Svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar: hur lärare arbetar förebyggande kring attityder

Full text

(1)2006:090. EXAMENSARBETE. Svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar Hur lärare arbetar förebyggande kring attityder. Sara Andersson Johanna Storfält Hans Westerlund. Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap. 2006:090 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--06/090--SE.

(2) Förord Vi vill tacka de personer som hjälpt oss att genomföra detta examensarbete, speciellt till de elever som besvarade vår enkät och de lärare som tagit sig tid att ställa upp på våra intervjuer. Ett stort tack även till rektorerna på de skolor som vi valt, för att de gav oss möjlighet att låna tid från den dagliga undervisningen. Ett särskilt tack vill vi rikta till vår professionella handledare Lena Lundberg Vesterlund för hennes engagemang och stöd under denna tid då vi skrivit examensarbete. Skellefteå, 13 januari, 2006 Sara Andersson Johanna Storfält Hans Westerlund.

(3) Abstrakt Syftet med detta examensarbete var att undersöka svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar på två skolor i Skellefteå kommun och ta reda på om och i så fall hur lärare arbetar med förebyggande frågor som rör olika attityder mot invandrarungdomar. Vi valde att på två skolor göra en relativt stor enkätundersökning i årskurs 8 och 9 med sammanlagt 165 elever, för att få en bredare syn på vad de svenska ungdomarna har för inställning till invandrarungdomarna. Förutom detta gjorde vi även två intervjuer med lärare i Skellefteå kommun och en tredje intervju med en lärare i Uppsala kommun. Studien visar att det fanns mycket blandade attityder bland de svenska högstadieungdomarna. Vi har även funnit att det inte fanns något konkret förebyggande arbete och material att tillgå, om det uppstår konflikter mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna. Nyckelord: attityder, invandrare, fördom, rasism och främlingsfientlighet..

(4) 1. Innehållsförteckning Förord Abstrakt Inledning................................................................................................................................. 1 Invandring .............................................................................................................................. 1 Definitioner ............................................................................................................................ 2 Tidigare forskning om ungdomars attityder till invandrare ................................................... 3 Värdegrund............................................................................................................................. 3 Kulturmöten ........................................................................................................................... 4 Projekt .................................................................................................................................... 6 Beredskap mot etniska fördomar och mobbning................................................................ 6 Stop it ................................................................................................................................. 7 Förankring till styrdokument.................................................................................................. 8 Syfte ........................................................................................................................................... 9 Metod ....................................................................................................................................... 10 Intervju ................................................................................................................................. 10 Enkät..................................................................................................................................... 10 Urval..................................................................................................................................... 11 Bortfall ................................................................................................................................. 11 Material ................................................................................................................................ 11 Genomförande ...................................................................................................................... 11 Intervju ............................................................................................................................. 11 Enkät................................................................................................................................. 12 Sammanfattande analys.................................................................................................... 12 Tidsplan ................................................................................................................................ 12 Resultat..................................................................................................................................... 13 Intervjuer .............................................................................................................................. 13 Lärare 1 ............................................................................................................................ 13 Lärare 2 ............................................................................................................................ 14 Lärare 3 ............................................................................................................................ 15 Sammanfattande analys av intervjuerna........................................................................... 16 Enkäter ................................................................................................................................. 16 Kön och ålder ................................................................................................................... 16 Umgänge och kontakt....................................................................................................... 18 Fördomar .......................................................................................................................... 20 Sammanfattande analys av citaten ................................................................................... 22 Inställning......................................................................................................................... 23 Främlingsfientlighet ......................................................................................................... 24 Invandring ........................................................................................................................ 27 Diskussion ................................................................................................................................ 28 Reliabilitet och validitet ....................................................................................................... 28 Resultatdiskussion................................................................................................................ 28 Egna slutreflektioner ............................................................................................................ 30 Fortsatt forskning ................................................................................................................. 30 Referenslista ............................................................................................................................. 31 Bilagor.

(5) 1. Bakgrund Inledning Våra erfarenheter kring svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar skiljer sig mellan oss i gruppen. Johanna har genom sitt arbete som fritidsledare träffat många invandrarungdomar och samtalat med svenska ungdomar om attityder, fördomar och främlingsfientlighet. Hennes intresse inom detta område är stort och det hade en betydande roll i valet av detta ämnesområde för henne. Eftersom Hans och Sara i tidigare skolarbeten arbetat med liknande ämnesområde, kändes det naturligt att de ville fortsätta undersöka intressanta infallsvinklar inom detta område. Vårt huvudsakliga intresse är att se vilka attityder de svenska ungdomarna har gentemot invandrarungdomarna. Eftersom vi vill arbeta inom skolan är det av stort intresse att se hur skolan aktivt arbetar och förebygger attityder som främlingsfientlighet och fördomar. Vi har valt att i vår bakgrund presentera två olika projekt som handlar om hur skolan kan arbeta om det uppstår problem mellan svenska ungdomar och invandrarungdomar. Anledningen till varför vi ville skriva om projekten var att synliggöra hur en skola/lärare exempelvis kan arbeta konkret om det uppstår konflikter. Eftersom att vi i vår studie har som syfte att bland annat ta reda på om och i så fall hur skolan arbetar så kändes det relevant med denna litteratur.. Invandring Heyman (1990) skriver att under medeltiden blev invandringen till Sverige betydande, framförallt kom tyska hantverkare och köpmän att utöva ett stort ekonomiskt och politiskt inflytande. Den stora utvandringens tid från Sverige kom att ske under 1800-talet då invandringen var marginell och gällde då främst återvändande svensk- amerikaner. Under den senare delen av 1900-talet har invandringen blivit så omfattande vilket i sin tur har bidragit till förändring av det svenska samhället. I slutet av andra världskriget ökade invandringen kraftigt, då många flyktingar kom från Danmark, Norge och de baltiska staterna. I Nationalencyklopedin (1992) skrivs det om en organiserad överföring av arbetskraft som inleddes efter kriget till vissa svenska industrier. Arbetskraftsinvandringen nådde sin högsta nivå 1969-70. Invandringen under 1970-talet bestod huvudsakligen av anhöriga till invandrade personer, vilket kom att kallas familjeinvandring. De nordiska länderna främst Finland stod för hälften av invandrarna i Sverige under 1970-talet. Däremot har flyktinginvandringen dominerat från mitten av 1980-talet. Invandringens sammansättning förändrades radikalt. Från år 1985 kom det fler invandrare från Mellanöstern, än från de nordiska länderna. En tredjedel av de utrikes födda som idag bor i Sverige har invandrat på grund av flyktingskäl eller liknande, en tredjedel av familjeskäl och de övriga bedöms röra sig om arbetskraftsinvandring. De utrikes födda personer som bor i Sverige kan delas upp i ungefär tre lika stora grupper. Första gruppen avser personer som är födda i andra nordiska länder, den andra gruppen födda i övriga Europa och den tredje gruppen består av personer födda i Afrika, Asien och Sydamerika. Under de senaste årtiondena bör det dock noteras att den utomeuropeiska invandringen trendmässigt ökat. År 1998 hade alla utrikes födda personer bosatta i Sverige varit i landet i minst 20 år och 60 procent i minst tio år. En femtedel hade bott i Sverige kortare tid än fem år. (Kulturdepartementet, 1999).

(6) 2 I Nationalencyklopedin (1992) står det att i Sverige har det mångkulturella samhället utvidgats, ett hundratals språk talas och lärs ut i skolorna samtidigt som svensk kultur och svenskt språk lutar åt att vinna överhand inom en eller två generationer. En utveckling har inte skett bland de invandrande grupperna för att stärka etniska minoriteter med till exempel krav på viss autonomi, egna skolor och så vidare. Svenska sedvänjor, brödsorter, matvanor, religion, politik, musik och konstliv har berikats med nya inslag, men detta präglas samtidigt av en allt högre grad av andra europeiska inflytanden.. Definitioner Attityd = I Nationalencyklopedin (1990) skrivs det om inställning och förhållningssätt. Inom socialpsykologin och andra socialvetenskaper är attityd alltsedan 1920- talet en viktig term. I sina experiment använde C. Darwin ordet attityd om djur- och människors kroppsorientering och ställningar, miner och läten, gester som är artspecifika känslouttryck. Han observerade det yttre och olika beteenden som attityd. Medan G.H Mead ansåg att attityder inom den sociala omvärlden möter varje varelse från den tidiga barndomen vilket bidrar till att forma intellektuella kompetenser och även forma det unika kognitiva som möjliggör mänskliga former för samhällsliv och samarbete. Andra vetenskapsmän har däremot använt ordet attityd som något inre eller mentalt och något som inte går att iaktta direkt, exempelvis tänkande. Idag används termen attityd vanligtvis inom socialpsykologin och andra vetenskaper som en bestående inställning som byggts upp genom olika erfarenheter och kommer därtill uttryck i att man är för eller emot något. Betydelsen av attityder varierar i styrka från starkt positivt till starkt negativt. Fördomar är en form av negativa attityder och bildar därför en speciell undergrupp till attityder. Det bygger på lätt identifierbara egenskaper hos människor, exempelvis nationalitet, hudfärg eller kön, vilket gör att människor inte beaktar tillgänglig information om personen i fråga. Invandrare = I Nationalencyklopedin (1992) förklaras att en person som bosätter sig en längre tid i ett annat land och som är folkbokförd i Sverige minst ett år är invandrare. I utlänningslagen förekommer inte begreppet invandare. Det är svårt att precisera antalet invandrare utan att ange om man talar om personer som är utrikes födda, utländska medborgare eller medlemmar av andra generationen inflyttade. Termen utlänning ändrades under 1960-talet till invandrare på grund av dess negativa betydelse. Personer med utländsk bakgrund = Personer som själva har invandrat såväl utrikes födda personer som personer födda i Sverige med minst en utrikes född förälder. (Kulturdepartementet, 1999) Fördom = Nationalencyklopedin (1992) beskriver att en negativ attityd bygger på att människor inte har beaktat tillgänglig information som i sin tur kan leda till fördomar. Fördomar bygger ofta på orubbliga och felaktiga generaliseringar och även om starka motargument skulle uppbringas hindras dessa att uppfyllas. Rasism = Enligt Nationalencyklopedin (1994) är det en ideologi som grundas på kombinationen av följande fem förutsättningar: ”1) uppfattningen att det är rimligt att indela människosläktet i ett antal distinkta raser utifrån fenotypiska skillnader (yttre kännemärken) ; 2) antagandet att det finns ett samband mellan å ena sidan sådana fenotypiska skillnader och å andra sidan nedärvda mentala och intellektuella anlag, beteendemönster samt lynne och moralisk karaktär; 3) antagandet att dessa nedärvda drag är gemensamma för alla medlemmar av respektive raser; 4) övertygelsen att raserna låter sig klassificeras i en hierarki, beroende av kvaliteten av de nedärvda dragen; 5) föreställningen att denna hierarkiska klassifikation.

(7) 3 berättigar medlemmar av förment överlägsna raser att dominera, exploatera och t.o.m. förinta medlemmar av förment underlägsna raser...” Främlingsfientlighet (Xenofobi) = Nationalencyklopedin (1996) förklarar att främlingsfientlighet bygger på irrationell och intensiv rädsla för främlingar som kan leda till invandrarfientlighet och fördomar.. Tidigare forskning om ungdomars attityder till invandrare Hasselrot & Westin (1995) har sammanställt fem stora undersökningar från åren 1969, 1981, 1987, 1993 och 1995, om ungdomars attityder till invandare och invandring. Undersökningarna visar att ungdomar blivit mer kritiska med tiden. Den rena främlingsfientligheten, xenofobin, har däremot minskat. Under den stora arbetskraftsinvandringen visar resultaten från undersökningen 1969 att negativa uppfattningar om invandringen fanns hos de med låg utbildning, de äldre och bland arbetarklassen. Den positiva inställningen märktes tydligast hos den yngre generationen. 1981 gjordes en ny attitydundersökning som visade att relationerna mellan invandrare och svenskar hade hårdnat. Ännu en gång stod ungdomarna för den mer positiva inställningen till invandrare än medelålders och äldre. I samhället hade det blivit mer framträdande med en främlingsfientlig minoritet som var mer högljudda än tidigare. Det ledde till att relationerna mellan svenskarna och invandrarna försämrades. Massmedia och myndigheter hade en negativ selektion av information som kom att framställa fler konflikter mellan de etniska relationerna. I 1987: s attitydundersökning gav de yngre intervjupersonerna uttryck för en mer negativ inställning än vad de unga gjorde 1981. Kulturdepartementet gjorde 1993 en undersökning om svenska befolkningens attityder till invandrarfrågor. Parallellt med denna undersökning tillfrågades även utrikes födda från Chile, Iran, Finland och Polen om deras syn på invandrarsamhället Sverige. Ett resultat som framkom var att allmänheten tar ställning till en mer restriktiv linje gällande fortsatt invandring av politiska flyktingar, anhöriga och arbetskraft än vad som gjordes 1987 (det ska dock poängteras att denna undersökning är långt ifrån färdiganalyserad). (Hasselrot, T & Westin, C, 1995) En enkätundersökning i Sverige genomfördes år 1996 på uppdrag av Inrikesdepartementets Barn- och ungdomsdelegation i samarbete med Brottsförebyggande rådet, BRÅ, bland 8000 skolelever. Den visade att 12 procent av eleverna tyckte att judarna har för stort inflytande och att 11 procent höll med om att ”rasblandning” är ett brott mot naturlagarna. Vidare tyckte 34 procent delvis eller helt att invandrare som härstammar utanför Europa ska återvända till sina hemländer och 21 procent tyckte att olika kulturer ska vara åtskilda i samhället. Det framgick även att 7,8 procent någon gång läst en rasistisk tidning och 12,2 procent lyssnade ofta eller ibland på rasistisk musik. Som ett komplement till undersökningen hade det gjorts ytterligare en undersökning riktad till lärare. På frågan om det spridits nynazistisk, antisemitisk och rasistiskt material i skolan, svarade 48,5 procent av lärarna nej. De lärare som någon gång deltagit i fortbildning om antisemitism, rasism, etiska konflikter och invandrarfientlighet var mer uppmärksamma än övriga lärare gällande spridning av rasistisk propaganda i skolan. (Lärarförbundet, 2003). Värdegrund Skolans värdegrund återspeglar samhällsvärderingar enligt Linde (2001). Svenskar av idag ger ett uttryck genom skolans värdegrund vad som anses vara viktigt och värdefullt eftersom den innehåller normer som bör vara grundläggande för mänskligheten. Värdegrunden samlar.

(8) 4 folket kring de livsideal och livsregler som är förankrade i den svenska traditionen. Viktiga delar i värdegrunden kan härledas till gamla grekiska filosofer. Tidigt talades det om jämlikhet och människovärde och filosoferna påstod att utifrån naturen grundades föreställningar om mänskliga rättigheter. Orlenius (2001) skriver om det historiska perspektivet av värdegrunden i Sverige som aktualiserades genom skolministern Ingegerd Wärnerssons initiativ. Hon föreslog våren 1999 att kalla det för ett värdegrundsår med efterföljande åtgärder av Skolverket och Utbildningsdepartementet. Utgångspunkten var att betona värdegrunden som pågått i förskolans och skolans läroplaner (1998/1994). Fundamentet för all verksamhet i förskolan och skolans läroplaner ska vägledas av värdegrunden. Men Franck (2003) belyser att begreppet värdegrund ofta i den politiska debatten formulerats som en klyscha. Ansvariga myndighetspersoner och politiker har använts sig av detta begrepp i olika sammanhang utan att riktigt ha förstått att det inte kan ges en tydlig och klar förankring förrän arbetsförhållandena i skolan är lämpliga gällande pengar, tid och resurser. Värdegrundsbegreppet kommer som bäst att bli en slogan utan fullvärdig och saklig verklighetsförankring om inte skolans förutsättningar för sådana arbetsförhållanden realiseras. Linde (2001) refererar till Hans-Olof Gustavssons resonemang om olika aspekter utifrån ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv när det gäller värdegrunden. I ett mångkulturellt klassrum befinner sig läraren i en skärningspunkt mellan olika värdegrunder, där majoritetssamhällets värderingar och referensramar blir utgångspunkten för den egna föreställningen om undervisning och lärande. Elever som kommer från hierarkiskt organiserade samhällen kan uppleva undervisningen och lärandet annorlunda. Läroplanens intentioner speglar vårt eget samhälle vilket i sin tur kan leda till att elever med annan kulturell bakgrund upplever lärandet som främmande, eftersom det skiljer sig anmärkningsvärt från deras egna ämnestraditioner och läromedel.. Kulturmöten Stier (2004) ger ett historiskt perspektiv på varför människor varit reserverade, rädda och fientligt inställda till främlingar och det okända. En rimlig förklaring till detta kan vara att synen på främlingar förr i tiden antogs bringa död, sjukdomar, förstörelse och olycka. Främlingarna beskylldes ofta för allt det onda som drabbade ”vi-gruppen”, de blev slagpåsar för ”vi-gruppens” rädslor, misär, hemskheter och frustrationer över olika problem. Genom att ”vi-gruppen” beskyllde sina egna misslyckanden och tillkortakommanden på en yttre fiende så kunde de kompensera sin egen bristande självkänsla. Men när ”vi-gruppen” så småningom tillägnat sig lärdomar om de obekanta främlingarna, från antingen möten med dem, tv, böcker eller andra personers erfarenheter, är de inte längre obekanta rent definitionsmässigt. Fortfarande ses de inte som fullvärdiga medlemmar av ”vi-gruppen” utan är anvisade till det sociala livets utkanter. Definitionen främling grundar sig inte enbart på omgivningens bristande kunskaper om honom eller henne. Utan det är ”vi-gruppens” kunskaper om främlingen som i sin tur gör att de skiljer sig från normen – främlingskapet blir även ett annorlundaskap. Fortsättningsvis framhåller Stier (2004) att en viss typ av beteenden är rasism och främlingsfientlighet, dessa två beteenden är olyckliga, men inte sällsynta följder av kulturmöten. Ordet rasism används ibland om de enskilda personers avsky mot människor som skiljer sig åt, i kulturellt eller etniskt hänseende. I andra sammanhang avses en ideologi som används för att skapa och vidmakthålla gränser mellan kulturella och etniska grupper. Franck (2003) poängterar att begreppet rasism ibland används som ett paraplybegrepp för alla.

(9) 5 de varierande uttryck för avståndstagande och skepsis gentemot människor med annat ursprung. Nackdelen av användandet kan innebära att det överskuggar de olika skillnaderna som finns mellan de varierande uttrycksformerna. Avståndstagande av det här slaget bygger oftast på fördomar, men man skiljer på olika grad av styrka i hur långt människor driver en sådan fördomsfullhet. I ljuset av kulturmöten finns en uppsättning attityder som vi har emot etniska grupper och andra kulturer. Om människan organiserar och systematiserar av en för oss en kaotisk tillvaro kan det möjliggöra en upplevelse av existentiell förutsägbarhet och trygghet. Om vi vet var saker och ting hör hemma, så tror vi oss också veta vad vi kan förvänta oss av dem. Attityder är mer av en personlig eller kollektivt delad inställning till någon eller något till skillnad från stereotyper. Stereotypens beteende leder sällan till handlingar, medan attityden/inställningen ofta är en handlingsbenägenhet. Attityder inrymmer en given grupps egenskaper eller karaktär och även ett typiskt handlingsmönster mot den utsatta gruppen. Attityder kännetecknas av frånvaron av korrekt information, dessa brukar kallas för fördomar. Med våra attityder berättar vi för oss själva och andra vilka vi är och hur vi vill bli sedda, det handlar om att erkänna sina rädslor, acceptera sina egna begränsningar och att världen inte nödvändigtvis ser ut som vi trodde. (Stier, 2004) Heyman (1990) funderar vad svensk kultur är, vad vill vi värna om, hålla styvt på, vad vill vi stå för och vad vill vi ge våra flyktingar och invandrare del i? Inom vilka områden borde vi lyssna på de invandrade människorna och kanske ta del av deras lika självklara kultur, som vi är mindre insatta i? Har invandrare något att lära oss eftersom att de fortfarande tar barn- och ungdomar i anspråk, få dem att känna sig viktiga och låter dem dela mödan och ta ansvar? Kan en allmännare dialog mellan invandrare och svenskar öppna upp så att vi kan visa varandra vår rädsla, styrka, svårigheter och kunskap. Invandrare som ansluts mindre till det samhälle som de kommer till kan påverkas olika. Deras möjligheter att förstå den kultur de befinner sig i försvåras och de kan uppleva ett inre motstånd mot sin egen identitet. Fientlighet, nedlåtenhet och mer eller mindre tanklösa uttryck för rasism möter invandraren ibland. Dessutom känns det nya för många invandrare främmande, hotfullt och obehagligt på grund att det är svårt att få grepp om den nya kulturen såsom barnuppfostran, skolans fria former och barnens bristande respekt för äldre. Yttre ting kan också påverka till exempel en högre standard, svensk ordning, bättre ekonomi och hygien, vilket kan ge invandraren en förändrad syn på många saker. Denna upplevelse kan vara en smygande process, (Heyman, 1990) Invandrarens hemlängtan till det begripliga och trygga blir en gnagande känsla på grund av den press som det nya samhället kräver. Ytterligare en aspekt är att invandraren får en känsla av att inte bli erkänd alls, vare sig som yrkesmänniska eller individ, utan blir avpersonifierat i facket invandrare eller flykting. I bästa fall blir man kallad ”greken som städar på jobbet” och i sämsta fall ”jävla svartskalle” eller ”negern” som borde ”go home”. Att inte känna sig erkänd är djupt kränkande och kan vara farligt för en människas identitetsupplevelse. Detta kan leda till identitetskris. Vi har alla ett ansvar för det samhälle vi lever i och det är viktigt att ha klart för sig dessa sammanhang och svårigheter. (Heyman, 1990) Avslutningsvis säger Heyman (1990) att det svenska samhället är en mångkulturalitet där både invandrare och flyktingar hör hemma. Vi som bor i detta samhälle behöver nya kunskaper för att få insikt och medvetenhet, hjälpa våra invandrare att få det hyggligt och att.

(10) 6 ge dem ett socialt skyddsnät. Det är viktigt att vi tar till oss deras kultur, skapar en dialog och får ett kulturutbyte som leder till samverkan.. Projekt Beredskap mot etniska fördomar och mobbning Lahdenperä & Sahlin (1983) skriver om projektet ”Beredskap mot etniska fördomar och mobbning” som påbörjades på våren 1980 runtomkring skolorna i Stockholm. Projektgruppen ville ta fram en metod för eleverna i grundskolan som gav en tillräcklig beredskap mot mobbning och etniska fördomar, för att skapa ett bra förhållningssätt mellan svenska elever och elever med ett annat hemspråk. Servicematerialet som sammanställdes avsåg att ge ramar, förslag och stöd till diskussionsämnen och aktiviteter för eleverna. Denna beredskap skulle kunna frambringa en ökad inlevelse för andra människors situation, förstärka deras självkänsla och även låta eleverna få en mer nyanserad inställning mellan invandrare och svenskar. Lahdenperä & Sahlin (1983) menar att skolans ansvar är att förmedla det mångkulturella i samhället till alla elever. Lärare och vuxna har som uppgift att ge eleverna tillfälle att jobba med relationer mellan människor och att hjälpa eleverna att förstå och acceptera olika yttringar av kultur. Arbetssättet i projektet ses som en process genom många olika lektionstillfällen som består av gruppövningar, lektioner och gruppsamtal som aktivt följs upp av tre personer. En av de tre personerna som ingår i teamarbetet bör ha invandrarbakgrund och det kan även underlätta om teammedlemmen även har elever från sin egen klass. Processen kräver att de vuxna som arbetar tillsammans hjälps åt för att kunna möta elevernas frågor och påståenden och detta kräver observation. De vuxna i teamet kan tillsammans även ventilera sina egna erfarenheter och pröva sina åsikter gentemot varandra eftersom att alla har egna värderingar och attityder. I teamet behövs någon från elevvårdsgruppen ingå, såsom kurator, skolpsykolog eller skolsköterska. Ytterligare en resurs som är viktig för teamet är en hemspråkslärare. En fast planeringstid är också viktigt för teamet då de kan redovisa vad som hänt under lektioner och gruppsamtal, samt att besluta hur det fortsatta arbetet ska planeras. (Lahdenperä & Sahlin, 1983) Modell över arbetssättet, Lahdenperä & Sahlin (1983, sid. 16). Benämning. Syfte. Lektioner. Kunskaper om olika folkgrupper, kulturer, invandring, likheter, olikheter o.s.v.. Känslomässiga upplevelse,. Gruppövningar ömsesidighetstänkande. Gruppsamtal. Fördjupning och känslomässig bearbetning av kunskapsstoff, bearbetning av kamratrelationer, självkännedom och dåligt självförtroende. Ansvarig i teamet. Exempel. Klasslärare, hemspråkslärare. Släktträdet Olikheter i språk och kultur. Hela teamet psykolog eller kuratorer. "Vad har vi med i bagaget". Alla i teamet, ansvarig för handledning av andra är den som har gruppledarkompetens "Mina egenskaper".

(11) 7 I arbetssättet är gruppsamtal enligt Lahdenperä & Sahlin (1983) en av de metoderna för att påverka, dessa samtal sker i mindre fasta grupper. Gruppsamtal i mindre grupper ger bättre förutsättningar för att bearbeta relationer mellan elever än i en stor grupp. Chansen till att fler elever vågar öppna sig om känsliga ämnen ökar i en mindre grupp och det kan även ge en ökad möjlighet till förstärkt självkänsla hos eleven. Gruppen bör ledas av den teammedlemmen med mest erfarenhet av samtalsgrupper och grupprocesser. Innan grupperna sammansätts bör teammedlemmarna noggrant ha utvärderat hur eleverna fungerar tillsammans och utifrån det bilda grupperna. Följande kriterier ligger till grund för sammansättning av grupperna: Det är bra om grupperna är lika med avseende på antal invandrarelever, kön, elever som kan resonera, störande/bråkiga elever och elever som är udda, t.ex. inte har fått något val i klassen på sociogrammet. (Sid. 21) Alla elever skall ha en kamrat (någon som valt honom/henne) med sig i gruppen. Då kan också konfliktfulla relationer tålas då eleverna vet att det åtminstone finns en i gruppen som de står på god fot med, dvs. kan diskutera och komma överens med. (Se på sociogrammet och diskutera i teamet.) (Sid. 21) Många elever med låg självkänsla bör inte vara i samma grupp. Det är lätt att den vuxne inte ”räcker till” då. Var uppmärksam under inledningsfasen och gör eventuella byten innan gruppsamtalsserien kring mina egenskaper startar. (Sid. 21) I klassen finns det ofta en eller flera starka personligheter som kan anses vara s k ledare. Det är viktigt att dela ledarelever till varje grupp, eftersom dessa elever kan initiativ och ge karaktär till gruppen. (Sid. 21) Det kan hända att man behöver ändra gruppsammansättningen av olika anledningar. Det bör göras i början av gruppsamtalsserien. Annars är det viktigt att grupperna är permanenta under den. (Lahdenperä & Sahlin, 1983, Sid 21). En viss ordning är viktig i arbetssättet och därför kan det vara bra att gruppledaren upprättar ett kontrakt med gruppen. För att få ett fungerande gruppsamtal kan det vara bra att ha samma lokal, att gruppen får sitta ostörd i en lugn miljö, sitta i en cirkel, att gruppsamtalet pågår längre än en lektionstimme och slutligen att de olika smågrupperna återsamlas i stor grupp för att motverka fantasier och myter om grupperna sinsemellan. Innan arbetet sätts igång är det viktigt för teamet att man går igenom ens egna förväntningar och resonerar vad man gemensamt vill uppnå. Det är även viktigt att eleverna får bli bekanta med de olika team medlemmarna och presentera arbetssättets gång för både elever och föräldrar. (Lahdenperä & Sahlin, 1983) Stop it På Brantingsskolan i Uppsala genomförs varje år i årskurs 9 i anslutning till historiekursen om andra världskriget och nazismen ett temaarbete om främlingsfientlighet. På skolan bildades en grupp med elever från årskurser med målsättningen att sammanlänka de motsättningar som fanns på skolan för att framkalla ett bättre kamratskap mellan alla elever. Hösten 2002 hade motsättningarna mellan elever med olika kulturella bakgrunder blivit så stora att skolan var tvungna att ta i tu med konflikterna som eskalerat. Konflikterna märktes framförallt under lektionstid och då speciellt ute på skolgården och i uppehållsrummen. Till skolan kom även elever från andra skolor för att medverka i de konflikter som uppstod, polisingripanden var vid vissa tillfällen nödvändiga. År 2002 i september bestämde tolv vuxna på Brantingsskolan att göra en handlingsplan, verksamheten kom att kallas Stop it. Syftet med Stop it är att alla.

(12) 8 ska bemöta varandra oavsett ursprung med respekt och tolerans för att åstadkomma en värdig arbetsvardag såväl ung som gammal. När arbetet med Stop it inleddes kallades eleverna till två öppna möten, där alla som ville arbeta för en förändring erbjöds att delta. Ca 40 elever delades upp i två grupper där de fick möjlighet att öppet och ärligt prata i en trygg miljö utan någon vuxens värderingar. En regel som sattes upp var att eleven endast fick berätta vad den själv sagt och inte vad andra yttrat under mötet för dem som inte deltagit. Därefter bildades mindre grupper för djupare diskussioner där eleverna själva samtalade om olika ämnen såsom klotter, musik, kläder, symboler, fula ord och gängbildningar. Redan efter en termin tyckte eleverna att det skett så stora positiva förändringar att gruppen inte behövdes längre. De vuxna tyckte dock att arbetet med detta behövde fortskrida för att bygga upp en handlingsplan inför framtiden. Detta ledde till att de två grupperna ombildades till en stor grupp på ca 60 elever. Målet för gruppen var att motverka mobbing, våld och främja medmänsklighet som kan leda till bra stämning för alla i skolan. Vid det andra Stop it året 2003 utvärderades arbetet och resultatet blev enormt positivt både bland eleverna och bland de vuxna. Våren 2004 gick Stop it in i en ny fas, storkonflikterna verkade vara över. Åttorna och niorna hade blivit fostrade genom projektet och det påverkade i sin tur miljön på skolan. Allt oftare märktes emellertid bland sjuorna tydligare tendenser till tveksamma åsikter och värderingar såväl i klädsel som i tal och skrift. Eftersom skolan ej kan påverka ungdomarnas fritid där de möter andra vuxna och jämnåriga med olika värderingar än skolans, så kunde uttrycken ”vi och dem” återigen höras i skolan efter helgens händelser. Av den anledningen försökte de vuxna på skolan gå in lite mer på djupet. Arbetet fortsatte med värderingsövningar, diskussioner, lektioner med olika teman och analysering av filmen ”Hip Hip Hora”. Under hösten 2004 blev sjuorna alltmer ”varma i kläderna” och deras åsikter ledde till oro, irritation och ilska hos andra elever. Det gick så långt att några mindre bråk uppstod. Återigen var de vuxna på skolan tvungna att gå tillbaka till ursprungsmodellen där eleverna delades in i två grupper. Efter samtal med elever och föräldrar tyckte de vuxna inom Stop it att de var på rätt spår igen. Arbetet inom Stop it fortsätter och trots medvetenheten om att vissa elever inte går att påverka fullt ut, på grund av att ungdomarna bland annat speglar sina föräldrars värderingar, så får aldrig Stop it diskussionerna dö ut. (www.brantingsskolan.uppsala.se 2005-10-05 kl. 10:42).. Förankring till styrdokument I Lpo-94, Läroplan för det obligatoriska läroväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, under rubriken Skolans värdegrund – förståelse och medmänsklighet lyder följande text: Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leda med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denne förmåga hos alla som arbetar där. (Lärarens handbok, sid. 9).

(13) 9 Läraren skall: •. klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,. •. öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,. uppmärksamma och i samråd med de övriga skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. (Lärarens handbok, sid. 14) •. Alla som arbetar i skolan skall: aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (Lärarens handbok, sid. 14). I skollagen under § 2 står det: alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, var helst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling så som mobbning och rasistiska beteenden. (Lag 1999:886). (Lärarens handbok, sid. 55) • •. Syfte Syftet med denna rapport är att på två skolor i Skellefteå kommun undersöka svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar och ta reda på om och i så fall hur lärare arbetar med förebyggande frågor som rör olika attityder mot invandrarungdomar..

(14) 10. Metod Vi valde enkäter och intervjuer för att dels täcka upp så många ungdomars uppfattningar om inställning och attityder som möjligt och även få en bra inblick i lärarens arbete kring detta område. I vår studie ville vi rikta oss mot högstadieungdomar för att vi trodde att de hade en bredare uppfattning om invandrare än vad elever i lägre åldrar har. Som blivande lärare så kommer vi att ställas inför en mångkulturell skola och känner därför hur betydelsefull informationen är från det resultat vi får av undersökningarna. Vi tror att kombinationen av dessa två metoder kan ge oss en bred information, som vi behöver för att samla tillräcklig data till vår uppsats.. Intervju Enligt Kvale (1997) bygger en forskningsintervju på vardagliga samtal med en professionell samtalsform. Den definieras som en intervju där syftet är att få beskrivningar av intervjupersonens åsikter för att sedan kunna analysera deras mening. Forskningsintervjun bygger på en struktur och ett syfte som bildar ett samtal. Den här sortens intervju går utöver det spontana utbytet som sker i vardagliga sammanhang. Intervjuaren ställer mer omsorgsfullt ställda frågor och lyssnar lyhört på de erhållna prövade kunskaperna. Forskaren kontrollerar och definierar situationen eftersom att forskningsintervjun inte ett samtal mellan likställda parter. Forskaren presenterar ämnet för intervjupersonen och följer upp kritiskt svaren på frågorna. Målet för den kvalitativa forskningsintervjun är att erhålla mångskiftande beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av intervjupersonens livsvärld. Den kvalitativa intervjuns tolkning och precision är likvärdig som exaktheten i den kvantitativa intervjun skriver Kvale (1997). Vi tycker att intervjuns stora fördel bygger på det Kvale skriver om att intervjun ger en djupare information av intervjupersonens svar, vilket i vårt fall är av stort värde med tanke på det syfte rapporten har. Backman (1998) berättar att vissa metoder kommit att benämnas som kvantitativa, hit hör exempelvis prov, test, experiment, enkäter och frågeformulär med mera. En annan metod betecknas som kvalitativ och karakteriseras av att de inte använder sig av siffror eller tal, som till exempel skrivna eller talade formuleringar.. Enkät Ejvegård (1996) skriver att om man vill ta reda på tyckanden, åsikter, uppfattningar, kunskaper och så vidare hos en större mängd av personer så används i forskningssammanhang vanligtvis intervjuer eller enkäter. När det gäller att samla in uppgifter till examensarbeten och uppsatser så är enkätundersökningar en vanlig metod. Vi håller med Ejvegård att enkäter fångar upp mångas tyckanden och åsikter och den informationen behövs för att vi ska kunna sammanställa ett någorlunda tillförlitligt resultat i vår rapport. Trost (2001) menar att enkäter är i hög grad likt de personliga intervjuerna men den huvudsakliga skillnaden är att den som besvarar enkäten noterar individuellt sina egna svar på ett eller annat sätt, utan att det finns med någon intervjuare. När det gäller gruppenkäter är det vanligt att i skolor och andra sammanhang använda sig av denna form på grund av lättillgängligheten när fler personer är samlade. Den som distribuerar och samlar in svaren kan även förklara konstigheter och ge svar på eventuella frågor. Det är också viktigt att motivera personerna i fråga för att få dem att verkligen svara så utförligt som möjligt. Vi ville verkligen att denna undersökning skulle besvaras anonymt och enskilt för att erhålla så ärliga svar som möjligt, vilket denna metod kan ge..

(15) 11. Det positiva med enkäten är att den är betydligt enklare, billigare och mindre tidskrävande än intervjuerna när det gäller att samla in materialet. Enkäten nås ut till många personer och de svar man får in redan från början är skriftliga och därmed lättare att sammanställa. I detta sammanhang är det även lättare att jämföra svaren eftersom de personer som fått enkäten har tilldelats samma frågor. (Ejvegård, 1996). Urval Enkätundersökningen har genomförts på två högstadieskolor i Skellefteå kommun. Utifrån vår verksamhetsförlagda utbildning gjorde vi vårt urval till en av våra undersökningar. Den andra undersökningens urval bestämdes utifrån en i gruppens kontakter med många av skolans ungdomar, genom sitt arbete som fritidsledare. På skolorna valdes slumpvis klasserna ut med hjälp av rektor och respektive klassföreståndare. I samråd med klassföreståndaren fick vi tillåtelse att lämna ut enkäterna och vid utlämnandet tillfrågades även ungdomarna om de ville medverka. Medverkan var frivillig och anonym. Det sammanlagda antalet enkäter som samlades in blev 165 stycken. Urvalet till de två kvalitativa intervjuerna skedde i det ena fallet genom en av lärarkandidaternas personliga relation till en högstadielärare i Uppsala kommun. Den andra intervjupersonen valdes ut under den verksamhetsförlagda utbildningen, på grund av att personen bland annat är SFI-lärare, Svenska För Invandrare. SFI-läraren föreslog en tredje person som vi valde att intervjua.. Bortfall Vi har valt att i vår empiriska enkätundersökning undersöka åtta högstadieklasser med olika antal elever i klasserna. Bortfallet som blev i klasserna påverkade inte resultatet, eftersom att vi i förväg inte hade bestämt exakt hur många som skulle vara med i vår undersökning. Det enda som var beslutat var att vi ville lämna ut enkäter till fyra högstadieklasser på vardera skola. Av 165 elever blev det totala bortfallet 17 stycken, det vill säga 10,3 %.. Material • •. Intervjufrågor (bilaga 1) Enkätfrågor (bilaga 2). Genomförande Intervju Intervjuformuläret bestod av 15 öppna frågor, det vill säga det fanns inga fasta svarsalternativ. De första fem frågorna formulerades med tanken att få insamlad information om intervjupersonens bakgrund och arbetssituation. Resterande frågor berörde intervjupersonens åsikter och tankar utifrån vårt syfte. Alla tre intervjupersoner fick intervjufrågorna skickat via e-mail, för att i lugn och ro kunna besvara frågorna. Därefter genomförde vi en personlig träff med två av intervjupersonerna för att få en mer kompletterande intervju. Anledningen till varför vi inte använde oss av bandspelare var att vår grupp består av tre personer, varav två förde anteckningar vid intervjutillfällena. Detta sätt ansåg vi vara tillräckligt för att samla in den information som vi.

(16) 12 fick. Det geografiska avståndet gjorde att det var komplicerat att få en personlig träff med den tredje intervjupersonen. Syftet med detta tillvägagångssätt vid insamlande av intervjusvar var att vi ville att intervjupersonerna skulle få den tid de behövde för att svara utförligt på frågorna. Enkät Enkätformuläret bestod totalt av 11 frågor, varav två öppna frågor och nio frågor med fasta svarsalternativ. Innan enkätformulären delades ut informerades eleverna av oss att den var anonym, frivillig och enskild. Det framkom redan efter första utlämnandet av enkäten att det uppstod frågor kring orden fördomar och främlingsfientlighet, som behövde en närmare förklaring. Till de kvarstående klasserna tog vi initialt upp dessa ords betydelse innan vi lämnade ut enkäten. Insamlandet skedde direkt efter att eleverna hade besvarat frågorna. Sammanfattande analys När vi sammanställde vårt resultat valde vi att redovisa dessa på olika sätt. Anledningen till varför vi presenterade intervjuresultaten i en löpande text var för att vi ville ge läsarna en mer åskådlig bild och för att vi anser att textens helhetsintryck förstärks. Sammanställningen av elevernas enkätsvar redovisades genom tabeller, diagram och citat. Av de enkätsvar vi fick så ansåg vi lämpligt att redovisa tre frågor i diagramform, eftersom att svaren visade på en markant skillnad mellan skolorna. Rapporten har egentligen inte för avseende att undersöka skillnader mellan skolorna men vi valde ändå att ta med denna infallsvinkel. Anledningen till varför vi använde oss av tabeller i resultatet var för att sammanställa svaren så koncist och strukturerat som möjligt. Vi valde att lyfta ungdomarnas åsikter i rena citat för att vi tyckte att de var intressanta och kontroversiella. Skälet till varför vi använde tre olika redovisningsformer i resultatet var för att få en mer varierad sammanställning av enkätsvaren.. Tidsplan Den 15 september 2005 lämnade vi in vårt PM, en vecka senare blev vi tilldelade en vetenskaplig handledare. Vecka 39 träffade vi vår vetenskapliga handledare för att initialt påbörja vår examensarbete. Under vecka 40-45 hade vi vår verksamhetsförlagda utbildning. Vecka 40 skickades vi våra två empiriska intervjuer ut via e-mail. Den första besvarade intervjun skickades tillbaka till oss vecka 43, den kommer inte att kompletteras med en personlig träff eftersom att hon bor i Uppsala. Den andra empiriska intervjun skickades tillbaka till oss vecka 44. Vecka 46 gjorde vi en kompletterande intervju med vederbörande. Den tredje empiriska intervjun skickades ut via e-mail vecka 47 och kompletterades med en personlig intervju vecka 48. Efter sammanställningen av intervjusvaren har vi skickat dem över e-mail till intervjupersonerna för godkännande. Vår första empiriska enkätundersökning delades ut vecka 46 och den andra vecka 47 på två olika högstadieskolor i Skellefteå kommun. Sammanställningen av de empiriska enkätundersökningarna gjordes under vecka 47..

(17) 13. Resultat Här nedan kommer vi att presentera resultatet genom att sammanställa våra tre intervjuer i varsin löpande text. Vi valde att berätta om intervjupersonernas bakgrund på grund av vi ville ge en liten historik om de intervjuade, vilket vi anser ger en personlig känsla när texterna läses.. Intervjuer Lärare 1 I den här intervjun har vi valt att kalla lärare 1 för Karin. Här följer nu en sammanfattning av hennes intervjusvar. Karin tog upp sina studier 1976 efter att ha arbetat som dramapedagog i två år. Hon läste Svenska 60 poäng, Religionsvetenskap 40 poäng och Historia 20 poäng och fick under denna tid upp intresset för att vilja utbilda sig som lärare. Läraryrket lockade henne för att det verkade finnas mycket att arbeta med inom skolan och Karin hade många idéer som hon ville utveckla. Mellan åren 1979 – 1980 gick Karin på Lärarhögskolan i Uppsala med inriktning mot gymnasielärare, men hon kände mer för att arbeta inom grundskolan och sökte därför en tjänst på en högstadieskola i Märsta och har arbetat där sedan 1980. På uppdrag av Almqvist & Wiksell/Liber skrev hon en lärobok i Religion under åren 2002 – 2003. På högstadiet arbetar hon till stor del med elever i årskurs 7, 8 och 9 och hennes dagliga arbetsuppgifter är att leda ett pedagogiskt experiment, där eleverna själva får be om hjälp i de ämnen de vill. Av skolans totalt 370 elever har 62 elever tillgång att tillsammans med tre lärare inklusive 2-3 elevassistenter få möjlighet att studera i lugn och ro. Detta experiment har pågått i drygt två år och har nu börjat finna sin form. Eftersom att de flesta elever har problem med matematik undervisar Karin främst i detta ämne. Arbetet innefattar även många föräldrasamtal, att delta i elevvårdsteamet och medverka vid konsultationer. Karin anser att det blivit en öppnare attityd mellan svenska ungdomar och invandrarungdomar samtidigt som invandrarungdomarna fått en mer ”taggig” inställning gentemot svenska ungdomar. Men hon tycker det är svårt att se förändringar under de år som hon arbetat och sätta ord på den. Karin tror dock att förändringen handlar om en tilltagande oro att inte få ett bra liv med arbete och familj. Denna oro drabbar ungdomsgrupper olika. Det går däremot inte att generalisera svenska ungdomars inställning och det beror enormt mycket på var de bor, vilken miljö de växer upp i, intressen och framtidsplaner som de har, anser Karin. På hennes skola arbetar lärarna med värdegrunden att försöka skapa ett klimat där varje individ får ta plats och bemötas med respekt. Skolans ansvar tillsammans med övriga samhället är att förmedla demokratiska och humanistiska ideal till kommande generationer och detta är Karins personliga värdegrundsuppfattning. När Karin diskuterar begreppet rasism menar hon att det har att göra med att fördomsfullt bemöta grupper och individer med annan etnisk och kulturell bakgrund med den man har. När det gäller begreppet attityd så likställer hon det med förhållningssätt. När Karin märker av negativa attityder från svenska ungdomar mot invandrarungdomar försöker hon att prata och lyssna för att få igång en kommunikation mellan dessa personer. Men det finns ingen policy på skolan på hur man ska gå till väga om dessa konflikter uppstår. När det gäller främlingsfientlighet och rasism är det viktigt att göra ungdomar medvetna om.

(18) 14 deras förhållningssätt mellan varandra, tycker Karin. Skolan använder inget speciellt utformat material för att förebygga främlingsfientlighet men hon anser att allt arbete med människor handlar om tid. Alla i samhället är duktiga på att ”rusa runt” och dåliga på att ”vara stilla och möta varandra”. Avslutningsvis säger Karin att rädsla och okunnighet skapar fördomar, både hos svenska ungdomar och invandrarungdomar och att skolan måste försöka vara den mötesplats där det skapas relationer för att motverka denna okunnighet och rädsla. Hon tycker att skolans ansvar är att ge alla en chans att lära känna varandra och det är en stor och viktig utmaning! Lärare 2 I den här intervjun har vi valt att kalla lärare 2 för Lennart. Här följer nu en sammanfattning av hans intervjusvar. Lennart har gått en 9-årig grundskola, 3-årig ekonomisk linje på gymnasiet samt grundskollärarutbildning för åk 1-7. Huvudämnena var Svenska och Samhällsorienterade ämnen med tillval Idrott i Uppsala. Han har arbetat sedan 1999 med åk 4-9 och arbetar för närvarande med idrott i åk 3-6 samt en SFI (Svenska För Invandrare) -klass med elever från 10-16 år. Lennart fick förfrågan om att undervisa tre kvotflyktingar och antalet har nu ökat till åtta elever, han har däremot ingen utbildning som SFI-lärare eller Svenska som andraspråkslärare. I arbetet som SFI-undervisningen ingår det framförallt att lära eleverna det svenska språket samt hur samhället fungerar i Sverige. Skolan gav honom två veckors förberedelse innan eleverna började. Initialt blev engelskan och kroppsspråket de största hjälpmedlen för att kunna kommunicera och undervisa kvoteleverna. Han koncentrerade sig i början på att lära ut siffror och det svenska alfabetet. Eleverna i klassen tyckte att materialet var för barnsligt och inte passade för deras ålder, berättade Lennart, vilket medförde att han försökte hitta ett mer passande material. När det gäller de svenska ungdomarnas attityder till invandrarungdomar har han inte sett någon större förändring under de år han arbetat som lärare. Han tycker att de flesta svenska ungdomar har en ganska sund inställning till invandrarungdomar, framförallt bland de yngre eleverna på skolan. De är mest nyfikna om det kommer en elev från ett annat land och vill gärna lära känna dem. Högstadieeleverna, säger han, är lite mer avvaktande och vet inte alltid hur de ska förhålla sig till de nya eleverna. Han menar att det beror lite grann på var man arbetar någonstans och tillägger att på en skola där det generellt sett inte går så många invandrarelever, finns det mindre förståelse och acceptans för dem. Men Lennart berättar dock att förra terminen gick det tre svenska elever som utgav sig för att vara rasister och sa dumma saker till kvotflyktingarna. Trots att klassföreståndaren till dessa svenska elever samtalade om deras negativa inställning, så gick det inte att förändra deras åsikter och attityder. Lennart poängterar däremot att skolan inte gjorde någon större insats för att stävja och förebygga detta dilemma. De förändringar Lennart sett under de år som han arbetat är att det kommer fler invandrare till skolorna vilket gör att kunskapen och förståelsen för deras problem blir större både hos personalen och bland eleverna. Det har även tillkommit SFI-klasser på grundskolan, som inte fanns för bara ett par år sedan. Men han nämner att det är mycket stridigheter mellan exempelvis olika flyktingfamiljer, vilket han tycker är beklagligt. Han tycker att det finns mycket rangordning mellan flyktingarna och ”snacket” mellan dem kan vara elakt..

(19) 15 Gällande skolans värdegrund så utvärderas och omarbetas den varje år, men känns tyvärr ofta som en ”pappersprodukt” som inte fyller någon större funktion, säger Lennart. Hans personliga uppfattning, gällande värdegrundsfrågan, är att alla människor är lika värda och att de ska respektera varandras olikheter. Begreppet rasism definierar han på följande sätt, att en människa behandlas illa på grund av hans/hennes hudfärg eller religion. I begreppet attityd talar han mer om ett allmänt förhållningssätt till alla invandrare, attityder är i stort sett alltid nedärvt från föräldrarna. Om Lennart märker av negativa attityder från svenska ungdomar mot invandrarungdomar brukar han fråga dem varför de har negativa attityder och var dessa kommer ifrån. Han märker ofta att åsikterna egentligen inte är ungdomarnas egna, utan det är någon annan som har överfört värderingarna till eleven ifråga. Det finns ingen direkt policy om det uppstår problem, utan skolan följer den utarbetade mobbningsplanen. Skolan arbetar inte kontinuerligt med att förebygga främlingsfientlighet och det finns inget speciellt utformat material. Han anser att det är svårt att arbeta förebyggande med främlingsfientlighet eftersom eleverna med rasistiska tendenser ofta har fått sina åsikter och värderingar hemifrån. Detta kan leda till en konflikt med föräldrarna, eftersom eleven vill tycka lika som sina föräldrar. Avslutningsvis säger Lennart att de mest typiska fördomarna gentemot invandrarungdomarna är att de är kriminella och att de behandlar kvinnor illa. Orsaken till fördomarna, tror han beror på okunskap och rädsla för det främmande. Lärare 3 I den här intervjun har vi valt att kalla lärare 3 för Olle. Här följer nu en sammanfattning av hans intervjusvar. Olle har gått Grundskollärare med inriktning Matematik och Naturorienterande ämnen för åk 1-7. För närvarande går han och läser Svenska som andra språk på kvartsfart i Stockholm. Han har arbetat som lärare i alla årskurser i 11 år, men mest i åk 4-6. För närvarande arbetar Olle med asylsökande ungdomar i åldern 13-16 år. Gruppens storlek varierar, nu består den av sex elever varav alla är killar från länderna Afghanistan, Pakistan, Eritrea, provinsen Tjetjenien, Kazakstan och Armenien. Arbetet som Svenska som andra språklärare med ungdomarna är relativt fritt, med bland annat föräldrakontakt, kontinuerlig kontakt med elevernas Gode man och inskolningssamtal. Inskolningssamtalet börjar med att eleven kommer på ett kort besök innan skolan börjar med personal från deras tillfälliga boende, därefter träffas Gode man, tolken, eleven och Olle för vidare samtal. I samtalet frågar han om elevens tidigare skolbakgrund och berättar om hans förväntningar på eleven och annat som tillhör skolans undervisning. Under de år Olle arbetat har han inte sett några förändringar när det gäller svenska ungdomars inställning till invandrarungdomar. Olles definition av begreppet värdegrund, är att den grund vilkens skolans/samhället värderingar/normer vilar på, kristen etik och västerländsk moral. Skolan som han arbetar på jobbar inte med några speciella temaveckor eller liknande projekt utan snarare genom ett fortlöpande arbete med elevgrupp/individer när behov uppstår. I begreppet rasism lägger han in, negativ behandling/attityd mot viss folkgrupp, ofta på grund av yttre attribut. När det gäller benämningen attityd så tycker han att det kan förklaras med åsikter som visas upp genom beteende..

(20) 16 Om Olle märker av negativa attityder från svenska ungdomar mot invandrarungdomar så talar han först och främst med den berörda eleven och eventuellt med elevens mentor och även med den utsatta eleven. Vid ett tillfälle har han även kallat till träff med föräldrarna till eleven som visat upp negativt beteende. Efter dessa samtal har han kunnat se en förbättring men han vet förstås inte hur hållbar den är. Det finns ingen speciell policy för hur skolan ska agera vid sådana här incidenter men skolan kan använda sig av mobbingplanen. Det finns inget specifikt arbete eller material på skolan när det gäller att förebygga främlingsfientlighet/rasism. Olle tycker personligen att det är ”knepigt” att arbeta med frågor som rör främlingsfientlighet för att det handlar om ”mjukvara” det vill säga känslor. Avslutningsvis säger han att vet inte vilka de typiska fördomarna som de svenska ungdomarna har gentemot invandrarungdomarna men han tror att fördomarna kommer ifrån hemmet och att eleverna har ett behov att hävda sig. Sammanfattande analys av intervjuerna •. När det gäller lärarnas uppfattning om de svenska ungdomarnas attityder till invandrarungdomarna så finner vi att Karin och Lennart tycker att det blivit en mer öppen och sund inställning gentemot invandrarungdomar. Trots detta framhåller Karin att invandrarungdomarnas attityder hårdnat mot de svenska ungdomarna. Lennart menar också på att det finns mycket negativa attityder mellan de olika flyktingfamiljerna. Han talar även om en rangordning mellan de olika nationaliteterna emellan vilket kan leda till hårda ordväxlingar. I motsats till dessa två lärare så har inte Olle kunnat se några speciella attityder mellan svenska ungdomar och invandrarungdomar.. •. Gemensamt för alla lärarna är att de samtalar med de berörda parterna om det uppstår konflikter mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna. Men det finns däremot ingen utarbetad policy att följa på skolorna där de arbetar. Olle och Lennart framhåller emellertid att skolorna kan använda sig utav den befintliga mobbingplanen om det uppstår problem. På de tre skolorna finns det i nuläget inget speciellt utformat material att tillgå för att förebygga främlingsfientlighet.. Enkäter Kön och ålder På Högstadieskola A har vi lämnat ut 71 enkäter, fördelat på fyra olika klasser varav två årskurs 8 och två årskurs 9. Antalet pojkar var 32 elever och antalet flickor var 39 elever. Åldern varierade från 13-15 år, 3 elever var 13 år, 29 elever var 14 år och 39 elever var 15 år. På Högstadieskola B har vi lämnat ut 94 enkäter, fördelat på fyra olika klasser varav två årskurs 8 och två årskurs 9. Antalet pojkar var 50 elever och antalet flickor var 44 elever. Åldern varierade från 13-15 år, 2 elever var 13 år, 50 elever var 14 år och 42 elever var 15 år..

(21) 17. Högstadieskola A. 45 40 35 30 25. 41. 20 15 10. 12. 10. 8. 5. S1. 0 Personer som är födda utanför Sverige. Personer som är födda utanför Europa. Personer som är födda utanför Norden. Vet ej. Figur 1: Vem är invandrare för Dig? (Motsvarar fråga 1 i enkäten) På Högstadieskola A delades 71 enkäter ut till åk 8 och 9, alla besvarade frågan. Av figuren kan man utläsa att mer än hälften av dem som svarat menar att personer som är födda utanför Sverige är den som betraktas som invandrare. Högstadieskola B. 45 40 35 30 25. 44. 20 15 17. 10. 18. 15 S1. 5 0 Personer som är födda utanför Sverige. Personer som är födda utanför Europa. Personer som är födda utanför Norden. Vet ej. Figur 2: Vem är invandrare för Dig? (Motsvarar fråga 1 i enkäten) På Högstadieskola B delades 94 enkäter ut till åk 8 och 9, alla besvarade frågan. Av figuren kan man utläsa att mer än hälften av dem som svarat menar att personer som är födda utanför Sverige är den som betraktas som invandrare..

(22) 18. Umgänge och kontakt Tabell 1 & 2: Är Du kompis med någon som är invandrare? (Motsvarar fråga 2 i enkäten) Tabell 1: Högstadieskola A Ja. Tabell 2: Högstadieskola B Nej. Ja. Nej. Åk 8. 24. 4. Åk 8. 31. 14. Åk 9. 20. 23. Åk 9. 33. 16. Av tabellerna kan man utläsa att Högstadieskola B, är 64 av 94 kompis med en invandrare. På Högstadieskola A, är 44 av 71 kompis med en invandrare..

(23) 19. Tabell 3 & 4: Skulle Du kunna tänka dig att umgås med någon som är invandrare? (Motsvarar fråga 3 i enkäten) Tabell 3: Högstadieskola A. Tabell 4: Högstadieskola B. Ja. Nej. Åk 8. 28. 0. Åk 9. 38. 5. Ja. Nej. Åk 8. 42. 3. Åk 9. 46. 2. Av tabellerna kan man utläsa att på Högstadieskola B, kan 88 av 93 elever tänka sig att umgås med en invandrare. På högstadieskola A, kan 66 av 71 elever tänka sig att umgås med en invandrare. Bortfall i tabell 4: Högstadieskola B i åk 9 är det 1 elev. Tabell 5 & 6: Hur tycker Du att kontakten är mellan de svenska eleverna och invandrareleverna är på din skola? (Motsvarar fråga 4 i enkäten) Tabell 5: Högstadieskola A Bra Mindre Bra Dålig Vet ej Åk 8. 18. 4. 1. 5. Åk 9. 18. 12. 1. 12. Tabell 6: Högstadieskola B Bra. Mindre Bra Dålig Vet ej. Åk 8. 23. 8. 1. 13. Åk 9. 25. 7. 2. 15. Av tabellerna kan man utläsa att på Högstadieskola A tycker 36 elever att kontakten är bra, på Högstadieskola B tycker 48 elever att kontakten är bra mellan de svenska eleverna och invandrareleverna..

(24) 20 Fördomar Tabell 7 & 8: Har Du fördomar mot invandrare? (Motsvarar fråga 5a i enkäten) Tabell 7: Högstadieskola A. Tabell 8: Högstadieskola B. Ja. Nej. Ibland. Åk. 8. 0. 18. 10. Åk 9. 1. 21. 21. Ja. Nej. Ibland. Åk. 8. 1. 35. 10. Åk 9. 5. 20. 22. Av tabellerna kan man utläsa att eleverna på båda Högstadieskolorna svarat liknande gällande svarsalternativen nej och ibland. Men på Högstadieskola B har 6 elever svarat att de har fördomar mot invandrare medan 1 elev svarat ja på Högstadieskola A. Bortfall i tabell 8: Högstadieskola B i åk 9 är det 2 elever. Tabell 9 & 10: Tror Du att dina klasskompisar har fördomar mot invandrare? (Motsvarar fråga 7 i enkäten) Tabell 9: Högstadieskola A Ja, många. Ja, några. Nej, inga. Vet ej. Åk 8. 2. 7. 7. 12. Åk 9. 6. 19. 4. 14. Tabell 10: Högstadieskola B Ja, många. Ja, några. Nej, inga. Vet ej. Åk 8. 3. 21. 4. 17. Åk 9. 7. 29. 2. 10. Av tabellerna kan man utläsa att på Högstadieskola B svarade 50 elever av 92 att några av deras klasskompisar har fördomar mot invandrare. På Högstadieskola A är det däremot 26 elever av 71 som svarat att några av deras klasskompisar har fördomar mot invandrare. Bortfall i tabell 10: Högstadieskola B och i åk 9 är det 1 elev. Högstadieskola A åk 8 har svarat: På fråga 5b, Om Du svarat Ja eller Ibland, vilka är dessa fördomar? ”Bra och dåliga fördomar, mäst Bra fördomar.” ”Typ inga, eller jag vet inte!”.

No results found