Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Vikariepool bestående av elever på
Barn – och fritidsprogrammet
Pool of substitute employees consisting of students from
the Child and Leisure program
Liliana Bubalo
Lärarutbildning 90hp 2009-02-12
Examinator: Bengt-Olof Bergfeldt Handledare: Therese Vincenti-Malmgren
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever för att söka jobb/vikarie.
Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät med frågor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever från Barn och fritidsprogrammet och de tillfrågade eleverna är från tre olika årskurser. Dessutom har 29 anställda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrågats.
De teorier jag har använt mig av, när jag analyserat mitt material är bland annat Skollagen och läroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ”rollövertagande”, Durkheims ”funktionstänkande”, pedagogens John Deweys teori – ”learning by doing”, det entreprenöriella lärandets pedagogiska form, samt nya samhällsteorier om barnuppfostran för barn födda på 90-talet.
Jag har i undersökningen kommit fram till att det finns ett stort intresse bland Barn och Fritidsprogrammets elever för att ha en vikariepool på skolan. Personalen inom förskole- och fritidsverksamheten är också intresserade och skulle kunna tänka sig att kontakta och anlita vikarier genom BF:s vikariepool.
Nyckelord: arbetsplatsförlagd utbildning, arbetsmarknad, Barn och fritidsprogrammet, entreprenörskap, samhällsförändringar, socialisering och vikariepool.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Syfte och frågeställning... 9
1.3 Begreppsdefinition ... 9
2. Litteratur och tidigare forskning ... 11
2.1 Nationella styrdokumenten ... 11
2.1.1 Skollagen och Lpf 94... 11
2.1.2 BF:s programmål ... 11
2.2 Samhällspåverkan på individen... 12
2.2.1 Symbolisk interaktionism och rollövertagande ... 12
2.2.2 Individens utveckling och handlande ... 13
2.3 Lärandet i samspel med omgivningen... 14
2.3.1Individens aktivitetsinlärning ... 14
2.3.2 Entreprenörskap och lärande ... 15
2.4 Curlingföräldrar, generationen ”Y”, 90-talister... 17
2.5 Forskning om vikariepoolen ... 19
3. Metod ... 21
3.1 Val av metod ... 21
3.2 Pilotstudie ... 22
3.3 Urvalsgrupper och genomförande ... 22
3.3Resultatbearbetning... 23
4. Resultatpresentation ... 25
5. Analys av resultat... 31
5.1Elevernas vilja att komma ut i arbetslivet ... 31
5.2 Kompetensen... 32
5.3 Vikare från BF ... 33
5.4 Användning av vikariepoolen ... 34
6. Sammanfattning och diskussion... 37
7. Förslag till framtida forskning ... 39
1. Inledning
I detta arbete har jag undersökt möjligheter att starta och driva vikariepooler med skolans BF (Barn och Fritidsprogrammet) elever. Förskolor, fritidsverksamheter och andra intressenter ska kunna vända sig till oss på BF om de är i behov av vikarier eller timanställda. Fördelarna är flera, liksom vinnarna. Verksamheterna får vikarier och kan tidigt ta upp kontakter med framtida medarbetare. Eleverna får möjlighet att tjäna lite extra pengar under sin utbildning. Skolan får mer motiverade elever om de under sin utbildning får erfarenheter och knyter kontakter med arbetsplatser, för eventuell anställning i framtiden. Då barnkullar i lägre åldrar ökar så är framtiden för BF:s verksamhetsområde följaktligen ljus.
Jag träffar många före detta elever från BF och under samtalen framkom det att många av våra elever lämnar gymnasiet och går efter studenten en oviss framtid till mötes. En del läser vidare, andra måste pröva nya yrkesinriktningar och bara ett fåtal får en chans att arbeta som barnskötare eller som fritidsledarassistententer, d v s. arbete som de faktiskt har en utbildning för. Många är länge osäkra på vad de vill arbeta med, och förvisas till arbetslöshet. Som läget är i dag är det även hård konkurrens om eleverna som söker till gymnasiet. Jag tror att vi på Selma Lagerlöfsgymnasiet skulle kunna förbättra våra konkurrensmöjligheter. Följaktligen om vi kan ge eleverna verktyg som kan leda till arbete efter avslutad utbildning, så kommer fler av dem att vilja söka gymnasieutbildning hos oss. Det som krävs är fler och bättre kontakter såväl som relationer med arbetsplatserna.
1.1 Bakgrund
När jag funderade på vad jag skulle kunna jobba med i mitt examensarbete, dök det av en slump uppen intressant artikel. I artikeln från Aftonbladet stod det:”Nu föds allt fler bebisar - För första gången sedan 1997 kommer antalet som föds att vara fler än de som dör.” I år föds 3000 fler barn jämfört med i fjol.” (Zachrisson, 25 sept. 2002) Jag tänkte att det kan vara något att titta på och framförallt kanske dra fördel av på min egen arbetsplats, Barn- och fritidsprogrammet. Möjligheten att få fler sökande elever till programmet blir förmodligen större om det finns arbete efter studenten, avslutad utbildning. Jag sökte vidare på Internet och fann en nyare artikel från Sydsvenskan - Lund om att: Rekordmånga barn föds i Lund (Rehnquist, 16 nov. 2006). I artikeln stod det att det föddes rekordmånga barn på Universitetssjukhuset i Lund år 2006. Man måste gå tillbaka till 1970-talet för att hitta jämförbara siffror. Det finns också i samma artikel en prognos om antalet förlossningar, gjord av Lunds förlossningsöverläkare och en barnläkare från Malmö. De beräknar att antalet
nyfödda kommer att fortsätta ligga på en hög nivå till 2013 - då prognosen upphör (Rehnquist, 16 nov. 2006). Detta var intressanta artiklar, så jag ville se om det fanns någonting dokumenterat på Statistiska centralbyrån (SCB) om ökning av barnkullar. Där har man gjort en uppskattning, eller som de kallar det Befolkningsframskrivningar, som ska gälla år 2008-2050, och enligt denna prognos ska barnafödandet fortsätta att öka i framtiden. Barnafödandet har ökat allt sedan bottenåret 1999. År 2007 uppgick det summerade fruktsamhetstalet till 1,88 barn per kvinna. Detta är den högsta nivån sedan år 1994. Ökningen beräknas fortsätta stiga fram till omkring år 2020 då förväntas barnafödandet nå en topp på ca 115 000 födda barn (SCB, 2008). Enligt SCB tror man att större barnkullar kommer att innebära ökad press på förskolan. Eftersom barnafödandet ökar konstant så är sannolikheten stor att behovet av barnskötare kommer att öka, och då är detta ett ypperligt tillfälle att marknadsföra våra elever som lov- och sommarvikarier och som arbetskraft då de går ut gymnasiet.
Fler har fått upp ögonen för en alltmer ökade efterfrågan på barnskötare. För att möta denna efterfrågan har Barnskötarutbildningen på Tech Futurum i Landskrona annonserat att man kan söka utbildningen hos dem till vt 09. Barnskötarutbildningen är eftergymnasial, på distans och väldigt eftertraktad (enligt anställda på Tech Futurum). Den vänder sig såväl till de som vill bli barnskötare som till dem som önskar kompetenshöjning inom yrket. Skolverket har beviljat medel för utbildningen som startar i januari 2009, vilket kanske bekräftar att efterfrågan på barnskötare förväntas öka (www.teachfuturum.se).
Jag har i mitt arbete, som lärare på BF, besökt våra elever ute på APU (arbetsplatsförlagd utbildning) och träffat många anställda/ansvariga handledare, som berättat lite om elevens prestation men även om den egna verksamheten. Efter att ha fört en diskussion kring framtiden om hur det är att hitta vikarier eller tillfällig personal, har det enligt min mening framkommit att det är lite problematiskt att hitta vikarier för kortare perioder. Det förekommer också att handledarna ringer oss lärare på BF, för att vi ska förmedla kontakt med elever för vikariat. Urvalet av elever kan på detta sätt bli subjektivt och jag själv tycker att alla intresserade elever skall ges möjlighet för vikariat om de själva vill. Jag har därför under mina APU-besök HT08 implementerat min idé och försökt väcka intresse för ett alternativt samarbete mellan skolan och barn- och fritidsverksamheter i Landskrona. Den här verksamheten kan organiseras och skötas på ett annat sätt, vi på BF kan driva en vikariepool!
Visionen med BF-vikariepool är att vara tillgängliga för kommunens förskolor och fritidsverksamheter med vikarier både för kortare och längre vikariat när behov uppstår. Vikariepoolen kommer att tillhandahålla elever under utbildning som barnskötare, fritidspedagogsassistenter och badvaktsassistenter från BF. Verksamheter kan själva ringa eller mejla eleven. Möjligheten är då större att få ”rätt” vikarie på plats för ett par timmar, men kanske också vikariat som avser lov och sommarlov.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever, för att söka jobb/vikarie. Jag vill också undersöka om elever på BF är mogna för att ta det här steget ut i arbetslivet under sin utbildning.
Frågeställningar
• Finns det ett intresse och behov bland elever inom BF – programmet för att medverka i en vikariepool?
• Vill eleverna komma ut i arbetslivet under sin utbildning?
• Är personalen inom förskole- och fritidsverksamheten intresserade och har behov av denna typ av vikarieanskaffning?
• Är vikariepoolen en modell som kan bereda våra elever tillfälle att komma ut på arbetsmarknaden inom det egna yrkesområdet, d.v.s. verkligen föra samman ämneskunskap och yrke? Vilka andra fördelar finns det med den här modellen?
1.3 Begreppsdefinition Vikariepool
Det är inte vetenskapligt klarlagt vad en vikariepool är för något. Förklaringar som jag har hittat på Internet ger mer information om vad de har att erbjuda än vad det betyder. Vikariepoolen är ett användningsområde som komplement till arbetsförmedlingen där man har specialiserat sig på ett område för att arbetsgivarna lättare ska hitta den kompetensen man behöver. Vikariepoolen har oftast till uppdrag att förmedla personal till förskolor och fritidsverksamheter. Uppdragen är ofta korta och passar personer som vill ha ett extraarbete och har möjlighet att disponera över sin tid.
2. Litteratur och tidigare forskning
Jag har i följande kapitel valt att presentera nationella styrdokument för gymnasieskolan, teorier och litteratur som ligger till grund för syftet i undersökningen, och som används vid analys av examensarbetets resultatredovisning. Samspel, interaktion, motivation är ämne som beskrivs på olika sätt beroende på om författaren är, pedagog, sociolog eller samhällsforskare. Jag har även använt texter hämtade från Internet. Samtliga teorier fokuserar på individens utveckling och samspel med sin omgivning och på de faktorer som påverkar elevernas, men även arbetsgivarnas intresse och motivation att tillhöra en vikariepool.
2.1 Nationella styrdokumenten 2.1.1 Skollagen och Lpf 94
Inom skolväsendet talar man ofta om vikten att följa skollagen och läroplanen och betydelsen av att lärandet sker i olika samanhang. I Skollagens 2§ står det följande: ”Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar” (Skollagen, 1985:1100). Även i läroplanstextens avsnitt ”Huvuduppgift för de frivilliga skolformerna” står det tydliga riktlinjer för hur man förmedlar kunskaper och skapar förutsättningar för att eleven ska utvecklas i sitt lärande. ”Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. Skolan har som uppgift att till elever överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället” (Lpf-94, s.44). I läroplanen uppmanar man också till komplettering av kunskapen genom andra former som tex. APU eller varför inte genom riktigt arbete. ”Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som elever kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Därvid skall skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har bl.a. i arbetslivet.” (Lpf-94, s.45).
2.1.2 BF:s programmål
I BF:s programmål ger man tydliga ramar om hur utbildningen ska vara utformad och vilka möjligheter som finns, att komma i kontakt med arbetslivet, genom den arbetsförlagda praktiska utbildningen (APU), men man lämnar utrymme för andra former också.
”Barn- och fritidsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete med människor i alla åldrar inom pedagogiska och sociala yrkesområden samt inom kultur- och
fritidssektorn. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. Kännetecknande för de verksamheter som barn- och fritidsprogrammet utbildar elever för, är arbete i lag och samverkan mellan olika yrkesgrupper. I utbildningen har elevernas medverkan vid valet av arbetsformer och innehåll i studierna en särskild pedagogisk innebörd, med tanke på kommande yrkesutövning. De grundläggande värden som återfinns i läroplanerna och de internationella överenskommelserna om de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter har en särskild aktualitet inom olika pedagogiska verksamhetsområden. Andra viktiga inslag i utbildningen är hur människor påverkas av den fysiska och psykosociala miljön, liksom ekonomi och miljöfrågor” (BF:s programmål – Skolverket).
2.2 Samhällspåverkan på individen
2.2.1 Symbolisk interaktionism och rollövertagande
Sociologen Mead beskriver i sina teorier hur individens utveckling påverkas och hur individen påverkas av andra individer och sin omgivning. Grundfrågan i Meads teoretiska perspektiv är: Hur blir en individ en unik individ, samtidigt som han blir samhällsmedlem? Mead menar att människor tolkar och definierar varandras handlingar i stället för att bara reagera på dem som yttre stimuli.
Symbolisering - Enligt Mead växer det medvetna jaget fram på grund av en social process. Det hela börjar när det lilla barnet upptäcker sig själv som en varelse med egna initiativ och åsikter genom interaktion med andra. Det är först i samspel med andra som individen upptäcker sina olikheter och likheter mellan sig själv och andra. Detta har individer större möjligheter till om de utvidgar de sociala kontakterna. Hela individens tillvaro är uppbyggd på relationer där det ingår att härma och spela roller. Mead säger att det är först i motsatsen till vuxna som barnet ser sig själv som barn, liksom föräldrar endast ser sig som föräldrar i relation till sina barn, (Månsson, 2003) eller som jag ser det att eleven ser sig som elev i relation till sina lärare/handledare.
Roller - Sociologen Mead tar upp en teori om rollövertagandet. En viktig del i dagens samhälle när man måste tillgodose många behov är just att ha olika roller, att inta en roll när man är elev, en roll som privatperson, en roll som arbetstagare - även när man ska förbereda sig inför olika uppgifter har man en roll. Rollerna är viktiga för samspelet mellan individerna, för utvecklingen för den enskilda individen men även som förebild för t.ex. ungdomar. Mead har en tes som utgör grunden för en förståelse av rollövertagandet. För att en individ skall utvecklas till en människa med medvetande och personlighet är tillgång till situationer där det
finns stimuli som påverkar individen, tex. på en arbetsplats (Månsson, 2003). Det är dessa situationer som blir grunden för det som Mead kallar Rollövertagandet. Detta ger i sin tur upphov till att objekt i omvärlden blir meningsbärande, de blir knutna till vad vi kallar symboler. Meningen blir då till ett medvetande om det egna jaget, jagmedvetande. För att bredda vägen för identitetens fullbordan behövs alltså de närmaste men också andra människor, offentlighetens liv, i arbete och andra institutioner. (Månsson, 2003). Man kan beskriva individens utveckling genom roller, de sociala relationer som individen är medveten om och hur dessa påverkar deras beteende och upplevelse, i olika faser:
- Medvetande (mind)
- Själv (selv) utveckla självroller, medvetande om hur mamma och pappa är, medvetande om hur personalen man jobbar med är, medvetande om sociala relationer
- Gest ( meningsfull gest) att nicka på huvudet (ja), vid handlande gentemot andra individer. – Signifikanta symboler är t ex när en gest har samma betydelse för två personer. Ordet ”hjälp” är ett nödrop som andra förstår (Månsson, 2003).
Även sociologen Bourdieu har teorier om att vår livsstil påverkas av människor vi umgås med och miljön som omger oss. Bourdieu förklarar detta med att vi har olika ”habitus”(hållning, yttre skick) men arenan där vi uppträder är ”fält”. Det är ”kapitalet” som vi värderar med. Med habitus menas att en individ kan agera och förhålla sig i olika sociala miljöer och att individen också kan påverka det med sin levnadsbana liksom hon med sitt habitus också formar strukturen och samhället. Bourdieu är pluralist (med det menar han att människor tvingas att göra många val). Vem är jag? Är en viktig fråga. Individen utvecklas via smaker, vem man är - vilken smak man har. Smaken förstärker jaget. Nya Hiphopkulturen är exempel på nya smaker, hur nya intressen och gemenskaper uppstår.(Månsson, 2003)
2.2.2 Individens utveckling och handlande
Durkheim tar upp i sin teori de sociologiska fakta som är relevanta för individens utveckling och handlande. Han tar även upp ett funktionstänkande som teoretiskt perspektiv på samhället, ett samhällstillstånd där det råder oklarhet om värden, mål och normer och där varje tillfredställt behov blir basen för nya krav. Alla förändringar och nya krav är utmaning för elever och ett stort steg i deras liv. I Durkheims sociologi är samhällsstrukturen ett tvingande, objektivt mönster, en uppsättning sociala fakta som utgör den oftast osedda ramen för mänskligt tänkande och handlande. Kulturlandskapet, stadens arkitektur och befolkningsfördelning är ett slags sociala fakta, språk, lagar, sedvänjor och kulturella
företeelser som för individen framstår som naturliga och självklart är riktiga ett annatexempel är kulturella trender och massbeteende och mode är ett tredje slag. Sociala fakta, som Durkheim menar, kan vara mer eller mindre påtagliga och beständiga, men att alla är de resultat av människors handlingar som förstärks, och som sedan formar den enskilde individen och dennes medvetande mer än individen själv i sin tur formar dem. Durkheim betraktar samhällets struktur som ett tvingande och tinglikt mönster utanför individen, uppbyggt av sociala fakta. Även om Durkheim ser institutioner och andra sociala fakta som resultat av mänskliga handlingar hävdar han att de bör betraktas som självständiga i förhållande till de enskilda aktörerna och att de aldrig kan förklaras utifrån individernas avsikter (Månsson, 2003).
Funktionalism
Durkheim utvecklade ett funktionstänkande som teoretiskt perspektiv på samhället, att samhällsutvecklingen består i en fortlöpande differentiering och specialisering – arbetsdelning. Någon individualitet i tanke och handling uppmuntrades inte, men med en ökande arbetsdelning frigjordes individer från gruppens direkta övervakning och kontroll. Samhället övergår då enligt Durkheim från en mekanisk till en organisk form för sammanhållning. Detta leder till att individens frigörelse från ett förtryckande kollektiv har en baksida i form av rotlöshet och ensamhet. När gamla tätt sammanvävda nätverk som familje- och bygemenskaper löses upp blir det omöjligt att uppehålla traditionella normer och värdeskalor. Individen hålls inte längre tillbaka av kontrollerande moralregler och auktoriteter. Istället utvecklas ett ideal om ständigt överskridande, men även människors behov av socialt skapande, leder till överskridandet av alla gränser. Det blir ett akut problem i våra dagar då ett sammanbrott av den traditionella sociala kontrollen sammanfaller genom att vi har utvecklat ett ekonomiskt system som förutsätter en ständig expansion av behoven. Vi får ett samhällstillstånd där det råder oklarhet om värden, mål och normer och där varje tillfredställt behov blir basen för nya krav. Durkheim kallar detta tillstånd anomi (Månsson, 2003).
2.3 Lärandet i samspel med omgivningen 2.3.1 Individens aktivitetsinlärning
Dewey är en av de pedagoger som under 1900-talet har utvecklat en ny sorts pedagogisk form. Med motton som självstyrt lärande, uppgiftsbaserat och arbetsplatsförlagt lärande,
undervisar och handleder. Dewey utvecklade ett nytt pedagogiskt tänkande där lärandet definitivt är en process som går hand i hand med samhället. ” Genom att barnets begåvning stimuleras av de krav som ställs i den sociala situation där det befinner sig kan barnet uppnå den verkliga utbildningen. Genom dessa krav stimuleras barnet att handla som en medlem av en gemenskap, att träda ut ur sin ursprungliga begränsning när det gäller handlingar och känslor och att uppleva sig själv med utgångspunkt från det som gagnar den grupp barnet tillhör. Av de reaktioner man får som svar på sina handlingar lär man sig vad handlingar innebär socialt sett” (Dewey, 1980 sid.39). Pedagogen och filosofen John Dewey, är en pedagog som betydde mycket för förändringen i den svenska skolan. Han kan ses som en central utgångspunkt för 1900-talets strävande att koppla utbildning till det demokratiska styrelsesättet och demokratins fördjupning via utbildning. En av Deweys mest genomgående projekt var hans försök att kombinera den tyska idealismens idé om att utveckla varje person i sin egen takt. Dewey förkastade det arbete som har bedrivits i skolorna för att bevara traditioner. Istället införde han en teori där elever skulle fostras för att möta framtiden. Dewey sökte en syntes mellan teori och verklighet, ett motsatspar som är särskilt aktuellt i nutida pedagogik och som har med uppgiftsbaserat lärande att göra. Sådan teori har sina rötter i en filosofisk riktning och kallas pragmatism. Enligt pragmatismen är teorier verktyg och inte svar på våra gåtor, men de ska tillämpas (användas praktiskt) för att vara användbara (Egidius, 2003). Några av grunderna i Dewey undervisningsteori som kallas aktivitetspedagogik är:
- Eleverna skall tränas i samarbete för att nå gemensamma mål.
- Elevernas spontana och impulsiva aktiviteter ska vara grunden för inlärningen.
- Elever ska arbeta i grupper, vilket överensstämmer med många arbeten och verksamheter i samhället”(Egidius, 2003).
Deweys teori brukar kännetecknas av citatet ”learning by doing”. Det är ytterst relevant pedagogik för elever för att förbereda dem för arbetslivet och för att ge dem verktyg till att kunna förankra teorier i praktiken (Egidius, 2003).
2.3.2 Entreprenörskap och lärande
Den senaste förändringen inom skolans värld är tillämpningen av det entreprenöriella lärandet (EPL), som mer än någonsin ska bygga broar mellan skolan och näringslivet. Under läsåret 08/09 har vi introducerat arbetsmodellen på Bf och eleverna har jobbat enligt denna modell i en termin. Det entreprenöriella lärandet är en pedagogisk form som är en träning för entreprenörskap, dvs. att stimulera attityder, förmågor och förhållningssätt som ökar
entreprenörsandan (Peterson & Westlund, 2007). Entreprenörskapets främsta mål är att ge elever verktyg för framtiden och utbilda dem till ansvarstagande individer med god självkänsla och framtidstro, som har förmåga att reflektera och kommunicera i såväl tal som skrift, samt medvetet utvecklar sina talanger. Entreprenöriellt lärande präglas av ansvar, problembaserat lärande, samarbete och handledning. I entreprenöriellt lärande integreras pedagogik, arbetspsykologi och entreprenörskap i konkreta arbetsformer i skolan. Lärarna arbetar processorienterat och är handledare i elevernas utvecklingsprocess. Det entreprenöriella lärandet innebär kontakt med det lokala näringslivet i form av projektarbeten, studiebesök, APU m.m. Hur man planerar den här perioden, hur man tränar entreprenöriellt lärande, utkristalliserar vad som ger dem entreprenöriellt lärande (Peterson & Westlund, 2007). EPL lägger fokus på 22 kompetenser som elever ska utveckla för att stimulera sitt lärande. Dessa är grupperade i tre huvudområden:
1. Personlig ledarskap och självkunskap – det är grundläggande för utveckling av den enskilda individens inre livsvärld.
2. Ta-sig-församhet – innefattar den kompetens där individen ska ta sig för något och ta en idé från tanke till förverkligande.
3. Förändringskompetens och lärande – en kompetens där man lär sig bemöta och hantera förändringar dra lärdom av förändringar samt ha förmåga att lära nytt när det behövs. Här inkluderas personliga, och lokala förändringar. I de tre huvudområdena ingår 22 kompetenser som en elev bör utveckla, några av dem är bland annat:
• Självkänsla och självförtroende – Självkänsla handlar om hur vi känner oss själva, självkänslan är grundtonen i vår psykologiska existens och den kan utvecklas både kvantitativt och kvalitativt hela livet. Självförtroende är det vi är duktiga eller odugliga på, men självförtroende är en utanpåliggande inlärd kvalité. Dessa kompetenser kan utvecklas genom att vi frågar ”hur” så att eleverna får tänka till och att det utgår från deras tankar. Detta synliggör eleverna för oss och för varandra genom övningar i drama, värderingsövningar osv.
• Ansvarstagande – Att ha ansvar lämnar utrymme för att misslyckas. Att inte ”jaga” eleverna, de får själva ta ansvar för sitt arbete, sina studier, uppdrag. Genom detta förhållningssätt ger man eleverna utrymme till ansvarstagande.
• Medvetenhet om sina talanger –Alla har talanger. En talang är ingen cementerad egenskap eller fallenhet utan förändras med tiden. Ofta är det olika sammanhang som skapar förutsättningar för att just en specifik talang ska få växtkraft och utvecklas.
• Motivation och framtidstro – motivationen stimuleras när eleverna själva får inkludera sina drömmar, värderingar och talanger i lärandet. Motivationen ökar när eleven får komma med egna förslag och får respons på dessa. Framtidstron utvecklas när man kan se sig själv i ett meningsfullt och större sammanhang på längre sikt. Genom fältstudier, APU och kanske lite vikariat har eleven möjlighet att se sig själv i ett sammanhang.
• Kommunikationskompetens – är nödvändig för att stödja entreprenörsandan. Med samtal och diskussioner utvecklar man denna kompetens och kanlägga vikten på t ex. - att hantera och samspela med andras livsvärldar och respektera dem
- att förstå skillnaden mellan karta och verklighet
• Nätverkskompetens – I dagens moderna skola förekommer samarbete av många olika slag, elev – lärare – APU och på olika nivåer. Med denna kompetens utvecklar eleven sin förmåga i olika samarbetsformer med många nya gruppkonstellationer. Dagens yrkesliv präglas av olika former av nätverk där mängder av samarbete pågår. • Projekt- och organiseringsförmåga - Innebär en förmåga att organisera resurser för
att starta och utveckla resultat. De entreprenöriella eleverna har förmåga att både leda och att vara deltagare i projektet (Peterson & Westlund, 2007).
För att uppnå dessa kompetenser till entreprenöriellt lärande enligt Peterson & Westlund (2007) tillämpar man Gnosjöpedagogiken. Gnosjöpedagogiken är en naturlig utbildnings- och mötesform där eleverna utvecklar en vilja att hjälpa varandra och lär sig att se nyttan av det. Enskilda deltagare drar växelvis nytta av gruppens samlade kreativitet, nätverk och kunskap. Vid utvecklande av Gnosjöpedagogiken tas här utgångspunkten i Cafépedagogik:
”Varje elev får i Gnosjöpedagogiken på ett informellt, kravlöst, självstyrt och aktivt sätt arbeta med sina idéer och nätverk. Det egna deltagandet avgör ganska snart vilken nytta som genereras för var och en. Efter hand som formen används märks en tydlig ökning av viljan hos eleverna att bidra till andras utveckling” (Peterson & Westlund, 2007 s.75).
2.4 Curlingföräldrar, generationen ”Y”, 90-talister
Teman som ofta förekommer i aktuella samhällsvetenskapliga teorier handlar om hur samhället förändrats från grunden i en rad avseenden som barnuppfostran, föräldrarnas roll, samhällets roll och hur dessa påverkar, ställer indirekta krav på individerna att anpassa sin livsstil. Dessa infallsvinklar kommer att bidra till förståelse av begreppet curlingföräldrar och the Nexters/generation Y och hur dessa kan ha påverkat samhällssynen för barn födda på 90-talet.
Teorin om curlingföräldrar är namnet på ett sentida begrepp, myntat av den danske psykologen Bent Hougard (2004) utifrån författarens uppfattning hur uppfostran av barn födda på 90-talet har förändrats förhållandevis till andra generationer. Hougard baserar sina uttalanden om curlingföräldrar på egna erfarenheter som psykolog, då han under tio års tid arbetat med 600 barnfamiljer, enligt en artikel i Svenska Dagbladet (Carling, 12 jan. 2004). Curlingföräldrar beskrivs som föräldrar som i allt större omfattning lägger sig i sina barns liv och utveckling. Hougaards egen beskrivning av curlinguppfostran är; ”barnens väg blir sopad och slät och hålls fri från alla hinder, allting är bra och de små ska inte behöva tänka på annat än att, under bästa möjliga förhållanden, vara barn” (Hougard, 2004, s.61). Dessa ska inte behöva sakna något och de ska få uppleva tillvaron som lustfylld och stimulerande. Hougard beskriver det som att barnens tillvaro i samhället är som gulan i ägget. Hougard tycker inte att de här föräldrarna gör särskilt fel - curlingföräldern är ju i regel väldigt engagerad i sina barn - men följden av allt positivt de gör för barnen får inte alltid positiva konsekvenser. För lite motstånd är inte nyttigt. I stället tror författaren på Deweys goda gamla princip: learning by doing, att lära genom att göra. Handling ger förvandling. Psykisk växtnäring kallar Hougard den positiva påverkan vi vill ge våra barn för att de ska få de bästa av möjligheter i livet. Han är kritisk mot att vi tror att det går att odla fram de människor vi vill ha genom att ge dem "näring i rätt dosering". Begreppet curlingföräldrar kom lite oväntat till alla lärare som haft svårt att hantera de allt starkare föräldraviljorna och de överstimulerade barnen som har stora förväntningar på läraren att fortsätta denna stimulans. Hougards huvudsynpunkt vad gäller den nya tidens föräldrar är att i strävan att göra livet så bra som möjligt för barnen har fått betala ett mycket högt pris: förlusten av respekt. Om vi vuxna väntar för länge med att bli auktoriteter kommer både föräldrar och lärare att få problem i framtiden. (Carling, 19 aug. 2004). Hougard menar att vuxna servar barnen hela tiden, men barnens utveckling hämmas med för många egna val och alldeles för få livsriktlinjer. Om föräldrar för fridens skull undviker konflikter med barnen, lär sig barnen aldrig att lösa några. Barnen som Hougard beskriver har idag blivit tonåringar och det finns möjligheter att deras uppfostran kan spegla deras handlingar idag.
Andra forskare har också undersökt hur uppfostran och samhällsutvecklingen har påverkat, ungdomar födda mellan 1981 -2000 och kanske som produkt av att växa upp med curlingföräldrar, som vuxna. Dessa kallas i pressen ; ”The Nexters” men även ”dot.com-generationen”, ”generation Y”, ”netkids” och ”MIN-generationen”. ”Moklofs” (Mobile kids with a lot of friends), MeWe-generationen, men kanske andra namn också. De beskrivs som tillitsfulla, målinriktade, optimistiska och har en realistisk inställning till livet och sin tekniska
kunskap. Författarna menar att barnen i denna generation är uppfostrade med en global världssyn och rustade för att leva i denna internationella komplexa tillvaro. Det är umgänget med vänner och att ha kul som är det viktigaste och inte att ha arbete. Dessa barn har enligt forskarna fått all service i sin tidiga barndom. Från det att de var små har de blivit körda till någon sorts organiserad gruppaktivitet, och de har blivit coachade av vuxna vad de ska göra.
Föräldrarna till dessa barn är överbeskyddande och barnen förväntar sig att alltid få uppmärksamhet och vill ha daglig feedback (Zemce, Raines, & Filipczak, 2000).
2.5 Forskning om vikariepoolen
Det finns ingen forskning om möjligheter att starta vikariepool för elever. Däremot har författaren Magnus Säll från Akademin för Utbildning och Kommunikation UKK skrivit om detta i sitt examensarbete om ”Entreprenöriellt lärande”. Författaren skriver om vad entreprenöriellt lärande är, hur det genomförs, pedagogisk form i skolorna samt vilka lärandeteorier som utgör grunden. Han har i sitt arbete kommit fram till att entreprenöriellt lärande präglas av metalärande, ansvar, problembaserat lärande, samarbete och handledning. Lärarna arbetar processorienterat och är handledare i elevernas utvecklingsprocess. Det entreprenöriella lärandet innebär kontakt med det lokala näringslivet i form av projektarbeten och studiebesök. Det innebär också undervisning som präglas av samarbete, där skolmiljön och klassrummets utformning är viktiga. Det som också är karakteristiskt är att eleverna har långa lektionspass och ämnesövergripande projekt. Författaren skriver att det entreprenöriella lärandet har sitt ursprung i de konstruktivistiska, sociokulturella teorierna. (Säll, 2008).
3. Metod
3.1 Val av metod
Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät, med frågor som jag har ansett vara av intresse för att undersöka, om det finns underlag för att starta en vikariepool och på skolans hemsida lägga upp en länk om vikariepool med arbetsintresserade BF-ungdomar. ”Frågeställningen, tidsåtgången och undersökningsgruppen avgör vilken teknik för datainsamling som är mest lämplig för undersökningen” (Patel & Davidsson, 2003 s.63). Jag har valt att göra en enkät som jag anser är ett lämpligt verktyg för att nå fler personer och få en bra grund för min diskussion och slutsatser. Det var inte rimligt att använda mig av kvalitativ metod att genomföra intervjuer i min undersökning då metoden lämpar sig bättre för undersökningar på en mindre grupp. Intervjuer hade tagit stor tid i anspråk med förberedelse, genomförande, transkribering och analys med så stor undersökningsgrupp (Trost, 2005).
Jag genomförde min undersökning som gruppenkät. Gruppenkäter är bra när man skall samla in data på platser där det vistas mycket människor som delar samma intresse, t ex. skola, arbetsplats, förening etc. Man är närvarande som undersökare vid utfrågningen och kan svara på vissa frågor ( Forsberg &Starrin, 1996). När det gäller gruppenkäten är det en klar fördel då man kan samla in informationen relativt fort och påbörja sin behandling och sammanställning. ”Forskaren ska ha ett jag-det-förhållande till undersökningsobjekten. Han eller hon ska stå på avstånd och observera och inte själv vara en del av det han studerar” (Holme m.fl. 1991 s.151 ) Eftersom enkäter skulle fyllas i både av ungdomar som var intresserade av att jobba och de potentiella arbetsgivarna från förskole – och fritidsverksamheter som skulle behöva tillfällig arbetskraft, fick jag skapa olika enkäter för att få en helhetsbild som nödvändiga för den information jag sökte. Jag har valt att göra dessa två enkäter strukturerade för att lämna väldigt litet utrymme för respondenten att svara inom och där jag kan förutsäga vilka svar som är möjliga. Man kan på förhand bestämma frågorna för att sedan utgå från dem. Tekniken bakom enkäter eller frågeformulär som de även kallas bygger på att informationen samlas in med hjälp av frågor med svarsalternativ. En enkät blir, till skillnad från en intervju, helt standardiserad, dvs. frågor kommer i samma ordning för alla svarspersoner. Beroende på hur vi kombinerar graden av standardisering och graden av strukturering så får vi olika typer av enkäter som olika användningsområden (Patel & Davidsson 2003). ”Vanligen har enkäten fasta svarsalternativ och detta kallas att de är strukturerade. Strukturering handlar om hur stor frihet personen som svarar på enkäten har att tolka fritt beroende på tidigare, egna erfarenheter eller åsikter. För att enkätundersökningen
skall anses som lyckad måste ett antal personer av fri vilja svara på enkäten. Därför är det viktigt att individer noga informeras om enkätens syfte samt att det noga framgår att varje svarspersons bidrag är viktig för undersökningens helhet och att om han/hon får vara anonym eller inte” (Patel & Davidsson, 2003 s.69). Enkäterna som jag använde innehåller frågor som besvaras med ja eller nej och till vissa utav frågorna finns även svarsutrymme t.ex. ”om nej varför? eller om annat kommentera…” för att respondenten ska ha möjlighet att lägga till ett eget alternativ. ”Fördelar med metoden är att man på förhand ganska klart kan se vilken typ av information man kommer att få in. Hur frågorna formuleras är viktigt då det är de som bestämmer vad vi skall söka eller inte söka efter” (Forsberg & Starrin, 1996 s.9).
3.2 Pilotstudie
I mitt nuvarande arbete som karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet har jag bland annat i uppdrag att besöka elever på deras APU. Jag har då gjort en liten pilotstudie för att få en uppfattning om det skulle finnas underlag för min undersökning och för att prova enkäten om den har bra upplägg (Patel & Davidsson, 2003). Jag har under hösten träffat många medarbetare/handledare på förskolor och fritidsverksamheter och vid dessa tillfällen har jag berättat om min idé och frågat lite om vad de anser om att starta vikariepoolen. Jag fick intryck av att personalen var positiva till idén.
Under höstterminen 08 träffade jag också några elever i årskurs 3 och diskuterade om själva projektet vikariepoolen. Diskussionen gällde vad de tyckte, om det var rimligt att starta och att de som 3 elever årskurs, eventuellt kunde bli de första som kommer upp i databasen för vikariepoolen på BF. De är avgångselever och detta kan ge dem möjlighet att ta ett steg närmare arbetslivet. Eleverna tyckte de att det var intressanta förslag. Några elever blev intresserade och började skapa sina presentationsformulär. Samtidigt föreslog de lite egna projektarbeten för samarbeten med vikariepoolen. Jag genomförde en liten provenkätundersökning med några elever från åk 3 för att undersöka om min enkät var tydlig. Detta bidrog till att jag kunde förtydliga enkäten inför stora undersökningen. Jag fick intryck att även elever var positiva till vikariepool idén
3.3 Urvalsgrupper och genomförande
Under en och samma skoldag genomförde jag elevenkätundersökning (se bil.2) på Barn och fritidsprogrammets alla tre årskurser. Alla elever som var närvarande svarade på enkäten. Totalt innefattade 53/78 elever dvs. 68 % svarade på min enkät. Eleverna är mellan 15 och 19 år gamla och ca en tredjedel är killar. Jag undervisar endast i en av årskurserna.
Jag genomförde personalenkäten under tre dagar, jag besökte tolv förskolor och fritidsverksamheter där jag genomförde min undersökning med förskolepersonal och fritidspersonal (se bil.1) anställda som: förskolelärare, barnskötare, fritidsledare, fritidsledarassistenter och simlärare/simlärarassistenter och är anställda på Sandvångens, Tegskiftets, Vattentornets, Kvarngårdens, Svarvarens, Rockadens, och Svaneholmsgårdens förskola. Inom fritidsverksamheten deltoganställda på "Öppet Dammhag", Dammhagskolans Fritidsverksamhet, Albanoskolan språkförskola och fritidsverksamhet, Karlslundsbadet äventyrsbad och Ungdomshuset NOVA. Jag gjorde inget urval av respondenter utan alla anställda som befann sig på respektive plats vid mitt besök fick erbjudande att besvara enkäten. Totalt svarade 29 personer på min enkät, 23 var kvinnor och 6 män. Samtliga män var anställda inom fritidsverksamheten. Jag var hela tiden närvarande och både elever och personalen hade möjligheter att ställa frågor och föra diskussion medan de fyllde i enkäten. I båda grupperna förklarade jag syftet med undersökningen, vem målgruppen är och varför, vad resultatet skall användas till, samt garantera anonymitet (Forsberg & Starrin, 1996).
3.3Resultatbearbetning
Jag har läst och sammanställt enkäterna i olika omgångar för att lära känna mitt material och få en inblick i helheten. Först sorterade jag elevenkäter för sig och de potentiella arbetsgivarnas enkäter för sig. Den andra gången försökte jag klassificera dem utifrån mina frågeställningar, och tredje gången skrev jag ner allt enkätpersonerna har skrivit själva som kommentar för att se om det fanns fakta som kunde belysa de teman jag var intresserade av.
4. Resultatpresentation
För att underlätta avläsningen presenterar jag alla resultaten här i diagram och i procent. Det förekommer vissa fel i avrundningen och det pga. att resultatet räknas ut i Excel programmet som väljer själv att avrunda antalet till hela siffror. I den här undersökningen deltog 53 elever från BF: programmet och 29 anställda inom förskola och fritidsverksamheter i Landskrona. Jag kommer först att skriva en sammanfattning av resultatet med diagrammet som följd. Hela resultatredovisningen presenterad i sin helhet finns i diagramform i bilaga 3 och 4.
Diagram 1 och 2
På min första fråga till elever om de jobbar lite under sina studier eller har någon form av arbetsvana sedan tidigare, svarade 58 % att de har varit i kontakt med arbetslivet. Många elever jobbar redan kontinuerligt under sina studier (Diagram 1). Jag hade en tilläggsfråga för dem som svarade ”annat” och där framgick det att de eleverna inte hade fasta timmar utan som de själva skrev: ”Jag jobbar ibland hos min mamma när jag behöver pengar”, ” Jag jobbar några helger” ” Jag jobbar var femte helg ”, ”jag jobbar extra på loven på ett ställe som jag har varit på APU, jag kanske kan få jobb där sen”. och en som svarade ”Bara på helger”. Samtidigt visar resultaten (i diagram 2) att 42 % av elever upplever att det är svårt att hitta extra jobb under utbildningen. De som svarade att det var svårt kunde lägga till kommentar och de skrev följande; ”Har frågat på många ställen, dem lovade höra av sig men har inte gjort det!”, ”Jag har sökt men hittar inga, vet inte vem man ska fråga”, ”jag måste ha ett jobb, men ingen vill ha mig”, ”alla har extrajobb men inte jag, du vet jag är inte svensk”.
Diagram 1 Har Du jobbat under tiden Du studerar?
Ja 26% Nej 34% Annat 8% Bara på sommarlovet 32% Ja Nej Annat Bara på sommarlovet
Diagram 3 och 4
Resultaten hur man ser på kompetens för att jobba på respektive arbetsplats skiljer sig markant från vad elever upplever och vad arbetsgivarna anser om dem. Majoriteten av eleverna 66 % (diagram 3) har svarat att de har den kompetens som krävs detta motiverade några under ”om ja kommentera” med ”jag gör allt jag har lärt mig i skolan”, ”jag har alltid MVG på APU”, ”jag kan det som behövs”, ”jag gör allt personalen gör”, ”dem säger att jag är jätteduktig, på APU”, ”det är klart att jag har jag går ju på BF”. 32 % var osäkra och 2 % tycker inte att de är kompetenta och kommentar svaret med: ”jag är aldrig på APU”, ”jag vet inte om jag vill jobba med detta”. Personalen har en annan uppfattning enligt undersökningen (diagram 4). Åsikten skiljer sig då endast 42 % i personalenkäten anser att BF ungdomar har den kompetens som krävs på deras arbetsplats. Dock kan påpekas att 41 % inte tycker att eleverna har den kompetensen som krävs, och 17 % visste inte. Personalen som har svarat ”jag vet inte”, har skrivit som tillägg. ”jag har inte haft kontakt med BF elever”, andra som har svarat nej hade på följdfrågan ”varför” svarat följande: ”beror på vilken årskurs eleven går i. Det är skillnad mellan Åk1 och Åk 3 elev” (ett par sådana svar), ”några elever har svårt att förstå att det är pedagogisk verksamhet, ej bara barnpassning”, ”elever förstår inte innebörden av att arbeta”, ”detta är högst individuellt från person till person” (flera stycken har skrivit liknande svar), ”Oftast handlar det mer om lämplighet som person. Tyvärr är min erfarenhet av de elever jag mött övervägande negativ, ointresserade, passiva, ej pålitliga med tider”(en förskolelärare)
Diagram 2. Upplever Du att det är svårt att hitta jobb för att jobba lite extra under din utbildning?
Ja 41% Nej 25% Vet ej 34% Ja Nej Vet ej
Diagram 5 och 6
På frågan om hur man tror det är lämpligast att söka jobb/hitta vikarie svarade majoriteten av både elever 63 % (diagram 5) och personal 55 % (diagram 6) att de trodde att man enklast kunde få jobb genom kontakter. Eleverna trodde också på att det var ett bra alternativ att skicka CV eller personliga brev till olika platser, eftersom elever har tidigare erfarenhet genom skolan av detta. Av personalen hade 38 % ”egna listor” där intresserade kunde anmäla sig och bli inkallade efter behov, detta kan motsvara elevernas personliga brev.
Diagram 3. Motsvarar din utbildning och kompetens de krav som ställs på
Förskolan/fritidsverksamheten för att jobba där?
Ja 66% Nej 2% Vet ej 32% Ja Nej Vet ej
Diagram 4. Motsvarar BF´s elever utbildning och kompetens de kraven som
ställs, på er arbetsplats för att jobba hos er?
Ja 42% Nej 41% Vet inte 17% Ja Nej Vet inte
Diagram 7 och 8
Eleverna var mycket positivt inställda till att vikariera någon gång då och då på sina APU-platser (diagram 7) av dem som har svarat ”ja” kommenterade en del så här: ” bara på Sandvångens Fsk”, ”bara på Kulturskolan”, ”under ett lov för att tjäna pengar”, ”ja där jag har varit på APU”, ”om personalen är trevlig där”. Av de elever som har svarat ”annat” skrev några: ” beror på var?”, ”bara någon gång”, ”bara på Uraniusborgs”, ”beror på platsen”. Elever som svarade ”nej” hade som förklaring: ”inget jag hade velat nu”, ” räcker med skolarbete”, ”har redan annat jobb” och ”man får inga jobb utan högskoleutbildning”. Av personalen som redan har viss erfarenhet av att ha våra elever i sin verksamhet via APU, har bara 28 % anlitat våra elever som vikarie. Personalen som svarade ”ja” kunde i enkäten kommentera sina svar och några skrev: ”bra när man känner eleven”, ”eleven var kompetent”. De som svarade ”nej” kommenterade med: ”gymnasieelever är inte tillräckligt utbildade för att jobba med de yngre barnen i förskolan”, ” vi har fasta vikarier/egna listor” Några av personalens återkommande kommentarer under ”annat” var att de personligen inte
Diagram 5 Hur tror du det är lämpligast att söka ett jobb?
Genom AF 12% Skicka CV 25% Genom kontakter 63% Genom AF Skicka CV Genom kontakter
Diagram 6 Hur tror du är lämpligast att hitta vikarie till er verksamhet?
Genom AF 7%
Vi har en lista med intresserade
38% Genom kontakter
55%
Genom AF
Vi har en lista med intresserade Genom kontakter
hade erfarenhet av BF elever inte ens som APU-lever och hade skrivit som kommentar: ”om man fick någon duktig elev kanske”.
.
Diagram 9 och 10
Utifrån enkäten är 45 % (diagram 9) av eleverna intresserade att stå uppskrivna på en vikariepool de skrev: ”beror på var”, ”bara någon gång”. ”bara på Uraniusborgsskolan”, ”beror på platsen”, ” beror på hur mycket tid det tar”, ” kanske om det är kul”, ”om det är bra betalt”. Av 42 % som är tveksamma har de motiverat: ” tiden inte räcker till” och sedan många återkommande kommentarer som ”om personalen är snälla där” ”om jag tycker om platsen” ”kanske några timmar” och en skrev ”beror på var”. Däremot var personalen enligt undersökningen positivare inställda till att anlita BF:s elever genom vikariepoolen 59% (diagram 10),några skrev kommentar: ”jättebra lösning”, ”smidigt då man slipper ringa er”.
Diagram 7. Skulle du vilja vikariera på någon av dina APU –platser under din ledighet (lov) eller
någon eftermiddag i veckan?
Ja 72% Nej 19% Annat 9% Ja Nej Annat
Diagram 8. Har Du anlitat någon av dina APU – elever för jobb under deras ledighet
(lov) eller någon eftermiddag i veckan?
Ja 28% Nej 65% Vet inte 7% Ja Nej Vet inte
Personalen som har svarat ”vet inte” 34%, skrev några kommentarer: ”kanske om jag vet vem personen är och han/hon har varit här tidigare”, ”Undantag om vi känner henne/honom som duktig APU-elev och går sista året”, ”om personen motsvara kraven som ställs på en vikarie”. Av de 7 % som har svarat att de inte kommer att anlita personer via BF:s vikariepool är skrev de: ” anser inte att outbildad personal ska arbeta med lön.” och ”eftersom det handlar om icke färdigutbildade vikarie, ställer jag mig tveksam till att anlita dem. – Det är en ansvarsfråga.”
Diagram 9. Skulle Du vilja vara med i en vikariepool på Selma Lagerlöfsgymnasiet för
att snabbt vara tillgänglig för våra samarbetspartners som vill kontakta Dig för vikariat?
Ja 45% Nej 13% Vet ej 42% Ja Nej Vet ej
Diagram 10 Skulle Du använda ”BF vikariepool” på Selma Lagerlöfsgymnasiets
hemsida för att snabbt få tag på en elev för ett kort vikariat?
Ja 59% Nej 7% Vet inte 34% Ja Nej Vet inte
5. Analys av resultat
I denna del kommer jag att göra en analys av resultat som innehåller jämförelser av resultatet och den forskning som finns inom området som jag tidigare redogjort för. Jag har valt att använda mig av underrubriker för att underlätta läsning och struktur.
5.1Elevernas vilja att komma ut i arbetslivet
Enkätundersökningen visar att många elever jobbar lite extra och fler skulle vilja göra det om det fanns möjligheter för detta. Av dem elever som jobbar framgick det följande, ” Jag jobbar några helger” ” Jag jobbar var femte helg ”, ”Jag jobbar ibland hos min mamma när jag behöver pengar”. En tredjedel av eleverna upplever att det är svårt att hitta extra jobb under utbildningen, vilket förklaras av att de har sökt men inte hittat, men även att de har förstått att det är viktigt att tidigt komma ut på arbetsmarknaden. Durkheim påpekar vikten av utvecklade ett funktionstänkande som teoretiskt perspektiv på samhället, att samhällsutvecklingen består i en fortlöpande differentiering och specialisering – arbetsdelning.(Månsson, 2003) Eleverna kommenterade svårigheten att hitta ett jobb så här; ”Har frågat på många ställen, dem lovade höra av sig men har inte gjort det”, ”Jag har sökt men hittar inga, vet inte vem man ska fråga”, ”jag måste ha ett jobb, men ingen vill ha mig”, ”alla har extrajobb men inte jag, du vet jag är inte svensk”. Eleverna i enkäten svarar att de skulle vilja ha ett arbete att gå till men att det inte finns. Mead skriver om den symboliska interaktionen, där han pekar på att individ blir individ i interaktion med andra, att individer utvecklas med andra individer som har samma mål (Månsson, 2003). Min undersökning tyder på att elever söker en tillhörighet för att stärka och finna sin egen identitet. Det är också enligt Mead (Månsson, 2003) väsentligt för människan att tillhöra en grupp. När individen står vilsen i sitt liv och inte känner tillhörighet med någon/något är det lätt att finna en tillhörighet med den grupp människor som omger en, andra elever, gäng eller arbetskollegor om man får tillfälle (Månsson, 2003). Elever som jobbade kommenterade så här ”jag jobbar för att jag behöver pengar”, ”jag jobbar extra på loven på ett ställe som jag har varit på APU, jag kanske kan få jobb där sen”. Det är dock lika viktigt att eleven tar det avgörande steget ifrån skolan till arbetslivet, som Dewey (1980) skriver att eleven lär sig vad handlingar innebär socialt sett. Eleven får känna tillhörighet någonstans där det teoretiska kan kopplas till det praktiska, att man dessutom kan tjäna pengar och ta ett kliv in i vuxenvärlden. Människors behov av att tillhöra en grupp eller en social enhet, som är större och mer betydelsefull än dem själva, utgör även en drivkraft för utvecklingen (Egidius, 2003)
5.2 Kompetensen
Eleverna tycker att de har tillräckligt med kompetens 66 %, för att vikariera inom förskola och fritidsverksamheter. Eleverna har gott självförtroende och känner att de presterar bra resultat när dem är ute på APU. Eleverna kommenterar detta; ”jag gör allt jag har lärt mig i skolan”, ”jag har alltid MVG på APU”, ”jag kan det som behövs”, ”jag gör allt personalen gör”, ”dem säger att jag är jätteduktig, på APU”, ”det är klart att jag har jag går ju på BF”. Detta tolkar jag som att eleverna har tagit till sig det entreprenöriella lärandet, utvecklat förmågor och förhållningssätt som ökar entreprenörsandan och kan formellt tillämpa den. Min undersökning tyder på att elever har utvecklat ”självkänsla och självförtroende” och ”medvetenheten om sina talanger” enligt de entreprenöriella lärandet. När individen känner sig trygg med sina kunskaper har dem verktyg, möjligheter och vilja att göra fler nya erfarenheter (Peterson & Westlund, 2007). Elevernas positiva inställning tolkar jag också som att de uppfyller delar av målen från Barn- och fritidsprogrammet som syftar till att ge grundläggande kunskaper till elever för att arbeta med människor i alla åldrar inom pedagogiska och sociala yrkesområden samt inom kultur- och fritidssektorn (BF:s programmål – Skolverket). Elever som inte tyckte att de har kompetensen kommenterade en av dem; ”jag går aldrig på APU”. Jag tolkar detta också som författarna Peterson & Westlund(2007) att om eleven inte förstår eller inte vet hur man går tillväga i sitt lärande, blir ofta resultatet att man känner sig misslyckad eller inkompetent, vilket i sin tur kan leda till en känsla av hjälplöshet i nya situationer och motstånd mot att lära (Peterson & Westlund, 2007).
Personalen i undersökningen hade inte lika höga tankar om elevernas kompetens som eleverna själva, endast 42 % tyckte att elever hade kompetens. Personalen som svarade ”nej”, skrev som kommentar: ”Oftast handlar det mer om lämplighet som person”, ” tyvärr är min erfarenhet av de elever jag mött övervägande negativ, ointresserade, passiva ej pålitlig med tider” (en förskolelärare), ”beror på vilken årskurs eleven går i det är skillnad mellan Åk1 och Åk 3 elev” (ett par sådana svar), ”några elever har svårt att förstå att det är pedagogisk verksamhet, ej bara barnpassning”, ”elever förstår inte innebörden av att arbeta”, ”detta är högst individuellt från person till person” (några stycken har skrivit liknande svar). Då det övervägande handlar om pedagogisk personal inom dessa verksamheter, som ofta har hand om våra elever på APU, borde de ha ett ansvar enligt skollagen att bidra med att utveckla dessa elever och deras förmågor, men även främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar som det står skrivet i Skollagens 2§. Men även I läroplanen uppmanar man också till komplettering av kunskapen genom andra
former som tex APU eller varför inte genom riktigt arbete. ”Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som elever kommer att behöva” (Lpf-94), det finns underlag enligt min tolkning av styrdokumenten att handledarna (i alla fall under tiden elever är på APU) kan bidra till ungdomarnas utbildning, eller färdigheter för att kunna ha dem till sina kollegor. I personalenkäten visste inte 17 % säkert om eleverna var kompetenta, bla var det några som skrev: ”jag har aldrig träffat elever från BF, och jag vet inte om de har den kompetensen”. Av personalen där 41 % anser att BF elever inte har kompetens som krävs, har en kommenterat; ”det beror på personen egentligen, man få ge dem en chans att visa sig och då kanske”. I min undersökning framkommer det enligt min tolkning att personalen som svarade nej är lite positiv ändå, och som om det skulle finnas lite utrymme för att ge BF elever en möjlighet att lära sig jobbet, eller enligt Bourdieu att skapa ”nya fält” för elever att ge dem en chans att vidga deras sociala arena med olika sociala miljöer för att bredda deras erfarenheter. (Månsson, 2003). Enligt min tolkning är personalen också beredda och ta del av nyheter som är utvecklande för både personalen och elever. Det entreprenöriella lärandet innebär kontakt med det lokala näringslivet (Peterson & Westlund, 2007).
5.3 Vikare från BF
Eleverna är positivt inställda till att vikariera någon gång då och då på sina APU-platser, och ta möjligheter att kliva in i arbetslivet. Samtidigt är de även positivt inställda till att kunna anpassa sig till andra arenor än skolan. Genom min enkät så har jag kommit fram till att eleverna kan enligt Mead (Månsson, 2003) ta ”rollen” som ansvariga barnskötare eller fritidsledarassistenter och att de kan identifiera sig med gruppen som de omges av. Jag kan också tolka det enligt Bourdieus teori om ”habitus” att eleverna är medvetna om sitt ”habitus”, kan agera och förhålla sig i olika sociala miljöer och kan också påverka sin levnadsbana. Vad vi än gör så präglas det av vår smak (stil), det vi väljer och varför vi gör det (Månsson, 2003). Men elevernas svar om att de enbart skulle kunna tänka sig jobba på vissa platser eller att de känner ett visst hinder beroende av personer som jobbar där tolkar jag enligt min undersökning som att det finns viss påverkan av deras uppväxts normer och värderingar. Vilka val de vill göra eller som författarna beskriver att denna generation, ”The Nexters” har en målinriktad inställning till livet och förväntar sig att alltid få det dem vill. (Zemce, Raines, & Filipczak, 2000). Eleverna skrev följande kommentarer; ”bara på Sandvångens Fsk”, ”bara på Kulturskolan”, ”ja, där jag har varit på APU”, ”om personalen är trevlig där”. Av de elever som har svarat ”annat” skrev några: ”beror på var?”, ”bara någon gång”, ”bara på Uraniusborgsskolan”, ”beror på platsen”. Detta tyder också på enligt
min undersökning att dagens ungdomar har för många nya arenor och att det sker ständiga förändringar i deras liv som de ska hinna med. Bourdieu förklarar detta med att människor tvingas göra många val i dagens samhälle.(Månsson, 2003) Är dessa ungdomar kanske resultat av curlingföräldrars omtanke som Hougard (2004) beskriver det att barnens tillvaro i samhället är som gulan i ägget? Dessa ska inte behöva sakna något och de ska få uppleva tillvaron som lustfylld och stimulerande (Hougard, 2004).Av personalen som har viss erfarenhet av att ha våra elever i sin verksamhet via APU, har 28 % anlitat våra elever som vikarie. Detta tolkar jag som att handledarna tillämpar Dewey teori ”learining by doing” genom att visa konkret BF elever värdigheten av att ha en relevant utbildning, eftersom de får möjlighet att arbete med detta efteråt i verksamheter där de har haft sin APU (Dewey, 1980). Av de 7 % som inte visste för tillfället om de skulle anlita våra elever kommentarer en: ”jag, hade kontaktat dem om dem ståt på vår vikarie lista”. Några av 65 % som hade svarat ”nej” kommenterade: ”gymnasieelever är inte tillräckligt utbildade för att jobba med de yngre barnen i förskolan”, och några svarade ”vi har fasta vikarier”. Eftersom frågan berörde om handledarna skulle kunna anlita redan för dem kända elever genom APU, tolkar jag resultatet som att handledarna inte upplever elevernas utbildning och kunskaper som tillräckliga för att arbeta och verka i samhället såsom läroplanen förespråkar (Lpf-94).
5.4 Användning av vikariepoolen
Det är en stor majoritet av både personal 59 %, och elever 45 % som är positiva till att använda sig av BF:s vikariepool. Personalen som kan tänka sig anlita BF:s elever och de som var osäkra när enkäten genomfördes kommenterade: ”jättebra lösning”, ”smidigt då man slipper ringa er”. Och de som har svarat ”vet inte” 34%, skrev några kommentarer: ”kanske om jag vet vem personen är och han/hon har varit här tidigare”, ”Undantag om vi känner henne/honom som duktig APU-elev och går sista året”, ”om personen motsvara kraven som ställs på en vikarie”. Enligt min undersökning tyder detta på att det finns ett behov för denna typ av nätverk mellan gymnasieskolan och näringslivet. (Peterson & Westlund, 2007). Durkheim skriver om att i samhället utvecklas ideal som ständigt överskridande men även människors behov av socialt skapande leder till överskridande av alla gränser. Durkheim kallar detta tillstånd anomi. Det blir ett akut problem i våra dagar då ett sammanbrott av den traditionella sociala kontrollen sammanfaller genom att vi har utvecklat ett ekonomiskt system som förutsätter en ständig expansion av behoven. Detta leder till enligt Durkheim att vi får ett samhällstillstånd där det råder oklarhet om värden, mål och normer och där varje tillfredställt behov blir basen för nya krav (Månsson, 2003). Utifrån enkäten är 45 % av
eleverna intresserade att stå uppskrivna på en vikariepool några hade vissa förbehåll som: ”beror på var”, ”bara någon gång”. ”bara på Uraniusborgsskolan”, ”beror på platsen”, ”beror på hur mycket tid det tar”, ” kanske om det är kul”, ”om det är bra betalt” Möjligheterna är stora och eleverna får en möjlighet att utveckla Motivation och framtidstro enligt Pettersson & Westlund (2007). Framtidstron utvecklas enligt min undersökning, när man kan se sig själv i ett meningsfullt och större sammanhang på längre sikt. Eleverna och personalen har båda öppnat vägen för ett samarbete, möjlighet att utveckla Kommunikationskompetens, som är nödvändig för att stödja entreprenörsandan. Med samtal och diskussioner utvecklar man denna kompetens och kan lägga vikten på som tidigare nämnts t.ex. elevens färdigheter till att främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar att hantera och samspela med andras livsvärldar och respektera dem men även att förstå skillnaden mellan karta och verklighet som Dewey formulerar det. Eleverna har möjligheter att i sina korta vikariat även utveckla Nätverkskompetens – I dagens moderna skola förekommer samarbete av många olika slag, elev – lärare – APU och på olika nivåer. Med denna kompetens utvecklar eleven sin förmåga i olika samarbetsformer med många nya gruppkonstellationer. Dagens yrkesliv präglas av olika former av nätverk där mängder av samarbete pågår (Peterson & Westlund, 2007).Detta överrensstämmer som tidigare nämnts med Sociologen Bourdieus teori om att människors val av vardagsliv, skola, arbete och fritid är avgörande för individens utveckling genom livet, alltså olika livsutvecklingar (Månsson, 2003).
