Certifieringens påverkan i byggbranschen

(1)

Certifieringens påverkan i

byggbranchen

The impact of certification on the construction

industry

RONI ALSABTI

KTH

(2)

(3)

byggbranschen

The impact of certification on the construction industry

Författare: Roni Alsabti

Uppdragsgivare: Nordcert AB

Handledare: Annika Gram, KTH ABE

Douglas Wallding, Nordcert AB

Examinator: Folke Björk, KTH ABE

Examensarbete: 15 högskolepoäng inom byggteknik och design

Godkännandedatum:

2019-08-19

(4)

(5)

Sammanfattning

I detta examensarbete undersökes betydelsen av certifieringen för byggmaterial ute i byggbranschen. Studien har bedrivits på grund av bristen på information i hur certifieringen har påverkat

byggbranschen.

För att en producent skall kunna inneha certifiering för sin produkt krävs det att man genomgår en procedur som styrs av ett certifieringsorgan. Målet med att bli certifierade är en kvalitetsutveckling i material och producera mer hållbart och effektivt material. De som skapar direktiv och krav är EU och certifieringsorgan i Sverige som Nordcert erbjuder producenter denna certifiering vilket betyder att producentens produkt klarar EUs krav och innehar rätten att säljas inom EUs gränser.

En kontakt med producenterna som upprätthölls var grund till denna studie. Kontakten skapade intervju med 19 producenter totalt och dessa intervjuer blev resultatet i denna studie.

Frågeställningarna som besvarades lyder:

 Har certifieringen bidragit till en effektivisering av material?  Har certifieringen bidragit till en kvalitetsutveckling i material?  Har certifieringen bidragit till förbättringar inom arbetsmiljön?  Finns det något samband mellan olika tidpunkter av certifieringen?

Resultaten tyder till stor del att certifieringen har påverkat producenterna en hel del i och med vad den bidragit med. Det framstår att certifieringen följer ett samband i dess påverkan gentemot

producenterna. Det framgår att certifiering är en lönsam process att genomgå för producenter då det gynnar dem i deras kvalitets-, arbetsmiljö- och effektivitetsutveckling.

Nyckelord: Certifiering, Nordcert, Fabriksbetong, Stålkonstruktioner, Betongelement, Producent, byggbransch, Intervjudata, Byggmaterial

(6)

(7)

Abstract

In this thesis the impact of the certification for building materials in the construction industry is examined.

The study has been conducted because of the lack of information on how the certification has made an impact on the construction industry.

In order for a producer to be able to hold certification for his product, it is necessary to undergo a procedure that is controlled by a certification body. The goal of becoming certified is a quality development in materials and produce more sustainable and efficient materials. Those who create directives and requirements are EU and certification bodies in Sweden that Nordcert offers this certification to producers, which means that the producer's product meets the EU requirements and holds the right to be sold within the EU borders.

A contact with the producers that was maintained was the basis for this study. The contact created interviews with 19 producers in total and these interviews were the result of this study.

The questions that are answered read:

• Has the certification contributed to improving the efficiency of materials? • Has the certification contributed to a quality development in materials? • Has the certification contributed to improvements in the work environment? • Is there any connection between different times lengths of the certification?

The results largely indicate that the certification has affected the producers a great deal in terms of what it has contributed to. It appears that the certification follows a correlation with its impact on the producers. It is clear that a certification is a profitable process to go through for producers as it benefits them in their quality, efficiency and work enviromental develompent.

Keywords: Certification, Nordcert, Factory Concrete, Steel Structures, Concrete Elements, Manufacturer, Construction Industry, Interview Data, Building Materials

(8)

(9)

Förord

Denna studie är mitt examensarbete på högskoleingenjörsprogrammet med inriktning i Byggteknik och Design i Kungliga Tekniska Högskolan. Arbetet är genomfört av Roni Alsabti under vårterminen 2019. Examensarbetet är skrivet mot inriktningen Byggteknik och ger 15 högskolepoäng.

Jag vill passa på att tacka Douglas Wallding och Lars Åberg på Nordcert för deras bemötande och vilja att samarbeta. Min handledare på KTH, Annika Gram har stöttat mig väldigt mycket och visat mig vägen framåt utan några frågetecken.

Producenter som jag intervjuat vill jag också passa på att tacka. Ni ställde upp på en så kort varsel och tog er tid för att svara på mina frågor!

Tack till Johan Silfwerbrand och Teresa Isaksson på KTH för att ni har löst de problem som uppstått under denna period.

Roni Alsabti

2019-05-26

(10)

(11)

Ordlista

Kontrollprocedurer – Rutin kontroller som genomförs för att upprätthålla kvalitet i en viss process

Certifiering – Ett intyg på att man klarar av de standarder som ett ledningssystem ställer.

Kvalitetsledningssystem – System som förklarar hur en viss aktivitet bedrivs i en organisation

Producent – Företaget som tillverkar materialen

Tillverkningsstandard – De standarder som krav ställs på vid producering av materialen.

Kvalitetsstandard - De standarder som ett material måste uppnå i kvalitet

Transkribering – Telefonintervjuer som skrivs ner till intervjuer.

Byggmaterial – Material som används ute i byggen

Kvalitetsutveckling – Ett kvalitetsledningssystem brukar yrka på utveckling i kvalitet som mål

Effektivisering – En förbättrad arbetsgång tack vare mindre tidsåtgång alt. ökad produktivitet

(12)

(13)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1 Abstract ... 3 Förord ... 5 Ordlista ... 7 Innehållsförteckning ... 9 1. Inledning ... 11 1.1 Bakgrund ... 11 1.2 Problembeskrivning ... 11

1.3 Syfte och frågeställning ... 11

1.4 Målformulering ... 12 1.5 Avgränsningar ... 12 2. Metod ... 15 2.1 Tillvägagångssätt ... 15 2.2 Källor ... 15 3.1 NordCert ... 17 3.2 SWEDAC ... 17 4. Teoretisk referensram ... 19 4.1 CE-märkning av produkter ... 19 4.1.2 CE/1505... 19 4.2 SBS och BBC ... 20 4.3 Eurokoder ... 21 4.3.1 EKS ... 22 4.3.2 SIS ... 23

4.4 Bakgrund beträffande fabriksbetong, betongelement samt stålkonstruktioner ... 23

5. Genomförande ... 25 6. Resultat ... 27 7. Analys ... 32 8. Slutsats ... 34 Referenser ... 36 Bilagor... 38

(14)

(15)

1. Inledning

I detta kapitel förklaras bakgrunden till studien, hur den uppstod och varför den uppstod. Det redovisas de frågeställningarna som skapades i studien.

1.1 Bakgrund

Hållbarhet och utveckling är centrala ord i dagens byggbransch. För att kunna åstadkomma utveckling och hållbarhet så införs krav på hur byggmaterial skall produceras. Målet är att verka för god kvalitet. Certifieringsorgan är organisationer som står för att verifiera kompetens och hållbarhet av producenter. Inom armering, stål och betong finns det formulerade i respektive produktstandard som Europeiska Unionen ställer för att producenter skall inneha rätten att sälja sina varor. Certifieringsorgan av dessa krav för producenterna kan vara NordCert.

NordCert är ett certifieringsorgan som erbjuder en kvalitativ certifiering av processen till företag inom industrin som tillverkar armering, betong och stål. NordCert certifiering betyder att man tagit hänsyn till vad Europeiska Unionen har för krav i respektive tillverkningsstandard för byggprodukten. För att kunna säkerhetsställa att producenter uppfyller dessa krav utför man även regelbundna

kontrollprocedurer.

1.2 Problembeskrivning

Det finns brist på information om hur certifieringen har påverkat byggbranschen. Anledningen bakom detta är att inga undersökningar eller studier har utförts. Har kraven som blir skärpta med tiden bidragit till ett mer hållbart byggande? Har det lett till en kvalitetsutveckling i produkterna? Det är frågor som certifieringsorgan ställer och man vill förstå hur en certifiering har påverkat producenter.

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur certifieringen av byggmaterial har gjort skillnad när dåtid jämförs med nutid samt om certifieringens betydelse ute i industrin.

De frågor som kommer att utredas och besvaras är:

 Har certifieringen bidragit till en effektivisering av material?  Har certifieringen bidragit till en kvalitetsutveckling i material?  Har certifieringen bidragit till förbättringar inom arbetsmiljön?  Finns det något samband mellan olika tidpunkter av certifieringen?

(16)

1.4 Målformulering

Delmål 1: Upprätthålla kontakt med ett flertal producenter

Delmål 2: Genomföra intervjuer med producenterna. Uppnå minst 10 stycken intervjuer. Delmål 3: Skapa en bild av hela certifieringsprocessen

Delmål 4: Sammanfatta och analysera den insamlade informationen ifrån producenterna.

Målet är att sammanfatta och analysera certifikatets inverkan hos producent och mottagare och skapa en förståelse över hur certifikatet leder till ett mer hållbart byggande.

1.5 Avgränsningar

NordCert genomför certifiering inom ett flertal branscher, det valdes att avgränsas till dessa tillverkningsstandarder (Nordcert, 2019)

 Fabriksbetong EN206  Betongelement

EN 1168 Håldäcksplattor EN 13747 Plattbärlagselement

EN 1317-5 Skyddsanordn. för fordon, Barriärelement EN 14843 Trappor

EN 12737 Spaltgolv för djurstallar EN 14844 Kulvertelement

EN 12794 Betongpålar med ingjuten pålskarv EN 14991 Grundläggningselement

EN 12794 Betongpålar utan ingjuten pålskarv EN 14992 Väggelement

EN 13224 Bjälklags- och takelement EN 15050 Broelement

EN 13225 Balkar och pelare EN 15258 Stödmurselement  Stålkonstruktion EN1090-1

(17)

NordCerts certifierar producenter över Europa, valdes att begränsa kontakten till producenterna inom Sverige. Det kommer att skapa kontakter med ett flertal producenter inom de 3 branscherna. I

intervjuerna med kontakterna kommer dessa tre punkter att behandlas;  Kvalitet

 Effektivisering

(18)

(19)

2. Metod

I detta kapitel kommer metodiken till denna studie att redovisas. Tillvägagångssättet och källtyper för denna studie presenteras.

2.1 Tillvägagångssätt

Producenter kommer att till en början kartläggas och kontaktas via mail.

Producenterna kommer att få en förfrågan om tre typer av intervjuer i form av, platsintervju,

telefonintervju alternativt ett formulär. Huvudmålet är en platsintervju alternativt en telefonintervju för att kunna bedriva en konversation med producenter där de kan motivera sina svar utförligt.

En överenskommelse sker med producenten där frågorna besvaras i någon av de ovannämnda intervjumetodikerna. Transkribering av intervjuerna sker.

Informationssamling om Nordcert samt allmänt om Certifieringen för att ge läsaren en förståelse. Sedan ska resultaten analyseras och skapa en förståelse över de tre punkterna som behandlas inom de tre olika branscherna. Beskriva hur certifieringen har utvecklats och var den är på väg.

Försöka dra en slutsats över hur certifieringen har utvecklats med tiden samt finna likheter och skillnader inom de tre olika branscherna.

2.2 Källor

Källorna som kommer att användas till denna studie kommer till stor del vara nätbaserad information som till stor del ska ge läsaren kunskap om både NordCert samt varför dessa kvalitetssystem har ställts av EU.

När det gäller partiska åsikter och kommentarer kommer källkritik värderas noggrant för att undvika missledande information. Därför är det viktigt att upprätthålla neutralitet i informationssamlingen. Källor där partiska kommentarer förekommer kommer dessa att hänvisas tydligt till.

(20)

(21)

3. Nulägesbeskrivning

I detta kapitel presenteras företaget Nordcert samt organisationen SWEDAC.

3.1 NordCert

Nordcert AB är ett svenskbaserat certifieringsorgan som erbjuder certifiering till producenter av byggprodukter samt personcertifieringar. Nordcert AB grundades år 2001 och ägs idag gemensamt av Stiftelsen Betong och Ballastindustrins Utveckling (SBBK) samt Stiftelsen för Byggstålskvalitet.

Organisationen bedriver certifieringsverksamhet som eftersträvar kvalitetsutveckling i områdena armering, betong, ballast och stål.

De certifieringar som Nordcert utger innebär att företaget som blir godkända ges rätten att märka sina produkter med SBS, BBC eller CE/1505.

Byggprodukter som används i nuläget behöver inte produceras i Sverige. En del produkter produceras i andra länder inom Europa. Ett byggföretag får använda sig av byggprodukter producerade utanför Sverige förutsatt att produkterna följer Europeiska Unionens standarder för materialet.

Nordcert erbjuder certifiering till producenter inom hela Europa vars produkters destination är Sverige. Detta förenklar processen för ett byggföretag som köper in produkter utanför Sveriges gränser. Just Östeuropa står för en stor del av stål och betongverksamheten där till exempel Polen producerade 10,3 miljoner ton stål år 2018 ,(WorldSteel, 2018).

Nordcert innehar godkännande av EU som ett kompetent organ, de har då blivit tilldelade märket; CE/1505. Detta godkännande innebär att Nordcert är godkända certifieringsutgivare för harmoniserade standarder enligt Europeiska Unionens standarder för byggprodukter, (Nordcert, 2018).

3.2 SWEDAC

För att kunna bedriva en organisation som utför kontroller och certifieringar i Sverige behöver man bli ackrediterad. En ackreditering innebär att en organisation är godkänd för att utfärda dessa

certifieringar och kontroller. För att kunna uppnå ackreditering verifieras organisationens kompetens. I Sverige är det SWEDAC som utfärdar ackreditering. Nordcert AB innehar ackreditering av

SWEDAC som ett produktcertifieringsorgan enligt ISO/IEC 17065. Det innebär att Nordcerts certifieringar bedrivs under Svensk ackreditering, (SWEDAC).

(22)

(23)

4. Teoretisk referensram

I detta kapitel presenteras nödvändig bakgrundsinformation för denna studie beträffande certifiering, CE-märkning samt Eurokoder.

4.1 CE-märkning av produkter

Europeiska Unionen är en politisk och ekonomisk union som bildades år 1993 och består idag av 28 anslutande länder. Europeiska Unionen stod för en vision att skapa en fri och rörlig marknad med rättvisa förutsättningar. Den 22 juli 1993 beslutade Europeiska Rådet att rätt steg mot denna vision är att skapa nya direktiv för handelsmarknaden i EU. Meningen med dessa direktiv är att

förminska hinder som uppstår under handel och samtidigt tillåta mindre skillnader som uppstår mellan nationella krav (till exempel lagstiftning) att fortfarande vara acceptabelt, (Tricker, 2000). Namnet på den nya märkningen blev CE och ersatte den tidigare märkningen EC som var i användning mellan 1958 till 1993, (CE Marking), (CE Check EU).

CE står för Conformité Européene vilket på Franska innebär Europeisk Konfirmation. CE märket är till stora delar likt den Kinesiska Export märket, även den går under beteckningen CE vilket på engelska innebär China Export. Bemärkningen China Export är ingen officiell märkning som har underlag från Kinesiska myndigheter utan är en bemärkning som producenter sätter dit för att missleda kunden. Se Figur 1. En China Export märkt produkt har inte genomgått de krav som ställs för en produkt i Europeiska Unionen, (CE Check EU).

Figur 1: The CE mark of a product – Real or Fake?

Vid all typ av produkttillverkning över världen där försäljning är tänkt att ske inom EU så kan man finna en ”CE”-märkning på dessa produkter. Tillverkaren av produkten bär på ansvaret att få sin produkt CE-märkt.

En CE-märkning av en produkt innebär att den har mött de krav och standarder som ställs på

produkten inom miljö, säkerhet och hälsa. En CE-märkt produkt har med andra ord rätten att försäljas inom Europeiska Unionens samt EES deltagande länder, (European Commission, 2019).

Reglerna för CE-märkning i Sverige finnes i byggproduktförordningen som innehåller vilka krav som ställs för att kunna markera sin produkt med märkningen. Den är utgiven av Boverket.

4.1.2 CE/1505

CE/1505 är den CE-märkningen som Nordcert har bifogande underlag för att märka sina certifierade företag med. De fyra sista siffrorna är unikt för just Nordcert och dess certifierade företag, (Nordcert, 2018).

(24)

4.2 SBS och BBC

BBC står för Betong och Ballast Certifiering AB och är bildad av just den organisationen år 1993. Vid grundandet av Nordcert AB år 2001 implementerades BBC märkningen in i Nordcerts verksamhet och har sen dess använts som Nordcerts certifieringsmärke inom betong och ballast.

SBS står för Svensk Byggstålkontroll AB och är bildad av just den organisationen år 1971. Precis som BBC så implementerades detta märke in i Nordcerts verksamhet år 2001 och används som deras certifieringsmärke för Stålkonstruktioner.

Ibland kan en betongprodukt inneha både CE-märkning samt BBC/SBS märkning. Det finns även fall där en betongprodukt inte klarar av de harmoniska kraven som ställs av Europeiska Unionen mot CE-märkningen. Den kan dock ändå uppnå de svenska standarderna och märkas med BBC/SBS vilket innebär att den uppfyller kraven för den Svenska marknaden och får användas inom Sveriges gräns, (Nordcert, 2019).

Figur 3: Till vänser synes loggan för Svensk Byggstålkontroll AB, till höger synes loggan för Betong och Ballast certifiering AB

(25)

4.3 Eurokoder

Eurokoder är konstruktionsstandarder som länder inom EU har gemensamma krav på. Dessa dimensioneringsregler gäller bärverk för byggnader och anläggningar.

Eurokoderna kom till år 1975 baserat på artikel 95 ur Romfördraget men de första reglerna släpptes 9 år senare, 1984, (European Comission, 2018).

Europeiska Kommissionen och Europeiska Frihandelssammanslutningen(EFTA) är de som tar fram standarderna.

Syftet med eurokoderna är att bidra med krav på mekanisk hållbarhet, stabilitet samt säkerhet vid brand. Samtidigt är det en grund för specifikationer som står i kontrakt mellan konstruktion och konstruktörer. Konstruktörerna får en enklare start och förståelse för arbetet med Eurokoder. Sista syftet är att skapa harmoniserade tekniska specifikationer för byggprodukter. Alltså finns det krav på CE-märkning på vissa Eurokoder, (European Comission, 2018).

Eurokoderna är uppdelat i 10 stycken olika moment som hänger ihop med varandra. Det finns totalt 58 separata delar sammanlagt i dessa 10 moment.

(26)

Eurokoderna går under fyra unika nummer som inte skall förknippas med årtal. EN1990 - Grundläggande dimensioneringsregler

EN1991 - Laster på bärande konstruktioner

EN1992 - Dimensionering av betongkonstruktioner EN 1993 - Dimensionering av stålkonstruktioner

EN 1994 - Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong EN 1995 - Dimensionering av träkonstruktioner

EN 1996 - Dimensionering av murverkskonstruktioner EN1997 - Dimensionering av geokonstruktioner

EN1998 - Dimensionering av konstruktioner med hänsyn till jordbävning EN1999 - Dimensionering av aluminiumkonstruktioner

4.3.1 EKS

Eurokoderna i Sverige är tillämpad i Boverkets föreskrifter som går under namnet Europeiska Konstruktionsstandarder (EKS). Inom EKS så har man inte tagit hänsyn till Eurokoden EN1998- Dimensionering av konstruktioner med hänsyn till jordbävning på grund av att Boverket inte anser att det är relevant i Sverige.

EKS består av Eurokoderna fast är inte indelade i ’’ENxxxx’’ formatet utan är indelade i avdelningar. Avdelning A - Övergripande bestämmelser

Avdelning B - Grundläggande dimensioneringsregler Avdelning C - Laster på bärande konstruktioner

Avdelning D - Dimensionering av betongkonstruktioner Avdelning E - Dimensionering av stålkonstruktioner

Avdelning F - Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong Avdelning G - Dimensionering av träkonstruktioner

Avdelning H - Dimensionering av murverkskonstruktioner Avdelning I - Dimensionering av geokonstruktioner Avdelning J - Dimensionering av aluminiumkonstruktioner (Boverket, 2019)

(27)

4.3.2 SIS

SIS står för Swedish Standards Institute. SIS bedriver samordningen av standardiseringen i Sverige och representerar Sverige i Comité Européen de Normalisation (CEN). SIS är utgivare av eurokoderna i Sverige och via deras hemsida har man fri tillgång till de normaliserade eurokoderna i Sverige, (SIS, 2015).

4.4 Bakgrund beträffande fabriksbetong, betongelement samt

stålkonstruktioner

I denna del kommer det utges allmän information om de tre områdena samt läget lite bakåt i tiden. Stålkonstruktion är det område som haft minst krav på sig genom tiderna då förbrukningen av stål i Sverige är mindre jämfört med betong. Innan 2014 fanns en hel del direktiv på hur stål skulle

framställas, direktiv är mer av en rekommendation än krav. 1 juli 2013 kom byggproduktförordningen till enligt Europaparlamentet och rådets förening nr 305/2011. I det stod det att det då är obligatoriskt med deklaration av prestanda samt CE-märkning av produkter innefattar en harmoniserad standard, (Wessel Byggproduktsförordningen CPR).

SBS var de direktiven som ställdes på stålkonstruktioner. Eftersom det inte existerade starka krav var producenter inte intresserade av certifiera sig då. När det 1 juli 2014 stod klart att EN1090-1 skulle införas samt att stålkonstruktioner skulle behöva bli CE-märkt blev det väldigt hög belastning hos certifieringsorgan då en del inte var certifierade.

Beträffande de två områdena berörda i denna studie, fabriksbetong och betongelement går det tillbaka längre i tiden. Betong har använts flitigt i Sverige sedan en lång tid tillbaka och ett exempel är broarna som oftast konstrueras i betong. Det har betytt att det har funnits fler stränga direktiv som kan tolkas som krav till hur produktion av betong ska ske och hanteras. BBC som kom till 1993 har dock funnits längre i BBK som är Boverkets Handbok om Betongkonstruktioner.

Trafikverket har varit en av myndigheterna i Sverige som haft formella krav på BBC en lång tid tillbaka, (Wallding D. 09/05/2019), (Åberg L. 09/05/2019).

(28)

(29)

5. Genomförande

I detta kapitel redovisas hur genomförandet av studien bedrevs och vilka problem som uppstod på vägen.

Genomförandet av intervjuerna började med att kartlägga alla producenter. Sedan skedde ett möte med NordCert där frågorna som skulle ställas skapades gemensamt. Det var viktigt att skapa effektiva frågor i detta examensarbete eftersom frågorna skulle vara frågeställningen. Risken fanns att

undersökningsdelen inte skulle ge tillräckligt information. Betydelsen av korta och effektiva frågor var väldigt viktigt.

Mötet med Nordcert förklarade hur läget såg ut och hur dessa frågor har stått oberörda. Det formulerades ut fyra stycken frågor som skulle bli frågeställningarna i denna studie. Dessa frågor skulle tillämpas i intervjuerna.

Mailadresser till certifierade producenter inom stålkonstruktion, betongelement och fabriksbetong samlades in via NordCerts webbsida. I första hand samlades mailadresser till företag inom stor Stockholm. Därefter samlades mailadresser till företag utanför Stockholm.

Två välformulerade mailutskick, en för producenter i Stockholm samt en för producenter utanför Stockholm skapades genom att beskriva studien och syftet med studien. Här framfördes just undersökningsdelen och dess betydelse för studien. Målet var att locka producenterna till att delta i intervjuerna. Totalt skickades det ut 77 mail till separata producenter.

Producenterna i Stockholm gavs 2 alternativ; Platsbesök alternativt en telefonintervju. Meningen med ett platsbesök var att förstå processen mer utförligt. Men det uppstod problem med detta då de flesta producenterna i Stockholm inte hade tid för varken platsbesök eller telefonintervju.

Samma tillvägagångssätt togs då till producenter utanför Stockholm. Det erbjöds en telefonintervju alternativt att svara på ett Google formulär med de formulerade frågorna. Se Bilaga 11.

Just att svara på formuläret var en smidig idé då det fanns en risk i att producenterna inte skulle kunna delta på en intervju under så kort varsel. Tanken från början var att använda formuläret som en plan C, då det fanns tvivel om hur utförliga svaren till frågorna skulle vara.

Ungefär 80 % av de insamlade intervjuerna besvarades via formuläret.

Under en tidsperiod på 2 veckor mellan vecka 15 och 16 utfördes alla intervjuer enligt tidsplanen. Sammanlagt samlades det in 15 enkäter, 3 telefonintervjuer samt 1 platsbesök. Antalet intervjuer översteg det förväntade målet på 10 stycken intervjuer vilket anses positivt. Däremot valde 19 av 77 (25 %) att utföra någon typ av erbjuden intervju vilket innebär att 75 % av de kontaktade

producenterna valde att inte delta i studien.

Intervjuerna/enkäterna har därefter transkriberats och kommer att bifogas som bilagor. Därefter har en sammanfattning av undersökningen skapats som är resultatet i denna studie. Sammanfattningen av undersökningen genomfördes genom att försöka skapa gemensamma svar till var och en av de fyra frågorna som ställdes till producenterna.

Att kunna sammanfatta undersökningen i denna studie var väldigt svårt då det baseras på

transkriberingeringar från intervjuer som därefter skall sammanfattas till ett resultat. Betydelsen att försöka vara så tydlig som möjligt i resultatet med så pass många svar har visat sig vara en utmaning. Analys och slutsatsdelen baserades på en allmän sammanfattning av undersökningen.

(30)

(31)

6. Resultat

I denna del redovisas de resultat som togs fram utav de intervjuerna som utfördes. Till de fyra frågorna som ställdes gavs en del blandade svar som kommer att sammanfattas i en flytande text för varje fråga där läsaren kan ta del av de olika åsikterna som nämndes. Svaren kommer att hänvisas till självaste intervjuerna som är tillagda som bilagor i studien.

I vissa frågor har svaren från intervjuerna inom Fabriksbetong och Betongelement var väldigt lika att de har besvarats tillsammans.

I formuläret kunde producenterna som svarat positivt till frågan’’ Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess?’’ ange hur mycket mer effektivare de blivit i procentform. Den kommer att redovisas i ett cirkeldiagram.

Hur har certifieringen påverkat er som företag genom åren?

Det framkommer tydligt att just inom stålkonstruktion har man känt av en tydlig förbättring i produktionen sen tillverkningsstandarden EN1090 kom till 1 juli 2014. Ett av svaren från området stålkonstruktion förklarar skillnaden under en längre tidsperiod ’’ För ca 10 år sen kunde man ta vad som helst från hyllan och använda en mindre adekvat produkt i en annan produkt. Nu är det bättre kvalitet, mer koll på alla komponenter nu’’, se Bilaga 7

Det nämns även att certifieringen är ett vapen för att styra upp tillverkningen. ’’ Fortfarande i dag vill gärna produktionen "skena iväg" men certifieringskravet är ett effektivt "vapen" för kvalitetschefer att styra upp tillverkningen. Certifiering har gjort oss mer kvalitetsmedvetna i alla led även om det är ett oavbrutet arbete att upprätthålla systemen’’, se Bilaga 8

Två företag känner av en jämnare och mer stabil produktionsgång.

För fabriksbetong och betongelement är svaren positiva men med färre förbättring genom åren. Två företag nämner att de känner sig tvungna. ’’ Den har tvingat företaget att följa regelverk och ständigt hålla öronen öppna för uppdaterade rutiner. Företaget anser att man hade fortsatt som förut annars.’’ , se Bilaga 3

Man känner att det är en positiv förbättring men med små kliv i utvecklingen. Nordcert håller företagen väldigt upprättade.

(32)

Har produkternas kvalitet ökat pga. certifieringen?

Inom stålkonstruktion har 7 av 8 företag motiverat denna fråga ganska gemensamt, att certifieringen har ställt högre krav på tillverkningsprocessen vilket har ökat kvaliteten i produkten. ’’ Absolut har kvalitet höjts då certifieringen ställer höga krav’’, se Bilaga 8

Det svaret som stack ut inom stålkonstruktion lät ’’ På materialsidan har vi inte märkt någon större förbättring/försämring. Stål har haft en hög kvalitet i Sverige långt tillbaka i tiden. Avvikelser på material är mycket ovanligt. I produktionen har kvalitén ökat. Vi har i dag mycket få reklamationer. Främst är det ökade krav på kontroll i systemen som haft effekt. Avvikelser hittas fortfarande men dessa når mycket sällan kund’’, se Bilaga 9

De 2 andra områdena fabriksbetong samt betongelement gav väldigt identiska svar även där, 4 av 11 kände inte av en ökning i kvalitet av slutprodukten på grund av certifieringen. Ett svar ur dessa fyra lyder ’’ Just i nuläget har kvaliteten i produkterna inte ökat utan dessa små justeringar har inte påverkat så mycket. Företaget är dock väl medvetna om att man utvecklades stort till en början av certifieringen innan utveckling avtog efter en tid’’, se Bilaga 1

Resterande 7 av 11 svaren var positivt inställda för en märkbar skillnad i kvalitén av slutprodukten. Av dessa 7 var 4 stycken ett enkelt ”ja”. Resterande 3 bestod av lite mer motivering. En av dessa 3

förklarade att certifieringen har lett till en ökad kvalitet på detta vis ’’ Indirekt. Vi är tack vare

certifieringen mer kvalitetsmedvetna. Certifieringen är en hjälp för oss att hålla våra kvalitetskrav och den årliga revisionen/besiktningen är också till hjälp för att hålla det vi ska avseende kvaliteten.’’, se Bilaga 3

Figur 5: Svar från de 19 intervjuade producenter

Ja 74%

Nej 26%

(33)

Figur 6: Svar från producenter inom stål Figur 7: Svar från producenter inom betong

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess?

Här gavs det väldigt blandade svar i de berörda områdena. Inget område utmärkte sig utan

stålkonstruktion hade ungefärligt 5 av 8 positiva svar, fabriksbetong och betongelement hade 6 av 11 positiva svar.

De positiva svaren bemärktes av mycket enklare svar men de som motiverade bevisade hur certifieringen har effektiviserat deras arbetsgång. Ett av de positiva svaren ’’ Certifieringen har "tvingat" oss att ha tydliga rutiner för produktionen. Det kan ha lett till att produktionsprocessen effektiviserats. Även risken för t.ex. kontaminerade upplag, sammanblandade material, fellastningar bör ha minskat tack vare certifieringen och således lett till ökad effektivitet’’, se Bilaga 3

Ett annat positivt svar följer samma spår med rutinerna. ’’ Deras process effektiviseras eftersom de är tvungna att utbilda mer personal. Men de måste samtidigt införa rutiner så tidsåtgången tros bli nog plus minus noll.

Mer administration i början innebär mer effektivitet i produktionen’’, se Bilaga 7

Figur 8 visar hur svaret ’’ Ja’’ är fördelat. Av de 11 som besvarat har samtliga svarat 25 %..

JA 87% NEJ 13%

Stål

Ja 64% Nej 36%

Betong

Om ja, kan ni uppskatta hur mycket

effektivare er produktionsprocess har

blivit?

(34)

Av de 11 som besvarade positivt så svarade 11 av dessa besvarat att effektiviseringen blivit ’’25 % ‘‘ bättre.

Negativa svar var väldigt enkla och flera raka ”nej” gavs. Men genom en längre tidsperiod har inget av de 3 områden funnit att deras arbetsgång blivit mer effektiv på grund av certifieringen. Man påstår att man arbetat på samma sätt över en längre period samt att certifieringen inte gör processen mer effektiv.

Figur 10: Svar från producenter inom stål Figur 11: Svar från producenter inom betong

Ja 58% Nej 42%

Alla intervjuer

Ja 62% Nej 38%

Stål

Ja 55% Nej 45%

Betong

(35)

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön?

Även här var svaren väldigt blandade och totalt var ca 14 av 19 positivt inställda för en påverkan av arbetsmiljön. Enligt de 13 stycken svar framstod det att en möjlig anledning är det organiserade arbetet som certifieringen sätter krav på. ’’ Indirekt har certifieringen medfört att de har varit tvungna att utveckla en mer organiserad arbetsgång som är bra’ ’och ’’ Arbetsmiljön har blivit bättre genom mer organiserat arbete’’, se Bilaga 5 och Bilaga 1

Ett annat positivt som inte var lika säkert hänvisar till rutinerna som följd av en möjligen förbättrad arbetsmiljö’’ Möjligen en positiv inverkan genom tydligare rutiner och utbildningsplaner’’, se Bilaga 3

Det fanns inget tydligt svar till varför certifieringen inte påverkat arbetsmiljön men ett svar som gavs hänvisade till att det finns miljöorgan som sköter denna fråga. ’’ Nej, men det finns miljöorgan som gör det. Miljöcertifiering är mycket mer luddigt än den typ av certifiering man gör via Nordcert där det kan t.ex. vara ett krav på si och så många mm felmarginal. Därför är denna certifiering svårare.’’, se Bilaga 7

Figur 13: Svar från producenter inom stål Figur 14: Svar från producenter inom betong

Ja 74% Nej 26%

Alla intervjuer

Ja 87% Nej 13%

Stål

Ja 64% Nej 36%

Betong

(36)

7. Analys

I denna del kommenteras och analyseras insamlat resultat. Slutsatser dras och rekommendationer framkommer.

Framtaget resultat har besvarat frågeställningarna väldigt tydligt. Den första frågan gav svar som var väldigt raka på sak. Det gav en tydlig bild att certifiering enligt Stålkonstruktioner som kom till år 2014 påverkat företagen en del. Rutiner och kvalitetsmedvetenhet som är målet med certifiering har blivit introducerad och producenterna har känt av denna skillnad. Däremot gällande både

fabriksbetong och betongelement mottogs det svar att man inte har förändrat något på väldigt länge. Man känner sig påtvungen till detta eftersom att det är ett krav och man ser inte stora förbättringar genom åren.

Skillnaden mellan dessa två helt olika syner kan förklaras väldigt tydligt med en matematisk kurva.

I Figur 15 visas det en matematisk kurva

Kurvan i sig kan sammanfatta en stor del i hur certifieringens påverkan sker genom åren. Det är en väldigt kraftig förbättring vid de första åren då man börjar med något helt nytt, och på vägen finner vi stålkonstruktion. Fortsätter man framåt i kurvan och åker fram några år så stagnerar denna kurva mer för varje år som går. Fabriksbetong och betongelement som har varit certifierade under en väldigt längre period kommer ha mycket svårare att finna förbättringar i deras produktion då ökningen är väldigt marginell.

Gällande hur kvaliteten har förändrats genom åren kan man dra en parallell till kurvan ovanför där ungefär 87 % inom stålkonstruktion känt en positiv förbättring i slutproduktens kvalitet samtidigt som vissa hänvisat till den kvalitetsmedvetenhet som ställs av certifieringen. Det var ca 63 % inom

fabriksbetong och betongelement som tyckte att kvaliteten gått upp på deras slutprodukt tack vare certifieringen men ett av svaren som löd ’’ Just i nuläget har kvaliteten i produkterna inte ökat utan dessa små justeringar har inte påverkat så mycket. Företaget är dock väl medvetna om att man utvecklades stort till en början av certifieringen innan utveckling avtog efter en tid’’ tyder väldigt mycket på att kurvan i Figur 15 har mycket sanning bakom sig. Se Bilaga 1

Har den intervjuade personen inte så lång bakgrund i verksamheten eller företaget kommer den inte kunna ha varit med om det tidiga skedet vid certifieringen.

När det kommer till effektiviseringen så hänvisades det till rutinerna som skapats i produktionen. Rutinerna har alltså medfört att man arbetat mer organiserat vilket leder till mindre tidsspill och betyder en effektivare produktionsgång. Och det är alltså ett kvitto på att certifieringen verkligen

(37)

uppnått ett delmål då rutiner är ett av certifieringens syfte. Men ett samband kunde inte hänvisas till kurvan då de flesta svarade två olika svar på fråga två och tre.

Gällande de som svarade positivt så var det 100 % som svarade en ökning på 25 % enligt Figur 8 Arbetsmiljön kopplas mycket till rutinerna på arbetsplatsen. Det framkommer att de flesta påpekar just detta med rutinerna. Med rutiner kan man förebygga en hel del risker och olyckor i arbetsplatsen. Men problemet med denna fråga är att den kan bli lite för bred. För att de tillverkningsstandarderna som certifieras så ligger fokus inte i första hand på varken miljö eller arbetsmiljön. Det är miljöorgan som sköter detta. Men till exempel tas det upp i Bilaga 5, ’’ Indirekt har certifieringen medfört att de har varit tvungna att utveckla en mer organiserad arbetsgång som är bra.’’ Vilket anses som ett väldigt rimligt påstående i hur certifieringen verkligen ska påverka arbetsmiljön. Att indirekt men inte som huvudmål kunna nå ut till arbetsplatsen.

(38)

8. Slutsats

Syftet med denna studie var att försöka se över den bristen på information som existerade inom detta område. Det skall kunna utvärderas beträffande certifieringens betydelse för byggprodukter med hänsyn till olika tidsperioder.

Bristen på information på hur certifieringen har påverkat byggbranschen har fått en mer tydlig bild nu, förhoppningsvis kan detta bli en början på en uppbyggnad av studier och undersökningar inom hur certifieringen påverkar byggbranschen.

Resultaten som har samlats in har bevisat att certifieringens påverkan på byggbranschen är märkbar till en stor del i början av processen men att när man väl är inne i processen tar man endast små kliv framåt.

Det framkommer dock inte att skillnaden mellan dåtid och nutid är märkbar utan kraven som skärps utförs utan större påverkan för producenten.

Studien har svarat på frågeställningarna som formulerades på detta vis.  Har certifieringen bidragit till en effektivisering av material?

Nej, Effektivisering av material sker inte till en så stor del men effektivisering i

produktionsgång sker till stor del i början av certifieringen med minskat tidsspill och rutiner.  Har certifieringen bidragit till en kvalitetsutveckling i material?

Ja, Kvalitetsutveckling av material sker mycket tack vare certifieringen.  Har certifieringen bidragit till förbättringar inom arbetsmiljön?

Ja, Den bidrar med rutiner och utbildningsplaner som indirekt påverkar arbetsmiljön  Finns det något samband mellan olika tidpunkter av certifieringen?

Sambandet som upptäcktes var att certifieringens påverkan är som störst vid början av certifieringen.

Fortsättning av denna studie skulle även behövas kompletteras med information och fakta om hur det såg ut för certifieringen bakåt i tiden. Det är brist på källor beträffande på hur certifieringen utvecklas och de som besitter på denna information är personer med erfarenhet inom certifieringsbranschen. Blickar man framåt i tiden så kan man dra slutsatsen att nya krav kommer att fortsätta dyka upp och det kommer att tvinga fram icke certifierade företag till att ansluta sig till certifieringen. Ser inget som kan gå tvärtemot denna utveckling utan EU kommer med tiden vela ha mer koll på hur material produceras. Det är rätt väg framåt om EU vill bedriva deras verksamhet enligt deras mål mot en mer rättvis handel. Dessutom leder inte det bara till en rättvis handel utan studien har bevisat att

certifiering även leder mot en positiv utveckling hos producenten inom ett flertal aspekter. Personligen ser jag fram emot en tid med certifieringar för minsta lilla material som skall befinna sig i ett bygge, det är vägen mot hållbarhet och utveckling i dagens byggbransch.

(39)

(40)

Referenser

Elektroniska källor

Förteckning, BBC. Nordcert AB. 2019

http://www.nordcert.se/static/files/1008/bbc_2019-04-25.pdf Förteckning, SBS. Nordcert AB. 2019

http://www.nordcert.se/static/files/1008/sbs-2019-04-10.pdf World Steel in figures 2018, WorldSteel Association. 2018 https://www.worldsteel.org/en/dam/jcr:f9359dff-9546-4d6b-bed0-996201185b12/World+Steel+in+Figures+2018.pdf Om Nordcert, Nordcert AB http://www.nordcert.se/sv/om-nordcert Om SWEDAC, SWEDAC https://www.swedac.se/om-swedac/

What is CE marking, CE marking consulting service http://www.ce-marking.com/what-is-CE-marking.html The CE mark of a product – Real or Fake?, CE Check 2018

https://ce-check.eu/ce-marking-topics/the-ce-mark-of-a-product-real-or-fake/ CE marking, European Comission

https://ec.europa.eu/growth/single-market/ce-marking_en Timeline, European Comission

https://eurocodes.jrc.ec.europa.eu/showpage.php?id=12 About the EN Eurocodes, European Comission

https://eurocodes.jrc.ec.europa.eu/showpage.php?id=1 Om Boverkets konstruktionsregler EKS, Boverket. 2018

https://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets-konstruktionsregler-eks/ Om SIS, SIS https://www.sis.se/konstruktionochtillverkning/eurokoder/ Wessel, A. 2013. Byggproduktsförordningen CPR https://www.svenskttra.se/siteassets/1-om-tra/standarder/boverkets-presentation-byggproduktforordningen.pdf Tryckta källor

Tricker, R. 2000. CE conformity marking. Muntliga källor

Wallding D. 09/05/2019; Intervju Åberg L. 09/05/2019; Intervju.

(41)

Figurhänvisning

Figur 1: Troeva, K. 2018. CE-Check.

https://ce-check.eu/ce-marking-topics/the-ce-mark-of-a-product-real-or-fake/

Figur 2 och 3: Om Nordcert. Nordcert. http://www.nordcert.se/sv/om-nordcert

Figur 4: Eurocodes: Introduction to the eurocodes. UK Standards for highways.

(42)

Bilagor

Bilaga 1: Insamlad intervjudata

Fabriksbetong intervju 1

Hur har certifieringen påverkat er som företag genom åren?

Man har följt alla nya krav och riktlinjer i och med att de förnyas. De känner att det mesta har förbättrats inom betong men inte med stora steg. Sett till ungefär 11 år tillbaka har man endast tagit små steg i denna bransch.

Har produkternas kvalitet ökat pga. certifieringen?

Just i nuläget har kvalitén i produkterna inte ökat utan dessa små justeringar har inte påverkat så mycket. Företaget är dock väl medvetna om att man utvecklades stort till en början av certifieringen innan utveckling avtog efter en tid.

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess

Företaget känner inte av att det har lett till en mer effektiv produktionsprocess.

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön?

Det är tiden som har skapat en bättre arbetsmiljö, vad som certifieringen kräver är att rätt material skall levereras. Certifieringen berör icke arbetsmiljön.

Fabriksbetong intervju 2

Hur har certifieringen påverkat er som företag genom åren? Företaget känner sig tvungna men inget annat.

Har produkternas kvalitet ökat pga. certifieringen? Sett till nuläget så har kvalitén inte gått upp.

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess?

Produktionsgången har inte ändrats utan man har arbetat på samma sätt under en längre period

(43)

(44)

Bilaga 2: Insamlad intervjudata

Fabriksbetong intervju 3

Positivt. Det har blivit en större förståelse om produkterna. Certifieringen har påverkat företaget positivt.

Har produkternas kvalitet ökat pga certifieringen? Ja. Produktkvalitet har ökat.

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess Nej

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön? Ja. Arbetsmiljön har blivit bättre

Fabriksbetong intervju 4

Hur har certifieringen påverkat er som företag genom åren? Positivt

Har produkternas kvalitet ökat pga certifieringen?

Ja det har det. Svaret hur mycket är svårt att uppskatta då vi aldrig kört utan nordcert.

Troligtvis. då alla kontroller är mer styrda efter schema, mindre driftstörningar

(45)

(46)

Fabriksbetong intervju 5

Kunskap om ISO 9000 systemet och uppbyggnad/tillämpning samt betydelsen av 3-partskontroll

Har produkternas kvalitet ökat pga certifieringen? Ja

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess Ja

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön? Ja

Fabriksbetong intervju 6

Certifieringen visar att vi är en pålitlig leverantör. Än större förtroende hos kunderna. En trygghet för både oss och kunderna. Skulle inte kunna leverera till större projekt om vi inte var certifierade med CE-märkta produkter.

Indirekt. Vi är tack vare certifieringen mer kvalitetsmedvetna. Certifieringen är en hjälp för oss att hålla våra kvalitetskrav och den årliga revisionen/besiktningen är också till hjälp för att hålla det vi ska avseende kvaliteten.

Certifieringen har "tvingat" oss att ha tydliga rutiner för produktionen. Det kan ha lett till att

produktionsprocessen effektiviserats. Även risken för t.ex. kontaminerade upplag, sammanblandade material, fellastningar bör ha minskat tack vare certifieringen och således lett till ökad effektivitet.

(47)

(48)

Fabriksbetong intervju 7

Hur har certifieringen påverkat er som företag genom åren? Inget

Har produkternas kvalitet ökat pga certifieringen? Inte så mycket

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess Inte vad jag/vi märkt av, men lite har vi bytt tänk genom åren.

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön? Vi har arbetat på samma sätt länge så nej

(49)

(50)

Betongelement intervju 1

Hur har certifieringen påverkat er som företag genom åren? Nordcert håller företaget väldigt informerade

Företaget känner inte en ökad kvalité i materialen. Kvalitén har däremot tagit vändning i vad som producenterna tar emot. De menar att kvalitén på råvaran är av sämre kvalité nu men man måste producera ut bättre kvalité i produkterna. Indirekt har de varit tvungna att anpassa sig men inte på grund av certifieringen.

Inte helt riktigt. Men i allmänhet har kvalitén blivit bättre för att alla jobbar åt samma håll med samma förutsättningar och har tydliga krav. Men företaget påpekar att certifieringen medför en rättvis process för mottagare och producent.

Indirekt har certifieringen medfört att de har varit tvungna att utveckla en mer organiserad arbetsgång som är bra.

Betongelement intervju 2

Den certifieringen och de externa revisionerna som följer med certifieringen medför krav på att vi har koll på våra rutiner. Rutiner som inte alltid kanske funnits eller helt efterlevts utan certifieringen

Delvis, kravställandet som kommer av certifieringen leder till ökad kvalitet

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess Inte som vi kan mäta

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön? Nej, inte i nämnvärd omfattning

(51)

(52)

Betongelement intervju 3

Ökat vår noggrannhet och ser till att vi följer nya standarder. Även en information om att nya standarder är på väg så att vi kan förbereda oss.

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön? Nej

Betongelement intervju 4

Bara positivt, det hjälper oss att kontrollera produktions kvalitet och vi försäkrar oss att vi jobbar enligt svensk standard krav som gäller till alla fabriker.

Absolut, att vara certifierat betyder att tillverka bra kvalitets produktion och bra arbetsmiljö.

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess Inte så mycket.

Ja, det har påverkning. Vi har anledning för att dubbelkolla hur vi jobbar och om vi kan göra någonting smidigare.

(53)

(54)

Stålkonstruktion intervju 1

För ca 10 år sen kunde man ta vad som helst från hyllan och använda en mindre adekvat produkt i en annan produkt. Nu är det bättre kvalitet, mer koll på alla komponenter nu.

Konstruktionsstål har inte utvecklats mycket än men det blir bättre med tiden. Men det är så nytt med certifieringen för stål.

Deras process effektiviseras eftersom de är tvungna att utbilda mer personal. Men de måste samtidigt införa rutiner så tidsåtgången tros bli nog plus minus noll.

Mer administration i början innebär mer effektivitet i produktionen.

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön? Nej, men det finns miljöorgan som gör det.

Miljöcertifiering är mycket mer luddigt än den typ av certifiering man gör via Nordcert där det kan t.ex. vara ett krav på si och så många mm felmarginal. Därför är denna certifiering svårare.

Stålkonstruktion intervju 2

Hur har certifieringen påverkat er som företag genom åren? Mer upplyst och kunnig om vad som är bra kvalitet.

Har produkternas kvalitet ökat pga certifieringen? Ja, samt att man blir medveten av vad man inte ska tillåta.

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess Nej. Tvärtom, men det har ändå lett till mer arbete.

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön? Ja. Bättre ordning och en högre yrkesstolthet.

(55)

(56)

Stålkonstruktion intervju 3

Hur har certifieringen påverkat er som företag genom åren? Positivt, vi har utvecklat oss i kvalitet och arbetsmiljön.

Har produkternas kvalitet ökat pga certifieringen? Ja.

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess Inte särskilt.

Certifieringen är som litet examen till våra fabrik, men egentligen att vara certifierat låtar oss att jobba lugn och säker.

Stålkonstruktion intervju 4

Den har lyft upp flera punkter som vi arbetat med och infört som kanske inte skulle bli gjort utan en certifiering

Har produkternas kvalitet ökat pga certifieringen? Absolut har kvalitet höjts då certifieringen ställer höga krav

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess Delvis har den påverkat effektiviteten men inte så mycket.

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön? Ja den har påverkat arbetsmiljön till det bättre.

(57)

(58)

Stålkonstruktion intervju 5

Hur har certifieringen påverkat er som företag genom åren? Kvalitetshöjande åtgärder år från år

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön? Inte i så stor omfattning

Stålkonstruktion intervju 6

Certifiering är i dag ett krav för att vi ska få producera. I början var det ett mycket tungt arbete med att få "alla med på tåget". Fortfarande i dag vill gärna produktionen "skena iväg" men certifieringskravet är ett effektivt "vapen" för kvalitetschefer att styra upp tillverkningen. Certifiering har gjort oss mer kvalitetsmedvetna i alla led även om det är ett oavbrutet arbete att upprätthålla systemen

På materialsidan har vi inte märkt någon större förbättring/försämring. Stål har haft en hög kvalité i Sverige långt tillbaka i tiden. Avvikelser på material är mycket ovanligt. I produktionen har kvalitén ökat. Vi har i dag mycket få reklamationer. Främst är det ökade krav på kontroll i systemen som haft effekt. Avvikelser hittas fortfarande men dessa når mycket sällan kund.

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess Nej

Ja, samverkan inom miljöarbetet fungerar bra. Viktigt att de anställdas röster görs hörda. Förbättringar inom kemikaliehantering har också förbättrats både i våra lokaler och på tillfälliga arbetsplatser.

(59)

(60)

Stålkonstruktion intervju 7

Hur har certifieringen påverkat er som företag genom åren? Vi har fått bättre kontroll på produktionen

Har produkternas kvalitet ökat pga certifieringen? Ja, kvaliteten ökar

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess Effektivisering främst genom minskade produktionsfel.

Har certifieringen påverkat arbetsmiljön? Positivt

Stålkonstruktion intervju 8

Vi har fått en betydligt jämnare kvalitet, blivit mer uppmärksamma på de egenskaper som är av vikt, vår personal har blivit mer involverad och engagerad i vårt kvalitetsarbete

Har produkternas kvalitet ökat pga certifieringen? Tydligt

Har certifieringen lett till en mer effektiv produktionsprocess Vi arbetar på samma metod som innan. Men mer riktlinjer nu.

Absolut eftersom certifieringen är ett verktyg för att arbeta med ständiga förbättringar så har vår arbetsmiljö också blivit förbättrad då vi arbetar enligt en arbetsprocess

(61)

(62)

(63)

(64)

TRITA - ABE - MBT - 19254