En kartläggning av förberedelsemetoder inför magnetresonanstomografiundersökning av barn på Sveriges universitetssjukhus - en enkätstudie

Örebro Universitet

Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin

Program: Röntgensjuksköterskeprogrammet Kurs: Medicin C, Examensarbete, MC1706 2015-05-05

En kartläggning av förberedelsemetoder inför

magnetresonanstomografiundersökning av barn på

Sveriges universitetssjukhus

- en enkätstudie

Författare: Anna Pettersson, Christine Andersson

Handledare: Christer Ström Titel: Fil.mag.

SAMMANFATTNING

Bakgrund: På röntgenkliniker där många magnetresonanstomografi (MRT) undersökningar av barn i olika åldersgrupper utförs, bör undersökningsrummet inredas på ett barnvänligt sätt för att lugna patienterna så att de kan genomgå undersökningen. Även information och förberedelser är viktiga inför en MRT undersökning för att barnet och föräldrarna ska få en bra upplevelse.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga olika förberedelsemetoder vilka används för att underlätta en MRT undersökning på barn.

Metod: En enkätstudie med ett urval av universitetssjukhusen i Sverige vars röntgenkliniker har en MRT avdelning som undersöker barn valdes. Totalt åtta MRT avdelningar tillfrågades att delta varav sex stycken valde att ingå i studien.

Resultat: De förberedelsemetoderna som används i samband med en MRT undersökning på barn i olika åldersgrupper av MRT avdelningarna i denna studie är sockerlösning,

modersmjölksnarkos, sedering, narkos, studiebesök, lekterapi och musik eller ljudbok.

Konklusion: Det är viktigt att röntgensjuksköterskan har kunskaper om vilka olika

förberedelsemetoder som finns att tillgå vid förberedelse av barn inför en MRT undersökning. Det är röntgensjuksköterskans uppgift att underlätta påfrestande undersökningar för patienterna. Dessa förberedelsemetoder kan med fördel även användas vid andra radiologiska undersökningar. På grund av detta borde denna del ingå i röntgensjuksköterskans utbildning vilket det i dagens läge inte gör.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ... 1 2. BAKGRUND ... 1 2.1 Tidigare forskning ... 1 2.2 Röntgensjuksköterskans roll ... 2 2.2.1 Kommunikation ... 3 2.3 Barn ... 3 2.3.1 Åldersindelning ... 3 2.4 Olika förberedelsemetoder ... 5 2.4.1 Modersmjölksnarkos ... 6 2.4.2 Sockerlösning ... 6 2.4.3 Studiebesök ... 6

2.4.4 Musik eller ljudbok ... 7

2.4.5 Lekterapi ... 7

2.4.6 Simulerings MRT ... 7

2.4.7 Bildsystem ... 7

2.4.8 Webbsidor ... 7

2.4.9 Narkos och sedering ... 8

3. PROBLEMFORMULERING ... 8

4. SYFTE ... 8

5. METOD ... 9

5.1 Design ... 9

5.2 Urval och bortfall ... 9

5.3 Enkät ... 10

5.4 Datainsamling ... 10

5.5 Tillvägagångssätt ... 10

5.6 Forskningsetiska överväganden ... 10

5.7 Bearbetning och analys ... 11

6. RESULTAT ... 11

6.1 Vilka olika förberedelsemetoder använder MRT avdelningarna? ... 11

6.2 Annat som förberedelsemetod ... 12

6.4 Svar på de övriga frågorna ... 13 7. DISKUSSION ... 14 7.1 Metoddiskussion ... 14 7.2 Resultatdiskussion ... 15 8. SLUTSATS ... 18 REFERENSLISTA Bilaga 1 Bilaga 2

1

1. INLEDNING

Intresset för barn som patienter på röntgenavdelningen uppkom under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på Västmanlands sjukhus i Västerås respektive Mora lasarett. Det är en fördel att bemöta barn på ett annat sätt än vuxna för att få dem att samarbeta, detta gäller även barn i olika åldersgrupper. Detta intresse ledde även till en veckas VFU på röntgenavdelningen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Magnetresonanstomografi (MRT) är en undersökning som kan vara väldigt påfrestande, såväl fysiskt som psykiskt. Detta på grund av att undersökningen tar lång tid, patienten måste ligga stilla och det är dessutom höga ljud. På röntgenkliniker där många MRT undersökningar av barn i olika åldersgrupper utförs, bör undersökningsrummet inredas på ett barnvänligt sätt för att lugna patienterna så att de kan genomgå undersökningen. Även information och förberedelser är viktiga inför en MRT undersökning för att barnet och föräldrarna ska få en bra upplevelse [1].

En studie gjord på barn i åldern fem till 12 år visade på att 24 av 54 barn uppfattade MRT undersökningen som obehaglig. Det de upplevde som obehag var en kombination av

venkateterinläggning och själva MRT undersökningen [2]. Barn som behöver diagnostiseras med hjälp av MRT undersökning har ofta någon neurologisksjukdom, kärlmissbildning eller

onkologisktumörtillväxt [3]. Enligt en annan studie gjord i Lund 2010 kunde en ökning av MRT undersökningar ses av barn i åldern noll till 16 år. Ökningen var från 45,7 % det första året till 57,9 % det femte året jämfört med en datortomografi (CT) undersökning. För barn yngre än 18 månader fanns det också en signifikant linjär trend mot en ökning med MRT undersökningar från 45,4 % till 71,2 % [4].

Då MRT undersökningar av barn ökar ansåg vi denna studie vara aktuell att genomföra.

2. BAKGRUND

Tidigare studier har gjorts om hur olika förberedelsemetoder för barn inför en MRT undersökning påverkar att undersökningen kan utföras. En studie som gjorts i Sverige 2014 beskriver hur barn (ålder sex till tio år) och föräldrar fick en känsla av trygghet när de inför MRT undersökning fått information, medan otillräcklig information skapade ångest [5].

2

Antalet barn som genomgår MRT undersökningar har ökat exponentiellt under åren 2004 och 2009. För barn kan detta vara en stressande upplevelse, särskilt hos barn som aldrig har genomgått liknande undersökning innan. Det är nödvändigt att undersöka stressen och

ångestnivåer hos barn medan de väntar på en MRT undersökning. Det är även viktigt att skapa åldersanpassade pedagogiska verktyg för att optimera upplevelsen för barn, föräldrar och vårdgivare [6].

Vårdpersonal som arbetar med barn vilka genomgår en MRT undersökning kan använda olika förberedelsemetoder för att öka patientkomforten och minska ångest. Dessa beskrivs och förklaras ytterligare senare i texten. För barn som genomgår undersökningen i en öppen MRT, har en studie visat att 27 % krävde sedering jämfört med 47 % i den slutna MRT. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller sedering i en subanalys av barn äldre än 10 år. Hos barn yngre än 10 år fanns en än starkare skillnad mellan de två grupperna i sedering, 29 % i den öppna MRT jämfört med 61% i slutna MR. I denna studie kunde konstateras att det är enklare att övervaka barn som givits lugnande preparat i öppen MRT och att allmän anestesi inte längre behövs med det nya systemet. Slutsatsen var att en öppen MRT design är av påtaglig fördel vad gäller avbildning av pediatriska patienter. Simulerings MRT minskar

sederingsfrekvensen och kan vara mest effektiv hos barn upp till 10 års ålder. Resultat pekade även på att simulering kan hjälpa vid skanning av barn med tvångssyndrom [7]. En simulerings MRT med ett träningsprotokoll kan vara användbart för att förbereda barn för en diagnostisk MRT undersökning. Det kan minska behovet av sedering hos unga barn som genomgår en MRT undersökning [8]. Audiovisuella System (AV-system), ljudsystem, visade på en minskning av sedering hos barn äldre än tre år. Emellertid kan effektens storlek ses beroende på AV-systemet och det är troligt att ett AV-system till stor del leder till positiva resultat för barn som genomgår MRT undersökning. Kognitiva strategier, även guidat bildspråk, andningsövningar, och kognitiva beteende terapier är andra förberedelsemetoder som användes på barn. Hälften av dessa

förberedelsemetoder visade på en viss positiv effekt på åtminstone ett utfall [7].

2.2 Röntgensjuksköterskans roll

Radiografi är röntgensjuksköterskans största ansvarsområde. Detta är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som innefattar kunskaper om omvårdnad, bild- och funktionsmedicin,

3

olika metoder för att genomföra undersökningar och behandlingar i diagnostiskt och behandlande syfte. I sin yrkesroll möter röntgensjuksköterskan människor i alla åldrar och med olika

vårdbehov. Undersökningar och behandlingar ska alltid ske i samverkan med vårdtagare och närstående utifrån vårdtagarens behov och förutsättningar. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad röntgensjuksköterska ska röntgensjuksköterskan ha förmåga att med omdöme, kunskap och noggrannhet ge adekvat information till vårdtagaren. Samt kunna uppmuntra och stödja vårdtagaren att genomföra undersökningen/behandlingen [9].

2.2.1 Kommunikation

Barn utvecklas i olika takt. Barn i samma ålder kan variera vad gäller mognad. Därför är det viktigt för en röntgensjuksköterska att individuellt bedöma barn för att på så sätt kunna anpassa kommunikationen och informationen så att barnet förstår. Att ge ett barn möjligheten att vara involverad i det som sker ger barnet känslan av kontroll, vilket kan leda till ett bättre tekniskt resultat. Kommunikation med barn i olika åldrar innebär att vägleda och stötta barnet i det som ska ske. Röntgensjuksköterskan bör vara flexibel, lyhörd och uppmärksam på barnets

förutsättningar och förmågor. Det är även viktigt att skapa en bra och förtroendeingivande relation till barnets vårdnadshavare så att denne kan hjälpa till att skapa trygghet för barnet. Att ge anpassad, enkel och ärlig information, vilken under undersökningens gång upprepas, gör att barnet bättre förstår och känner sig trygg [10].

2.3 Barn

Ett enkelt sätt att definiera barn är att ange en viss åldersgräns, till exempel alla under 18 år. Ett annat sätt att avgöra skillnaden mellan barn och vuxna är att bedöma individens utveckling och mognad. Enligt svensk lagstiftning finns ingen generell definition av barn, däremot finns enstaka lagar med bestämmelser för vad som avser barn i den lagen. I Sverige är myndighetsåldern 18 år vilket ger skäl att se en person som barn upp till 18 års ålder [11].

2.3.1 Åldersindelning

Det finns flera teorier om barns utveckling, bland annat hur olika åldrar har olika behov. Vår studie har utgått från en sammanfattning av tre olika teorier, Jean Piagets, Erik Homburger Eriksons samt John Bowlbys.

4

Jean Piagets teori handlar om barns utveckling där alla genomgår samma stadier oavsett kultur och miljö. Det sensomotoriska stadiet är det första och pågår under barnets första två år. Under detta stadie lär sig barnet genom sina sinnen och motoriska rörelser. Genom kontakt och omvårdnad stimuleras barnet medan det bygger sina upplevelser på vad det ser, hör, tar på och smakar. Under denna period lär sig barnet att det är en egen individ skild från omgivningen. Det andra stadiet kallas det preoperationella stadiet och inträffar när barnet är mellan två år till sex år. Under detta stadie lär sig barnet att tänka logiskt genom till exempel låtsaslek där nallebjörnen får liv och kan göra illa sig. Barnet sätter sig själv i centrum men saknar begrepp om tid och mängd. Det tredje stadiet kallas för de konkreta operationernas stadium och pågår i åldern mellan sex och tolv år. I detta stadie blir barnet mindre egocentriskt och lär sig att urskilja viktig information. Det sista stadiet kallas det formella operationernas stadie eller det abstrakta operationernas stadie. I detta stadie är tonåringen självkritisk och sårbar för kommentarer riktade mot denne som

person. Här utvecklas även förmågan till abstrakt tänkande [12].

Erik Homburger Erikson teori påpekar den sociala miljöns betydelse för utveckling och delar in barnets utveckling i fem stadier. Det första är den orala fasen vilken pågår i åldern noll till 18 månader. Om inte barnet får mat och stimulans via munnen utgör detta en grogrund för bristande tillit mot omgivningen. Nästa stadie är autonomifasen, även kallad trotsåldern som pågår i åldern 18 månader till tre år. Här börjar barnet utforska sin omgivning och människor runt omkring, när barnet klarar av saker själv skapas självförtroende. I denna fas behöver många barn tydliga regler. Initiativfasen är tredje stadiet i åldern tre till sex år. Här behöver barnet tydliga gränser för att känna trygghet medan det fortsätter att utforska sin omgivning. I åldern sex år och fram till puberteten pågår färdighetsfasen. Här frigör sig barnet allt mer från sina föräldrar. För barnet är det är viktigt att socialisera med jämnåriga och känna gemenskap i den gruppen. Det femte och sista stadiet utgörs av puberteten och här genomgår kroppen stora hormonella förändringar vilka påverkar barnet [1].

5

John Bowlbys teori handlar om hur viktiga föräldrarna är för barnets utveckling. Teorin kretsar även kring riskerna vid separation från föräldrarna, speciellt för barn under tre år. Det som är grundläggande för barns psykologiska utveckling är deras känslomässiga anknytning till vårdnadshavare, denna teori menar att separation i tidig ålder kan leda till konsekvenser i ett senare skede, som svårigheter med tillit [13].

Sammanfattning av de tre teorierna:

Noll till sex månader: I detta skede är barnet ofta trött och nöjt efter att ha fått mat. Kan inte ta emot information och lägger inte större vikt vid vem som tar hand om honom/henne.

Sex månader till tre år: Vill gärna ha närhet till vårdnadshavare och reagerar på förändringar av fasta rutiner. Är rädda för smärta men kan avledas med till exempel lek.

Tre till fem år: Viktigt att barnet får känna sig delaktig och får beröm, kan följa enklare instruktioner och avledas med småprat.

Fem till 18 år, skolåldern: Viktigt att ge barnet information om vad som ska ske och vara

observant på barnets personlighet till exempel om barnet känner obehag när han/hon behöver klä av sig. Småprata för att avleda och ge beröm, anpassa informationen till individen [1,12, 13].

2.4 Olika förberedelsemetoder

Att förbereda barnet och vårdnadshavarna på vad som ska hända vid MRT undersökningen är viktigt. Förberedelser sänker stressnivån och stärker bemästringsförmågan hos barnet. Vidare ger information vårdnadshavarna bättre förutsättningar att motivera och hjälpa barnet vid

undersökningen. Skriftlig information som på ett korrekt och realistiskt sätt beskriver

undersökningen och förberedelserna inför undersökningen bör skickas ut i god tid. När barnet kommer till undersökningen måste det finnas tid för att berätta om vad som ska ske samt för att besvara frågor. Om patienten får information före undersökningen skapar det trygghet. Det är även nödvändigt att kontinuerligt informera under undersökningen. Barn som är inneliggande på sjukhus kan med fördel förberedas på vårdavdelningen. Olika förberedelsemetoder kan vara effektiva för att få barn att känna sig trygga och på så sätt kunna genomföra en MRT

undersökning. Det allra viktigaste är dock att få barnet att lita på sig själv, att det klarar av att genomföra undersökningen. På många röntgenavdelningar ser rummet där MRTn finns kalt och främmande ut och det är fullt med utrustning. Miljön i undersökningsrummet kan även vara skrämmande för barn. Detta eftersom det ofta saknas färger och dekorationer. Det är således

6

viktigt att sjukhus där många MRT undersökningar på barn utförs, bör undersökningsrummet inredas så att det blir mer barnvänligt [1]. Vid en MRT undersökning placeras patienten på en brits. En specialbyggd spole placeras på den del av patienten som ska undersökas. Britsen som patienten ligger på förs sedan in i en tunnel i MRT. Patienten förses med hörlurar, genom vilka personalen kan prata med patienten. Det finns även en knapp som patienten kan trycka på för att påkalla personalens uppmärksamhet. Det är viktigt att patienten ligger still för att bilderna ska bli tydliga. En MRT undersökning tar vanligtvis 30 till 45 minuter [14]. Vid vissa undersökningar kan diagnostiseringen förbättras genom att använda intravenös kontrast [15]. För att minska barnets oro är det viktigt att sätta den perifiera venkatetern före undersökningen [1]. Barn upplever ofta att det trånga utrymmet, det höga ljudet från gradienterna, att ligga stilla och insättandet av perifier venkaterer som det som gör MRT undersökningen obehaglig [16].

2.4.1 Modersmjölksnarkos

Modersmjölksnarkos används främst på barn som är sex månader eller yngre, som ett försök att genomföra MRT undersökningen utan narkos och lugnande medel. Detta är en gammal och erkänd metod, vilken används i flera kulturer för att lugna barn. För att lyckas med

modersmjölksnarkos är det viktigt att barnet är både hungrigt och trött när det kommer till röntgenavdelningen. Barnet får äta sig mätt efter ankomst. För att barnet ska ligga still används en metod där barnet lindas med elastiska bandage. Det är viktigt att det finns en vuxen i

undersökningsrummet med barnet, då det finns risk för att barnet rapar och kan då eventuellt aspirera vätska i lungorna [1].

2.4.2 Sockerlösning

Söta lösningar är utmärkt att använda till de allra minsta barnen. De har en smärtstillande effekt på spädbarn och används vid måttligt smärtsamma procedurer, till exempel inläggning av perifer venkateter som är nödvändig för att administrera kontrast. Ett par milliliter ges per oralt, genom spruta eller nappflaska. Detta har en omedelbar effekt. Dessutom avleds barnet från smärtan genom att suga på något [1].

2.4.3 Studiebesök

Att få besöka undersökningsrummet och att få se MRTn i förväg samt att få träffa personalen kan bidra till en bättre upplevelse [1]. Genom att barnet får åka hem igen och bearbeta sina intryck i en välbekant miljö kan undersökningen bli mindre skrämmande [17].

7

2.4.4 Musik eller ljudbok

Att barnet får ha med sig egen ljudbok eller musik bidrar ofta till att upplevelsen av MRT undersökningen blir bättre. Detta är särskilt viktigt om barnet talar ett annat språk [1].

2.4.5 Lekterapi

Många sjukhus har en lekterapiavdelning med anställda lekterapeuter. Dessa har bland annat till uppgift att tillvarata barnets behov av lek och kan förbereda barnet genom att leka sig igenom undersökningsprocessen. Lekterapeuten har kunskap om vad leken betyder för barn och ungdomar, om olika åldersgruppers behov av lek och leksaker samt hur leken kan användas i samband med sjukdom, vård och behandling. Att förbereda och informera barnet om det som händer inom hälso- och sjukvården, till exempel obehagliga undersökningar och behandlingar, är viktigt för att minska barnets stress och lidande [1,18]. Lek kan användas för att förbereda barnet inför obehagliga upplevelser. Leken ska då ta utgångspunkt från den situation barnet ska

genomgå. Leken bör vara både strukturerad och målinriktad [17].

2.4.6 Simulerings MRT

Sjukhus kan använda sig av en simulerings MRT, en så kallad Mock-scanner. Mock-scannern är till för barnen att leka med. Den är en kopia av en riktig MRT och kan således användas för att genom lek visa barn hur undersökningen går till. När barn ges möjlighet att utforska och leka med Mock-scannern har den senare riktiga undersökningen goda chanser att upplevas som tryggare av barnet [1].

2.4.7 Bildsystem

Det finns olika typer av system som gör det möjligt för barnen att titta på film under MRT undersökningen. Projektorn visar filmen på väggen eller på en skärm. Genom en spegel på huvudspolen eller prismaglasögon kan barnet se filmen på skärmen/väggen utanför tunneln [1].

2.4.8 Webbsidor

På internet finns ett flertal hemsidor som vänder sig till barn som ska göra en MRT undersökning så som dunder och 1177. På dessa sidor kan barnet få se vad som ska hända under

undersökningen och höra ljudet från modaliteten. Dessa sidor kan röntgenklinikerna hänvisa sina patienter till för att de ska kunna förbereda sig [19, 20].

8

2.4.9 Narkos och sedering

Barn vilka inte klarar av att samarbeta så att en MRT undersökning kan utföras, kan behöva sederas eller få någon form av anestesi [1]. Målet med sedering och anestesi vid en MRT

undersökning är att barnets rörelser kan kontrolleras och den psykiska påfrestningen och stressen minskas [21]. Anestesi till barn kan i princip tillföras på två sätt, med intravenösa anestesimedel eller genom inhalation av anestesigas [22]. Vid generell anestesi är patienten medvetslös, smärtfri och utan förmågan att minnas vad som sker under anestesin [23]. Patienten har delvis eller total förlust av skyddsreflexer, ofta kan patienten inte upprätthålla fria luftvägar [22]. Vid sedering är patienten vaken eller sover ytligt. Patienten går att väcka men intensiteten i ångestnivå och sinnesuttryck är sänkt [24]. Sedering kan delas in i två olika grader; vaken- respektive djup sedering. Vaken sedering innebär innebär svag sänkning av medvetande nivån med intakta skyddsreflexer. Patienten upprätthåller själv fria luftvägar och svarar på verbal- och fysisk stimulering. Djup sedering innebär sänkt medvetandenivå med delvis förlust av skyddsreflexer. Ofta kan inte patienten upprätthålla fria luftvägar hela tiden. Patienten kan svara på verbal- eller fysisk stimulering. Vid sedering och anestesi är det viktigt att övervaka ventilation och luftvägar. Steget från en vaken till en djupt sederad patient, med blockerade luftvägar, dålig andning och reducerade reflexer kan vara kort [22].

3. PROBLEMFORMULERING

Under VFU-perioder uppmärksammade vi att det kan vara krävande att utföra en MRT undersökning på barn. På många röntgenavdelningar saknas färger och dekorationer i

undersökningsrummet vilket kan få miljön att verka skrämmande för barnet som dessutom ska undersökas i en MRT som väsnas. Olika förberedelsemetoder finns för att underlätta för barn att klara av undersökningen. Barn i olika åldersgrupper kräver olika information och förberedelser.

4. SYFTE

Syftet med denna studie var att kartlägga olika förberedelsemetoder som röntgenklinikernas MRT avdelning på universitetssjukhusen i Sverige använder. Förberedelsemetoder som används för att förbereda ett barn, med uppdelning i åldrarna noll till sex månader, sex månader till tre år, tre till fem år och fem till 18 år, för en MRT undersökning.

9

5. METOD

5.1 Design

Detta är en vetenskaplig empirisk enkätstudie med systematiskt inhämtad kunskap. Studien är icke-experimentell då det är en kartläggning av olika förberedelsemetoder som används och ingen specifik åtgärd eller intervention har utförts [25]. En kvantitativ och kvalitativ design har använts vid utformande av enkäten då både mätningar i siffror och verbala formuleringar gjorts [26].

5.2 Urval och bortfall

Universitetssjukhusen i Sverige vars röntgenkliniker har en MRT avdelning som undersöker barn valdes ut till att ingå i studien. Röntgenklinikerna söktes fram via internetsidan inetmedia.nu med länkar till respektives sjukhus hemsida. Därefter kontaktades röntgenklinikerna genom telefon för att få kontaktuppgifter till den som var bäst lämpad på MRT avdelningen att besvara enkäten. På Karolinska och Sahlgrenska universitetssjukhusen genomgår barn MRT undersökningen på en barnspecialiserad avdelning vilken enkäten sändes direkt till. Skånes universitetssjukhus utför undersökningar på barn men de flesta utförs på Lunds barnsjukhus varför båda är inkluderade i studien. Enkäten med en informationstext (bilaga 1) skickades genom mail till kontaktpersonen på respektive MRT avdelning Totalt skickades enkäten till åtta MRT avdelningar.

Sex MRT avdelningar besvarade samtliga flervalsfrågor. Två MRT avdelningar besvarade enbart frågan om att ta del av den färdiga studien. Enbart de MRT avdelningar vilka besvarat samtliga flervalsfrågor inkluderas i resultatet. Enbart en av MRT avdelningarna bifogade sin

informationstext varför denna informationstext valdes att bortses från i resultatet. Även de två följande enkätfrågorna i respektive åldersgrupp valdes att bortses i resultatet.

- Vilket preparat använder ni oftast vid sedering?

- Hur ofta använder ni narkos som förberedelsemetod per vecka?

Dessa enkätfrågor valdes bort då författarna under arbetets gång valde att fokusera studien utifrån en röntgensjuksköterskas perspektiv.

10 5.3 Enkät

Enkäten bestod av frågor om olika förberedelsemetoder av barn inför en MRT undersökning. Enkäten var uppdelad i fyra olika ålderskategorier. Det var fem frågor till varje ålderskategori samt sex övriga frågor. En fråga per ålderskategori var utformad som flervalsfråga övriga fyra frågor var öppna frågor. Tre av de övriga frågorna hade två svarsalternativ, och de övriga tre var öppna frågor. Frågorna i enkäten baserades på studiens syfte och upplägget utformades med stöd av metodlitteratur [26, 27]. Ålderskategorierna baserades på en sammanfattning av flera olika teorier om barns utvecklingsstadier [1, 12, 13].

5.4 Datainsamling

Studien gjordes i enkätform då datainsamlingen skulle ske över ett stort geografiskt område. Enkäten utformades och skickades genom ett internetbaserat verktyg då detta skulle underlätta insamlingen av besvarade enkäter. Användes även för att förenkla besvarandet och förkorta tidsåtgången för deltagarna [28].

5.5 Tillvägagångssätt

Innan utskick granskade handledaren av examensarbetet enkäten med tillhörande

informationstext (bilaga 1). Enkäten var internetbaserad och öppnades via en länk i mailet, efter att enkäten var ifylld och avslutad kunde resultatet avläsas av författarna i enkätprogrammet [28]. Enkäten skickades ut den 2 mars 2015 och sista svarsdag var den 11 mars 2015. En påminnelse skickades ut dagen efter sista svarsdag (se bilaga 2) vilket resulterade i ett ytterligare ett

inkommit svar.

5.6 Forskningsetiska överväganden

Informationsbrevet utformades efter metodlitteratur [25]. Brevet innehöll syftet med studien, frivillighet att deltaga och att resultatet inte skulle visa varje enskilds MRT avdelnings enkätsvar utan vara en anonym sammanställning. Utskicket gjordes till den kontaktperson som uppgivits vid telefonsamtal till respektive MRT avdelning.

11 5.7 Bearbetning och analys

Datainsamlingen skedde via internetverktyget webbenkäter [28]. Resultatet från de deltagare som besvarat alla flervalsfrågor i enkäten presenteras i flytande text och med tabell utformad i

Microsoft Office Word.

6. RESULTAT

Resultatet baseras på de sex MRT avdelningar på röntgenkliniker som hör till universitetssjukhus i Sverige som har besvarat alla flervalsfrågor på den utskickade enkäten. Inklusionskriterierna var att sjukhuset skulle vara ett universitetssjukhus med en MRT avdelning som undersökte barn.

6.1 Vilka olika förberedelsemetoder använder MRT avdelningarna?

Svaren visar att förberedelsemetoder som de deltagande MRT avdelningarna använder är sockerlösning, modersmjölksnarkos, sedering, narkos, studiebesök, lekterapi och musik eller ljudbok. Olika förberedelsemetoder används inom olika åldersgrupper. Hur spridningen i åldersgrupperna och användandet av förberedelsemetoderna var kan ses i tabell 1.

Tabell 1: Visar vilka förberedelsemetoder som används i samband med en

magnetresonanstomografi (MRT) undersökning på barn i de olika åldersgrupperna. Baseras på svar från de sex MRT avdelningar på röntgenkliniker som hör till Universitetssjukhus i Sverige som deltagit i denna studie.

Förberedelsemetoder Noll till sex månader Sex månader till tre år Tre till fem år Fem till 18 år Sockerlösning 2 Modersmjölksnarkos 5 Studiebesök 3 4 Lekterapi 2 3

12

Sedering 5 5 4 4

Narkos 2 5 4 4

Musik eller ljudbok 2 3

Annat 2 1 3

6.2 Annat som förberedelsemetod

Som kan ses i tabell 1 har totalt sex MRT avdelningar svarat annat som förberedelsemetod i de olika åldersgrupperna. De MRT avdelningar som besvarade denna fråga uppgav följande direkta citat i de olika åldersgrupperna som visas nedan.

Åldersgruppen noll till sex månader:

”kombination av nymatad + glukos alt. nymatad + Kloralhydrat.” Åldersgruppen tre till fem år:

”webbaserad information.” Åldersgruppen fem till 18 år:

”1177.se samt informationsbroshyr” ”Filmvisning vid undersökning” ”Webbaserad information.”

6.3 Förberedelsemetoder som används oftast

Svaren från deltagande MRT avdelningarna (direkta citat) på den öppna enkätfrågan, vilken förberedelsemetod som används oftast, kan ses uppdelat i de olika ålderskategorierna nedan. Åldersgrupp noll till sex månader

”Olika beroende på undersökning om det krävs t.ex. apné samt ålder på barnet, det är stor skillnad på 1 mån och 6 mån.”

”Vällingnarkos”

”Nymatad (ev. i kombination med annat)”

13

”att de skall vara trötta och nymatade och att de får dexdor nasalt.”

Åldersgrupp sex månader till tre år ”Sedering”

”6-10 mån. intubation. 10mån-3år propofol-infusion” ”Sedering ”

Åldersgrupp tre till fem år ”Sedering”

”Sedering”

”Sedering med propofol-infusion på barn under 4-5 år” ”Sedering”

”Dessa barn kommer hit och får göra ett sk provåk. Testa att ligga i maskinen och ibland få lyssna på hur kameran låter.”

Åldersgrupp fem till 18 år ”Sedering”

”Lekterapi barn 5-11 år” ”Information+ ev studiebesök” ”Musik eller ljudbok ”

”Dessa barn kommer hit och får göra ett sk provåk. Testa att ligga i maskinen och ibland få lyssna på hur kameran låter.”

6.4 Svar på de övriga frågorna

Av de sex MRT avdelningarna som besvarade enkäten uppgav två att de har speciella

utsmyckningar i undersökningsrummet som är anpassat till barn. Utsmyckningen de hade var en fondtapet med fåglar och djur, ljussättning i olika färger samt en ljud och ljusanläggning inne i rummet som heter ambient experience.

Alla utom en av MRT avdelningarna hänvisar sina patienter till någon av följande

informationssidor på internet, 1177, 1177 vårdguiden, Barnwebben akademiska sjukhuset, dunder samt SU/Sahlgrenskas externa hemsida och 1177.se/barnavdelningen.

14

En av de deltagande MRT avdelningarna hade ett speciellt anpassat program vilket är designat för att underlätta en MRT undersökning för barn i undersökningsrummet eller i ett

förberedelserum som hette Philips Ambient Experince. Programmet består både av en simulerings MRT och ett bildsystem.

7. DISKUSSION

I enkäten i denna studie ingick öppna frågor vilka kan vara en svaghet då enbart en liten del av respondenterna besvarar dessa. Detta kan skapa problem med att kvantifiera svaren samtidigt som fler teman kan framkomma om respondenterna besvarar de öppna frågorna [27]. I denna studie blandades öppna frågor med flervalsalternativ vilket författarna ansåg minskade svagheten med de öppna frågorna. Genom att använda både flervalsfrågor och öppna frågor anser författarna att det ökade svarens tillförlitlighet då respondenterna fick kommentera med egna ord. Författarna valde att inte göra enkätens frågor obligatoriska vilket kan vara orsaken till att sex av åtta besvarade alla flervalsfrågorna i enkäten medans två enbart besvarade första frågan. Enkäten valdes att göras anonym vilket ledde till att påminnelsen fick skickas till alla även de som besvarat enkäten. Om identitet på enkäten används kunde författarna vetat vilka som besvarat enkäten. Enkäten var utformad och skickades via ett internetbaserat verktyg då författarna ansåg att detta underlättade insamling och besvarande av enkäten jämfört med om enkäten skulle ha skickats via brev. Författarna ansåg även att detta skulle förkorta tidsåtgången för deltagarna vilken skulle öka deras motivation att besvara enkäten. Ett alternativ till enkätstudie är en intervjustudie. Vid en intervjustudie hade både författarna och deltagarna kunnat ställa följdfrågor för att tydliggöra frågornas syfte [25]. Författarna valde bort detta alternativ då studien gjordes över ett stort geografiskt område.

MRTn är den modalitet där radiologerna söker mest specialist hjälp för att ge sedering. Sedering utförs av personal från anestesiavdelningen [29].

En utbildad sjuksköterska bedömer lämpligheten för sedering enligt fastställda kriterier och administrerar läkemedlet. Sjuksköterskan ansvarar sedan för övervakningen av patienten under hela undersökningen tills patienten återhämtat sig. Generell anestesi är ett alternativ till sedering. Det kostar dock i bemanning, utrustning, läkemedel och återhämtningstid. Det finns vissa

15

svårigheter med att övervaka sederade patienter vid MRT undersökning. Vid en MRT

undersökning ligger patienten över en meter in i MRTns tunnel vilket begränsar tillgången till patientens huvud och luftvägar. Patienten måste ligga stilla i fem minuter åt gången, vilket är den tid det tar för varje sekvens. Rörelse i en pågående sekvens kan leda till att hela sekvensen måste tas om. Övervakningsutrustningen måste vara MRT kompatibel [30].

Enligt en studie av Schulte et al. (2010) är den uppenbara fördelen med generell anestesi vid MRT undersökning att den inte är beroende av ett barns förmåga att samarbeta. Hela processen med förberedelse och undersökningstid blir mer förutsägbar [3]. Då röntgensjuksköterskan inte ansvara för dessa delar valde författarna att bortse från de specifika frågorna rörande narkos och sedering i enkäten. På grund av detta redovisas dessa enkätsvar inte i resultatet.

7.2 Resultatdiskussion

För att få en lyckad MRT undersökning kan ett helt team av personal behövas.

Röntgensjuksköterska, sjuksköterska, lekterapeut, radiolog och narkosläkare. Varje teammedlem har ett direkt ansvarsområde som till exempel omvårdnad av patienten. Röntgensjuksköterskan har oftast med hjälp av radiologen huvudansvaret för att prioritera och planera arbetsfördelningen vid undersökningen [31]. Vår studie visar på de olika förberedelsemetoder som används av personal inför en MRT undersökning av barn.

Resultatet visar på att fyra av röntgenklinikerna använder modersmjölksnarkos till barn i åldern noll till sex månader. Enligt en studie av Sury et al. (2005) kan upptill 75 % av spädbarnen under tre månader undersökas i upp till 45 minuter med ett lyckat resultat med hjälp av

modersmjölksnarkos. Om modersmjölksnarkosen misslyckas och barnet vaknar, måste sedering eller narkos vänta i sex timmar på grund av risken för aspiration i lungorna [31]. I en studie av Schulte et al. (2010) uppges att modersmjölksnarkos är en enkel och säker metod, men att en nackdel med metoden är att induktionstiden är svår att förutse [3].

I resultatet ses också att två MRT avdelningar använder sockerlösning till spädbarn. Enligt Bernadette et al. (2008) kan sockerlösning vara till stor hjälp vid MRT undersökning av spädbarn. Sockerlösning används som ett alternativ till sedering vid MRT undersökning av

16

spädbarn. En fördel med sockerlösning är att om det inte lugnar barnet tillräckligt mycket för att genomföra MRT undersökningen, kan barnet genast sederas utan fördröjning [32].

Resultatet i vår studie visar att tre MRT avdelningar erbjuder barnen i åldersgrupperna tre till fem år att komma på besök innan MRT undersökningen och fyra MRT avdelningar erbjuder samma till åldersgruppen fem till 18 år. I en studie av Gårdling et al. (2014) fann dem att de deltagande barnen och föräldrarna upplevde att de fick en ökad känsla av trygghet när de fick besöka MRTn innan undersökningen. Studien menar att barnen önskade att de fick en chans att komma in i undersökningsrummet, se vad som finns bakom MRTn och att de fick lyssna på ljudet från MRTn som de hört skulle vara obehagligt. Även föräldrarna fann besöket givande [5].

Redan 1997 gjordes en studie om lekterapi inför en MRT kan underlätta för barn. De kom fram till att lekterapi ger barnet en chans att bilda sig en uppfattning om vad som ska hända vid MRT undersökningen. På detta sätt så blev de mindre rädda vid undersöknings tillfället. I studien fick 169 barn i åldern fyra till åtta år genomgå lekterapi inför MRT undersökningen. Av dessa var det endast ett barn som behövde generell anestesi vid undersöknings tillfället [33]. Resultatet i vår studie visar att på det inte är så vanligt med lekterapi som förberedelsemetod. Det var inte heller så vanligt med simulerings MRT. Enligt vårt resultat är det endast en av de deltagande MRT avdelningarna använde någon typ av simulerings MRT. Det system som användes var Philips Ambient Experince. En lyckad MRT undersökning med bra diagnostisk kvalité bör ha så lite rörelseartefakter som möjligt. I en studie av Hallowell et al. (2008) undersöktes hur effektiv simulerings MRT är för att hjälpa barn att genomföra MRT undersökning utan generell anestesi eller sedering. Barnen fick tillsammans med en lekterapeut tillfälle att träna på MRT

undersökningen i en fullstor tränings MRT före det riktiga undersökningstillfället. De kunde ligga i den position som de skulle ligga vid den riktiga undersökningen och åka in i apparaten, samt höra hur apparaten låter. Av de 291 barnen i åldern tre till 17 år som ingick i studien klarade 74,9 % undersökningen utan generell anestesi eller sedering efter att ha fått träna i en simulerings MRT. Barnen delades upp i tre åldersgrupper. Noll till sex år, sju till tolv år och tretton år och äldre. I åldersgrupperna noll till sex år och sju till tolv år fanns ingen signifikant skillnad i hur många som klarade en diagnostiskt godkänd MRT undersökning. Åldersgruppen tretton år och

17

äldre visade ett icke diagnostiskt värde på 18,2 %, vilket ansågs inte vara en sann siffra för denna åldersgrupp då endast elva barn deltog i denna åldersgrupp [34].

Resultatet i vår studie visar att två MRT avdelningar använder musik eller ljudbok som

förberedelsemetod för barnen i åldersgrupperna tre till fem år innan MRT undersökningen och tre MRT avdelningar erbjuder samma till åldersgruppen fem till 18 år. Gårdling et al. (2014) pekar på att flera av barnen upplevde känslan av trygghet när de märkte att tunneln på MRT var upplyst under hela undersökningen. Vidare upplevde de att undersökningen kändes lättare om de fick lyssna på musik eller en saga [5].

Det var vanligt förekommande att MRT avdelningar hänvisar till en webbsida. I resultatet framkom att fem av sex MRT avdelningar hänvisar till en webbsida för information till barn och vårdnadshavare inför MRT undersökningen. I en artikel av Sury et al (2005) framgår att en internet webbsida med instruktioner och ett virtuellt besök i MRTn kan förbereda barn och föräldrar och besvara de vanliga frågorna om MRT undersökningen [31].

En tysk litteratur studie gjord 2010 försöker att besvara om anestesi eller sedering är bäst för MRT undersökningar hos barn. Narkos bör föredras hos prematura eller små barn eftersom säkerheten är förutsägbar. För att garantera maximal patientsäkerhet krävs att MRT-enheten har utbildad personal och att samtliga processer är väl planerade. Enligt resultatet av denna studie ska beslutet fattas från fall till fall, med hänsyn till alla egenskaper hos det enskilda barnet. En fullt utrustad anestesi arbetsstation krävs för både sedering och anestesi. Andningsövervakning och återupplivningsutrustning måste vara förberedda och direkt tillgängliga. Adekvat utbildning i pediatrisk luftväg och krisberedskap i denna miljö med en begränsad syn på och tillgång till patienten är viktigt för narkosläkare eller pediatrisk ICU läkare. Hos barn äldre än tre år eller med en kroppsvikt mer än 10 kg kan sedering vara ett säkrare alternativ jämfört med anestesi om inga specifika luftvägsavvikelser eller andra sjukdomar påverkar beslutet. Sedering kan även vara ett säkrare alternativ till narkos hos spädbarn yngre än tre år eller vid förekomsten av stora

sjukdomstillstånd som avgör att anestesi utanför operationssalen är en stor risk [3].

En annan studie gjord i London pekar på att en lyckad sedering beror på tre olika faktorer. Bortval av barn hos vilka sedering är osäkert att fungera eller sannolika att misslyckas,

18

användning av lämpliga droger i begränsade doser och utbildning av erfarna sjuksköterskor [35]. Resultatet i vår studie visar att fem MRT avdelningar använder sedering till barnen i

åldersgrupperna noll till sex månader, fem MRT avdelningar till åldersgruppen sex månader till tre år. I åldersgrupperna tre till fem år och fem till 18 år använder fem MRT avdelningar sedering i samband med MRT undersökning. När det gäller narkos visar resultatet i vår studie följande, två MRT avdelningar använder sig av narkos i åldersgruppen noll till sex månader, fem MRT

avdelningar i åldersgruppen sex månader till tre år och fyra MRT avdelningar i de två äldsta åldersgrupperna.

Vidare forskning om hur MRT undersökningar kan underlättas för barn anser författarna bör utföras. Det finns nya tekniker som simulerings MRT och bildsystem som anses underlätta för barn att genomföra MRT undersökning utan sedering och anestesi. Anestesi och sedering är resurskrävande åtgärder, i form av tid, anestesipersonal och eftervård. Framtida studier där de ekonomiska aspekterna för anestesi och sedering gentemot andra metoder där barn inte behöver anestesi eller sedering skulle vara intressant.

8. SLUTSATS

Det är viktigt att röntgensjuksköterskan har kunskaper om vilka olika förberedelsemetoder som finns att tillgå vid förberedelse av barn inför en MRT undersökning. Det är

röntgensjuksköterskans uppgift att underlätta påfrestande undersökningar för patienterna. De förberedelsemetoderna som används i samband med en MRT undersökning på barn i olika åldersgrupper av MRT avdelningarna i denna studie är sockerlösning, modersmjölksnarkos, sedering, narkos, studiebesök, lekterapi och musik eller ljudbok.

Andra förberedelsemetoder som MRT avdelningarna uppger användas är en kombination av två förberedelsemetoder så som nymatad och glykos/kloralhydrat till spädbarn upp till sex månader. I de äldre åldersgrupperna användes förberedelsemetoder så som webbaserad information eller filmvisning. Dessa förberedelsemetoder kan med fördel även användas vid andra radiologiska undersökningar. På grund av detta borde denna del ingå i röntgensjuksköterskans utbildning vilket det i dagens läge inte gör.

REFERENSLISTA

1. TjØnneland R.M, Lagesen B. Barnradiografi, en praktisk handledning. Upplaga 1. Malmö:

Gleerups utbildning AB, 2014

2. Westra E. A, Zegers P. A. M, Sukhai N. R, Kaptein A.A, Holscher C. H, Ballieuc B. P. E. B, van Zwet W. E, Wit M.J. Discomfort in children undergoing unsedaded MRI. European Journal of Pediatrics. [cited April 16, 2015].

3. Schulte-Uentrop L, Goepfert M. Anaesthesia or sedation for MRI in children. Current Opinion In Anesthesiology. 2010, [cited March 1, 2015]

4. Törnqvist E. Going through magnetic resonance imaging, patients’ experiences and the value of information and preparation for adults and children. Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Sweden, 2010. [cited April 16, 2015]. Tillgänglig från

http://handikappforbunden.se/PageFiles/2357/erna_kappa.pdf

5. Gårdling J, Månsson M. Children's and Parent's Perceptions of a Magnetic Resonance Imaging Examination. Journal of Radiology Nursing. 2014, [cited March 1, 2015]

6. Hartman J, Bena J, McIntyre S, Albert N. Does a photo diary decrease stress and anxiety in children undergoing magnetic resonance imaging? A randomized, controlled study. Journal Of Radiology Nursing. 2009, [cited March 1, 2015]

7. Munn Z, Jordan Z. Interventions to Reduce Anxiety, Distress, and the Need for Sedation in Pediatric Patients Undergoing Magnetic Resonance Imaging: A Systematic Review. Journal Of Radiology Nursing. 2013, [cited March 1, 2015]

8. M. A. de Bie H ,Boersma M, P. Wattjes M, Adriaanse S, Vermeulen RJ, J. Oostrom K, Huisman J, J. Veltman D, A. Delemarre-Van de Waal H. Preparing children with a mock scanner training protocol results in high quality structural and functional MRI scans. European Journal of Pediatrics. 2010, [cited March 1, 2015]

9. Örnberg, G. Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska. Svensk förening för röntgensjuksköterskor; 2012

10. Söderbäck M. Kommunikation med barn och unga i vården. Upplaga 1. Stockholm: Liber AB; 2014

11. Svensson G. Barns rätt i hälso- och sjukvård. Upplaga 1:1. Lund: Studentlitteratur; 2007

12. Piaget J. Barnets själsliga utveckling. Upplaga 2. Stockholm: Norstedts akademiska förlag; 2008

13. Bowlby J. En trygg bas, kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. Upplaga 2. Stockholm: Natur & kultur; 2010

14. Berglund E, Jönsson B-A, editors. Medicinsk fysik. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur; 2007

15. Ståhlberg F, Wirestam. Magnetresonanstomografi. I: Aspelin P, Pettersson H. Radiologi. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur; 2008

16. Marshall S, Smith M, Weinberger E. Perceived anxiety of pediatric patients to magnetic resonance. Clinical Pediatrics; 1995

17. Tveiten S. Omvårdnad i barnsjukvården. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur; 2000.

18. Friberg F, Öhlen J. Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur; 2014.

19. 1177 Vårdguiden [internet]. Stockholm: 1177 Vårdguiden; [cited March 31, 2015]. Tillgänglig från: http://www.1177.se/barnavdelningen/co/

20. Västra götalandsregionen [internet]. Västra Götalandsregionen: Dunder; [Cited March 31, 2015]. Tillgänglig från:

http://epi.vgregion.se/sv/Dunder/Mottagningar/Rontgen/Magnetkameran/#content

21. Westbrook C. Handbook of MRI tecknique. Upplaga 3. Chichester: Wiley-Blackwell; 2008

22. Hovind I L.Anestesiologisk omvårdnad. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur; 2011.

23. Simonsen T, Aarbakke J, Hasselström J. Illustrerad farmakologi 2 - sjukdomar och behandling. Upplaga 1. Stockholm: Natur och kultur; 2002.

24. Bodelsson M, Lundberg D, Roth B, Werner M. Anestesiologi. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur; 2011.

25. Hansagi H, Allebeck P. Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård, handbok för forskning och utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur AB; 1994

26. Backman J. Rapporter och uppsatser. Upplaga 2:7. Lund: Studentlitteratur; 2008

27. Ejlertsson G. Enkäten i praktiken, en handbok i enkätmetodik. Upplaga 3:1. Lund: Studentlitteratur; 2014

28. Webbenkäter [internet]. Zürich: Web & graphic development; [Cited March 2, 2015]. Tillgänglig från:

29. Manson K P. Sedation trends in the 21st century: the transition to dexmedetomidine for radiological imaging studies. Pediatric Anesthesia; 2010 [Cited April 4, 2015]

30. Kitsa P, Andronikou S, Cardoso J F. Sedation of children undergoing MRI - a risky business. SAMJ Forum; 2004 [Cited April 04, 2015]

31. Sury M R J, Harker H, Begent W K, Chong C. The management of infants and children for painless imaging. Clinical Radiology; 2005

32. Bernadette L K. Avoiding sedation in pediatric rediology. Pediatric Radiology; 2008

33. Pressdee D, May L, Eastman E, Grier D. The use of play therapy in the preparation of children undergoing MR imaging. Clinical Radiology; 1997 [Cited March 26, 2015]

34. Hallowell L M, Stewart S E, de Amorim e Silva C T, Ditchfield M R. Reviewing the process of preparing children for MRI. Pediatric Radiology; 2008 [Cited April 1, 2015]

35. Woodthorpe C, Trigg A, Gurney A, Sury M. Nurse led sedation for paediatric MRI: progress and issues. Paediatric Nursing; 2007, March, [cited March 1, 2015]

Bilaga 1

Hej vi heter Anna Pettersson och Christine Andersson, vi går siste terminen på

Röntgensjuksköterskeprogrammet vid Örebro Universitet. Vi ska göra vårt examensarbete om olika förberedelsemetoder för barn i olika åldrar inför en MR undersökning. Syftet med denna studie är att sammanställa olika förberedelsemetoder som används för att underlätta en

magnetresonans kamera (MR) undersökning på barn. Studien ska även undersöka vilket det vanligaste sederingspreparatet är och hur ofta narkos används för barn i olika åldersgrupper som ska genomföra en MR undersökning.

Studien ska kunna användas som ett hjälpmedel av röntgensjuksköterskor.

Studien är en enkätstudie och därför skulle vi vilja ha er hjälp med att fylla i bifogad enkät via länken i detta mail. Enkäten skickas ut till utvalda sjukhus i Sverige och dessa kommer inte att namnges i studien, deltagandet är frivilligt. Självklart kan vi skicka examensarbetet till er när det är klart om ni vill. Enkäten tar max 15 minuter att fylla i och den behöver vara besvarad till den 11/3 2015.

Vi skulle väldigt gärna vilja att ni mailar ert informationsbrev som ni skickar ut inför en undersökning till oss.

Hör gärna av er om ni undrar över något. Tack på förhand Anna & Christine Anna Pettersson och Christine Andersson

Röntgensjuksköterskeprogrammet 2015 e-mail: annpeh122@studentmail.oru.se och Christineande55@hotmail.com

Telefon: Anna 0730-40 03 13 och Christine 0703-21 15 30 Kontaktuppgifter till vår handledare:

0733568438

Lindesbergs lasarett röntgenavdelning

Barnradiologi – förberedelser inför en MR undersökning

Enkäten är indelad i olika kategorier så som åldersindelning, vid byte av kategori anges detta innan frågorna.

Tack för ditt deltagande.

Vill ni ta del av det färdiga examensarbetet? ja

nej

Följande frågor gäller för åldersgruppen 0-6 månader.

Hur förbereder ni barn i denna åldersgrupp inför en MR undersökning? Välj ett eller flera alternativ. Sockerlösning Modersmjölksnarkos Sedering Narkos Annat

Om annat valts i föregående fråga vad används då för förberedelsemetod?

Vilken förberedelsemetod används oftast?

Vilket preparat använder ni oftast vid sedering?

Följande frågor gäller för åldern 6 månader till 3 år.

Hur förbereder ni barn i denna åldersgrupp inför en MR undersökning? Välj ett eller flera alternativ.

Studiebesök Lekterapi

Musik eller ljudbok Sedering

Narkos Annat

Om annat valts i föregående fråga vad används då för förberedelsemetod?

Vilken förberedelsemetod används oftast?

Vilket preparat använder ni oftast vid sedering?

Hur ofta använder ni narkos som förberedelsemetod per vecka?

Följande frågor gäller för åldern 3-5 år.

Hur förbereder ni barn i denna åldersgrupp inför en MR undersökning? Välj ett eller flera alternativ.

Studiebesök Lekterapi

Musik eller ljudbok Sedering

Narkos Annat

Vilken förberedelsemetod används oftast?

Vilket preparat använder ni oftast vid sedering?

Hur ofta använder ni narkos som förberedelsemetod per vecka?

Följande frågor gäller för åldern 5-18 år.

Hur förbereder ni barn i denna åldersgrupp inför en MR undersökning? Välj ett eller flera alternativ.

Studiebesök Lekterapi

Musik eller ljudbok Sedering

Narkos Annat

Om annat valts i föregående fråga vad används då för förberedelsemetod?

Vilken förberedelsemetod används oftast?

Vilket preparat använder ni oftast vid sedering?

Hur ofta använder ni narkos som förberedelsemetod per vecka?

Övriga frågor

Har ni några speciella utsmyckningar/dekorationer i undersökningsrummet anpassat till barn? Så som väggmålning eller liknande.

ja nej

Om ni svarat ja på föregående fråga vad för utsmyckningar/dekorationer har ni?

Hänvisar ni patienter till någon informationssida på internet? ja

nej

Om ja på föregående fråga vilken internetsida hänvisar ni till?

Har ni några speciella program anpassade till barn i undersökningsrummet eller i ett förberedelserum? Så som till exempel Philips Ambient Experience se mer information via länk http://www8.healthcare.philips.com/ae/solutions/mri.html

ja nej

Bilaga 2

Hej vi heter Anna Pettersson och Christine Andersson, vi går sista terminen på Röntgensjuksköterskeprogrammet vid Örebro Universitet som vi tidigare berättat.

Vi skulle vilja påminna er om att besvara hela enkäten via länken. Om ni har besvarat hela enkäten kan ni bortse från denna påminnelse.

Vi skulle också väldigt gärna vilja att ni mailar ert informationsbrev som ni skickar till patienten inför en undersökning. Om ni inte har något informationsbrev så får ni gärna meddela oss detta. Länk till enkät: https://www.webbenkater.com/s/29328c6

Tack på förhand Anna & Christine Anna Pettersson och Christine Andersson Röntgensjuksköterskeprogrammet 2015

e-mail: annpeh122@studentmail.oru.se och Christineande55@hotmail.com Telefon: Anna 0730-40 03 13 och Christine 0703-21 15 30

Kontaktuppgifter till vår handledare: Christer Ström

0733568438