Expansion av handelsområdet Dalahästen
Linn Sundberg
EXAMENSARBETE 2008
Expansion av handelsområdet Dalahästen
Expansion of commerce area Dalahästen
Linn Sundberg
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet byggnadsteknik. Arbetet är ett led i magisterutbildningen.
Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Handledare: Göran Hellborg
Omfattning: 15 högskolepoäng (D-nivå)
Datum:
Abstract
This paper contains an expansion of an external shopping area outside Avesta, Sweden. It is main roads next to the planned area for traffic to the mountains and the region next to the lake Siljan.
Today the area contains a supermarket, a restaurant, a few outlet shops, a gas station, and a few other stores with seldom merchandise.
The area will be designed and developed on an early stage in this paper and will result in a material based to continue the planning of the expansion. There will also be some reasoning about the old part and the possibilities to create something new and interesting.
In the late 80s, the first area of this site was built and since that it has been supplements with some buildings and now it is a research to exploit the undeveloped part.
The buildings today are quite simple and look the same. They are missing a good connection with the area and have no local materials. That’s one point that will be looked at, to create something with affiliation to the geographical area.
The municipally where this is situated is a small city with a shopping center in the heart of the city and this new area needs to attract both the local population and the people driving by. There are two major roads connecting next to.
We will see to the area as well as the possibilities to create something that contains innovations and still has the connection to today’s impression. There will be some side thoughts about possibilities to change the old and there will also be some thoughts about the marketing. To create something strong, something
Sammanfattning
Sammanfattning
Externhandelsområdet som ligger placerat mellan riksväg 68 och 70 har idag en fungerande sällan- och dagligvaruhandel, restaurang och bensinstation. Området har även en möjlighet till expansion i och med att den ytterligare mark som finns på området kan exploateras.
Området kommer i denna rapport behandlas genom en utformning och ett program för den nya byggnaden samt förslag kring renovering och justering av nuvarande verksamhet.
Det nuvarande området har sitt ursprung från sent 1980-tal och området har sedan utökats i samma anda. Det andas väldigt mycket prefabricerat och saknar anknytning till bygden med de material som kan knytas till länet och regionen. Att det är en liten kommun med ett fungerande handelsområde i stadskärnan avgör att detta område behöver attrahera förbipasserande. Siktlinjer, blickfång och attraktion från vägen ses som viktiga delar i expansionen.
Expansionen, vilken kommer att kunna erbjuda nytänkande samt andas nytt på området utan att helt bryta mot det som redan finns. Med kompletterande möjligheter att förändra de byggnader som finns, marknadsföring och generera en helhet i området kan komma att skapa ett expansivt och levande område.
Nyckelord Expansion Handel Identitet Möten Utformning Profilering
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4 1.1 BAKGRUND ... 4 1.2 SYFTE OCH MÅL ... 4 1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 5 1.4 DISPOSITION ... 5 2 Teoretisk bakgrund ... 7 2.1 HANDEL –EXTERNHANDEL ... 7 2.2 REFERENSOBJEKT ... 8 2.2.1 Stary Browar ... 8 2.2.2 Västra hamnen ... 9 2.2.3 Waterfront ... 9 2.3 OMRÅDES STUDIER ... 102.4 BAKGRUNDSFAKTA –DALAHÄSTENS HANDELSPLATS ... 10
3 Genomförande ... 12 3.1 MÅLGRUPP ... 12 3.2 FUNKTIONER ... 13 3.3 PROGRAMUTREDNING ... 14 3.3.1 Byggprogram ... 14 3.4 DESIGN -WORKBOARD ... 15
3.4.1 Inspiration och referenser ... 15
3.4.2 Grafisk profil ... 15 3.4.3 Färger ... 16 3.4.4 Former ... 17 3.4.5 Material ... 17 3.5 SKISSER ... 19 3.5.1 Volymstudier – Former ... 19
Bild 3.5.1 c -Planskiss i Sketchup ... 20
3.5.2 Skiss A ... 20 3.5.3 Skissförslag B ... 21 3.5.4 Skissförslag C ... 22 3.5.5 Skissanalys ... 22 3.6 BEARBETNING ... 23 4 Resultat ... 26
4.1 BYGGNADENS UTFORMNING OCH IDENTITET... 26
4.2 BYGGPROGRAMMET ... 30
4.2.1 Lokalprogrammet ... 30
5 Slutsats och diskussion ... 32
6 Referenser ... 33
6.1 TRYCKTA ... 33
6.2 OTRYCKTA ... 33
7 Sökord ... 34
Inledning
1 Inledning
Olika delar har valts in i inledningen och man kan komma att se viktiga delar så som bakgrund, avgränsningar och disposition tas upp för att skapa en bra och enkel presentation av en möjlig expansion av handelsområdet dalahästen.
1.1 Bakgrund
De första tankarna kring denna uppgift gick kring att utveckla något man kan härröra till allmän nyttan, då flertalet projekt som tidigare genomförts haft stort fokus på boende.
Att sedan arbetet skulle vara relaterat till något som jag kände samhörighet och har någon relation till kändes som en huvudpunkt. Efter vissa funderingar kring vilka områden och specifika delar som kunde bearbetas kontaktades således en fastighetsförvaltare.
Förvaltaren i detta läge är Omniagruppen och med dem diskuterades olika fastigheter lika så områden. Vi kom efter övervägningar fram till att de skulle ha intresse i att se vad man skulle kunna åstadkomma med en tomt som de har oexploaterad invid ett handelsområde i dag. Så att det kommersiella intresset tillgodoses samt att det finns en relation till staden och området.
Att i en liten kommun utveckla ett handelscentrum som består av
sällanköpsvaror i den lägre prisklassen samt vissa outlet-verksamheter kan anses vara problematiskt om man inte har något som drar kunderna. Att detta område ligger vid en korsning av två riksvägar som är relativt hårt trafikerade av turister ses som en potentiell tillströmning av kunder.
Tanken kring detta utformningsarbete kommer att vara väldigt styrd mot att försöka plocka upp dagens budskap och idéer och skapa en stark identitet över området. Således kommer det i arbetet kring detta utredas vilka möjliga
verksamheter man kan komplettera detta område med.
1.2 Syfte och mål
Syftet
Att genom ett examensarbete skapa ett förslag på hur man kan utveckla Handelsplats Dalahästen.
Denna undersökning skall vara relaterad till området och genom
litteraturstudier, jämförande studier samt inspirationsbesök på andra platser anses hjälpa att nå den uppsatta nivån.
I och med att tyngden kommer att ligga på att utforma ett förslag som 3d-modelleras i ett tidigt skede kommer övriga delar i området behandlas i text. Vissa tankar kommer finnas men ej utformas i detta läge.
Arbetet kommer att mynna ut i denna rapport, där modellerade planer och inspirationsbilder kommer att ingå. Tid kommer även att läggas på att skapa en grafisk profil för att ge arbetet en tyngd och en samhörighet med resterande delar i området.
Slutprodukten kommer att vara ett design dokument som kommer visa olika delar ur rapportens resultat. Detta dokument kommer bland annat innehålla delar kring målgrupp, behovsanalys, materialval, former och tillslut fasadutsnitt och planförslag.
Uppdraget görs fristående men med tillstånd av Omniagruppen som är
förvaltaren, till de i dag befintliga byggnaderna, samt ägaren till den mark där de redan nu har tankar på en eventuell expansion. Att skapa ett förslag helt i avstånd från deras och tidigare anlitade arkitekts synvinkel anses kan vara bra för en eventuell framtida process.
1.3 Avgränsningar
Förslaget kommer att anta en tidig presentationskaraktär och således kommer inte några detaljerade handlingar skapas. Tekniska lösningar kommer heller inte vara helt utredda, bara dess omfattning och utrymmesbehov i den utformade lokalen.
I övrigt kommer spekulationer kring eventuella möjliga hyresgästers behov vara svåra att väga in. Delar av planen kommer att vara preliminär för att det skall finnas en möjlighet att ändra i ett hyresgästanpassninsskede.
Övriga delar som kommer att bortses i detta skede är ekonomiska faktorer samt konstruktion och lastberäkningar.
1.4 Disposition
Huvudsakligt fokus i rapporten är designprocess, målgruppsidentifiering, 3D- modellering och slutligen viss visualisering
Teoretiskbakgrund, Kapitel 2
Målen med detta kapitel är att läsaren ska få en klar bild av vad som är bakgrunden till handelsområden och dess utveckling.
Inledning
Detta kapitel är baserat på litteraturstudier och har bearbetats för att ge en övergripande och klar introduktion till ämnet.
Genomförande, Kapitel 3
Kapitels delmål är att genom platsstudier, inventering och tidigare
bakgrundsstudier tolka och realisera teorierna för att gå vidare till att behandla resultatet.
- Framtagande av ett designdokument
o Material, färger, former, referenser, inspiration samt designkriterier. o Studera detaljplanen
- Skisser och diskussion kring utnyttjande av tomten - Resonera kring målgrupp och redogöra för behovet - Sammanställning av inventering
Resultat, Kapitel 4
Här finner man en framläggning av vad som ses som det slutgiltiga resultatet - Sätta samman ett material utifrån förutsättningarna med såväl beskrivning
och skisser
Slutsats/diskussion, Kapitel 5
De egna tankarna och idéerna kring projektet som helhet presenteras. - Är utformningen slagkraftig, har man hittat rätt målgrupp? - Känns förslaget relativt till dagsläget och behovet?
2 Teoretisk bakgrund
2.1 Handel – Externhandel
Om man ser till hur handeln skapats så kan man dra paralleller till de gamla marknaderna som senare gick över till väl arrangerade handelsplatser och landsortsbutiker. Man ser att med utvecklingen har man fått mera lagar och förordningar. Med den internationella handelns genombrott ser man att tullar blir mera intressanta.
För att knyta an till den svenska marknaden ser man hur man gått från en inarbetad handelsbod alternativt landshandel till stora shoppingcentra och inomhus gallerior. Vägen har varit genom att vi samlar oss i städer och samlar våra inköp till ett ställe och under en viss tidsperiod vill vi uträtta så mycket som möjligt. Att då ha en samlad handel är viktigt för dagens kunder, att man sedan kan nå den enkelt är ett måste. Externhandelsområden har bildats för att de kan få bra placeringar vid huvudleder, större vägar och trafikplatser samt tomter som fortfarande kan expanderas. Att man ofta ser att dessa ligger i utkanterna av städer och samhällen är för att omgivningen inte skall störas i samma utsträckning. Alternativet är stadscentrumsshopping, här ses dock inga större varuhus för dagligvaror och vissa specifika storvaruhus för bland annat elektronik och byggvaror. Man kan se att trenden med
externshoppingsområden växer mer och mer i det bilburna Sverige, sedan man började med gallerior på slutet av 1800-talet kan det ses att handelskedjorna har växt och det tillkommer flertalet större aktörer på marknaden
Idag kan man se att ca ¼ av all handel är förlagd till externcenter och de exploateras som aldrig förr. Vad som är gynnsamt för verksamheter som externa shoppingområden är, demografiska förändringar, teknisk utveckling, internationalisering och ekonomisk tillväxt [13]. I och med den goda
ekonomin som har funnits i Sverige de senaste åren har det satsat mycket på shopping. Frågan är vad som händer i dagsläget då man kan se att omsättningen för bland annat större konfektionsföretag sviker.
Vad som är väl värt att tänka på är självklart placeringarna av centrumen men så väl som dessa så bör man se till vilken shoppingkultur som finns i området. Är man främmande eller välkomnar man ett centrum med öppna armar? Det finns mängder av åsikter kring placeringen av externcentrum som oftast ligger så du behöver bil för att kunna nå samt vid större leder av trafik som gör att stadskärnor förändras.
Något som inte bör glömmas när det handlar om handel är att kunden strävar efter förnyelse och ett centrum kan tappa sina besökare om man inte har nytänkande.
Teoretisk bakgrund
2.2 Referensobjekt
Inspiration för själva handelsområdet kommer bland annat från projekt,
Waterfront, Tuborg hamn, Hammarbysjöstad, Stockholm, Gamla Byn, Avesta, Västra Hamnen, Malmö, Stary Browar, Poznan, Polen. Inspiration kommer även från tidskrifter och uppslag i dagens media samt en del blickar mot industridesignen.
2.2.1 Stary Browar
Bildserie 2.2.1 – Privat
Detta är ett större shoppingcentrum i den tredje största staden i Polen, Poznan. Centret har vuxit fram av gamla industrier och har fortfarande en industriprägel i sitt utformande. Centrat har invändigt en rymd med en stor ljusgård i mitten och hängande balkongstråk för butikerna. Byggnaden är storskalig i
jämförelese med mitt projekt och har flera faktorer som man verkligen inte kan beröra på samma vis. Dels storleken, dels placering men i sin hel het så känns byggnaden som en inspirerande byggnad där hela fasader kan finnas med i en lösning för både butiker och parkering. Att man valt att använda sig av klassist tegel känns bra i hänseende till vad som eventuellt kan komma att diskuteras kring dalahästens utbyggnad. Teglet i detta fall knyter an till de gamla delarna och bryts upp med den välvda delen i glas som ger byggnaden en stark karaktär och en ihågkommande faktor.
2.2.2 Västra hamnen
Bildserie 2.2.2 – Privat
Västrahamnen i Malmö har ingen speciell shoppinganknytning förutom att den har vissa bottenvåningar med butiker i huvudstråken. Men varför jag valt att ha detta område som en referenspunkt är att här har man blandat stilar, material och formuttryck i mängder och de gör att det blir en väldigt varierande och svåravläst gång genom området. Att knyta till en del material och former är vad Västra hamnen kan det detta projekt. Att man på bilden ovan t. v. ser att de olika materialen på något vis hör samman och ligger i samma liv ger ett
speciellt men livfullt intryck. På bilden t. h. kan man se hur man har använt sig av tegel på ett speciellt och nytänkande vis.
Att ta med från Västra hamen: - Mixa ej för mycket – Tegel och nytänkande – - levande fasader med hjälp av material.
2.2.3 Waterfront
Bildserie 2.2.3 – Privat
Ett shoppingcenter i Tuborg som har en fasad som ger liv och skapar
nyfikenhet känns som det starka. Även formspråket är intressant då man har välvda väggar i botten och har en hårt hållen kvadratisk form i ovanvåningen. Centret i sig har heller inte storleksmässiga jämförelser med det som utformas för handelsplats Dalahästen, då detta är ett större detaljhandelsområde som innefattar flertalet butiker och restauranger.
Teoretisk bakgrund
Att ta med från Waterfront: Livlig fasad – Blandade former
2.3 Områdes studier
Detaljplanestudierna har mestadels varit ytliga och enbart skett för att se själva gränserna för byggnationen. Den plan som finns har en ganska stramt hållen möjlighet till expansion. Om man sedan ser till de planer som förvaltaren redan har tagit fram så kommer en volymstudie vara välbehövlig för att se hur pass slagkraftigt ett sådant förslag skulle kunna vara samt vilka parametrar man skall spara.
Området i dag har studerats på olika vis, genom att göra platsbesök, fota och försöka se på de olika applikationer (likt Google Earth) hur tomten beter sig från olika riktningar och vad man kan se av tomten. Undersökningarna har gjorts för att hitta nyckellägen och punkter.
2.4 Bakgrundsfakta – Dalahästens Handelsplats
Handelsplatsen som finns idag har sina rötter från 1989 då man börjadefärdigställa den 13 meter höga dalahästen som signifierar området i dag. Under tiden har man etablerat en vägkrog där man har haft olika verksamheter genom åren. Samt att man under årens lopp har utökat handeln i området med flera externhandels butiker. Den senaste expansionen skedde under 2007 då man utökade med flera byggnader och det tillkom flera verksamheter.
Verksamheter som finns idag:
Willys – Livsmedel Skokanonen – Konfektion
Restaurang Dalahästen - Restaurang Baghera – Konfektion Masgrillen – Restaurang Haglöfs – Konfektion
Elda butiken –Hem och fritid Jysk –Hem och fritid PerKvadrat(byggvaror) –Hem och fritid T&K Cykelbutik – Fritid Ö&B Överskottsbolaget –Hem och fritid Flügger färg –Hem och fritid
Shell – Service Perma bilvård –Service
Samt att man i affärsbyggnaden med restaurangen hittar mindre utställningar av en kökstillverkare samt en mindre hantverksbod.
Man kan i området se en viss ökning av handeln under de senare åren (sedan 2002). I denna region kan området ses som det enda i sitt slag och är definitivt södra Dalarnas största shopping område. I sin region ser man bland annat Avesta, Norberg och Hedemora Kommun som primärområde, där man hittar ca 43 000 invånare. Sekundärt väver man in Fagersta och Sala och får en total befolkning på ca 76 600 som underlag för centrat. I och med dess placering i en knutpunkt mellan två riksvägar, 68 och 70, man har en ytterligare en bilburen skara att utmana. Riksväg 70 är den väg som förbinder Dalarna – fjällvärden med östra delar av Sverige med
startpunkt i Enköping och går vid Norska gränsen vidare som en Norsk riksväg. Bergslagsdiagonalen, riksväg 68, tar oss från Örebro i väst vidare till Gävle på östkusten. Dessa två vägar trafikeras dagligen av ca 12000 fordon och skulle således kunna utmanas för att stanna.
Externhandelsområdet om ca 10 500 kvm förvaltas av Omniagruppen som även äger samtliga fastigheter förutom den som inhyses av Perma bilvård. I nuläget är samtliga lokaler uthyrda av de som finns byggda. Den
delfastighet som inte är utvecklad utan idag enbart är lättare skogsområde står inför en expansion och det är det som detta arbete kommer att ha som slutgiltig uppgift, att ta fram ett utvecklingsförslag.
Genomförande
3 Genomförande
Under denna rubrik kommer resonemanget kring design/workboarden
redovisas, en kortare programutredning samt en del skisser på hur området ser ut.
3.1 Målgrupp
Utifrån en observerande platsanalys kan man se följande mönster i besöksgrupperna.
- Bussresor med besökare som under vintertid reser till fjällvärlden och under sommartid reser till Siljansbygden.
- Barnfamiljer, tillresande för ovan nämnda ändamål.
- Ensamstående föräldrar från tätorten eller närliggande tätorter i ca 20-30 års åldern. Besöken görs för att göra större och mer kostnadsmedvetna inköp.
- Män 45+ inhandlar diverse material för hemmet, bilen, båten - Friluftintresserade, besöker Haglöfs för att marknadsföring nått ut
angående konceptbutiken.
- Förvärvsarbetare besöker lunchresturangen som erbjuder hämtmat samt ett bra urval av lunchrätter och salladsbuffé.
- Bensinstationen besöks kvällstid, då det är den enda med förlängda öppettider, här inhandlas akutvaror (Mjölk, bröd) samt snacks. - Besökare till Willys varierar oerhört, personer från hela tätorten,
närliggande samt förbipasserande. Detta för dagligvaruhandel.
Vad slutsatserna kan säga så ser man att lokalbefolkningen söker sig till servicen och till dagligvaror medan tillresta söker sig till sällanköpsvaror. Vilket medför att ett bra argument för att ta vidare denna expansion till
sällanköp och på så vis locka tillresta barnfamiljer samt yngre barnlösa resande. Att utöka servicen för lokalbefolkningen bör även ses som en betydelsefull del.
3.2 Funktioner
Vilka funktioner som önskas har tagits fram med hjälp av denna mind map som översätts till ett program och lokalbehov.
Genomförande
3.3 Programutredning
De olika delarna som kommer att finnas med i den nya byggnaden i
handelsområdet kommer att redovisas i ett enklare bygg och lokalprogram. Här kommer areor och behov av olika funktioner specificeras.
3.3.1 Byggprogram
I anslutning till det gamla området kommer denna nya byggnad innefatta flertalet möjligheter till butiker som är i samspråk med övriga butiker på området. Man skall känna att området knyts samman.
Nya byggnaden
Olika typer av verkare i byggnaden: - Konfektionsbutiker
- Hus och hembutiker - Café/ lättare mat - Kiosk/Pressbyrå
Entré
Denna skall vara utmärkande, en blickpunkt från såväl hela området som efter vägen. Entrén ska vara lätt att att hitta och en bra plats att mötas och en punkt som skapar nyfikenhet. I anslutning till entrén skall det finnas en
informationstavla kring olika verksamheter i området och en enklare turistinformation.
Café
Delen med enklare förtäring skall ligga centralt i byggnaden med möjlighet att beträda när övriga butiker är stängda. Det skall även ha en enkel förbindelse till de stängda delarna som behövs med tanke på personalutrymmen,
tillagningsmöjligheter och kylrum.
Butiker
(Omfattning, konfektion samt hus och hem.)
WC
För kunder kommer en WC grupp skapas med även tillgång till handikapptoalett. Lokalprogram Entré 80 m2 Café - Servering 140 m2 - Kök 10 - Lager 5 - Personal 4 Butiker 4000 m2
Varav personalutrymmen min: 4 m2 / Butik Varav lager min 4 m2/ Butik
(Lager och personalutrymmen baseras på storlek på butik)
WC – RWC 5 m2
3.4 Design - Workboard
Här bortser jag från eventuella hyresgästers ramar och utgår enbart efter ett förslag för självaste byggnaden.
3.4.1 Inspiration och referenser
Ett större referensmaterial har skapats för att tankarna kring material, form och färgval ska få utgå från specifika idéer för att nå slutresultatet. [Se bilaga 1]
3.4.2 Grafisk profil
Utvärdering av dagens skyltsystem och analys av utveckling.
Dagens skyltar sitter utmed Riksväg 70 och skyltar till en Rastplats med bensinstation, man saknar egen marknadsföring av själva dalahästens handelsområde.
Genomförande
Bild 3.4.2 - Privat
Skyltarna som finns på själva området känns gamla och håller inte samma linje. Avsaknaden av orienterings-, informations- och
marknadsföringsskyltar känns som en svag punkt.
Den grafiska profilen på det informationsmaterial som Omniagruppen, förvaltaren, har i dag känns även den inte som en igenkännande faktor. Att skapa en igenkännande faktor och ett varumärke för ett område likt detta känns som en viktig del, framför allt för att locka de med resväg samt enbart förbipasserande. Webbplatsen som finns i dag, www.dalahasten.com, skulle med visst engagemang även kunna profilera området mer och kunna knyta denna till övriga webbplatser som förbipasserande skulle besöka innan avfärd, så att man kunde öka nyfikenheten mera.
Att fortsätta på den profil med hästen som finns i dag känns som ett
naturligt steg. Att däremot skapa ett mera modernt och intressant gränssnitt och kunna utöka materialet utan att tappa sammanhållningen skulle ses som en positiv del. Visst arbete med den grafiska profilen kommer att
genomföras för att skapa en helhet. Resultaten av den grafiska profilen kommer att synas på samtliga bilagor med anknytning direkt till
slutresultatet.
3.4.3 Färger
Idag består området till stor del av det signifikativa orangea teglet i de äldre byggnaderna där även kulören knyts an till de nyare byggnadernas fasadelement som ses i samma kulör. Till detta kommer även taken på de olika byggnaderna som är ett orange tegeltak. För att bryta detta totalt sammanhållna intryck finns detaljer, fönster, vindskivor etc. i en grön nyans. Tanken på expansionen ligger i att fortsätta få ett sammanhållet intryck och att kunna väcka intresse.
Att se kulörerna som ett behov att återkoppla är helt rätt. Dock kan det kännas lite begränsat och för att knyta an till regionens varor och produkter kommer ett förslag tas fram med hänsyn till detta. En om profilering av området ses som en del i utvecklingen och att ge de nya fastigheterna samma orangea kulör(nedan till vänster) till viss del för att knyta samman ses som ett måste. Att vidare använda den gröna nyansen känns omotiverat och ett förslag på att förändra samtliga gröna ytor till en mörkare nyans som går mot den något matta färg som Falusvart (nedan till höger) ger ses som ett steg i områdets utveckling.
Bild 3.4.3a – Privat Bild 3.4.3b - Källa [5] 3.4.4 Former
Man ser generellt att det är stela huskroppar med raka vinklar och ganska regelbundna tak. Samtliga entréer har en trekantig form och plockas upp i glaspartier samt taksprång. Detta ses som en bidragande faktor till att hålla kommande huskroppar i samma formspråk och nyttja det som finns i stället för att skapa ett ytterligare språk som ögat behöver läsa.
3.4.5 Material
Som tidigare nämnts ses tegel i fasader och tak samt en del fasadplattor i tegel imitation och plåt i de äldre byggnaderna. De nya byggnaderna kommer att få en grund i tegel alternativt en putsad rödbränd fasad och en påbyggnad av rostfritt stål samt en del glas i fasadspråk. Att skapa ”it” intrycket för ögat och skapa en intressant blickpunkt från vägen ligger i fokus ihop med att få en lokalanknytning med materialval. Att med den rostfria plåten skapa ett stansat eller skuret mönster som skärmar av en del ljus samt skapar ett intressant intryck känns som en vass blickpunkt och något man skulle komma ihåg.
Genomförande
Att stansa ur mönster till panelerna behöver ha någon anknytning till regionen och flera objekt har studeras. Tankar har funnits kring naturen, skogen och idrotten men hela tiden har tankarna ramlat tillbaka på den häst som signifierar området idag. Hästen har fått området att vara ihågkommet och att bryta ett inarbetat varumärke känns fel. En bildserie nedan påvisar hur tankarna har gått kring de olika möjligheterna att skapa dessa större plåtar till delfasader.
Bildserie 3.4.5a – Egen bearbetning
Dessa olika stadier ger till slut en mall för en plåt som blir diffus men med rätt öga kan man skåda att det är den främre delen på en häst.
Mönstret är skapat för att möjliggöra roteringar och spegelvändningar på plåtarna.
Detta alternativ nådde inte de effekter som söktes och istället började tankarna kring skurna plåtar likt referensbild, nedan, skapas med snitten från hästens kurbits.
Bild 3.4.5b - Källa [6] Bildserie 3.4.5c – Egen bearbetning
Denna form kändes som om den kan skapa ett intressant uttryck och ett mönster som är enklare att se, ta in och förstå. Vidare bearbetning kommer göras på detta mönster. Mönstret kommer sedan att appliceras på en skrynklig rostfri plåt som tillverkas som ett nät över delar av fasaden.
3.5 Skisser
Skisser har skett i olika stadier i olika former, samtliga skisser har påbörjats för hand och gått vidare via Sketchup till Archicad som har fått stå som plattform för 3d-modelleringen.
3.5.1 Volymstudier – Former
Omniagruppen har sedan tidigare tagit fram ett förslag på en eventuell expansion. Jag har valt att kolla på dessa för att se om det känns som
slagkraftiga byggnader. I detta läge känner jag att det är bättre att nyttja tomten med en byggnad som kan inrymma flera funktioner för att blanda upp de fristående med en mera inomhus galleria. Jag tycker heller inte att dessa byggnader gör sig bra i volym med hänseende till höjd (samma höjd som övriga byggnader). Att använda deras tidigare förslag skulle för min del kännas fel och vidare skisser kommer ske kring möjligheter på tomten. Bilderna nedan visar Omniagruppens förslag.
Genomförande
Bild 3.5.1 c -Planskiss i Sketchup
3.5.2 Skiss A
Denna skiss bygger på den fösta formen som Omniagruppen redan har i sitt förslag. Det känns som om den har ett bra liv mot vägen och får därför vara kvar. Att sedan bryta formen blir en nackdel för trafik och för siktlinjer mot det bakre huset.
Bild 3.5.2 a – Handskissaad Bild 3.5.2 a - Volymstudie i Sketchup
3.5.3 Skissförslag B
Denna skiss har samma fasad liv mot vägen som tidigare och det känns som en bra fortsättning att knyta an mot tomtgränsen och få en vinkel på byggnaden som fortfarande inte stör den bakre, sett från gatan.
Entréerna känns logiskt placerade
Bild 3.5.3b -Handskissad Bild 3.5.3b -Volymstudie i Sketchup
Genomförande
3.5.4 Skissförslag C
Entréerna känns intressanta men formen medger inte till några bra planlösningsmöjligheter, då det blir trångt och ingen rundgång.
Bild 3.5.4a - Handskissad Bild 3.5.4b - Volymstudie i
Sketchup
Bild 3.5.4c - Planskiss i Sketchup 3.5.5 Skissanalys
Efter en analys av samtliga skisser kommer skissförlag B att väljas för vidare bearbetning och framställande av fasader, interiörer och presentations material. Skiss B anser jag vara en slagkraftigare byggnad som hör mera till övriga
byggnader i området. Den nyttjar tomten och den får bra entrélägen med samspel mot de andra samt att genom att öppna upp och experimentera med formerna kring hörnen kan man få de tidigare sökta blickpunkterna. Det känns även som en byggnad som skulle kunna inrymma flertalet butikslösningar för att göra det möjligt för flera olika verksamheter i byggnaden.
3.6 Bearbetning
Vidare utformning skisser på det valda förslaget skiss B kommer att följas under för att sedan anknytas till resultatet.
Bild 3.6a - Tidigt skede skiss
En enklare funktionsstudie över hur man kan placera olika funktioner och verksamheter där även vissa fasadavsnitt visas. Ur denna skiss kan man se hur planen börjar växa fram och att karaktären ändrar skepnad mot olika delar av tomten.
Genomförande
Att placera verksamheter som inte kräver ljus mot den bakre fasaden som är mot ett skogsparti känns naturligt. Att öppna upp och använda fasaden som ett skyltfönster mot vägen känns även det som en bra ståndpunkt. Att den
trekantiga formen på entrén kommer åter från övriga byggnader på området är ett steg i
samhörigheten.
Bild 3.6d – Skiss entré samt fasad mot väg
Första skiss där man på den översta ser entrépartiet stängt mot gatan. Vilket vidare bearbetas till en öppenhet även ut mot tillfartsgatan. I den nedersta bilden kan man se det fasadhörn som kommer sticka ut mot riksväg 70 och kommer möjliggöra reklamplatser mot vägen. Denna fasad jobbas vidare under samma skepnad
Bild 3.7 – Fasad med materialval och rostfri plåt
Fasaden växer fram med den röda putsen, den veckade rostfria stålet som en nätmaska i fasad. Med avsnitten i Falusvart som bryter och fungerar som en grund för reklamskyltar för kommande butiker.
Resultat
4 Resultat
4.1 Byggnadens utformning och identitet
Man kan se en utformning som möjliggör en siktlinje för norrgående trafik på Rv.70 samt en skymtande fasad för södergående trafik. Vilket har varit ett delmål genom hela utformningsskedet.
Bild 4.1a – Vy över den nya byggnaden
I bilden ovan kan man se hur huset tar form. Man ser tillhörighet till de gamla byggnaderna med trianglarna kring entrépartier. Man kan skåda det infällda glaset som ligger med vattenavrinning på mitten av taket. Takytan ses även inverterad mot övriga tak för att skapa ett nytt formspråk men inte bryta för mycket mot det generella på området. Att sedan glaspartiet försetts med den skrynkliga rostfria plåten som fångar upp kurbitsen på dalahästen som står på motsatt sida av vägen är också en intressant blickpunkt.
Planlösning som visar de olika butikslägena, de olika möjliga lägena för slutna rum i butikerna samt att man ser de olika funktionerna i huset.
Bild 4.1c – Skyltning
Detta förstärks sedan med en ny expanderad skyltning som antar samma
grafiska profil som resterande material kommer att få. Skylten ovan kan man se som en i ledet för att marknadsföra området utmed vägarna. I övrigt ses denna som stark och profilerande, igenkännande och den ska skapa en trygghet. En stark profil skall komma igen i de olika butikernas sätt att vara och
marknadsföra sig så väl som restaurangen.
Detta speglar bara vart man har valt att placera sin verksamhet och det kan inte inkräkta på den egna profilen som olika verkare har utan ska fungera som ett komplement för att lyfta området som helhet. Att skapa en gemensam stark marknadsföring genererar högre nyfikenhet hos besökaren än just en butik alt restaurang.
Resultat
Den nya byggnaden är skapad för att möjliggöra olika former och storlekar av verkare och butiker kan anpassas utefter storleksbehov på ett enkelt sätt, genom att använda sig av olika lägen och uppdelningar. Att de centrala delarna som fyller besökarens utökade behov vid butiksflanering, så som toaletter,
bankomater och lättare förtäring har låsta lägen i lokalen, lika så entréer samt lastintag. Låsta lägen för lager och personalutrymmen är också inplacerade i mörka delar av butikerna där man inte kan nå fasad eller skyltfönster läge. Vid etablering ses indelning av butiker över, komplettering och justering av öppna och slutna partier sker till procentsatserna, Öppet/Glas: 70 procent, Stängd 30 procent, detta mot kundstråken. Kundstråken behandlas med tillfälliga sittytor samt att caféer som är tänkt att avlasta restaurangen och möjliggöra ett flöde även under icke butikstid för lokalbefolkningen förses med goda ytor för vila.
Bild 4.1d – Gångstråk med plats för information och utställningsmaterial
Materialen är anpassade efter att passa in med de befintliga byggnaderna där ett förslag på viss renovering och uttrycksförändring även ses i redovisade bilder. Där det ska ses som en tidig skiss och behöver studeras vidare om det
Fasaderna nedan visar de olika intressanta delarna av byggnaden och ej lastkaj samt fasad som vetter mot skogspartiet vilka känns ointressanta i dagsläget.
Bild 4.1f – Fasader
Byggnadernas former är även anpassade för att få samhörighet med övriga befintliga byggnader. Detta gör att man får ett sammanhållet område med en stark identitet och ett stopp man kommer ihåg som förbi passerande. Man har i dag även den starka punkten i världens största dalahäst som finns på området men man behöver arbeta för att flera besökare kommer ihåg dalahästen som handelsområde.
Resultat
4.2 Byggprogrammet
Det tidigare angivna programmet har kunnat följas till större del och en del justeringar har uppkommit under processens gång. Generellt handlar det om butikernas funktioner, caféet och korridorer.
4.2.1 Lokalprogrammet
En jämförelse mellan det lokalprogram som kan ses i genomförandekapitlet jämförs här under med det program som blir det slutgiltiga i och med
skissförslag b.
Entré med information 150 m2 Café
- Servering 47 m2
- Sittytor 200 m2 + 240 m2 i etage - Kök kombinerad disk
och kylutrymme 100 m2
- Lager kombinerat med kök, disk, kyl
- Personal Min 5 m2 av köks och lager utrymmet
Butiker 3180 m2
- Varav personalutrymmen min: 5 m2/Butik
WC – RWC 12 m2
4.2.1.1 Jämförelse mot uppsatt förslag:
Slutgiltigt (m2) Föreslaget Entré 150 80 Café - Servering 47 - - Sittytor 200+240(etage) 140 - Kök/disk 100 50
Butiker
3180
- Personal min 5/ butik
WC/RWC 12
Den största förändringen har skett i cafédelen där den har blivit större och nu även är tänkt att kunna kombinera sin verksamhet mot den som finns hos restaurangen idag. Detta för att tillfredställa de olika målgruppernas varierande behov och dels för att kunna avlasta varandra vid stor belastning. I övrigt har butiksytorna minskat mycket vilket kan ses annorlunda då tanken från början var generell och nu har indelningen skett och i det senare lokalprogammet finns ej kundstråken specificerade vilka tidigare räknades med den totala butiksyta.
Slutsats och diskussion
5 Slutsats och diskussion
Målgruppen identifierades lokalt och behovsanalysen pekar på ett spritt
intresseområde. Utifrån det regionala behovet tillsammans med behovsanalysen så är området i behov av att blanda upplevelserelaterade butiker så som jakt, friluftsliv, idrott tillsammans med aktiviteter för barn. Det regionala behovet tyder också på ett behov av att ett café bör utvecklas inne i den nya lokalen för att vägkrogen, som i dag har stora volymer med kunder, kan avlastas under vissa tider samt att utöka utbudet.
Utformningsförslaget känns relevant och det finns flera delar som kan vidare arbetas och utvecklas. Att sedan projektet inte fick den visualiseringskaraktär som eftersträvades från början kan bero på att jag tyckte det var intressant med att försöka jobba fram ett bra material krig förutsättningarna och möjligheterna. Det var intressant att bearbeta de olika marknadsföringsstrategierna och
målgruppsredogörelser som fanns. Att specificera möjligheterna, hämta material och skapa upp förutsättningar som är hårt dragna innan projektet startade sitt utformningsskede kändes också utmanande. Vad som fick halta när arbetet kom att ta en mera undersökande karaktär var utformning och
visualisering vilken var tanken från början. Men om man ser till fördelarna har jag upptäckt ett annat sätt att angripa problemen och vid ett annat
tidsperspektiv och omfattning hade båda delarna varit önskvärda att ha samma fokusering på.
I efterhand kan jag känna att det hade varit ett plus att beröra mer
målgruppsidentifiering, marknadsstrategier och strama utformningsmanualer och dess krav mer i utbildningen.
Förslaget som är framtaget tycker jag kan användas som inspirationsmaterial för vidare bearbetningarna av området och kan ses som en tidig förstudie.
6 Referenser
6.1 Tryckta[1] Wirsäll, Nils-Erik, (1986) Handelns förnyelse - chanser, risker,
möjligheter, Ica, ISBN: 91-534-5036-1
[2] Sköld Nilsson, Ann, Schmidt Thurow, Helena,(2004) Butiksboken
Butiksboken : för dig som jobbar inom detaljhandeln, Liber, ISBN
91-47-07375-6
[3] Hyttner, Bo, Sälja i Butik: praktiska idéer för en god affär, praktiska idéer för en god affär, ISBN 91-7027-085-6
[4] Fox, Jeffery J, (2002) Att hitta och behålla kunder Stockholm Svenska förlaget ISBN 91-7738-617-5
[5] Savås, Gunnar,(2000) Från handelsbod till stormarknad, Norsborg, cop,
ISBN 91-630-8867-3
[6] Bergman Bosse, (2003) Handelsplats, shopping, stadsliv : en historik om
butiksformer, säljritualer och det moderna stadslivets trivialisering,
Symposion, ISBN 91-7139-590-3
[7] Garvill, Jörgen, (2003) Betydelsen av lokalisering av handel för inköps-
och resmönster, Umeå : Transportforskningsenheten, Umeå universitet,
TRUM-rapport, 2003:4
[8] Spolander, Krister, (1999) Staden, bilen, farten, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF), ISBN 91-87198-23-1
[10] Cattermole, Paul, (2006) Buildings for tomorrow : architecture that
changed our world , Thames & Hudson, ISBN 05-00-34228-8
[11] Dawson, John A., (1983) Shopping centre development, Longman, ISBN 05-82-30068-1
[12] Riewoldt Otto, (2002) Brandscaping : worlds of experience in retail
design = Erlebnisdesign für Einkaufswelten, Birkhäuser ISBN
37-64-36674-5
[13] Fölster, Stefan, Bergström, Fredrik (2001), Kampen om köpkraften, Handelsutrednings institut
[14] Olsson, Sören, Lind, Jan-Erik, Björck Lena, (2005) Framtidens
stadsdelsutveckling, Förvaltnings AB framtiden 6.2 Otryckta
[1] www.dalahasten.com, 2008-04-21 [2] www.dalademokraten.se, 2008-08-10
[3] Peter Granqvist, Planingenjör/Bygglovshandläggare,V-Dala Bygg [4] Per Folkjärn, Avesta Ing. Byrå
[5] http://www.faluredpaint.com/upload/RodaTorget/819_medium.jpg
Sökord
7 Sökord
analys, 12, 15, 22 Barnfamiljer, 12 Bussresor, 12 dalahästen, 4, 10 Dalahästen, 1, 2, 4, 9, 10 designprocess, 5 expansion, 1, 2, 4, 5, 6, 11, 12 Expansion, 1, 2 Externhandelsområdet, 2, 11 Friluftintresserade, 12 Handel, 2, 7Hem och fritid, 10 Identitet, 2 intervjuer, 6 Livsmedel, 10 lokalbehov, 13 Omniagruppen, 4, 5, 11, 16, 19, 20 Profilering, 2 referensmaterial, 15 reklamplatser, 25 renovering, 28 restaurang, 2 Restaurang, 10 riksväg, 2, 11, 25 samhörighet, 29 Service, 10 Siktlinjer, 2 Skisser, 19 Stary Browar, 8 Utformning, 2 Waterfront, 8, 9, 10 visualisering, 5 Västra Hamnen, 8
