershey redan år 1972. I filmens titelsekvens syns ett citat ur förlagan till filmen, samt ett förtydligande att filmen inte bygger på evangelierna, utan på denna fiktiva utforskning av den eviga andliga konflikten.36 Berättelsen ska enligt Scorsese delvis representera vänskapen mellan Jesus och Judas, de ska ses som motpoler och tvillingsjälar på samma gång.37 Scorsese har själv berättat att han haft ambitioner att bli präst och att hela hans liv kretsat kring religion och film. The Last Temptation of Christ gjorde han som en bön eller troshandling. Poängen med filmen är enligt Scorsese att visa att ingen bär skulden för Jesus död; inte romarna och inte judarna. Han kopplar detta till de förföljelser judar fått utstå och menar att det är orimligt eftersom det judiska folket gav de kristna Gud. Scorseses val att framställa Jesus som mänsklig var det som väckte mest uppståndelse kring filmen, och hans försvar av valet var att han ville skapa en karaktär som publiken skulle relatera till och bry sig om vid dennes död.38
2.2 The First Temptation of Christ
Den brasilianska komedigruppen Porta dos Fundos står bakom The First Temptation of Christ (originaltitel: A Primeira Tentação de Cristo) från 2019, med manus av Fábio Porchat och Gustavo Martins, regi av Rodrigo Van Der Put.39 Filmen utspelar sig på Jesus 30-årsdag, då hans föräldrar Josef och Maria planerar ett överraskningskalas till när Jesus, spelad av Gregório Duvivier, återvänder från sin resa till öknen. Gud, som Jesus för tillfället tror är hans farbror Vittorio, anländer till kalaset och Josef blir direkt svartsjuk. En sexuell relation mellan Maria och Gud insinueras tungt och Gud försöker genom hela filmen övertala Maria att rymma i väg med honom. Josef och Marias plan för kalaset är att
35 Internet Movie Database. Kristi sista frestelse (1988). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
2021-06-14)
36 Scorsese, Martin. The Last Temptation of Christ. [Film] Universal Pictures, 1988.
37 Baugh, SJ Lloyd. Martin Scorsese’s The Last Temptation of Christ: A Critical Reassessment of Its Sources,
Its Theological Problems, and Its Impact on the Public. I Scandalizing Jesus?, Darren J.N. Middleton (red.). New York: Continuum, 2005. s. 173–179
38 Shone, Tom. Martin Scorsese: Retrospektivt. Stockholm: Massolit, 2014. s. 130-138
39 Internet Movie Database. Kristi första frestelse (2019). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
berätta för Jesus att han är Guds son och att han därför har visst ansvar. 40 Gästerna blir
förvånade när Jesus anländer och inte är ensam, med sig har han en vän som han mött i öknen; Orlando. Orlando spelas av manusförfattaren och Porta dos Fundos medgrundare Fábio Porchat och karaktären är stereotypt praktfull för att insinuera att han är homosexuell och i ett vidare led antyda att han och Jesus har någon typ av romantisk relation.41
Jesus känner sig överväldigad av festligheterna och retirerar till sitt sovrum, där Josef, Maria och Gud samlas för att berätta för honom om hans sanna identitet som Guds son. Jesus svarar med förvirring och upprördhet över att han inte får möjlighet att följa sina egna drömmar: att bli specialist på jonglering. Jesus vill vara ensam och fundera, Orlando ger honom te gjort på Josefs glaukom-medicin som får Jesus att hallucinera. I sin hallucination möter han Buddha, Shiva, Jah och en Alien. Shiva säger att även Allah är där, men att han inte vågar visa sig. Dessa hjälper Jesus att acceptera sitt uppdrag och han återvänder till verkligheten efter vad som visar sig vara en veckas frånvaro just när Gud döper Orlando som sin son och därmed Jesus ersättare. Orlando erkänner då sin sanna identitet som Lucifer, vilket utmynnar i en kamp mellan gott och ont – mellan Jesus och Djävulen. Jesus vinner kampen och filmen avslutas med att han accepterar Guds erbjudande om en treårig provperiod av att sprida Guds budskap.42
När filmen drabbats av bakslag i form av kritik, namninsamlingar med nästan 2 miljoner underskrifter för att få filmen borttagen från Netflix och en brandbombsattack mot Porta dos Fundos huvudkontor gav Fábio Porchat en intervju i Variety. Porchat menar att reaktionerna mot filmen är homofobiska och att Porta dos Fundos på intet sätt förespråkar våld eller att inte tro på Gud. Han påpekar även att Netflix inte uttalat sig om att ta bort filmen från plattformen för att de står bakom yttrandefrihet.43 Porchat tydliggör att de inte uttryckligen säger att Jesus är homosexuell i filmen, utan att de endast insinuerar att karaktären Orlando är det och att han och Jesus blivit vänner och haft kul tillsammans i öknen. Han säger även att de som egentligen borde reagera är HBTQ-personer eftersom den insinuerat homosexuella karaktären visar sig vara Djävulen, men att de inte sett någon sådan kritik. Filmen ska enligt Porchat ses som en kristen saga om Jesus mod och kampen mellan ondska och godhet. Som svar på kritiken att Jesus inte bör framställas som
40 Porta dos Fundos. The First Temptation of Christ. [Film] Netflix, 2019. 41 Ibid
42 Ibid.
43 Hopewell, John. Star Behind Netflix Special With Gay Jesus Calls Backlash ‘Homophobic’. Variety.
homosexuell svarar Porchat att Jesus är Gud och Gud är allt: vit och svart, homo- och heterosexuell. Mycket kritik har påpekat att Porta dos Fundos inte hade vågat göra en lika hädisk film om islam, vilket Porchat besvarar med att de redan gjort satir om islamistisk terrorism.44 Efter brandbombsattacken den 24 december 2019 mot Porta dos Fundos huvudkontor släppte gruppen ett officiellt uttalande om att de fördömer alla former av våld och att de hoppas att landet kan överleva den hatstorm som uppstått så att kärlek och yttrandefrihet kan segra.45
Undersökningens resultat presenteras i tre delar: först presenteras det som framkommit i undersökningen av nyhetsartiklar och recensioner för respektive film. Därefter presenteras slutsatserna kring resultaten utifrån de två frågeställningarna.
3.1 The Last Temptation of Christ
Nedan presenteras de recensioner och nyhetsartiklar som har valts ut för att analysera receptionen av The First Temptation of Christ. Först presenteras nyhetsartiklarna, med de delar som exemplifierar olika typer av mottagande av filmen. Därefter presenteras de användarrecensioner som givits det högsta respektive lägsta betyget på hemsidan IMDb, följt av de journalistiska recensionerna.
3.1.1 Nyhetsartiklar
The Last Temptation of Christ släpptes i USA den 12 augusti 1988. Att filmen väckte starka reaktioner redan innan den släppts syns i en artikel i Los Angeles Times från 22 juli samma år, där Nina J. Easton skriver om hur studion Universal, som stod bakom filmen, börjat försvara sitt projekt genom att ta ut helsidestäckande annonser i tidningar. I ett brev från Universal till Bill Bright, medgrundare av den evangelikala organisationen ”Campus Crusade for Christ” (idag ”Cru”), uttrycker de sitt missnöje mot protesterna mot filmen
44 Hopewell. Star Behind Netflix Special With Gay Jesus Calls Backlash ‘Homophobic’.
45 Petski, Denise. Gay Jesus Netflix Special Creators’ Brazilian Headquarters Attacked With Molotov
Cocktails. Deadline. 2019-12-26. https://deadline.com/ (Hämtad 2021-04-26)
genom att jämföra det med bokbränning. Bill Bright i sin tur har erbjudit studion hela summan av filmens produktion, motsvarande cirka 10 miljoner dollar, för att få filmen förstörd innan utgivningsdatumet. Universal nekade erbjudandet med motivationen att det skulle vara en kränkning av religions- och yttrandefrihet.46 En talesman för den evangelikala gruppen uttalade sig om att Universals reklamkampanj var nedslående eftersom Bill Brights erbjudande hade varit genuint. Bright är en av flera evangelikala kristna som motsatte sig The Last Temptation of Christ på grund av att de upplevt sin tro vara kränkt av framställningen av en vacklande och självtvivlande Jesus som faller för frestelsen av Maria Magdalena. Easton påpekar att utöver evangelikala kristna har även den Romersk-katolska kyrkan indikerat att de ser filmen som moraliskt stötande.47 Artikeln fortsätter med att Easton nämner att demonstranter dykt upp vid Universals studio dagen innan, samt att flera kristna ledare med mer liberal inställning blivit imponerade av filmen vid en förhandsvisning i New York. Dessutom påpekar skribenten att Keith Atkinson, en representant för Mormonkyrkan i Kalifornien, uppmanat församlingsmedlemmarna att inte fördöma The Last Temptation of Christ innan den släppts. Atkinson menar att heligheten i yttrandefrihet är viktigast trots att vissa scener i filmen kan anses stötande för vissa. En nöjesreporter på en lokal tv-kanal i södra Kalifornien vid namn Gary Franklin har enligt artikelförfattaren uttalat sig om att han planerar att i sändning uppmana Universal att inte släppa filmen. Franklin anser att vissa ämnen inte ska användas för underhållning, däribland religion.48
Steven Greenhouse har skrivit en artikel för The New York Times som behandlar en brandbombsattack mot en biograf i Paris lördagen den 22 oktober 1988. Attacken orsakade skador som ledde till att 13 personer vårdades på sjukhus, varav en i kritiskt tillstånd. Attacken skedde när The Last Temptation of Christ visades på biografen. Greenhouse lyfter i artikeln att detta dåd är det senaste i en rad attacker relaterade till filmen i Frankrike, vilka innefattar bland annat slag med trubbiga vapen mot biobesökare samt inkastande av tårgas och stinkbomber i salongerna.49 På grund av dessa attacker finns det vid artikelns författande endast en biograf i Paris som visar filmen, jämfört med 17 vid premiären. Liknande visades filmen initialt på 50 biografer utanför huvudstaden men efter attackerna
46 Easton, Nina J. Studio Fires Back in Defense of ‘Temptation’. Los Angeles Times. 1988-07-22.
https://www.latimes.com/ (Hämtad 2021-04-22)
47 Ibid 48 Ibid
49 Greenhouse, Steven. Police Suspect Arson In Fire at Paris Theatre. The New York Times. 1988-10-25.
på mindre än 20. En representant från Universal uttalade sig om att filmens motståndare har vunnit då de skrämt allmänheten från att se filmen. Frankrikes dåvarande kulturminister, Jack Lang, besökte biografen efter attentatet och uttalade sig om att yttrandefriheten hotas.50 Ledaren av den konservativa Romersk-katolska organisationen ”Christian Solidarity” uttryckte att de i organisationen är villiga att sättas i fängelse om så krävs för att stoppa den enligt dem blasfemiska filmen. Artikeln avslutas med ett uttalande av Paris ärkebiskop Jean-Marie Lustiger som fördömt filmen utan att ha sett den. I hans uttalande fördömer han även de som är ansvariga för den misstänkta mordbranden och menar att det inte är kristet beteende.51
En annan artikel i The New York Times skrevs av James M. Markham. Artikeln kretsar till stor del kring Jean-Marie Le Pen, partiledare för det högernationella Front National, och hans misslyckande i presidentvalet. Artikeln inleds emellertid med kopplingar mellan Le Pens kampanj och de reaktioner som uppstått i Frankrike kring The Last Temptation of Christ.52 Polisen har vid artikelns författande kopplat brandbombsattacken mot biografen i Paris till en man vid namn Bernard Antony, en representant för Front National och grundare av organisationen ”General Alliance against Racism and for Respect for French and Christian Identity” (AGRIF). Antony hade tidigare under året uttalat sig om att han och andra militanta katoliker lovade att använda mer än ord för att stoppa visningar av Scorseses film. I polisens undersökningar av Bernard Antony har de kunnat hitta vad de tror är ett nätverk av konservativa katoliker som kan kopplas till de olika attackerna mot visningar av The Last Temptation of Christ runtom i Frankrike. Antony själv skyddades av parlamentarisk immunitet och i uttalanden om brandattacken vägrade han fördöma dådet, utan valde att kalla attacken för en desperat gest som han ställer sig ogillande till.53
3.1.2 Användarrecensioner
Baserat på de kategoriseringar som redogjorts för tidigare kan det konstateras att 13 användare påpekade som främsta anledning att filmen var gripande och 17 användare ansåg filmen vara intellektuell. 23 användare ansåg den inte vara förtjänt av de
50 Greenhouse. Police Suspect Arson In Fire at Paris Theatre. 51 Ibid
52 Markham, James M. Religious War Ignites Anew in France. The New York Times. 1988-11-09.
https://web.archive.org/ (Hämtad 2021-04-22)
kontroverser filmen utsatts för, ofta med ett tillägg att man bör se filmen med ett öppet sinne. Ett exempel på en av dessa recensioner är den skriven av användaren ”Flahertyd” som menar att filmen är en av de mest kraftfulla och bästa filmerna som någonsin gjorts, hen uppmanar att lämna religiösa och teologiska argument utanför och anser att filmen har kraft att övertyga icke-religiösa (som hen själv identifierar sig som) om vikten och djupet i Jesus budskap. En liknande recension finns av användaren ”Flicklover” som förklarar att filmen behandlar tro, inte religion, och att dessa två fenomen inte är samma sak. Det vanligaste argumentet, representerat i 36 recensioner, för att ge filmen betyget 10/10 är att det är en bra framställning av Jesus som både mänsklig och gudomlig. Detta är för många gripande och tankeväckande, exempelvis formulerat av användaren ”Steffi P” som skriver: ”I come away from The Last Temptation of Christ, still happily an atheist, but also having been touched by what is a human story, and not only a divine one.”54
Av de som bedömt filmen med betyget 1/10 har 24 användare lämnat recensioner. Av dessa har två användare bedömt filmen förtjäna betyget enbart för att filmen är tråkig och långsam, resterande 22 anser att filmen är för kontroversiell. Av de 22 som bedömt filmen lågt på grund av kontrovers betonar tio användare att framställningen av Jesus är dålig eller svag; exempelvis användaren ”Kurenai23” som menar att filmens främsta problem är Jesus själv då Willem Defoes gestaltning framstår som en mesig lipsill hen inte kan sympatisera med. De övriga tolv användarna i denna kategori betonar filmens blasfemi, ofta med referenser till evangelierna. Till exempel valde användaren ”Ghenshall” att ta sin kritik ett steg längre och kalla filmen satanistisk; hen menar att Jesus aldrig kan framställas som syndfull på grund av hur han beskrivs i 1 Petrusbrevet och att det gör hela filmen hädisk.55 Värt att notera är att i användarrecensionerna av The Last Temptation of Christ på IMDb jämförs filmen ofta med Mel Gibsons film The Passion of the Christ från 2004. En tydlig trend är att de som bedömt den ena filmen med ett högt betyg uppskattade inte den andra och vice versa; de som gav Scorseses film ett lågt betyg påpekar ofta i sina recensioner att de tyckte om Gibsons film mycket.56 Emellertid är relationen mellan dessa filmer något som undersökts tidigare och utvecklas därför inte i denna uppsats.
54 Internet Movie Database. Kristi sista frestelse (1988). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
2021-06-14)
55 Ibid 56 Ibid
3.1.3 Journalistiska recensioner
Den äldsta recensionen av The Last Temptation of Christ som använts är av Hal Hinson för The Washington Post. Den skrevs redan i augusti 1988, det vill säga samma år som filmen släpptes. Recensionen inleds med att Hinson beskriver att Martin Scorseses talang som filmskapare lyser igenom, däremot kallar han filmen för ett misslyckat verk.57 Skribenten förklarar att han själv fortsätter försöker pussla ihop sin reaktion på filmen två dagar efter att han sett den. Han beskriver den som ett seriöst verk med många delar osanningar och förvridna presentationer av filmens subjekt, Jesus. Hinson menar att Scorsese har som specialitet att framställa huvudkaraktärer med djupa smärtor och problem och att denna specialitet även syns i Jesus-karaktären, men att det emellertid gör att publiken känner sig frånkopplad från protagonisten. Detta menar skribenten är Scorseses sätt att placera Jesus på samma nivå som åskådaren, med samma typ av inre konflikter som en vanlig människa. Scenen med Jesus och Maria Magdalenas samlag ser Hinson som sensuell och romantisk och trots att den är explicit anser han den inte vara pornografisk eller obscen.58 I recensionens slutsatser kallar Hinson filmen utforskande och orubblig, han
menar även att Scorseses syfte var att stimulera och provocera snarare än att sensationalisera, men att det är med detta han misslyckats. Jesus kommer aldrig tillräckligt nära publiken, hans lidande uppfattas göra filmskaparna lyckliga på ett sadomasochistiskt sätt och Hinson anser även att man kan se dem bli stolta över filmens skandalositet. Scorseses talang och fixering ses av Hinson både som filmens största styrka och svaghet; vissa scener är överarbetade och vissa faller platt, publiken kan identifiera sig med Jesus smärta men inte med honom som karaktär.59
Steven D. Greydanus är filmkritiker för National Catholic Register och på hans hemsida finns en recension av The Last Temptation of Christ.60 Greydanus inleder sin recension med att förklara att han valt att recensera Scorseses film för att han ser sig själv ha båda fötter på vardera sida av de två skilda reaktioner som uppstått kring filmen då han både är professionell filmkritiker och troende katolik. Han menar att klassiskt filmkritiska och bibliskt ortodoxa perspektiv på filmen inte utesluter varandra, men att han ändå anser att
57 Hinson, Hal. The Last Temptation of Christ (R). The Washington Post. 1988-08-12.
https://www.washingtonpost.com/ (Hämtad 2021-04-22)
58 Ibid 59 Ibid
60 Greydanus, Steven D. The Last Temptation of Christ: An Essay in Film Criticism and Faith. Decent Films.
den ena av de två sidorna har rätt, vilket han ämnar förklara i sin recension. Greydanus påpekar att den mänskliga framställningen av Jesus inte går emot evangelierna, eftersom Jesus var både fullt mänsklig och fullt gudomlig. Han menar även att ingen med säkerhet kan säga hur Jesus upplevde det att vara både mänsklig och helig, vilket lämnar utrymme för att tolka och föreställa sig Jesus person. Skribenten förtydligar däremot att detta utrymme till trots säger den kristna läran tydligt att Jesus var fri från synd och begär. Greydanus menar att Jesus kunde känna oro och ångest, men inte bli lurad eller förvirrad nog för att predika något annat än den absoluta sanningen. Den kristna läran säger enligt Greydanus att Jesus aldrig tvivlade på sin gudomliga natur och messianska identitet. Ett porträtt av Jesus behöver enligt Greydanus inte följa den kristna läran fullt ut, så länge porträttet generellt frammanar de viktiga sanningarna om Jesus, vilket Greydanus anser inte är för mycket begärt.61 Det är i denna aspekt skribenten menar att The Last Temptation of Christ misslyckas, eftersom Jesus i filmen begår synder (eller åtminstone tror att han gör det), anser sig själv behöva förlåtelse, predikar blasfemi och avgudadyrkan, motiveras mer av fruktan än kärlek till Gud samt försöker få Gud att lämna hans sida. Greydanus menar att allt detta gör att filmen inte längre fokuserar på Jesus mänskliga sida, utan är helt motstridande till att han även har sin gudomliga sida. Den scen som skribenten menar mest upprört religiösa kritiker är den där Jesus väntar utanför Maria Magdalenas rum när hon utför sina tjänster som sexarbetare, vilket Greydanus anser motsäger Jesus ärbarhet då han verkar vara en kund som väntar på sin tur.62 Ytterligare något Greydanus kritiserar är
gestaltningen av Judas, eftersom han aldrig ses motiveras av korruption eller egenintresse när han lämnar över Jesus till romarna. Gällande scenen där Jesus och Maria Magdalena har samlag berättar skribenten att han reagerat starkt och känt sig upprörd och äcklad. Likaså kände Greydanus sig illa till mods av bilderna av när den lilla flickan (det vill säga Djävulen förklädd) ömt kysser Jesus sår efter att ha tagit ned honom från korset, eftersom dessa sår ses som heliga inom katolicismen. Greydanus slutsats är således att de religiösa kritikerna haft rätt i sina recensioner av The Last Temptation of Christ, samt att filmen inte ens är värd att se för underhållning eller för sitt konstnärliga värde. Detta är enligt Greydanus inte Martin Scorseses fel, utan materialet i sig. Filmen är så pass antikristen att den inte längre kan vara underhållande, menar Greydanus.63
61 Greydanus. The Last Temptation of Christ: An Essay in Film Criticism and Faith 62 Ibid
Roger Ebert skriver i sin recension av The Last Temptation of Christ på sin egen hemsida att Greydanus recension övertygat honom om att filmen är blasfemisk, men att det inte innebär att filmen i sig är dålig. Skribenten nämner sin katolska bakgrund samt att han i sin yrkesroll och sitt privatliv haft kontakt med regissören Martin Scorsese. Ebert ser filmen som en framställning av Scorsese mer än av Jesus. Scorsese utför likt Jesus mirakel med sina filmer men är alltid rädd att varje film ska bli hans sista och den Romersk-katolska kyrkan var för Scorsese en slags fader mot vilken han hade plikter som inte alltid uppfylldes, likt Jesus kamp med att uppfylla Guds önskan i filmen.64 Ebert påpekar att denna koppling endast är spekulationer om Scorsese, men att det som gör The Last Temptation of Christ bra är att den inte innehåller sanningen om Jesus utan sanningen om regissören. Ebert föreslår även att Judas kan vara Scorseses autobiografiska karaktär; inte messias utan den dödliga mannen som följer honom, oroar sig, tillrättavisar, hotar, anförtror sig och sviker Jesus när han måste. I denna liknelse menar Ebert att Jesus är filmen och Judas är regissören; Judas är Martin Scorsese och Jesus är The Last Temptation of Christ samt alla Scorseses andra filmer.65
Joe Reids recension för Decider inleds med en beskrivning av filmen och den kontrovers som följde. Reid anser att The Last Temptation of Christ innehåller inslag som påminner om en skräckfilm, vilket han även kopplar till verklighetens kristendom och korsfästningar. Skribenten jämför filmen med Mel Gibsons film The Passion of the Christ och menar att Scorsese får fram ett mer inträngande budskap i sitt verk. Recensionen skrevs 30 år efter att filmen utgavs och avslutas med ett uttalande om att många filmer som släppts under de följande decennierna har setts som kontroversiella på grund av sexuellt eller våldsamt innehåll, medan filmen i fråga sågs som kontroversiell enbart för att regissören valde att frångå biblisk ortodoxi. Reid anser att Jesus tas mycket mer seriöst i The Last Temptation of Christ än i andra Jesusfilmer.66
En svensk recensionen av The Last Temptation of Christ skrevs av Michael Tapper för Sydsvenska Dagbladet; uppladdad i arkivet på Tappers egen hemsida. Recensionen kretsar kring en då nysläppt version av filmen i Bluray-format, inklusive extramaterial, vilken Tapper anser ger rättvisa till vad han menar är filmens otroligt bra kinematografi, foto,
64 Ebert. A New Testament story in an Old Testament land 65 Ibid
66 Reid, Joe. ‘The Last Temptation of Christ’: Martin Scorsese’s Controversial Movie About Sexy Jesus
klippning och musiksättning. Tapper lyfter även det faktum att rollerna fördelats mellan amerikaner och britter som ett medvetet val för att separera judarna (amerikaner) och romarna (britter) med hjälp av accenter som en symbol för klassamhället.67 I början av sin recension påpekar Tapper den kritikerstorm kring filmen som fanns i den kristna amerikanska högern vid dess släpp, samt att filmen i Sverige ansågs vara ”lättsinnig amerikansk underhållning” och därför avfärdades. Tapper själv ser den som poetiskt, teologiskt, filosofiskt och ideologiskt mångbottnad.68
3.2 The First Temptation of Christ
Nedan presenteras de recensioner och nyhetsartiklar som har valts ut för att analysera receptionen av The First Temptation of Christ, strukturerat i samma underrubriker som i föregående del.
3.2.3 Nyhetsartiklar
Teo Armus skrev i en artikel för The Washington Post bara några dagar efter The First Temptation of Christ släppts att filmen fått starkt motstånd från religiösa ledare och högerpolitiska aktörer i Brasilien. Anspelningarna på att karaktärerna Jesus och Orlando skulle ha en romantisk relation sågs i Brasiliens kristna population som en skandal. Brasiliens president Jair Bolsonaro har kallat sig för en ”stolt homofob” och hans son Eduardo Bolsonaro uttalade sig om att han anser filmen i fråga vara skräp som vägrar framföra Guds budskap.69 En konservativ evangelikal pastor vid namn Marco Feliciano uppmanade sina följare på Twitter att förenas mot filmen och dess skapare. En internationell samling av evangelikala pastorer som kallas ”The Gospel Coalition” har skapat en kampanj för att Brasiliens befolkning ska bojkotta streamingtjänsten Netflix. Detta menar Antonio Tabet, som spelar Gud, skapar mer publicitet och gör att fler personer som vill försvara yttrandefrihet väljer att se filmen.70
67 Tapper, Michael. The Last Temptation of Christ. Michael Tapper – Mitt Arkiv. 2012-10-19.
https://michaeltapper.se/ (Hämtad 2021-04-16)
68 Ibid
69 Armus, Teo. ‘Gay Jesus’ and a weed-smoking Mary: Brazilian Christmas parody on Netflix slammed by
pastors, politicians. The Washington Post. 2019-12-17. https://www.washingtonpost.com/ (Hämtad 2021-04-23)
Den första artikeln i en serie på SVT Nyheter skrevs i slutet av december 2019 och behandlar en attack med två hemgjorda brandbomber mot Porta dos Fundos kontor i Rio de Janeiro. Attacken ska ha inträffat efter att en av de namninsamlingar som skapats mot filmen nått 2 miljoner underskrifter. Ingen skadades i attacken och Porta dos Fundos uttalade sig om att de kommer fortsätta sitt arbete.71 Den andra artikeln skrevs i början av januari och handlar om att en domare i Brasilien beslutat att filmen ska plockas bort från Netflix och därmed inte finnas tillgänglig att visas i landet. Domaren i fråga menar att stoppandet av filmen är positivt både för den kristna världen och det brasilianska samhället.72 Dagen därpå skrevs en ny artikel om att Högsta domstolen i Brasilien hävt den första domarens beslut i försvar av yttrandefriheten, vilket innebär att The First Temptation of Christ fått finnas kvar på Netflix även i Brasilien. Chefsdomaren sa i ett uttalande att en satirisk film inte har förmågan att nedmontera 2000 år av kristna värderingar.73
3.2.2 Användarrecensioner
Utifrån de tidigare nämnda kategorierna kan recensionerna på IMDb tolkas på följande sätt: 18 recensenter anser att filmen förtjänar ett högt betyg för att den är rolig, 5 personer anser den vara smart och 6 personer ser den som ett uttryck för frihet. Vissa recensioner kan placeras in i alla kategorier, exempelvis ”Thankfully there is freedom of expression” av användaren ”Gromerando” som menar att filmen är satirisk och rolig med vissa delar som förtjänar att funderas över djupare.74 Några recensenter uttrycker att de själva inte ens sett filmen i fråga, utan bedömer den förtjäna 10/10 endast på grund av andra människors reaktioner. Användaren ”uno-martins” förklarar att hens bedömning går till yttrandefrihet och humorfrihet trots att hen inte sett filmen. Recensionen skrevs efter att användaren läst igenom de negativa recensionerna och upplevt dem innehålla medeltida argument och värderingar.75
71 TT. Bombattack mot humorgrupp efter kritiserad serie om Jesus. SVT Nyheter. 2019-12-27.
https://www.svt.se/ (Hämtad 2021-04-23)
72 Palm, Johanna. Brasiliansk domare stoppar Netflix från att visa ”Gay-jesus”. SVT Nyheter. 2020-01-09.
https://www.svt.se/ (Hämtad 2021-04-23)
73 TT. Högsta domstolen i Brasilien: ”Kristi första frestelse” får visas. SVT Nyheter. 2019-01-10.
https://www.svt.se/ (Hämtad 2021-04-23)
74 Internet Movie Database. Kristi första frestelse (2019). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
2021-06-14)
De 85 recensioner av The First Temptation of Christ med betyget 1/10 har tolkats passa in på följande sätt i de tidigare nämnda kategorierna: 25 anser att den är tråkig, 19 personer anser att produktionen var dålig eller att innehållet är osmart och en stor majoritet på 62 användare uttryckte att filmen upplevs kränkande.76 Ett återkommande tema bland de som anser filmen vara kränkande är att föreslå att Porta dos Fundos eller Netflix gör en liknande satir om andra religioner och deras framstående gestalter, främst islam och profeten Muhammed. Detta tema finns i 18 av de 62 recensioner som tolkats bedöma filmen som kränkande. Av de 62 användarna som ansett filmen vara kränkande är två skrivna av användare som själva identifierar sig som muslimer; användarna ”Ali_Babaa” och ”mahdiriyaniel”. Båda användarna påpekar att Jesus är en central gestalt även inom islam och att satir om religion generellt är stötande och inte okej. Ett antal recensioner är skrivna av användare som utger sig för att vara icke-troende eller icke-praktiserande, dessa recensioner kritiserar främst humorn och produktionen i filmen. Exempelvis finns en recension av användaren ”safatar777” som menar att hen helt stöttar filmskaparnas rätt att göra komedi av vad som helst men att just denna film inte håller tillräcklig komisk kvalitet. En liknande recension är skriven av användaren ”d-terenzzo” som själv uttrycker att hen är en beundrare av Porta dos Fundos men att filmen i sig inte är rolig.77
3.2.3 Journalistiska recensioner
Brad Miner är redaktör för det katolska forumet The Catholic Thing samt författare av recensionen av The First Temptation of Christ. Recensionen inleds med en hånande beskrivning av filmens handling med kommentarer om hur vulgär och tråkig den är. Miner förklarar att den ”barnsliga ogudaktighetens” titel är en parodi av The Last Temptation of Christ, men förtydligar att han antar att parodin kommer från filmen snarare än boken då han inte tror att filmskaparna är kapabla att läsa. Miner menar att filmens enda positiva egenskap är att den endast är 46 minuter lång, men att se den ändå är ett slöseri med tid. Recensionen avslutas med en fråga om vad Netflix tjänar om företaget förlorar sin själ i processen av att erbjuda alla typer av filmer. Dessutom uppmanar Miner de katoliker som
76 Internet Movie Database. Kristi första frestelse (2019). IMDb. https://www.IMDb.com/ (Hämtad
2021-06-14)
varit involverade i filmens skapande att offentligt avsäga sig från sitt deltagande i den blasfemiska produktionen innan de tar emot nattvard.78
Kulturjournalisten Roger Moore skriver i sin recension av The First Temptation of Christ för Movie Nation att filmen är oanständig, rå, manisk och kränkande, samtidigt som den är ganska rolig. Moore menar att filmen har en skämtsam ton mot religion i allmänhet och kristendom i synnerhet och beskriver filmen genom att plocka ut citat han tycker representerar detta. Slutsatsen i Moores recension är att filmen är en överlång sketch som lutar hårt mot stereotyper och politisk inkorrekthet, men att tempot och energin räddar den något. Skribenten rekommenderar att de som kan känna sig kränkta över det han beskrivit bör se något annat och avslutar texten med att något kritiskt uppmana Porta dos Fundos att göra en liknande film om Ramadan.79
Jessica Mason skriver i sin recension för The Mary Sue att hon inte har koll på komediklimatet i Brasilien, men att för henne ses karaktären Orlando som en utdaterad homosexuell karikatyr. Mason menar även att filmens humor liknar den i den animerade TV-serien South Park, det vill säga humor som ämnar att kränka så många som möjligt. Skribenten anser att det finns många aspekter av filmen som kan ses som kränkande för kristna, utöver det faktum att manuset anspelar på en romantisk relation mellan Jesus och en annan man, samt att avslöjandet om att Orlando är Djävulen kan ses som kränkande av HBTQ-personer. Utöver denna kritik anser Mason att filmen inte är rolig, med ett tillägg att det kan bero på att skämten försvinner i översättningen, samt att den är homofobisk, rasistisk och kränkande mot alla religioner.80
John Serba har skrivit en recension av The First Temptation of Christ för Decider som syftar till att övertala läsaren om filmen är värd att se eller inte. Serba förklarar att Porta dos Fundos humor påminner om galenskapen i satirer av Monty Python och Mel Brooks, men att kvaliteten är långt ifrån densamma. Skribenten rosar Antonio Tabets rollprestation som Gud och förklarar att läsarens uppskattning av filmen beror på hens mottaglighet till normbrytande skämt. Serba uppmanar de fundamentalister som tar illa upp av tanken att Jesus kan vara homosexuell att slappna av och menar att han själv blev mer upprörd över
78 Miner, Brad. Don’t Watch “The First Temptation of Christ”. The Catholic Thing. 2019-12-16.
https://www.thecatholicthing.org/ (Hämtad 2021-04-16)
79 Moore, Roger. Netflixable? Brazilian comedy crew tackles “The First Temptation of Christ”. Movie
Nation. 2019-12-17. https://rogersmovienation.com/ (Hämtad 2021-04-16)
80 Mason, Jessica. Did Netflix Really Make a ‘Gay Jesus Movie’? The Mary Sue. 2019-12-13.
referenser till inaktuell populärkultur. Den främsta kritiken mot filmen riktas mot karaktäriseringen av Orlando som stereotyp och med sin hemliga identitet som Djävulen. Serba anser att skämt på den kristna befolkningens bekostnad är att ”slå uppåt” medan en politiskt inkorrekt framställning av en homosexuell man är mer problematiskt. Slutsatsen i recensionen är att filmen som bäst är sparsamt underhållande och därmed inte sevärd.81 En namninsamling mot filmen skapad av Gabriel Külen får som tidigare nämnt agera som underlag för The First Temptation of Christs reception i Sverige. Külen skriver i en uppmaning till Netflix att ta bort filmen från streamingtjänsten att företaget bidrar till kristofobi och förföljelser av kristna. Han menar att filmen är sårande för kristna som på grund av sin tro utsatts för brott eller tvingats fly och uppmanar Netflix att visa respekt och låta den kristna tron vara i fred.82 Vid påskrift av namninsamlingen uppmanas man lämna en kommentar om motivationen till att man skrivit på. Trender i dessa kommentarer är bland annat att filmen är respektlös, kränkande, hånande och hotande mot kristna, samt att de som skriver på menar att de tänker säga upp sina konton på Netflix om inte filmen tas bort. Somliga kommentarer nämner yttrandefrihet och vikten i det, men att filmen i fråga går över gränsen för vad som är acceptabelt.83
3.3 Analys
Den första av de två frågeställningarna för undersökningen är vilka likheter och skillnader som förekommer i recensioner av och nyhetsartiklar om de två filmerna. En försvårande omständighet i jämförelser mellan reaktionerna är avståndet i tiden filmerna utkommit. Emellertid finns det liknande reaktioner representerade i materialet som undersökts, likväl som det finns skillnader. Dessutom har endast en publikation hittats med recensioner av båda filmerna, det vill säga Decider, i och med detta kan det finnas skillnader som enbart beror på publikationernas olika natur. Dessa omständigheter är något som måste beaktas men som inte omöjliggör en analys av tendenser i receptionen av de två filmerna.
I nyhetsartiklarna om The Last Temptation of Christ förekommer flera uttalanden av religiösa ledare av olika slag, däribland Bill Bright, Keith Atkinson, Jean-Marie Lustiger
81 Serba, John. Stream It Or Skip It. Decider. 2019-12-09. https://decider.com/ (Hämtad 2021-04-22) 82 Külen, Gabriel. Mot Netflixs film ”porta dos fundos, kristi första frestelse.” Ett hån mot kristendomen!
Skrivunder. 2020. https://www.skrivunder.com/ (Hämtad 2021-04-22)
