Barns yrkesdrömmar - En kvalitativ studie om vad som påverkar barns karriärutveckling

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Barns yrkesdrömmar

En kvalitativ studie om vad som påverkar barns karriärutveckling

Children's Vocational Dreams

A Qualitative Study of What Affects Children's Career

Johanna Lindahl Sten

Lina Jarälv

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Martin Kjellgren Datum för uppsatsseminarium: 2015-06-03 Handledare: Nils Andersson

Sammanfattning

Syftet med undersökningen är att få ökad förståelse för hur barn tänker om sin framtid och varför de tänker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tänker. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom en ostrukturerad intervjuguide intervjuade åtta barn i åldrarna 9-12 år, fyra pojkar och fyra flickor. Intervjuns frågor delades in i olika teman, dessa teman användes även i presentationen av vårt empiriska material. För att kunna få förståelse för barnens tankar är det viktigt att ha förståelse för de processer (vilka processer?) som ett barn genomgår och formas utifrån. Forskning visar att det är kognitionen, barnens sociala tillvaro samt genus som påverkar barnets utveckling, utifrån denna kunskap har vi valt att använda oss av dessa (Forsknings)traditioner när vi valt teorier. Teorierna vi valt att använda oss av för att analysera vårt empiriska material är Circumscription and Compromise, Social Cognitive Career Theory och socialpsykologiskt perspektiv på könsroller.

Vi anser studien vara relevant för studie- och yrkesvägledning då det är viktigt att förstå vad det är som påverkar barn och ungdomars olika intressen samt att studie- och yrkesvägledning bör bedrivas redan i tidiga åldrar. Vi kan utifrån vår studie se att de barn som vi intervjuat redan i åldrarna 9-12 år har börjat sortera bort de yrken som inte anses vara passande utifrån olika faktorer.

Nyckelord: Barn, yrke, yrkesdrömmar, teve, genus, begränsningar och kompromiss,

Förord

Vi vill tacka våra respondenter och dess föräldrar för att de valde att medverka i vår studie, utan dessa hade det inte blivit något examensarbete. Studien har vi gemensamt författat och bearbetat, för att båda skulle känna sig lika delaktiga har syfte och frågeställningar arbetats fram gemensamt.

Innehållsförteckning

1. Inledning 7 1.1 Syfte och frågeställningar 9

2. Tidigare forskning 10

2.1 Barns karriärutveckling och vuxnas påverkan 10

2.2 Barn och könskodade yrken 11

2.3 Tevens inverkan på barns yrkesförväntan 12

2.4 Sammanfattning 13

3. Teoretiska utgångspunkter 15

3.1 Socialpsykologiskt perspektiv på könsroller 15 3.2 Linda Gottfredson – begränsning och kompromiss 16 3.3 Social Cognitive Career Theory 18

3.4 Sammanfattning 19

4. Metod 21

4.1 Den kvalitativa intervjun 21

4.2 Urval av undersökningsenheter 22

4.3 Datainsamling 22

4.4 Analysmetod 23

4.5 Etiska ställningstaganden 24

5. Empiri och analys 25

5.1 Presentation av respondenter 25

5.2 Skolan 27

5.3 Barnen och deras fritidsintressen 29

5.3.1 Rollmodellernas betydelse för fritidsintresse 30

5.4 Barnens och deras tevetittande 31

5.5 Barnens och deras tankar om framtid och yrkesdrömmar 32

5.5.1 Pojkarnas resonemang 32

5.5.3 Icke acceptabla yrken 35

5.6 Sammanfattning 36

6. Diskussion 38

6.1 Resultatdiskussion och slutsatser 38

6.2 Metod och teoridiskussion 40

6.3 Exempel på fortsatt forskning 42

7. Referenslista 43

8. Bilaga 45

Bilaga 1. Förfrågan och samtyckesblankett 45

Bilaga 2. Föräldraenkät 47

1. Inledning

Forskning som gjorts inom området samt karriärutvecklingsteorier visar att karriärutvecklingen tar avstamp redan i tidiga åldrar. Enligt Linda Gottfredson (2002) sorterar barn redan i 6-8 års ålder in yrken efter vad som är kvinnligt och manligt. Barn blir tidigt påverkade av olika faktorer som avgör vad de ser som acceptabla eller icke acceptabla yrken (Gottfredson 2002). Ett tidigare examensarbete från 2010 menar att barnen själva har svårt att peka ut specifika faktorer som påverkat dem i deras tankar om vad som är kvinnligt och manligt. Det skiljer sig mellan pojkar och flickor vilka faktorer som de pekar ut men en likhet mellan könen är att de anser att teven är den starkaste påverkningsfaktorn i vad de uppfattar som kvinnligt respektive manligt (Dellios och Göstasson 2010, 36).

Som Flodin (1986) skriver har det visat sig att teven har en stor inverkan på barnens yrkesdrömmar och yrkesvisioner vilket vi anser är en bidragande orsak till att vägledning behöver bedrivas på ett organiserat och kontinuerligt vis genom hela grundskolan. Teven förstärker uppdelningen mellan vad pojkar och flickor ser som möjligt, detta gör det viktigt att vägledare och övrig skolpersonal redan i tidiga åldrar motverkar detta. Skolan ska bidra till att barnen får information om yrken via skolan istället för via teven. Enligt läroplanen Lgr11 (Skolverket 2011, 14) är ett kunskapsmål som nämns att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

I läroplanen Lgr11 (Skolverket 2011, 17) står det även att det är hela skolans ansvar att bidra till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social, eller kulturell bakgrund. I en granskningsrapport från skolinspektionen (2013, 7) framgår det att det finns stora brister i grundskolors och huvudmäns arbete med att planera och följa upp studie- och yrkesvägledningen, skolorna lever inte upp till de mål som finns. Bristerna i skolans studie- och yrkesvägledning medför att elever i samband med gymnasievalet i större utsträckning söker information och vägledning i sina egna kontaktnät, detta innebär en ökad risk för att sociala mönster reproduceras i elevernas studie och yrkesval (Skolinspektionens rapport 2013, 8). Med hänvisningar till karriärteorier, studier och granskningar som gjorts av studie- och yrkesvägledning i skolorna anser vi att vägledningsinsatser behövs redan i tidiga åldrar och att

barns karriärutveckling bör undersökas vidare för att uppnå ökad jämställdhet och minska segregationen på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknaden i Sverige är starkt könssegregerad vilket innebär att kvinnor och män dominerar inom olika yrkesområden. Kriterierna för ett numerärt jämställt arbetsområde är att uppdelningen mellan könen inte överstiger 60 procent, överskrids denna gräns, betraktas yrket som könsdominerat. Yrken som är typiskt könsdominerande av kvinnor är exempelvis sjuksköterska, barnskötare och sekreterare/kontorist medan yrken som lastbilschaufför, byggnadssnickare och systemvetare domineras av män. Att uppdelningen på arbetsmarknaden ser ut som den gör kan förklaras på olika vis, en förklaring är att kvinnor och män anses ha olika kompetenser och därför är mer lämpade att utföra olika typer av arbetsuppgifter. Uppdelningen kan även förklaras genom könsrollssocialisation, att barnen i tidig ålder fostras och uppmuntras till att agera utifrån de stereotypa könsroller som barnet tillhör. Det finns olika sociologiska, feministiska och psykologiska förklaringsmodeller till varför arbetsmarknaden och yrkesvalen skiljer sig mellan kvinnor och män (Ulfsdotter Eriksson 2012, 59-60). Tidigare forskning som gjorts pekar på att det finns en stark koppling mellan de yrken som pojkar eftersträvar och vad mannen i barnets hemmiljö arbetar med. Däremot blir inte pojkarna påverkade av kvinnans arbete (Schuette, Ponton, Charlton 2012). I en studie som gjorts har kvinnorna yrken som inte är kvinnligt kodade, detta menar författarna till studien kan ha bidragit till att flickorna såg både kvinnligt och manligt kodade yrken som acceptabla (Care, Deans, Brown 2007). Teve är i dagens samhälle en stor del av barns liv, Flodin (1986) undersöker hur ungdomars yrkesförväntan påverkas och formas av det som barnen ser på teve. Flodin menar att teve förstärker stereotypa bilder av yrken och att barn i 11-årsåldern är mer påverkningsbara av den information de får via teven än vad 15 åringar är. I undersökningen visar det sig att barn i större utsträckning hämtar information om yrken via massmedier än genom skolan.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att analysera drömyrken hos barn samt faktorer som påverkar barns yrkesdrömmar. För att kunna bedriva en vägledning som uppnår de mål som finns för studie- och yrkesvägledning i grundskolan och kunna rikta vägledningsinsatser mot de yngre barnen i grundskolan ställer vi oss följande frågor:

- Vad drömmer barn om att arbeta med? - Hur resonerar barnen kring sina drömyrken?

- Hur ser sambanden ut mellan barns intresse, förebilder, föräldrar och deras drömyrken? - Hur påverkar genus de drömyrken barnen har?

2. Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras forskning om barns karriärutveckling och faktorer som kan påverka denna. Vuxna i barnens hemmiljö, könskodade yrken och barnens acceptans till dessa. Teven som faktor kommer belysas, detta kapitel avslutas med en sammanfattning.

2.1 Barns karriärutveckling och vuxnas påverkan

I den amerikanska studien Middle School Children´s Career Aspirations (Schuette, Ponton och Charlton (2012) studerar författarna 89 sjätte-, sjunde och åttondeklassare med låg socioekonomisk bakgrund, för att undersöka förhållandet mellan deras karriärambitioner och vad de vuxna i deras hem arbetade med samt hur detta var sammankopplat med status, intresse, genus och yrkesidentifikation. Studien utfördes med hjälp av en kvalitativ metod. I denna studie kommer författarna fram till att det fanns en stark koppling mellan de yrken som pojkar eftersträvade och vad den manliga vuxna i hemmiljön arbetade med. Däremot blev pojkarnas yrkesambitioner inte påverkade av vad den arbetade kvinnan i hemmiljön sysslade med. Det fanns inte någon signifikant koppling mellan vad flickorna eftersträvade och vad de vuxna i hemmet, oavsett kön arbetade med.

En enkät skickades ut till 147 barn, varje deltagare besvarade denna enkät och av dessa valdes sedan 89 barn ut. Urvalet gjordes utifrån om barnet svarat att de bodde tillsammans med två vuxna av olika kön som båda arbetade utanför hemmet. Författarna till artikeln har sedan använt ett system för att koda resultatet utifrån olika kategorier. En svaghet med studien är antalet deltagare var begränsat, detta förklaras bero på svårigheter att få tillgång till skolklasser och tillåtelse att genomföra undersökningen. Ytterligare en svårighet med undersökningen var att de inte kunde säkerställa om de arbetande vuxna i barnens hemmiljö var deras föräldrar eller om de var äldre syskon, styvföräldrar eller andra.

2.2 Barn och könskodade yrken

I en artikel skriven av Care, Deans och Brown (2007) analyseras små barns karriärutveckling utifrån de olika stadierna i Gottfredsons teori. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Många av flickorna i undersökningen var mer öppna för yrken som inte enbart var traditionellt kvinnliga, vilket de tror kan bero på att en stor del av de mödrarna i studien har manliga och könsneutralt kodade yrken, vilket kan uppmuntra flickorna att vara öppna för fler typer av yrken. I artikeln uppmärksammas att Gottfredson inte nämner någonting kring skillnaden mellan hur pojkar och flickor delar upp yrken efter kön, hon nämner inte heller om något av könen är mer troligt än det andra att ha ett större urval av möjliga karriärvägar. I denna studie visar det sig att pojkar är starkt dragna till yrken som är manligt kodade. Det var dubbelt så vanligt för flickor att sträva efter könsneutrala yrken än att eftersträva typiskt könskodade yrken, författarna anser detta vara en intressant upptäckt men att det inte är tillräckligt starkt bevisat för att antyda en underliggande trend. Detta hade vi velat undersöka vidare i vår studie för att se om vi får ett liknande resultat.

Något som var intressant med Care, Deans och Browns (2007) studie var att den även involverade föräldrarna. Föräldrarna gav sitt medgivande att barnen fick delta i studien, de besvarade även ett formulär med frågor som barnen själva hade haft svårt att besvara, exempelvis frågor om socioekonomisk status, arbete och utbildning samt vilken grad av utbildning föräldrarna gärna ser att deras barn strävar efter i framtiden samt hur de själva uppfattar barnens vetskap kring föräldrarnas arbete och arbetsplats. Detta är något som saknas i artikeln skriven av Schuette, Ponton, Charlton (2012) då det var många frågetecken som hade kunnat redas ut om föräldrarna blivit involverade i undersökningen. Det vi anser saknas i de artiklar och studier vi läst är medias inverkan på vad barnen ser som möjligt och vad de vill arbeta med i framtiden.

De båda studierna som presenterats ovan visar att pojkar är mer påverkade av könsrollen och de yrken som anses passa till det manliga könet, medan flickor visar sig inte vara lika begränsade i sitt yrkesval.

2.3 Tevens inverkan på barns yrkesförväntan

Sonia Livingstone (2002) nämner att det både finns optimistiska och pessimistiska åsikter och förutsägelser kring hur dagens barn kommer påverkas av den digitala och globala värld de lever i. Enligt Livingstones (2002) studie påverkas barnens fritid, utbildning, familjerelationer och deras yrkesambitioner av media. Under barn- och tonårstiden sker identitetsskapandet. Därför påverkar media starkt under denna period i en människas liv och därför menar Livingstone (2002, 3) att barn är en viktig grupp att studera i relation till medias inverkan.

Flodin (1986) har genom en kvantitativ undersökning studerat barns tevetittande i relation till deras yrkesdrömmar. I studien framkommer det att barns yrkesförväntan påverkas starkt av vad de ser på teve. Flodin menar att teve förstärker stereotypa bilder av yrken och att barn i 11-års åldern är mer påverkningsbara av den information de får via teven än vad 15 åringar är. I undersökningen visar det sig att barn i större utsträckning hämtar information om yrken via massmedier än genom skolan. Likt andra tidigare studier pekar även Flodins undersökning (1986) på att pojkar väljer bland fler yrken än vad flickor gör. Flodin konstaterar att pojkar i årskurs 5 har ett urval bland 68 yrken och flickor väljer bland 48 yrken. I takt med barnens stigande ålder begränsas deras urval av yrken, yrken som de tidigare setts som intressanta sorteras bort. Flodin (1986) menar att yrken plockas bort på grund av att barnens realism till yrkesval ökar.

Enligt Flodin har pojkarna fler yrkesalternativ men samtidigt visar Care, Deans & Browns studie på att pojkarna är mer bundna till yrken som passar deras könsroll.

Margareta Rönnberg (1997, 37-39) hävdar i sin bok Tv är bra för barn att barn på ett positivt sätt kan använda sig av tevetittande för att få förståelse och verktyg för att hantera sin identitetsutveckling. Enligt Rönnberg (1997) bidrar teven till att barnen får en komplex och realistisk verklighetssyn, då tevens program både visar positiva och negativa aspekter av livet och dess händelser vilket bidrar till att barnet får en bredare bild av hur livet verkligen ser ut. Rönnberg menar att ungdomsböcker och tidningar ofta visar en positiv bild som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Enligt Rönnberg ökar tevetittandet även barnets etik och moral samt ett utvecklat tänkande kring konsekvenser som vissa handlingar kan få.

genom karaktärer på teven ser sin egen verklighet utifrån ett annat perspektiv och får på så vis hjälp att hantera olika situationer. När barn ser på teve letar de efter likheter och motsatser till sitt eget jag, barnen letar inte efter karaktärer som de vill vara utan istället de likheter som redan finns. Rönnberg menar att det är lika viktigt att identifiera olikheter som det är att identifiera likheter med sitt eget jag i jakten på sin identitet. Teven till skillnad från litteratur bidrar till att barn utvecklar en socialfantasi, genom detta lär sig barnet att förstå vad andra människor tänker och varför. Tillskillnad från teven så förklaras det tydligt i böcker vad karaktärerna tycker och tänker detta innebär att barnen inte tvingas fundera över detta på egen hand. Rönnberg menar att när det gäller att utveckla den sociala fantasin så är teven det medium som är bäst lämpat (Rönnberg 1997, 37-39).

2.4 Sammanfattning

Den tidigare forskningen kring barn och karriärutveckling visar att pojkar i större utsträckning har svårare att bryta traditionella könsmönster när det gäller yrkesval. Flickor är mer öppna för könsneutrala och icke traditionellt kvinnliga yrken. I studier framkommer det att det finns en stark koppling mellan de yrken som pojkar eftersträvar och vad den manliga vuxna i barnets hemmiljö arbetar med, pojkarnas yrkesambitioner blir inte påverkade av vad den arbetade kvinnan i hemmiljön sysslar med. Många av flickorna i undersökningen är mer öppna för yrken som inte enbart klassas som traditionellt kvinnliga, vilket förmodas bero på att en stor del av mödrarna i studien har manliga och könsneutralt kodade yrken. Att kvinnorna i hemmiljön har dessa typer av arbeten kan uppmuntra flickorna till att vara öppna för fler typer av yrken. I artikeln skriven av Care, Deans och Brown (2007) uppmärksammas även att Gottfredson inte nämner någonting kring skillnaden mellan hur pojkar och flickor delar upp yrken efter kön, Gottfredson nämner inte heller om något av könen är mer troligt än det andra att ha ett större urval av möjliga karriärvägar. I denna studie visar det sig att pojkar är starkt dragna till yrken som är manligt kodade. Det var dubbelt så vanligt för flickor att sträva efter könsneutrala yrken än att eftersträva typiskt könskodade yrken.

ser på teve. Flodin menar att teve förstärker stereotypa bilder av yrken och att barn i 11-årsåldern är mer påverkningsbara av den information de får via teven än vad 15 åringar är. I undersökningen visar det sig att barn i större utsträckning hämtar information om yrken via massmedier än genom skolan. Likt andra tidigare studier pekar även Flodins undersökning på att pojkar väljer bland fler yrken än vad flickor gör. Flodin konstaterar att pojkar i årskurs 5 har ett urval bland 68 yrken och flickor väljer bland 48 yrken. I takt med barnens stigande ålder begränsas deras urval av yrken, yrken som de tidigare setts som intressanta sorteras bort, Flodin menar att yrken plockas bort på grund av att barnens realism till yrkesval ökar. Både Flodin och Rönnberg anser att teve är en betydelsefull informationskälla där barnen hämtar information om olika yrken och är en positiv källa till hur barnet ska hantera sin omgivning och skapandet av sin identitet.

3. Teoretiska utgångspunkter

Syftet med vår undersökning är att få ökad förståelse för hur barn tänker om sin framtid och varför de tänker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tänker. Detta gör att det är viktigt att ha insikt i de processer som ett barn genomgår och formas utifrån. Utifrån detta har vi valt att använda oss av kognitiv forskning för att genom detta få en ökad förståelse för varför barn tänker som de gör. Forskning visar att det är kognitionen, barnens sociala tillvaro samt genus som påverkar barnets utveckling, utifrån denna kunskap har vi valt att använda oss av dessa traditioner när vi valt teorier.

3.1 Socialpsykologiskt perspektiv på könsroller

Beroende på vilket kön vi anses tillhöra socialiseras vi in i olika roller och utefter dessa roller appliceras olika värderingar samt attityder. Det som diskuteras är var dessa olika roller och värderingar kommer ifrån, varför behandlas pojkar och flickor olika? Är skillnaderna biologiska eller beror de på socialpsykologiska processer? Män och kvinnor är biologiskt olika med hänsyn till fysiska skillnader, vissa hävdar även att kvinnor och mäns olika sätt att tänka, känna och agera har en biologisk förklaring. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv förklaras kvinnor och mäns olikheter genom samspelet mellan individ och den kontext som personen befinner sig i. När barn föds tilldelas de en könsroll, denna könsroll innefattar olika förväntningar på individen beroende på vilket biologiskt kön barnet har. Genom att enbart lyssna till de biologiska förespråkarna skulle alla män och kvinnor agera, handla och tänka på ungefär på liknande vis oberoende av vilken kultur, samhälle eller tidsepok de lever i. Den biologiska utgångspunkten som inte tar hänsyn till det sociala samspelet har på många vis motbevisats, detta genom ett flertal undersökningar som fokuserat på könsrollernas sociala och kulturella påverkningsfaktorer. Dessa olika undersökningar har visat att könsrollen ser olika ut i olika kulturer samt har förändrats genom historien (Angelöw och Jonsson 2000 95-96). Då arbetsmarknaden ser ut som den gör när det kommer till fördelningen mellan könen är detta perspektiv en viktig del av vår undersökning. Vi kommer använda oss av detta synsätt när vi analyserar materialet, är tankarna

kring yrken redan uppdelade utefter vilken könsroll barnen anser sig tillhöra eller har blivit tilldelade av sin omgivning.

Hirdmans (2001, 13) definition av begreppet genus ger en komplex bild av uppdelningen mellan kön, hon förklarar denna uppdelning genom begreppet genussystem (Hirdman 2001, 13). Hirdman förklarar att genussystemet inte ska ses som en teori utan användas som ett sätt att beskriva könens olika föreställningar och förväntningar, hon menar att genussystemet är det som ordnar och delar upp könen. Två grundregler upprätthåller systemet dikotomin och hierarkin. Genussystemet löper som en röd tråd genom samhällets struktur, så som inom det sociala, ekonomiska och politiska systemen. Dikotomin är det som delar upp könen, vad som anses vara kvinnligt och manligt och att detta ska tydligt skiljas åt. Hierarkin är det begrepp som syftar till att förklara den manliga normen, att det som är manligt ses som norm vilket bidrar till att det manliga tilldelas en högre status och makt (Hirdman 2004, 113-115).

Beroende på vilket kön barnet anses tillhöra förväntas det att agera, handla och tänka på olika vis, barn är medvetna om vilka krav omgivningen ställer och försöker därför leva upp till dessa förväntningar. Genom de olika förväntningarna utvecklas pojkar och flickors tankar om vilka möjligheter de har. Könsrollerna formas genom exempelvis föräldrar, skola, massmedia och senare även genom arbetsplatsen. Stereotypa bilder av manligt och kvinnligt reproduceras genom massmedia, på teve visas tre gånger fler manliga karaktärer som vi som åskådar uppleder som hjältemodiga än antalet hjältemodiga kvinnor (Angelöw och Jonsson 2000, 98).

Vi kommer använda oss av genusperspektivet för att tolka hur barnen resonerar kring sina intressen och yrkesdrömmar. Hur påverkade är barnen av de könsnormer som finns i samhället, vi kommer analysera hur detta ger uttryck bland våra respondenter.

3.2 Linda Gottfredson – begränsning och kompromiss

Linda S. Gottfredsons (1981) teori, Circumscription and Compromise (begränsning och kompromiss) syftar till att förklara hur individer genom begränsningar och kompromisser gör sina yrkesval. Teorin av Gottfredson (1981) beskriver hur barn i olika åldrar utvecklar sina tankar

om yrken.

Enligt Gottfredson (1981) är begreppet self concept personens egen syn på sig själv, Gottfredson menar att när individen tänker sig in i framtiden inkluderas personens tankar om vem denne förväntas bli. Den bild som individen har av sig själv stämmer inte alltid överens med den bild som andra personer har (Gottfredson, 1981). Enligt Gottfredson är självbilden något som består av olika aspekter vilket handlar om både omgivning och det egna jaget. De viktigaste aspekterna i valet av yrke är enligt Gottfredson kön, social klass, bakgrund, intelligens, yrkesintressen, kompetenser och värderingar. Dessa olika aspekter utvecklas och formas genom de kognitiva utvecklingsstegen som ett barn genomgår, barnens kognitiva utveckling är enligt Gottfredson indelade i fyra olika nivåer som grundar sig på barnets kognitiva utveckling. Ett barn har från födseln en positiv inställning till de flesta yrken men genom att barnen vandrar genom den kognitiva utvecklingen blir allt fler yrken mindre acceptabla (Gottfredson, 1981).

Gottfredson (1981) beskriver en begränsningsprocessen som en utveckling av individens självdefinition och självskapade. Begränsningarna sker genom att en person sorterar bort icke acceptabla alternativ, denna sortering sker i fyra steg när barnen befinner sig i olika åldrar och efter följande principer: begränsning enligt storlek och styrka (vid 3-5 års ålder), begränsning enligt kön (6-8 år), under denna period utvecklas en medvetenhet om könsroller och om vad som är lämpligt för respektive kön, begränsning enligt social tillhörighet, (9-13 år), i denna ålder blir barnen medvetna om kopplingen mellan utbildning, yrke och inkomst och slutligen begränsning enligt intresse för det egna jaget (från 14år). Den del av Gottfredsons teori som syftar till kompromisser beskriver den process där individen testar de önskade alternativen mot verkligheten. Att kompromissa innebär i detta avseende att en individ avstår från de mest önskvärda alternativen för sådana som anses mer realistiska (Patton, McMahon 2006).

Gottfredsons olika stadier är viktiga att ha i åtanke under analysen för att kunna analysera var barnen befinner sig. Utefter den biologiska åldern kan man placera in barnet i ett stadie, detta kan dock skilja sig åt beroende på barnets kognitiva utveckling. Genom att se till vad barnen har för självbild kan man analysera hur de resonerar och tänker kring olika yrken, vilka yrken de ser som drömyrken och vilket yrke de tror sig komma att arbeta med. Genom att analysera de yrken som barnen ser som oacceptabla kommer detta kunna kopplas till de fyra olika begränsningsstadier som Gottfredson identifierat.

3.3 Social Cognitive Career Theory

Social Cognitive Career Theory (SCCT) är utvecklad av Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hackett och är en förlängning av Albert Banduras Social Cognitive Theory. Banduras teori syftar till att förklara att människor upprepar och fortsätter med de beteenden som ger positiva förstärkningar från den miljö som denne befinner sig i, att människans tankar styrs och påverkas utifrån (Karlsson 2012, 87). Enligt Bandura är modeller (förebilder) viktigt för inlärningen, gällande modellens egenskaper är det tre faktorer som är viktiga för att denna ska vara betydelsefull, likhet, närhet och auktoritet, makt och status. Närhet handlar om att människor oftast har modeller som står dem nära så som föräldrar, syskon och så vidare. Likhet syftar till att förklara att de modeller en person har oftast är av samma kön samt har liknande social och kulturell bakgrund. Auktoritet, status och makt innebär att modellens egenskaper är någonting som personen ser upp till, ser individen upp till en person är det troligt att denne kommer att bli en modell (Karlsson 2012, 470-471). Vi kommer identifiera barnens förebilder för att kunna se om dessa har någon koppling till barnens yrkesdrömmar.

Förlängningen av Banduras teori, (SCCT) syftar till att beskriva hur intressen utvecklas och vad det är i människans miljö som influerar oss till att tycka att vissa saker är intressanta och andra inte (Patton och McMahon 2006, 83). När det handlar om intressen menar teorin att människor bibehåller intressen när de får bekräftelse på att de är bra på det som de håller på med och att individen tror att intresset kan leda till någonting positivt. Vid motsatt bekräftelse kommer intresset på sikt att avta då individen inte ser någon nytta i beteendet eller aktiviteten. Denna process är något som pågår under hela livet men är som starkast under tonåren, det är då människor väljer att fokusera på det som ger positiva reaktioner (Patton och McMahon 2006, 85). Att se till hur våra respondenter ser på sina fritidsintressen kan vi analysera kopplingen mellan intressen och förmågor. Vad respondenterna anser sig vara bra på kan komma att kopplas till deras intressen och vad de tycker är roligt. Vi kommer genom denna teori försöka förstå varför barnen tycker att vissa skolämnen är roligare än andra och hur intressen kan kopplas till barnens olika förmågor och hur detta i sin tur kan kopplas till barnens yrkesdrömmar. Hur hänger barnens nuvarande intressen ihop med vad de kan tänka sig att arbeta med i framtiden.

faktorer i barndomen som kan begränsa de yrken individen ser som acceptabla. Just den teorin har ett genusperspektiv i relation till självbilden och beskriver stadier av yrkesuteslutning från tidig ålder upp till tonåren. Teorin innehåller bra förklaringsmodeller för det vi vill ha svar på i vår undersökning. SCCT tar upp aspekten av intresse och vikten av rollmodeller i relation till de yrken individen väljer. SCCT tror vi kan förklara kopplingen mellan intressen, förebilder och barnens drömyrken. Den socialpsykologiska teorin och perspektivet på könsroller anser vi passande eftersom den vidare förklarar det Gottfredsons teori tar upp gällande genus, självbild och att yrke utesluts genom detta.

3.4 Sammanfattning

Ur ett socialpsykologiskt perspektiv förklaras kvinnor och mäns olikheter genom samspelet mellan individ och den kontext som personen befinner sig i. När barn föds tilldelas de en könsroll, denna könsroll innefattar olika förväntningar på individen beroende på vilket biologiskt kön barnet har. Självbilden är något som består av olika aspekter vilket handlar om både omgivning och det egna jaget. De viktigaste aspekterna i valet av yrke är kön, social klass, bakgrund, intelligens, yrkesintressen, kompetenser och värderingar. Dessa olika aspekter utvecklas och formas genom den kognitiva utvecklingen.

Gottfredson förklarar utvecklingen av hur barn tolkar sin omvärld genom fyra olika steg, i varje steg sker en viss utveckling som kan kopplas till barnets kognitiva förmåga. I de olika stegen förklarar Gottfredson hur barnen succesivt blir allt mer påverkade av den omgivning som barnet befinner sig i och på så vis sorteras yrken bort och blir för barnet inte längre acceptabla.  

Teorin SCCT syftar till att beskriva hur intressen utvecklas och vad det är i människans miljö som påverkar oss till att tycka att vissa aktiviteter är mer intressanta än andra. När det handlar om intressen menar SCCT att människor behåller de intressen där de får bekräftelse och uppmuntran men vid motsatt bekräftelse kommer intresset på sikt att avta då individen inte ser någon nytta i beteendet eller aktiviteten.

De olika teorierna som beskrivits i detta kapitel kan på olika vis hjälpa oss att förstå varför barnen tänker som de gör kring olika yrken. Att barnen genom den kognitiva utvecklingen sorterar bort yrken som ses som intressanta men som inte passar in i den självbild som de själva har. Att ett barn blir uppmuntrat inom olika aktiviteter eller beteenden kan i ett senare skede vara en bidragande orsak till att ett yrke ses som önskvärt medan ett annat sorteras bort. Hur ett barns tankar kring yrken påverkas av dess tidigare erfarenheter kan analyseras genom SCCT teorin samt Gottfredsons teori Circumscription and Compromise. Dessa teorier tar upp olika påverkningsfaktorer som är avgörande för barnets syn på sig själv samt hur könsrollen påverkar barnens tankar om vad som är möjligt och inte.

4. Metod

I detta kapitel förklarar vi hur vi har valt att gå till väga för att undersöka våra frågeställningar och hur vi gjort för att möta upp syftet med studien. Vi kommer presentera den kvalitativa metoden, redovisa för hur urvalet har gått till samt analysmetod och etiska ställningstaganden.

4.1 Den kvalitativa intervjun

Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer eftersom detta bidrar till en större förståelse för hur respondenten uppfattar sin situation (Kvale och Brinkmann 2009, 17). Hade vi valt att använda oss av enkäter hade vi inte fått lika utförliga svar både på grund av att barnen är så pass unga att de kan ha svårigheter med att formulera sig skriftligt men även på grund av att i en enkätundersökning är det inte möjligt att ställa följdfrågor till respondenten. Nackdelar med kvalitativa metoder kan handla om att respondenten säger det som denne tror att intervjuaren vill höra och på så vis blir studien inte helt sanningsenligt (Larsen 2009, 27). Enligt Kvale och Brinkmann (2009, 34) är den kvalitativa intervjun någonting som intervjuaren och intervjupersonen konstruerar tillsammans för att bidra till ny kunskap och förståelse, samtalet skapar kunskapen. I motsats till den kvalitativa metoden står en positivistisk syn på kunskap som något konkret som bör utforskas genom en kvantitativ metod (Kvale och Brinkmann 2009, 34).  

Då vi även vill kunna analysera föräldrarnas påverkan på barnens drömyrken så valde vi att involvera föräldrarna. Barnens föräldrar fick fylla i en enkät, denna syftade till att säkerställa föräldrarnas yrkesbakgrund, intressen samt deras yrkesdrömmar som barn. Vad vi vill uppnå med vår undersökning har legat till grund för vilken forskningsansats vi valt, den som vi anser vara bäst lämpad är en den hermeneutiska utgångspunkten. Den hermeneutiska utgångspunkten grundar sig i tanken att alla människor känner, upplever och tänker på olika vis. Hermeneutik innebär att man med hjälp av empati får förståelse för hur andra människors tänker, samt deras sätt att känna och uppleva, genom att tolka det som sägs kan man få förståelse för ett större sammanhang (Thurén 2007, 94-103). Vi vill i vår studie få förståelse för vad det är som påverkar

barnen i deras tankar om yrken, varför barnen tänker som de gör samt hur detta kan kopplas till deras föräldrar och andra faktorer.

4.2 Urval av undersökningsenheter

Genom arbetsplatser, fritidsverksamheter och skolor som på olika vis är en del av våra kontaktnät har vi kommit i kontakt med individer som varit lämpliga respondenter för vår studie. De respondenter vi ansåg vara passande för studien befann sig i åldrarna 9-12 år, åldersurvalet gjordes utifrån de utvecklingsstadier som presenteras i de teorier vi valt att använda oss av. Intervjuer gjordes med åtta individer som överensstämde med det sedan tidigare planerade urvalsaspekterna. Enligt Larsen (2009, 79) kan ett urval göras där individerna skiljer sig åt från varandra för att få mer generell bild därför valde vi även att urvalet skulle bestå av lika många pojkar som flickor. Skillnader mellan pojkar och flickor kommer att analyseras. För att få tillgång till individer att intervjua presenterade vi oss själva och vad vår studie syftade till, vi tillfrågade först föräldrarna för att sedan fråga om även barnen var intresserade av att delta.

4.3 Datainsamling

Vid intervjuerna användes en hypotesprövande intervju vilket enligt Kvale och Brinkmann (2009, 121) är en metod som är strukturerad och uppbyggd på ett sådant vis att de olika resultaten kan jämföras med varandra. Vid genomförandet av intervjuerna använde vi oss av en intervjuguide med de övergripande frågor som vi ville ställa till våra respondenter. Då vi utförde intervjuerna var för sig så var intervjuguiden ett måste för att strukturen på intervjuerna skulle bli likvärdiga. Intervjuguiden var strukturerad efter teman och ett antal frågor som kopplades till dessa. De frågor vi hade med i intervjuguiden skulle besvaras men det fanns även utrymme för följdfrågor. Kvale (2009,146) menar att en intervjuguide kan ses som ett mer eller mindre strukturerat manus, det är guiden som ska styra intervjun. Beroende på typen av studie är intervjuguiden mer eller mindre strukturerad, en fördel med att ha en mer strukturerad intervju är att resultatet blir mer

lätthanterligt vid analysstadiet (Kvale och Brinkmann 2009, 146).

Intervjuerna som hölls spelades in med hjälp av mobiltelefon, endast ljud spelades in för att sedan transkriberas. Att endast använda sig av ljudupptagning tar bort en del information i samtalet så som kroppsspråk, mimik och andra rörelser som kan vara av betydelse. Transkriberingen skedde i nära anslutning till intervjuerna för att behålla känslan som fanns under intervjun. När transkriberingarna av samtliga intervjuer var färdigställda läste vi gemensamt igenom dessa för att tillsammans sammanställa materialet. Barnen får i intervjun möjlighet att uttrycka sina egna tankar och funderingar om sin situation och den miljö barnet befinner sig i. Genom att man som intervjuare ställer ledande frågor kan resultatet komma att påverkas då barnet lätt påverkas av den som intervjuar. Det är viktigt att under en intervju vara medveten om att det finns ett maktförhållande mellan intervjuaren och dess respondent, detta är av särskild vikt att ha förståelse för vid intervjuer med barn. Det är viktigt att intervjuaren klargör att det inte finns några rätta svar på de frågor som ställs. För att intervjun ska bli så innehållsrik som möjligt är det viktigt att frågorna anpassas till barnens ålder så att frågorna mottags på önskvärt vis (Kvale och Brinkmann 2009, 162). Vi ansåg att det var viktigt att intervjuerna skedde på en plats där barnet kände sig tryggt, med detta i åtanke fick barnen och dess föräldrar välja plats där intervjun skulle hållas. Under intervjuerna skapades först en god stämning för att öka tryggheten för barnen därefter ställdes frågorna. De frågor som vi ställde var utformade med ett förenklat språk för att barnen skulle förstå, en del frågor fick under intervjun förklaras ytterligare då barnen inte uppfattat rätt eller inte förstod frågan.

4.4 Analysmetod

De utgångspunkter vi tog hjälp av när vi analyserar vår empiri var karriärutvecklingsteori, psykologiskt- och sociologisk perspektiv. Sammanställningen av intervjuerna gick ut på att identifiera likheter och skillnader i de svar som våra respondenter gett. De svar som vi såg som relevanta för vår undersökning valdes ut för att ha med i resultatdelen. Då våra respondenter var av ung ålder valde vi även att delge deras föräldrar en enkät där frågor som är av betydelse för undersökningen skulle besvaras. Den empiri som framkom under intervjuerna tematiserades och

analyserades sedan genom valda teorier.

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi har vid studiens planering samt genomförande tagit hänsyn till Forskningsetiska principer

inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning där presenteras fyra för vår studie viktiga

krav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet har vi tagits hänsyn till på så vis att vi författat en presentation av vår undersökning där bakgrund och syftet med studien presenterades, detta dokument lämnades ut till berörda föräldrar (bilaga:1). På informationsdokumentet lämnade vi våra kontaktuppgifter samt möjlighet till föräldrarna att skriva under och ge sitt samtycke till medverkan, det framgick även att samarbetet när som helst kunde avbrytas. Samtycke från föräldrar såg vi som nödvändigt med tanke på att våra respondenter var under 18 år. Konfidentialitetskravet tillgodosågs genom att vi upplyste deltagarna om att deras namn skulle komma att vara fingerade i studien samt att övrig information som kan kopplas till deras person inte skulle presenteras. Som det står i Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002, 13) är det viktigt att skydda individerna så att utomstående inte kan veta vem som deltagit. När vi genomförde vår studie tog vi även hänsyn till nyttjandekravet vilket innebär att den informationen vi får genom intervjuerna enbart ska användas till vårt examensarbete och sedan raderas (Vetenskapsrådet 2002, 14).

5. Empiri och analys

I detta kapitel kommer vi gå i genom det empiriska materialet samt analysera detta genom våra valda teorier. Resultatet grundas på de intervjuer vi hade med 4 flickor och 4 pojkar samt enkäten som deras föräldrar fyllt i. Barnen var i åldrarna 9-12 år. Gottfredsons (1981) teori Circumscription and Compromise kommer användas för att analysera barnens syn på de olika yrken och intressen. Gottfredsons (1981) teori kombinerat med ett socialpsykologiskt perspektiv på könsroller kommer att användas för att analysera eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Social Cognitive Career Theory (SCCT) kommer användas för att få en bild av sambandet mellan de intressen och förebilder som barnen har. Tevens påverkan på barnens yrkesambitioner kommer analyseras med hjälp av Rönnberg (1997) och Flodin (1986). I kapitlets första del kommer en presentation av respondenterna göras därefter presenteras resultatet utefter fyra teman.

5.1 Presentation av respondenter

Presentationen av våra respondenter baseras på muntliga svar från våra intervjuer svar på den enkät som besvarades av barnens föräldrar.

Pelle

Pelle är 10 år. På fritiden tycker Pelle om att vara med kompisar och spela tevespel. De skolämnen Pelle tycker är roligast är matematik och engelska. Pelle drömmer om ett yrke där han kan resa och njuta. Pelles mamma arbetar som butiksbiträde i en klädaffär och hans pappa arbetar som elektriker. Mammans drömyrke som barn var att arbeta som frisör eller polis, pappans drömyrke var att arbeta som pilot. Mammans intressen är träning, shopping, inredning och familjen och pappans intressen är fotboll, hockey, familjen, resa och bilar.

Per

Per är 12 år, på fritiden tycker Per om att spela tevespel, fotboll, gitarr och innebandy. Per tycker att det roligaste med skolan är rasterna, de skolämnen som Per tycker är roliga är slöjd och engelska. Pers drömyrke är att arbeta som veterinär. Pers mamma arbetar som löneadministratör hans pappa arbetar som snickare, både mamman och pappan drömde som barn om att arbeta som polis. Mammans intressen är resa, inredning, träning och att baka, pappans intressen är träning och att resa.

Patrik

Patrik är 10 år, på fritiden tycker han om att spela tennis, fotboll och umgås med kompisar. De ämnen som Patrik tycker är roliga i skolan är idrott, matematik och SO. Patriks drömyrke är att bli fotbollsproffs. Patriks mamma arbetar som förskollärare och hans pappa som militär. Som barn drömde hans mamma att arbeta som sjuksköterska och hans pappa drömde om att arbeta som brandman och pilot. Mammans intressen är familjen, inredning och träning, pappans intressen är fotboll, familj och sport.

Pontus

Pontus är 9 år, på fritiden tycker han om att träna tennis, fotboll och fiska. De ämnen som Pontus tycker är roliga i skolan är NO och idrott. Pontus drömyrke är att bli tennisproffs. Pontus mamma och pappa arbetar som veterinärer, mamman drömde som barn om att arbeta som veterinär men hans pappa hade drömmen om att arbeta som läkare. Mammans intressen är hundar och tennis och pappans intressen är djur, tennis och trav.

Frida

Frida är 11 år, hennes intressen är dansa, volleyboll, vara med kompisar och vila. De skolämnen som hon tycker är roligast är NO, träslöjd och bild. Hennes mamma arbetar som undersköterska och hennes pappa som säljare. Mamman drömde som barn om att arbeta som flygvärdinna och hennes pappa drömde om att arbeta som bilförsäljare. Mammans intressen är att motionera och pyssla och pappans intressen är handboll, sport och bilar.

Fanny

Fanny är 10 år, hennes intressen är måla, spela kort och gymnastik. De ämnen som hon anser är roligast är matematik, svenska, NO och SO. Fannys mamma arbetar som lärare och hennes pappa som truckförare. Mamman drömde som barn om att arbeta som hotellreceptionist och researrangör, pappan drömde om att bli racerbilsförare. Mammans intressen är dans och att promenera och pappans intressen är att jaga och att vara ute i naturen.

Freja

Freja är 10 år, hennes fritidsintressen är dans, volleyboll och att vara med kompisar. De ämnen som hon tycker är roliga i skolan är bild, matematik, svenska, idrott och engelska. Frejas mamma arbetar som butiksbiträde i en guldsmedsaffär och hennes pappa arbetar som uthyrare av byggställningar och verktyg. Mamman drömde som barn om att arbeta som flygvärdinna och pappan drömde om att arbeta som militär, snickare och brandman. Mammans intressen är familj och fotboll och pappans är fotboll, familj och fixa med huset.

Fiona

Fiona är 9 år, hennes fritidsintressen är bygga/snickra, måla, fotboll, volleyboll, dans, cello och piano. Fionas favoritämnen i skolan är matematik och träslöjd. Fionas mamma arbetar som sjuksköterska och hennes pappa som säljare. Mamman drömde som barn om att arbeta som florist och pappan drömde om att bli pilot. Mammans intressen är måla, bygga/snickra och fixa med hemmet, pappans intressen är sport och matlagning.

5.2 Skolan

Här kommer resultatet av vad barnen ser som intressant och roligt och vad de har för favoritämne presenteras. Barnens tankar om varför dessa ämnen är roliga och intressanta kommer sammanställas för att sedan kunna kopplas till deras drömyrke.

På frågan vad barnen tyckte var roligt i skolan blev svaren från tre av flickorna att det var matematik, två av flickorna såg även träslöjd som ett roligt ämne, även SO såg tre av flickorna

och en av pojkarna som roligt. Tre av pojkarna ansåg att idrott var det roligaste ämnet, två av pojkarna tycker att matematik är ett roligt skolämne och två nämnde även engelska. En av pojkarna ansåg att skolans raster var det roligaste. På frågan varför dessa ämnen är roliga så skiljde sig svaren åt mellan våra respondenter, Fanny motiverar detta genom att säga: ”jag gillar ju att lära mig och så, för att utbilda mig inför skolan och högstadiet och så”, två av respondenterna motiverar sina svar genom att uttrycka att de har enkelt för de ämnen som de tycker bäst om, Freja uttrycker att hon har lätt för matematik på grund av att ”jag har tränat och så är min morfar och farfar jätte bra på matte”. Fiona förklarar att matematik är favoritämnet på grund av att hon hela tiden får lära sig nya och svårare tal, detta tolkar vi som att hon tycker att det är roligt att utvecklas och känna att hon blir bättre. Pelle som även han hade matematik som favoritämne uttrycker sig på liknande vis, att det är känslan av att lära sig nytt och ta sig till en annan nivå som är det roliga med matematiken, ”det är roligt för att man hela tiden lär sig nya saker och det är roligt när man kommer på olika knep”. Frida svarade att träslöjd var rolig eftersom hon ansåg att läraren i detta ämne var snäll och att göra fel var inte förbjudet vilket hon däremot upplever att det var i matematikundervisningen. En faktor till att Frida upplever detta kan förklaras genom att hon i matematiken inte har fått den positiva förstärkning som är nödvändig för att upprätthålla ett intresse för ämnet. Fridas intresse för träslöjden kan ha påverkats av att läraren i detta ämne fungerar som en positiv förebild och att hon i träslöjden får bekräftelse på det hon gör.

Patrik ansåg att SO var roligt eftersom han i detta ämne får lära sig om kartor och städer, att han i detta ämne får skriva om olika länder som han själv besökt. Pontus hade idrott som favoritämne och nämner att han tycker att det är roligt för att på idrotten ”får man göra olika lekar, och att man får göra lite vad som helst”. Per hade engelska som favoritämne, han anser detta vara roligt eftersom han är bra på engelska, att han har lätt för att lära och kan i detta ämne hjälpa sina klasskompisar. Varför våra respondenter tycker att en del ämnen är roligare än andra beror på olika faktorer men det som är mest framträdande är att inom matematiken får de känna att de utvecklas. Vi tror att barnen i vår studie anser att matematik är roligt eftersom de får uppmuntring i form av att ta sig till nästa nivå samt att de kan se nyttan av att kunna räkna, detta kopplar vi till SCCT teorin. Teorin förklarar att ett intresse bibehålls genom att en person får uppmuntran och bekräftelse samt att individen ser nyttan i intresset.

Ingen av våra respondenter kan minnas att de i skolan har pratat om yrken, en nämner att de med klassen varit på besök på brandstationen vid ett tillfälle och en nämner att det varit en polis som besökt skolan och pratat om yrket.

5.3 Barnen och deras fritidsintressen

Under denna rubrik kommer barnens fritidsintressen och aktiviteter redovisas för att i ett senare skede kunna koppla även detta till barnens drömyrken. Det redovisas för hur barnen själva tror att intresset skapats. Finns det någon koppling mellan fritidsintresse och drömyrke?

Samtliga respondenter utövar någon typ av idrott på fritiden, pojkarnas idrottsliga sysselsättning är fotboll och tennis medan tjejerna är aktiva inom volleyboll, dans och truppgymnastik. Både Per och Pelle tycker om att spela tevespel, Fiona är intresserad av att bygga vilket även kan kopplas till att träslöjd var favoritämnet i skolan. Hon berättar att hon bygger olika saker så som lådbilar, hundkojor och dockor. När det kommer till Fionas intressen kan vi se en koppling mellan hennes och mammans intressen de säger båda att de tycker att det är roligt att bygga. Både Fiona och Fanny har måla som intressen men ingen av flickorna nämner att bild är ett favoritämne i skolan. Fiona och Frida går på fritiden i musikskola, Fiona spelar cello och Frida spelar piano, varken Fiona eller Frida nämner inte heller musikundervisningen på skolan som någonting de ser som roligt, Frida nämner däremot att ett av de ämnen som hon inte tycker är roligt i skolan är musik. Intresset för att spela instrument säger båda flickorna uppstått genom att föräldrarna har föreslagit att de ska börja spela.

Fritidsintressena har för barnen olika syften, Frida säger att dans är roligt för att ”det är roligt att röra på mig till bra musik”, och Fiona säger dans bidrar till ”att man får lära sig att röra kroppen samtidigt”. Frida förklarar att hon var så liten när hon började med dans men att hennes mamma sett en annons i lokaltidningen och såg där att de kände dansläraren, det var på grund av detta som Frida började med dans. Fiona har nyligen slutat med fotboll och istället enbart valt att fokusera på volleyboll hon uttrycker att hon föredrar volleyboll före fotboll ”för då rör man inte varandra, man tacklas inte”.

I: Vad är det som är roligast med volleyboll?

F: Det är att man får röra på sig och jag tycker att det är ganska roligt när man får tävla och ja...se vad man kommer på för plats och lite sådär. Och så är det inte så många på vår skola som spelar det.

5.3.1 Rollmodellernas betydelse för fritidsintresse

Pontus 9 år

I: Du sa att du spelar både fotboll och tennis, hur blev du intresserad av dessa sporter?

P: Fotboll för att mina kompisar spelade det och tennis för att, jag vet faktiskt inte, jag var så liten när jag började men jag tror att jag tyckte det var roligt och fortsatte med tennisen. I: Är det någon i din familj som spelar tennis?

P: Ja mamma spelar nu och pappa har spelat och sedan min lillebror har precis börjat, han är med på lördagar med de små barnen.

Både Pontus mamma och pappa tränar tennis vilket visar på att de har en stor roll i Pontus val av fritidsintresse. Enligt Bandura (Karlsson 2007, 470-471) är modeller (förebilder) någonting som spelar en stor roll för inlärning, här ser vi tydligt att det är föräldrarna som egenskap av förebilder i Pontus närhet som påverkat.

Samtliga pojkar ansåg att det var roligt med sport, två av pojkarna nämner även att lagkänslan är viktigt. På frågan hur intresset uppkommit ger barnen olika svar, vissa var så unga när de började med sina aktiviteter att de inte minns varför de började, vissa fritidsintressen nämner barnen har uppstått genom att de sett reklam för idrottsföreningar i lokaltidningen och på så vis börjat en ny aktivitet. Samtliga pojkar nämner att intresset för fotboll har uppstått genom att deras kompisar spelat, även en av flickorna nämner att anledningen till att hon börjat med sina fritidsaktiviteter är på grund av att hon tittat på sina kompisars uppvisningar och blivit tillfrågad av sina vänner om hon är intresserad av att börja.

De intressen som barnen har och hur dessa har uppstått och bibehållits kan förklaras genom teorin SCCT som förklarar att individer bibehåller sina intressen då de får bekräftelse på att det dem gör är bra och att intresset kan bidra med någonting positivt (Patton, McMahon 2006, 85).

Pojkarnas fritidsintressen fotboll, tennis, tevespel, fiske och innebandy kan ses som könsstereotypa, bland flickorna är det främst dans som ofta ses som typiskt kvinnligt.

5.4 Barnen och deras tevetittande

Under denna rubrik presenteras barnens favoritprogram och hur ofta de ser på teve. Vad barnen ser som intressant och roligt med de olika programmen kommer redovisas i detta avsnitt. Genom presentation av barnens tevetittande kommer vi kunna se om det finns kopplingar till de drömyrken och de intressen som barnen har.

På frågan vad barnen har för favoritteveprogram svarar Fiona att hon har Jesse som favorit program, programmet handlar om en tjej som arbetar som barnvakt i New York. Hon motiverar sitt svar med att hon tycker att serien är rolig och det är därför hon ser den som bra. Fiona säger även att ett av hennes favoritteveprogram är Fixa rummet, hon säger att ”programmet är bra för att man lär sig att inreda och bygga”. Här kan vi se att Fionas favoritteveprogram kan kopplas till hennes intressen för att bygga. Fiona och Frida säger att de har SOS som favoritprogram, Frida säger att ”det är spännande att se vad som hänt och spännande att få se hur de jobbar” flickorna är speciellt intresserade av hur polisen och ambulansförarna arbetar. Fanny har Flyg 29 saknas som går på Disney Channel som favoritprogram, hon säger att det är ett bra program ”för att det är spännande, man kan lära sig själv om man kraschar, hur man ska överleva”. Freja har däremot inget favoritteveprogram. Bland pojkarna är det Gladiatorerna, Ninja-Warrior och Idol som är favoritteveprogrammen. Pontus brukar även se på fiskeprogram och tycker att detta är roligt eftersom han då får se när proffsen fiskar, här ser vi en koppling till Pontus fritidsintresse. Pojkarna tycker att de tre programmen, Gladiatorerna, Ninja-Warrior och Idol är roliga program att titta på eftersom pojkarna i dessa program får följa personerna som deltar och hur det går för dem i tävlingarna.

Flickorna väljer att se på program som de kan ha nytta av när det kommer till deras fritidsintressen, de ser även på program som har en tydlig koppling till yrken som enligt dem verkar spännande och program som enbart har underhållning som syfte. Pojkarna väljer att se på

program som kretsar kring tävlingar på olika vis, och även program som relaterar till deras fritidsintressen. Samtliga barn ser på teve 1-3 timmar dagligen. Teven kan vara ett verktyg för barnen att forma sin identitetsutveckling genom de karaktärer och händelser som de ser på teven. Det kan även vara via teven som barnen ser och sorterar bort yrken som de inte anser passa med deras självbild. Teven kan fungera som en informationskälla för att barnen ska kunna få vetskap om olika typer av yrken. En risk med att barnen endast får information om yrken via teven är de stereotypa bilder som ofta visas och framhävs, Flodins (1986) studie visar på att barn i 11-årsåldern är mer påverkningsbara av tevens informationsflöde än vad äldre barn är. Däremot kan tevetittandet bidra till att barnen får en mer komplex bild av hur livet verkligen ser ut. Många av barnen i vår studie ser på reality-program och program som skildrar yrkesutövning i verkliga livet.

5.5 Barnens tankar om framtid och yrkesdrömmar

Under denna rubrik kommer barnens syn på olika yrken presenteras det kommer även redovisas hur barnen resonerar kring olika yrken. Vilka tankar barnen har kring olika yrken kommer kopplas ihop med deras intressen, favoritämnen samt förebilder. Vi kommer koppla det barnen sagt under intervjuerna till våra valda teorier för att kunna få förståelse för barnens resonemang.

5.5.1 Pojkarnas resonemang

Två av pojkarna drömmer om att bli idrottsproffs, Patrik vill bli fotbollsproffs och Pontus vill bli tennisproffs, pojkarna har förebilder som de ser upp till inom de olika idrotterna. Pontus har även föräldrar som är aktiva inom tennisen vilket ses som en nära rollmodell, idrottsstjärnorna fungerar som modeller med status och makt och de har egenskaper som barnen ser upp till. Pojkarnas idoler innefattar enbart idrottsutövare inom de sporter som pojkarna själva är aktiva. Anledningen till varför pojkarna ser upp till dessa spelare beskrivs av pojkarna med att de är ”häftiga, coola och grymma”. Flickorna har till skillnad från pojkarna enbart musikartister som idoler.

Vi kan även se en koppling mellan pojkarnas drömyrken, favoritämne i skolan och deras fritidsintressen. Pontus drömmer om proffsyrket men säger att han tror han kommer arbeta som bonde, detta kan analyseras genom Gottfredsons teori, där individen prövar sina mest önskvärda alternativ mot verkligheten. Pontus nämner även att ett drömyrke för honom är att bli brandman, Pontus har uteslutit detta yrke, han förklarar att han är för svag för att klara av yrket som brandman. Även här har han kompromissat bort ett yrke då hans självbild begränsar honom, han anser sig inte besitta den fysiska kompetens som krävs för yrket.

En kompromiss görs då individen avstår från sitt högst önskade alternativ för något som individen ser som mer realistiskt. Även hos Patrik kan vi se att denna kompromiss görs då han tror att hans framtida yrke är polis eller brandman, intresset för polisyrket nämner han kommer ifrån att hans moster arbetar som polis. Att Patrik vill arbeta som polis kan kopplas till rollmodeller i hans närhet i form av hans moster. Pelle drömmer om att i framtiden kunna resa och slappa, när frågan preciseras till yrke säger han att han vill arbeta som snickare då det är bra att kunna göra arbeten själv i hemmet.

Patrik 10 år

I: Vad drömmer du om att göra när du blir stor?

P: kanske inte tennisproffs för det är för svårt att bli men fotbolls proffs hade varit roligt. I: Jaha, är det lättare att bli fotbollsproffs än tennisproffs?

P: Ja, dom är ju många fler i varje lag och det är inte så många som blir riktigt bra i tennis. Patrik resonerar vilket av sina två drömyrken som är mest realistiskt och gör en kompromiss mellan dessa två. Patrik ser en begränsning även när det kommer till att bli fotbollsproffs vilket bidrar till att han istället tror att hans framtida yrke kommer bi polis.

Per drömmer om och tror att han kommer arbeta som veterinär, Per ser veterinär som realistiskt och har inte gjort en kompromiss när det gäller hans drömyrke. Enligt Gottfredson blir barn i 9-13-årsåldern medvetna om kopplingen mellan utbildning, yrke och inkomst. Ser man till Pers favoritämnen och intressen ser vi ingen koppling till hans drömyrke, detta kan genom förklaras genom att han ännu inte kopplar ihop utbildning med yrke. Pelle är inte lika specifik i beskrivningen av sitt drömyrke, han förklarar att han vill ha ett yrke där han kan resa runt i

världen och njuta av livet. Att Pelle ännu inte kan specificera ett drömyrke kan bero på att han ännu inte utvecklat sin kognitiva förmåga att förstå vad olika yrken innebär. Pelle utgår från sin egen självbild och sina egna värderingar när han försöker definiera vad han vill ha ut av ett framtida yrke.

5.5.2 Flickornas resonemang

Fiona drömmer om att bli president i USA eller ambulanssjukvårdare. Fiona är 9 år vilket enligt Gottfredsons teori kan förklara att hon ännu inte har kompromissat bort yrken som inte är realistiska. Fiona har att snickra och bygga som intresse samt favoritämne i skolan hon har även nära rollmodeller i hemmet med samma intresse, trots dessa faktorer så har Fionas yrkesdrömmar inte påverkats av dessa. Fionas favoritteveprogram är SOS vilket kan kopplas ihop med att hon drömmer om yrket som ambulanssjukvårdare, även drömmen om yrket som president kan kopplas ihop med Fionas tevetittande då hon via Lilla Aktuellt sett Barack Obama och blivit inspirerad. Fiona ser ingen begränsning i könstillhörighet gällande drömmen om att bli president, det har hittills inte varit någon kvinnlig president i USA. Fiona kan fortfarande vara omedveten om män och kvinnors olika förutsättningar i samhället vilket bidrar till att hon ser yrket som möjligt trots att ingen kvinna ännu har varit president i USA. Fiona är inte heller medveten om att för att bli president i USA är kravet att vara född i landet.

Frida vill bli en känd dansare, på frågan vad hon tror hon kommer arbeta med i framtiden blev svaret danslärare. Frida drömmer om att bli känd dansare i USA men tror däremot att hon kommer arbeta som danslärare för barn i Sverige, här kan man se en kompromiss som Frida gör för att hennes yrkesambition ska bli mer realistisk. Vi kan se en koppling mellan Fridas drömyrke, hennes fritidsintresse och förebilder. Frida berättar om sin danslärare som arbetat med professionell dans i USA, vi kan se att förebilden både är en modell i Fridas närhet, en statusmodell och en modell som har en könslig likhet. Frida nämner även att ett pojkband är förebilder för henne när det kommer till intresset för dans, hon säger att hennes dröm är att göra samma sak som de. Pojkbandet som rollmodell har inte en könslig likhet med Frida.

Fanny drömmer om arbetet som frisör, detta grundar sig i hennes intresse för hår samt att hennes morfar arbetar som frisör. Fannys morfar fungerar här som en nära rollmodell och att hon

fått bekräftelse och uppmuntran för sitt intresse för hår gör att hon bibehåller intresset. Fanny nämner även att hon hade kunnat tänka sig arbetet som förskollärare, denna tanke grundar sig i att hon hade en förskollärare som hon såg upp till, flickan har många tankar kring hur det skulle vara att arbeta som lärare ”man vill ju inte heller vara en sträng lärare... så man blir ju lite skakig såhär, är jag sträng eller inte? Vad barnen tycker...”.

5.5.3 Icke acceptabla yrken

Yrken som inte ses som intressanta hos pojkarna i undersökningen var att arbeta som kassabiträde, renhållningsarbetare, ridproffs, vaktmästare samt snickare. Dessa yrken ses som ointressanta av pojkarna eftersom de upplever dessa yrken som monotona och stillasittande. En av pojkarna har svårt att motivera varför ett yrke är ointressant, pojken menar att det helt enkelt verkar tråkigt. Yrken som flickorna i vår undersökning såg som ointressanta och inte önskvärda var brandman, läkare, arbete inom bilindustrin, bikinimodell, sjuksköterska, frisör och affärsbiträde. Flickornas ser dessa yrken som stressiga, enformiga, konstiga och obehagliga. Fanny nämner att hon inte vill arbeta som polis eftersom hon inte vill göra någon illa vilket hon föreställer sig att man gör vid ett gripande då hon sett det på teve. Flickan som anser att arbetet som bikinimodell inte är önskvärt uttrycker sig på följande vis ”jag vill aldrig jobba som en modell som går i bikini, det känns konstigt”. Pojken som bedömer yrket ridproffs som icke acceptabelt säger ”Jag tror att man får lägga ner så mycket tid på alla hästarna och man är inte hemma så mycket”. När det kommer till kassaarbete resonerar en av pojkarna följande på frågan varför inte det arbetet är önskvärt ”dom sitter ju där hela dagarna, det verkar inte så roligt”.

Vi kan inte se någon tydlig koppling mellan de yrken som barnen ser som oacceptabla och vilket kön de tillhör, både pojkarna och flickorna väljer bort yrken som traditionellt hör till deras biologiska könstillhörighet. Bland tjejerna är det yrkena brandman och arbetet inom bilindustrin som skulle kunna kopplas till begränsning efter könstillhörighet. Många av de yrken som barnen ser som oacceptabla är lågstatusyrken, detta skulle kunna förklaras genom ett av Gottfredsons stadier av begränsning där barn i åldern 6-8 år blir medvetna om könsroller och vad som är lämpligt för respektive kön samt begränsning efter sin sociala tillhörighet.

5.6 Sammanfattning

På frågan vad barnen tyckte var roligt i skolan blev svaren från tre av flickorna att det var matematik som var roligast, två av flickorna såg även träslöjd som ett roligt ämne, även SO såg tre av flickorna och en av pojkarna som roligt. När det kommer till vad pojkarna ansåg roligast i skolan blev svaren att idrott och rast, en av pojkarna nämnde även matematik och engelska. Varför vissa ämnen var roligare än andra uttryckte barnen på olika vis, vissa tyckte att ett ämne var roligt för att de hade lätt för ämnet, andra anser att vissa ämnen är roliga av den anledningen att barnen känner att de får utvecklas. Samtliga respondenter utövar någon typ av idrott på fritiden, pojkarnas idrottsliga sysselsättning fokuseras på fotboll och tennis medan flickorna är aktiva inom volleyboll, dans och truppgymnastik. Varför dessa olika sporter ses som roliga beskriver barnen på olika vis, flickorna anser det vara roligt för att läsa sig nytt samt för att röra på sig, pojkarna nämner även att det är viktigt med lagkänslan som man får i ett lag. Barnens fritidsintressen har på olika vis uppstått via familjens kontaktnät, intressen har även uppstått genom att barnen sett på olika program på teve. Barnens tevetittande befinner sig på en nivå av en till tre timmar per dag.

Två av pojkarna har att bli proffs som drömyrke, en av pojkarna vill bli fotbollsproffs och den andra vill bli tennisproffs. En av dessa två pojkar tror att han kommer arbeta som bonde och den andra tror att hans framtida yrke kommer bli snickare. En annan pojke drömmer om att arbeta som polis eftersom hans moster är polis, samma pojke kan även tänka sig att arbeta som brandman på grund av att han ser det som ett häftigt yrke, en annan av pojkarna har veterinär som drömyrke och han tror detta kommer bli hans framtidsyrke. Flickornas drömyrken är president, eller ambulanssjukvårdare, en annan flicka vill bli en känd dansare, på frågan vad hon tror hon kommer arbeta med i framtiden blev svaret danslärare. En av flickorna drömmer om arbetet som frisör och förskollärare. Ett yrke som två av flickorna anser intressant var arbetet som nöjesjournalist. Yrken som inte alls ses som intressanta hos pojkarna var kassabiträde, renhållningsarbetare, ridproffs, vaktmästare och snickare. Yrken som flickorna ansåg ointressanta och inte önskvärda var brandman, läkare, arbete inom bilindustrin, bikinimodell, sjuksköterska, frisör och affärsbiträde.

När det kommer till pojkarnas idoler innefattar dessa enbart idrottsutövare inom de sporter som pojkarna själva är aktiva, flickorna har till skillnad från pojkarna enbart musikartister som idoler. Flickornas och pojkarnas förebilder innefattar individer som de någon gång i livet har träffat, barnen har olika förebilder som på olika vis har påverkat dem till att tycka att vissa intressen och aktiviteter är roliga.