Etableringsprocess och arbetsmarknadspolitiska insatser - En studie om ungdomsarbetslöshet och ungdomars upplevelse av arbetsmarknaden

Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Etableringsprocess och

arbetsmarknadspolitiska insatser

-

En studie om ungdomsarbetslöshet och ungdomars

upplevelse av arbetsmarknaden

Establishment process and labour policies

-

A study on youth unemployment and young people´s experience of the

labor market

Anna Mohlin

Mimmi Rydhage

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Jan Anders Andersson Datum för slutseminarium: 2012-12-14 Handledare: Irene Andersson

3

Sammanfattning

Vårt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna på Arbetsförmedlingen. Studiens syfte är också att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Vårt intresse för studien väcktes då vi tidigare haft en praktikperiod på Arbetsförmedlingen i samband med vår utbildning på Malmö högskola. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av de intervjuade

individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 år och hade varit arbetslösa i minst sex månader. Detta för att ungdomarna skulle ha hunnit få en uppfattning av de olika insatserna som finns på Arbetsförmedlingen. Studiens

teoriförankring är Pierre Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital. Vidare belyses även en teori om livskvalitet samt karriärvalsteorin Careership. Studiens resultat visar att de ungdomar som intervjuades har olika erfarenheter när det gäller upplevelsen av att vara arbetslös. Informanterna menar att man måste ha arbetslivserfarenhet för att få ett fast arbete i dagens samhälle, vilket gör det svårt för ungdomar som aldrig har arbetat innan. Resultatet visar även att de flesta av informanterna är med i jobbgarantin och har olika synpunkter om denna insats fungerar.

Nyckelord: Arbetsmarknadspolitiska insatser, Arbetsmarknad, Etableringsprocess, Ungdomar, Ungdomsarbetslöshet.

4

Förord

Vi skulle vilja tacka de sju informanter som har ställt upp på intervjuer så att detta exa-mensarbete har kunnat utföras. Vi skulle även vilja tacka Arbetsförmedlingen för att vi fick göra våra intervjuer där. Vi är två stycken som har skrivit detta arbete och vi har gjort detta tillsammans.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Disposition av examensarbete ... 8

2. Tidigare forskning och kunskapsbakgrund... 9

2.1 Etableringsvillkor på arbetsmarknaden ... 9

2.2 Upplevelse av att stå utanför arbetsmarknaden ... 10

2.3 Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska insatser ... 11

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning och kunskapsbakgrund ... 13

3. Teori ... 15

3.1 Habitus, fält och Kapital ... 15

3.2 Karriärvalsteorin Careership... 16

3.3 Den objektivistiska pluralismen ... 17

3.4 Sammanfattning teori ... 18 4. Metod ... 19 4.1 Metodval ... 19 4.2 Urval ... 20 4.3 Datainsamling ... 20 4.4 Analysmetod ... 21 4.5 Etiska överväganden ... 22 5. Resultat ... 23

5.1 Bakgrund och upplevelse av arbetslöshet ... 23

5.2 Etableringsprocessen på arbetsmarknaden ... 25

5.3 Arbetsmarknadspolitiska insatser ... 27

5.4 Sammanfattning resultat ... 30

6. Analys ... 31

6

6.2 Analys av etableringsprocessen på arbetsmarknaden ... 32

6.3 Arbetsmarknadspolitiska insatser ... 33

6.4 Sammanfattning analys ... 35

7. Diskussion ... 36

Referenslista ... 39

7

1. Inledning

Vi har under utbildningen på studie- och yrkesvägledarprogrammet haft praktik på Ar-betsförmedlingen i Malmö. Där fick vi kunskap om att det finns svårigheter som ung att etablera sig på arbetsmarknaden då man inte har tidigare arbetslivserfarenhet och att det finns olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder för dessa ungdomar. Hammarström (1996) beskriver att arbetslöshet bland ungdomar är ett stort problem i samhället då ungdomar och vuxna konkurrerar om samma arbeten och att de vuxna blir mer konkurrenskraftiga på grund av deras arbetslivserfarenheter. Det finns även olika socialt betingade skillna-der mellan ungdomarna såsom olika hemförhållanden och skolförhållanden som sociali-serar ungdomarna på olika sätt och genom detta skapas skillnader för individer att eta-blera sig på arbetsmarknaden. Vidare menar Hammarström (1996) att arbetsmarknads-politiska program kallas för den dolda arbetslösheten.

Arbetsförmedlingen får förändrade direktiv med jämna mellanrum och då blir de politiska åtgärderna vid arbetslöshet också förändrade. Då uppstår en problematik i att kunna utvärdera dessa arbetsmarknadspolitiska program. Forskningsstudier med medi-cinska inslag skildrar en teori där det finns ett direkt samband mellan arbetslöshet och ohälsa, teorin beskriver kopplingar mellan arbetslöshet och fysiologiska och psykolo-giska reaktioner (Hammarström, 1996).

Arbetsförmedlingen arbetar med olika insatser för ungdomar som är under 25 år som saknar arbete. De arbetar med individuell coachning, jobbsökaraktiviteter, erbjuder praktikperioder, olika arbetsträningsprogram samt att man kan få bidrag och stöd för att driva eget företag (Är du under 25 år?, 2012).

Statistik från EU kommissionen år 2011 visar att ungdomsarbetslösheten i Sverige låg på 12,0 procent (European Commission 2011). Genom arbetsförmedlingens hemsida kan man ta del av statistik för Malmö Stad som visar att i september 2012 var 1573 kvinnor och 2137 män i åldern 18-24 år utan arbete och deltagande i olika

arbetsmarknadspolitiska program (Arbetsförmedlingens månadsstatistik, 2012).

Vi tycker att de arbetsmarknadspolitiska insatserna, ungdomars etableringsprocess på arbetsmarknaden och ungdomsarbetslöshet är ett intressant ämne att studera.

Trots de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som Arbetsförmedlingen tillhandahåller tenderar ungdomars arbetslöshet enligt statistiken fortfarande vara ett samhällsproblem.

8

Var är det då det brister? Arbetar inte Arbetsförmedlingen tillräckligt mycket för att åtgärda detta samhällsproblem? Är de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna inte förankrade i arbetsmarknaden och fungerar dessa åtgärder inte som en sluss till arbetslivet som de bör göra?

1.1 Syfte och frågeställningar

Vårt övergripande syftet är att undersöka vad de arbetslösa ungdomarna har för upplevelse av de arbetsmarknadspolitiska insatserna som erbjuds på

Arbetsförmedlingen. En del av syftet är också att undersöka vilka dilemman som ungdomarna anser finns i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden.

Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:

 Hur upplever ungdomarna de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som de deltar i på Arbetsförmedlingen vid ungdomsarbetslöshet?

 Hur ser arbetslösa ungdomar på sin etableringsprocess på arbetsmarknaden?  Hur upplever dessa ungdomar arbetslösheten?

1.2 Disposition av examensarbete

I kapitel två kommer tidigare forskning tas upp samt en kunskapsbakgrund till Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kapitel tre belyser de teoretiska utgångspunkterna vi kommer att använda oss av för att analysera vårt empiriska material. Vidare kommer kapitel fyra att innehålla vår valda metod samt urval och hur vi har gått tillväga för att samla in vårt empiriska material. Kapitel fem kommer att beskriva vårt resultat med de sju arbetslösa ungdomarna där vi kommer att beskriva deras upplevelser kring arbetslöshet, deras tankar om etableringsprocessen samt vad de anser om de arbetsmarknadspolitiska insatserna som de medverkar i. Vidare följs kapitel sex av vår analys av resultatet och i kapitel sju framförs vår avslutande diskussion av undersökningen.

9

2. Tidigare forskning och

kunskapsbakgrund

I detta avsnitt kommer vi att presentera tidigare forskning inom arbetslöshet samt en kunskapsbakgrund om Arbetsförmedlingens verksamhet och deras

arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar.

2.1 Etableringsvillkor på arbetsmarknaden

Sohlman m.fl. (2007) har skrivit en rapport för statens offentliga utredningar med syfte att undersöka arbetsmarknadsutbildningar och arbetsmarknadspolitiska program samt de insatser som görs för arbetslösa ungdomar. Rapporten menar att ungdomar, lågutbildade och individer med annan härkomst har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. En förklaring som framkommer i rapporten är att arbetsgivare tvivlar på ungdomars egent-liga kompetens då ungdomar inte anses ha varit i arbetslivet. Denna faktor innebär ett dilemma för ungdomar vid övergången från skola till arbetsliv. Vidare beskriver Sohl-man m.fl.(2007) att ungdomar anses vara mindre effektiva på arbetsmarknaden än vux-na då de inte har lika god kunskap om arbetslivet, detta då erfarenhet skapar ett effekti-vare förhållningssätt vilket tar tid att bygga upp. Rapporten påvisar också att 25 % av ungdomarna i Sverige går ut gymnasiet utan ett fullbordat slutbetyg, detta är också ett inträdeshinder på arbetsmarknaden. Studien påvisar också att ungdomar med annan här-komst löper större risk att inte kunna etablera sig på arbetsmarknaden då de inte har slutbetyg jämfört med inrikesfödda ungdomar. Rapporten behandlar dock inte de bak-omliggande orsakerna till varför ungdomar med annan härkomst har en ökad problema-tik när det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden (SOU 2007:18). Denna aspekt be-skrivs också i Olofssons och Zavisics rapport (2006) om att barn till invandrarföräldrar löper större risk att inte kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Olofsson och Zavisic (2006) gick ut i Arbetslivsinstitutets årsrapport att ungdomar är den grupp som är mest utsatt då det handlar om att stå utanför arbetsmarknaden och att arbetslösheten bland ungdomar påverkas efter konjunkturen. Författarna nämner också att dilemmat för ungdomar att få arbete beror till stor del på att ungdomar saknar arbetslivserfarenhet och nätverk på arbetsmarknaden. Rapporten klarlägger också att det

10

har blivit vanligare bland ungdomar att frivilligt välja att skjuta upp studier och arbete för att resa och ta ett sabbatsår efter studenten. Detta skapar en förlängd övergång från studier till arbete. En utav förklaringarna till obalansen på arbetsmarknaden menar Olofsson och Zavisic (2006) är att Sverige tenderar till att ha stora brister i vissa yrkes-områden. Rapporten beskriver att tillgång och efterfrågan är i obalans då det råder större söktryck på de populärare utbildningarna och mindre där det egentligen hade behövts. Vidare kan man även se i rapporten att det råder ett underskott av elever på vissa gym-nasieprogram såsom vård- och omsorgsprogrammet. Tendensen är också att elever sö-ker gymnasieprogram där det redan finns ett överskott på arbetsmarknaden. Till följd av detta tvingas ungdomar söka arbeten utanför sin yrkeskategori, detta skapar en proble-matik att etablera sig på arbetsmarknaden då ungdomen inte har någon kompetens inom något annat område (Olofsson, Zavisic 2006).

Fortsättningsvis beskriver även Hammarström (1996) att etableringsprocessen skiljer sig mellan könen hos ungdomarna. Kvinnorna har oftast i större utsträckning lyckats få ett arbete efter gymnasiet än män och har därför oftast bredare arbetslivserfarenheter än männen. Detta menar Hammarström beror på att många män deltar i värnplikt efter gymnasiet och skjuter då upp sin etableringsprocess på arbetsmarknaden. Detta är dock inte lika vanligt förekommande idag då värnplikten är frivillig. En annan faktor är också att det tycks finnas fler okvalificerade yrken för kvinnor. Kvinnorna tycks också delta i fler arbetsmarknadspolitiska insatser än männen.

Stojanovic (1998) beskriver även att ett annat problem för ungdomars etablerings-process på arbetsmarknaden. Dagen generation strävar efter större frihet än förut. Tidi-gare i Sverige var man mer traditionsenlig och att det viktigaste var då att få ett arbete för att kunna försörja sig. Dagens ungdom har större behov av att kunna välja ett arbete fritt och vill inte fastna i ett arbete som inte ger någon möjlighet till självförverkligande. Stojanovic (1998) beskriver att dagens generation ungdomar ser okvalificerade yrken som något tillfälligt och inte ett yrke som man bygger en framtid på.

2.2 Upplevelse av att stå utanför arbetsmarknaden

Stojanovic (1998) beskriver i sin studie att ett arbete bidrar till att man får tillträde till andra arenor i samhället såsom bostadsmarknaden. Då ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige tenderar ungdomar att bo hos sina föräldrar. Studien pekar även på att mar får i större utsträckning idag flytta tillbaka till sina föräldrar igen då alltfler

ungdo-11

mar bara har tillfälliga arbeten. Denna upplevelse kan skapa en känsla av maktlöshet hos ungdomen då individen inte själv kan påverka sin boendesituation i följd av de eko-nomiska begränsningarna (Stojanovic, 1998). En känsla av isolering är något som också förekommer hos individerna då studien hävdar att efter en tid som arbetslös försöker individen minska sin passivitet genom att aktivera sig i hemmet med olika sysslor. Ge-nom att gå hemma upplever individen sig anonym och isolerad.Vidare beskriver Stoja-novic (1998) att undersökningen har resulterat i att arbetslösa invandrarungdomar kän-ner sig stigmatiserade i samhället. Invandrarungdomarna berättar att det finns en stereo-typ bild i samhället av att denna grupp är lata och att de oftast utnyttjar samhällets bi-dragssystem. De menar även på att deras utseende och annorlunda kultur bidrar till en känsla av stigmatisering. Några av informanterna i studien har även funderat på att byta sitt namn till ett mer försvenskat namn för att kunna lättare etablera sig på arbetsmark-naden. Trots lagen i Sverige mot etnisk diskriminering menar de utländska ungdomarna att det försiggår en smygdiskriminering på arbetsmarknaden då denna grupp upplever att det är svårare att ta sig till en arbetsintervju och konkurrera om arbete med svenska ungdomar.

Hammarström (1996) beskriver också att arbetslöshet påverkar ungdomen till upple-velse av psykisk ohälsa. De intervjuer som Hammarström(1996) gjorde med ungdomar i samband med undersökningen visar på att ungdomarna upplevde att deras självförtro-ende bröts ner ju längre tiden gick som arbetslös. I intervjuer framgick det även att de arbetslösa ungdomarna upplevde till en början att de kunde aktivera sig på annat sätt i sin vardag men efter en tid kände de sig alltmer deprimerade och passivitet öka-de(Hammarström, 1996).

2.3 Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska insatser

Olofsson och Wadensjö (2009) skildrar att antalet personer som har fått jobb och avslutat sitt medverkande på arbetsförmedlingen har sedan år 2000 varierat mellan 500,000 och 600,000 individer. Denna statistik innebär att cirka 8 % av de inskrivna på arbetsförmedlingen har lyckats få ett arbete. Olofsson och Wadensjö (2009) beskriver att arbetsmarknadspolitiska insatser omfattar en viktig del av att skapa en aktiv arbetsmarknadspolitik i Sverige. Dessa insatser har i syfte att få arbetslösa individer att förbättra sina kvalifikationer och på så vis öka chansen till arbete. Arbetsmarknadspolitiska insatser har dock förändrats över tid beroende på den politiska

12

styrningen, dagens arbetsmarknadspolitik lägger större vikt vid enskild handledning och mer individfokuserad utveckling än tidigare då det mer syftade till en långvarig kompetensutveckling. Olofsson och Wadensjö (2009) beskriver också att de individuella handlingsplanerna bygger till stor del på förebyggande åtgärder för de mest utsatta individerna. Detta innebär att till exempel ungdomar och funktionshindrade kan delta i dessa insatser för att stärka sin konkurrenskraftighet på arbetsmarknaden. Dessa insatser ska även ha i syfte att minska socialt utanförskap. För varje år ökar antalet deltagare i dessa insatser på Arbetsförmedlingen.

På Arbetsförmedlingens (Är du under 25 år? 2012) hemsida kan man få kunskap om att de individer som är arbetslösa i åldern 18-25 kan få hjälp med olika typer av insatser. Nystartsjobb är en av de insatser som Arbetsförmedlingen tillhandahåller, med nystartsjobb innebär att arbetsgivare som både arbetar inom den privata och offentliga sektorn kan få kompensation för att de anställer en individ. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om den arbetssökande får rätt till nystartsjobb men behöver inte ha varit den som tillhandahållit arbetet. Nystartsjobb finns för de ungdomar som har fyllt 20 år och har varit arbetslös i minst 6 månader. Denna typ av arbete får enbart pågå under ett år. Nystartsjobb är inte enbart för ungdomar utan för alla som uppfyller kraven som Arbetsförmedlingen kräver (Det här är nystartsjobb, 2012).

För arbetslösa ungdomar i åldern 16-25 finns även jobbgarantin, för att få delta i denna insats måste man varit arbetslös i minst 4 månader och aktivt söka arbete på Ar-betsförmedlingen. I jobbgarantin får man hjälp till att söka arbete, möjlighet till att träf-fa en jobbcoach och studie- och yrkesvägledare. Efter dessa åtgärder ska praktik tilläm-pas och även annan kompetensutveckling. Samtidigt som man är på praktik ska indivi-den söka arbete som sedan ska redovisas för Arbetsförmedlingen. Praktik får endast pågå i tre månader, om arbetsgivaren inte vill anställa personen som gjort praktik får den arbetslöse inte ha praktik på samma arbetsplats igen. Man får ta del av jobbgarantin till dess att man fått en anställning, startar en utbildning eller har varit med i jobbgaran-tin i 1 år och 3 månader (Jobbgaranti för ungdomar, 2012).

Om man saknar slutbetyg från gymnasiet eller inte har ett fullständigt betyg från grundskolan kan man under tre månader ingå i folkhögskolesatsningen. Genom att ta del av denna insats ökar man sina möjligheter till utbildning (Från IG till

studiemotiverad – Våga prova folkhögskola, 2012) . Vid Arbetsförmedlingen ges även

13

största mån ska leda till arbete, dock är Arbetsförmedlingen restriktiva med denna insats. Arbetsmarknadsutbildningen måste vara yrkesinriktad då arbetsmarknaden ändrar sig i snabb takt. Arbetsmarknadsutbildningen ska endast pågå under 6 månader, tiden för utbildningen kan förlängas om det behövs, på så vis för att man ska klara de målen man behöver, samt att få en godkänd utbildning. Arbetsmarknadsutbildningen riktar sig till de ungdomar som fyllt 25 år (Arbetsmarknadsutbildning, 2011). En annan insats som arbetsförmedlingen tillhandahåller är ett stöd för näringsverksamhet detta innebär att då man har fyllt 25 år får individen lov att starta eget företag och genom Arbetsförmedlingen få bidrag för detta. Arbetsförmedlingen tillhandahåller även kunskaper för hur man som ny företagare ska gå tillväga. Detta är en möjlighet för individer som är arbetslösa och har en affärsidé men detta stöd erbjuds även för individer som bor i de kommuner där arbetsförmedlingen bedriver denna insats (Stöd

vid start av näringsverksamhet, 2010).

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning och

kunskapsbakgrund

Vårt avsnitt om den tidigare forskningen belyser ungdomar och individer med annan härkomst, samt lågutbildades svårigheter till att etablera sig på arbetsmarknaden. En förklaring till detta kan vara att arbetsgivare tvivlar på ungdomars kompetens på grund av brist på arbetslivserfarenhet men också att ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då de inte alltid har fullständigt slutbetyg från gymnasiet. Vidare belyser den tidigare forskningen fler orsaker till ungdomsarbetslöshet. Detta kan vara att ungdomar skjuter upp arbetslivet för att resa eller för att studera. Forskningen beskriver även att kvinnor har lättare att få arbete efter gymnasiet än män då männen skjuter upp arbete på grund av värnplikt, vilket resulterar i att kvinnor får mer arbetslivserfarenhet.

Den tidigare forskningen visar även att ungdomar ser okvalificerade arbeten som något tillfälligt och inte något som man ska livnära sig på. Eftersom arbetslösheten är hög minskar chansen för ungdomen att skapa sig ett självständigt liv. Tillfälliga arbeten skapar inte någon trygghet och ungdomen måste bo hemma hos sina föräldrar. Vidare visar forskningen att ungdomar som är arbetslösa över en tid blir isolerade och introverta. Arbetslöshet bidrar till psykisk ohälsa hos ungdomar.

Ungdomar med annan härkomst belyses även i den tidigare forskningen, dessa ungdomar menar på att arbetslöshet gör att de känner sig stigmatiserade i samhället. De

14

arbetsmarknadspolitiska insatserna som Arbetsförmedlingen tillhandahåller för ungdomar i åldern 18-25 år är nystartsjobb, jobbgarantin, chans till att studera vid folkhögskola, arbetsmarknadsutbildningar samt stöd till att starta eget företag.

Den tidigare forskningen ger stöd till vår studie då den belyser ungdomsarbetslöshet och ger förklaring till problematiken till att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta ger oss en bra grund till att vidga våra perspektiv men även till att kunna analysera och diskutera varför etableringsprocessen är problematisk.

15

3. Teori

I detta kapitel komma vi att lyfta fram de teorier som kommer att användas för att ana-lysera vårt resultat av studien. Vi kommer att använda oss utav Careershipteorin som har utvecklats av Hodkinson och Sparkes (1997) samt en teori om livskvalitet av Brülde (2003). Vi kommer även att använda oss utav Bourdieus (1992) begrepp om fält, habi-tus och olika sorters kapital.

3.1 Habitus, fält och Kapital

Pierre Bourdieu beskriver tre olika begrepp för att förstå att individer har olika förut-sättningar beroende på social bakgrund och tillhörighet. Bourdieu (1992) beskriver att individer har olika handlingsmönster som är inlärda. Detta begrepp kallas för habitus. Genom sin habitus tolkar och förstår individen sin omvärld och individer ser på detta på olika sätt. Habitus kan också ses ur ett förkroppsligat perspektiv där individen rör sig, går och beter sig på ett visst sätt efter de sociala erfarenheter som individen upplevt. Habitus kan även förändras över tid beroende på vilka sociala grupper som individen befinner sig i. Genom sin habitus uppfattar man omvärlden på olika sätt. Detta begrepp benämner Bourdieu (1992) som individens handlingshorisont.

Det andra begreppet som Bourdieu (1992) beskriver är fält, detta begrepp kan be-skrivas som olika spelplaner i samhället där det finns olika regler och sociala bestäm-melser. I de olika fälten finns olika grupper av människor och för att kunna delta i fältet måste gemensamma intressen finnas. Inom ett fält kan det även uppstå konkurrens då nykomlingar inom fältet vill slå ut de som har etablerat sig i fältet. Ett exempel på fält kan vara politiker, då råder det olika åsikter om vad som är politik och vilka politiska frågor som anses vara aktuella. För att få delta i fältet krävs även att individen har det kapital som anses accepterat inom fältets ram.

Vidare beskriver Bourdieu (1992) det sista begreppet, kapital. Med ekonomiskt ka-pital menas att vi människor har olika resurser av pengar, och då har olika förutsättning-ar i samhället. Socialt kapital innebär enligt Bourdieu grupptillhörigheter, vår sociala tillhörighet sedan uppväxten samt det nätverk som vi har tillgång till. En annan form av kapital är det symboliska kapitalet. Detta kapital är en dold resurs såsom utbildning samt

16

yrkestitlar. Symboliskt kapital kan också vara att man vet hur man uppför sig i fina sammanhang och har erfarenheter från ”finkulturen” såsom konst och litteratur.

Kultu-rellt kapital är det som värderas högst i samhället då det krävs att man har ”rätt” social

tillhörighet och familjebakgrund. Det kulturella kapitalet kräver lång erfarenhet för att kunna inneha dessa färdigheter. Dessa färdigheter kan ses ur ett förkroppsligande per-spektiv av att man beter sig på olika sätt i samhället beroende på vad man har för famil-jebakgrund och uppfostran (Bourdieu, 1992). I vårt arbete kommer vi att använda oss av dessa begrepp, habitus, fält och kapital för att analysera förstå ungdomarnas olika villkor på arbetsmarknaden.

3.2 Karriärvalsteorin Careership

Hodkinson och Sparkes (1997) teori grundar sig i ett sociologiskt synsätt och är en kar-riärvalsteori som handlar om ungdomars beslut - och val i samband med sin karriär. I denna teori används även Pierre Bourdieus begrepp Habitus, fält och kapital. Career-shipteorin beskriver att när ungdomar resonerar sig fram till ett val påverkas dessa val av rationellt och pragmatiskt tänkande. Valen styrs även av känslor. För att bana vägen mot ett arbete resoneras ett val fram av ungdomen genom råd från familj och vänner, eller någon annan individ som påverkar ungdomens val. Även erfarenheter som den tidigare varit med om samt tillfälligheter är två faktorer som också påverkar indivi-den i sitt beslutsfattande. Vidare beskriver teorin att ungdomar fattar beslut genom sin handlingshorisont, individens handlingshorisont kan skiljas åt och är väldigt subjektiv för vilka val som är accepterade eller inte. Individens handlingshorisont grundar sig i dennes habitus.

För att förstå olika val som ungdomar fattar benämner även Hodkinson och Sparkes (1997) faktorer som påverkar de olika valen. Kön, etnicitet och social bakgrund. De beskriver även att de olika kapitalen som Bourdieu använder sig utav påverkar ungdo-marnas val genom att dessa skapar varierande utgångspunkter mellan individerna. För-fattarna beskriver att när ungdomen tagit sig från skola till arbete uppstår olika maktre-lationer inom det nya fältet som ungdomen befinner sig i. Ungdomen kan ha haft i av-sikt att skaffa ett arbete medan arbetsgivare är mer resultatinriktade. Skilda avav-sikter uppstår då mellan ungdomen och arbetsgivaren där ungdomen kan komma att befinna sig i ett underläge som ”nykomling” inom detta fält. I denna situation kan människan uppleva att hon är underordnad och känna skam för att inte ha det habitus som anses

17

accepterat inom fältet. Dennes habitus kan dock förändras över tid när individen etable-rat sig i den nya miljön. Hodkinson och Sparkes (1997) teori om karriärval menar på att ungdomar har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden då de saknar det kapital som be-hövs för att etablera sig i arbetslivet. Vidare beskriver Hodkinson och Sparkes (1997) att en del av en individs habitus kallas för schemata. Schematan används för att urskilja information, detta innebär att en individs handlingshorisont kan antingen vidga en per-sons perspektiv eller reducera möjligheter till ett val. Vändpunkter är ett begrepp som används i teorin. Det finns olika typer av vändpunkter beroende på när i livet ett val ska göras. När det gäller yrkes/arbetsrelaterade val kallas vändpunkterna för självinitierade. Teorin menar på att ungdomar gör sina val i vändpunkter i livet men att de formas av det som har hänt tidigare och efter vändpunkterna. Denna teori kommer vi att använda oss av för att kunna få en djupare förståelse av våra genomförda intervjuer.

3.3 Den objektivistiska pluralismen

Brülde (2003) har doktorerat inom praktisk filosofi och beskriver olika teorier om livs-kvalitet. Författaren beskriver teorin om den objektivistiska pluralismen, denna teori beskriver ett synsätt för att få en god livskvalitet.

För att uppnå ett betydelsefullt liv anser den objektivistiska pluralismen att indivi-den bör ha ett kreativt och meningsfullt arbete samt att indiviindivi-den även bör värdesätta arbetet. Självförverkligande och utveckling är av vikt för att uppnå livskvalitet enligt den objektivistiska pluralismen. Vidare bör även andra faktorer såsom relationer till andra människor, att man har en god insikt i sig själv och sin självbild vara central. Desto högre grad av dessa faktorer en individ har desto bättre livskvalitet är möjlig hos individen. Dessa påståenden grundar sig i en uppfattning om människans natur. Männi-skan anses vara produktiv och mår bäst vid en aktiv tillvaro. För att uppnå ett välbefin-nande krävs ett arbete som nämndes ovan. Pluralister nämner också att människan bör sträva efter att utveckla sin potential och att sträva efter att förverkliga sig själv. Brülde (2003) skildrar i boken att teorier om livskvalitet bör lämna möjlighet till egen eftertan-ke då det kan vara svårt att mäta välbefinnandet efter endast teorier, då man måste ta hänsyn till varje individs ståndpunkt av vad välbefinnande anses vara. Denna teori kan även kombineras med andra teorier om livskvalitet och bör alltså inte tolkas som ett facit utan snarare som ett komplement.

18

3.4 Sammanfattning teori

Pierre Bourdieu (1992) använder sig av tre begrepp för att förklara sin teori, dessa är habitus, fält och kapital. Bourdieu menar att de handlingsmönster en individ har är inlärd och kallas för habitus. Genom en individs habitus tolkas omvärlden på olika sätt. Habitus kan förändras beroende på vilka sociala grupper vi tillhör. Med fält menar Bourdieu (1992) en individs olika spelplaner i samhället. Inom de olika fälten kan konkurrens uppstå, detta infinner sig när det kommer nya människor in i fältet som vill etablera sig. Det finns många typer av kapital, detta är det tredje begreppet som Bourdieu använder sig utav. Det kan vara det ekonomiska kapitalet, det sociala, symboliska och slutligen det kulturella kapitalet. Karriärvalsteorin Careership (1997) utgår ifrån Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital. Teorin belyser ungdomars val i samband med karriärbeslut. Den sista teorin som vi valt att belysa är en teori som handlar om livskvalitet, den objektivistiska pluralismen. Denna teori belyser vikten av att ha ett tillfredställande arbete för att skapa ett betydelsefullt liv. Vidare beskriver Brülde (2003) att man bör arbeta mot att självförverkliga sig själv och uppnå de potentialer som man är skapt för. För att finna en god livskvalité bör man ha god självkännedom och insikt i sig själv.

De centrala begreppen vi kommer att använda oss utav för att analysera vårt empiriska material är Habitus, fält, kapital, vändpunkter samt livskvalité. Vi använder begreppen livskvalité och vändpunkter när vi analyserar ungdomars upplevelse av att vara arbetslös. Habitus, fält och kapital användas för att se hur de arbetslösa ungdomarna ser på sin etableringsprocess på arbetsmarknaden samt att förstå hur arbetslösa ungdomar ser på de arbetsmarknadspolitiska insatserna som Arbetsförmedlingen erbjuder.

19

4. Metod

I detta avsnitt kommer vi att presentera hur vi har gått tillväga för att genomföra vår studie. Vi kommer att beskriva vår valda metod och beskriva hur vi gjort vårt urval. Detta avsnitt presenterar även hur vi samlat in vårt empiriska material samt hur vi kommer att analyser materialet. Vidare presenteras även de forskningsetiska principerna som vår studie har följt.

4.1 Metodval

Syftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshet och hur de ser på de arbetsmarknadspolitiska insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder samt hur de ser på etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Larsen (2009) menar på att man måste välja metod för arbetet efter vad syftet med studien är. Metoden som vi har använt oss av för att uppnå vårt syfte är den kvalitativa metoden. Larsen menar också i sin bok Metod helt enkelt (2009) att en fördel med kvalitativ metod är att man som forskare kan ställa följdfrågor om man vill få en fördjupad kunskap i samband med intervjun. Detta såg vi som en fördel, då vi med vår valda metod har kunnat korrigerar frågorna under intervjun om missuppfattningar uppstod. För att samla ihop vårt empiriska material har vi använt oss utav två olika metoder. Larsen (2009) kallar den ena metoden för kvoturval då man först bestämmer sig för vilket urval man vill ha av informanter såsom ålder och kön. Detta har vi gjort först genom att ställa frågor till besökarna på Arbetsförmedlingen, för att ta reda på ålder och hur länge de har varit arbetslösa. Därefter kommer vi att använda oss av slumpmässigt urval som Larsen (2009) beskriver är ett urval då man endast plockar ut de informanter man stöter på vid intervjutillfället. Detta gjorde vi i en direktservice på Arbetsförmedlingen i Malmö Stad. När urvalet var genomfört intervjuade vi ungdomar tills vi upplevde en mättnadskänsla på den Arbetsförmedling vi besökte tills vi inte fick fram någon ny information som berörde vår studie. Mättnadskänslan upplevde vi trädde i kraft efter sju intervjuer.

20

(2009) beskriver som en intervjumetod där man har en intervjuguide med frågor men samtidigt låter informanterna prata fritt om de ämnen som tas upp i intervjuerna.

Före intervjuerna besökte vi Arbetsförmedlingen för att få information om deras verksamhet. Genom denna information fick vi en fördjupad förförståelse om deras arbetsmarknadspolitiska insatser som finns för ungdomar. Vi anser att ha kunskap om de olika arbetsmarknadspolitiska insatserna var av stor vikt innan vi utförde våra intervjuer.

4.2 Urval

För att samla in vårt empiriska material har kvalitativa intervjuer gjorts med arbetslösa ungdomar på arbetsförmedlingen. Då vårt syfte är att undersöka arbetslösa ungdomar valde vi att avgränsa oss till informanter som var i åldern 18-25 år. Då vi ville att informanterna skulle ha en god kännedom och deltagit i olika arbetsmarknadspolitiska insatser valde vi att göra anspråk på att informanterna bör ha varit arbetslösa i minst sex månader. Vi tog dock ingen hänsyn till genus eller etniska perspektiv utan urvalet skedde genom en slumpmässig metod vilket innebar att vi intervjuade de besökare som kom in på Arbetsförmedlingen den dagen vi skulle utföra våra intervjuer.

Vi är medvetna om att det finns tre Arbetsförmedlingar i Malmö Stad men av hänsyn till studiens tidsram avgränsade vi oss till att utföra vår undersökning på en utav dessa Arbetsförmedlingar. Arbetsförmedlingen hade i september 3710 inskriva arbetslösa ungdomar. Detta bör finnas i åtanke när man läser vår resultatdel eftersom det inte funnits möjlighet till att intervjua alla inskrivna, men samtidigt upplevde vi förvånansvärt fort en mättnads känsla efter sju intervjuer då respektive ungdom deltagit i liknande insatser eftersom de tillhörde samma åldersgrupp.

4.3 Datainsamling

Larsen (2009) beskriver att det finns positiva faktorer med gruppintervjuer såsom att individer kan komplettera varandra då det finns kollektiva åsikter i gruppen. Larsen menar också på att det finns vissa nackdelar med denna typ av intervju då alla inte vågar vara ärliga i andras närvaro. Den sistnämnda aspekten har vi tagit hänsyn till när vi gjort våra intervjuer. Samtidigt som informanterna tillhör samma grupp då alla är arbetslösa tyckte vi ändå det var bättre med enskilda intervjuer, då arbetslöshet kan vara ett

21

känslosamt ämne att diskutera för varje enskild individ.

I de enskilda samtalen använde vi oss utav ostrukturerade intervjuer med en intervjuguide till hjälp. Larsen (2009) skildrar denna intervjumetod som en metod där informanten ska ha utrymme för att prata fritt. Intervjuguiden ska enbart ses som ett stöd för att få med de frågeställningar som ska undersökas. Detta påstående arbetade vi efter.

Vi använde oss utav en diktafon för att spela in intervjuerna och för att kunna transkribera materialet, för att sedan analysera detta. Detta gav oss möjlighet till att få en djupare förståelse för vad informanterna sagt och även kunna hitta ”detaljer” i samtalen. Att ha en hög validitet vid undersökningen innebär att det som kommit fram av resultatdelen bör vara relevant och gångbart. Det finns dock större svårigheter att ha en hög validitet i samband med kvalitativa metoder eftersom dessa metoder grundar sig i att tolka vad informanten har sagt och detta kan uppfattas olika av individer beroende på vem som utför forskningen. På grund utav denna aspekt är det viktigt att vara noggrann vid behandlandet av informationen för att få det empiriska materialet så pålitligt som möjligt (Larsen, 2009). Genom transkriberingen av det insamlade materialet upplever vi att vi har kunnat säkerställa så hög validitet som är genomförbar.

Vår intervjuguide är kopplad till undersökningens syfte och frågeställning. Dessa frågor i vår intervjuguide diskuterades fram efter att ha läst källor som berör ungdomsarbetslöshet. Hammarström (1996) menar på att ungdomsarbetslöshet är ett stort problem i samhället eftersom det bidrar till ohälsa bland ungdomar. Hon menar även på att Arbetsförmedlingens politiska insatser dock är något som ungdomar upplever som positiva effekter på deras välbefinnande. Denna utgångspunkt tyckte vi var intressant och ville därför undersöka om dessa påståenden stämmer överens med hur ungdomarna upplever sin arbetslöshet. Därför har vi kommit fram till följande frågor i intervjuguiden som berör etableringsprocessen, bemötandet på arbetsförmedlingen, dilemman vid arbetslöshet samt deras syn på effekten av deltagande i arbetsmarknadspolitiska insatser.

4.4 Analysmetod

För att kunna tyda och hitta samband mellan våra kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att innehållsanalys känns mest relevant för vår studie. Larsen (2009) beskriver innehållsanalysen som den mest brukbara metoden för att finna mönster i

intervjumate-22

rialet. Vi kommer att bearbeta informationen genom olika teman för att reflektera över skillnader och likheter av vad ungdomarna upplever kring ungdomsarbetslöshet. Vi kommer även att koppla an till tidigare forskning för att få en fördjupad förståelse av intervjuresultatet.

4.5 Etiska överväganden

De forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet lagt fram på sin hemsida är följande:

 Informationskravet  Samtyckekravet  Konfidentialitetskravet  Nyttjandekravet

Dessa principer har vi under examensarbetets gång tagit hänsyn till genom att informera våra informanter om vad studies syfte är samt att de som medverkar gör detta frivilligt och kan avbryta sin medverkan när de vill. Vi gav även informanterna möjlighet att avböja inspelning av samtalen. Vid intervjutillfällena informerade vi informanterna om att undersökningen är anonym då de inte behövde uppge sitt namn utan åldern var mer relevant för studien. Nyttjandekravet har också uppfyllts då vårt empiriska material endast används i syfte till vårt examensarbete (Vetenskapsrådet).

23

5. Resultat

I detta avsnitt kommer vårt resultat av intervjuerna med de sju arbetslösa ungdomarna att presenteras (För intervjufrågor, se bilaga). Vi kommer att använda oss utav fingerade namn i resultatet. Våra informanter kommer att presenteras enskilt i varje del av resultatet. Vi har tematiserat vår resultatdel i tre delar, bakgrund och upplevelse av arbetslöshet, etableringsprocessen på arbetsmarknaden samt arbetsmarknadspolitiska insatser. Dessa teman har tagit form från vår intervjubilaga.

5.1 Bakgrund och upplevelse av arbetslöshet

Suhad är 20 år och har varit arbetslös sedan juni 2011 och har varit inskriven på Arbetsförmedlingen sedan dess. Suhad kommer direkt från gymnasiet där hon har gått samhällsprogrammet. Hon har aldrig haft ett arbete men upplever att hon hellre vill arbeta än att studera vidare. Suhad berättar att hennes liv påverkas mycket av att vara arbetslös då hon känner att hon saknar ett liv med struktur och rutiner. Hon hade gärna flyttat hemifrån men bor hos sin mamma tillsammans med sin yngre syster pågrund utav sin begränsade ekonomi. Vidare beskriver Suhad att hennes självförtroende har minskat ju längre tid som hon har varit arbetslös. I början då hon var arbetslös kände hon en självsäkerhet i att söka arbete men nu känner hon sig nervös om ett arbete hon har sökt skulle leda till en personlig intervju.

Martin är 24 år och har varit inskriven på Arbetsförmedlingen i två olika omgångar. Han har aldrig haft en tillsvidareanställning utan har haft kortare vikariat sedan gymna-sietiden. Han har framförallt arbetat i störst utsträckning med lagerarbete på olika före-tag. Dessa arbeten känner han inte är tillfredställande men sett det som en tillfällig för-sörjning. Martin bor tillsammans med sin sambo och känner att han klarar av ekonomin med hjälp av sin flickvän. Han berättar att han känner skuld inför henne då det känns som ett misslyckande för honom att inte få ett heltidsarbete och kunna försörja sig. Mar-tin upplever att vänner och familj inte hade så mycket åsikter om att han saknade arbete efter studenten, men ju äldre han blir desto större krav från omgivningen på att komma in i ”vuxenlivet”. Han upplever också att självkänslan försämras när han ännu en gång fick skriva in sig på Arbetsförmedlingen.

24

Miguel är 22 år och har varit arbetslös sedan januari, han studerade hälsa och idrott på gymnasiet. Han har arbetat på en nattklubb som bartender men då nattklubben gick i konkurs blev han arbetslös. Miguel berättar att han inte påverkas speciellt mycket av arbetslösheten då de flesta av hans kompisar också är arbetslösa, dock känner han av den ekonomiska begränsningen och en olustighet av att inte vara sysselsatt om dagarna. Miguel känner press över att inte ha studerat vidare och tycker detta är större ”skam” än att vara arbetslös. Han berättar att hans storasyster studerade vidare direkt efter gymna-siet och hans uppväxt har präglats av karriärlystna föräldrar.

Rosanna är 24 år och har tidigare gått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Hon har varit arbetslös sedan dess men har varit mammaledig. Rosanna skrev in sig på Ar-betsförmedling för 8 månader sen då hon känner att hon vill börjar arbeta för att kunna försörja sina tre barn. Rosanna är av utländsk bakgrund och beskriver att i hennes hem-land är det vanligt att få barn tidigt och att detta kommer i första hand. Det är inte förrän nu hon har börjat känna press från samhället att börja arbeta.

Emma har varit inskriven på Arbetsförmedlingen sedan december 2011 i olika peri-oder inom denna tidsgräns. Emma är 22 år gammal och berättar att hon hoppade av gymnasiet i årskurs två då hon var mycket skoltrött och fick timanställning inom äldre-omsorgen trots att hon inte var klar med utbildningen. Emma gick omvårdnadspro-grammet men har inte ett fullständigt gymnasiebetyg. Emma beskriver att hon var glad över sitt arbete men har på senare tiden märkt stor problematik av att inte ha en fullstän-dig utbildning till undersköterska. I den kommunen hon bor i har arbetsgivaren som krav på att ha en fullständig utbildning för att kunna få en fast anställning. Detta väcker oro hos Emma eftersom hon känner en osäkerhet av att vara arbetslös i olika perioder mellan sina vikariat. Emmas berättar att hennes vänner har fasta tjänster och hon känner sig sämre än de eftersom hon varken har utbildning eller något arbete.

Angelica är 22 år gammal och har studerat naturvetenskapliga programmet men har varit arbetslös sedan april 2012. Angelica har läst två fristående kurser på högskola då hon inte kom in på läkarprogrammet då hon sökte in första gången. Hon vill inte studera fler kurser förrän hon kommer in på läkarprogrammet då hon inte vill använda sitt stu-diemedel i ”onödan”. På grund utav detta har Angelica varit arbetslös i sex månader. Hon berättar att hon avskyr detta faktum och känner inget välbefinnande i väntan på att komma in på utbildningen.

25

Peter är 25 år och har varit arbetslös i ett år. Han har tidigare arbetat inom industri-verksamheter men valde att resa med vänner en längre tid. Han upplever att arbetslöshe-ten är påtagligt påfrestande och mår inte alls bra av att vara arbetslös. Han vill dock inte gå tillbaka till industriverksamheten då detta inte var motiverande för honom. Han vill ha ett arbete som stämmer överens med sina intressen. Han känner att han vill arbeta med människor och har funderat på sjuksköterska och polisyrket. Han anser att han blir bemött på ett annorlunda sätt av omgivningen när han berättar att han är arbetslös. Han anser att svenskar identifierar sig med sitt yrke. Detta har lett till att han känner sig de-primerad och tycker att dagarna är långa som arbetslös.

5.2 Etableringsprocessen på arbetsmarknaden

Suhad anser att det är svårt för ungdomar att ta plats på arbetsmarknaden, hon upplever också att det är svårare med en invandrarbakgrund och berättar att även hennes mor varit arbetslös när Suhad och hennes syster var mindre. Rosanna beskriver även hon om svårigheterna kring att etablera sig på arbetsmarknaden och anser att hennes unga ålder och utländska bakgrund inte alltid är vad arbetsgivaren söker. ”Att vara ung och invandrare är inte alltid lätt. Utan arbetslivserfarenhet och att ha ett utländskt efternamn är ingen bra kombination för att söka arbete” (Rosanna).

Informanterna belyser svårigheterna kring att vara ung och arbetslös, de anser att det är svårare att få ett arbete om man inte har arbetslivserfarenhet. Suhad menar att eftersom hon aldrig har arbetat så har hon ännu svårare att få ett arbete då hon inte har någon arbetslivserfarenhet. Emma anser att det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då hennes största bekymmer är att hon saknar slutbetyg från omvårdnadsprogrammet. Emma beskriver att hon inte har tillräcklig kunskap enligt arbetsgivarna för att kunna få ett fast arbete. Vidare belyser Emma precis som de tidigare informanterna att dilemmat att få ett arbete som ungdom är avsaknaden av arbetslivserfarenhet. Peters tankar om etablering på arbetsmarknaden är att alla konkurrerar med alla. Han tror att arbetsgivare idag ställer större krav på bekräftade kunskaper hos de arbetssökande och att man som ungdom inte har en stor chans till arbete utan meriter och utbildning. Han tycker dock det är ledsamt att etableringsprocessen för ungdomar ska vara så svår eftersom många ungdomar idag vill ha ett okvalificerat yrke en tid innan fortsatta studier. Miguel menar också att det är lättare att få ett arbete om man har arbetslivserfarenhet och att om man

26

inte har det så hamnar man längst ned i kedjan och har svårare att ta sig upp och få ett arbete. ”Alla konkurrerar med alla på arbetsmarknaden, gammal som ung” (Peter).

Suhad berättar att hon gick det samhällsvetenskapliga programmet och att det är svårt för henne att söka jobb på den utbildningen. Hon berättar också att hon önskade att hon hade läst ett yrkesförberedande program istället då hon inte har i avsikt att studera vidare. Trots att Rosanna har gått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet anser hon att det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden Hon är medveten om att i äldreomsorgen är det lättare att få sysselsättning men känner inte att hon vill vårda äldre människor. Trots att hon känner motstånd för att arbete i äldreomsorgen börjar hon uppleva desperation i att inte ha ett arbete med tanke på hennes barn hon behöver försörja. Vidare beskriver Rosanna att det hade varit givande att arbeta som personlig assistent men ofta när man söker dessa typer av arbeten ska personkemin och bakgrund stämma överens med vård-tagaren. Angelica berättar att det är bra att läsa naturvetenskapliga programmet om man har som syfte att studera vidare men att det är svårt att få ett arbete efter detta gymna-sieprogram, då det inte är ett yrkesförberedande program. Hon beskriver även att hennes etableringsprocess på arbetsmarknaden förskjuts i samband med hennes ansökningar till läkarprogrammet. Miguel beskriver att hans tankar skiljer sig ifrån sina föräldrars då de anser att etableringsprocessen hade varit enklare om han hade haft en högre utbildning. Miguel menar att han har många vänner som har fått arbete trots att de inte har någon vidareutbildning. Han upplever att etableringsprocessen idag bygger mycket på det privata nätverket. Hans tidigare arbete har han fått genom sina kontakter.

”Att plugga ett studieförberedande program på gymnasiet är ju bra om man vill studera vidare men om man vill jobba direkt efter gymnasiet så får man det jätte-svårt”(Angelica).

Att komma in på arbetsmarknaden är inga problem enligt Martin, han anser att den största svårigheten är att få en fast anställning och ett arbete som han trivs med. På de arbetsplatser där han har varit timanställd berättar han att många vuxna har varit anställ-da där i många år och har fasta tjänster. Detta innebär att det är svårt för ungdomarna att ta plats i de okvalificerade yrkena. Emma tycker det varit enkelt att etablera sig på ar-betsmarknaden med timanställningar i vården då hon redan hade kontakter i denna bransch efter sin praktikperiod. Det är inte förrän nu som Emma beskriver problemati-ken i att sakna utbildning. Hon önskar att hon hade kunskap om arbetslivet och vad som krävs innan hon bestämde sig för att sluta studera på gymnasiet. Emma känner sig

ång-27

erfylld över detta. Då Emma fick besked på att inte kunna få en fast anställning i vården utan utbildning, insåg hon att hon inte hade någon arbetslivserfarenhet från någon tidi-gare bransch och har då svårt att konkurrera om dessa tjänster då hon aldrig har blivit kallad till någon arbetsintervju inom andra yrkesområden. Angelica berättar att hon känner motvillighet till att söka okvalificerade arbeten eftersom hon redan har en öns-kan och strävan efter ett mål att nå. Angelica har dock sökt några arbeten inom admi-nistration utan resultat efter anställningsintervjuerna. Hon har varit på två intervjuer hos arbetsgivare inom denna bransch. Peter tror också att arbetsgivare är medvetna om da-gens generation av ungdomar om hur de inte vill fastna i ett arbete. Kanske är detta en faktor till att arbetsgivare hellre anställer en vuxen individ som kan tänka sig att etablera sig i verksamheten över en längre tid.

”För oss ungdomar som lever i dagens samhälle har vi lätt för att få timanställ-ningar, men för att kunna få ett fast arbete krävs så mycket mer av oss. Men hur ska vi kunna få ett fast arbete om vi inte får chansen att få erfarenhet under en läng-re tid?”(Peter)

5.3 Arbetsmarknadspolitiska insatser

Suhad berättar att hon har varit i med i Arbetsförmedlingens nystartsjobb. Detta innebär att hon har varit anställd hos en arbetsgivare och att arbetsgivaren har fått kompensation från arbetsförmedlingen så att hon kunnat vara där. Hon tycker inte att detta medfört någon positiv effekt till att få en etablerad plats i arbetslivet, då hon inte har kunnat få en fast tjänst inom företaget. Hon är numera med i jobbgarantin och är ute på praktik. Suhad beskriver ändå en positiv upplevelse av åtgärderna eftersom dessa håller henne sysselsatt. Samtidigt finns en ständig oro för att inte finna ett arbete. Suhad berättar att praktiken som hon befinner sig på inte stämmer överens med hennes intressen och därför har hon inte presterat som hon borde. Hon beskriver även att Arbetsförmedlingen i första hand gör sitt bästa för att finna en praktikplats som stämmer överens med individens önskemål, dock är det inte alltid de kan ta hänsyn till allas önskningar. Suhad tror att om hon hade fått en mer tillfredställande praktikplats hade hon visat framfötterna betydligt mer.

Martin anser att Arbetsförmedlingens verksamhet inte bedrivs som den bör göra. Han tycker att Arbetsförmedlingen i större utsträckning ska kunna hjälpa till med att

28

finna arbeten. Hans upplevelser är också att det beror mycket på vilken handläggare man får på Arbetsförmedlingen. Enligt Martin ställer Arbetsförmedlingen stora krav på den arbetssökande att söka tjänster men samtidigt ger detta inte något större stöd efter-som han redan sökt tjänster innan han skrev in sig på Arbetsförmedlingen. Han tycker också att det är negativt att behöva byta handläggare ofta. Varför det är såhär vet inte Martin men det gör att han aldrig får en fördjupad relation till någon handläggare utan måste återberätta sin historia på nytt varje gång. Martin har sedan tre månader tillbaka deltagit i jobbgarantin där han har fått träffa en jobbcoach. Detta tyckte Martin var posi-tiv eftersom han fick feedback på hur han kunde förbättra sitt CV. Martin berättar att han nu ska ut på praktik och är förväntansfull över detta.

Miguel berättar att han deltar i jobbgarantin. Han har varit på två olika praktikplat-ser men dessa har inte kunnat erbjuda honom en anställning. Miguel är mycket negativ till praktikperioder och vill inte delta i liknande insatser igen. Han anser att Arbetsför-medlingens insatser är bra för att hålla honom sysselsatt men han anser att de inte är tillräckligt förankrade i arbetslivet, då de inte ger något resultat för honom. Miguel be-rättar att han har haft två olika handläggare under sin tid på Arbetsförmedlingen och anser att dessa har arbetat på väldigt olika sätt. Den ena handläggaren ansåg Miguel var mycket passiv då hon knappt gick att nå på telefon, detta innebär att Miguel fick tacka nej till ett nystartsjobb som han hade ordnat själv. Miguel kunde då inte få ett medgi-vande från handläggaren i tid. Om detta beror på att handläggarna har en hög arbetsbe-lastning är något som Miguel spekulerar i. Vidare beskriver Miguel att den andra hand-läggaren varit mycket närvarande vid hans besök på Arbetsförmedlingen.

Rosanna berättar att hon precis har varit och träffat en jobbcoach och att hon är mycket positiv över bemötandet och hjälpen som hon fick av coachen. Hon kände att jobbcoachen hade mer tid för henne än hennes handläggare på Arbetsförmedlingen. Hon beskriver att jobbcoachen hjälpte henne med CV samt att vidga hennes perspektiv till att söka arbeten som hon inte funderat på innan. Detta är första gången hon besöker en jobbcoach och hon känner redan en positiv inställning inför nästa träff. Rosanna be-skriver dock en press från Arbetsförmedlingens sida om att aktivt söka arbeten i deras platsbank men känner att de mest relevanta yrkena för hennes utbildning är tjänster inom äldreomsorgen, detta är något som Rosanna inte önskar arbeta med. Rosanna be-rättar att då hon är delaktig i jobbgarantin måste hon ut på en praktikplats, detta är något som Rosanna upplever en motvillighet inför och har dåliga erfarenheter av

praktikperi-29

oder i samband med hennes tidigare gymnasieprogram. Hon tyckte det kändes jobbigt som ungdom att befinna sig i vården eftersom hon kände att hon blev behandlad annor-lunda av de vuxna på grund utav hennes ålder. Detta skapade en osäkerhet att gå till praktikplatsen efter detta bemötande.

Handläggaren på Arbetsförmedlingen och Emma har tillsammans diskuterat Emmas situation, då hon saknar slutbetyg från gymnasiet. Hon har kommit fram till att folkhög-skola är något som skulle kunna fungera för henne. Att läsa upp sina betyg skulle inne-bära att Emma blev mer attraktiv på arbetsmarknaden och att hon skulle kunna få en fast tjänst inom omsorgen. Emma berättar att hennes handläggare verkligen tog sig tid att lyssna och stötta henne i sin situation. Hon upplevde dock en osäkerhet första gången som hon kom till Arbetsförmedlingen då de kändes skrämmande eftersom hon inte hade kunskap om de olika åtgärderna som Arbetsförmedlingen erbjuder.

Angelica skildrar att hon har en negativ syn på de olika arbetsmarknadspolitiska in-satserna eftersom hon tycker att de inte gett henne någon mer kunskap än det hon redan visste. Hon känner att hon likaväl kan sitta hemma och söka arbeten och upplever det mer som en press då handläggaren vill att hon ska komma till Arbetsförmedlingen för att redogöra sin arbetssökningsprocess. Angelica är medveten om att hon kanske har en negativ inställning men upplever att denna inställning grundar sig i desperationen av att inte bli antagen till läkarprogrammet. Angelica berättar att hon tidigare var med i jobb-garantin men upplever att denna insats är en förskjutning av problematiken av att vara arbetslös. Hon anser att denna insats endast bidrar till en tillfällig sysselsättning. Ange-lica tycker också att första bemötandet av Arbetsförmedlingen var en dålig upplevelse då hon tycker att Arbetsförmedlingen har en dömande inställning och en hård attityd mot ungdomarna. Hon anser att man först måste ”bekänna färg” för att bli tagen på all-var.

Peter berättar att han precis har avslutat en praktikplats som Arbetsförmedlingen tillhandahöll. Under denna praktikperiod har han varit på en förskola i Malmö Stad. Peter berättar att han nu efter praktikplatsen har blivit kallad till en intervju till en tjänst inom barnomsorgen. Han anser att praktikperioden har varit väldigt givande eftersom han nu lyckats få ett möte med en arbetsgivare. Han tror att praktikplatser är något posi-tivt att delta i då man får mer arbetslivserfarenhet och att detta kan vara meriterande att kunna tillägga i sin ansökan. Han berätta också att han var mycket negativ till denna arbetsmarknadspolitiska insats före praktikperioden eftersom han upplever att det känns

30

uppseendeväckande från omgivningen att vara närmre 25 år och praktisera. Men hans inställning har förändrats efter denna upplevelse. Han tycker också att praktikplatsen inom barnomsorgen har varit positiv eftersom erfarenhet styrker hans konkurrenskraf-tighet för att söka till eventuell vidareutbildning inom polisyrket. Peter kan tänka sig att delta i fler praktiker om inte han lyckas få anställning i samband med anställningsinter-vjun.

5.4 Sammanfattning resultat

I resultatdelen kan man läsa att de sju informanterna är alla arbetslösa ungdomar i åldrarna 18-25 år. De upplever arbetslösheten på olika sätt, de känner sig mindre självständiga då inte kan flytta hemifrån samt informanterna känner skam över att berätta för andra att de är arbetslösa. Dock genomsyrar resultatdelen av ungdomarna att tendera till liknande känslor av upplevelsen i samband med arbetslösheten.

Informanterna beskriver att det är lättare att få arbete om man har arbetslivserfarenheter och att arbetsgivarna hellre satsar på att anställa personer med erfarenhet än låter en ungdom få chansen till ett arbete. En av informanterna anser att hennes utländska bakgrund är ett hinder för att få ett arbete medan andra menar på att den största svårigheten är att få en fast anställning.

När det gäller de arbetsmarknadspolitiska insatserna för ungdomar är det jobbgarantin som de flesta av informanterna deltar i. informanterna har olika åsikter om jobbgarantin fungerar eller inte. Positiv respons ges till jobbcoacherna som informanterna har varit hos. Informanterna beskriver också osäkerheten av att komma till arbetsförmedlingen, då de arbetssökande ofta får byta handläggare och berätta sin livshistoria ännu en gång. En av informanterna är inte med i jobbgarantin, hon kommer istället att börja studera på folkhögskola något som hennes handläggare på Arbetsförmedlingen och informanten har kommit fram till tillsammans. Detta för att hon ska bli mer attraktiv på arbetsmarknaden.

31

6. Analys

I detta kapitel kommer vi att analysera vårt empiriska material. Vi kommer att dela upp analysen i tre delar efter vår frågeställning, detta för att få en överskådlig bild utav de resultat som vi har samlat in. Avsnittet kommer att avslutas med en sammanfattning av analysdelen.

6.1 Analys av bakgrund och upplevelse av arbetslöshet

Brüldes (2003) teori om den objektivistiska pluralismen beskriver att människan mår bäst av att ha ett arbete för att känna sig tillfredställd i sin vardag då människans natur inte trivs med passivitet. Denna teoriförankning stämmer överens med resultatdelen som berör upplevelsen av arbetslöshet. Detta kan ses i intervjun med flertal av informanterna. Suhad beskriver att hon inte känner någon struktur och rutin i sin vardag och även Angelica beskriver en motvilja av att vara arbetslös.

Det som också kan ses i teorin om den objektivistiska pluralismen (Brülde, 2003) är att självförverkligande och att utveckla sina kunskaper är ett behov för att må bra som människa. Informanterna beskriver detta då de helst vill ha ett arbete som uppfyller deras drömmar, och vill inte ta vilket okvalificerat jobb som helst. Hammarströms (1996) studie beskriver att ungdomarna som var arbetslösa mådde dåligt av arbetslösheten mellan de tillfälliga anställningarna. Hon beskriver i sin studie att tillvaron mellan de tillfälliga anställningarna skapar osäkerhet och oro över ekonomin. Detta är något som kan ses i resultatdelen då informanterna beskriver att de känner sig maktlösa mellan vikariaten. Även att den ekonomiska begränsningen vid arbetslös genomsyrar deras vardag. Resultatet beskriver också att självkänslan minskar då de behöver skriva in sig på Arbetsförmedlingen en andra gång mellan de tillfälliga anställningarna.

Brülde (2003) beskriver en annan byggsten i sin teori som innebär att frihetskänsla är en viktig komponent för att uppnå ökad livskvalitet. En av informanterna beskriver att de tvingas bo hos sina föräldrar på grund av den ekonomiska begränsningen och att maktlöshet upplevs i samband med detta. Det innebär att individen berövas på sin frihet. Hammarström (1996) beskriver att en kortvarig arbetslösperiod inte behöver påverka individen negativt men att långtidsarbetslöshet leder i större utsträckning till minskad

32

självkänsla och oro över att kompetensen inte räcker till. Detta är något som kan ses i resultatet då informanterna beskriver att deras självkänsla har minskat ju längre tid de har varit utanför arbetsmarknaden.

Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver att en människas karriär består av olika vändpunkter och perioder av rutin. I samband med att plötsligt stå utanför arbetsmarknaden skapas en vändpunkt där människans identitet förändras. Ungdomarnas identitet förändras då de går från arbete - och studier till arbetslöshet. Detta skildrar en av informanterna då informanten beskriver att svenskar gärna vill identifiera sig med en yrkeskategori. Stojanovic (1998) skildrar i sin studie att ungdomar med annan härkomst upplever att de blir annorlunda behandlade av samhället då samhället anser att de är ”lata” och utnyttjar bidragssystemen. En av informanterna beskriver svårigheterna med att få ett arbete då hon är av utländsk härkomst och att hon tror att detta påverkar hennes chanser till arbete.

6.2 Analys av etableringsprocessen på arbetsmarknaden

”Unga kvinnor värderar arbete något högre än vad män i samma ålder gör. Ett posi-tivt arbetsengagemang blir en stark drivkraft att ta sig ur arbetslösheten och betyder mycket för möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden. Unga kvinnor är dess-utom i betydligt större utsträckning än unga män beredda att ta vilket jobb som helst. Detta underlättar åtgången till arbete och därigenom kan arbetslöshetens onda cirkel lättare brytas”(Hammarström, 1996:250).

Att informanterna som blivit intervjuade vill ha ett arbete är något som är påtagligt. Känslan av att inte räcka till på grund utav att man saknar arbetslivserfarenhet är något som genomsyrar intervjuerna. Informanterna beskriver önskan om att få ett arbete som stämmer överens med deras intressen men att de inom en snar framtid kommer att få ta de arbeten som finns för att komma ut på arbetsmarknaden och få arbetslivserfarenhet. En annan forskningsstudie motsäger sig dock detta då Olofsson och Zavisics rapport (2006) beskriver att dagens generation av ungdomar vill skaffa ett intressant och utvecklande arbete och att flertalet av ungdomarna inte enbart vill se ett arbete som ett sätt att försörja sig på. Individen har idag en mer medvetenhet om en större utbildningsmöjlighet som råder i vårt samhälle.

Bourdieu (1992) beskriver begreppet fält som olika spelplaner i samhället och att det inom de olika fälten kan uppstå konkurrens när andra aktörer vill ta sig in i fältet. Detta

33

är något som kan ses i hur informanterna resonerar kring etableringsprocessen på arbetsmarknaden. De anser att de konkurrerar med andra ungdomar om arbeten men att den största konkurrenten är de som har arbetslivserfarenhet. De anser även att arbetsgivare hellre går på säkra kort än låter ungdomar få en chans till etablering. Vidare beskriver Bourdieu (1992) att en individ omger sig av olika typer utav kapital. Det sociala kapitalet är de nätverk som en människa har. För att ta sig in på arbetsmarknaden menar informanterna att kontakter är den enklaste vägen till arbete. Har man kontakter så är det lättare att få ett arbete, därigenom mer arbetslivserfarenhet för att bli mer konkurrenskraftig.

Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver att individers uppväxt har en stor påverkan på karriärval hos individen. De erfarenheter och observationer som gjorts under uppväxten påverkar individens habitus och handlingshorisont. Informanterna i studien har olika syn på karriärprocessen då några av de arbetslösa ungdomarna känner en press i följd av arbetslösheten, men även upplever några av informanterna en större stress över att inte ha kommit in på de högre utbildningarna som de önskar samt en påtryckning hemifrån till att studera vidare istället för att söka okvalificerade arbeten. Vidare beskriver Hodkinson och Sparkes (1997) att ungdomar fattar rationella val i samband med utbildning och arbete. Detta innebär att ungdomarnas val grundar sig i deras tidigare erfarenheter såsom tidigare arbeten eller tar till hjälp av deras kontaktnät. Informanterna beskriver att de ser sitt personliga nätverk som en större ingångsport på arbetsmarknaden än vad Arbetsförmedlingen kan bidra med. Dock menar Hodkinson och Sparkes (1997) att ungas karriärbeslut inte enbart är rationella utan även grundar sig på deras känslor. Detta faktum är något som kartläggs i intervjuerna då en av informanterna beskriver att hon inte vill arbeta i äldreomsorgen, trots att hon skapat sig ett nätverk inom denna yrkesbransch men känslor av obehag uppstod i samband med tidigare praktikperiod som fortfarande ligger i grund för denna känsla.

6.3 Arbetsmarknadspolitiska insatser

”Arbetsmarknadspolitikens övergripande syfte kan illustreras med den så kallade beveridgerkurvan. Syftet är att skapa en effektivare matchning mellan arbetssökande och lediga platser, något som kan ske via till exempel arbetsförmedlingen och utbildningsinsatser”(Olofsson och Wadensjö, 2009).