Kultur och Samhälle
C Uppsats
15 högskolepoäng
”Det går inte riktigt till som i våra andra
ärenden…”
En studie om instans- och processordningen i utlännings- och
medborgarskapsärenden vid Migrationsdomstolen i Malmö.
Niclas Nilsson
IMER 61-90 hp Examinator: Despina Tzimoula Vårterminen 2010 Handledare: Maria Appelqvist
I
Förord
Föreliggande uppsats är en kandidatuppsats som omfattar 15 högskolepoäng. Denna uppsats utgör avslutningen på mina studier i Internationell migration och etniska relationer på Malmö Högskola.
Jag vill rikta ett varmt tack till de intervjurespondenter som deltagit i studien. Det har verkligen varit intressant att ta del av era berättelser, åsikter och intryck. Utan er hade denna uppsats inte kommit till.
Jag vill även belysa min tacksamhet till min handledare Maria Appelqvist för råd, vägledning och bearbetning av uppsatsen och rikta ett stort tack till alla de fina studiekamrater som förgyllt och gjort min studietid i Malmö till något minnesrikt, roligt, djupt givande samt utvecklande.
Den största tacksamheten vill jag avslutningsvis rikta till mina nära och kära. Stort tack mamma och pappa för att ni alltid ger mig stöd, uppmuntran och support. Stort tack Andreas, min käre storebror, för allt du gör samt gjort för mig. Du är en stor förebild för mig och av dig får jag inspiration och glädje. Din uppbackning, vägledning och vänskap betyder så mycket för mig.
Tyringe 2010-05-27
II
Sammanfattning
Titel: Det går inte riktigt till som i våra andra ärenden: En studie om instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden vid Migrationsdomstolen i Malmö.
Författare: Niclas Nilsson Handledare: Maria Appelqvist Examinator: Despina Tzimoula
Studien har haft som syfte att undersöka hur införlivandet av en Migrationsdomstol i Malmö påverkat det asylrättsliga förfarandet samt att undersöka hur yrkesverksamma personer inom det asylrättsliga området i Malmö förhåller sig till den nya instans- och processordningen. Studien vilar främst på ett kvalitativt förhållningssätt. Arbetet har utförts med en induktiv ansats och uppsatsens empiri har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Studien visar dels att såväl rättsäkerheten som förtroendet för instans- och processordningen ansetts öka och att möjligheten till ett muntligt förfarande vid Migrationsdomstolen uppskattas av de asylsökande. Studien visar även att det finns offentliga ombud inom det asylrättsliga området som helt påvisar en total avsaknad av förtroende för det asylrättsliga förfarandet och som påvisar en rad brister och problem. Att Migrationsverket utser de offentliga ombuden anses problematiskt ur ett rättsäkerhetsmässigt perspektiv. Kvalitet och kunskap hos de som arbetar som tolkar anses varierande och i vissa fall bristfällig och otillräcklig. Migrationsöverdomstolen anses allt för hård i dess överprövningar och ger för lite vägledning. Studien konstaterar även en bristfällig kommunikation och diskussion om de problem som finns inom det asylrättsliga området och att Advokatsamfundet anses ge för lite support och hjälp till de offentliga ombuden.
Nyckelord: Migrationsdomstol, Niklas Luhmann, förtroende, kommunikation
III
Abstract
Title: It´s not true as in other cases: A study on the instance and process scheme in aliens and citizenship cases at the Migration Court in Malmö.
Author: Niclas Nilsson Supervisor: Maria Appelqvist Assessor: Despina Tzimoula
The study has served to examine how the incorporation of a Migration Court in Malmö affected the asylum proceedings and to examine how professionals in the field of asylum law in Malmö relate to the new instance and process scheme. The study is based primarily on a qualitative approach. The work has been done with an inductive approach and empirical thesis was collected through interviews. The study shows that both the rule of law as trust in authority has been increased as an outcome of the incorporation of the new instance and process scheme and the possibility of an oral presentation during the trials has been something that the asylum seekers have address as something positive. The study also shows that there are public representatives in the field of asylum law which completely demonstrates a complete lack of confidence in the asylum legal field. These public representatives address a number of shortcomings and problems within the field. These public representatives appoint that there are lacks of legal security because of the Migration board function of choose the public representatives before the trials. The quality and the knowledge of some of those who work as interpreters is considered by those how have been interview as variable and in some cases inadequate and insufficient. The Migration Court of Appeal considered too harsh in re-examinations and give too little guidance. The study also notes that there are lacks of communications and discussion of the problems that exist within the field of asylum and the Association of lawyers is considered to provide too little support and assistances to the lawyers who are working within the field of asylum law.
IV
Innehållsförteckning
FÖRORD I SAMMANFATTNING II ABSTRACT III INNEHÅLLSFÖRTECKNING IV 1. INLEDNING 1 1.1. INTRODUKTION 11.2. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING 2
1.3. AVGRÄNSNING 3 1.4. LITTERATURÖVERSIKT 4 1.5. TIDIGARE STUDIER 5 1.6. IMER PERSPEKTIV 6 2. BAKGRUND 8 2.1. INTRODUKTION 8
2.2. EN NY LAG TRÄDER I KRAFT 9
2.3. NY INSTANS- OCH PROCESSORDNING I UTLÄNNINGS- OCH MEDBORGARSKAPSÄRENDEN 9
2.4. DE OFFENTLIGA BITRÄDENA 11 3. METOD 13 3.1. INTRODUKTION 13 3.2. METODOLOGISKT VAL 14 3.3. PRIMÄRDATA 15 3.4. INTERVJUMETOD 16 3.5. SJÄLVREFLEKTION 17 3.6. DATABEARBETNING 18 3.7. SEKUNDÄRDATA 19
3.8. VALIDITET OCH REALIBITET 20
4. TEORI 21 4.1. SOCIALA SYSTEM 21 4.2. INTERAKTIONER 22 4.3. ORGANISATION 22 4.4. KOMMUNIKATION 24 4.5. FÖRTROENDE 25 4.6. SUMMERING 27
5. RESULTAT AV INTERVJUER SAMT ANALYS 29
V 5.2. INTERAKTION 29 5.3. TOLK 30 5.4. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLEN 32 5.5. REFLEKTION 34 5.6. FÖRTROENDE 35 5.7. REFLEKTION 38
6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION 40
6.1. VAD VISAR DEN STUDIE SOM GJORTS? 40
6.2. HAR SYFTET OCH MÅLSÄTTNINGEN UPPNÅTTS? 42
6.3. AVSLUTANDE KOMMENTAR 43 6.4. FRAMTIDA STUDIER 45 7. REFERENSER 46 7.1. LITTERÄRA KÄLLOR 46 7.2. ELEKTRONISKA KÄLLOR 47 7.3. OFFENTLIGT TRYCK 47 7.4. FIGUR 48 8. BILAGA 49
8.1. INTERVJUGUIDE –OFFENTLIGA OMBUD 49
1
1. Inledning
Detta kapitel introducerar bakgrunden till uppsatsen och de problemställningar som undersökts. Vidare presenteras uppsatsens syfte och målsättning, vilka avgränsningar som gjorts, översikt över utvald litteratur, tidigare studier inom området samt ett personligt IMER perspektiv.
1.1. Introduktion
Under våren 2006 införlivades det som har kommit att kallas en av de största reformerna någonsin inom migrationsområdet och som innebar en av de största förändringarna av domstolsväsendet som har skett i vårt land under en lång tid. Reformen fick namnet Den nya
instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden. En av de
grundläggande förändringarna i den nya ordningen var att migrationsdomstolarna1, med bland annat säte i förvaltningsdomstolen i Malmö, kom till och ersatte den tidigare så hårt kritiserade Utlänningsnämnden2. Syftet med reformen var att förbättra rättsäkerheten och införa en ökad öppenhet i asylprocessen genom att låta överprövningen ske i de nya Migrationsdomstolarna samt att deras avgörande skulle kunna överklagas till en Migrationsöverdomstol3.
Den nya ordningen kring asylprövningen välkomnades av i princip alla berörande. Många uppfattade att denna nya ordning skulle leda till en ökad öppenhet i asylprocessen, större möjlighet till muntlig förhandling vid överklaganden och att det nu fanns en utlännings- lagstiftning som var anpassad efter den nya instans- och processordningen.
1 En förvaltningsdomstol som införlivades år 2006. Prövar överklagande beslut i utlännings- och
medborgarskapsärenden från Migrationsverket. Migrationsdomstolarna är knutna till förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö (Förvaltningsrätten i Malmö, 2010, [www]).
2 Utlänningsnämnden var den myndighet som mellan åren 1992-2006 överprövade utlännings- och
medborgarskapsärenden, framför allt överklaganden från Migrationsverket (Nationalencyklopedin, 2010, [www]).
3 Infinner sig vid kammarrätten i Stockholm. Prövar som slut- och prejudikatinstans överklagande mål från
Migrationsdomstolarna vid förvaltningsrätterna i Malmö, Göteborg och Stockholm (Sveriges Domstolar, 2010, [www]).
2 Några år efter att den nya instans- och processordningen införlivats gjorde frilansjournalisten Agneta Gustavsson via dokumentärredaktionen på Sveriges Radio ett mycket intressant och givande reportage.4 Reportaget undersökte Migrationsdomstolarna och rättsäkerheten i deras ärenden. Reportaget belyser ett antal problem och försvårande omständigheter som framkommer för asylprocessens ombud och berörda parter samt i Migrationsdomstolens ärenden. I reportaget får Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg uttala sig. Ramberg belyser att de asylsökandes ombud fått en större, viktigare och framför allt svårare roll i den nya instans- och processordningen. Detta har bidragit till att misstag, bristande handläggning samt felaktigheter har begåtts i olika ärenden. Detta är något som även Björn Berslius, domare vid Kammarrätten och Migrationsöverdomstolen i Stockholm, håller med om och kommenterar i samma reportage. Berslius anser att reformen i flera viktiga avseenden levt upp till de förväntade målen och kraven men att det visat sig att det finns brister samt komplikationer i tillämpningen i vissa skeenden och i delar av lagen.5
Att misstag och problem uppstår i rättsliga och juridiska processer är ett betydande problem, i synnerhet i fall som berör flykting- och asylprocesser, där ett avslag bokstavligen talat kan vara livsavgörande för de drabbade personerna. Därför vill jag i min inledning belysa min övertygelse om att det är oerhört viktigt att i någon form skapa en kunskap som leder till en förståelse eller ett underlag för diskussion och framtida studier av det juridiska agerandet och om tillämpningen i asylrättsliga förfaranden. Diskussionen och kunskapen gällande det asylrättsliga förfarandet kommer vidare i denna uppsats att härledas ur sociologen Niklas Luhmanns teoretiska antaganden kring kommunikation och förtroende. Något som vidare kommer att introduceras, presenteras och redogöras för i uppsatsens teorietiska och analytiska delar.
1.2. Syfte och målsättning
Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur införlivandet av en Migrationsdomstol i förvaltningsdomstolen i Malmö har påverkat det asylrättsliga förfarandet. Uppsatsen
4 Sveriges Radio, 2008, [www] 5
3 undersöker hur yrkesverksamma personer inom asylrätten, med god kännedom om mål och den generella instans- och processordningen, förhåller till denna nya instans- och processordningen och uppfattar dessa personer Migrationsdomstolens funktion som ett steg emot en rättsäkrare och öppnare asylprocess? Målsättningen är att studien ska belysa vad som fungerar bra och vad som eventuellt blivit bättre i den nya asylprocessen samt definiera och finna eventuella brister i systemet som ska kunna ligga till grund för vidare diskussion och framtida studier.
Frågeställningar som centralt vill behandlas, belysas och bringa klarhet i är:
Vad har Migrationsdomstolen betytt för det asylrättsliga förfarandet i Malmö? Har Migrationsdomstolen skapat en rättsäkrare asylprocess?
Finns det brister och problem i den nya asylprocessen samt i Migrationsdomstolen som behöver förbättras och förändras?
1.3. Avgränsning
I uppsatsen har jag valt att inrikta mitt fokus på, och intervjua personer, som i sin yrkesverksamhet utövar ett juridiskt arbete som ombud, antingen för en asylsökande eller för dennes, vid ett nekande av uppehållstillstånd, motpart Migrationsverket. Naturligtvis finns det fler personer från andra samhälls- och rättsliga områden, som via sitt yrke eller engagemang har insikter, åsikter och kunskaper om den instans- och processordning som studien behandlar. Valet av intervjurespondenter gjordes helt enkelt med utgång av att det ansåg att intervjurespondenterna innehavde den kunskap och inblick som möjliggjorde ett besvarande av uppsatsens syfte och frågeställningar. Uppsatsen fokuserar och är avgränsad till asylprocesser vid Migrationsdomstolen i Malmö. Valet av Malmö är av praktiska och tidsmässiga själ och för att jag som student vid Malmö Högskola är intresserad och anser det viktigt samt vara min uppgift att införskaffa samt producera kunskap och kännedom om sin lokala närhet.
Eftersom det i uppsatsen genomförts omfattande kvalitativa intervjuer som främsta metod var det nödvändigt att avgränsa och begränsa antalet intervjupersoner för att ha möjlighet att
4 bearbeta data och materialet. För att avgränsa uppsatsen textmässigt fanns ett behov av att genomföra en del avgränsningar i samband med det intervjumaterial som införskaffats. I uppsatsen har det ändå valts, i så stor utsträckning som möjligt, att redovisa så många diverse faktorer och infallsvinklar som var relaterade till varandra.
1.4. Litteraturöversikt
I uppsatsens metodkapitel användes framför allt böckerna Samhällsvetenskaplig Forskning av Tim May, Den uppenbara verkligheten av Ib Andersen och slutligen av boken Kvalitativa
intervjuer av Jan Trost. De två inledande böckerna har i synnerhet varit en källa för
metodkapitlet och bidragit till kunskap såväl om allmänna grundläggande metodologiska ansatser såväl som om den kvalitativa studien i ett mer djupgående perspektiv. Boken av Jan Trost har framför allt gett vetskap och praktisk handledning i genomförandet av studiens intervjuer.
I det teoretiska kapitlet används huvudsak fyra böcker. Den första boken belyser den tyske sociologen Niklas Luhmanns teorier kring sociala system och de kommunikativa samt interaktiva inslagen i dessa system. Boken heter Samhället som system och dess ekologiska
omvärld6 och är skriven av Jan Inge Jönhill, universitetslektor vid akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap vid Örebro universitet. Den andra boken som även den gett källa och kunskap kring Niklas Luhamnns sociala system är boken Niklas Luhmann and
organization studies7, redigerade av filosofie doktor David Seidl och författaren Kai Helge Becker. I teorikapitelt framhävs och belyses även begreppet förtroende. De böcker som gett kunskap kring detta är dels boken Trust8 skriven av professor Piotr Sztompka. Hans bok har klarlagt begreppet förtroende ur ett allmänt och vidare perspektiv medan den andra boken
Förtroende9, skriven av sociologen Niklas Luhmann, helt och enbart handlar om Luhmanns teori kring förtroende.
6
Jan Inge Jönhill, 1997, 521 sidor
7 David Seidl & Kai Helge Becker, 2005, 464 sidor 8 Piotr Sztompka, 1999, 214 sidor
5
1.5. Tidigare studier
Tidigare studier och forskning kring Migrationsdomstolens roll, funktion och betydelse för såväl rättsäkerheten som i diverse juridiska processer är fördelat på ett ganska brett spektra. Uppsatser och studier som är av relevans och intresse är bland annat Isa Cellgrens magister-uppstats ”Gör om, gör rätt. Om judikalisering och Migrationsdomstolens tillkomst”10. Syftet med Cellgrens studie är att utifrån ett juridiskt perspektiv redogöra för samt belysa Migrationsdomstolens funktion. En av frågeställningarna i Cellegrens studie är bland annat varför inte Migrationsverket reformerades och varför man i stället valde att flytta över ansvaret till en helt ny myndighet? Resultatet och slutsatsen av Cellgrens studie är att Migrationsdomstolen kan ses som en produkt av en så kallad europeisering där idéer och normer samt de offentliga sektorernas organisation berörs. Migrationsdomstolen ger enligt Cellgren en symbolik av en mer objektiv och kompetent legitim maktutövning än vad som var fallet med den tidigare Utlänningsnämnden.
Två uppsatser som behandlar rättsäkerheten inom Migrationsdomstolarna är dels Lina Peterssons examensarbete ”Notoriet, ett rättssäkerhetsproblem vid migrationsdomstolarna”11 och dels Donika Gashis D-uppsats ”Utlänningsrätt”12. Lina Petersson belyser att det i den nya instans – och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden förekommer förändringar som medfört problem och oklarheter. Det problem som Peterson särskilt belyser är den komplexa och svårdefinierade tillämpningen av notoriet i Migrationsdomstolarna. I Donika Gashis uppsats undersöks fyra domar från Migrationsdomstolen i Stockholm. Domarna gäller liknande fall men med olika bedömningar. Donika Gashi menar att det fanns brister i rättsäkerheten i de olika tolkningar som gjordes av de asylsökandes trovärdighet. Gashi fortsätter i sin studie med att mena att de olika bedömningarna var alltför godtyckliga och att det mer handlade en slump för hur domen skulle bli för de asylsökande.
Den studie som är skriven av en student knuten till IMER fakulteten vid Malmö Högskola som berör och belyser Migrationsdomstolen är Karin Anders C-uppsats ”Barnets bästa i
10 Isa Cellgren, 2007, 34 sidor 11 Lina Petersson, 2007, 58 sidor 12
6
migrationsdomstolarna. En undersökning av domar som behandlar barnfamiljer och uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter”13. I denna studie undersöker Karin Anders om barnets bästa nämns och tas i beaktande i 24 olika domar från Migrationsdomstolarna. Studien visar att vissa delar av barnets bästa ges betydelse i de undersökta domarna. Endast i två av de undersökta domarna framkommer att barnets bästa har beaktats som ett så kallat öppet koncept. Studien visar även att det råder otydlighet om hur barnets bästa ska beaktas, vilket gör det komplext att bilda sig en övergripande uppfattning om hur Migrationsdomstolarna resonerat i alla avseenden.
1.6. IMER perspektiv
I det inledande skedet av denna uppsats vill jag dels belysa varför studien skulle vara av intresse för min fakultet, Kultur och Samhälle vid Malmö Högskola, samt varför studien är av intresse ur ett generellt perspektiv för myndigheter och gemene man i samhället. Anledningen till att jag valde att skriva min uppsats om asylrätt och den instans- och processordning som styr detta, berodde naturligtvis på ett grundläggande intresse för ämnet. I ett vidare perspektiv berodde det även på att asylrätten, enligt min mening, inte diskuteras och debatteras i tilltäcklig mån i vårt samhälle och att en personlig avsaknad av djupare insikt och kunskap infann sig gällande det asylrättsliga förfarandet. En insikt och kunskap som enligt min mening borde getts möjlighet att genereras i ett tidigare stadium via studier på programmet för Internationell migration och etniska relationer. Jag har saknat möjligheten att få en vidare och djupare utbildning och kunskap i de juridiska och samhällvetenskapliga faktorer som styr den svenska utlänningslagen och vår asyl- och flyktingrätt. Om det är några som borde ha en djupare kunskap i dessa frågor ute i vårt samhälle så skulle detta vara studenter utexaminerade från fakulteten Kultur och Samhälle i allmänhet och från programmet för Internationell Migration och Etniska relationer i synnerhet.
Som nämnts i uppsatsens introduktion anser jag det betydelsefullt att kunskapen i asyl- och flyktingsrättsliga frågor ökar ute i vårt samhälle. Detta därför att jag bemött och själv förhållit mig till en okunskap kring detta och för att det saknas en diskussion och debatt kring eventuella reformer och förbättringar kring asylrätten och dess förfarande. Detta tror jag kan härledas ur en generell okunskap i ämnet. Är folk kunniga och har förståelse för ett ämne eller
13
7 fråga är jag övertygad om att diskussioner och debatter ökar och tar vid. Därför vill jag genom denna uppsats belysa avsaknaden av debatt och min önskan om en vidare uppmärksamhet i samhället gällande asylrätten och dess förfarande. Jag vill även via denna uppsats förmedla min önskan om en djupare asylrättslig utbildning vid fakulteten för Kultur och Samhälle, och om möjligt väcka en diskussion och reformation kring detta bland lärare, tjänstemän och ledning vid Malmö Högskola.
8
2. Bakgrund
Detta kapitel beskriver samt introducerar i ett vidare perspektiv innebörden och bakgrunden till den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden.
2.1. Introduktion
Reformer och förändringar på det område som kallas utlänningsrätt är ingen ny företeelse i vårt samhälle. För att anpassa sig till de krav som samhällsutvecklingen och rättsutvecklingen ställer är rättsområdet i ständig förändring och förnyelse 14. Den bakomliggande orsaken till att den nuvarande instans- och processordningen i den svenska utlänningslagstiftningen infördes var det stora behov av förändring och reformer på området som belystes under slutet av 1990-talet. Den asyl- och migrationspolitik som regeringen införlivade i 1989 års utlänningslag fick under slutet av 1990-talet ta emot mängder av kritik från såväl juridiska ombud, deras klienter, politiker, som media. Den grundläggande kritiken baserades på att allt färre och färre beviljades uppehållstillstånd. Migrationsverket och dåvarande Utlänningsnämnden beskylldes för att tolka utlänningslagen mycket hårdare och striktare än vad lagstiftaren hade menat. I synnerhet blev Utlänningsnämnden en generell symbol för en restriktiv migrationspolitik.15
Kritiken som riktades mot asyl- och migrationspolitiken var inte i huvudsak riktad mot lagstiftningens innehåll och framställning utan mot den rättsliga processen. Kritiker menade att asylprocessen inte längre var rättssäker och att besluten och de rättsliga bedömningarna var godtyckliga och slentrianmässiga. Kritiken handlade också om att den tidigare så humanitära och generösa flyktingpolitiken var något som försvunnit. Istället förflyttades fokus till att avlägsna människor från Sverige i stället för att ge människor välbehövligt skydd16.
14 Rebecca Stern, 2008, sidan 28 15 Rebecca Stern, 2008, sidan 28 16
9 Myndigheterna försvarade sig mot kritikerna genom att hävda att prövningen av varje asylärende var individuellt och att sökande utan asylskäl ökat och därmed även statistiken över avvisade personer. Övriga förklaringar var att många sökande ansökte på grund av humanitära skäl, ett skäl som med dåvarande lagstiftning var svår att bevilja. Myndigheterna menade också att de restriktioner som införts 1997 gällande anhöriginvandring hade minskat möjligheterna till att bevilja uppehållstillstånd till åldrande föräldrar till personer boende i Sverige.17
2.2. En ny lag träder i kraft
I februari 1997 tillsattes en kommitté, till viss del beroende av den kritik som i tidigare text belysts, med uppdrag att ta ställning till en ny instans- och processordning vid tillämpning av utlännings- och medborgarskapsärenden. I maj 2005, efter många år av diskussioner, debatter och betänkande från diverse instanser, lade den dåvarande regeringen fram en proposition18 om en ny instans och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Anledningen till propositionen ansågs vara att införa en mer öppen asylprocess med möjligheter till muntlig förhandling och insyn i själva processen samt att asylprocessen skulle bli en tvåpartsprocess där överprövning sker i domstol. Det övergripande syftet var att skapa en större tilltro till detta nya system och process än vad som tidigare var fallet med Utlänningsnämnden. I propositionen framställs det att tilliten och förtroendet för Utlänningsnämnden beslut och agerande minskat och att tilliten skulle förväntas öka genom att överprövningar skulle ske i en domstol19. Propositionen röstades igenom och beslutades träda i kraft den 31 mars 200620.
2.3. Ny instans- och processordning i utlännings- och
medborgarskapsärenden
Den nya instans- och processordningen innebar att beslut om uppehållstillstånd, liksom tidigare, meddelas av Migrationsverket som första instans. Överprövning av
17 Rebecca Stern, 2008, sidan 28-30 18 Proposition 2004/5:170
19 Proposition 2004/5:170 sidan 105 20
10 Migrationsverkets beslut sker i Migrationsdomstolar, med en Migrationsöverdomstol som högsta instans, se förklaringsmodell figur 1.1. Migrationsdomstolarna placerades vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö samt Göteborg och Migrationsöverdomstolen placerades vid kammarrätten i Stockholm. För att ett mål ska prövas i Migrationsöverdomstolen krävs prövningstillstånd. Ett prövningstillstånd ska beviljas om det är av betydelse för en ny ledning av rättstillämpningen, ett så kallt prejudikat, eller om det finns andra synnerliga skäl, även kallat extra ordinär dispens. Att Migrationsöverdomstolen placeras vid kammarrätten i Stockholm särskiljer den juridiska instansordningen då Regeringsrätten inte inkluderas som högsta instans som är fallet i andra juridiska förvaltningsprocesser.21
Figur 1.122
Med hjälp av Figur 1.1 kan man förklara det asylrättsliga förfarandet samt den nya instans- och processordningen. I den inledande fasen lämnas en asylansökan in. Migrationsverket beviljar eller avslår denna ansökan. Vid ett beviljande får den asylsökande ett uppehållstillstånd, vid ett avslag beslutar Migrationsverket om avvisning eller om utvisning om personen i fråga befinner sig i Sverige. Om den asylsökande får ett avslag och har fått
21 Rebecca Stern, 2007, s 35-36 samt Kommittédirektiv Dir 2007:119 sidan 2 22
11 beslut om avvisning eller utvisning, kan denna person överklaga detta beslut. Den asylsökandes överklagande behandlas först av Migrationsverket som omprövar sitt beslut. Står man fast vid sitt beslut går överklagandet över till Migrationsdomstolen.23
Vidare i Migrationsdomstolen blir Migrationsverket motpart till personen som ansökt om asyl. I vanligaste fall företräds den asylsökande av ett offentligt biträde. Det beslut som fattas av Migrationsdomstolen kan sedan överklagas till Migrationsöverdomstolen. Som tidigare nämnt måste överklagandet beviljas i ett prövningstillstånd för att nå Migrationsöverdomstolen. Beviljas inget prövningstillstånd står Migrationsdomstolens beslut fast och det blir ingen överklagan. Om däremot prövningstillståndet beviljas plockas ärendet upp i Migrationsöverdomstolen och det kommande beslutet där, blir då ett så kallat prejudicerande fall och fungerar då som en vägledning för Migrationsverket och Migrations-domstolen i liknande ärenden i framtiden.24
2.4. De offentliga biträdena
En person som ansöker om asyl i Sverige har rätt till ett offentligt biträde i bl.a. ärenden där den asylsökande kan komma att avvisas eller utvisas från Sverige. För att utses till ett offentligt biträde gäller krav på att denna person är advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller på annat sätt lämplig för uppdraget. Om sökanden själv har föreslagit någon som är lämplig, skall denne utses om det inte medför avsevärt ökade kostnader eller om det i övrigt finns särskilda skäl emot det. Personen som utses på detta sätt ska dock kunna bevisa stora kunskaper på ett så kallat relevant ”särskilt område”. Är man biträdande jurist eller advokat och intresserad av att arbeta som offentligt biträdande i asylrättsliga frågor behöver inte lämplighet för uppdraget bevisas. Kostnaden för de offentliga biträdena betalas av staten och är inte inkomststyrd som i övriga rättsprocesser.25
Ett offentligt biträde utses och beviljas av den myndighet som handlägger målet eller ärendet, vilket i de flesta fall är Migrationsverket. De offentliga biträdena förordnas i samband med ett överklagande och då en dom lämnas över till Migrationsdomstolen. Vanligtvis har offentliga
23 Sveriges domstolar, 2010, [www] 24 Sveriges domstolar, 2010, [www] 25
12 biträden redan utsetts av Migrationsverket i ett tidigare stadium av den aktuella processen. De personer som utses av Migrationsverket till offentliga biträden måste bedömas som lämpliga, och hur man skött tidigare arbete och uppdrag vägs in i bedömningen.26
26
13
3. Metod
Detta kapitel beskriver de metoder och ansatser på vilka uppsatsen baseras. Kapitlet beskriver även vilka data som har samlats in och bearbetats. Slutligen beskrivs tillvägagångssättet och arbetsgången för uppsatsen.
3.1. Introduktion
Samhällvetenskaplig metod är ett samlingsbegrepp som beskriver de förfaranden och arbetssätt som vi väljer att arbeta utifrån när vi försöker skapa samt frambringa kunskap om samhället generellt och om de individer, institutioner och grupper som är en del av detta samhälle. Ib Andersen menar att metod är ett organiserat sätt att undersöka och studera vår verklighet. Genom olika metoder kan vi analysera och förstå diverse händelser och sociala strukturer. I valet av förfarande och tillvägagångssätt spelar många olika variabler in och valet av metod är helt situationsbaserat och beroende av studies syfte och målsättning.27
Gällande kunskapsproduktion och tillägnandet av detta finns det en del viktiga och för alla forskare relevanta saker att belysa. Ib Andersen framhåller och klarlägger att alla människor är kunskapsproducenter på det ena eller andra sättet. Alla människor iakttar och betraktar hela tiden sin omgivning. Utifrån dessa iakttagelser drar människorna slutsatser och tillämpar den etablerade kunskapen i specifika sammanhang. Människan lär sig saker om det sociala samspelet i samhället genom att studera medmänniskor och via detta producerar och tillägnar människan ständigt ny kunskap. I forskningsaktiviteter och i försöket att producera kunskap är det viktigt att forskaren tidigt och systematiskt blir medveten om vad kunskapen ska användas till. Kunskapssyftet med olika undersökningar måste alltid ha ett definitivt inflytande över vad som undersöks och hur detta undersöks.28
27 Ib Andersen, 1998, s 13-14 28
14 Vad som också är viktigt att belysa i diskussionen och förståelsen av kunskap är att det finns vissa specifika skillnader om man jämför forskningsaktiviteter med det vardagliga tänkandet. I forskningsaktiviteter är forskaren i högre utsträckning underkastad och styrd av systematiska tillvägagångssätt, vilket ställer högre krav på dokumentation, motiveringar och argumentation än vid vardagliga och allmänna reflektioner. Detta leder till att forskaren på ett mycket systematiskt sätt måste sätta sig in i redan existerande kunskap på ett visst område och att denne ständigt måste reflektera över relevans och kvalitet hos information som används samt begrunda hållbarheten och betydelsen för de slutsatser som antas.29
3.2. Metodologiskt val
Uppsatsen kan ses från en induktiv ansats som närmar sig det som kan benämnas som en induktiv kvalitativ metod. En kvalitativ metod har som syfte att skapa en djupare förståelse samt kunskap för det problem som valts att studera, via exempelvis intervjuer. Det primära kunskapssyftet vid användandet av en kvalitativ metod är att inte att skapa en förklarande beskrivning utan att skapa en förståelse.30 En induktiv studie studerar och undersöker ett samhällsfenomen för att sedan härleda teorier från forskningsresultaten. Den induktiva ansatsen grundar sig på antagandet att en forskare kan utgå från faktainsamling om samhället för att sedan relatera dessa fakta till varandra för att på detta sätt komma fram till specifika teoretiska antaganden.31 Uppsatsen och studien är kvalitativ på det sätt att studien velat skapa en förståelse kring det asylrättsliga förfarandet i Malmö. För att kunna göra detta har djupare kvalitativa intervjuer genomförts som ett led i att skapa denna förståelse samt för att besvara uppsatsens syfte samt frågeställningar. Uppsatsen har en induktiv utgångspunkt på det sättet att forskningen och datainsamlandet införskaffades före det att teoretiska resonemang började göra sig gällande och för att de teoretiska påståendena och grunder valdes utifrån studiens insamlade data. En induktiv kvalitativ metod valdes för att via djupare intervjuer få förstålelse och kunskap för det ämne som valts att studera samt för att denna metod ansågs vara mest lämpad för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.
29 Ib Andersen, 1998, s 16-17 30 Ib Andersen, 1998, s 31 31
15
3.3. Primärdata
Med primärdata menas sådan information och data som forskaren själv samlat in.32 Studiens primärdata består av intervjuer med fem personer som via sin yrkesroll aktivt deltar i de asylrättsliga mål som behandlas i Migrationsdomstolen i Malmö. Två av intervjurespondenterna i studien är yrkesverksamma som processförare vid Migrationsverkets verksamhetsområde för förvaltningsprocess i Malmö. Deras arbete är att företräda Migrationsverket vid asylrättsliga mål i Migrationsdomstolen i Malmö. Dessa två intervjurespondenter kommer fortsättningsvis i studien refereras som person 1 eller person 2. De övriga tre intervjurespondenterna är yrkesverksamma som offentliga ombud och företräder asylsökande vid Migrationsdomstolen i Malmö. Dessa tre intervjurespondenter kommer fortsättningsvis i studien refereras som antingen person 3, person 4 eller person 5. Under studiens gång har samtal även skett med personer i andra positioner. Bland annat förekom ett informativt samtal med en enhetschef vid Migrationsverket i Malmö. Detta samtal var ingen intervju utan kan mer beskrivas som en kort och sammanfattande introduktion där den vederbörande personen gav en inblick i Migrationsverkets arbete i största allmänhet och om det förvaltningsprocessiga verksamhetsområdet i synnerhet. Intervjurespondenterna kommer att i studiens olika delar figurera anonymt. Detta därför att en majoritet av intervjurespondenterna ville detta samt för att det gjorts en bedömning av att namn och övriga personuppgifter inte är av relevans för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
För att finna offentliga ombud som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju skickades e-mail ut till tiotalet advokatbyråer, verksamma inom asylrätt, i Malmö. I detta e-e-mail presenterade jag kortfattat mig själv, min studie och att det fanns intresse av att genomföra en kort intervju med ett offentligt ombud med god kunskap och insyn i asylrätt och om instans- och processordningen vid Migrationsdomstolen i Malmö. De som visade intresse och tog sig tid att besvara detta e-mail kontaktades sedan vidare och tid samt rum för intervjun bestämdes och planerades.
Kontakten med Migrationsverket i Malmö etablerades genom att ett e-mail skickades till en av enhetscheferna vid detta verk och i likhet med i e-mailen till advokatbyråerna presenterade
32
16 jag mig själv och frågade efter lämpliga intervjurespondenter från Migrationsverket i Malmö med god kunskap om asylrätt och om förfarandet vid Migrationsdomstolen i Malmö. Den kontaktade enhetschefen tillfrågade sedan två processförare, som ställde upp på en intervju, och tillförordnade tid och rum för att genomföra intervjun.
3.4. Intervjumetod
Intervjuerna som genomförts i studien kan ses som öppet strukturerade intervjuer då intervjurespondenterna träffades på förutbestämda platser och diskuterade och framförde sina frågor ”ansikte mot ansikte”. Intervjuerna var öppet strukturerade då jag hade ett antal förutbestämda frågor nedskrivna, och utefter svaren på dessa fördjupades frågorna i vidare perspektiv. Intervjuerna genomfördes enskilt med ett av de offentliga ombuden, person 3, medan intervjun med övriga två offentliga ombuden, person 4 och person 5, skedde i grupp. Intervjun med Migrationsverkets processförare, person 1 samt person 2, genomfördes också i grupp. Sett från respondenternas perspektiv var det önskvärt och för att detta ur tids och arbetsmässiga aspekter ansågs passa dem bäst. Intervjuerna varade mellan 40-60 minuter och genomfördes på platser och inom tidsaspekter som intervjurespondenten själva ville. Detta ledde till att intervjuerna genomfördes på arbetstid och på intervjurespondentens arbetsplatser i lugna kontorsliknande miljöer.
Öppna intervjuer har som syfte att skapa en djupare förståelse av en persons motiv, personlighet och beteenden. Den öppna intervjun vill inhämta beskrivningar som kan skapa en förståelse för en persons sociala omgivning och livsvärld.33 Uppsatsen ville skapa en allmänt djupare förståelse för den asylrättsliga scen som intervjurespondenterna vistats i samt i mer ingående form få veta hur dessa personer ser på sitt arbete, sin roll och på den instans- och processordning var detta en lämplig form och ett bra tillvägagångssätt att använda.
Strukturen används då det fanns vissa frågor samt uppgifter som det fanns ett intresse av att veta mer om samt skapa en förståelse kring. Frågarna formulerades och utarbetades på ett sätt som ansågs generera möjligheter till förståelse samt inblick i det ämne som valts att studera och för att uppbringa studiens syfte och frågeställningar. Frågorna kompletterades under
33
17 intervjuns gång med fördjupande frågor i takt med att nya samt intressanta infallsvinklar uppstod och belystes. Innan intervjuerna ägde rum skickades en intervjuguide ut till intervjurespondenterna. I dessa intervjuguider, se bilaga, presenterades vilka frågor som skulle användas som utgångspunkt. Den bakomliggande faktorn till att dessa intervjuguider skickades ut var för att intervjurespondenterna skulle kunna förebereda sig och om möjligt få en viss förståelse och trygghet inför vad som skulle komma. Intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare och skrevs ut i sin helhet efteråt.
3.5. Självreflektion
De intervjuer som genomfördes under studien uppfattades som mycket intressanta och lärorika. Det ska belysas att jag blev väldigt välbemött av mina intervjurespondenter och att dessa var väldigt trevliga. Intervjurespondenterna uppfattades som att de var genuint intresserade av studien och av de frågor och diskussioner som presenterades. Uppfattningen är att intervjurespondenterna svarade öppet på alla frågor och att de belyste en rad intressanta aspekter som för mig inte var känt om det asylrättsliga förfarandet och den svenska flyktingpolitiken.
Sett till intervjuerna så vill jag även ge min syn på genomförandet av intervjuer med fler än en person samtidigt. Författaren Jan Trost belyser att en intervju med fler än en person kan vara komplicerade och att det kan bli så den mer tystlåtne personen inte så lätt får komma till tals och den mer språksamme lätt tar över diskussionen och samtalet samt att personerna lätt påverkar varandra och skapar någon form av ”majoritetsåsikt”.34 Reflektionen över detta är att när intervjuerna genomfördes med två personer samtidigt blev samtalen mer avslappnade och på något sätt mer öppna. Detta tros ha att göra med att de om möjligt kände sig tryggare när de var två som bemötte intervjuns frågor. Det kändes inte att den ene av de två tog över samtalen mer än den andre utan snarare kändes det som om de kompletterade varandra och gav två infallsvinklar, åsikter och svar till intervjuns frågor, inte nödvändigtvis olika åsikter och ställningstaganden men svar som artikulerades och formulerades på skilda sätt. Det kändes även att intervjurespondenterna i dessa intervjuer i många fall bekräftade varandras åsikter och svar vilket uppfattades leda till ännu mer inlevelse och omfattning i svaren och diskussionerna.
34
18 Vad som också bör föras på tal är att samtliga intervjurespondenter utom en ville framstå som anonyma. Att vara anonym kändes betyda mycket för de intervjuade. Intervjurespondenterna påpekade att de kände att diskussionerna och frågorna och de svar som de delade med sig av kunde vara av känslig natur och något som inte i så många andra fall diskuterades eller belystes. Det kändes att en viss osäkerhet infann sig hos intervjurespondenterna gällande vad som man fick säga och inte säga, vilket luckrades upp i form av anonymitet. Två av de intervjuade berättade att de tyckte det var skönt att prata av sig om studiens frågor och de kände att de hade åsikter och tankar som i andra fall sällan kom fram eller diskuterades. En öppenhet och ärlighet som tros bero på att de figurerade anonymt.
I självreflektionen över intervjuerna vill även klarläggas vad som kändes var bra med intervjuerna och vad som kunde ha gjorts bättre. Det kändes att de intervjuguider som skickats ut underlättade intervjuerna. Intervjurespondenterna hade innan min ankomst en bild klar för sig vad syftet med samtalet var och om vad som studien skulle handla om. Detta kändes ha skapat en viss förberedelse och ett intresseskapande hos intervjurespondenterna. Tystnaden efter intervjurespondenternas svar försöktes i största möjliga mån respekteras och deras betänkande avbröts inte. Ofta kom fler reflektioner, tankar och åsikter fram efter det första spontana svaret vilket tycktes leda till en ännu mer givande intervju. Vad som kunde ha gjorts bättre och som ska utvecklas i framtiden var framför allt att vissa frågor och formuleringar blev en aning för långa och omständliga. I synnerhet de djupgående frågor som kom upp under intervjuns gång. Vissa av dessa frågor kunde ha varit tydligare och mer konkreta och kortare, vilket anses vara att föredra.
3.6. Databearbetning
När forskare ska analysera och tolka kvalitativa data behövs en god analysförmåga och bred kreativitet. I dessa analyser finns en rad frågor, tolkningar och prövningar att ta ställning till. Exempelvis ska teoretiska utgångspunkter härledas till det insamlade materialet och man måste besluta vilken av den insamlade data som ska få ta del av studiens analys.35 Detta var frågor och betänkanden som fick bearbetas efter hand under studien och i arbetet. Som ett led i detta sammanställdes all information efter intervjuerna och allt som sagts av intervjurespondenterna skrevs ner ord för ord. Efter att allt skrivits ner lästes intervjuerna
35
19 noggrant igenom. Detta för att skapa en helhetsförståelse för vad som belysts, sagts och diskuterats under intervjuerna. I försöket att skapa ett huvudintryck av intervjun plockades det ut citat, åsikter och ord som ofta förekom och gavs uttryck för under intervjuerna. Efter att en tydligare förståelse skapats och genererats fram valdes det ut, via mina egna kunskaper och handledning, ett antal teoretiska begrepp och antaganden som jag sedan fördjupade mig i och studerade mer ingående. Dessa teoretiska begrepp och antaganden utgör en central del för studiens teori, analys- och diskussionsdel.
Tillvägagångssättet som låg som till grund för uppsatsens databearbetning och val av teoretiska utgångspunkter kan rent metodologiskt definieras ur det induktiva arbetssätet ”the grounded theory”. Detta är ett arbetssätt där forskaren inledningsvis av sin studie startar med att studera ett studiefält och där sedan detta studiefält efter hand visar vad som intressant och relevant att studera samt belysa, och där kunskapen och de teoretiska antagandena följer därefter.36 Detta är ett metodologiskt val som överensstämmer med uppsatsens tillvägagångssätt, då det valdes att studera den asylrättsliga scenen utifrån vissa utgångspunkter, frågor och intervjuer. Utifrån resultatet från dessa intervjuer och diskussioner fanns att vissa begrepp och diskussioner belystes och återkom, samt att dessa visade sig vara intressanta för studien. Utifrån detta implementerades sedan dessa begrepp som grund för uppsatsens kommande teori, analys samt diskussion.
3.7. Sekundärdata
Den information och data som samlats in och bearbetats av för uppsatsen utomstående personer kan definieras som sekundärdata.37 Under arbetets gång, för att inskaffa mer kunskap samt information om utvalda delar i arbetet, har det samlat in det som kan definieras som sekundär data i form av artiklar, facklitteratur samt information från hemsidor på Internet. Den facklitteratur som använts under studien valdes ut efter handledning samt efter egna ingående sökningar på diverse stadsbibliotek. De hemsidor som använts är i synnerhet Migrationsverkets och Sveriges Domstolars hemsida och övriga för studien relevanta sidor. I beslutandet och i studien av litteratur och övriga källor har jag i synnerhet använt facklitteratur som i sin tur bedömts som trovärdiga källor inhämtade från tillförlitliga
36 Andersen, 1998, s 197 37
20 bibliotek och i valet av tillämplig information från hemsidor har ett kritiskt förhållningssätt till informationens trovärdighet, objektivitet och betydelse infunnits.
3.8. Validitet och realibitet
Validiteten och realibiteten i en studie mäter dels om det som satt att undersökas och studeras verkligen har undersökts samt att studien kan ses som tillförlitlig38. Metodologiska val som bygger upp en kvalitativ studie är ur ett validitetiskt samt reliabilitetiskt synsätt utsatta för ifrågasättande och granskningar. Detta beroende på att forskarens personliga och individuella moment är inblandade i dels insamlingen av data och dels i analysen och bearbetningen av det insamlade materialet39. Vad som är av intresse är om en studie med samma grundkunskaper som jag skulle komma fram till samma resultat. Naturligtvis skulle denna studie om möjligt kunna härleda analyser ur andra teoretiska resonemang men de problem och brister som denna studie kommer att belysa tros vara något som skulle blivit synonymt studierna. Som ett led i att intervjuerna skulle hålla så hög så validitet som möjligt och för att skapa en tydlig trovärdighet i dessa, så har dessa intervjuer och dess frågor strävat efter att vara tydliga, preciserade och inte personligt vinklande. Detta för att inte feltolkningar, missförstånd och misstag skulle uppstå. Jag har känt ett djupt intresse av svaren som gavs under intervjuerna och gärna velat fördjupa frågorna och velat veta mer, men i detta kunskapssökande försöktes ett objektivt och nyanserat ställningstagande behållas. Genom att tydligt motiverat och klargjort de olika valen, analyser och bedömningar som gjorts i uppsatsen har reliabilitet och en objektivitet kunnat inverka och tillgått i arbetet.
38 Jan Trost, 1997, s 99-100 39
21
4. Teori
I detta teoretiska kapitel presenteras Niklas Luhmanns teori om sociala system och det elementära i dessa system, kommunikation. Vidare kommer även Luhmanns teori kring förtroende framställas.
Som tidigare nämnts i de inledande delarna av denna studie så är syftet med studien att undersöka samt försöka skapa en förståelse och kunskap för den instans- och processording i medborgarskaps och utlänningsärenden, som innebar instiftandet av en Migrationsdomstol, som implementerades under våren 2006. För att kunna teoretisera och analysera resultat och frågeställningar kommer det inledningsvis skapas en förståelse kring det asylrättsliga området som ett system genom att presentera och diskutera den tyske författaren Niklas Luhmanns syn och analyser kring hur sociala system upprättas och fortlever. Teoridelen kommer i synnerhet att fokusera på två olika begrepp, båda härledda ur Niklas Luhmanns perspektiv och forskning. Först kommer Niklas Luhmanns tankar och kunskaper kring kommunikation att belysas. Detta därför att kommunikation är det elementära och centrala i Luhmanns sociala system, vilket kommer att visas i den fortsatta texten. Efter att Luhmanns kommunikationsteori har presenterats kommer begreppet förtroende att teoretiseras. Begreppet förtroende kommer i teoridelen först presenteras och introduceras ur ett allmänt akademiskt synsätt för att därefter belysas ur Niklas Luhammns perspektiv. Dessa begrepp,
kommunikation och förtroende, kommer att vara det centrala i studiens analysdel.
4.1. Sociala system
Inledningsvis bör det sägas att Niklas Luhmanns teorier och tankar om sociala system kan kännas igen från forskare såsom Jürgen Habermas och Talcott Parsons. Niklas Luhmanns generella syfte med sin teori om sociala system var att skapa en allmän systemteori som gick att implementeras och tillämpas på alla delar av samhället för att skapa ett klarläggande och en förståelse kring de processer som utgör detta samhälle. Enligt Luhmann kan inte vårt samhälle enbart förklaras ur eller reduceras till relationer. Ur Luhmanns perspektiv är därför sociologi inte liktydigt med studiet av sociala relationer utan snarare läran om interaktioner.
22 Luhmann menar dock att samhället inte helt kan beskrivas som antingen interaktioner mellan människor eller som en organisation. Därför presenterar Luhmann ett sätt eller en form att förstå samhället som antingen en organism eller ett socialt system. Niklas Luhmann definierar sociala system som olika system av kommunikation. Där det finns kommunikation och där det kommuniceras skapas sociala system. De sociala systemens former definieras och framhävs enligt Luhmann av bland annat två perspektiv och antaganden. Dessa är organisationen och
interaktionen.40
4.2. Interaktioner
Enligt Luhmann kan man förstå organisationer och interaktioner som två typer av sociala system som via olika typer av kommunikation reproducerar sig själva. Organisationers reproduktion sker via kommunikation av beslut. Interaktion innebär att människor möts i en fysisk närvaro där kommunikationen kan ses som svar på handling. Interaktioner förekommer i många olika sociala sammanhang. Luhmann menar att interaktioner utgör sociala relationer i en verklig mening. Vilka personer som är närvarande i ett system av interaktioner bestäms av de som upplever sig ingå i en interaktion. Det är i princip de deltagande människorna som genom sitt medvetande registrerar olika sinnesintryck och som då bestämmer deltagandet och för den bestämda interaktionen. I system av interaktion används närvaron, vilket i sig indikerar ett socialt förhållande, som en social gräns mellan kommunikationer. Luhmann belyser att interaktioner anpassar sig till den yttre sociala omvärlden genom interaktionens deltagares beteende och kommunikationens tema. Närvaron kan man säga betecknar interaktionen. Till skillnad från samhället är interaktioner tidsbundna, de har en början och ett slut. Detta på grund av att personer i en interaktion hela tiden byts ut, vilket ger interaktioner en föränderlig tillvaro.41
4.3. Organisation
Studier av olika teorier kring organisation tillhör sociologins mer traditionella områden. Trots detta är begreppet organisation ofta oklart och vagt definierat. Inom den allmänna systemteorin definieras organisation som en ordning av stabilitet och kontroll. För Niklas Luhmann är organisation en typ av socialt system som man kan finna i mer komplexa
40 Jan Inge Jönhill, 1997, s 169-175 41
23 samhällsordningar. Organisation, enligt Luhmann, är en form av reduktion av komplexitet och för hantering av meningar som inte nödvändigtvis varken behöver vara sann eller falsk, så kallad kontingenshantering. Ur ett samhällsteoretiskt perspektiv är organisation ett socialt system förbundet att anpassa sig efter de diverse individuella behov som finns i vårt samhälle. Organisation är dock inte helt liktydigt med ordning enligt Luhmann. Det som beskrivs som organiserad aktivitet kan inte bara ses som en ordnad aktivitet. I organisationer förhindras möjligheter till handling vilket betyder att spontana och relativt oordnade kommunikationsprocesser disciplineras.42
Enligt Luhmann så består en organisation av fyra grundläggande kännetecken. Dessa är medlemskap, program, personal samt beslut. Med medlemskap anges de villkor som definierar inträde och utträde ur organisationen. En avgörande faktor är att man alltid via observation av fakta och information kan avgöra om en person är en del av en organisation eller inte. Organisationers medlemmar kan ses begränsade i sina valmöjligheter. I en arbetsorganisation kan man helt enkelt inte tvärt sluta arbeta och inte bry sig om det som man förväntas göra. I vårt samhälle utgör personer en del av politiska, ekonomiska eller utbildningsmässiga system, även kallade funktionsspecifika system. Detta innebär att befolkningen är inkluderad i samhällets system utifrån dess punkter. Baksidan av denna inklusion definieras av exklusion. Det är med få undantag organisationer som reglerar och styr inklusions- och exklusionsförhållandena. Vad som dock måste belysas ur detta är att organisationer baseras på principen om exklusion. Alla som inte är medlemmar exkluderas. Det är enligt Luhmann endast organisationer som har behörighet att exkludera och möjligheter att inkludera i funktionsspecifika system.43
Program definieras via att organisationer har specifika och klart avgränsande målsättningar och uppgifter. Program kan sägas sammanpressa kommunikationen inom en organisation via anpassning och styrning av personers handlande och rollbeteende. Exempelvis så utfärdar en domstol beslut på underlag av en åtskillnad av rätt och orätt, och handlar efter program som fastställer anställdas uppgifter anknutna till en processordning. För att kunna uppfylla sina program är organisationer beroende av tjänster och personal på bestämda positioner, vilket
42 Jan Inge Jönhill, 1997, s 175-179 43
24 utgör det tredje grundläggande kännetecknet i en organisation. Tjänster är ofta mer fasta än de personer som besitter dessa. Inom organisationer är tjänster i stor utsträckning utbytbara. Det fjärde kännetecknet för organisationers funktion, vilket utgör en grundläggande central komponent för Luhmann, är att fatta beslut. För Luhamnn baserar sig organisationers uppdrag i första hand på att fatta beslut. Luhmann framhäver att beslut är beroende av organisationer och att organisationer i första och sista hand består av beslut. Organisationer skapas genom beslut, medlemskap upprättas genom beslut, program och innehåll i en organisation etableras genom beslut. Organisationen ”lever” helt enkelt utifrån sitt beslutsfattande.44
4.4. Kommunikation
Som tidigare nämnts är det viktigaste inslaget i Luhmanns teori om sociala system graden av kommunikation. Det är kommunikation som är den stora drivkraften och det som på många sätt styr och reglerar samhället. Luhamnn delar upp kommunikationen i tre grundläggande beståndsdelar. Dessa är meddelande, information och förståelse. Men Luhammn belyser även en fjärde beståndsdel i förståelsen av kommunikationens grunder, nämligen acceptans eller förkastelse av den mening som förmedlas i kommunikationen. Det är viktigt att inte beblanda och ta för givet att förståelse av en kommunikation inte nödvändigtvis leder till en acceptans av den samma. Där kan finnas kommunikativa strukturer som i högre utsträckning leder till acceptans än till förkastelse, men Luhammns grundläggande koncept och teori om kommunikation baseras inte på innebörden av acceptans, utan att varje kommunikation framkallar en selektion mellan acceptans och förkastelse. Skillnaden mellan acceptans samt förkastelse leder till en aktiv övergång vilket leder till en öppning mellan en kommunikation till en annan.45
Luhamnn har ett synsätt på kommunikation som kallas ”autokommunikation”. Detta innebär att den reproducerar sig själv både till sin struktur och till sin form. Luhamnn menar att kommunikationen kan ses som autopoietisk, En term han lånat från biologin, vilket just betyder självskapande. Luhamnn beskriver att kommunikationen enbart kan finnas och definieras via en relation till en annan kommunikation. Då det inte finns någon relation betyder detta inte att det inte finns något alls, ord och ljud finns, men detta får inte någon
44 Jan Inge Jönhill, 1997, s 175-179 45
25 status som kommunikation. Man kan säga att det är nystan och nätverk av kommunikation som producerar kommunikation och kommunikationen förutsätter i sin tur ett medium för att ges sin form. Detta ger en förklaring till hur kommunikationen skapas men visar inte vilken kommunikation som genereras. Vilken kommunikation som skapas förklaras enlig Luhamnn via sociala strukturer. Dessa sociala strukturer består av förväntningar och förmodan. I varje specifik situation är en viss kommunikation att förväntas. Exempelvis en fråga om en persons välbefinnande förväntas generera ett svar om detta och inte svar med åsikter om vädret. Dessa förväntningar ger ett underlag för framtida kommunikationer vilket gör att vissa kommunikationer är mer förmodade än andra. Dessa förväntningar reproduceras via en bekräftelse i olika sammanhang och bildar på detta sätt en social struktur. Om det inte skapas någon bekräftelse så kan den personliga förmodan och förväntningen ändras och få en ny betydelse. I de sociala strukturer som skapas via bekräftade förväntningar i en kommunikation spelar ämnet en avgörande roll. Ämnet som diskuteras i kommunikationen ger personer en föreberedelse vad att förvänta i kommunikationen. Vissa förväntningar och specifika förmodande passar inom vissa ämnen. I exempelvis en kommunikation om världsmästerskapet i fotboll förväntas inte en påföljande kommunikation om Kinas försvarspolitik.46
4.5. Förtroende
Förtroende är ett fenomen och en företeelse som många forskare och författare inom samhällsvetenskapen och inom filosofin har svårt att förklara och definiera, även då man är överens om att förtroende är ett centralt och grundläggande element för social ordning. Det är just ur frågan, komplexiteten och problematiken kring social ordning som de flesta forskare försökt definiera och förstå förtroende. Det sociala ordningsproblemet, som förtroende härledes ur, kan förstås och diskuteras utifrån frågeställningen: Hur kedjas olika individers handlingar samman så att bestående sociala ordningar och förhållanden uppstår?47
För att i ett grundläggande perspektiv försöka definiera och förklara förtroende måste det belysas att i forskning och studier om förtroende brukar forskare och författare, i många fall, utgå ifrån den engelska termen ”trust”. Detta är ett ord som dels kan definieras som just
46 David Seidl & Kai Helge Becker, 2005, s 31-36 47
26 förtroende eller som tillit. Ofta vävs förtroende och tillit ihop till något synonymt vilket gör att begreppen kan ses i diverse olika studier och forskningsinriktningar. Majoriteten av de forskare och författare som förhåller sig till förtroende som begrepp, är överens om att förtroende i dess centrala förklaring är ett psykologiskt tillstånd. Detta psykologiska tillstånd innefattar en uppfattad känsla av sårbarhet eller risk som härleds ifrån en osäkerhet om vilka avsikter, intentioner och eventuella handlingar andra människor, som man i någon form känner ett beroende av, har eller kommer att göra. Förtroendet blir en strategi för att hantera en oviss och okontrollerbar framtid.48
I diskussioner och i forskning kring förtroende belyses ofta att som en följd av att ett förtroende uppstår mellan människor så ökar också interaktionen och samspelet mellan dessa. På samma sätt antas det också av många forskare att avsaknaden av förtroende, misstron mot något, försvårar interaktion. Teoretiker så som Robert Putnam och Edward Banfield hävdar att förtroende leder till interaktion som i sin tur leder till social ordning, och att misstro mot något förhindrar samt försvårar social ordning.49
För Niklas Luhmann är förtroende en grundförutsättning för mänskligt liv och därmed också en central beståndsdel i mänskliga samhällen. Enligt Luhamnn finns det olika typer av förtroende och förtroende kan fungera på olika sätt i olika situationer. För Luhmann är förtroende ett nödvändigt sätt för människor att kontrollera sin osäkerhet inför framtiden. Förtroendet är en tilltro till sina förväntningar. Att sakna tilltro till de egna förväntningarna leder enligt Luhmann till en tvär motsättning med den komplexitet som finns i vårt samhälle och i vår värld. Utan förtroende och en känsla av tillit skulle människan sakna den inre trygghet som möjliggör dennes livsföring. Genom att lita på någon eller något bortser människan från sin osäkerhet och behandlar framtiden som om utgången av kommande händelser vore säker. Luhmann menar också att tillit till andra människor är individtillit, och att det innehåller ett mått av ömsesidighet och fungerar annorlunda är tilliten till olika system. Det är skillnad mellan systemtillit och individillitet som begrepp. Individtillit byggs upp över tid i varje enskilt fall. Systemtillit är däremot abstrakt och omedelbar vilket gör det möjligt för oss att exempelvis sätta oss i ett flygplan eller lägga oss på operationsbordet utan att vi har en
48 Piotr Sztompka, 1999, s 19-27 49
27 aning om vem vi egentligen litar på, hur flygplanet är byggt eller hur det kirurgiska ingreppet ska utföras.50
Gällande förtroende för olika sociala system belyser Luhmann en rad intressanta aspekter. Systemförtroende anses ge en individuell prägel åt den som ger förtroende, vilket leder till att diskussioner och ifrågasättande av system ofta uteblir och saknas i vardagslivet. Detta i sin tur leder till en säkerställelse och bevarande av systemen. Kontrollen och ett kritsikt ifrågasättande av systemförtroende kräver en ökad och för varje dag mer omfattad fackkunskap. Det är enbart specialisten som kan granska tillförlitlighet av ett socialt system. Luhamnn menar även att bedömningen av exempelvis politiska och rättsliga krafter och beteenden kräver ett stort mått av kunskaper kring specifika detaljer, framför allt kunskap om olika personer, deras roller och organisationers uppbyggnad. Kunskaper som egentligen bara kan införskaffas om man är en del av det politiska och rättsliga systemet. Detta leder till att kontroll av förtroende endast kan utövas inom det egna verksamhetsområdet. Alla andra personer och medborgare måste förlita sig på verksamheter sköter sin egen kontroll och att kontrollerna byggs in i de förtroendekrävande systemen. Förtroende för systems funktionsduglighet omfattar förtroende för att systems och verksamheters inbyggda kontroller fungerar och är igång.51
4.6. Summering
Ur denna teoridel finns det vissa kärnbegrepp och slutsatser som är viktiga att ta med sig in i de fortsatta delarna av uppsatsen. Det första är Luhmanns definition och förståelse av sociala
system. Luhmanns teori framhäver att sociala system är och byggs upp av kommunikation. Det
är kommunikationen som är det centrala i Luhmanns teori. Kommunikation består av tre delar. Dessa är meddelande, information och förståelse. I en kommunikation finns även en fjärde beståndsdel, som är en respons på de tre grundläggande elementen i en kommunikation, nämligen acceptans eller förkastelse av den mening som förmedlas. Luhmann menar att
kommunikation reproducerar sig själv både till sin struktur och till sin form. Detta kallas autokommunikation. En kommunikation kan enbart definieras och finnas i relation till en
annan kommunikation. Det är sociala strukturer som bestämmer vilken typ av kommunikation
50 Niklas Luhmann, 2005, s 169-175 51
28 som uppstår. De sociala strukturerna byggs upp av förväntningar och av förmodan. I varje
kommunikation finns en viss kommunikation att förvänta sig. Dessa förväntningar och
förmodanden reproduceras av bekräftelser i olika kommunikativa sammanhang och bildar på så sätt sociala strukturer.
Kommunikation bygger också enligt Luhmanns teori upp två centrala typer av sociala system.
Dessa system benämns som interaktion och organisationer. En interaktion uppstår när människor möts i en fysisk närvaro och där kommunikationen kan ses som ett svar på denna närvaro. En interaktion anpassar sig till omvärlden genom dess deltagares beteende och
kommunikationens tema. En Organisation är en typ av ett socialt system som finns i mer
komplexa samhällsordningar och är en form av reduktion av komplexitet och kontingens i denna samhällsordning. Organisationen består av fyra grundläggande kännetecken. Dessa är medlemskap, program, personal och beslut. Det som helt är elementärt av dessa kännetecken är organisationens förmåga att fatta beslut. Organisationer är helt beroende av beslut, då dessa i första hand såväl skapas som slutar att existera på grund av att beslut fattas.
För Niklas Luhmann är förtroende en grundföresättning för mänskligt liv och är en central beståndsdel i alla mänskliga samhällen. Förtroende ger människor en förmåga att kontrollera sin osäkerhet inför framtiden, och utan förtroende skulle människan sakna den inre trygghet som möjliggör dennes livsföring. Det finns en skillnad mellan förtroende till en individ och ett socialt system. Systemförtroende är mer abstrakt och kräver omfattande fackkunskap för att kunna kontrolleras. Detta medför att enbart specialisten kan granska tillförlitligheten av ett
socialt system. För att kunna vara en specialist krävs att man är en del av det sociala systemet
och har god kunskap om dess organisations uppbyggnad, program och personal. Detta leder till att kontroll av förtroende endast kan utövas av personer inom det egna verksamhets-området och alla andra medborgare måste förlita sig på att organisationer och verksamheter sköter sin egen kontroll och funktionsduglighet.
