Vägledning ur ett sökandeperspektiv - Ett steg fram eller ett steg tillbaks?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 poäng

Vägledning

ur ett sökandeperspektiv

Ett steg fram eller ett steg tillbaks?

Counseling from perspective of client

One step forward or one backward?

Kristina Johansson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Höstterminen 2008 Slutseminarium 2008-08-29 Examinator: Anders Lovén Handledare: Marita Flisbäck

2

Sammanfattning

Examensarbetet syftar till att få förståelse för förväntningar som vuxna vägledningssökande kan bära inför ett vägledningssamtal och hur de efteråt upplever att dessa motsvarats. Jag har studerat enskilda personers förväntningar innan de har varit på sitt vägledningssamtal. I samband med detta har jag också undersökt personernas tidigare erfarenheter av vägledning, som sedan följts upp med studier som fokuserar på deras upplevelser av sitt specifika möte. De sökandes upplevelser, tidigare erfarenheter och förväntningarna studeras för att se hur de förhåller sig till varandra. Examensarbetet utgår helt ifrån ett sökande perspektiv.

Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med fem vuxna individer. Varje intervjuperson har intervjuats två gånger. Den första intervjun ägde rum innan de hade sitt vägledningssamtal och den andra intervjun ägde rum efter individen varit på sitt vägledningssamtal.

De forskningsperspektiv som används behandlar främst förväntningar i relation till olika vägledningssituationer. De teorier som framförallt har används finns inom det kognitionspsykologiska forskningsfältet och förklarar hur en individs förväntningar, tankeprocesser och upplevelser kan förstås. Andra teoretiska perspektiv som används berör vägledning, bemötande, förväntningar och föreställningar i hjälprelationer.

Resultaten från första intervjun visar på skilda förväntningar, där vissa förväntningar handlar om att deltagarna skall få hjälp med att komma vidare i sitt yrkesliv. Resultatet visar att alla, förutom en, är nöjda med sitt vägledningssamtal. Den person som är mindre nöjd anser sig inte ha fått sina förväntningar uppfyllda, vilket lett till en minskad motivation och blivit som ett steg tillbaks. I analysen belyses hur olika förväntningar kan påverka den sökande och påverka mötet och hur de upplever sitt möte i efterhand. Det framkommer dessutom att vissa av förväntningarna uppstår i mötet. Upplevelserna hos de nöjda beskrivs, som att vägledaren hade förstått personen behov, och gett bra information. När förväntningarna har uppfyllts verkar detta leda till en ökad motivation som blir till ett steg framåt.

Nyckelord: Förväntning, föreställning, erfarenhet, kognition, studie- och yrkesvägledning, upplevelse

3

Förord

Det är med stor glädje och tacksamhet som jag nu äntligen

skriver dessa rader:

Ett ödmjukt tack till Er deltagare, som har låtit mig ta del av Era

skildringar.

Ett stor tack till Er Studie- och yrkesvägledare som hjälpt mig att

få kontakt med intervjupersoner, utan Er hade inte detta

examensarbete varit möjligt.

Änglar finns på riktigt, tack Madeleine för ditt enorma stöd!

Empatisk förståelse har ett namn:

Marita Flisbäck är hennes namn.

Min handledare, stort tack för din förståelse,

inspirationsförmåga och din pedagogiska förmåga!

Tack Pernilla för våra underbara skratt!

Till sist men inte minst vill jag tacka mina älskade barn

Marcus och Linn

Tack för Er visdom och tålamod!

Tack min kära Michael för din kärlek, din omsorg, och din

uthållighet!

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

1.

_{INLEDNING OCH BAKGRUND}

6

1.1 Syfte

6

1.2 Frågeställningar

7

1.3 Avgränsning

7

1.4 Begreppsdefinitioner

7

1.5 Disposition

9

2. FORSKNINGSPERSPEKTIV

10

2.1 Sökandes förväntningar i grundskolan

10

2.2 Behoven styr - Hämtare, Frågare och Väljare

10

2.3 När upplever kunden kvalité?

12

2.4 Vägledning i förändring

12

2.5 Vägledare förväntas vara en specialistfunktion

13

3. TEORETISKA PERSPEKTIV

14

3.1 Förväntningar och kognitionspsykolog i

14

3.2 Klientcentrerad teori

17

3.3 Förväntningar i hjälprelationer

18

3.4 Förställningar på yrkesrollen

19

3.5 Konstruktivistisk och sociodynamisk vägledning

20

3.6 Känslornas betydelse

20

4. METOD

22

4.1 Val av metod

22

4.2 Provintervju

22

4.3 Urval och avgränsning

23

4.4 Etiska överväganden

24

4.5 Intervjuguide

25

5

5. MATERIALREDOVISNING

28

5.1 Presentation av deltagarna

28

5.2 Förväntningar inför mötet

29

5.3 Intervjupersonernas definition av vägledning ·

31

5.4 Tidigare erfarenheter av vägledning

31

5.5 Upplevelsen efter mötet

33

6. ANALYS

37

6.1 Förväntningar inför det specifika mötet

37

6.2 Bärande föreställningar om vägledning

39

6.3 Nöjdas - upplevelser i förhållande till förväntningarna

41

och tidigare erfarenheterna

40

6.4 Mindre nöjd - upplevelsen i förhållande till förväntningarna

43

och tidigare erfarenheterna

6.5 När känslorna blir ett steg fram eller ett steg tillbaks

44

6.6 Avslutning och förslag till vidare forskning

44

7. KÄLLFÖRTECKNING

46

BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4

6

1. INLEDNING OCH BAKGRUND

Min utbildningstid på studie- och yrkesvägledarprogrammet har präglats av kunskap om det mänskliga mötet, vägledningsmetoder och teorier. Jag har lärt mig att vägledning är så mycket mer än enbart information. Professionella redskap i form av väglednings- och samtalsmetodik är en stor del utav utbildningen och vi har diskuterat vägledning ur ett sociologiskt, pedagogiskt, psykologiskt perspektiv. Men till stor del har detta skett utifrån vägledarens professionella synsätt på vad vägledning är och kan innehålla. Mitt intresse har därför väckts om vad vägledning är för den sökande. När uppfylls förväntningarna hos en vägledningssökande? Vad är det som gör att förväntningarna har uppfyllts? Vad är det som gör att någon går mindre nöjd från sitt vägledningssamtal?

Som framtida studie- och yrkesvägledare anser jag det som viktigt att få insikt i vad sökande har för förväntningar på studie- och yrkesvägledning. Detta för att den sökande är kunden och det är hennes/hans behov som behöver tillgodoses. Långtidsstudier är mycket kostsamma och metodiska svårigheter föreligger att göra studier under lång tid i detta ämne (Watts 2005 s. 69). För att fördjupa mig i ämnet har jag tagit del av följande nämnda undersökningar vad det gäller den sökandes perspektiv på vägledning; Lovén (2000) undersöker i sin avhandling,

Kvalet inför valet (2000) elevers förväntningar inför och efter vägledning i obligatoriska skolväsendet. Den sökandes perspektiv återges också i Listermans fallstudie Hämtare, väljare

och frågare (2001). Även Nilsson-Lindströms (1999a, 1999b) processutvärdering av New Deal har behandlat sökandes upplevelse av vägledning. Ett annat forskningsarbete är Gunnar Shedins doktorsavhandling, Expectations and experiences of career counselling, (2007) där behandlas förväntningar utifrån ett elev perspektiv och vägledarperspektiv.

1.1 Syfte

Syftet med mitt examensarbete är att få förståelse för förväntningar som vägledningssökande kan bära inför ett vägledningssamtal och hur de efteråt upplever att dessa motsvarats.

7

1.2 Frågeställningar

Utifrån ovanstående syfte att jämföra de vägledningssökandes upplevelser av

vägledningssamtalet med deras ingångsförväntningar har följande frågor formulerats: 1. Vilka förväntningar har de vägledningssökande inför det specifika mötet?

2. Vilka föreställningar bär sökanden som intervjuats i min studie av vägledning?

3. Hur förhåller sig förväntningarna och de tidigare erfarenheterna av vägledningsarbete till vad de vägledningssökande ansett sig erhållit i vägledningssituationen?

1.3 Avgränsning

Arbetet utgår endast från de sökandes perspektiv, vilket innebär att jag inte fokuserar på hur vägledaren organiserar sitt arbete och dess innehåll. Jag intresserar mig för vad målet för den sökande är, och om förväntningarna på mötet med vägledaren uppfylls. Jag har inte någon ambition att ge en heltänkande bild av alla förväntningar som finns på detta fenomen, utan enbart ge en inblick i dess betydelse i ett specifikt möte.

1.4 Begreppsdefinitioner

Nedan förtydligas begrepp som jag använder mig av i arbetet.

Vägledning

Vägledning kan generellt sett ses som en hjälpande, pedagogisk aktivitet, som ger stöd, motivation och information. Vägledning utgår från individens unika möjligheter i omvärlden. Målet med vägledning är att det skall blir lättare för människan att göra val som har att göra med utbildning, yrke eller karriär samt att medverka till ett godare livsprojekt i alla åldrar (Vägledarföreningens etiska riktlinjer, 2007, http://www.vagledarforeningen.org).

Studie- och yrkesvägledare och vägledare

När jag skriver Studie- och yrkesvägledare i arbetet avser jag personer som arbetar professionellt med vägledning i olika sammanhang. För att skapa variation i texten har jag valt att ibland byta ut ordet studie- och yrkesvägledare till ordet vägledare. Innebörden är dock densamma i detta arbete.

8 Perception

Perception är detsamma som varseblivning och detta innebär att när människan blir varse någonting, då upptäcker han/hon någonting, som denne inte upptäckt innan. Att bli varse någonting kan också röra sig om att individen får sådan information i stundens ögonblick som han/hon inte hade innan. Perception handlar om hur individen skaffar sig information om något fenomen. Detta kan röra sig om ting och andra varelser i människans omgivning men även om personens egna inre förhållande och händelser (Karlsson 2004, s. 69).

Vuxen

En vuxen definierar jag i min studie som en person mellan 20 – 65 år. Utifrån koppling till problemformuleringen har jag satt åldern 20 år, på grund av att man i Sverige efter den åldern inte längre hänvisas till studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor, eftersom man oftast gått ut gymnasiet vid denna ålder. Den övre åldergränsen satte jag därför att då står individer i Sverige i dag oftast inte inför utbildning eller till arbetsmarknadens förfogande.

Empati

Empati är ett begrepp som betyder enligt Ulla Holm att känna in och förstå någon annans persons känslor. Den empatiska processen hjälper oss att förstå en annan människa. För att empati skall kunna uppstå, krävs det enligt Holm en inre process för att kunna nå förståelse. Men det krävs också att man skall kunna återge förståelsen i ord och handling som riktas mot en annan individ (Holm 2004, s. 77).

Tidigare erfarenheter

När jag skriver om tidigare erfarenheter syftar detta på tidigare erfarenheter vad det gäller vägledning och ingenting annat.

Information

9

1.5 Disposition

Examensarbetets disposition ser ut på följande sätt:

I det nästkommande kapitlet, redogör jag för olika forskningsperspektiv som efterföljs av kapitlet som tar upp olika teoretiska perspektiv, som används som tolkningsram i analysen. Därefter redogör jag för metoden som används. Sedan kommer materialredovisningen, här återges deltagarnas beskrivningar i tre huvud teman, med tillhörande underrubriker. Det första temat ges en presentation av deltagarna som ingått i detta examensarbete. Det nästkommande temaområde består av deltagarnas enskilda beskrivningar innan de går till sitt vägledningssamtal. Temat efter detta berättar de om sina tidigare erfarenheter, vad det gäller vägledning. I det nästkommande tema redovisas de sökandes upplevelser efter mötet. Efter materialredovisningen finner ni analyskapitlet, där jag kopplar samman de tidigare avsnitten i tur och ordning, utefter samma teman som styrt uppsatsens struktur. Till sist finner du avslutning och förslag till vidare forskning.

10

2. FORSKNINGSPERSPEKTIV

Min studie fokuserar på sökandes förväntningar och deras upplevelse efteråt. Därför har jag tagit fasta på vissa begrepp och resultat i tidigare forskning, som berör förväntningar och vägledning. Dessa perspektiv kan överföras till min studie och utgör tillsammans med teorierna en tolkningsram för kommande analys för att öka kunskapen om sökandes perspektiv.

2.1 Sökandes förväntningar i grundskolan

Ett tidigare forskningsperspektiv hämtar jag ifrån Anders Lovéns avhandling Kvalet inför

valet (2000), där han undersöker elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Resultatet i Lovéns studie visar bland annat att eleverna har ett passivt beteende och en hjälplöshet. Detta kopplar Lovén, till elevernas osäkerhet/omognad samt att eleverna har svårighet att minnas sitt vägledningssamtal i ett backspegelperspektiv.

Lovén skriver om att Galassi, Crace, Martin James & Wallace (1992) studerade begreppet förväntningar. I sammanhang med detta visar författarna att begreppet kan delas upp i två delar. Dels ”önskningar (preferences)” och dels ”förväntningar (anticipations)” Det finns enligt dessa författare, skriver Lovén, en skillnad mellan önskningar och förväntningar på så sätt att ”vad de studerande önskar sig i vägledning inte är detsamma som det de förväntar sig att de skall få” (Lovén 2000, s. 97 – 98).1 Jag vill medvetandegöra om att vid intervjutillfällena gjorde jag inte någon begreppsskillnad vad det gäller förväntningar och förhoppningar, vilket innebär att jag inte kommer att göra någon skillnad i arbetet heller.

2.2 Behovet styr - hämtare, frågare och väljare

Ytterligare en studie som jag anser berör väsentliga aspekter är Tomas Listermans, Hämtare,

Frågare och Väljare (2001) inom det kommunikationsvetenskapliga området vid Uppsala universitet. Denna studie tar upp individers intentioner, när de besöker ett Infotek. Listerman har kunnat urskilja tre olika grupper av sökande, som har olika behov och beteenden vid

1_{Denna begreppsskillnad behandlas även i Flisbäcks avhandling, Att lära sig konstens regler. En sociologisk}

11

besök på det infotek som han studerar. Den första gruppen, Hämtare, kännetecknas av att vara helt självgående, vilket innebär att de agerade helt självständigt på detta Infotek. De hämtade skriftlig eller digital information själva utan att kontakta den personal som arbetade på infoteket. Den andra gruppen, Väljare, karaktäriseras av att de använde personalen till viss del, särskilt för att ställa kompletterande frågor eller att få hjälp att tyda information. Den tredje gruppen, Frågare, beskrevs som att vara i behov av ett samtal och denna grupp hade generellt fler frågor och tankar som de var i behov av att diskutera med en vägledare.

2.2.1 Förväntningar och attityder

Listerman (2001, s 17) tar också upp att attitydbegreppet, vilket innebär att alla individer bär på attityder. Människans attityder fungerar som en hjälp att förstå vår omvärld och hjälper oss att tolka det som händer omkring oss. Människans attityder har ofta skapats genom tidigare erfarenheter2. Dessa tidigare erfarenheter utgör ofta grunden till hur vi värderar ett fenomen, som exempelvis bra eller dåligt. Attityderna fungerar även som en hjälp att uppnå mål i livet. Listerman hävdar att människans attityder ”ställs ofta i relation till andra faktorer, som exempelvis den sociala situationen och individens personlighet. Han hänvisar till den nyare kognitionsforskningen, där man har börjat tala om att en oförenlighet vad det gäller individens tankar och värderingar i relation till attityder om något. Han visar även på att nyare kognitionsforskning, för det mesta har en gemensam syn på att individen bygger sina värderingar på intryck från omvärlden, på så kallade känslomässiga, beteendemässiga och kognitiva grundkonstruktioner. Listerman hänvisar i detta sammanhang till Angelöw (2000, s. 171) som skriver att en attityd kan delas in i följade element:

• Tanke- eller kunskapskomponenten: De (kognitiva) föreställningar eller idéer som vi har om ett objekt, en situation eller en individ.

• Känslokomponenten: De känslor vi hyser mot objektet, situationen eller individen i fråga.

• Handlingskomponenten: Benägenheten att handla på ett visst sätt i förhållande till objektet, situationen eller individen.

2 _{Listerman preciserar inte vilka tidigare erfarenheter som skulle kunna vara av störst betydelse, utan endast att} det rör sig om tidigare erfarenheter som sparats i minnet sedan tidigare.

12

2.3 När upplever kunden kvalité?

Listerman behandlar även begreppet kundupplevelse (2001, s. 23). Han pekar på att kundupplevelse är ett abstrakt fenomen, vilket gör att det kan vara svårt att undersöka vetenskapligt. Han hänvisar i detta avseende till Grönroos teori om Servicekonkurrens, som menar att kundens egen uppfattning är av stort värde. Kvaliteten påverkas av hur kunden upplever värdet och detta är en av de starkaste faktorerna som inverkar på relationen mellan kunden och företaget. De menar att kunden upplever kvalité, om upplevelsen av verksamheten tillfredsställer han/hennes förväntningar.

2.4 Vägledning i förändring

Vidare är Vägledning i förändring (2003) en annan undersökning som belyser individers förväntningar. Dresch och Lovén hänvisar till tidigare studier som framhåller betydelsen av att undersöka förväntningar och värderingar inför vägledning. Bland annat ett forskningsprojekt som gjorts av Jakobsson och Strandberg (2001). Dessa författare drog slutsatsen att deltagarnas förväntningar styrde inriktningen på vägledningssamtalen och att de vägledningssökande efterfrågade en omhändertagande roll av vägledarna. En annat intressant resultat som författarna hänvisar till i ovanstående forskningsprojekt, är att de personer som kunde kännetecknas som ”valfall” tog mer ansvar för sina beslut än personer som kännetecknas som ”förändringsfall”. Dessa två begrepp kommer från (Tyler, 1969; Lovén, 1993). Den grupp av personer som benämns som förändringsfall präglades av inaktiv roll, där förväntningarna handlade mestadels om att vägledarna skulle komma med färdiga framtidsrecept (Dresch & Lovén 2003, s. 4).

.

2.4.1 Information i vägledningssammanhang

Dresch och Lovén hänvisar även till Sampson och Reardon (1998) som ger en beskrivning av vägledningscentra. I denna studie utskiljs tre olika typer av service, ”Self- help service, brief staff-assisted service och individual casemanaged services”. Dresch och Lovén skriver att dessa författare påpekar att det är betydelsefullt att skapa bra verktyg för att kunna urskilja vilka sökanden som behöver olika typ av service. Det finns ett problem med att anpassa informationen till den sökandes behov. Ofta ges det för lite eller för mycket information för att människor skall kunna gå framåt i sitt liv (Dresch & Lovén 2003, s. 5) Författarna skriver även om att i dagens samhälle finns det ett överskott av information. Detta beror enligt

13

författarna på att Internet har gett större tillgång till information. De hävdar liksom Listerman (2001) att mängden information inte i sig har ett värde, utan det är först när informationen kan ombildas till meningsfull kunskap som den har ett värde i sig. Dresch och Loven menar att denna enorma informationsmängd troligtvis upplevs som överväldigande av många individer, då denna informationsbearbetning via Internet är en tidskrävande process och inte alltid heller helt tillförlitlig. Svårigheterna är inte att skaffa information, utan att hantera den. De intervjuade vägledarna i denna studie som arbetar på såväl grundskolor, gymnasieskolan som komvux beskriver att eleverna har ett behov av att samtala om information med vägledarna och att vägledarnas roll har förskjutits från informationsförmedlare till att ”hjälpa eleverna med att tolka, bearbeta, sortera och värdera information” (Dresch & Lovén 2003, s. 13).

2.5 Vägledare förväntas vara en specialistfunktion

Till sist refererar jag till författarna, Azarina Bäckström & Karin Melin (2007) som har gjort en kvalitativ studie med titeln, Studie- och yrkesvägledning för unga arbetssökande –

mervärde eller överflöd? Sammanfattningsvis syftar undersökningen till att undersöka hur tillgången till studie- och yrkesvägledning uppfattas i en verksamhet för unga, 18 – 24 år. Metoden som använts i denna studie är reflekterande samtal med vägledarna som arbetar i denna verksamhet3 samt enkätundersökning med deltagare. Studiens resultat visar på att vägledning uppfattas som en specialistfunktion, men även att det är lätt att få vägledning och att den tar vara på den sökandes mål i ett långsiktigt perspektiv. Studievägledning är det som efterfrågas mest, detta kopplar författarna till deltagarnas utbildningsbakgrund.

3_{Den verksamhet som ingår i denna undersökning heter arbete.nu, är till för individer mellan 18–24 år som}

14

3. TEORETISKA PERSPEKTIV

I avsnittet nedan redogörs för de teorier som jag valt i detta examensarbete. Den första teorin är Winters (1994) perspektiv på förväntningar ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Teorin förklarar hur en individs förväntningar påverkar hennes uppfattningar och kan överföras till förväntningar, tankeprocesser och upplevelser i samband med vägledningssamtal. Genom att se på förväntningar på detta sätt nås förståelse för hur den sökandes förhoppningar och farhågor finns med och styr själva upplevelsen av mötet. Då examensarbetet handlar om förväntningar på vägledning och dess upplevelser efteråt kommer jag också in på Rodgers (1969/1979) klientcentrerade teori och vad Holm (2001) och Gordan (1996) skriver om förväntningar och föreställningar. Jag avser här även att anknyta till Peavys (1999; 2000) konstruktivistiska och sociodynamiska vägledningsperspektiv.

3.1 Förväntningar och kognitionspsykologi

3.1.1 Förväntningar styr

Winter (1994, s. 1) skriver att människan bygger upp framtidsbilder och han hävdar att förväntningar styr det människan gör och det hon/han ser. Våra förväntningar styr också våra handlingar/reaktioner. På liknande sätt styr också våra förväntningar det vi ser, vilket innebär att förväntningarna styr individens perception.

3.1.2 Förväntningar styr vad vi vill veta

Winter (1994, s. 7) skriver vidare att detsamma gäller tvärtom. Förväntningar styr också vad ”jag kommer att vilja veta”. Han menar att om vi har en förväntning som bygger på en annan förväntning och denna förväntning inte tillgodoses, då är det lätt att vår världsbild rasar samman. Följden blir då enligt honom att det blir svårt att reparera en individs synsätt igen till en sammanhängande helhet (Winter 1994, s.7). Följande exempel kan klargöra vad som menas:

Låt oss säga att du bestämt att du nästa år skall du börja läsa på en universitetsutbildning. Du vet inte om du är behörig, så därför bokar du ett besök hos en studie- och yrkesvägledare. Varför gör du detta? Du förväntar dig förmodligen för det första att vägledaren skall kunna hjälpa dig, så att du får kunskap om du kan söka eller inte till nästkommande antagning. Du förväntar dig för det andra att vägledaren kommer att hjälpa dig och vill hjälpa dig. Gör

15

vägledaren ingetdera så går du besviken därifrån. Detta exempel visar hur förväntningar kan bygga på varandra. Ett tänkt möte är alltid en början till en rad tankekedjor: Dessa utkristalliseras troligtvis i en föreställning om vad vi har att vänta oss.

3.1.3 Förväntningar, och tankemönster

Förväntningar kan också relateras till andra begrepp såsom vana, trend, orsak, och syfte (Winter 1994, s 2). En vana förknippas oftast inte med förväntningar, däremot hävdar han att det finns en viss koppling mellan dessa på så sätt att, om man reflekterar kring förväntningar som har något med framtiden att göra, kan vana förknippas med förväntningar. Regelbundenheterna i vår omgivning påverkar vår kognition mer än vad människan tror. Vanor finns inte alltid i vårt medvetande. Alltså finns enligt Winter förväntningar både på ett medvetet och omedvetet plan. Förväntningar som ovan beskrivits grundas också emellanåt efter särskilda mönster. En del syften till vissa beteenden vet vi inte någonting om, men enligt Winter kan människan hitta på sådana syften, om han eller hon har användning för det. Människan konstruerar även påhittade orsaker till att saker och ting, som han eller hon egentligen inte vet någonting om. Människan reflekterar ibland varför vanan upphört och letar då efter orsak till avvikelsen. Viktigt att komma ihåg är att andra inte alls är beroende av de regler som jag satt upp för hans/ hennes beteende (Winter 1994 s. 2- 3).

Winter (1994, s. 12) belyser att förväntningar kan fungera på två sätt. Det ena sättet är att de inte alltid är till nytta, utan det kan ibland vara ett hinder. Vi kan förvänta oss för mycket eller för lite och därmed överensstämmer förväntan inte med verkligheten. Det andra sättet är att de kan vara till nytta för oss på så sätt att det hjälper till att förklara och förstå omgivningen. Vissa förväntningar kan fungera stabiliserande och om en förväntan är tillräckligt stark kan det höja motivationen. När människans subjektiva förväntningar inte stämmer överens med omgivningen, kan de bli till en obehaglig överraskning (Winter 1994, s.12, 27).

Winter (1994, s. 4) menar att om man skall förstå hur människor tänker så är det grundläggande att man undersöker människans förväntningar. När man studerar detta fenomen så måste man göra det i sin kontext. Kontexten innebär att man måste ta hänsyn till följande faktorer (Winter 1994, s. 4):

• Tid: vi skapar våra förväntningar vid en tidpunkt och utvärderar dem vid en annan. • Orsak: våra förväntningar är ofta hypoteser om orsakssamband.

16

• Syfte, intentionen: en av drivkrafterna bakom förväntningar är att tillskriva händelser ett bakomliggande syfte.

• Kontinuitet: det som har hänt förväntas hända ingen – vi baserar våra förväntningar på det som har hänt tidigare.

Winter visar hur perception, motivation, förväntningar, handling hör ihop. Nedan återges modellen men en förklarad text:

Den första rutan illustrerar att vår perception tar inryck med hjälp av våra sinnen från omvärlden, P. Detta resulterar i reaktioner som blir till direkta handlingar, H.

Pilen mellan P och F innebär att det krävs balans mellan perception och förväntningarna Denna balans påverkas av vår motivation/ emotion, M. De ”förväntningar/kategorier” som formas i F, påverkar i sin tur människans motivationstillstånd.

Den sista pilen från F till F illustrerar det inre verksamhet som pågår hos människan för att finna säkerhet, trygghet. Förväntningar fungerar också stabiliserade i vår upplevelse av omvärlden. Det påverkar också individens ”lust – att tänka sig in i framtiden” […] ”Vi förväntar oss utifrån våra tidigare erfarenheter hur framtiden kommer att te sig.” (Winter 1994, s.24 - 25).

Figur 1: Modellen illustrerar förväntningar, perception, handling och motivation (Winter 1994, s 24). Förväntning

F

M

H

P

17

3.2 Klientcentrerad teori

I Lovéns avhandling, Kvalet inför valet går det att läsa om den klientcentrerade teorin som utformades av Carl Rodgers (1951). Enligt Lovén har Rodgers teori och metod fått stor genomslagskraft för vägledningen i Sverige. Rodgers betonade samtalet och det aktiva lyssnandet som några av de viktigaste verktygen när det gäller att hjälpa någon annan människa. Tilliten, det empatiska förhållningssättet präglas av detta synsätt, där vägledarens uppdrag är att hjälpa en annan människa att komma ifrån ett tillstånd av osäkerhet/och oro, vilket han kallar för att komma ifrån ett inkongruent tillstånd (Lovén 2000, s. 37).

Rodgers tillhör den grupp av psykologer som betonar självförverkligande, som en del i människans utveckling. Enligt Rodgers har alla människor en inre drivkraft till att själförverkliga det egna jaget (Egidius 2003, s. 54). En handledare är någon som lär tillsammans med personer som vill lära sig någonting. Detta kan enligt min mening överföras till en vägledningssökande som går till en vägledare. Den vägledningssökande går till vägledaren i syfte att lära sig något och vägledaren lär tillsammans med den sökande (Egidius 2003, s. 54). Detta perspektiv bekräftas bland annat av Hägg och Kuoppa som beskriver att vägledning ses som en pedagogisk process. (Hägg & Kuoppa 1997, s. 34- 35).

3.2.1 Äkthet, uppskattning och empati

Rodgers skriver i sin bok Frihet att lära (1969/1976) att det finns vissa grundläggande attityder som främjar en god handledare. Den viktigaste attityden enligt honom är äkthet eller genuinitet, Detta betyder, enligt Rodgers att den professionella kan konfrontera den andre personen, på ett rakt och personligt sätt, där han möter den andre personen som en människa. Rodgers skriver att detta innebär också att handledaren går in i mötet med en roll där han/hon är verklig, och inte försedd med ett yttre sken eller fasad. Om detta sker kan inlärning lättare ske enligt Rodgers (Rodgers 1969/1976, s. 99 - 101, 105 -106, 109).

En annan huvudsaklig attityd är att man visar uppskattning, accepterande, och förtroende för den andre. Att bry sig om, med omsorg utan ägandekrav. Då personen i fråga accepteras som en självständig ”person med egenvärde” (Rodgers 1969/1976, s 102).

Enligt Rodgers (1969/1979, s. 102) finns det ännu en grundläggande faktor till. Det är den empatiska förståelsen. Denna förståelse kännetecknas av inlevelse. Rodgers säger att om handledaren är medveten om sin inre känsliga förmåga kommer det att gynna inlärningen hos

18

den andre. Då kan vägledaren förstå den andres reaktioner, vilket innebär att han/ hon kan förstå hur utbildnings- och inlärningsprocessen upplevs av studenten.

3.2.2 Engagemangets betydelse

Rodgers betonar även engagemangets betydelse (Rodgers, 1979, s. 243). Han menar att när en människa känner ett personligt engagemang för sig själv som person gynnas möjligheten till förändring. Han menar också att engagemanget är något som upptäcks inom individen och är i sig är en prestation, som engagerar individen både på ett medvetet och omedvetet plan (Rodgers 1979, s. 244 -245). ”Jag är någon som det är värt att vara; jag är engagerad i att vara mig själv som förändring är möjlig” (Rodgers 1979, S. 243).

Rodgers såg på människan som en fri varelse i den bemärkelsen att hon är fri i sin inre existens (Rodgers 1979, 240). När människan kommer i kontakt med sin egen frias vilja kan denna bli självständig och oberoende. Genom att skapa klarhet och sammanhang i sin uppfattning om sig själv, omvärlden och relationen mellan sig och andra, blir människan självständig och oberoende. Detta leder till en känsla av helhet och äkthet. Rodgers menade att när en människa når detta känslotillstånd det är först då som han/hon vågar välja hur han/hon själv vill vara och bli (Rodgers 1979, 236; Egidius 2003, s. 52).

3.3 Förväntningar i hjälprelationer

Ulla Holm behandlar i sin skrift, Empati, att förstå andra människors känslor, (2001) att alla mötet präglas av olika typer av förväntningar. Både från den hjälpsökandes sida och den professionellas sida. Förväntningarna finns med i mötet och är riktade både till den sökande och vägledaren och påverkar på så sätt mötet.

Det finns olika typer av förväntningar. Dessa har med de normer som finns i samhället att göra. Det kan vara speciella förväntningar på en situation. Exempelvis vilka förväntningar som ligger på själva vägledarrollen, samt de specifika förväntningarna som hör samman med människans enskilda livshistoria och personlighet (Holm 2001, s.24 – 25).

Förväntningarna kan bestå av psykologiska fenomen, som kan vara både av positiv och negativ karaktär. Förväntningarna kan vara av rationella, irrationella, medvetna eller omedvetna. Hur dessa förväntningar påverkar den ömsesidiga relationen i mötet, beror enlig

19

Holm på hur vägledaren lyckas handskas med sin egna och den andres förväntningar. Detta är också enligt henne avgörande för hur informationen mellan de båda ges och tas emot (Holm 2001, s. 26-32).

Vidare beskriver Holm (2001, s. 76) att empati är en egenskap, som har med personens förmåga att sätta sig in i en annan persons känslor att göra Ur ett socialpsykologiskt perspektiv, betyder empati att i ett professionellt förhållningssätt styrs bemötandet av den empatiska förståelsen, eftersom en empatisk person kan anpassa sitt uppträdande efter andras behov och krav (Holm 2001, s. 76, 135). Hon menar vidare att den empatiska processen kännetecknas av tre faser, den första är ”Empatisk förståelse”, där vägledaren känner in känslor. Den andra är ”Empatiskt beteende”, här visar vägledaren i ord och handlig denna empati. Den sista fasen är ”validering, där den hjälpsökande ger sin reaktion på den empati som förmedlas av vägledaren (Holm 2001, s. 134-135).

3.4 Förställningar på yrkesrollen

Föreställningar om olika yrkesroller på verkar också de förväntningar som finns hos den sökande. Detta i sin tur påverkar själva upplevelsen av mötet (Holm, 2001, s. 27-28). Detta är något som även Kurt Gordan nämner i sitt verk, Professionella möten (1996), där han skriver att de föreställningar som finns på yrkesrollen påverkar den sökandes förväntningar och samtalssituationen. Han menar att det är av stor vikt att den professionella yrkesutövaren gör sig medveten om bildernas makt och sätter gränser för dess inflytande (Gordan 1996, s. 46). Gordan skriver också att genom att bekräfta den sökande som person kan personens tillit till sig själv och sina förmågor stärkas, därmed kan individen komma över eventuella hinder (Gordan 2004, s 83-84).

20

3.5 Konstruktivistisk och sociodynamisk vägledning

3.5.1 Konstruktivistisk vägledning

Studie- och yrkesvägledare i Sverige har olika teorier och metoder att utgå från i mötet med sökanden. Jag har valt att endast utgå från Vance Peavy en inflytelserik teoretiker, som påverkat Svensk vägledning. Han skriver i sin bok, Konstruktivistisk vägledning teori och

metod, (2000) att människor som söker vägledning ofta har skilda behov av vägledning. En välfungerande vägledning hjälper till att tillgodose individuella behov som inte kan tillfredställas på annat sätt (Peavy 2000, s. 11).

3.5.2 Information i vägledning

Peavy behandlar också frågan om information. Han skriver att alltför ofta tar information för stor plats i vägledningssamtal, därför att information är bara till hjälp om den sökande kan ta till sig den information som ”meningsfull kunskap” Informationen skall vara lätt att förstå och kunna användas som nyttigt vetande (Peavy 2000, s.16, 141).

3.5.3 Sociodynamisk vägledning

Peavy hävdar i sin publikation Sociodynamisk vägledning att sociodynamisk vägledning är en sammansmält vägledningsmetod som har sina rötter i teorier om socialt samspel, men även individualpsykologi. Människans ses som en social varelse och föränderlig. Denna metod syftar till att skapa fokuserade vägledningssamtal med intensitet i syfte att göra samarbetet så givande som möjligt och öka klientens förmåga att hjälpa sig själv. Den sökande och vägledarens handlingar, tal och känslor integreras i vägledningsprocessen, som omfattar förståelse, berättelse, meningsutbyte, stöttning och samtalsdialog (Peavy 1990, s. 7, 9). Enligt Peavy är det huvudsakliga målet med vägledning, hjälp till självhjälp, vilket innebär att den sökande skall bli bättre på att hjälpa sig själv (Peavy 1990, s. 13) .

3.6 Känslornas betydelse

I materialredovisningen beskriver intervjupersonerna sina känslor inför och efter sitt möte. Enligt Peavy så är känslan en stark kraft som hjälper människan att utvärdera, uppskatta och bedöma tillvaron. Jag anser det därför vara betydelsefullt att ha med ett perspektiv som beskriver känslans betydelse. Om vi studerar känslornas innebörd kan det hjälpa oss att få en djupare förståelse för enskilda personens upplevelse av sitt möte, både inför och efteråt, vilket ligger i linje med examensarbetets syfte.

21

Enligt Peavy finns det inom den sociodynamiska riktningen ett särskilt sätt att se på känslornas betydelse. Känslorna väger tungt, finns alltid med och berör det egna jaget. Känslorna är grundläggande och talar om för oss att vi är involverade, och engagerade. Känslorna talar också om i vilken position vi befinner oss samt oss något om oss själva genom vår självkänsla och värdighet. Känslorna fungerar som en stomme, utifrån vilken vi antingen engagerar oss eller inte engagerar oss i situationen, oss själva och vår omvärld (Peavy, 1990, s. 18).

22

4. METOD

Nedan kommer jag att redovisa för de metoder som använts i den här studien. När jag skriver i ”vi” form beror det på att jag och min kurskamrat tänkte skriva ett examensarbete i hop, men under arbetets gång kommit överens om att vi skall göra var sitt examensarbete. De tio intervjuer som utgör huvudstudiens material har jag dock själv utfört.

4.1 Val av metod

Studiens syfte är avgörande för vilken metod som man kommer att använda (Trost 2005, s. 13). Syftet med den här studien var att få djupare och detaljerad förståelse för hur enskilda individer resonerar före och efter sitt specifika vägledningssamtal, därför valdes kvalitativ intervju (Tomsson 2002, s. 28; Trost 2005, s. 14). En kvalitativ intervjumetod innebär enligt Trost att man som forskare får informationsrika och komplexa svar av informanterna (Trost 2005, s. 7). Hade vi däremot använt oss av en kvantitativ metod, hade vi inte i lika hög utsträckning fått det insamlade materialet i en narrativ form. Detta hade då inneburit att vi inte kunnat få tag på intervjupersonernas egna tankar och upplevelser som efterlystes för att kunna besvara frågeställningarna.

4.2 Provintervju

I samband med utformandet av vår studie valde vi att utföra en provintervju. Syftet med denna var att bedöma rimligheten att intervjua personer i efterhand. Men även att testa intervjuguiden. Patel & Davidsson (2003, s 70) belyser syftet med att göra en provintervju och det är när man behöver pröva tekniker för att samla information eller pröva ett visst upplägg. Vi utarbetade tillsammans en intervjuguide, men det var jag som utförde själva provintervjuerna. I denna undersökning försökte vi få svar på vilka förväntningar som personerna i fråga hade haft, innan de gick till sitt vägledningssamtal och hur de upplevde att dessa förväntningar motsvarats.

Jag kontaktade några vägledningscentra och fick därmed kontakt med tre frivilliga personer som hade varit på ett vägledningssamtal för en tid sedan. När intervjupersonernas utsagor sedan analyserades, verkade det som om intervjupersonerna hade svårt att explicit uttrycka vad de hade för förväntningar innan de gick till sitt vägledningssamtal. Vi tolkade detta som att det förflutit för lång tid mellan deras vägledningssamtal och till dess att intervjun ägde rum. Vi använde oss av så kallade retrospektiva frågor. Enligt Trost (2005, s. 80) finns det en

23

risk med att använda sig av retrospektiva frågor, därför att sådana frågor ger svar på hur den intervjuade ”nu ser tillbaka på hur det var då”, vilket kan bli missvisande därför att det inte är alls säkert att personen i fråga kommer ihåg, i och med att minnet är selektivt. Särskilt gäller detta om det förflutit en lång tid. Det visade sig också att ingen av de intervjuade var ”mindre nöjda” med sitt vägledningssamtal. Det fanns också en risk med att intervjupersonerna redan var kända av dem som skulle hjälpa oss i urvalsprocessen. Trost berör att det finns en fara med att nyckelpersonerna är alltför hjälpsamma i urvalsprocessen, på så vis att de försöker styra urvalet på något sätt (Trost 2005 s. 119 ).

4.3 Urval och avgränsning

Urvalet byggdes utifrån medvetna formulerade kriterier utifrån vår förförståelse, provundersökning och problemformulering. Kriterierna bestod av att få kontakter med personer som hade bokat en tid, eller skulle boka en tid för ett möte med en studie- och yrkesvägledare. Mötet skulle även äga rum inom den tidsramen som vi satt upp för examensarbetet, eftersom vi skulle göra en uppföljningsintervju. Ett annat kriterium var även att det skulle vara ett förstagångsamtal hos den berörda vägledaren. Vi antog att variationen skulle öka om intervjupersonerna kom från skilda orter och skulle besöka olika studie- och yrkesvägledare. Det är angeläget att få variation i beskrivningen av det fenomen som studeras i kvalitativa studier (Thomsson 2002, s. 58; Trost 2005, s. 119; Ryen 2004, s. 77 - 78). Däremot tog vi inte hänsyn till att få variation vad det gäller ålder, klass eller kön, eftersom vår problemformulering inte berörde detta ämne.

Vi var också måna om att inte urvalsprocessen skulle bli alltför komplicerad och tidskrävande för dem som skulle hjälpa oss i urvalsprocessen, eftersom vi då riskerade att stå utan informanter. Denna studie har inte heller något syfte att frambringa generaliserbar kunskap, därför inte heller aktuellt att använda sig av ett representativt urval (Trost 2005, s. 117, 119, 121).

På grund av tidsbrist och begränsade ekonomiska resurser valde vi att göra telefonintervjuer. Enligt Patel & Davidsson (2003, s. 69) kan kvalitativa intervjuer även bestå av telefonintervjuer. Genom att göra telefonintervjuer fick på så sätt en större geografisk spridning. Fördelen är därmed att personer som kommer till tals i den här studien är från olika kommuner och har olika erfarenheter från skilda vägledningscentra. Enligt Trost är nackdelen med att göra telefonintervjuer att man som forskare går miste om kompletterande

24

information, där intervjupersonen understryker det sagda med sitt kroppsspråk (Trost 2005, s. 75).

Med hänsyn till dessa urvalskriterier kontaktades olika vägledningscentra på skilda platser i Sverige. Vi presenterade oss, studiens syfte och frågade om de ville hjälpa oss i vår undersökning. De flesta studie- och yrkesvägledare tackade ja. Efter detta skickades ett brev ut till respektive vägledningscentra (se bilaga 1) med ett följebrev som förtydligade vårt syfte med undersökningen (se bilaga 2) .

Studie- och yrkesvägledarna delade därefter ut (bilaga 1, se nedan) till personer som hade tid för - eller bokade sig till ett vägledningssamtal. Om de tillfrågade personerna gav sitt medgivande, skickades namn och telefonnummer via e - post till oss. Intervjupersonerna hade också gett sitt medgivande till att dessa uppgifter skickades till oss via e- post. Vi delade upp intervjupersonerna mellan oss, beroende på när de hade tid för sitt vägledningssamtal. Efter en vecka skickades en påminnelse till de berörda studie- och yrkesvägledarna (se bilaga 2). Sju personer har intervjuats i inför sitt vägledningssamtal, två av dessa personer räknas som bortfall. Orsaken var att de aldrig fullföljde sitt vägledningssamtal under tidsplanen. Jag kommer endast att redovisa för mina fem första- intervjuer och dess uppföljningsintervjuer, alltså sammanlagt tio intervjuer.Sammanlagt har jag gjort 15 intervjuer. Varav tre av dessa tillhör provintervjuerna.

Vill medvetandegöra om att jag är medveten om att den här metoden fått något av en forskar effekt, eftersom de sökandes förväntningar har gjorts explicita innan mötet, Detta kan ha påverkat den sökandes upplevelse på så sätt att han/hon tvingats att reflektera kring sina förväntningar innan mötet, mer än vad han/hon skulle kanske ha gjort i vanliga fall. Detta kan ha påverkat undersökningens resultat.

4.4 Etiska överväganden

Under hela arbetets gång har jag noggrant försökt tillämpa de etiska principerna som har utformats av det Humanistisk och samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Dessa principer konkretiseras i fyra grundläggande krav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.4

25

Intervjupersonerna kommer från skilda delar av landet, från norr till söder. Den första kontakten bestod av att jag presenterade mig och syftet med studien. Jag var noga med att förtydliga för varje person att alla uppgifter behandlas konfidentiellt och att deras namn och detaljer kommer att bytas ut i arbetet så att ingenting kan spåras till en enskild person. Jag kommer på grund av sekretesskäl inte att redovisa för vilka ort varje person kommer ifrån. Namn har fingerats samt har vissa detaljer utelämnats för att skydda intervjupersonernas integritet.

Med tanke på nyttjandekravet talade jag också om att delgivna uppgifter endast kommer att användas i detta syfte och inte på något annat sätt. Jag påpekade att det var frivilligt att delta i undersökningen och att hon/han kunde välja att avsluta intervjun när som helst. Varje person blev också tillfrågad om det gick bra att banda intervjun och syftet med det är att det skulle underlätta för mig vid sammanställningen av materialet. Jag informerade även om att det inspelade materialet kommer att förstöras. Min avsikt var att varje persons integritet skulle säkerhetsställas under och efter intervjusituationen.

4.5 Intervjuguide

Intervjuerna har skett med hjälp av två halvstrukturerad intervjuguide (se bilaga 1,2). Det innebär att jag från början hade vissa huvudfrågor som skulle följas under samtalet för att få svar på det jag ville veta. Men det innebar också att jag kunde variera frågorna i inbördes ordning samt ställa följdfrågor utefter det som deltagaren berättade i intervjutillfällets ögonblick. Intervjun liknar då mer ett vanligt samtal, men har en bestämd avsikt. En halvstrukturerade intervjuguiden är den mest spridda som används vid kvalitativ analys (Ryen 2004 s, 45, 46). De flesta av frågorna i intervjuguiden var så kallade öppna frågor, vilket innebar att deltagarna kunde tolka frågan utefter sina egna referensramar.

Varje intervju varade som mellan 20 – 45 minuter, vilket innebär att jag har haft minst fem timmars information, eftersom jag har intervjuat varje person två gånger. Ryen menar att styrkan i kvalitativa intervjuer är att få djup information och att detta kväver längre intervjuer än tio minuters telefonsamtal. Men jag hävdar att intervjuerna med informanterna gett riklig och djup information, eftersom jag fått tillgång till deras komplexa sätt att se på vägledningssamtalen både före och efter dem skett. Telefonintervjuerna möjliggjorde också

26

att samtalen koncentrerades och att ovidkommande aspekter som inte går att relatera till studiens syfte kom att undvikas (Ryen 2004, s. 77).

Intervjuerna inleddes med neutrala frågor, vilket enligt Patel och Davidsson är ett vanligt sätt att inleda ett samtal på. Intervjuerna avslutades i första intervjun med att den sökande fick bestämma en ny tid för telefonintervju som passade henne eller honom. Därefter tackade jag för att deltagaren ställt upp och att det varit mycket betydelsefullt. Andra intervjun gjorde jag också det föregående, med tillägg om en förfrågan om jag fick kontakta deltagaren igen om det var något som jag undrade över (Patel & Davidsson 2003, s. 73).

Frågorna i de två frågeguiderna berör olika frågeområden, som utgår från problemformuleringen och dess syfte. Genom att koppla deltagarnas svar till forskningsperspektiv och teoretiska resonemang hoppas jag kunna nå en djupare kunskap om de sökandes förväntningar, tidigare erfarenheter och upplevelse av sitt vägledningssamtal. Inledningsfrågan i den första intervjun (bilaga 3) avser att få svar på intervjupersonens bakgrund. Därefter berörs de sökandes förväntningar före dem har varit på sitt vägledningssamtal. Frågorna 2- 5 avser att få information om varje persons egna tankar och känslor inför sitt vägledningssamtal samt vilka tidigare erfarenhet av vägledning som den sökande bär på. Frågorna 6-7 i (bilaga 3) har som syfte att undersöka den sökandes tidigare efterenhet och hur den sökande definierar vägledning, vilket är kopplat till mitt syfte och problemformulering.

I den andra intervjuguden (bilaga 4) har frågorna formulerat med tanke på att jag avsåg att få svar på de intervjupersonernas upplevelse av sitt vägledningssamtal och jämföra deras upplevelse med deras ingångsförväntningar. Dessa frågor behandlar de sökandes upplevelser, tankar och känslor av sitt vägledningssamtal i efterhand, och är också konstruerad i olika frågeområden. Den första frågan avser att beröra de sökandes spontana kommentarer på sitt vägledningssamtal i efterhand. Därefter ställs frågor som handlar om den sökandes känsla, tankar och upplevelse under själva vägledningssamtalet. Därefter övergår intervjun i frågeområden som handlar om hur den sökande i efterhand upplever sitt vägledningssamtal. Här ställs också frågor som syftar till att kunna jämföra vad den vägledningssökande ansett sig erhållit i vägledningssituationen.

27

4.6 Bearbetning och analys

Intervjuerna spelades in, med hjälp av en diktafon, för att sedan transkriberas så detaljerat som möjligt utefter olika röstlägen och betoningar. Det kan vara en fördel att använda tekniska hjälpmedel under intervjutillfällena, därför att det är svårt att intervjua och föra anteckningar samtidigt. Det kan också vara en fördel att på så sätt lyssna av tonfall som kan vara av intresse (Trost 2005, s. 55).

Analysen av materialet skett i flera led, på så sätt att tankar och reflektioner dokumenterats i anknytning till varje intervjutillfälle. Men även träffats för att på ett mer systematiskt sätt gå igenom varje deltagares utsagor och letade efter likheter, skillnader och avvikelser. (Ryen 2004, s. 152) Genom att systematisera datan på detta sätt framkom olika temaområden, som sedan rubricerades. I anknytning till detta vill jag hänvisa till vad Ryen skriver om att ”det är viktigt att förstå att de kategorier som framkommer är analytikernas. Andra forskare skulle kanske ha använt sig av andra kategorier” (Ryen 2004, s. 111).

Det empiriska materialet uppdelades och sakta uppkom olika teman. Dessa redovisas i materialredovisningen (se nedan). Det innebär att arbetet har skett induktivt, vilket enligt Ryen innebär detta att teorin utvecklas från data, som delas in i temaområden och inte tvärtom. (Ryen 2004, s. 107, 123) Detta tillvägagångssätt har varit en tidsödande process som krävt datareducering i flera led.

Jag har i min materialredovisning så långt som möjligt använda intervjupersonernas egna ord, vilket skildras med citattecken i löpande text samt frilagda citat för att säkerhetskälla validiteten. Jag är medveten om att mina egna referensramar kunnat påverka tolkningsprocess och influerat intervjuresultatet. I anknytning till det sistnämnda vill jag gärna anknyta till vad Thomsson skriver att all datainsamling är subjektiv på något sätt, eftersom ingen kan vara helt objektiv (Thomsson 2002, s. 42). Jag har valt att endast redovisa vissa delar av intervjumaterialet, som jag anser vara av intresse för min studie. Inledningsvis börjar jag med en presentation av intervjupersonerna.

28

5. MATERIALREDOVISNING

Nedan presenterar jag resultaten i mitt empiriska material, vilket disponerats i temaområden. För att stärka validiteten i arbetet belyser jag med citat. När snarlika beskrivningar ges har jag valt att skildra deras uttalanden ihop. Avsnittet inleds med en presentation av intervjupersonerna.

5. 1 Presentation av deltagarna

Amanda är 20 år och har gått ett treårigt gymnasieprogram. Hon beskriver sig som utåtriktad och social. Amanda arbetar för närvarande extra inom hotellbranschen. Hon säger att hon funderar på att börja plugga och det är därför hon har bokat ett besök till en studie- och yrkesvägledare nu, där hon vill ha hjälp med att hitta riktigt bra information om olika utbildningar.

Matti är strax över 30 år har gått en två årig linje på gymnasiet, sedan dess har han arbetat inom ett och samma yrke. Han beskriver sitt yrkesområde som en osäker bransch, vilket för honom innebär att under dessa år har han haft många arbetsgivare. Syftet med att besöka en studie- och yrkesvägledare nu är att han under en längre tid har funderat på att göra något annat. Han berättar att han funderat på att besöka en studie- och yrkesvägledare cirka tre månader.

Jimmy är strax över 20 år och avslutade sin gymnasieutbildning under våren. Han har gått ett yrkesförberedande program. Under sin gymnasietid gjorde han ett omval, vilket inneburit att han har gått en längre tid på gymnasiet. Jimmy är nu arbetslös och funderar på att läsa vidare på högskolan. Syftet med att besöka en studie- och yrkesvägledare är att han vill få hjälp med att se om det är något ämne som han måste komplettera upp på komvux för att bli behörig till den önskvärda högskoleutbildningen som han vill gå.

Birgitta är några år över 40 och har under en längre tid varit borta från arbetslivet. Hon beskriver att hon nu kommit till en punkt där hon vill hitta något som passar henne. Hon säger att hon vill hitta ett jobb eller utbildning som gör att hon kan återgå i arbete igen. Syftet med att besöka en studie- och yrkesvägledare nu är att hon vill ha hjälp med att se vad det finns för alternativa vägar för att komma ut i arbetslivet igen.

29

Sandra är 25 år och är för tillfället tjänstledig. Hon har gått en tre årigt studie- förberedande program på gymnasiet samt kompletterat vissa ämnen på komvux för att komma in på ett universitet för att sedan kunna arbeta med sitt drömyrke. Hon beskriver sig som säker på vad hon vill läsa vidare till och syftet med att gå till en studie- och yrkesvägledare nu är att hon vill få hjälp med att se om hon är behörig till det universitetsprogrammet som hon tänkt gå. Sandra vill även ha hjälp med att räkna ut om det är något/några andra kurser som hon behöver komplettera upp för att kunna bli antagen till det önskvärda programmet. Hon vill också ha hjälp att göra en studieplanering, eftersom hon inte vill läsa på heltid samt vill hon ha information om hur hon kan finansiera sin kommande studietid.

5.2 Förväntningar inför mötet

Intervjupersonernas förväntningar skiljer sig en del åt. Nedan redovisar deras förväntningar i två temaområden. Dessa teman berör deras förväntningar som de hade inför sitt vägledningssamtal. Alltså innan de hade haft sitt vägledningssamtal. Dessa ”förväntansteman” har jag valt att kalla för:

1) Förväntningar; En hjälp att komma vidare och 2) Förväntningar; hjälp med information.

5. 2. 1 Förväntningar; En hjälp att komma vidare

Matti och Birgitta skildrar på något olika sätt att deras förväntningar består i någon form av att komma vidare. I samband med detta beskriver de också sina känslor inför sitt möte.

Matti berättar att hans förväntningar består av att han skall få lite ”uppslag” på vad han kan göra, och vad han ”kan utveckla sig till”. Under intervjun förtydligar han, att förväntningarna inte består av att vägledaren skall komma med konkreta förslag. Utan att vägledaren ”kanske kan hjälpa mig att söka, om hur och kanske ge mig en vägledning hur jag kommer dit jag vill komma.” Matti beskriver sin känsla inför sitt möte som positiv, där han säger att han önskar att vägledaren kommer att hjälp honom att bolla hans tankar så att han kan hitta något nytt. En annan intervjuperson, Birgitta menar först och främst att hon tror att samtalet kommer att hjälpa henne med att ”komma fram till någonting”, som hon säger. Men även förväntar hon sig att vägledaren hjälper henne att förklara olika begrepp och regler och att hjälpa henne att se jobb som hon inte tidigare har tänkt på. På frågan, vad hon har för känsla inför sitt möte säger Birgitta att hon är ”positiv och glad”. Birgitta säger att hennes förhoppning på detta samtal är att hon ”tror att det kommer att förändra mitt liv, min livsstil, tja hela min yrkesvärld.”

30 5.2. 2 Förväntningar; Hjälp med information

Sandra och Jimmys nämner att deras förväntningar består mer av att den information som de efterfrågar. Det som skiljer intervjupersonernas förväntningar åt är angående hur de förväntar sig att vägledaren ger dem den efterfrågade informationen. Sandra säger att hon förväntar sig detaljerad information om ett visst högskoleprogram. Men även att vägledaren kommer att tala om hur hon kan planera sina studier, utefter den situation som Sandra befinner sig i. När jag ber henne mer exakt beskriva hennes förväntningar förklarar Sandra att hon förväntar sig att vägledaren vet svaren på de informationsfrågor som hon har. Enligt Sandra ”sitter vägledaren inne” med just den kunskap som hon söker. I annat fall utgår hon från att vägledaren tar reda på den här informationen åt henne, säger hon. Sandra förväntar sig även att få praktisk hjälp med att räkna på sina betyg. Sandra beskriver att hon känner sig glad inför sitt möte, på så sätt att hon tror att hon kommer att få den information som hon behöver. Detta är det sista steget innan högskolestudierna kan påbörjas, säger Sandra. Jimmy menar istället att han inte har några direkta förväntningar på detta samtal, ”det är bara rent logiskt”, säger han. Senare i intervjun uttrycker han att det är ren information som han vill ha. Känslan han har inför vägledningssamtalet är att det kommer att gå bra, säger han.

Amanda börjar med att berätta i första samtalet att hon tycker det är svårt att hitta riktigt bra information på Internet om olika utbildningar. Hon berättar att syftet med att besöka en vägledare nu ”är att få någon som kan hjälpa mig att få mer information”. Vidare beskriver hon att hon har en förhoppning om att vägledaren skall hjälpa henne att kolla vad det finns för olika utbildningar i Sverige. ”Amanda” förtydligar att hon inte förväntar sig att vägledaren skall ha vetskap om dessa utbildningar sedan innan, utan att de tillsammans hjälps åt att leta efter en utbildning som kan vara intressant för henne. ”Amanda” säger att hon ”ser fram emot” sitt möte, för hon menar att det är jobbigt att gå hemma och fundera över vad det finns för olika utbildningar. Hon hoppas på att hon efter sitt vägledningssamtal skall få en klarare bild om vad det finns för olika utbildningsalternativ.

31

5.3 Intervjupersonernas definition av vägledning

Under den första intervjun beskriver och preciserar varje deltagare sin definition av vad vägledning betyder för dem. I det sammanhanget kan två teman urskiljas vilka jag valt att kalla för; Hjälp med att finna sin väg och hjälp med information.

5.3.1 Hjälp med att finna sin väg

”Matti” svarar att vägledning för honom betyder, ”få hjälp, till att staka ut en väg, och att komma till mål, målet kanske sen är lite suddigt, men det är en annan femma”, säger han. Vidare nämner ”Jimmy” att, ”vägledning betyder någon som hjälper en på rätt väg, som visar en i rätt riktning, som en guide.” ”Birgitta” säger också att vägledning betyder för henne att hjälpa någon på vägen. ”Amanda” säger liknande.

Tja a, det betyder väl att man skall hjälpa en på gång, hjälp att hitta, ja vad skall jag säga…eller att man får sig en liten spark i gång så, att man kommer in på rätt väg, men att man själv sedan fullföljer den men att man i alla fall får en hjälp till att hitta sin väg så. ( Amanda, 5, K, 1:a )

5.3.2 Hjälp med information

En av de intervjuade, Sandra, framhåller att vägledning för henne betyder att få hjälp. När hon sedan vidareutvecklar vad hjälp för henne innebär, säger hon att: ”Det är att få hjälp att hitta den information som man behöver.”

5.4 Tidigare erfarenheter av vägledning

Trots att intervjupersonernas tidigare erfarenheter av vägledning skiljer sig åt på många sätt, kan de kännetecknas av antingen positiva, negativa eller diffusa karaktär. Men orsaken till deras upplevelse är helt olika. Jag har valt att kalla dessa teman för; Positiva erfarenheter, negativa erfarenheter och diffusa erfarenheter.

5.4.1Positiva erfarenheter

”Sandra” är en av dem som betonar att hennes tidigare kontakt som hon hade på gymnasiet var positiv, på så vis att vägledarna hjälpte henne med det hon ville ha hjälp med, som exempelvis att räkna på betyg, poäng och kurser. Jimmy betonar att han har haft mycket kontakt med en vägledare då han gick på gymnasiet. Den här kontakten upplevde han som

32

”väldigt bra”, eftersom vägledaren blev en person som han ofta samtalade med om sina problem och som hjälpte honom genom tiden på gymnasiet.

5.4.2 Negativa erfarenheter

En av deltagarna har negativ erfarenhet av vägledning sedan innan. Birgitta berättar att den kontakten som hon hade för ett år sedan ”inte gav något”. Hon säger att hon upplevde det som att vägledaren utgick från att hon förstod och kunde allting samt att hon hade bara pratat på.

I: Vad har du haft för kontakt med vägledare innan?

B: Jag var för ett år sedan hos en vägledare men det var inget som gav något. I : Mm

B: Ja, jag vet inte om jag vågar säga det, men den vägledaren som jag hade då. Hon pratade precis som om man förstår allting, och kunde allting. Ja jag vet ju ingenting, och har inte läst på en herrans massa år, och så kommer man dit, då och så pratade hon bra på

…pust ( Birgitta, 6, K ,1:a )

Birgitta fortsätter att prata om sitt tidigare möte och förklarar att vägledaren använt benämningar som enligt Birgitta var svåra att förstå och hon gått därifrån utan att bli hjälpt. Hon berättar att den vägledaren som hon ska till nu, har hon hört skall vara jätte bra.

5.4.3 Diffusa erfarenheter

Matti och Amanda verkar ha diffusa minnen angående om de har varit i kontakt med någon vägledare tidigare. Exempelvis nämner Matti att ”jag har aldrig varit hos någon vägledare, det fanns nog någon på gymnasiet men jag var nog aldrig där.” Amanda säger först att hon inte haft någon kontakt med vägledare förut. Men efter att hon funderat en stund säger hon, att det fanns nog någon på högstadiet som hon ”tror” att hon ”varit inne hos”, för att välja program till gymnasiet.

33

5.5 Upplevelsen efter mötet

I nedanstående teman ger jag en beskrivning av hur intervjupersonernas förväntningar har motsvarats samt angående hur de resonerar om sitt specifika möte. Generellt sett är alla intervjupersoner nöjda med sitt möte, förutom Sandra. Jag har därför valt att kategorisera deras återgivanden från uppföljningsintervjuerna i två temaområden som jag kallar för Nöjda och mindre nöjd.

5.5.1 Nöjda

Deras resonemang skiljer sig en del åt vad intervjupersonerna är nöjda med i sitt möte. I uppföljningsintervjun med ”Matti”, är det en mycket glad röst som svarar. Han berättar frikostigt att hans vägledningssamtal har gått bra och berättar vidare ”att det är bestämt att han skall byta karriär.” ”Matti” berättar att vägledningssamtalet har gett honom en ”liten knuff och lite hjälp med vad som behövs för att nå dit ”han vill komma.” Samtalet hade enligt honom tagit ganska lång tid, därför att vägledaren hade ”snöat in” på helt andra utbildningar än vad ”Matti” efterfrågat. Men så småningom hade de hittat den utbildning som ”Matti” kände stämde överens med vad han vill arbeta med i framtiden. ”Matti” säger att han upplevde att vägledaren hade förstått honom mycket väl.

I: Hur upplevde du att [..] förstod dig? M: Väl faktiskt! Det gjorde […]! I: På vilket sätt då?

M: Ja, […] såg ju, vad det var som jag ville, och vad jag hade för behov, och vad jag behövde uppfylla för krav, och tala om för mig vilka krav det var.

(Matti, 2, K , 2.a)

När vi pratar vidare om hur han upplevde relationen till vägledaren berättar Matti att vägledaren ”lyssnade och hade frågor på vad jag vill och hela den biten”. Matti uttrycker att vägledaren ”hjälpte till att säga, och se mina mål, att visualisera dem lite grann.” Matti betonar att det känns skönt att det finns något att se fram emot nu. ”För om man inte tar tag i sin situation är det lätt att man blir bitter, le, sur och jävlig. Jag känner ju att det är rätt väg att gå.” Så här säger Matti:

I: Vad hade du för känsla när du gick ifrån ditt vägledningssamtal? M: Mm, GLAD, POSITIVT NÖJD!!

I: Å vad härligt!