Låt oss vidga vår horisont: Eurocentriskt perspektiv i läroböcker i biologi

NATURVETENSKAP– MATEMATIK–

SAMHÄLLE

Examensarbete i Biologins didaktik

Låt oss vidga vår horisont:

E

urocentriskt perspektiv i läroböcker i biologi

Let’s expand the horizon of our ways of thinking:

Eurocentric perspective in Biology textbooks

Sima Nasizadeh

Kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp Ämneslärare gymnasiet

Datum för slutseminarium: 2020–01–14

Examinator: Jesper Sjöström Handledare: Birgitta Nordén

2

Förord

Detta arbete föddes ur mina observationer under VFUn. Jag märkte att läroböcker i biologi och naturkunskap på gymnasienivå inte uppfyllde de krav som samhället ställer på utbildning. I beskrivningar av naturen sattes människans intresse i centrum. Det saknades naturvetenskapliga framsteg från andra världsdelar än västvärlden. Med tanke på globala klimatförändringar, ökad rasism och nationalism blir de perspektiv som läroböcker förmedlar mycket viktiga.

Skrivandet av denna uppsats har varit en underbar resa. Genom den har jag fått nya perspektiv på multikulturalism och kunskap om naturvetenskapens historia och utveckling. Tack vare mina nyvunna kunskaper kommer jag att kunna ge mer till mina blivande elever.

Ett stort tack till Birgitta Nordén för allt stöd och konstruktiva åsikter.

Tack till alla som uppmuntrade mig i mitt skrivande och samtidigt utmanade mig att inte sväva för långt bort.

Och tack till alla som har läst igenom mitt arbete och bidragit till dess förbättring.

Jag hoppas att denna uppsats kan bidra till att utvidga perspektivet och kunskapen hos fler som arbetar med utbildning och undervisning och bidra till en ny syn på den multikulturella utvecklingen av naturvetenskap över tid.

3

Abstract

Det här arbetet är en undersökning om huruvida läroböcker i biologi och naturkunskap presenterar en multikulturell naturvetenskaplig utbildning. Analysen gjordes enligt hermeneutisk tolkning av läroböckernas innehåll. Den är utförd med ett multikulturellt perspektiv kontra ett eurocentriskt perspektiv. Den eurocentriska myten är att den moderna naturvetenskapen föddes i Antiken och vidareutvecklades i Europa under upplysningstiden. Den multikulturella beskrivningen av utvecklingen av naturvetenskap är dialogisk där många olika kulturer och civilisationer har bidragit till utvecklingen av dagens framstående teorier och upptäckter.

Totalt undersöktes åtta läroböcker som var riktade mot svenska gymnasieelever. Specifikt analyserades läroböckernas texter om kunskapsutvecklingen inom områden heliocentrism, evolutionsteori och blodcirkulationen. Både det sagda och det osagda analyserades. I de undersökta texterna observerades en dominerande röd tråd. Historieberättelserna började med naturvetenskapliga framsteg i det antika Grekland med Aristoteles som huvudperson. Efter den tusenåriga mörka medeltiden kom upplysningstiden. Med stöd av andra europeiska vetenskapsmän formulerade då Kopernikus heliocentrismen, Darwin utvecklade evolutionsteorin och Harvey upptäckte blodsystemets kretslopp. Det som inte beskrevs var exempelvis naturvetenskapliga framgångar som Nilakanthas formulering av den semi-heliocentriska modellen, Ibn Khalduns idéer om människans evolution och hennes koppling till apor och Ibn Nafis upptäckt av det lilla lungkretsloppet.

Det här arbetet åskådliggör hur det eurocentriska perspektivet dominerar i de analyserade läroböckerna. Detta bör uppmärksammas mer då Nature of Science (NOS) har intagit en mer framskjuten plats inom ämnesdidaktik och forskning. Det är viktigt att alla elever oavsett etniskt ursprung får en multikulturell utbildning som främjar ett demokratiskt och inkluderande samhälle.

Nyckelord: multikulturell utbildning, eurocentriskt perspektiv i undervisning, läroboksanalys, Nature of Science (NOS)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning…...6

1.1 Syfte

...7

1.2 Frågeställningar

...7

1.3 Disposition

...8

2. Teoretiska perspektiv ...9

2.1Vetenskapliga teorier

…...9

2.11 Hermeneutik

………...…...9

2.2 Eurocentrism

...9

2.2.1 Definition

………..…..9

2.2.2 Historisk utveckling

………..10

2.3 Eurocentrism och den

multikulturella naturvetenskapen

…...……….11

2.3.1 Den vetenskapliga metoden

………….12

2.3.2

Heliocentrism

………..……....12

2.3.3 Evolutionsteori…

………..………....14

2.3.4 Blodcirkulation...

……...…………...15

3. Tidigare forskning ...18

3.1 Eurocentrism i läroböcker i historia

……….….18

3.2 Hur utveckling av naturvetenskap reflekteras

i läroböcker naturvetenskapliga ämne……

……18

5

3.4 Läroböckers roll i utbildning

………20

4. Metod ...22

4.1Metodval

………...……….…22

4.2 Urval

………...22

4.2.1 Ämnen

………....…22

4.2.2 Läroböcker

………...23

4.3 Material

……….…………23

4.4 Genomförande av textanalys

……..………...24

5. Resultat och Analys...25

5.1 Heliocentrism

……….25

5.2 Evolutionsteori

……….…..26

5.3 Blodcirkulation

………...28

6. Diskussion ...30

7. Referenser ...35

8. Bilaga .……….….…..38

6

1. Inledning

Man kan fråga sig vad som formar våra tankesätt om diverse frågor gällande natur, samhälle och människlighet. Visst tänker man på många olika faktorer men skolan är nog en av de viktigaste. Utbildningsväsendet har spelat en viktig roll i utvecklingen av många generationer av människor. Syftet och innebörden av utbildning har ändrats genom olika tidsepoker och därmed också dess påverkan. Vad som är centralt i undervisningssyfte och innehåll är beroende av hur samhället är uppbyggt och vilka idéer och perspektiv som råder.

I skolans värdegrund beskriver Skolverket bland annat vikten av att skolan ska baseras på demokrati och mänskliga rättigheter samt vetenskap och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2011). I läroplanen diskuteras begrepp som svenska samhällets internationalisering och vikten av förståelse för den kulturella mångfaldens värderingar (Skolverket, 2011). Samtidigt finns det motsägande och nationalistiska aspekter i läroplanen då den förutsätts stå i ”överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism” (Skolverket, 2011). I Skolverkets styrdokument betonas att elever även ska undervisas enligt ”naturvetenskapens karaktär” (Skolverket, 2011) som också kallas för Nature of Science (NOS). Under dokumentet Ämne - Biologi finns det olika anvisningar om implementering av NOS i undervisning av biologi på gymnasiet (Skolverket, 2011b).

Då jag gjorde VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på en gymnasieskola i Malmö lade jag märke att där är vissa brister i läroböckerna i biologi och naturkunskap. Till exempel utgick en författare enbart från människans intresse av ekonomisk vinst och rekreation i sin i presentationen av skogens betydelse (Björndahl & Castenfors, 2012). Detta var ett tydligt exempel på ett antropocentriskt perspektiv där människan sätts i centrum av naturen istället för att framställas som en del av densamma. Historiska beskrivningar av uppkomsten av evolutionsteori eller heliocentrism saknar information om naturvetenskapliga framsteg från andra kontinenter än Europa och Nordamerika. Det eurocentriska perspektivet är ett begrepp som myntades av Samir Amin i boken

Eurocentrism (1989). Eurocentrism ger en polariserande syn på världen där västvärlden

är överlägsen och progressiv medan öst är underlägset och ska moderniseras enligt västerländska värderingar (Hobson, 2004).

7

Varför är det viktigt att diskutera hur olika perspektiv präglar skolundervisningens innehåll i allmänhet och läroböcker i synnerhet? Först och främst är det viktigt att undervisning av vetenskapliga ämnen, inklusive biologi, blir en autentisk representation av vetenskap (Hodson, 2014). Globala utmaningar som globalisering, ökning av nationalism och rasism, klimatkris och massmigration har gjort granskning av olika samhällsperspektiv till en ännu mer brännande fråga. En annan viktig aspekt är det svenska samhällets demografi. Dagens svenska samhälle kännetecknas av etnisk heterogenitet och består av människor med multi-etniska ursprung. Detta gäller också skolklassernas sammansättning. Det är viktigt att ha ett inkluderande perspektiv i undervisningsinnehållet för att främja alla elevers utveckling (Luft, 1998).

Föreliggande arbete riktar sig främst till lärare och andra pedagoger, lärarstudenter och läroboksförfattare. Förhoppningsvis kommer det att bidra till en bättre förståelse om hur ett eurocentriskt perspektiv präglar vår syn på den naturvetenskapliga utvecklingen. Syftet är att skapa en perspektivförskjutning och följaktligen perspektivutvidgning.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur globala naturvetenskapliga landvinningar presenteras i läroböcker/kurslitteratur i biologi och naturkunskap för gymnasieelever. Fokuset för granskningen är ämnena heliocentrism, evolutionsteori och blodcirkulation. Varken begreppen eurocentrism eller multikulturism är nya. Det nya här är att undersöka hur de präglar naturvetenskapliga läroböcker.

1.2 Frågeställningar

1. I vilken utsträckning är naturvetenskapliga upptäckter från olika världsdelar representerade i läroböcker i biologi och naturkunskap för gymnasieelever? 2. Hur framträder eurocentriska och multikulturella perspektiv i läroböcker i biologi

8

1.3 Disposition

Denna uppsats är utformad så att läsaren kan ta del av granskningen av läroböcker utifrån ett multikulturaliskt perspektiv. Arbetet är upplagt i följande ordning: efter inledning med syfte och frågeställningar kommer teoridelen. Först presenteras hermeneutiska teorier som arbetets vetenskapliga analysgrund. Därefter följer en diskussion om definitionen av eurocentrism och dess historia. I nästa del presenteras den dialogiska utvecklingen av den moderna vetenskapen. Fokuset ligger på ämnena heliocentrism, evolution och blodomloppet. På grund av tidsram och tillgänglighet till litteratur blir det främst den arabiska vetenskapen som presenteras. Vetenskapsmäns latinska namn och årtal de levde finns inom parantes. I metoddelen finns det en beskrivning av metodval, urval av ämne och läroböcker, material samt genomförande av textanalys. Resultat och analysdelen är kategoriserad och presenterad i enlighet med valda ämnen. I diskussionsdelen knyts resultatet och analys samman med frågeställningar samt tidigare forskning. Detta arbete och framtida forskning diskuteras också.

9

2. Teoretiska perspektiv

2.1 Vetenskapliga teorier

Läroböcker är ett avgörande redskap vid undervisning. Det är därför viktigt att göra en kontinuerlig granskning av dem. Det finns olika teorier och tillvägagångssätt att använda sig av för analys av dokument och texter. Analysen i denna uppsats hämtar inspiration från hermeneutikteori.

2.1.1 Hermeneutiska teorier

Hermeneutiken intresserar sig för kunskap om människors livsvärld: den subjektiva mening människor knyter till olika företeelser (Hartman, 2004). Man försöker här förklara innehållet av relationen mellan meningen i människornas livsvärld och olika företeelser och hur människor föreställer sig världen (Hartman, 2004). Enligt den hermeneutiska teorin är teori relativistisk, dvs den uppstår från ett socialt och historiskt sammanhang (Hartman, 2004).

Hermeneutiken använder sig av tolkning för att få kunskap om människornas livsvärld. Förklarande tolkning innebär att ge en betydelse till det som tolkas och denna är därför subjektiv. Det beror på att den tolkande är en historisk varelse och följaktligen kommer att påverka meningen och innebörden av det som tolkas. Alltså är tolkning en dialektisk process och ett samspel mellan den som tolkar och det som tolkas (Ödman, 2007). En annan aspekt av tolkningen är att den pendlar mellan det förflutna och framtiden. Vid tolkning av det eurocentriska perspektivet är det viktigt att sätta det i ett historiskt, nutids- och framtidsperspektiv. Detta gäller även vid analys av läroböcker.

2.2 Eurocentrism

2.2.1 Definition

Eurocentrism är ett perspektiv som genom universalisering av ”europeiska” eller ”västerländska” värderingar separerar väst från övriga världsdelar och dessutom förmedlar västerländska samhällens överlägsenhet gentemot ”de andra”. Enligt detta perspektiv betraktas moderna framgångar som en unik europeisk uppfinning. Europa intar den berättandes roll och de andra världsdelarna blir en del av den historia, geografi och

10

filosofi som berättas om världen (Ambjörnsson, 1994). Eurocentrism hävdar att den europeiska kulturen återspeglar den unika och mest progressiva manifestationen av tolerans, mänskliga rättigheter och jämlikheter (Amin, 1989). Genom historien har eurocentrism varit en syn som rättfärdigat kolonialism. Amin (1989) argumenterar för att denna doktrin är baserad på en falsk universalism eftersom den inte upprätthåller människliga värderingar i verkligt historiska termer:

I therefore charge Eurocentrism with an inability to see anything other than the lives of those who are comfortably installed in the modern world. Modern culture claims to be founded on humanist universalism. In fact, in its Eurocentric version, it negates any such universalism. For Eurocentrism has brought with it the destruction of peoples and civilizations who have resisted its spread (Amin, 1989s. 114).

Den aspekt av eurocentrism som är mest relevant i det här arbetet är den så kallade eurocentriska tunnelhistorien (”Eurocentric tunnel history”) det vill säga antagandet att Europa är sin egen motor i dess utveckling inom ekonomi, kultur och vetenskap. Det påstås att sedan det antika Grekland har Europa ensamt gett upphov till sina framsteg och icke-europeiska civilisationer och länder har varit passiva åskådare (Hobson, 2004). Denna eurocentriska myt exkluderar hur Europa har approprierat och samtidigt förnekat icke-européernas materiella, vetenskapliga och kulturella framsteg.

2.2.2 Historisk utveckling

Under upplysningen, vilken betraktades som förnuftets tidsålder, skedde en brytning med medeltiden. Grunderna lades för kapitalismens utveckling i Europa och denna kontinent påbörjade sin kolonisering av världen. Upplysningen var också epoken då det eurocentristiska perspektivet utvecklades. Den diskursiva maktstrukturen upprättades; begreppen Europa mot resten av världen (de andra) och väst och öst teoriserades (Tesfahuney, 1999). Idéhistoriken Ronny Ambjörnsson (1994) beskriver detta fenomen som en global civilisationsprocess där Europa bestämmer riktning och andra folk betraktas som ”barbariska”, ”primitiva”, ”aggressiva” och ”lata”. Enligt den eurocentriska synen återuppväcktes det antika Greklands idéer under renässansen och utvecklades under upplysningen, vilket resulterade i ett modernt och industrialiserat Europa. Enligt Vlassopoulos (2007) avskildes det antika Greklands historia från Medelhavet och Öst och fick därmed en segregerad och autonom status. På så sätt avskildes Grekland från den miljö det hade utvecklades i: Orienten (Amin, 1989).

11

Enligt eurocentrism har civilisationer i Kina, Indien och Mellanöstern inte bidragit till Europas utveckling. Denna syn bortser från de viktiga influenser som de tre andra civilisationerna hade i utvecklingen av det moderna Europa. Medeltidens arabiska civilisation har fått äran för att ha bevarat det antika Greklands litteratur och sedan ha lämnat den tillbaka till Europa (Hobson, 2004). Med inspiration från Al-Khalili (2011) använder denna uppsats begreppet ”den arabiska vetenskapen” i motsats till uttryck som den islamiska vetenskapen eller civilisationen. Samtidigt är det viktigt att poängtera att även om denna naturvetenskap utvecklades under en historisk epok där araber och deras religion var dominerande så hade den sina rötter i grekisk, persisk, indisk och i viss mån även kinesisk naturvetenskap. Dessutom var många vetenskapsmän som bidrog till utvecklingen av den arabiska vetenskapen av andra nationaliteter (tex perser, turkar, européer och indier) och religioner (såsom kristna, judar, zoroastrier och hinduer). ”Visdomens hus” i Baghdad (från tidigt 800-talet till 1200-talet) var ett vetenskapscentrum där många av den tidens vetenskapsmän samlades (Al-Khalili, 2011).

2.3 Eurocentrism och den multikulturella naturnaturvetenskapen

Europe took nothing from the East without which modern science could not have been created; on the other hand, what it borrowed was valuable only because it was incorporated in the European intellectual tradition. And this, of course, was founded in Greece (referat i Bala, 2006, s.21).

Det tycks som om vetenskapliga framgångar i ”öst” misslyckades eftersom dessa inte frigjort ”öst” från vanföreställningar och fördomar. Däremot verkade vetenskapen i Europa som en emanciperande kraft (Ambjörnsson, 1994). Bala (2006) definierar en eurocentrisk beskrivning av vetenskapens historia som varje försök att förminska eller förneka betydelsen av de icke-Europeiska bidrag till födelsen och utvecklingen av den moderna vetenskapen.

Ett alternativ till det eurocentriska perspektivet på utvecklingen av den moderna vetenskapen är ett multikulturellt perspektiv. Det beskriver den moderna vetenskapens rötter som ”dialogiska”. Detta innebär att vetenskapens utveckling är ett resultat av komplexa historiska och geografiska utbyten mellan olika kontinenter och civilisationer. Västs utveckling av vetenskapen skedde genom användning av idéer och upptäckter från

12

många andra civilisationer (Bala, 2006). I följande avsnitt kommer några exempel på den ”dialogiska” utveckling av den moderna vetenskapen att presenteras.

2.3.1 Den vetenskapliga metoden

Enligt eurocentrism utvecklades inte den vetenskapliga metoden (att utveckla en hypotes som testas genom observationer och experiment) förrän Bacon och Descartes gjorde det under renässansen. I själva verket var användandet av denna metod utbredd inom den arabiska vetenskapen och hade spridit sig till Europa innan Bacons tid (Hobson, 2005). Ibn al-Haytham (Alhazen) utvecklade den vetenskapliga metoden långt innan européerna (Bala, 2006). Genom experiment gjorde han många banbrytande upptäckter som bland annat gällande ljusets rörelse i raka linjer. I sin bok, Boken om Optik (skriven under åren 1011–1021 och översatt till latin runt sent 1200-talet), omvandlade han experimenterande från ett praktiskt sätt att utforska till en standardiserad metod att bevisa vetenskapliga teorier. Han började med en frågeställning i samband med sina observationer och konstruerade en hypotes. Han utformade olika fysiska experiment och apparater för att testa sina hypoteser samt gjorde noggranna redovisningar av sina metoder och observationer. Han repeterade sina experiment tills han kom fram till ett resultat. Detta systematiska och stegvisa tillvägagångssätt används fortfarande inom forskning (al-Khalili, 2010; Steffens, 2007; Bala, 2006). Under samma tidsperiod fanns det även andra vetenskapsmän som arbetade enligt denna princip: al-Biruni och al-Razi (al-Khalili, 2010; Bala, 2006).

2.3.2 Heliocentrism

Många eurocentriska vetenskapsmän och historiker betraktar den kopernikanska heliocentriska teorin (att solen ligger i centrum av planeter som rör sig i banor runt om) som början av den moderna naturvetenskapens era. De påstår att teorin härstammar direkt från det antika Grekland (Bala, 2006) och banade vägen för Galileos och Keplers lagar om kinematik och planeter och därefter Newtons gravitationskoncept. Arun Bala (2006) ifrågasatte detta påstående och visade att den ”Kopernikanska revolutionen” hade sina rötter i indiska, arabiska och kinesiska matematiska och astronomiska upptäckter (Bala, 2006; Hobson, 2004).

I det antika Indien fanns det antydningar till den heliocentriska världsbilden redan ca 500 f.v.t. av astronomen Vrdhha Garga (Datta, 2006). I antikens Grekland var det Aristarchos

13

av Samos (310–230 f.v.t.) som presenterade denna teori. Indiska matematiker och astronomer vidareutvecklade de grekiska upptäckterna. De upptäckte siffran noll, decimalsystemet och trigonometri. En av de mest framstående personer var Aryabhata (476–550). Inom matematik lade han grunden till trigonometri, integralkalkylen och att extrahera kvadratroten och kubikroten. I sin bok Aryabhatiya, skrev Aryabhata om sin teori om jordens axiella rotation. Han fastställde jordens rotationsperiod runt sin axel till 23 timmar 56 minuter och 4,1 sekunder. Detta är att jämföra med den moderna tiden: 23 timmar 56 minuter och 4,09 sekunder (Datta, 2006). Mellan 1300- och 1500-talet utvecklades den indiska matematiken och astronomin i den keralska skolan. Nilakantha, en av de viktigaste vetenskapsmännen, formulerade en semi-heliocentriskt modell (1501) där jorden är centrum i solsystemet medan övriga planeter roterar runt solen (i likhet med Tycho Brahes modell). De indiska landvinningarna inom matematik och astronomi nådde Europa både genom böcker översatta på arabiska och med portugiserna (sent 1400-tal) (Bala, 2006).

Den arabiska naturvetenskapen hade också gjort många framsteg inom matematik och astronomi. Astronomer som al-Khwarizmi utvecklade Ptolemaios teorier samtidigt som de kritiserade hans abstrakta förhållningsätt till planeternas rörelse. Al-Tusi och al-Urdi (1200-talet) utvecklade två olika matematiska teorier som bidrog till utvecklingen av astronomi (Bala, 2006). Ibn al-Shatir (vid Maragha-skolan på 1300-talet) utvecklade samma matematiska modeller som Kopernikus använde 150 år senare för att påvisa den heliocentriska teorin (Hobsen 2012). En annan vetenskaplig upptäckt som var avgörande var utvecklingen av Ibn al-Haythams revolutionära optiska teorier. Dessa teorier underlättade tillverkningen av teleskopet. Det var detta verktyg som ledde till avgörande bevis för den heliocentriska teorin.

De kinesiska bidragen till den moderna astronomin innefattar identifikation av solfläckar (de identifierade solfläckar redan 28 f.v.t. medan Galileo upptäckte dem först år 1610) och dokumentation av förekomsten av kometer (redan 687 f.v.t.), novor och supernovor (redan 1300 f.v.t.). I motsats till andra civilisationer betraktades här kometer, novor och supernovor som astronomiska och inte atmosfäriska fenomen.

Det är tydligt att indiska matematiska och astronomiska upptäckter och arabiska astronomers alternativa modeller av planeter och optiska teorier var viktiga faktorer i utvecklingen av Kopernikus heliocentriska teori. Däremot är utvecklingen av denna teori

14

huvudsakligen europeisk eftersom ingen annan civilisation utvecklade denna teori. Samtidigt har den moderna astronomiska vetenskapen (från Kopernikus till Newton) sina rötter i vetenskapliga upptäckter i andra civilisationer.

2.3.3 Evolutionsteori

Liksom heliocentrism hör evolutionsteorin till de viktigaste naturvetenskapsteorierna. Evolution är en process av förändring av levande organismer som sker i många steg. Evolutionsteorin förklarar livets uppkomst och utvecklingen av jordens biologiska mångfald. I boken Om arternas uppkomst myntade Charles Darwin (1859) begreppet ”det naturliga urvalet”. Det är denna mekanism som driver utvecklingen av arter. Premisserna för evolutionsteori är variation, selektion och ärftlighet. Att evolution är slumpmässig och utan mål är en av de viktiga implikationerna av denna teori (Björklund, 2005).

I historieskrivningen om utveckling av evolutionsteorin nämns Aristoteles. På grund av hans studier av olika livsformer och deras rangordning nämns han som en av grundarna av det vetenskapliga ämnet biologi. Han formulerade oföränderlighetsprincipen: livet existerar som det skapades och kommer inte att ändras. Lamarck presenteras därefter som föregångare till Darwin. Lamarcks teorier baserades på att livet skapades kontinuerligt. Primitiva organismer och djur låg längst ner i kedjan medan människan var i toppen. Enligt honom orsakade strävan efter perfektion att organismer ändras och därmed anpassas till omgivningen. Detta skedde under individens livslängd och kunde därefter föras över till nästa generation (Björklund, 2005).

Inom beskrivningen av utvecklingen av evolutionsteorin har tidigare upptäckter från bl.a. den arabiska naturvetenskapen mörklagts. Redan under 800-talet skrev al-Jahiz Boken om

Djur. Där spekulerade han kring hur djur anpassar sig till sin omgivning och hur

omgivningen påverkar djuren. Han påstod att de liknande drag och egenskaper som finns hos hundar, rävar och vargar betyder att de måste ha kommit från en gemensam förfader (al-Khalili, 2010). Han ägnade många år åt att granska djurs beteende. Han klassificerade dem enligt deras egenskaper och likheter. Han trodde att djurens utveckling ingick i Guds plan för att behålla ordning i naturen (Malik, 2018). Inom den arabiska naturvetenskapen fanns det andra forskare som skrev om evolution men de tre mest prominenta var Ibn Miskawayh (1000-talet), Tusi (1200-talet) och Ibn Khaldun (1300-talet). De skrev alla om olika ¨riken¨ som bestod av mineraler, växter, djur och människor och att varje rike

15

ger upphov till eller står i tjänst till nästa rike. I sin bok Al-Fawz Al Asghar skrev Ibn Miskawayh:

The first step of the ascension of plants, of a higher order, is to free themselves from the ground and from their need to consolidate their veins in it … This first animal stage is weak … Then they evolve from this to another stage: here their capacities of movement and sense become stronger; such is the case of worms, many kinds of butterflies and crawling beings … Sensitivities in these new animals becomes stronger and from them emerge animals having four senses such as the mole and the like … From here they [the animals] progressively evolve to a higher stage in which sight is generated; this is the case with ants and bees … then they approach the last stage of the animal kingdom. Although this rank is superior, nevertheless it remains base and inferior, far from the level of monkeys and the like. These become near to man in structure and human appearance. There is no difference between those types and man except a little, which if surpassed they become humans (Malik, 2018, s.8).

Här postulerade han att människan utvecklades från andra djur och skillnaden ligger i människans intellekt, som är Guds gåva. Tusi utvecklade teorier som rörde variationer inom ärftlighet och organismernas förmåga att förändras i samband med miljöförhållande. Han skrev att organismer som utvecklar större variationer har en större konkurrensfördel gentemot andra varelser. Han förklarade vidare att förändringarna orsakas av interna och externa interaktioner. Ibn Khaldun (1300-talet) betonade evolutionen av människor och deras koppling till apor. I sitt verk Al-Muqaddimah, eller som det är känt i väst, Prolegomena, skrev han 1377 att:

One should then look at the world of creation. It started out from the minerals and progressed, in an ingenious, gradual manner, to plants and animals. The last stage of minerals is connected with the first stage of plants, such as herbs and seedless plants. The last stage of plants, such as palms and vines, is connected with the first stage of animals, such as snails and shellfish which have only the power of touch. … The animal world then widens, its species become numerous, and, in a gradual process of creation, it finally leads to man, who is able to think and to reflect. The higher stage of man is reached from the world of the monkeys, in which both sagacity and perception are found, but which has not reached the stage of actual reflection and thinking. At this point we come to the first stage of man after (the world of monkeys). This is as far as our (physical) observation extends (Malik, 2018, s.14).

Även om dessa vetenskapsmän trodde att Gud hade en roll i evolutionen lade de grunden för många viktiga idéer och begrepp inom evolutionsteorin. Huruvida det fanns kunskap om deras arbete i Europa under Lamarck och Darwins tid är en annan fråga.

16

2.3.4 Blodcirkulation

Medicinska upptäckter i Kina, Indien och Mellanöstern har bidragit till den moderna medicinvetenskapen i många avseenden. Kinesisk medicin har bidragit i områden som immunologi, kriminalteknik och medicinska undersökningar. I Indien genomfördes framgångsrikt avancerade kirurgiska ingrepp som tex plastik och tandkirurgi och extraktion av grå starr. Vetenskapsmän som al-Razi (Alpharabius), al-Farabi (Avennasar) och Ibn Sina (Avicenna) gjorde stora genombrott inom medicin och hygien (Bala, 2016; Hobson, 2004). I likhet med andra aspekter präglas beskrivningen av historien om den moderna medicinska utvecklingen av ett eurocentriskt perspektiv. I detta arbete ligger fokuset på ämnet blodomlopp. I berättelsen om utvecklingen av kunskapen om blodomloppet betraktas William Harveys (1578 – 1657) upptäckter som ett rent europeiskt fenomen. En dialogisk analys understryker att utveckling av den moderna förståelsen om blodomloppet skett gradvis och har multikulturella rötter.

Klaudios Galenos (129 - 199) var av uppfattningen att det finns två olika typer av blod: det ljusröda som transporteras av artärer och det mörkröda som transporteras av vener. Detta var en viktig upptäckt som skilde sig från Aristoteles påstående att artärer transporterade luft. Galenos påstod att hjärtat pumpade blod genom artärerna till kroppen och att det ljusa blodet producerades i hjärtat. På så sätt fick kroppen näring. Han trodde att blod rörde sig från höger kammare till vänster kammare genom osynliga porer. Enligt Galenos producerades det mörka blodet i levern och det cirkulerade inte utan distribuerades ut i de perifera vävnaderna där det konsumerades (Aziz, 2008; al-Khalili, 2010). Galenos teorier om blodomloppet var förhärskande fram till 1500-talet.

En av de mest framstående vetenskapsmännen, Ibn Nafis (1210-1285) utvecklade kunskap om blodcirkulation som i vissa avseende skilde sig från Galenos uppfattningar . Ibn Nafis var läkare och filosof och levde många år av sitt liv i Kairo. Han trodde också att blod bildades i levern. Hans största bidrag var upptäckten av det lilla kretsloppet/lungkretsloppet (1242). Han förkastade idén om porer mellan den högra och vänstra hjärtkammaren med argumentet att det finns en tjock vägg (hjärtseptum) mellan de två kammarna och inga osynliga porer som Galenos påstått. Ibn Nafis skrev att blodet i den högra kammaren transporteras till lungan genom lungartären och syresätts. Därefter återvänder blodet till den vänstra kammaren genom lungvenen. Han gav dessutom en korrekt beskrivning av lungans anatomi. Fram till början av 1900-talet erkändes Michael

17

Servetus som upptäcktsman av lungkretsloppet, men sedan blev det klart att Ibn Nafis var först att upptäcka lungkretsloppet när hans manuskript återupptäcktes i Europa (Aziz, 2008; al-Khalili, 2010).

William Harvey, engelsk läkare och biolog, upptäckte de mekaniska principerna hos blodomloppet i kroppen som ligger till grund för dagens kunskap på detta område. Han utvecklade kunskap om systemkretsloppet och visade att blodet cirkulerade i kroppen utan att konsumeras. Harvey jämförde hjärtats fysiologi med en hydraulikvattenpump. Detta var i enighet med den samtida mekaniska världsbild som präglade Europa på 1600-talet (Aziz, 2008). Den sista viktiga länken i kunskapen om blodomloppet var Marcello Malpighis (1628 – 1698) upptäckt: med hjälp av mikroskop identifierade han kapillärer. Det är genom kapillärer som blod transporteras från artärer till vener (1661) (Aziz, 2008).

Som det framgår av denna genomgång tog den moderna kunskapen på blodomloppet mer än två millennier att utveckla. Det är genom en multikulturell analys som man får möjlighet till en helhetsbild.

18

3. Tidigare forskning

Det har gjorts mycket forskning om eurocentriskt perspektiv och multikulturalism i relation till läroplan och läroböcker, både i Sverige och internationellt. I Sverige har de flesta undersökningar fokus på samhällsorienterande ämnen (till exempel historia, samhällskunskap och religion). På internationell nivå finns det många studier om multikulturell naturvetenskaplig utbildning.

3.1 Eurocentrism i läroböcker i historia

Bland arbeten där det diskuteras hur eurocentrism präglar undervisningen i ämnet historia återfinns Lozics (2010) avhandling. Avhandlingen undersöker relationen mellan elevers identifikationer och synen på historieämnet. Han har använt olika teorier, såsom kritisk diskursanalys och genusteorier. En av de metoder som används i arbetet är analys av läroböcker i historia. I hans text jämförs beskrivningar i historieläroböcker som en stafett som följer en linjär utveckling av olika tidsepoker: Grekland, Rom, den västerländska medeltiden, upplysningen och så vidare. Denna skildring har kallats för den västerländska kanon. Lozic förklarar kanonisering som ”en process varigenom man bidrar till upprätthållandet av hegemonisk makt över kunskapsproduktionen liksom bevarandet av klassamhället och de normsättande gruppernas särintressen” (Lozic, 2010, s.30). Lozic poängterar i sin diskussion att synen på historieämnets identitet har problematiserats: det finns en skillnad mellan elevernas ”hybrida” identifikation (multikulturella, globaliserade och interkulturella) och hur historieförmedlarna uppfattar historieämnets centrala innehållsfrågor och syfte. Detta speglar sig i kravet på att historieämnets gränsområde utvidgas och ”invandrargruppers” historia blir en del av den allmänna historieberättelsen om Sverige.

3.2 Hur utveckling av naturvetenskap reflekteras i

läroböcker i naturvetenskapliga ämne

Ideland (2018) har diskuterat eurocentrism i naturvetenskap i sin artikel. Hon gör en analys av hur vetenskapens historia reflekteras i läroböcker i naturvetenskapliga ämnen, hur kolonialism påverkar det innehållet och hur olika grupper av elever behandlas i

19

klassrummet. Hon utgår från Foucaults vetenskapliga teorier om diskursanalys och konstruktion av förhållandet mellan makt och kunskap. I Foucaults diskursteorier ingår både det som är uttalat och det som är inte uttalat.

Everything cannot be said, but we need to scrutinize what stories are missing. What is left out is also a kind of storytelling; and through emphasizing some perspectives, events, and narratives, others become hidden, silent, or even unspeakable in a certain context... Certainly, it is often the stories of marginalized groups that are not told, or are told from the perspective of the superior (Ideland. 2018. s. 785).

Hon skriver om hur naturvetenskap och teknologi används för att upprätthålla västvärldens koloniala och post-koloniala dominans. Hon tillämpar denna kunskap i sin undersökning av innehållet av utvalda svenska läroböcker. Hon kunde då dra slutsatsen att kolonialism fortfarande präglar läroböcker. Grunden till hennes påstående är att de inte tog upp naturvetenskapens roll för kolonialismen. Dessutom framställs naturvetenskap som det västerländska rationella tankesättet samtidigt som det globala syd presenteras som det underutvecklade. Detta sker samtidigt som konceptet ¨Nature of Science (NOS)¨ har blivit viktigt inom ämnesdidaktik. Även om kultur är en frågeställning inom NOS är det väldigt sällan som det knyts an till det post-koloniala- och raskritiska perspektivet (Ideland, 2018).

Idelands (Ideland, 2018) undersökning har också visat att undervisning av

naturvetenskap skiljer sig för olika elevgrupper. Fokuset på undervisning riktad mot elever med utländsk bakgrund ligger mest på ändring av deras beteende till ett mer vetenskapligt och rationellt sätt.

3.3 Multikulturell naturvetenskaplig utbildning

Julie Luft (1998) diskuterar den multikulturella naturvetenskapliga utbildningen. Denna utbildningsteori är en analys av hur mångfalden och kravet på att nå kunskapskravet står i relation till varandra. Multikulturell utbildning tar upp kulturell pluralismteori i skolan. Avsikten med denna teori är att elever ska kunna ha förståelse och respekt för och kunskap om olika kulturer inom ett samhälle och följaktligen delta och bidra till ett fritt, demokratiskt samhälle. Då blir eleverna fria från exkluderande beteenden och förstår hur de själva och andra kan bidra till utvecklingen av samhället. Hon tar upp följande aspekter av den multikulturella naturvetenskapliga utbildningen: (i). naturvetenskap finns i alla

20

kulturer och (ii). naturvetenskap är inte formad bara av västerländska vetenskapsmän utan av många bidrag från olika kulturer. Den rådande svenska naturvetenskapliga utbildningen lyfter mest vetenskapliga metoder och inte det vetenskapliga innehållet. Den är väldigt smal och utgår mest från den västerländska moderna vetenskapen som är representerad av män och har ett eurocentriskt perspektiv. Multikulturell vetenskaplig utbildning visar elever att naturvetenskap är ett inkluderande ämne (Luft, 1998).

Luft (1998) markerar att det inte räcker att nämna några vetenskapsmän från olika kulturer utan de bör sättas i en historisk kontext och utveckling. En viktig åtgärd för att främja en multikulturell naturvetenskaplig utbildning är att kritiskt granska läroböcker eftersom det dominanta perspektivet inom vetenskap är manligt och eurocentriskt. Detta gör att vissa kunskaper som är mer relevanta för kvinnor eller icke-dominerande etniska grupper inte tas upp. Dessutom tar många läroböcker inte upp de diskrimineringar som förhindrade ovannämnda grupper från att få naturvetenskaplig utbildning eller som dolde deras framgångar under tidens gång. Hon förespråkar utbildning av verksamma och blivande lärare kring multikulturell vetenskaplig utbildning som ett viktigt steg i att utbilda alla studenter, oavsett etnicitet, att förstå och ta till sig vetenskapliga grunder och pluralitet.

3.4 Läroböckers roll i utbildning

Eftersom detta arbete är en läroboksanalys var det viktigt att ta reda på läroböckers roll i utbildningen. I Nelsons (2006) översiktsartikel visas hur lärare och elever använder sig av läroböcker. Många undersökningar visar att läroboken är ett viktigt verktyg för lärare i planering och utförande av undervisning. Trots det har många läroböckers innehåll inte ett sociokulturellt perspektiv på lärande. En lärobok är framgångsrik om elever av olika kön och kulturell/etnisk bakgrund kan identifiera sig med dess innehåll. En annan slutsats i detta arbete är att elever betraktar läroböcker främst som ett medel för att klara av uppgifter och prov och inte som viktiga för att utveckla sina kunskaper i ett ämne. I sin diskussion lyfter Nelson (2006) fram behovet av mer forskning som bidrar till optimering av läroboksanvändning.

Snyder och Broadway (2004) diskuterar läroböcker i biologi. De ville utforska hur sexualitet utanför heterosexuella normer presenteras. De använde sig av queerteori.

21

Viktigt för queerbiologi är att lärare i biologi är intresserade av sexualitetens komplexitet och kan avstå från heteronoma tankesätt i sin undervisning (Synder & Broadway, 2004). Det som är intressant och relevant för denna uppsats är deras analys av läroböckers uppkomst och roll. Författarna markerar också den viktiga rollen läroböcker har i bestämning av undervisningsinnehåll. Innehållet i läroböcker är en social konstruktion där vissa kunskaper är inkluderade och andra är exkluderade. Det vill säga att den kunskap som är representerad i läroböcker inte är neutral. Läroböckernas innehåll speglar ett komplext maktförhållande mellan olika grupper så som genus, sex, etnicitet, nationalitet och sexualitet. Samhällets dominerande grupper är företrädesvis presenterade i läroböcker medan de kulturella och historiska erfarenheter hos grupper med mindre makt (till exempel kvinnor, färgade människor och HBTQ personer) förminskas eller uteblir (Synder & Broadway, 2004).

In the end–the only sound was–s _ i _ l _ e _ n _ c _ e. Deafening silence, it was as though sexuality different from the norm was non-existent. The heteronormative treatment of sexuality amplified the silence of missed opportunities to discuss the full range of sexuality in nature and society (Synder & Broadway, 2004, s. 632).

Författarna efterfrågar en utbildning (undervisning och läroböcker) som är jämlik och reflekterar samhällets verklighet. Att göra det osynliga synligt bidrar till att elever inser naturvetenskapens natur liksom dess storslagenhet (Synder & Broadway, 2004).

22

4. Metod

Med utgångspunkt i ett multikulturellt perspektiv är detta arbete en undersökning av huruvida de globala naturvetenskapliga landvinningarna är presenterade i läroböcker i biologi och naturkunskap.

4.1 Metodval

Detta arbete är en tolkning av läroböckers innehåll med avseende på textens tema. Både författaren och läsaren av texterna är historiska varelser (Ödman, 2007). Vid tolkning är det viktigt att följa öppenhetsprinciper och ha ett frågande förhållningssätt. Det är också relevant att analysen av läroböcker belyses i rörelse mellan förfluten tid, nutid och framtid. Innehållet i läroböckerna studerades i en kontext av den nuvarande läroplanen med koppling till den historiska utvecklingen av naturvetenskap och förändringar som sker i samhället. En annan viktig del av tolkningen är den hermeneutiska cirkeln. I detta arbete analyserades först olika delar av läroböcker inom specifika ämnen och sedan presenterades en analys av vilket perspektiv som dominerar dessa läroböcker i sin helhet (Ödman, 2007).

Läroböckers innehåll kan betraktas som en berättelse. I varje berättelse finns det aspekter som belyses medan andra aspekter döljs. Naturligtvis kan inte allt komma med i en text, men det är väsentligt att granska de delar av berättelsen som inte berättas (Ideland, 2018). I den här studien ska både det som skrivs och det som inte skrivs utforskas.

4.2 Urval

4.2.1 Ämnen

För att granska hur utvecklingen av naturvetenskapliga framgångar presenteras i läroböcker i biologi och naturkunskap har följande ämnen valts: heliocentrism, evolutionsteorin och blodcirkulation. Det finns flera anledningar till att dessa ämnen valdes. Det viktigaste är den roll de har haft i utvecklingen av den moderna vetenskapen. Den heliocentriska teorin betraktas som en viktig startpunkt för den moderna vetenskapens era. Darwins presentation av evolutionsteori kastade om den rådande synen

23

på hur organismer blev till och utvecklades. Dessa ämnen är också centrala i den eurocentriska myten att den moderna naturvetenskapen är ett europeiskt fenomen. Tillgång till litteratur om dessa ämnen var också viktigt. Det är också anledningen till varför den arabiska vetenskapen blev mest presenterad i detta arbete.

4.2.2 Läroböcker

Läroböckerna som analyserades är i biologi och naturkunskap på gymnasienivå. Senaste läroplanen, Lgr 11 (Skolverket, 2011), har tydliga riktlinjer om att ett gymnasieuppdrag är att förmedla ett internationellt och historiskt perspektiv i undervisningen. Därför valdes läroböcker utgivna efter 2011. De flesta gymnasieböckerna valdes eftersom de används i gymnasieskolor i Malmö. Andra hittades genom att googla på utgåvor av kända förlag. Även om analys av författare och förlag till läroböcker är viktig, är det utanför detta arbetes fokus.

4.3 Material

I den här delen presenteras de granskade böckerna. En detaljerad information om böckerna finns i Bilaga I.

Böckerna som användes för att studera den historiska beskrivningen av heliocentrisk utveckling var Frank Grön Naturkunskap 2 (Björndahl et al, 2013) och Synpunkt 2 (Henriksson, 2013b).

Böckerna som användes för att studera den historiska beskrivningen av evolutionsteorins utveckling var Spira biologi I (Björndahl et al, 2017), Iris biologi I (Henriksson, 2012) och Biologi Campus I (Arvanitis et al, 2015).

Böckerna som används för att studera den historiska beskrivningen av utvecklingen av kunskap om blodcirkulationen var Iris biologi 2 (Henriksson, 2013), Spira Biologi 2 (Björndahl & Castenfors, 2012), och Biologi Campus 2 (Arvanitis et al, 2018).

24

4.4 Genomförande av textanalys

Textanalysen av läroböckerna är kopplad till studiens syfte och frågeställningar. Analysen av presentationer av den historiska utvecklingen av ämnen heliocentrism, evolutionsteori och blodcirkulation kommer att belysa huruvida ett eurocentriskt eller multikulturalistiskt perspektiv råder i dessa läroböcker.

Materialinsamling skedde genom en granskning av böckernas innehåll i valda ämnen. Texter i läroböcker jämfördes med den multikulturella och dialogiska vetenskapen som presenterades i avsnittet Eurocentrism och den multikulturella naturvetenskapen ovan. Textanalysen blir indelad i tre kategorier utifrån de utvalda ämnena.

25

5. Resultat och analys

Resultat- och analysdelen i det här arbetet utformades så att svaren på arbetets frågeställningar kan utforskas och analyseras. Läroboksanalyserna syftar till att ta reda på om det finns det en presentation av den historiska utvecklingen av ämnen heliocentrism, evolutionsteori och blodomloppet i läroböcker i biologi och naturkunskap och om det i så fall är skrivet ur ett multikulturellt- eller eurocentriskt perspektiv. Resultatet av granskningen och analysen presenteras utifrån ämnena heliocentrism, evolutionsteori och blodcirkulation.

5.1 Heliocentrism

Den heliocentriska modellen har en central roll i utvecklingen av den moderna vetenskapen, i och med att den inte längre betraktade jorden och människan som centrum av universum. Kopernikus formulerade denna avgörande teori. Naturvetenskapens utveckling är en process. Därför är det väsentligt att redogöra för relevanta epoker och naturvetenskapsmän som bidrog till denna utveckling. Förutom vetenskapsmän från antiken bidrog Nilakanthas semi-heliocentriska modell (1500-talet) och Ibn al-Shatirs matematiska modeller (1300-talet) till bevisning av den heliocentriska teorin.

På gymnasiet tas astronomi upp i Naturkunskap 2. I boken Frank Grön Naturkunskap 2 (Björndahl et al, 2013) finns det ett stycke, "En historisk tillbakablick", där olika världsbilder diskuteras. Genomgången börjar med antikens geocentristriska syn som varade fram till 1500-talet. Det var då Kopernikus presenterade det heliocentriska systemet. Därefter skrivs det om Galilei, Brahe och Kepler. I Synpunkt 2 (Henriksson, 2013b) finns det i det första kapitlet (vetenskapligt perspektiv) en beskrivning av hur vetenskapen växer fram. Människornas svar på frågor präglades först av trosuppfattningar och pseudovetenskap som till exempel astrologi. Med tiden utvecklades det vetenskapliga arbetssättet. Aristoteles nämns här som en naturvetenskaplig föregångare. Angående tiden efter honom konstaterar Henriksson följande: ”Viljan att fördomsfritt undersöka naturen tynade tyvärr bort under de följande två tusen åren efter Aristoteles” (Henriksson, 2013b, s. 8). Människornas tro och vetande behärskades under medeltiden av kyrkan och

26

alkemin fram till 1400-talet då nya kunskaper genom upptäckter som mikroskopet utvecklades. I andra kapitalet om universum skriver författaren:

Den västerländska astrologin utvecklades troligen för ca 4000 år sedan i det forntida riket Babylonien…(den) grundar sig på avancerade beräkningar och studier av himlakroppars positioner…Astrologin saknar vetenskapliga stöd och klassas idag som pseudovetenskap (Henriksson, 2013b, s. 23).

Henrikssons (2013b) beskrivning av utvecklingen av den heliocentriska modellen fortsätter ungefär som den i boken Frank Grön (Björndahl, 2013).

Som diskuterades ovan innebär den eurocentriska synen att den moderna vetenskapen utvecklades huvudsakligen i Europa oberoende av den vetenskapliga utvecklingen i andra världsdelar. I sina redogörelser för utvecklingen av heliocentrism presenterade författarna Björndahl (2013b) och Henriksson (2013) enbart de europeiska vetenskapsmäns upptäckter. De menar att grunden till utvecklingen är antiken. De bortser från alla framsteg inom astronomi som gjordes i Indien, Kina och inom den arabiska vetenskapen, särskilt under medeltiden (Bala, 2016; Hobson, 2004). Denna berättelse är präglad av ett eurocentriskt perspektiv genom att den betecknar icke-europeisk kunskap om himlakroppar som astrologi och pseudovetenskap, trots att de var baserade på avancerade beräkningar och studier. Detta avspeglar den eurocentriska konstruktionen av ”väst kontra öst”, där ”väst” är den vetenskapliga, rationella medan ”öst” är den vidskepliga och irrationella (Hobson, 2004). Intressant är att Kepler nämns som astronom fast han också var en astrolog. En annan iögonfallande information som det skrivs om är att vetenskapliga undersökningar av naturen upphörde under två tusen år. Återigen är synen att naturvetenskap enbart utvecklades i Europa uppenbar i dessa lärobokstexter.

5.2 Evolutionsteori

Utvecklingen av evolutionsteorin nådde sin kulmen med Darwins Om arterna uppkomst, men den varken började eller slutade där. Inom den arabiska vetenskapen gjordes det observationer och vetenskapliga studier som resulterade i olika texter med anknytning till kunskapen om evolution. Det skrevs bland annat om utveckling av organismer från andra organismer (Ibn Khaldun antydde även att människor utvecklats från apor) och genom naturligt urval. Inkluderas dessa landvinningar i historiebeskrivningen av evolutionsteorin i läroböcker?

27

När det gäller granskning av ämnet evolutionsteori ligger analysens tyngdpunkt på läroböcker i biologi eftersom ämnet där studeras på ett djupare plan. Av de utvalda gymnasieläroböckerna har Spira Biologi 1 (Björndahl et al, 2013) en djupare historisk beskrivning av evolutionsteorins utveckling. I avsnittet "Idéer om livet" skriver författarna om Aristoteles försök att förklara varför det finns olika sorters livsformer och hans oföränderlighetsprincip. Han benämndes som en av grundarna av den biologiska vetenskapen. Efter medeltiden blomstrade naturvetenskapliga upptäckter som mikroskopet och Linnés biologiska systematik. I boken berättas det om utvecklingen av en ny syn på livet under 1700- och 1800-talet. Det skrivs om olika europeiska vetenskapsmän som (i). hävdade idéer om djurens förändringar och begreppet gemensamma förfäder introduceras, (ii). förklarade att fossiler är utdöda djur som ersatts av nya och (iii). beskrev den långsamma förändringen av geologiska processer. Efteråt presenteras Lamarcks och Darwins upptäckter. Samma historia berättas i stora drag i läroboken Iris biologi 1 (Henriksson, 2012). I läroboken Biologi Campus I (Arvanitis et

al, 2015) skrivs det bara om Darwin och hur han utvecklade sin teori.

Analysen av läroböckernas berättelser om utvecklingen av evolutionsteori blir också en analys av det osagda och det som förtigs, i detta fall naturvetenskapliga upptäckter från andra världsdelar än Europa. Det sagda är en repetition av den eurocentriska myten att kunskap om evolutionen började i det antika Grekland och utvecklades under upplysningstiden i Europa. Ett resonemang som kan belysas är att vetenskapsmän från andra världsdelar inte kan betraktas som moderna evolutionsbiologer. Vetenskapsmän som Ibn Miskawayh (1000-talet) och Ibn Khaldun (1300-talet) bidrog till eller drog evolutionsbiologiska slutsatser från sina studier. Läroböckernas historiebeskrivning är en berättelse ur den vita mannens perspektiv. I Spira biologi I (Björndahl, 2017) skrevs det om Georges Cuviers roll i samband med fossilernas betydelse. Däremot var det tyst om Mary Annings (1800-talet) upptäckter av fossiler från Ichtyosaurus, Plesiosaurus och Pterosauria, som blev viktiga bevis för utrotning av organismer (Torrens, 1995). Denna historiebeskrivning är inte falsk, utan selektiv i sin presentation av fakta samt ensidig. Det saknas vissa perspektiv, såväl multikulturella som genusrelaterade.

28

5.3 Blodcirkulation

Enligt en multikulturell historisk analys utvecklades vetenskapen om blodcirkulationen under två millennier. Viktiga upptäckter från bland annat Galenos och Ibn Nafis bidrog till Harveys historiska utveckling av kunskap om blodets systemkretslopp.

Återigen ligger fokus på läroböcker i biologi vid analys av historiebeskrivning av blodcirkulation. De gymnasieläroböckerna som undersöktes var Spira Biologi 2 (Björndahl et al, 2012), Biologi Campus 2 (Arvanitis et al, 2018) och Iris biologi 2 (Henriksson, 2013a). Av de tre böcker var det bara Spira Biologi 2 som skrev om utvecklingen av blodcirkulationsläran. Denna redogörelse skrevs i första kapitlet om vetenskapen biologi och förklaringar av modeller och teorier. I läroboken står det:

…blodomloppet…(var) en teori som utvecklades av den engelska läkaren William Harvey i början av 1600-talet. Det var han som först gjorde klart att hjärtat pumpar runt blodet, så att det rör sig med viss hastighet genom kroppen (Björndahl et al, 2012, s. 6).

…så var den förhärskande uppfattningen innan William Harvey presenterade resultatet av sina undersökningar att blodet rör sig mer långsamt genom kroppen, och ständigt nybildas och förbrukas (Björndahl et al, 2012, s. 7).

I boken Frank Grön Naturkunskap 2 (Björndahl et al, 2013) finns det en multikulturell beskrivning av utvecklingen av kunskap om människans organsystem och fysiologi.

Människan har förmodligen alltid varit nyfiken på hur levande organismer fungerar. De första dokumenterade studierna av människornas fysiologi utfördes av grekiska, kinesiska och indiska läkare flera hundra år före vår tideräknings början. Under de nästföljande drygt tusen åren utökades kunskaperna framför allt i den muslimska delen av världen. Först på 1600-talet började forskning i Europa åter tillföra ny kunskap (Björndahl et al, 2013, s. 141).

I samma kapitel finns information om Al Razi (Rhazes), som en av medicinhistoriens största inklusive en bild av honom i hans laboratorium:

Han utvecklade många olika diagnos. och behandlingsmetoder och samlade den tidens medicinska kunskaper i böcker som användes vid utbildning av läkare under många hundra år (Björndahl et al, 2013, s. 140).

Björndahls (2012) påstående att innan Harveys upptäckter var uppfattningar om blodomloppet förhärskade är i bästa fall tecken på okunskap. Harvey var den första vetenskapsmannen att ge en korrekt helhetsbild av blodcirkulationen men det var möjligt tack vare tidigare upptäckter, inklusive de som inte kom från Europa. Nafis (1200-talet)

29

upptäckt av lungkretsloppet var en viktig komponent i den moderna synen på blodcirkulation. Den redogörelse som är gjord av Björndahl et al är ett framsteg i en multikulturell undervisning.

Det finns olika aspekter och perspektiv i presenterade texter som är analyserbara. I bokanalysen kom det fram att många läroböcker saknar eller har lite information om den historiska utvecklingen av olika ämnen. Skolverket är tydligt om behovet av att förmedla det historiska perspektivet i undervisningen (Skolverket, 2011). Därför kvaliteten av den förmedlade kunskapen ifrågasättas när det saknas en vetenskaplig beskrivning av hur olika ämnen utvecklats. Hur påverkar det elevernas förståelse av innebörden av naturvetenskap och deras utveckling av kreativt tänkande?

De beskrivningar av naturvetenskapens historieutveckling som fanns var till största delen eurocentriska. Historierna började och slutade i Europa utan någon anknytning till vetenskapliga landvinningar från andra världsdelar.

30

6. Diskussion

Multikulturalism har blivit en viktig samhälls- och utbildningsfråga. Den kan tacklas från olika utgångspunkter som i sin tur ger upphov till olika lösningar. I boken Lärande skola

bildning (Lundgren et al, 2012) utgår diskussionen om multikulturalism från migration

och globalisering och utvecklingen av Sverige till ett mångkulturellt samhälle. Även om dessa är viktiga aspekter av multikulturalism kan det diskuteras om det är ett djupgående angreppssätt. Författaren till denna uppsats har valt ett historiskt och maktförhållnings- perspektiv. Det kan sammanfattas i en kritikanalys av eurocentrism.

Det finns en röd tråd i hur de undersökta läroböckerna i biologi och naturkunskap berättar om kunskapsutvecklingen av ämnena heliocentrism, evolutionsteorin och blodcirkulation. I de flesta fall tolkade författarna till dessa läroböcker historieutvecklingen ur ett eurocentriskt perspektiv. Författaren till detta arbete granskade deras arbete ur ett multikulturellt perspektiv och beskriver utveckling av naturvetenskap dialogisk. Kunskapsutvecklingen enligt den hermeneutiska cirkeln är en dialektisk rörelse mellan del och helhet och övergår till en cirkel (Ödman, 2007). I det här arbetet bestod delarna av enskilda texter i läroböcker och specifikt valda ämnen. Studier av dessa delar gav upphov till helhetsperspektivet att det i svenska läroböcker idag saknas en multikulturell presentation i läroböckers presentation av kunskapsutveckling inom heliocentrism, evolutionsteorin och blodcirkulation.

Denna slutsats är i linje med Lozics (2010) forskning som observerade eurocentrism i historieläroböcker och Idelands (2018) slutsats att postkolonialism präglar naturkunskapsläroböckers vetenskapliga innehåll. Det har också skrivits ett flertal examensarbeten om eurocentrism och postkolonialism inom utbildningsväsendet allmänt och läroböcker specifikt. Kritiken som kan riktas mot de flesta forskningsprojekt och artiklar är att de huvudsakligen riktar in sig mot beskrivning och analys av den verklighet som råder och lägger mindre uppmärksamhet på att utforska och presentera lösningar som främjar en multikulturell undervisning. Det betyder inte att det inte är väsentligt att skala av den eurocentriska ytan i exempelvis läromedel. Denna kritik gäller även detta arbete.

31

Det som gör detta arbete relevant är dess koppling till den naturvetenskapliga ämnesdidaktiken. NOS beskriver vad naturvetenskap är, hur den fungerar och hur dess utveckling och innehåll påverkas av samhällets värderingar och dess påverkan på samhället (McComas, 2015; Abd-EI-Khalick & Lederman, 2000). Det finns olika uppfattningar om vad NOS är. En orsak är att begreppet NOS i likhet med andra vetenskapliga begrepp inte är statiskt utan genomgår förändringar (Abd-EI-Khalick & Lederman, 2000). Detta arbete bekräftar NOS påstående att mänskliga faktorer påverkar vetenskap och bidrar till subjektiva aspekter i observationer, idéer och slutsatser inom vetenskap. Den dominerande eurocentriska synen på naturvetenskapens utveckling har präglat kulturella och historiska beskrivningar av hur den moderna naturvetenskapen utvecklades. Det orsakar att ett snävt och ensidigt perspektiv förmedlas till eleverna.

I Skolverkets styrdokument betonas att elever ska undervisas enligt ”naturvetenskapens karaktär” (NOS). En viktig aspekt av NOS är beskrivningen av den historiska utvecklingen av naturvetenskapliga teorier. Hodson (2014) hävdar att metoder som har en reflekterande komponent gynnar studenternas engagemang i naturkunskap. Ett effektivt tillvägagångssätt är användning av historiska fallstudier som beskriver vilka resonemang som användes av tidigare vetenskapsmän i sitt försök att presentera tillfredsställande förklaringar till sin undersökning. Luft (1998) förespråkar att multikulturell naturvetenskaplig utbildning måste sättas i en kontext och att det inte räcker att lära ut namnen på vissa vetenskapsmän och deras upptäckter. Detta kvantitativa angreppssätt, att lyfta upp individer som ”hedrar” sin etnicitet, kön eller sexualitet, maskerar den dominerande monokulturella utbildningen (Crichlow & Goodwin, 1990).

I det här arbetet skulle det ha varit intressant att redovisa vilka argument historiker inom naturvetenskap har mot en dialogisk förklaring till utvecklingen av den moderna naturvetenskapen. Det kan också påstås att läroböcker är en genre av litteratur där innehållet måste selekteras och därmed måste mycket uteslutas. Problematiken kan utvidgas med frågan om vad det är för innehåll som uteslutas? Finns det en systematisk trend i det som saknas? Enligt detta och andra arbeten handlar det inte om läroböckers begränsning i antal sidor eller innehåll utan om ett eurocentriskt perspektiv. Detta märks genom att vissa kunskaper som är mer relevanta för kvinnor eller icke-dominerande etniska grupper inte tas upp. Många läroböcker döljer ovannämnda gruppers framgångar

32

gjorda genom olika tider. Detta rådande perspektiv i vårt samhälle är huvudanledningen till att västerländska naturvetenskapliga upptäckter inte kopplas till exempelvis upptäckter av indiska eller arabiska vetenskapsmäns (Ideland, 2018; Luft, 1998; Snyder, 2004; Tesfahuney, 1999). Samma argument gäller för brist på presentation av kvinnliga forskare och deras upptäckter i läroböcker. Där ligger orsaken hos ett patriarkaliskt perspektiv.

Det finns positiva aspekter i läroböcker i biologi och naturkunskap. Exempelvis i boken

Frank Grön Naturkunskap 2 (Björndahl et al, 2013) finns det i beskrivningen av

utvecklingen av fysiologi en koppling till de grekiska, kinesiska, indiska och muslimska vetenskaperna. Al Razi (Rhazes) presenteras som en av vetenskapsmännen från en era som bidrog till utvecklingen av den västerländska medicinska vetenskapen. I Spira

Biologi 1 (Björndahl et al, 2013) presenteras betydelsen av Rosalind Franklins forskning

för förklaring av DNA-molekylens struktur. Olika forskare (Nelson, 2006; Synder, 2004) har visat läroböckernas betydande roll i utformningen av undervisningens innehåll och inriktning. De nämnda forskarna framhöll också hur läroböcker fungerade som inlärningsmedel för elever. Då blir det tydligt att det krävs en mer grundlig utveckling av läroböcker för att främja inkluderande och mångkulturella perspektiv.

Eurocentrism sätter fortfarande sina spår i presentationen av vetenskapliga upptäckter och andra samhällsfrågor. Det sker fortfarande appropriering av upptäckter från andra världsdelar. 1976 upptäckte den kongolesiska läkare och forskaren Jean-Jacques Muyembe Ebola-sjukdomen. Vid beskrivning av upptäckten av Ebola-sjukdomen och viruset framträder dock mest vita västerländska forskare med Peter Piot i spetsen. Muyembes roll antigen förminskas eller exkluderas. 1995 lade Muyembe grunden till en av de mest verksamma behandlingarna av Ebola med en monoklonal antikropp. Enligt Muyembe är upptäckten av Ebola och dess botemedel inte hans största arv utan atthan möjliggjorde för unga kongolesiska forskare att utforska intressanta blodprov i Kongo (Peralta, 2019, 4 november). I rapportering om klimataktivister försummas de icke-västerländska, trots att många av dem betalar med sina liv för att kämpa för en hållbar miljöpolitik. Enligt Global Witness dödades 164 miljöaktivister under 2018 (Gunia, 2019, 30 juli).

33

En relevant fråga är hur elever påverkas av en eurocentrisk utbildning. I denna miljö lärs ut att naturvetenskap tillhör och är knuten till en viss del av världen, och att befolkning från andra delar framställs som underutvecklade och i avsaknad av forskning och rationellt tänkande (Ideland, 2018). Vilka föreställningar har då elever med exempelvis invandrarbakgrund om sina möjligheter att ta till sig naturvetenskap och eventuellt välja ett yrke i detta område? Frågan om hur elever påverkas av en eurocentrisk utbildning gäller även elever från den dominerande etniska gruppen. Kan dessa elever ha ett inkluderande och respektfullt tankesätt gentemot andra kulturer och etniciteter och vara fria från fördömande och exkluderande beteende? Mycket forskning har visat att svaren på frågorna är negativa (Ideland, 2018; Luft, 1998). Monokulturell undervisning inkluderar vissa elever men utestänger många andra. I motsats till denna finns det multikulturell utbildning som inkluderar naturvetenskapliga landvinningar från alla världsdelar. Detta bidrar till att naturvetenskapen blir tillgänglig för alla elever, något som i sin tur gör att eleverna känner att de har en plats och kan bli engagerade i naturvetenskap.

Följande faktorer skulle ha förbättrat detta arbete. Som referens kunde undersökningen ha inkluderat läroböcker i historia. Det skulle bli en koppling till rådande perspektiv i detta ämne. Studien koncentrerades på den arabiska vetenskapen, medan andra civilisationers framgångar uteblev. En maktanalys enligt Foucaults vetenskapliga teorier skulle höjt kvaliteten av arbetet. Det skulle också ha varit intressant att undersöka multikulturell undervisning i den historiska utvecklingen av naturvetenskap enligt så kallad etnovetenskap. Utifrån ett sådant synsätt finns det en koppling mellan kultur och vetenskap som i sin tur bidrar till ett “multiscience”-perspektiv: “The idea of a multiscience perspective acknowledges the existence of numerous types of science at play in science classrooms” (Zidney, Sjöström & Eilks, 2020, s.7). I detta arbete undersöktes vetenskapliga landvinningar enligt den västerländska vetenskapen.

Den här studien kan betraktas som en utgångspunkt i en beskrivning av hur läroböcker i biologi och naturkunskap saknar en dialogisk syn på utvecklingen av naturvetenskapen. Den kan utvecklas till att inkludera andra områden såsom kemi och fysik. Ett annat forskningsämne av intresse skulle vara en undersökning av i vilken utsträckning historiska rötter till dagens naturvetenskap undervisas i klasser och vilka perspektiv som dominerar. Det kan också diskuteras hur högskolor och universitet kan främja en multikulturell naturkunskapsutbildning. Detta kan ske genom forskning gällande

34

exempelvis om det finns en multikulturell naturvetenskaplig utbildning för lärarstudenter.

Forskning har visat att det inte räcker med kurser som förmedlar vetenskapens historia utan det är viktigt att först utvidga lärarstudenternas perspektiv med NOS (Abd-EI-Khalick, 2000).

Som slutsats är det viktigt att poängtera att studiens ämne inte bara är av intellektuell karaktär utan även av betydelse för elevers kunskap inom naturvetenskap och demokratiska värderingar. Det finns dessutom en viktig social aspekt i implementeringen av en multikulturell vetenskaplig utbildning och ett dialogiskt perspektiv: demokrati och internationell utveckling. En rad olika internationella organisationer som International Council of Scientific Unions (ICSU) och International Union for the History and Philosophy of Science (IUHPS) har lyft upp det dialogiska perspektivets betydelse i vetenskap (Bala, 2006).