Om jag är mätt så är jag mätt - barns inflytande och pedagogers makt vid måltidssituationen i förskolan

Förskollärarexamen 210hp

Datum för slutseminarium: 2017-05-30

Examinator: Sara Berglund Handledare: Carolina Martinez

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

Om jag är mätt så är jag mätt –

barns inflytande och pedagogers makt vid måltidsituationen i förskolan

If I´m full, I´m full –

children´s influence and preschool teatchers` power

in preschool meals

Annika Nord

Sandra Weikert

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

1

Förord

Vi vill börja med att tacka alla barn och pedagoger som har ställt upp för att göra vår studie möjlig. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Carolina Martinez för allt stöd, uppmuntran och motivation genom hela processen. Vi vill också tacka varandra för gott samarbete.

Vi har samarbetat genom hela processen, vilket vi har kunnat göra med hjälp av ett delat Google docs dokument. Detta har nämligen medfört att vi har kunnat sitta tillsammans och kunnat skriva samtidigt, men på olika kapitel. Vi har insett att vi kompletterar varandra väl vilket medfört att arbetet fungerar utmärkt och flytit på.

Observationer, intervjuer med barn och pedagoger genomfördes på två olika förskolor, där vi delade arbetet lika sinsemellan. Teoriavsnittet har Annika arbetat med, medan Sandra har arbetat med metodkapitlet. De andra delarna har vi arbetat med tillsammans, framför allt gällande analys och resultatdelen samt diskussion och slutsats.

2

Sammanfattning

Bakgrunden till vårt intresse av att undersöka barns inflytande och delaktighet i förskolan har kommit av diskussioner med pedagoger ute på olika förskolor. Pedagogerna menar att barnen har mycket inflytande och delaktighet i verksamheten men vi har inte sett att detta förekommit när vi varit på VFU (verksamhetsförlagd utbildning) eller arbetat som vikarie. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka hur barns inflytande och delaktighet vid måltidssituationen i förskolan ser ut i förhållande till pedagogers syn. Våra frågeställningar har fokuserats på hur pedagogerna generellt ser på barns inflytande och delaktighet i förskolan och vilken bild pedagogerna har av barnens inflytande vid måltidssituationen. Vi ställde oss även frågan om hur barns inflytande begränsas vid måltidssituationen genom pedagogernas styrning och hur barnen ser på sitt eget inflytande i förskolan samt vid måltidssituationen.

Vi har använt oss av Foucaults (2000, 2002) teorier om makt och maktrelationer och Arnérs (2009) förståelser av begreppen inflytande och delaktighet, för att analysera intervjuer med barn, intervjuer med pedagoger och observationer av måltidssituationen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra pedagoger och fyra barn. Vi genomförde också två observationer vid måltidssituationen i förskolan.

Resultatet visar att pedagogerna har en gemensam syn på begreppen inflytande och delaktighet, men att de inte är riktigt medvetna om hur mycket de faktiskt styr barnen. Detta blir tydligt i intervjuer med barnen och i observationerna, då det visar sig att barnens inflytande och delaktighet ofta får stå tillbaka på grund av pedagogernas styrning och makt.

Nyckelord

3

Innehållsförteckning

Förord………...1

Sammanfattning………...……….2

1 Inledning……….………...4

1.1.Syfte och frågeställningar………..……..….5

2 Teoretiska utgångspunkter……….6

3 Tidigare forskning………...……….…...9

4 Metod och genomförande……….……...12

4.1 Metodval………...………...12

4.2 Urval……….……...…13

4.3 Genomförande………..…………..….14

4.4 Forskningsetiska överväganden……….………..15

5 Resultat och analys……….17

5.1 Pedagogers och barns tankar………...………17

5.1.1 Inflytande och delaktighet………...……...17

5.1.2 Makt, normer och motstånd………...………..………..19

5.1.3 Pedagogers styrning...………...….20

5.2 Måltidssituationen…………..………..………...22

5.2.1 Inflytande och delaktighet………...……...25

5.2.2 Makt, normer och motstånd……….………..26

5.2.3 Pedagogers styrning...………...……….26

6 Diskussion och slutsats………..…………28

6.1 Diskussion………...28

6.2 Slutsats………...……...31

6.3 Vidare forskning………...32

Referenslista………..……….………...….33

4

1 Inledning

Pojke, 3 år: Jag tycker inte om det där gröna. Pedagog: Menar du broccoli? Har du smakat?

Pojke, 3 år: Ja jag har smakat de för länge sedan, flera gånger, jag tycker inte om det.

Pedagog: Men om det är länge sedan du smakade tycker jag att det är dags att smaka igen. Du kanske tycker om det nu.

Pojke, 3 år: Nä, jag vet att jag inte tycker om det!

Pedagog: Men du vet att man ska smaka på allt här på förskolan så ta nu en bit och lägg på din tallrik.

Pojke, 3 år: (Tystnad, tittar ner i tallriken) okej då. (Lägger upp en bit på tallriken)

Pedagog: Bra! Nu blir jag glad!

Vad innebär egentligen inflytande och delaktighet för barn i förskolan? Varför är det viktigt att följa de regler och normer som finns i förskolan, borde inte barns inflytande komma före? I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) står det att barn ska ha inflytande i verksamheten och dess utformning. Bland annat skrivs följande:

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Läroplan för förskolan, Lpfö 98, rev. 16. s. 12)

Bakgrunden till att vi blev intresserade av att undersöka barns inflytande och delaktighet i förskolan är att vi har fått ta del av många diskussioner om detta ute på våra VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Våra erfarenheter är att pedagoger ofta säger att “vi följer barnen” och därmed anser de att barnen får inflytande. Pedagogerna anser därmed att de uppfyller läroplanens mål (Skolverket, 2010). Inflytande handlar om att få vara med att bestämma, att fatta beslut om olika saker och att uttrycka sina åsikter (Arnér, 2009). Vi vill undersöka om barn och pedagoger har samma bild av barns inflytande i förskolan och vi vill fokusera på måltidssituationen. Vi valde måltidssituationen eftersom det är en frekvent återkommande situation inom alla förskolor. Därmed hoppas vi att så många som möjligt får glädje av det vi kommer fram till i vår studie. Vi tror att det finns en lucka mellan pedagogers åsikter om barns inflytande och hur barnen själva ser på sina möjligheter till att påverka. Vi vill gärna ställa barns perspektiv i förhållande till vuxnas perspektiv på barns inflytande. Det finns en del forskning som fokuserar på pedagogers

5

syn på barns inflytande i förskolan men vi vill undersöka hur barns perspektiv ser ut i jämförelse med pedagogers perspektiv. I ljuset av detta är vår uppsats relevant ur både ett vetenskapligt och ett yrkesmässigt perspektiv.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att undersöka barns inflytande och delaktighet vid måltidssituationen i förskolan i förhållande till pedagogers styrningsamt att studera hur barn och pedagoger ser på barns möjligheter till inflytande och delaktighet.

• Hur förstår och förhåller sig barn och pedagoger till inflytande och delaktighet i verksamheten?

• Hur kommer makt, normer och motstånd till uttryck och hur uppfattas dessa av barn och pedagoger vid måltidssituationen?

• Hur förhåller sig barns inflytande och pedagogers styrning till varandra under måltidssituationen?

6

2 Teoretiska utgångspunkter

I det här kapitlet presenteras de teorier vi valt att använda oss av i vår studie. Innan vi presenterar dessa teorier vill vi beskriva begreppen inflytande och delaktighet eftersom dessa begrepp är återkommande genom hela studien.

I Svenska Akademiens ordlista (SAOL14) definieras ordet inflytande med möjlighet att

påverka och ordet delaktighet med att vara en del av något. Det stämmer väl överens med

hur vi själv vill definiera de båda begreppen. För att ytterligare stärka vårt sätt att definiera begreppen har vi valt att använda oss av Arnér (2009). Enligt henne kan dessa två begrepp vara svåra att definiera och ibland används begreppen synonymt. Inflytande beskrivs dock som ett begrepp med djupare innebörd än delaktighet. Arnér menar att inflytande mer handlar om barns möjlighet att påverka sin tillvaro i en större utsträckning än vad delaktighet gör. Delaktighet beskrivs mer som rätten att få delta i något, att vara en del av ett sammanhang. När pedagoger planerar verksamheten i förskolan utifrån barnens intresse och genomför förändringar utifrån barnens idéer och perspektiv menar Arnér (2009) att barns inflytande tillämpas. Hon beskriver delaktighet som att vara med i något som andra redan har bestämt. Hon menar att om barn får vara deltagande och medbestämmande i till exempel vardagliga situationer så är barnen delaktiga. Det kan handla om att barnen får vara med att bestämma vilka sånger man ska sjunga eller vilken bok som ska läsas. I vår studie har vi valt att definiera begreppen inflytande och delaktighet på det sätt som Arnér (2009) beskriver vilket också stämmer väl överens med hur begreppen definieras i SAOL14. Genom att studera ovan nämnda begrepp har vi förstått att steget inte är långt till begreppet makt. Makt definieras i Svenska Akademiens ordlista (SAOL14) som position och möjlighet att bestämma vilket för oss in på teoretikern Michel Foucault eftersom hans teorier om makt passar in i vår studie. Foucault (2002) beskriver makt som något relationellt, något som uppstår i relation till något annat och i relation till människor. Vi tycker därför att hans teorier passar bra in under det ämnesområde vi vill undersöka eftersom förskolans värld är full av relationer, både mellan barn och barn men också mellan vuxna och barn. Begrepp som maktrelationer, motstånd, delaktighet, inflytande och normer hänger ihop på olika sätt och dessa begrepp fokuseras i vår studie.

7

Foucault (2000, 2002) har utvecklat teorier om makt både i sin teoribildning och i sitt författarskap. Foucault (2002) menar att makt och motstånd alltid hänger ihop. Människor ingår i maktrelationer genom att handla utefter varandras handlingar och därmed kan inte maktutövning ske utan det ena eller det andra. Han menar att motstånd inte alltid är högljudda protester utan motstånd kan ha dolda former. Barn gör motstånd mot vuxna i förskolan på en mängd olika sätt till exempel genom att skrika, vägra, skoja eller gråta. Men motståndet kan också bestå av tystnad, undvikanden och motsträvighet. Foucault (2002) påstår också att en person kan ha en speciell intention med sitt handlande men att denne aldrig kan vara säker på vilka konsekvenser handlingen får. Han menar också att makt existerar i relationer mellan människor, vilket innebär att uppdelningen mellan de som styr och de som blir styrda är otydlig. De som blir styrda har även möjlighet att styra vilket leder till att maktförhållandet omformas och förändras kontinuerligt, styrkeförhållandena blir föränderliga. Alla Foucaults (2002) påståenden hänger ihop med varandra på olika sätt och kan sammanfattas med begreppet maktrelationer. Enligt Foucault (2000) innebär en maktrelation att den som makten utövas mot också har möjlighet att utöva makt tillbaka, vilket innebär att en maktrelation alltså inte är absolut. Foucault (2000) använder relationen mellan slaven och slavdrivaren som exempel; en fastkedjad slav har ingen möjlighet att fly och därmed blir relationen fysisk och inte relationell.

Om man ser på makt ur ett traditionellt perspektiv så förknippas maktutövning ofta med något som förtrycker och ses som auktoritärt och negativt. Foucault (2002) menar att makt och styrning istället är kopplat till flera olika handlingar och är mer uppmuntrande och produktiv. Den kan skapa kunskaper och sanningar, vilket ger upphov till individers attityder, handlingar och känslor. Enligt Foucault (2000) handlar makt inte i första hand om lagar och regler som ska följas utan snarare om normer. Normer har en tydlig koppling till makt och visar sig genom att människor medvetet eller omedvetet anpassar sig efter dem. Människor börjar självmant göra det som anses vara rätt, alltså det som normen säger är det rätta. För att dra en parallell till förskolans värld så skulle det kunna vara så att barnen till exempel sitter stilla vid matbordet för att de vet att det är rätt sak att göra. Genom att följa gällande normer uppfattas barnet som “normalt” medan de som eventuellt bryter mot normen är de som uppfattas vara konstiga. Detta sätt att utöva makt på ska enligt Foucault (2000) ändå ses som styrning och maktutövning även om styrningen i sig är mer uppmuntrande än auktoritär.

8

Foucault (2000) använder sig även av begreppet objektiv kapacitet och menar att begreppet kan användas för att förstå hur vissa individer kan ha mer makt över andra. Objektiv kapacitet innebär att en individ kan ha olika egenskaper som ger denne mer makt över den andre. Det kan vara fysiska egenskaper, som att vuxna är större och starkare än barn. Men det kan också vara egenskaper som är sammankopplade med ett visst yrke eller en viss tradition. Lärarrollen kan ses som en objektiv kapacitet eftersom samhället ser på lärare som en auktoritet med vissa befogenheter. Dessa båda förutsättningar, fysiskt övertag och lärarrollen, ger därmed vuxna möjligheter att utöva makt över barn, särskilt i förskolan där dessa båda förutsättningar sammanfaller. Barn har alltså möjligheter att påverka maktrelationen men deras underordning framstår oftast som självklar, särskilt när de vuxna och barnen har relationen pedagog/barn.

Vi kommer att använda oss av begreppen inflytande och delaktighet i analysen av empirin för att få syn barnens möjligheter till detta i måltidssituationen. Vi kommer också att analysera vårt material med i utgångspunkt i begreppen makt, motstånd och normer för att dels få syn på pedagogers maktutövning men också barns möjlighet till motstånd i maktrelationer mellan barn och vuxna.

9

3 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer tidigare forskning att behandlas, både nationell och internationell forskning. Begrepp som vi har använt i våra sökningar för att få fram dessa studier är inflytande, delaktighet, influence, participation, samspill, måltid och normer.

Westlund (2011) skriver i sin avhandling att det var svårt att hitta relevant internationell forskning inom området barns inflytande i förskolan. Hon menar att det kan bero på att olika ord används för det svenska ordet inflytande i internationell forskning. Det hjälpte oss genom att vi använde oss av olika ord som till exempel influence, participation och

samspill för det svenska ordet inflytande när vi sökte efter internationell forskning. Syftet

med Westlunds (2011) avhandling var att i en fallstudie undersöka och analysera pedagogers arbete med förskolebarns inflytande, det är pedagogerna som ställs i fokus för undersökningen. Hon använde sig av fallstudien som metod vilket innebär att ett fenomen studeras inom en kontext. Hennes empiriska material bygger på intervjuer med pedagoger och observationer av pedagogernas arbete i barngrupp. Resultaten i Westlunds (2011) studie visar att relationen mellan vuxnas kontroll och barns möjligheter att påverka sin vardag i förskolan är ett genomgående tema inom forskningen. Hur pedagogen ser på barnen och vilket behov av kontroll pedagogen har blir avgörande för barns möjlighet till inflytande. En pedagog som är villig att släppa mer på kontrollen ger också barnen större möjlighet till inflytande, medan en pedagog med större kontrollbehov lätt inskränker barns inflytande. Genom att försöka ta tillvara barns perspektiv i verksamheten får barnen inflytande och blir delaktiga.

Syftet med Arnérs (2006) avhandling var att undersöka hur pedagoger kan förändra sitt förhållningssätt till barns initiativ och inflytande i förskolan. Betoningen låg på en förändring från ett nekande till ett bejakande förhållningssätt hos pedagogerna. Arnér (2006) har valt att använda sig av berättelseforskning och minnesanteckning som metod. Hennes empiriska material utgörs i huvudsak av skrivna berättelser vilka tillkommit genom samtal inom ramen för ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Arnér (2006) konstaterar att om barnen tar initiativ till något som överraskar pedagogerna är det vanligt att detta direkt bemöts med ett nej. I hennes studie synliggörs maktförhållandet mellan barn och vuxna där barnen är underordnade och att maktförhållandet mellan barn och vuxen blir inte jämlikt. Det blir pedagogen som har makten att bestämma om och när

10

barnen kan utöva sitt inflytande i förskolan. Hon menar att pedagogens kunskap, perspektiv och mod blir avgörande för barnens inflytande. Om pedagogen kan förändra sitt bemötande och förhållningssätt till barnen kan barnen också få mer inflytande. Arnér (2006) talar också om att ens rättigheter blir någon annans skyldigheter, det vill säga barnets rättigheter blir pedagogens skyldigheter. Pedagogens attityd spelar stor roll och det dyker ofta upp i relation till barns inflytande när vi tittat på tidigare forskning.

Dolk (2013) undersöker i sin studie hur förskolan arbetar när det kommer till likabehandling, genuspedagogik och barns rättigheter och har använts sig av metoder som observationer och intervjuer med pedagoger. Hon menar att genuspedagogik har slagit igenom stort i förskolan de senare åren. Syftet med studien är att se hur genuspedagogiken egentligen fungerar i praktiken. För vad händer när vuxna, lärare och föräldrar försöker påverka barnet åt “rätt” håll, i avsikt att göra det goda, det som är bäst för barnet? Hon lyfter även fram att det är svårt för vuxna, lärare och föräldrar att låta barnen få lov att vara delaktiga och ha inflytande på riktigt. För när barnet gör motstånd på något vis, så blir barnet bångstyrigt. Att göra motstånd kan göras på olika sätt. Det behöver inte göras genom skrik och höga toner, det kan också vara genom att använda sig av kroppsspråk. Dolk (2013) menar i sin studie att normer styr oss, normer som oftast är uppsatta av en god anledning. För att få syn på de normer som finns och bli normkritisk behövs normer oftast överskridas. Därför måste vuxna ta vara på barnens motstånd mot normerna för att kunna göra något nytt utav dem. Dolk (2013) menar också att de bångstyriga barnen riktar sökljuset mot normer och värderingar - tankar om vad som är rätt, lyckat och gott - och pekar bortom dem. Därav gör barnen det möjligt att förändra något.

Emilson (2007) har gjort en studie där hon undersöker spänningsfältet mellan stark klassificering och inramning jämfört med svag klassificering och inramning. Hon har genomfört studierna med hjälp av observationer. Med stark klassificering och inramning menar Emilson (2007) att en pedagog styr aktiviteten på sitt vis och blir auktoritär. Svag klassificering och inramning handlar om att pedagogen låter barnen få lov att styra och ha möjlighet till påverkan i aktiviteten. Hennes studie visar att svag klassificering och inramning möjliggör barnens medverkan, inflytande och delaktighet i aktiviteten. I stark klassificering och inramning visar studien att barnen tappar intresset för aktiviteten och blir rädda för att göra fel. Pedagogen som håller i aktivitet på detta sätt missar även barnens intresse genom att inte svara på deras frågor eller utmana dem vidare.

11

Bae (2009) har gjort en studie i Norge där hon undersöker hur samspelet mellan barn och vuxna ser ut vid måltiden. Hon har tagit hjälp av observationer och videoinspelningar under ett års tid vid två olika förskolor i Oslo. Studien visar att det i måltidssituationen finns ett indirekt lärande hos barnen men också hos pedagogerna. Barnen lär sig att känna gemenskap med varandra och att respektera varandra; de visar att de besitter både kompetens och hjälpsamhet. I Baes (2009) studie framkommer att även pedagogen behöver kunna inta rollen som både direkt deltagare men också som åskådare i interaktionen med barnen, att vara en mer lyssnande deltagare. Genom detta agerande hos pedagogerna kan de lättare få syn på barns kompetens och låta barnen få mer inflytande. Återigen visar tidigare forskning oss att pedagogers inställning, kontrollbehov och syn på barn påverkar barns möjligheter till inflytande i olika situationer i förskolan.

I de studier som presenteras här har alla forskare valt att använda sig av observationer som metod. Däremot har några också valt att intervjua pedagogerna. Vad som saknas i dessa studier är att ta del av barnens perspektiv och just av den anledningen har vi valt att ta med barnens perspektiv i vår studie.

12

4 Metod och genomförande

I följande kapitel kommer val av metod, urval, genomförande och etiska överväganden att presenteras.

4.1 Metodval

Vi har valt att genomföra en etnografisk studie (Alvehus, 2013), som innebär att man som forskare försöker närma sig en social grupp med en så öppen och bred repertoar som möjligt, för att på det viset försöka skapa förståelse för gruppens världsbild och sätt att leva. Genom att vara med i gruppen blir man som forskare en utav dem. Intervjuer, observationer, dokument, informella samtal och mycket annat som gör att man närmar sig sammanhanget ingår i en etnografisk studie.

Vi valde att använda oss av endast anteckningar på förskola ett när observationen genomfördes. På förskola två genomfördes observationen med hjälp av både anteckningar och ljudinspelning. Observationerna genomfördes under lunchen eftersom det är den tid på dagen då flest barn och pedagoger medverkar under måltid. Genom att välja just denna måltid hoppades vi på att få den mest rättvisa bilden av situationen. Vi valde även att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Alvehus, 2013) med pedagogerna det vill säga använda öppna frågor där den som intervjuas har möjlighet att påverka intervjuns innehåll. I intervjuerna med barnen var tanken att få oss vuxna att ändra på våra förutfattade uppfattningar om vad som rör sig i barnens tankar. Det är ett sätt att öppna upp ögonen för oss vuxna om hur barn tänker (Løkken & Søbstad, 1995). I en barnintervju är det viktigt att man tittar hur barn rör sig och använder sin kropp när de svarar på våra frågor (Løkken & Søbstad, 1995) för att få så rättvis bild som möjlig av deras svar. Det var också viktigt att få barnen att känna sig trygga så de kunde lämna ärliga svar, och inte svar som vi vuxna förväntas att höra.

För att analysera materialet har vi använt oss av en tematisk analysmetod (Bryman, 2011). Bryman (2011) beskriver olika analysmetoder och nämner att tematisk analys räknas som den vanligaste analysmetoden. Han menar också att flera analysmetoder innehåller spår av tematik men det finns inget färdigt upplägg att följa vid tematisk analys. Vi har valt att presentera resultatet av intervjuerna indelat i tre olika teman. Det första temat är

13

inflytande och delaktighet. Det andra temat är makt, normer och motstånd. Det tredje och sista temat är pedagogers styrning. Dessa teman blev tydliga för oss vid genomgången av vårt material. Slutligen presenterar vi resultatet av observationerna indelade i samma teman som intervjuerna.

4.2 Urval

Vår undersökningsgrupp bestod av tre förskollärare, en barnskötare, fyra barn och på två olika förskolor. Totalt har åtta personer medverkat vid intervjuer. När vi gjorde urval till vilka pedagoger vi skulle intervjua använde vi oss av ett strategiskt urval (Alvehus, 2013) då vi ville ha rätt personer för studien. Pedagogerna är mellan 25 och 55 år, varav tre kvinnliga förskollärare och en manlig barnskötare. Vi gjorde ett medvetet val att inte intervjua förskolechefer. Valet föll sig naturligt för oss eftersom vi ville ta del av tankar och åsikter hos de pedagoger som arbetar i den vardagliga verksamheten i barngruppen. Det är också dessa pedagoger som sitter med barnen vid måltidssituationen och förhoppningsvis får vi på det här sättet den bästa bilden av hur pedagogerna ser på barns inflytande och delaktighet under måltidssituationen.

Vårt urval när det gäller intervjuerna med barnen blev både ett strategiskt urval och ett bekvämlighetsurval (Alvehus, 2013) för att det var lättast för oss eftersom vi känner intervjupersonerna sedan tidigare. Vid urvalet av barn för intervjuerna valde vi ut de barn som vi trodde skulle ge mest för vår undersökning samt att deras föräldrar givit sitt samtycke. Barnen är mellan tre till sex år, tre flickor och en pojke. Alla de intervjuade barnen har ett väl utvecklat verbalt språk.

Observationerna gjordes också utifrån ett strategiskt urval men också ur ett bekvämlighetsurval. Observationerna skulle helst ske vid lunchtid för att så många barn och pedagoger som möjligt kunde medverka vilket skulle ge en så rättvis bild av situationen som möjligt. Totalt medverkade 13 barn och tre pedagoger vid observationerna. Att vi valde två olika förskolor var för att få ett bredare material, inte för att jämföra förskolorna med varandra. En förskola är privat och den andra är kommunal men båda är ungefär lika stora, cirka 25 barn i åldern 1 - 6 år är inskrivna. Båda förskolorna ligger i sydöstra Skåne men i olika kommuner.

14

Vi är medvetna om att vårt urval har gjort att vi har gått miste om andra viktiga aspekter som hade kunnat vara intressanta för vår studie. Om vi till exempel istället valt att observera vid mellanmålet hade vi troligtvis fått ett helt annat resultat. Detta beror på att mellanmålet inte är en representativ situation för vår undersökning på just de här två förskolorna. Flera barn på förskolorna går hem innan mellanmålet. Vi är också medvetna om att vi går miste om de yngre barnens (1 - 2 år) tankar eftersom vi har valt att intervjua enbart de äldre barnen (3 - 6 år) för att de har kommit längre i sin språkutveckling.

4.3 Genomförande

Observationerna utfördes på två olika förskolor i två olika kommuner vid måltidssituationen. Vi delade upp arbetet genom att Sandra genomförde observationer på förskola 1 och Annika genomförde observationer på förskola 2. Vi genomförde en planerad öppen observation (Alvehus, 2013) på varje förskola och observationerna genomfördes vid lunchtid och tog cirka 40 minuter. Observationerna dokumenterades genom minnesanteckningar och ljudinspelning. Vi fokuserade under måltiden på barns inflytande och delaktighet samt pedagogernas styrning och makt. På förskola ett satt två pedagoger och sex barn i åldern 1 - 5 år vid bordet där observationen genomfördes. Sju barn i åldern 3 - 6 år samt en pedagog satt vid bordet där observationen genomfördes på förskola två. Vi deltog endast som passiva observatörer för att kunna samla in så mycket material som möjligt.

I god tid innan studien skulle genomföras tillfrågades pedagogerna om de skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju. Samtliga tillfrågade pedagoger var villiga att delta. Intervjuerna genomfördes i personalrummet på förskolan efter pedagogens arbetspass. Innan intervjun började fick de reda på att de inte behöver svara på frågan/frågorna om de inte vill det, samt att samtalet kommer att spelas in. Vi hade bestämt att vi ville genomföra intervjuerna med pedagogerna efter att vi gjort observationer vid måltidssituationen. Vi ville nämligen inte att pedagogerna skulle ändra sitt sätt vid måltidssituationen på grund av att de visste vad vi ville undersöka. Om intervjuerna kom efter observationerna trodde vi att vi fick den mest rättvisa bilden av hur det verkligen ser ut i barngruppen vid måltidssituationen. Intervjuerna spelades in för att inget skulle missas och vi transkriberade materialet så snart som möjligt efter intervjuerna. Första frågan som ställdes var: Vad är inflytande för dig? Vidare fick de frågan hur ser du på

15

inflytande och delaktighet? Till sist fick de frågan om när barn har inflytande i verksamheten samt hur inflytandet ser ut vid måltidssituationen? Anledningen till att vi valde tre frågor var för att intervjupersonerna skulle få möjlighet att svara så fritt som möjligt. Detta ledde så klart till att vi ställde en del följdfrågor under intervjuns gång men fokus låg på de tre ursprung frågorna.

Från början hade vi tänkt att använda oss av gruppsamtal med barnen för att få den tryggheten som behövdes. Vi trodde att barnen skulle känna sig tryggare med att prata om de fick genomföra samtalen i grupp. Det visade sig dock att gruppsamtalen inte fungerade alls som det var tänkt, alla barn fick inte komma till tals och flera svarade på samma sätt som kompisen. Därför valde vi att intervjua barnen var för sig istället. Intervjuerna genomfördes direkt i samband med när måltiden var över. Vi valde ett barn i taget och vi satte oss avskilt från resten av barngruppen. Innan intervjun startade så fick de veta att de inte behövde svara på frågan/frågorna om de inte ville, samt att intervjun kommer att spelas in. Vi satt bredvid varandra vid ett runt bord för att få så avslappnad situation som möjligt. Vi började med att ställa frågan; Vad betyder inflytande? Barnen förstod inte begreppet inflytande så vi valde att använda oss av synonymen bestämma i stället. Därefter ställde vi frågan; När får du vara med och ha inflytande i förskolan? Vi ställde till slut även frågan till barnen; Har du något inflytande vid måltidssituationen?

4.4 Forskningsetiska överväganden

Enligt forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002) för etiska överväganden ingår följande fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Både barn och vuxna har rätt att få information om de etiska principerna när de ska delta i forskning. Eftersom vi ville använda ljudinspelning vid intervjuerna med både barn och pedagoger tillfrågades och informerades de om att ljudinspelning skulle användas före intervjuernas genomförande. Både barn och pedagoger verkade bekväma med att delta men någon ville inte delta om de skulle bli filmade. Vid en av observationerna användes ljudinspelning under måltiden och alla barnen vid bordet gav sitt samtycke innan måltiden startade. Därmed anser vi att informationskravet är uppfyllt. Samtyckeskravet uppfylldes genom att vi i god tid före observationerna och intervjuerna lämnade samtyckesblanketter till barnens föräldrar. Vi var sedan väldigt noga med att se till så att de barn som

16

observerades vid måltidssituationen och intervjuades var de barn vars föräldrar hade lämnat sitt samtycke. Kravet på konfidentialitet har uppfyllts genom att barn och pedagoger i studien har anonymiserats eftersom att vi har gett dem fingerade namn. Förskolornas namn nämns heller inte i studien utan vi valde att benämna dem förskola ett och två. Det inspelade materialet har behandlats med största konfidentialitet. Det sista kravet, nyttjandekravet, kändes inte aktuellt att ta upp med barnen i den här forskningsstudien men vi har försäkrat oss om att pedagogerna är väl införstådda med att materialet endast kommer att användas i vårt examensarbete. Om materialet ska användas i något annat sammanhang kommer vi att fråga pedagoger och föräldrar igen. Vi tycker att vi genom ovanstående genomförande uppfyller de fyra huvudkraven (Vetenskapsrådet, 2002).

17

5 Resultat och analys

I kommande kapitel kommer vi att presentera resultaten av intervjuerna med pedagogerna, intervjuerna med barnen och observationerna vid måltidssituationerna. Kapitlet är strukturerat utifrån tre olika teman som utkristalliserats vid arbetet med analysen. I det första temat, inflytande och delaktighet, analyseras vår första frågeställning som handlar om hur barn och pedagoger förstår och förhåller sig till inflytande och delaktighet i verksamheten. I det andra temat, makt, normer och motstånd, analyserar vi vår andra frågeställning som beskriver hur makt, normer och motstånd kommer till uttryck och uppfattas av barn och pedagoger vid måltidsituationen. I det tredje och sista temat, pedagogers styrning, har vi valt att fokusera på hur barns inflytande och pedagogers styrning förhåller sig till varandra under måltidssituationen, vilket också är vår tredje frågeställning. I intervjuerna har vi valt att ta med det material som vi ansåg var relevant för vår studie. Vi har däremot valt att använda oss av en större del av observationerna för att få en större relevans och ett bättre sammanhang i analysen och resultatet.

5.1 Pedagogers och barns tankar

5.1.1 Inflytande och delaktighet

Intervjuerna började likadant med alla pedagogerna, där de fick frågan om hur de ser på inflytande och delaktighet. Inflytande och delaktighet är två begrepp som gärna ses som samhörande med varandra. Emma (50 år) menar att det är svårt att säga vad som är skillnaden mellan inflytande och delaktighet. Men hon har många gånger försökt att skilja dem åt. Hon fortsätter att berätta att man är inkluderad när man har delaktighet och att man får vara med och bestämma, både om sig själv och sin omgivning när man har inflytande.

Karin (46 år) menar:

Jag ser begreppen som något som hänger ihop. Man måste ha de ena för att uppnå det andra. Annars blir det inget utav det.

Imad (25 år) säger såhär:

Jag tycker att det är samma sak. Eller nej, inflytande är nog lite starkare än delaktighet. Inflytande är nog mer, för barnen alltså, att de får komma med åsikter i till exempel

18

samlingen. Delaktighet är mer när det får vara med och bestämma om mer praktiska saker till exempel om olika aktiviteter.

Vi tolkar intervjupersonernas svar som att de anser att inflytande och delaktighet ligger väldigt nära varandra och ibland menar de att det är samma sak. Vår egen tolkning av begreppen skiljer sig därmed från intervjupersonernas tolkning och även från Arnérs (2009) tolkning. Både vi och Arnér menar att inflytande mer har med rätten att bestämma att göra och delaktighet mer handlar om att vara en del av något (Arnér, 2009).

Hur barnen ser på inflytande och delaktighet är däremot svårare att få fram, det är på grund av att barnen i intervjuerna inte vet vad inflytande betyder. Vi valde att använda synonymen bestämma för att förklara begreppet inflytande för barnen. I leken ser barnen störst möjligheter till eget inflytande. Även pedagogerna menar att barnen har störst inflytande i leken vilket framkom vid intervjuerna med pedagogerna.

Linn (5 år) berättar:

Jag får nästan alltid bestämma vad jag ska leka och med vem jag ska leka.

Sara (5 år) menar också på att:

Jag och mina kompisar får bestämma vad vi ska göra, om vi ska leka eller pyssla.

Edvin (6 år) säger:

Jag får bestämma vem jag vill leka med och vad vi ska göra. Fast vissa lekar tycker inte fröknarna om. Då brukar de säga att vi ska leka något annat.

Även om pedagogernas och barnens syn på när barnen får vara med och bestämma verkar stämma överens när det gäller leken så visar det sig att pedagogerna ändå kommer in och styr i leken. Vi ser det dels genom Edvins (6 år) uttalande men vi ser det också i intervjuerna med pedagogerna.

Imad (25 år) säger:

Vad dem vill leka, med vem de vill leka, ja i leken helt enkelt. Där är dem rätt fria även om vi måste rycka in ibland och lösa konflikter och styra upp lite.

Jane (50 år) menar:

Jag tänker leken. Vad dem vill leka med, vem dem vill leka med och hur dem vill leka.

19

Detta kan vi relatera till Foucaults (2000) begrepp objektiv kapacitet. Begreppet innebär i stort sett att vissa individer har mer makt än andra genom fysiska egenskaper eller att man har en viss roll. Intervjuerna visar att pedagogerna ibland försöker styra barnen i leken trots att de själva säger att barnen är fria i leken att bestämma. Genom sin roll som lärare har dem högre auktoritet och vissa befogenheter (Foucault, 2000). Det påverkar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet vilket leder till att barnen blir underordnade de vuxna.

5.1.2 Makt, normer och motstånd

Att sitta still och prata om rimliga saker menar Karin (46 år) är viktigt för att måltiden ska fungera som den bör, för det finns skrivna och oskrivna regler, men också olika normer om hur en måltidssituation ska fungera och se ut.

Emma (50 år) menar:

Tyvärr så styrs måltiderna utav regler och oskrivna regler. Vi försöker göra måltiderna så lugna och pedagogiska som möjligt.

Imad (25 år) säger:

Vi har ju bestämda platser och det är ju vi som gör upp var dem ska sitta vid de olika borden.

I citaten ovan kan vi se hur pedagogerna lyfter fram sin maktposition (Foucault, 2002). Precis som några av pedagogerna beskriver styrs måltidssituationerna av regler. Här synliggörs ett traditionellt perspektiv på makt, vilket ofta förknippas med synliga lagar och regler. Enligt Foucault (2000) handlar makt snarare om normer än lagar och regler, men i detta fall menar nog pedagogerna att regler och normer är ungefär samma sak.

Jane (50 år) fick frågan om det är mycket tjat om hur man ska sitta vid bordet. Hon menar att det är en liten kamp i början med vissa barn, man får hjälpa dem med bordsskick. Alla barn har inte det när de kommer till förskolan. Emma (50 år) tycker att fostran kommer in vid måltidssituationen, hon ber till exempel barnen att sitta ordentligt vid bordet på grund av en fostrande syn. Även i citatet nedan ser vi hur pedagogen försöker fostra barnen vid måltiden.

20

De måste fråga först om de får duka av. Vi brukar vänta in alla vid bordet. Det behöver de lära sig.

Normer har en tydlig koppling till makt och regler och de flesta människor anpassar sig medvetet eller omedvetet till dem. Det som pedagogerna ovan beskriver skulle kunna ses mer som normer än regler. Normerna vid bordet som pedagogerna har valt är att barnen sitter på ett speciellt sätt och till exempel använder bestick. På det sättet kan man se pedagogernas styrning och maktutövning som mer uppmuntrande än auktoritär (Foucault, 2000).

Barnen fick frågan om de fick lov att bestämma något vid maten:

Linn (5 år) svarar:

Jag får inte ens bestämma hur mycket mat jag får ta. Tycker jag inte om maten så måste jag ta den ändå. Och vet du vad?! Jag måste ta minst två grönsaker, blä!

Agnes (5 år) säger:

Sen säger dem alltid att jag måste äta några tuggor till fast att jag är mätt och att jag sagt det flera gånger!

Här syns en tydlig skillnad mellan pedagogernas och barnens tankar. Barnen i vår studie verkar fokusera mer på själva maten än osynliga reglerna kring måltidssituationen. Barnen uttrycker önskan om att själv få lov att fatta beslut när det gäller mängden mat som de ska äta. Pedagogerna verkar fokusera mer på reglerna kring måltiden och verkar inte uppmärksamma barnens tankar kring själva maten.

5.1.3 Pedagogers styrning

Pedagogerna framhåller att det viktigaste vid måltiden är att skapa en lugn och trevlig atmosfär. Barnen får gärna prata med varandra vid måltiden menar Imad (25 år) men inte för högt. Karin (50 år) säger att hon också vill att det ska vara så lugnt och fridfullt som möjligt vid måltiden. Jane (50 år) menar att matro är viktigt och att måltiden blir en trevlig stund.

21

Vi lägger till exempel ut matkort/bordsplaceringar inför varje lunch. När jag placerar ut dessa funderar jag alltid på hur det blir en lugn situation vid bordet.

Jane (50 år) menar:

När vi gör bordsplaceringen så försöker vi se till så att vi klarar av situationen vid bordet. Vi vill ha lite olika slags barn bordet som kräver lite olika för att det ska bli så bra som möjligt.

Jane (50 år) fortsätter:

Vissa barn vill sitta precis bredvid varandra och det är inte alltid det fungerar så bra. Vi vet ju av erfarenhet vilka som absolut inte kan sitta ihop! Det kan faktiskt vara bra för vissa barn som annars leker mycket med varandra att få en paus från varandra

Här synliggörs det att pedagogerna genom medvetna handlingar försöker styra måltidssituationen. De vill att alla ska ha en trevlig och lugn stund tillsammans vid måltiden och deras intentioner är goda när de placerar barnen vid borden. Enligt Foucault (2002) kan en person ha en speciell intention med sitt handlande, men personen kan aldrig vara säker på konsekvenserna. Vi ser tydligt att det är pedagogerna som har makten över barnen i citaten ovan. Allra tydligast är styrningen i situationen där matkort/bordsplaceringar läggs ut av pedagogen. Karin (50 år) beskriver själv hur hon funderar kring hur hon skapar en lugn situation vid bordet.

Vid intervjuerna frågade vi barnen om vad de skulle vilja bestämma vid maten och barnen uttrycker en önskan om att få sitta med sina kompisar, enligt Sara (5 år) får hon aldrig sitta med sina kompisar. Det blir tydligt att det finns ett motstånd hos barnen om placeringarna vid måltiderna:

Linn (5 år) berättar:

Nu vet jag, jag vill gärna bestämma vem jag ska sitta med. Jag vill liksom inte behöva sitta med bebisarna, de är så jobbiga.

Edvin (6 år) säger:

Jag skulle vilja bestämma var jag ska sitta men vi har alltid samma platser. Jag vill gärna sitta med mina kompisar men det går inte för att vi tramsar för mycket säger fröknarna.

Edvin (6 år) fortsätter:

Det tycker inte jag, det är kul att sitta och prata med kompisarna. Fröken säger att man är kompisar med alla här på förskolan men det är ju inte sant. Jag leker ju mer med vissa och det är mina kompisar. Därför vill jag sitta med dem så vi kan prata om vad vi ska leka sen. Nu sitter jag med barn som jag nästan aldrig leker med och det är tråkigt.

22

Foucault (2002) menar att makt och motstånd alltid hänger ihop, vilket blir tydligt om vi jämför barnens och pedagogernas tankar om placeringarna vid måltidssituationerna. Barnens tankar skiljer sig betydligt från pedagogernas tankar; de vill sitta med kompisarna. Enligt pedagogerna fungerar detta dåligt enligt tidigare erfarenheter och därför placerar pedagogerna medvetet kompisar åtskilt.

5.2 Måltidssituationen

Vi har ovan redogjort för resultatet av intervjuerna. Nedan kommer vi att gå igenom resultatet av observationerna. Observationen vid förskola ett genomfördes av Sandra och Annika genomförde observationerna på förskola två. Vi har valt att presentera observationerna i sin helhet, dock i en något komprimerad version eftersom vi ville vara säkra på att presentera en tydlig relevans och få ett bättre sammanhang i analysen och resultatet. Efter presentationen av observationerna gör vi en analys utifrån samma teman som användes vid analys av intervjuerna.

På förskola ett var det tid för barnen att komma in för att äta lunch. Klockan var nu 11.00. Barnen tar av sig för att sen gå och tvätta sina händer och byta blöja för de som behövde det. Barnen tar sig sen vidare in ett större rum, i detta rummet finns även två av matbordet som de sitter vid under lunchen. Många barn börjar leta efter sin plats, eftersom det är pedagogerna som har bestämt var barnen ska sitta under måltiden med hjälp av matkort, där finns både en bild på barnet och skrivit deras namn det vill säga att ingen dag är den andra lik. Många barn hittar sin kompis i rummet och berättar för varandra att de inte kommer få sitta bredvid varandra idag i heller. Det är stökigt i rummet, men det dröjer inte länge innan matvagnen rullar ut i rummet och pedagogerna välkomnar alla till bords. Barnen börjar på nytt att leta upp sin plats, det gör även jag, för det finns ett matkort som det står gäst på. Vid bordet som jag sitter vid är det sex barn och två av pedagogerna (en förskollärare och en vikarie). Barnen är mellan 1 - 5 år. Det är två av barnen som har ett väl utvecklat verbalt språk (de är 3 och 5 år gamla) och resten av barnen kan endast svara på frågor som är styrda till ett ja eller nej eftersom de ännu inte kommit så långt i sin språkutveckling. De två barnen som kan prata umgås inte frekvent med varandra under dagens gång, vilket gör att de inte känner varandra så väl och därför inte har så mycket att samtala om. Maten tas från en vagn som är placerad i mitten av rummet som vi sitter i. Vid mitt bord tar pedagogerna upp maten till alla barn. Till de barn som är under tre år,

23

frågar de inte barnen vad de vill ha på tallriken. Men till de barn som är över tre år frågar de barnen vad de vill ha medan de lägger upp mat på tallriken åt dem. När alla barn har fått mat vid bordet tar pedagogerna sin mat. Barnen får upphällt dricka i sina glas, ingen av dem blir tillfrågade om de vill ha vatten eller mjölk. Det är tyst en längre stund innan en pedagog frågar om maten smaka gott. Alla barnen svarar nästan samtidigt ja. Flera barn har börjat äta upp sin mat och ber om mer till pedagogerna. Pedagogerna tar upp maten precis som vid första gången. Det är fortfarande väldigt tyst förutom att pedagogerna sitter och samtalar med varandra. Från ett annat rum där det också sitter barn och äter, kommer en pojke som är fyra år gammal in till vagnen med mat. En pojke som är fem år som jag sitter vid mitt bord utbrister förvånad till en av pedagogerna vid vårt bord att “han får inte vara där själv!” Pedagogen svarar honom genom att säga “att han skulle bara ta ett knäckebröd, så det klarar han nog själv”. Pojken svarar att han bara skulle ta ett knäckebröd men bara några sekunder senare kommer pedagogen som sitter vid hans bord och frågar om allt står rätt till. Hon hjälper honom med att ta pålägg på knäckebrödet för att sen gå tillbaka in i rummet de kom från. Barnen börjar bli färdiga och pedagogen frågan om de vill ha mer mat eller om de vill gå ifrån. De svarar att de är klara och tackar för maten. Hon skickar iväg de äldre barnen och säger att de ska gå och tvätta sina händer för att sen gå till sina vanliga ställen efteråt. De äldre barnen läser saga efter maten, indelade i två olika grupper/rum. Barnen som sitter kvar är de barn som ska sova. Pedagogen lyfter ur dem en och en för att sen ta dem till toaletten för att tvätta dem. De äldre barnen tar med sig sin disk till vagnen medans de yngres disk stod kvar på bordet.

Det är dags för lunch på förskola två. En av pedagogerna uppmanar barnen att börja städa undan det de leker med och sedan gå och sätta sig på sina platser. Efter en del stök och bök har alla barn satt sig vid respektive bord. De sitter fördelade vid tre bord med en pedagog vid varje bord. Idag serveras fiskbiffar med kokt potatis, kokt broccoli och filsås. Pedagogen (vikarie) vid bordet där jag sitter med har sju barn vid bordet, två flickor och fem pojkar. Hon börjar med att fråga barnen vad de vill dricka och häller upp mjölk eller vatten till alla barn. All mat finns på bordet så barnen kan tydligt se vad som serveras. Pedagogen frågar barnen hur många potatisar var och en vill ha och lägger upp till vart och ett av barnen. Varje barn serveras en fiskbiff av pedagogen utan att de blir tillfrågade. Under tiden skickas kokt broccoli och kall sås runt bordet. När alla barn fått mat lägger pedagogen upp till sig själv.

24

Pojke, 3 år: Jag tycker inte om det där gröna. Pedagog: Menar du broccoli? Har du smakat?

Pojke, 3 år: Ja jag har smakat de för länge sedan, flera gånger, jag tycker inte om det.

Pedagog: Men om det är länge sedan du smakade tycker jag att det är dags att smaka igen. Du kanske tycker om det nu.

Pojke, 3 år: Nä, jag vet att jag inte tycker om det!

Pedagog: Men du vet att man ska smaka på allt här på förskolan så ta nu en bit och lägg på din tallrik.

Pojke, 3 år: (Tystnad, tittar ner i tallriken) okej då. (Lägger upp en bit på tallriken)

Pedagog: Bra! Nu blir jag glad!

Under tiden samtalet mellan pedagogen och pojken pågår äter barnen, de flesta äter med god aptit och småpratar under tiden. Ett barn vill ha hjälp att dela fisken men pedagogen uppmuntrar honom att försöka själv. Han klarar det själv och ser nöjd och glad ut. Något barn har ätit upp och ber om mer mat. Pedagogen lägger upp mer, både fisk och potatis till barnet utan att fråga hur mycket hen vill ha. En flicka vill ha mer potatis och pedagogen lägger upp till henne utan att fråga hur mycket hon vill ha. Den andra flickan vid bordet har svårt att sitta stilla och pedagogen säger till henne att sluta tramsa flera gånger. Flera av barnen runt bordet börjar bli klara och det skapar lite oro kring bordet. Flera barn frågar om de får duka av och ljudnivån är hög när alla pratar i mun på varandra. Tallrikar, glas och bestick ställer barnen själv på en vagn som senare rullas ut i köket. Om det finns mat kvar på barnens tallrik skrapar de tallriken själv. Efter ett tag ger pedagogen efter och säger att de som är klara kan börja duka av men att de sedan ska komma och sätta sig igen för att äta grönsaker. Flickan som fick mer potatis säger också att hon är mätt och vill duka av.

Pedagog: Men du tog ju mer potatis så nu får du äta lite till. Flicka, 5 år: Men jag är ju mätt nu.

Pedagog: Ta några tuggor till.

Flicka, 5 år: Men det får inte plats mer i magen! Pedagog: Jodå, ta tre tuggor till.

Flickan tystnar och petar lite i potatisen på tallriken. Under tiden som samtalet mellan pedagogen och flickan pågått har alla andra barn runt bordet dukat och sitter och äter grönsaker.

25

Pedagog: Ni får inte äta upp alla grönsaker! Spara lite till Lisa, hon kämpar med det sista på tallriken.

Lisa har lyckats få i sig några tuggor till och till slut får även hon äta några grönsaker och sedan duka av. Nu är alla klara, även vid de andra borden och det är dags för sagostund.

5.2.1 Inflytande och delaktighet

Som det tydligt synliggjordes i intervjuerna så syns det även i observationerna att barnen har bestämda platser när de går till bords. Ena förskolan har bestämda platser under en längre period medan den andra förskola gör nya platser åt barnen varje dag. Inte heller har barnen fått vara med och ha inflytande över sina platser eller känna att de är en del av gemenskapen i måltidssituationen.

På förskola ett får barnen inte möjlighet att bestämma hur mycket mat de vill ha på tallriken, här är det pedagogerna som lägger upp mat till barnen. Pedagogerna häller även upp dricka utan att fråga vad barnen vill ha, mjölk eller vatten. På förskola två där lägger också pedagogerna upp mat men barnen blir tillfrågade om hur mycket dem vill ha. Barnen blir också tillfrågade vad dem vill ha att dricka, även här serveras mjölk eller vatten. Barnen på förskola två ser ut att ha något fler möjligheter till att påverka sin situation medan barnen på förskola ett styrs mer av pedagogerna. Här syns varken inflytande eller delaktighet (Arnér, 2009) särskilt tydligt.

Vid bordet på förskola ett sitter två barn som har ett väl utvecklat verbalt språk men dessa två barn pratar inte med varandra eftersom de normalt sett inte leker med varandra på förskolan. Övriga barn är ännu inte så långt komna med det verbala språket men kan svara på ja och nej frågor. Vid bordet är det ganska tyst, det är pedagogerna som samtalar med varandra. Vår tolkning är att barnen inte känner samhörighet med varandra och inte heller delaktighet i situationen. På förskola två ser situationen annorlunda ut, barnen småpratar med varandra medan de äter och även pedagogen är involverad i samtalen med barnen. Vi tolkar det som att barnen känner samhörighet med varandra och pedagogen och har mer delaktighet i situationen än barnen på förskola ett (Arnér, 2009).

26

5.2.2 Makt, normer och motstånd

I observationerna synliggörs tydligt vilka regler och normer som gäller vid måltidssituationen. På förskola ett är det en regel att barnen måste sätta sig på sin plats, som är given med ett matkort/placeringskort med namn och bild på. På förskola två har barnen förutbestämda platser och på väggen finns vid varje bord en bordsplaceringslista med barnens namn på. Även här är det som regel att man sitter på sin plats. Genom att placera barnen vid specifika platser kring borden utövar pedagogerna vad Foucault (2002) kallar den objektiva kapaciteten, det vill säga att individer har olika egenskaper och bestämda roller som ger denna mer makt över den andra. Det syns väldigt tydligt att barnens underordning är självklar i denna situationen; de har i stort sett ingen möjlighet att påverka hur pedagogerna placerar dem vid borden.

På förskola två finns bland annat en uttalad regel om att barnen alltid ska smaka på allt som finns på bordet. Även om barnet har smakat tidigare och vet av erfarenhet att hen inte tycker om det så måste barnet lägga upp den maten på tallriken och smaka. I observationen syns det tydligt att en pojke gör motstånd mot regeln genom att försöka förhandla med och övertyga pedagogen om att han inte tycker om det. Motstånd kan ske på olika sätt enligt Foucault (2002), motståndet måste inte alltid vara tydligt i form av högljudda protester utan kan bestå av till exempel motsträvighet. Barnet misslyckas i sina försök att övertala pedagogen och blir till slut tvungen att smaka. I ljudinspelningen hörs det tydligt hur barnet suckar och motvilligt ger efter för pedagogens makt.

I observationen ser vi hur en norm kommer till uttryck genom att pedagogen lyckas övertyga flickan om att ta några tuggor till trots att flickan gör motstånd genom att säga att hon är mätt. Vi ser inte detta som en tydlig regel utan snarare som en norm som bestäms av pedagogen vid bordet vid just det här tillfället. Genom att använda normer på detta sätt menar Foucault (2000) att makt utövas även om makten är mer uppmuntrande än auktoritär.

5.2.3 Pedagogers styrning

På förskola ett är atmosfären väldigt lugn och tyst. Barnen koncentrerar sig på att äta maten och pedagogerna småpratar med varandra. Pedagogerna försöker emellertid att få igång ett samtal med barnen genom att ställa ja och nej frågor. Tyvärr misslyckas

27

försöken. Barnen visar ett tyst motstånd genom att inte fortsätta på samtalet (Foucault, 2002). På förskola två verkar stämningen vara mer uppsluppen vid bordet. Barnen pratar fritt med varandra och pedagogen om olika saker under tiden de äter. Ibland är ljudnivån lite väl hög men detta kommenteras inte av pedagogen.

Innan maten serveras och barnen går till bords är det väldigt stökigt och högljutt på förskola ett. Barnen letar efter sin plats och berättar för varandra var de ska sitta under måltiden. Flera barn uttrycker besvikelse över att de inte får sitta bredvid sin kompis idag heller. På förskola två när barnen börjar bli klara med måltiden uppstår det oro kring bordet. Flera barn frågar om de får duka av eftersom de är klara men pedagogen vill att barnen sitter kvar tills alla barn är klara. Ljudnivån blir hög eftersom att alla pratar i mun på varandra och barnen vid bordet har svårt att sitta stilla. Till slut låter pedagogen barnen få duka av. I ovan beskrivna situationer blir det tydligt att barnen genom olika handlingar försöker påverka måltiden genom att till exempel förklara att de vill duka av när de klara. I just den situationen lyckas barnen påverka pedagogen genom att bete sig stökigt. Enligt Foucault (2002) kan en person ha en speciell intention med sitt handlande, men personen kan aldrig vara säker på konsekvenserna.

28

6 Diskussion och slutsats

I detta kapitel kommer vi att resonera kring och diskutera resultaten i förhållande till tidigare forskning, vårt syfte och våra frågeställningar. Vi kommer också att presentera vår slutsats och redogöra hur man skulle kunna forska vidare på detta ämnesområde.

6.1 Diskussion

I inledningen angav vi att syftet med den här studien har varit att undersöka hur barns inflytande och delaktighet vid måltidssituationen i förskolan ser ut i förhållande till pedagogers styrning. Våra frågeställningar har fokuserats på hur barn och pedagoger förstår och förhåller sig till inflytande och delaktighet i verksamheten samt hur makt, normer och motstånd kommer till uttryck och uppfattas av barn och pedagoger vid måltidssituationen. Vi ställde oss även frågan om hur barns inflytande och pedagogers styrning förhåller sig till varandra vid måltidsituationen. Sammanfattning av resultatet av vår undersökning kommer att presenteras nedan.

Inflytande och delaktighet var begrepp som vi tidigt insåg att vi var tvungna att definiera. Dessa båda begrepp används i internationell forskning med flera olika begrepp som till exempel influence, participation och consultation vilket leder till att olika resultat presenteras i sökresultaten. Westlund (2011) beskriver i sin avhandling samma problem vilket ledde till att hon hade svårt att hitta internationell forskning inom ämnesområdet. Vi hade själv en tydlig bild av vad begreppen står för och att dem skiljer sig åt och upptäckte att vi definierade begreppen på samma sätt som Arnér (2009). Hon menar att inflytande handlar mer om barns möjlighet att påverka sin tillvaro. Delaktighet beskriver hon mer som rätten att vara en del av något, att vara i ett sammanhang. Däremot visade det sig i våra intervjuer med pedagogerna att begreppen var svåra att skilja åt för dem. De tycker att begreppen hänger mer samman med varandra och att det ena begreppet förutsätter det andra begreppet. Vi ser ett problem i att pedagogerna inte kan skilja begreppen åt. Barnens inflytande begränsas då eftersom pedagogerna inte ger barnen möjlighet till att få vara med och bestämma i verksamheten utan barnen blir istället bara en del av ett sammanhang. Vi menar att man kan vara en del av ett sammanhang utan att ha inflytande, därför är det viktigt att skilja begreppen åt. Barnen visste inte vad begreppet inflytande betyder så vi var tvungna att omformulera begreppet till synonymen bestämma.

29

Då förstod barnen direkt vad vi menade och började berätta för oss vad de fick lov att vara med och bestämma om i förskolan. Eftersom barnen direkt förstod begreppet bestämma tolkar vi det som att pedagogerna allt för sällan använder begreppet inflytande. Vi undrar också om barnen överhuvudtaget är medvetna om att de har rätt att vara med och ha inflytande i förskolan eller om pedagogernas regler, makt och normer har företräde?

Makt, normer och motstånd är begrepp som återkommer i tidigare forskning av Arnér (2006), Bae (2009), Dolk (2013), Emilson (2007) och Westlund (2011). De har alla undersökt pedagogers syn på barns inflytande men egentligen inte undersökt barns perspektiv. Vi ser tydliga likheter mellan deras studier och våra egna undersökningar när det gäller begreppen regler, makt och normer. Arnér (2006), Emilson (2007) och Dolk (2013) menar att det finns ett tydligt maktförhållande mellan barn och vuxna; barn är underordnade vuxna vilket medför att maktförhållandet blir ojämlikt. I vår studie ser vi tydligt att pedagogen har makten att bestämma över barnen i många situationer medvetet och omedvetet. Vi ser att barnens inflytande begränsas i stor utsträckning, särskilt vid måltidssituationen. Här blir pedagogernas makt och styrning väl synlig och vi ser det som ett problem att pedagogerna inte verkar medvetna om hur mycket de faktiskt styr vid måltiden. I observationerna kan vi också ana att det finns osynliga normer genom att studera barnens agerande vid måltidssituationen. Alla barn sätter sig på rätt håll på stolen vid bordet utan att någon av barnen blir tillsagda av en pedagog att sätta sig just så. Det verkar självklart för barnen att sitta rätt på stolen eftersom ingen sätter sig på ett felaktigt sätt till exempel bak och fram. Vad som är rätt och fel i olika situationer bestäms av pedagogerna och sammanhanget. Förskolans värld byggs på regler och rutiner, dem flesta regler är uttalade och tydliga, alla förväntas följa de regler som finns. Det är vanligt att pedagogerna direkt säger nej om barnen tar initiativ till något som ligger utanför det normala regelverket (Arnér, 2006).

Barns uppfattningar och pedagogers uppfattningar har delvis stora variationer i vår studie. Det framkom särskilt tydligt i intervjuerna men syntes också i observationerna. I intervjuerna menade pedagogerna att de arbetar aktivt med barns inflytande och delaktighet i verksamheten. De anser själva att de låter barnen få inflytande i måltidssituationen men i våra intervjuer med barnen framkom att de tycker att pedagogerna bestämmer allt. Barnen nämner till exempel att de måste smaka på maten,

30

de måste ta grönsaker, de får inte sitta med sina kompisar och ibland inte bestämma hur mycket de ska äta. Pedagogernas fokus verkar i stället ligga mycket mer på situationen kring måltiden vilket inget av barnen nämnde i intervjuerna. Pedagogerna anser att det är viktigt att skapa en trevlig atmosfär, de menar att måltiden ska präglas av lugn och ro. Samtal vid måltiden är tillåtna men bara om de sker på en lagom ljudnivå.

Pedagogernas styrning var ett tema som dök upp vid vår analys av intervjuerna. Flera av pedagogerna nämnde hur viktigt det är måltiden blir en lugn och trevlig stund tillsammans med barnen. Flera av pedagogerna menade också att placeringen av barnen vid borden bidrar till om atmosfären blir lugn och rofylld eller stökig och högljudd. Här synliggörs tydligt pedagogernas styrning över barnen. Pedagogerna menar att kompisarna inte kan sitta bredvid varandra, de säger att det inte fungerar och att de vet det av erfarenhet. Detta är något som också barnen är medvetna om då de nämner detta för oss i intervjuerna. Vi har sett och märkt i vår studie att barnens önskemål och pedagogernas styrning ofta går isär. I intervjuerna uttrycker barnen en stor längtan och önskan om att få sitta med sina kompisar medan pedagogernas önskemål är att få en så lugn stund som möjligt och därför väljer att placera kompisar isär. Vi hade tyckt att det vore intressant om pedagogerna var modiga nog att följa barnens önskemål vid måltidssituationen och att inte styra barnen så mycket. Kanske placera kompisar bredvid varandra? Kanske hade pedagogerna blivit överraskade över resultatet? Vilket är viktigast, att skapa balans mellan lugn och ro vid måltiden eller låta barns inflytande och delaktighet komma till uttryck?

Tyvärr är det svårt att jämföra våra resultat med tidigare forskning eftersom tidigare studier inte har fokuserat på barnens perspektiv. I tidigare studier har fokus legat på pedagogerna och deras uppfattningar och föreställningar om barns inflytande och delaktighet i förskolan. Arnér (2006) och Emilson (2007) har i sina avhandlingar studerat pedagogers förhållningssätt till barns inflytande och delaktighet. Vi tycker också att vår studie visar att pedagogers förhållningssätt spelar stor roll för hur mycket inflytande barnen faktiskt får. Vi tyckte att det var viktigt att barnen fick komma till tals och berätta hur de ser på sina möjligheter att bestämma i förskolan. I vår studie behandlas även barns perspektiv och inte bara pedagogers perspektiv, vilket vi haft svårt att hitta i tidigare forskning. Det enda som framkom i vår studie där pedagogers och barns uppfattningar om inflytande stämde överens var att barnen hade mest inflytande i leken. Detta blev särskilt tydligt i intervjuerna. Pedagogerna nämnde dock att de ibland behövde styra upp

31

leken och lösa konflikter men det var inget som barnen tog upp i intervjuerna. Detta kan tyda på att barnen ser det som en självklarhet att pedagogerna lägger sig i när det behövs.

Vi är medvetna om att detta är ett förhållandevis litet underlag men själva arbetet är också en mindre studie. Resultatet i vår undersökning kan därför inte generaliseras och appliceras på alla förskolor. Vi inser att det kan se olika ut från förskola till förskola när det gäller frågan om hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck. Våra resultat visar bara hur det ser ut på de förskolor vi har besökt. Vi inser att vårt material inte visar på några direkta motstridigheter utan snarare på överensstämmelser. Vi tror att detta kan bero på att vi sedan tidigare har en relation med både pedagoger och barn på de förskolor där vi genomfört våra undersökningar. Vi tror att barnen känner sig trygga med oss och vågar kanske till och med vara mer öppna med sina åsikter med oss än med de ordinarie pedagogerna. Vi känner till sedan tidigare att de utvalda barnen är pratsamma och ofta uttrycker sina åsikter. Vi kan därför ha gjort omedvetna val när vi valde ut vilka barn som skulle delta i intervjuerna vilket kan ha påverkat resultatet. Pedagogernas samstämmighet tror vi beror på att barns inflytande är ett mål i läroplanen för förskolan och att pedagogerna därför måste förhålla sig till detta mål på något sätt. Eftersom vi intervjuat två pedagoger på varje förskola tror vi att det speglar att pedagogerna på respektive förskola har i stort sätt samma inställning till barns inflytande och delaktighet. Vi tror att detta ämne kanske diskuteras vid personalmöten och att pedagogerna på respektive förskola försöker enas om ett gemensamt förhållningssätt till begreppen.

6.2 Slutsats

Vår studie visar att pedagogers uppfattningar om barns inflytande och delaktighet i förskolan inte stämmer överens med barnens tankar om samma sak. Barnen uttrycker tydligt att de endast får vara med att bestämma när det gäller leken och vad de ska göra i leken. Barnen säger också att det alltid är fröknarna som annars bestämmer för det mesta. Vi tror att om pedagoger kan förändra sitt bemötande och sitt förhållningssätt till barnen kan barnen också få mer inflytande och delaktighet i verksamheten. I vår studie har det framkommit att pedagogers attityd till barns inflytande i förskolan spelar stor roll vilket vi också sett i tidigare forskning. Vi skulle önska att pedagogerna vågade prova att låta barnen få mer inflytande och delaktighet vid måltidssituationen. De skulle till exempel kunna involvera barnen i planeringen av hur placeringen ska vara vid borden.

32

Pedagogerna skulle också kunna ge barnen större möjligheter att bestämma vilken och hur mycket mat de vill ha på sin tallrik. Efter en tids genomförande bör också en utvärdering ske och vid denna utvärdering är det viktigt att barnen är involverade. Vi tycker att det är viktigt att pedagogerna vågar utmana sig själva och faktiskt vågar prova barnens förslag i verksamheten.

Vi hoppas att med hjälp av denna studie kunna öppna ögonen på vuxna och pedagoger för barns perspektiv, så att barnen får mer inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill inte se denna studie som något som ska visa på rätt eller fel utan mer som ett diskussionsunderlag. Vi är medvetna om att det så klart kan se helt annorlunda ut i andra verksamheter, vi har trots allt genomfört en ganska liten studie. Vi själva, Annika och Sandra, hoppas att vi genom denna studie och dess resultat kommer att uppmärksamma och tänka till lite extra för att främja barns inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill utmana oss själva i vår yrkesroll och vara mer öppna för barns förslag till förändringar och till barns önskemål.

6.3 Vidare forskning

Intressant vidare forskning på vår studie hade varit att undersöka på samma sätt men ur ett större perspektiv. Vi hade kunnat undersöka hur barns inflytande och delaktighet ser ut på fler förskolor inom till exempel Skåne. Om vi hade ändrat i vårt metodval och uteslutit observationer hade vi kunnat intervjua fler pedagoger och fler barn och få ett betydligt större underlag om barns och pedagogers tankar än vi haft möjlighet till i den här studien. Vi tycker att barnens perspektiv är väldigt viktigt att ha med i en sådan studie eftersom tidigare forskning inte haft detta i fokus. Vi vill såklart att eventuell framtida forskning inom vårt område inte lägger för stort fokus på pedagogers tankar och åsikter och glömmer bort barnens perspektiv. Det hade också varit intressant att se om resultatet hade blivit annorlunda efter undersökningar genomförda på samma sätt på förskolor där vi tidigare inte har någon relation med varken barn eller pedagoger.