Icketext bundna NO hemuppgifter

Malmö högskola

Lärarutbildningen Natur – Miljö - Samhälle

Examensarbete

10 poäng

Icketext bundna NO hemuppgifter

– ett sätt att nå invandrarelever

Non-text science homework for bilingual pupils

Thaddeus Elogu

Lärarexamen 60 poäng Handledare: Birgitta Pettersson Naturvetenskap och lärande

Sammanfattning

Examensarbetet undersökte i första hand vilket intresse invandrarelever visar för icketext bundna NO hemuppgifter. Ett annat syfte var att undersöka hur föräldrarna upplevde det att hjälpa sina barn att göra hemuppgifter och vad klassläraren tyckte om detta arbetssätt. Fem av sju valda elever i årskurs 7 utförde en hemuppgift med föräldrarna och redovisade sedan hemuppgiften i klassen. Eleverna och klassläraren intervjuades omkring hemuppgiften. Tre av fem föräldrar svarade på en enkät om hemuppgiften. Resultatet visar att eleverna inte visade stort intresse. Det verkar som om hemuppgiftens innehåll och utformning hade stor betydelse för att fånga elevernas intresse och förmodligen också för att möjliggöra föräldrarnas

medverkan. Två av föräldrarna trodde eventuellt att deras kunskap i naturvetenskap testas av hemuppgiften. De flesta eleverna gjorde hemuppgiften med föräldrarna på svenska istället för sitt hemspråk. Detta betyder kanske att halvspråkighetsproblem bland infödda invandrarelever är fortfarande aktuell.

Klassläraren blev nyfiken på detta arbetssätt och tänker prova det i framtiden.

Nyckelord: hemspråk, hemuppgift, invandrarelever, föräldrar, modersmål halvspråkighet, tvåspråkighet, NO-experiment.

FÖRORD

Jag vill speciellt tacka min handledare Birgitta Pettersson som haft tålamod att läsa arbetet flera gånger och varit rådgivande under hela arbetsperioden.

Min tack går alltså till Marianne Lundahl för hennes muntliga såväl som skriftliga språkhjälp. För alla andra som på ett sätt eller annat har bidragit till arbetsgenomförande t.ex. elever och klassläraren på min VFT skolan har jag ett reserverat stort tack.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...3

Innehållsförteckning...5

1 Inledning ...7

1.1 Bakgrund ...8

1.2 Syfte och frågeställningar...10

2 Teoretisk bakgrund ...12

2.1 Språkets betydelse i lärande ...12

2.2 Språkets betydelse för Invandrarelever...13

2.2.1 Modersmålets betydelse för barn ...14

2.2.2 Halvspråkighet ...15

2.2.3 Föräldrars medverkan i skolan...17

2.3 Språkets betydelse för lärande i naturvetenskapliga ämnen...18

2.4 Användning av NO kunskaper ...20

2.5 Hemuppgift i NO-undervisning...20

2.6 Tidigare undersökningar om betydelsen av olika typer av hemuppgifter i NO 21 3 Metod...23

3.1 Urval...23

3.2 Datainsamlingsmetoder...24

Fig. 1 Koppling mellan frågeställningar och datainsamlingsmetod...24

3.3 Genomförande ...25

3.4 Genomförande av hemuppgiften ...26

3.5 Intervju med eleverna...27

3.6 Intervju med klasslärare ...28

4 Resultat ...29

4.1 Frågeställning 1 ...29

Tabell 1A. Intervju med eleverna (grupp 1) ...30

Tabell 1B. Intervju med eleverna (grupp 2)...31

4.2 Frågeställning 2 ...32

Tabell 2 Sammansatta enkätsvar från föräldrarna ...32

4.3 Frågeställning 3 ...33

5 Diskussion...36

5.1 Metoddiskussion ...36

5.1.1 Intervjuer ...36

5.1.2 Observationsmetod...37

5.1.3 Enkät till föräldrar...38

5.2 Resultatdiskussion ...38 5.2.1 Frågeställning 1...39 5.2.2 Frågeställning 2...40 5.2.3 Frågeställning 3...42 5.2.4 Halvspråkighet ...42 5.2.5 Avslutning ...43 6 Referenser ...44 Internetadresser ...46 7. Bilagor...47 Information för föräldrar/vårdnadshavare...47

Hemuppgift för elever...48

Enkät till föräldrarna...49

(Strukturerad) Intervjufrågor till elever ...50

Intervjufrågor(guide) till klasslärare...51

1

Inledning

Jag har valt att utföra mitt examensarbete med anknytning till min VFT plats, där

eleverna har olika modersmål/kulturbakgrund. Som invandrare delar jag med eleverna de känslor som uppstår, då man inte förstår ett begrepp eller ämnesinnehåll pga.

språksvårigheter. Lägger man därtill att naturvetenskapliga begrepp är svåra även för dem som behärskar språket blir problemet än mer komplicerat. Vad som skiljer oss åt är att jag är vuxen, och har tillägnat mig ett fungerande språk (engelska - inte mitt modersmål). Jag har arbetat med detta språk i 19 år och har studerat på engelska både i grundskola och på gymnasiet.

Jag har studerat på två olika språk på högskolenivå och har därför med tiden samlat på mig erfarenheter användbara för detta arbete. Jag tänkte också när jag arbetade som lärare i mitt hemland på hur man kan stödja elever för en bättre förståelse av naturvetenskap genom verklighetsförankring. Med detta menar jag att man kopplar naturvetenskapliga verksamheter till det som pågår i samhället, t.ex. hemma. Jag känner alltså till de svårigheter man som lärare stöter på då man ska introducera ett ämne eller ett begrepp första gången för elever. Det är viktigt t ex att koppla ämnet/begreppet till något som eleverna har förkunskap om, har hört eller har sett. Denna tanke tycker jag är i linje med NOT-projektets rapport, en utvärdering (1999-2003 s.19). Då kan eleverna bygga sina kunskaper om ämnet/begreppet på erfarenheter enligt konstruktivismens princip. Enligt McMahon (1997) handlar konstruktivism om hur människan skapar förståelse utifrån erfarenheter och upplevelser. Sjöberg (2005) menar att man aldrig kan ta över andras kunskaper eller färdigheter utan man måste själv vara aktiv konstruktör. Denna aktiva konstruktion av mening äger rum hos varje individ och sker i ett socialt, historiskt, språkligt och kulturellt sammanhang. Strandvall (2000) menar att inlärning är

meningsfull då den lärande använder sig av den kunskap och de färdigheter han eller hon redan har för att lösa realistiska problem i en realistisk kontext. Han menar att kunskap aldrig kan förflyttas från en människa till annan i sin helhet utan spillo eftersom den baseras på personlig tolkning.

Utan att ha studerat pedagogik har jag använt mig av denna princip när jag arbetade som lärare i mitt hemland. Det var därför inte svårt för mig att koppla en konstruktivistisk

idé till min tidigare undervisning. Det är min personliga bakgrund som har inspirerat mig att göra denna undersökning som förhoppningsvis kan underlätta naturvetenskaplig undervisning i synnerhet i ett invandrartätt område.

1.1

Bakgrund

Enligt Erixon (red) (2001), Lindahl (2003), Whitlow (2005) saknas det tillräckligt många intresserade elever/studenter som väljer att läsa naturvetenskap och teknik på gymnasiet och högskolor. Undersökningar visar att naturvetenskap och teknik upplevs som svårt och otillgängligt. Skolverket försöker på olika sätt skapa intresse för naturvetenskap och teknik, men tycks så här långt åtminstone inte ha lyckats särskilt väl. Pedagoger kan hjälpa till genom att försöka hitta en ny metod eller ändra sina undervisningsmetoder så att ungdomars intresse fångas. Ekborg (2000) menar att genom att ändra på arbetssättet kan NO undervisningen anpassas bättre till flickornas behov som förmodligen skulle gynna pojkarna också. Kanske är det dags att anpassa naturvetenskapliga ämnens innehåll till ungdomars smak.

I en undersökning om elevernas intresse i naturvetenskapliga ämnena har Britt Lindahl (2003) sammanfattat sitt arbete med titel ”Pupils’ responses to school science and

technology”. Enligt henne behöver man mycket mer insatser redan från början för att

kunna vinna elevernas intresse så att de kan välja naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet.

If science shall have a chance in their lives the pupils must have a positive experience of science from the beginning of primary school through all years. Once they have lost their interest it is very difficult to get them back. The competition for their attention is intensive and the older they get the more difficult it will be to catch their interest and allegiance. As young people today are engaged in different questions in society another direction of teaching may make them realise that social sciences give them tools to act but natural sciences give them the important knowledge. (Lindahl, 2003 s. 14)

Jag menar att det är en stor utmaning för alla naturvetare att vidareföra

många som kan klara livet i det moderna samhället utan teknik och så vitt jag vet har all slags teknik minst en naturvetenskaplig teori bakom sig. Enligt min mening, skulle det vara katastrofalt om naturvetenskap hamnar i skymundan istället för i förgrunden. Sjöberg (2005) argumenterar att både ekonomi – och nyttoargument ligger till grund som motivering till varför alla ska lära sig naturvetenskapliga ämnen i skolan. Han poängterar också att demokrati och kultur är två andra näraliggande argument. Jag menar att forskare måste fortsätta ta fram sådana indikationer som visar varför ungdomar inte lockas av naturvetenskap och samtidigt komma fram till möjliga åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Politiker måste också ta sådana varningar på allvar. Sverige har blivit mer och mer mångkulturellt. Ett mångkulturellt samhälle kännetecknas av att dess invånare kan röra sig mellan olika kulturer utan problem.

Nivre & Maho (2002) uttrycker samma mångkulturella idé i en artikel i boken Språk i

fokus där de skriver att:

I takt med att det svenska samhället blir alltmer mångspråkigt och mångkulturellt, blir det också allt sällsyntare att alla elever i en klass/skola har svenska som modersmål eller enda språk (NIVRE & Maho s.70).

De menar att genom att ta upp de språk som finns representerade i klassen/skolan och diskutera deras släktskap och ursprung kan man förankra diskussionen om världens språk i elevernas egen vardag och samtidigt verka för en bättre förståelse för kulturella och språkliga skillnader.

Språket kan vara en av anledningarna till att elever med invandrarbakgrund inte väljer eller visar intresse för NO ämnen. För dessa elever som har språksvårigheter kan man tänka sig att utforma enkla experiment som NO-hemuppgifter som ett intresseväckande hjälpmedel.

Denna tanke har stöd i grundskolans kursplan i naturvetenskapliga ämnena ( Lpo.94) där det står bl. a. att:

En viktig del av den naturvetenskapliga verksamheten karaktäriseras av den experimentella metod som kännetecknas av att hypoteser prövas med hjälp av observationer och

experiment. Detta sätt att arbeta genomsyrar även de naturorienterande ämnena (Lpo.94 inrättad 2000-07s.3).

Lägger man hemuppgifternas innehåll nära hemmet kan eleverna ta vara på föräldrars erfarenheter. Pettersson (2004) menar att föräldrar kan påverka sina barns skolsituation genom att aktivt delta i hemuppgifters utförande, om diskussionen eller förklaringen kan ske på familjens språk. En vinst med denna idé är att sådana läxor kan möjliggöra att elever, som ofta inte kan utföra textrelaterad läxa, överhuvudtaget kan göra sin läxa. Om en elev bättre förstår på sitt hemspråk/modersmål, kan då denna möjlighet utnyttjas för lärande? Kan föräldrarna därmed bidra till barnens lärande? Bodil Rehnberg (2003) menar i en artikel på vårt Göteborg, ”undervisning på modersmålet ger bättre

studieresultat” att barn med annat modersmål än svenska lär sig mer i andra ämnen, om

de får förklaring på sitt eget modersmål.

Om man tittar noggrant på de slutsatser som skolverket har kommit fram till (2004-12-13) genom utvärderingen av grundskolan (i TIMMS 2003) kan man notera bl. a. att:

Ett vanligt mönster bakom elevers svårigheter att nå målen är bristen på förtroendefulla relationer mellan skolan och hemmet. Hemmets medverkan är nödvändig för att skolans arbete skall bli framgångsrikt (TIMMS Slutsatser 2003 s.3 ).

Jag tänker genom detta examensarbete undersöka om föräldrar är villiga att hjälpa sina barn med hemuppgifter och hur de upplever detta. Även om arbetslösheten kan ligga hög i det område som har hög koncentration av invandrare betyder det inte att föräldrars inflytande över sina barns lärande är mindre. Man bör utforska möjligheten att locka föräldrarna till att hjälpa för elevernas lärande och mitt examensarbete inriktat mot detta mål kan förhoppningsvis peka på någon lösning.

1.2

Syfte och frågeställningar

Jag vill genom detta examensarbete utveckla och fördjupa mina kunskaper om

experimentets/hemuppgiftens roll i undervisning i naturvetenskap. Jag hoppas genom det få ökade teoretiska och praktiska kunskaper om hur man kan stödja eleverna med svenska som andra språk i deras begrepps- och kunskapsutveckling, vilket kanske kan leda till ett ökat intresse för naturvetenskapliga ämnen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilket intresse invandrarelever visar för icketext bundna NO hemuppgifter. Ett annat syfte är att undersöka hur föräldrar upplever det att hjälpa sina barn med icketext bundna hemuppgifter och vilken inställning klassläraren har angående sådana hemuppgifter och dess innehåll.

I undersökningen söker jag svar på följande frågor:

• Vilket intresse visar eleverna i undersökningsgrupperna för att göra icke text- bundna hemuppgifter i NO med föräldrar eller äldre syskon?

• Hur upplever föräldrarna det då de hjälper sina barn med den aktuella hemuppgiften?

• Vad tycker läraren, som undervisar de undersökta eleverna i NO ämnen, om denna form av hemuppgift och dess innehåll?

2

Teoretisk bakgrund

2.1

Språkets betydelse i lärande

Språk definieras enligt Sandqvist & Teleman (1989) som ett redskap som människorna kollektivt skapar för att kunna tänka själva och kommunicera med varandra. De beskriver skolan som en typisk språkmiljö.

Skolan är en språklig arbetsplats. Språkanvändning i skolan sker i alla ämnen genom att eleven deltar aktivt och passivt i (lärarledda) lektioner, enskilt och grupparbete (ibid. s.12) Grundskolans kursplan (Lpo94) i ämnet ”svenska” syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva i olika

situationer. Där menar man att elevernas språkförmåga bestämmer hur de kan klara skolarbete och fortsätta liv och verksamhet. Därför har skolan som det viktigaste uppdraget att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling.

Enligt en rapport från Myndigheten för skolutveckling (2004-03-31) slår skolans

styrdokument fast att elevernas språkutveckling är alla lärares ansvar, vilket bygger på att alla lärare oavsett didaktiskt ämne har, eller borde ha, kunskap om hur man arbetar språkutvecklande med eleverna. Språkutveckling och lärande ses inte längre bara med utgångspunkt ur individens förutsättningar och utveckling utan lika mycket som en aspekt av inlärningsmiljön.

Gibbons (2002) och Nauclér (2002) skriver att man använder språk i allt man gör.

Gibbons menar att vilken karaktär språket har, beror på förhållande mellan avsändare och mottagare. Språkinlärning är enligt henne inte bara en psykologisk process utan också socialt kopplad. Nauclér fokuserar på att den känslomässiga utvecklingen hos en individ i stor utsträckning är beroende av språket. Båda författarna skriver om språkets betydelse i sociala sammanhang eller omständigheter.

Även Hägerfelth (2004) och Larsson (1989) knyter språk till socialt sammanhang eller samspel med andra människor. Hägerfelth menar att man lär sig ett språk genom att använda det.

Ladberg (2000) förespråkar att språken används så mycket och mångsidigt som möjligt i undervisningen för att fylla språkets huvudfunktioner att kommunicera och tänka. Hon menar att detta sker genom att skapa en miljö som är socialt utvecklande t.ex. gruppaktiviteter.

Larsson (1989) menar också att en stor del av det tänkande och den inlärning som sker i skolan är språklig. Gibbons menar dock att det krävs mer än ett vardagligt språk för att klara en skolspråksituation.

2.2

Språkets betydelse för Invandrarelever

Bristande språkkunskaper ges ofta som en viktig förklaring till att invandrarelever har det svårt i skolan. Detta bekräftas av många lärare som intervjuats i en fallstudie gjord av Skolverket En sammanfattande bild av elever med utländsk bakgrund (2005).

Invandrarelevers resultat beror enligt rapporten i hög grad på dåliga kunskaper i svenska språket, bristande stöd hemifrån, samt familjens socioekonomiska bakgrund.

Dåligt integrerad modersmålundervisning i många skolor delar också en del av skulden eftersom den modersmålundervisning som erbjuds idag är av väldigt skiftande kvalitet då många modersmålslärare är obehöriga (ibid.).

I grundskolans kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (Lpo.94 Inrättad 2000-07) betonas språkets nyckelställning i skolarbetet och språket som en väg till kunskap. Utbildningen i svenska som andraspråk syftar till att elever med annat modersmål än svenska skall tillägna sig en sådan språkbehärskning att de tillfullo kan tillgodogöra sig utbildningen i andra ämnen och kan ingå i kamratgemenskapen och i det svenska samhället. Enligt kursplanen har språkförmågan stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är varför ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. I grund skiljer inte mycket kursplanen för ämne ”svenska” och ”svenska som andra språk”. Skillnader ligger när det gäller svenska som andraspråk i att betoningen läggs på ”att lyssna, medvetet bygga upp ett rikt ordförråd, öka sin förståelse av grundläggande begrepp, lära sig avancerade begrepp och strukturer samt öva uttal”.

Gunnarsson (1999) menar att elevers lärande och utveckling är beroende av sin totala omgivning d.v.s. av den verklighet som de lever i. Han poängterar att de flesta

invandrarelever sällan använder svenska språket hemma, för det första för att de vill behålla sin kulturella identitet och för det andra för att föräldrarna kanske inte behärskar svenska språket.

Dahlberg (1989) liksom Gunnarson skriver om språkets betydelse för kulturell identitet och menar att barnen måste ges möjlighet att kommunicera och reflektera i sitt språk Börestan & Huss (2001) menar att människor lättare lär sig ett andra språk om deras första språk och deras kultur accepteras av andraspråkets talare.

Nauclér (2002) tycker att skolan har mycket att erbjuda invandrarelever när det gäller att utveckla och lära sig svenska som andra språk. Hon menar att skolundervisning måste utvidgas så att inkludera även informella språk genom att ”föra in verkligheten i skolan/klassrummet och placera klassrummet i verkligheten”.

Hon menar också att barn snabbare lär sig vardagligt talspråk medan det mer formella språket för att kunna följa skolans undervisning tar längre tid. Detta enligt henne är för att invandrarelever använder olika språk och normsystem som i sin tur kräver varierad pedagogisk undervisning, bakgrund och metoder. Detta innebär också att man måste individualisera undervisningen, vilket i sin tur kräver mer resurser för att kunna tillfredställa elevernas behov.

2.2.1

Modersmålets betydelse för barn

Modersmålet eller familjens språk är enligt Ladberg (2000) en nödvändighet för alla barn.

Barnen behöver utveckla familjens språk eller modersmålet för att även som vuxna kunna kommunicera med släktingar. Intellektuellt är barnets första språk viktiga för att barnet ska kunna tänka, reflektera och tillägna sig nya kunskaper. /…/ Socialt är erkännandet av språken viktigt som ett erkännande av barnets identitet. Men det blir svårt ofta övermäktigt för barnet att hålla fast vid familjens språk om dessa språk möts av motstånd eller motarbetas från samhällets sida (Ladberg 2000 s.180).

Hon menar att modersmål oavsett på vilket språk undervisning sker, ger trygghet för yngre barn och att kunskap i olika språk är en fördel eftersom de stöder varandra och kan vara hjälpmedel för lärande och tänkande. Ladberg tillägger att elever som inte får hjälp i sitt modersmål har det svårare att klara sitt skolarbete och att det är viktigt att elevernas språk respekteras och sin kultur accepterad.

Viberg (1987) skriver i sin bok Vägen till ett nytt språk (andraspråkinlärning i ett utvecklingsperspektiv) att:

Barn i skolan kommer i kontakt med många abstrakta begrepp. För invandrarbarn kan utvecklingen i första språket komma att begränsas till hemmiljön om inte första språket vidareutvecklas i skolan (Viberg 1987 s.12).

Enligt Hansegård (1972) allmänt anses modersmål som det bästa förutsättningarna för barns kommunikation och tänkande. Han menar att lärande därför sker bäst på barnets modersmål.

2.2.2

Halvspråkighet

Enligt ett dokument med titeln ”Utveckling av ett modersmåls- och

tvåspråkighetsstödjande arbetssätt

”

uppmärksammades detta problem i Sverige första gången i början av 70-talet och då kallades då för ”halvspråkighet”. Med halvspråkiga barn menas barn som går till skolan utan att behärska vare sig sitt modersmål eller svenska. Dokumentet poängterar att fenomenen fortfarande växer starkt i Sverige och beror bl. a. på uteblivna satsningar på modersmålutveckling under förskoletiden.

.

Det är de halvspråkiga barnen som varken behärskar sitt modersmål eller svenskan som är Malmöskolornas stora problem. Barn som kommer från andra länder med ett väl utvecklat modersmål är betydligt mindre problem (Ljungberg 2004).

De halvspråkiga barnen saknar enligt artikeln en djupare förståelse för språket och får allt större problem i skolan ju högre upp i klassen de kommer och ju svårare

undervisningstexterna blir. Matti Laukkanen, en projektledare (i Hyllie stadsdel på uppdrag av ”Välfärd för alla”), som intervjuade rektorerna i skolor där minst hälften av barnen har ett annat modersmål, kommenterade att halvspråkighet inte märks så tydligt på lågstadiet, men att språkbristerna slår igenom när barnen blir äldre och uppgifterna i skolan blir mer abstrakta.Han menar att problemen med halvspråkighet hela tiden ökar. Han vill att föräldrarna ska stimuleras så att de kan arbeta med barnens modersmål. Han föreslår att föräldrarna bör få hjälp att lära sig hur man utvecklar barnens modersmål i en

främmande språkmiljö. Laukkanen menar att invandrarföreningar bör uppmuntras att arbeta med barnens modersmålsinlärning, istället för att snabbt gå över till svenska språket under välmenande integrationssyfte. Han menar att de halvspråkiga barnen inte heller har glädje av att få undervisning på sitt modersmål eftersom deras kunskap i modersmålet ofta är så dåliga att de inte kan följa undervisning på modersmålet bättre än på svenska. Han skyller på resursbrist, som gör att olika form av stöd på modersmålet åt dessa elever hotas av neddragningar eller nedläggning.

Det skrivs däremot under rubriken ”Grader av tvåspråkighet”, i OPETHUS webbsida, http://www.oph.fi/svenska/pageLast.asp?path=446,473,22131,22136,22184,22982,22985 att halvspråkighet inte finns. De menar att det är fel att använda begreppet

”halvspråkighet” för att beskriva tvåspråkiga barn vars språkkompetens i det andra

språket är lägre än hos enspråkiga. De argumenterar att om kriteriet är så självklart, skulle ju de flesta så kallade enspråkiga, som i skolan lärt sig ett andraspråk eller främmande språk så som finska, tyska eller franska, vara halvspråkiga. De menar att även om en tvåspråkig individ har svag språkkompetens i båda sina språk kan man inte kalla denne halvspråkig. En sådan individ menar de har ett slags eget språksystem och strategi som gör att individen klarar sig med sina sammansatta språkkunskaper. De tycker att

”halvspråkighet” inte är ett problem utan en fördel, men jag tycker själv att det är ett stort problem.

Hansegård (1972) menar att de flesta svenskar upplever Sverige som ett land med ett språk, men att det har funnits minoriteter i norr, som har tvåspråkighetsproblem nämligen de lapsk- och finsktalande. Han menar att svenskarna numera är medvetna om

tvåspråkighetsproblemets existens särskilt efter senare års invandring eftersom många stöter på det i arbete och barn möter det i skolan.

Hansegård markerar att tvåspråkighet generellt är en fördel och tillägger att med lämplig undervisning kan en tvåspråkig person uppnå en färdighet i båda språken som t.o.m. är överlägsen den hos många som har ett enda språk:

Genom kunskap i ytterligare ett språk utöver modersmål för man större

kommunikationsmöjligheter: Man kan tala med flera människor och man har tillgång till en mer omfattande litteratur än en språkige. Förutom denna självklara fördel ligger tvåspråkighetens vinst främst i att man genom delaktigheten i två ”mellanvärldar” får ett vidgat psykiskt synfält

Han pekar däremot på konsekvensen för dem som inte behärskar vare sig sitt första språk (språk 1) eller andra språk (språk 2) även om hos den tvåspråkige fördelar sig inte heller de olika färdigheterna lika på de båda språken. Språkbehärskning menar han aldrig är statisk utan ändras hela livet

Bristfällig språklig behärskning (halvspråkighet) inverkar oförmanligt på olika sätt. Lite ordförråd i båda språksystemen ger till att börja med sämre möjligheter att använda språket som kommunikationsmedel vid läsning eller lyssnande, vid skrift eller tal osv. Att inte ha något språksystem helt i sin hand, verkar dessutom hämmande på hela personaligheten (Ibid. s.110)

Hansegård noterar bl. a. att:

Det är inte ovanligt, att immigrantföräldrar talar landets officiella språk till sina barn i stället för sitt modersmål ”för att hjälpa barnen i skolan”.

Hansegård förklarar vidare att det kan hända att invandrarbarn behärskar andraspråket (i detta fall svenska) bättre än sitt förstaspråk eller modersmål men att detta kräver en lämplig skolundervisning.

2.2.3

Föräldrars medverkan i skolan

Enligt Solomon Joan (2001) lanserades SHIPS-projekt först 1991 i Storbritannien och syftar till att involvera alla tre aktörer nämligen föräldrar, eleverna och lärare. I en artikel hänvisar hon till författare såsom Dimmock et al (1992) som i en sammanfattning av en studie har noterat brister i kommunikationsområde mellan hem och skolan.

A study of take-home science kits which were used with primary aged pupils (Gennaro and Lawrence 1992) gave positive results in terms of enjoyment and attitude, but ambiguous results about achievement i Solomon (2001 s.14)

I början av projektet visste man inte hur naturvetenskapliga frågor skulle kunna bearbetas hemma med föräldrar som kanske inte själva kan ämnet men ändå var de nyfikna på det. Många författare tänkte dock på att föräldrars tidigare inställning på naturvetenskap kunde påverka deras barns lärande. Detta för att föräldrarna själva kanske inte tyckte om NO under sin skolgång eller att de befarar att deras barn också ska undervisas på den abstrakta nivå som de själva var med om. Solomon (2001) stöder sig på sociologistudier

om yngre barn när hon menar att hemmet kan ha en stark påverkan på barnen. De menar att barn lär sig hemma, inte bara hur man pratar och uppför sig som föräldrarna vill, utan också att ta initiativ som stämmer med föräldrarnas värdegrund högt. Under projektet visade det sig att de flesta föräldrar var villiga att hjälpa sina barn med “science homework”, om det var barnet som begärde hjälp men inte om det var läraren.

Eva Nilsson (1999) skriver i sitt examensarbete om föräldrasamverkan i grundskolan och menar att tre skolaktörer dvs. föräldrar, elever och lärare alla strävar mot att eleverna ska lära sig och utvecklas på ett bra sätt. Enligt henne, är hemmet viktigt för kunskaps- förmedlingen eftersom föräldrarna känner sina barn väl och kan påverka dem positivt. Hon poängterar att det inte är lätt att upprätta ett fungerande samarbete med föräldrarna och att konflikter lätt kan uppstå mellan lärare och invandrarföräldrar eftersom både har olika värderingar och normer

Hon noterar att många invandrarföräldrar inte är vana vid att samarbeta med skolan på det sätt som görs i Norden och att det kan vara svårt att kommunicera pga.

språksvårigheter. Hon nämner även kulturkrockar som hinder för barnets utveckling och lärande.

2.3

Språkets betydelse för lärande i naturvetenskapliga ämnen

Som alla andra skolämnen läses NO in i olika språkformer som omfattar bl. a. bildspråk, kroppsspråk t ex vid laboration och demonstration samt texter för läsning, skrivning eller rapportering. För att ömsesidig kommunikation ska ske under NO lektioner eller

verksamheter måste eleverna särskilt behärska begrepp som är speciella för ämnet. Det är därför man brukar säga att naturvetenskap har sitt eget språk som skiljer sig från

vardagsspråk. Normalt lär eleverna sig först begrepp för naturvetenskapliga fenomen i vardagssammanhang i deras livserfarenheter och sedan när sådana begrepp förekommer under NO-undervisningen i skolan, kan de bli osäkra på vilket sammanhang som gäller. Det är NO-lärarens ansvar att förtydliga relationen mellan begreppen på

naturvetenskapligt språk och vardagligt språk och att det handlar om språkbruk i olika sammanhang (Östman, 2002).

I NOT- seminarium (31/5 – 1/6 2001) Sammanfattning av diskussion, uttryckte en seminariegrupp att:

Vi kan acceptera att ord har olika betydelse i ämne och vardagsspråk t ex ”kraft”, ”energi” men kanske /…/ att begreppen inom naturvetenskapen har en strikt definition (NOT-seminarium 2001 s.3).

I samma seminarium skriver en annan grupp att:

Det naturvetenskapligt formalistiska språket behöver kompletteras med, och ibland bytas ut mot, andra uttryckssätt. Det kan handla om att fenomen diskuteras med ett vardagligt språk som inte är nytt och främmande för eleverna och att liknelser med det bekanta samt metaforer av olika slag används (NOT-seminarium 2001 s.4).

Ladberg (2000) skriver om hur undervisning bygger på företeelser som anknyter till en kultur, t.ex. i ett annat land och menar att det blir svårt för barn som kommer från annan kultur att följa sådana kulturbetingad undervisning. Detta är så eftersom sådana

företeelser som lärare tar för givet, inte är självklart för barnen med annan kulturell bakgrund. Eftersom språket är kulturbundet gäller det också att de elever från en annan kultur inte har samma språkkunskaper som lärare förväntar sig hos elever från

språkmajoriteten eller på vilket skolundervisning är traditionellt byggt. Ladberg illustrerar språkets betydelse i NO undervisning med detta exempel.

I naturvetenskap talar man om djur, växter och klimat och här utgår man från ett svenskt perspektiv som kan behöva förtydligas för den utifrån kommande eleven. T.ex. vad betyder ”vinter” för den som kommer från Filippinerna? (Ladberg 2000 s.173)

Hon hänvisar till ett pedagogiskt exempel som ifrågasätter användandet av vardagligt exempel som utgångspunkt eftersom exemplet inte är självklart för dem som kommer från olika kultur, har olika vardagsliv och verklighet. Hon förklarar vidare att det bara är då undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas egen närmiljö, i familjernas språk och livserfarenheter, som eleverna också får en lämplig utgångspunkt. Då känner eleverna att de hör till undervisningen och att deras kunskaper erfarenheter, och inlägg kan betyda något i samhället. Hon hänvisar också till fysik som ett ämne man kanske inte tänker på som kulturbundna, eftersom naturens och fysiks lagar skulle ju gälla överallt oavsett var man än lever i, men menar att när man väljer exempel och uppgifter alltid finns kulturen som bakgrund.

2.4

Användning av NO kunskaper

För att man som individ kan ta ställning till allmänna frågor behöver man ha kunskap eller kunna söka kunskap i detta område. Eftersom naturvetenskap behandlar ämnen som kan förekomma i vardagslivet kan man inte bortse från praktisk tillämpning av

naturvetenskapliga kunskaper. Jag menar att det är nödvändig för alla som har

grundskolekompetens få allmänna naturvetenskapliga kunskaper som kan plockas fram vid behov.

Sjöberg (2005) menar i sitt nyttoargument att kunskaper och färdigheter i

naturvetenskapliga ämnen hjälper oss att bemästra vardagslivet och förstå den konkreta verklighet som omger oss.

Denna uppfattning stöds i kursplanen för naturvetenskapliga ämnena när det handlar om miljö- hälso- och existentiella frågor.

”Många uppgifter ställer i dag krav på naturvetenskapligt kunnande hos var och en, inte minst gäller detta miljö- och hälsofrågor. Med sådana frågor kontinuerligt belysta i undervisningen skapas en möjlighet för eleven att utveckla förmågan att använda

naturvetenskapliga kunskaper som argument vid ställningstaganden. /…/ Centralt är också att utbildningen i naturvetenskap lyfter fram ett brett spektrum av argument, t.ex. etiska, estetiska, kulturella och ekonomiska, som har relevans i diskussioner exempelvis om människans sätt att leva tillsammans och använda naturen/existentiella frågor (Lpo.94 inrättat 2000-07 s.3).

Ett viktigt mål som krävs i grundskolkursplanen för kunskap användning är att eleven skall kunna exemplifiera hur naturvetenskapen kan användas för att skapa bättre livsvillkor för samhället men också hur den kan missbrukas.

2.5

Hemuppgift i NO-undervisning

Hemuppgifter i NO ges normalt i form av textläsning. För invandrarelever som har språksvårigheter kan läxor i form av textläsning innebära att de utestängas från att göra sina läxor (Pettersson, 2004). Beroende på föräldrars utbildningsbakgrund och/eller färdigheter i svenska språket kan eleverna få mindre eller ingen hjälp alls från föräldrar, särskilt om läxans innehåll upplevs som svår eller abstrakt.

Hägerfelth (2004) diskuterar i sin avhandling betydelsen av elevernas individuella utvecklingszon; ZPD, som beskrivits av Vygotsky. Ett sätt att tolka ZPD är som

skillnaden mellan det eleven kan lösa själv och det han eller hon kan lösa med hjälp av en annan människa som kan bättre. På så sätt skapar eleven självförtroende och utvecklar kunskap som ligger nära det han/hon redan kan. För att föräldrar ska kunna hjälpa sina barn måste hemuppgifters innehåll vara beskaffade så att det ligger inom barnens utvecklingszon.

Min mening i undersökningen är att utforma hemuppgiften så att eleven skulle diskutera med föräldrar eller någon vuxen hemma som kunde hjälpa eleven så att han eller hon vidare kan utvecklas från sin faktiska utvecklingszon till sin potentiella

utvecklingszon. En annan mening är att eleverna skulle kommunicera med varandra och lära från varandra när de kommer tillbaka till skolan och redovisar hur de har gjort hemuppgifterna.

2.6

Tidigare undersökningar om betydelsen av olika typer av

hemuppgifter i NO

Bengtsson (2004) har tidigare undersökt om NO experiment som hemuppgift

underlättar för invandrarelever att förstå naturvetenskap och om invandrarelever upplever att NO hemuppgiftens utformning påverkar deras möjligheter att bättre klara av

hemuppgiften. Han hänvisar till Petterssons (2004) arbete, som bl.a. handlar om olika typer av hemläxor som inspirationskälla. Bengtsson tittade också i sitt arbete bl.a. på vilka attityder eleverna har till hemuppgifterna. Han intervjuade elva slumpmässigt utvalda eleverna i årskurs 5 före ett antal experiment kring lufttryck som de utförde med någon vuxen i hemmet. Den första intervjun handlade om att få en uppfattning om

elevernas förförståelse av de naturvetenskapliga begrepp han valt ut. Bengtsson tänkte att eleverna skulle få tillfälle att på sitt modersmål resonera kring experimenten med

förhoppning att detta skulle underlätta deras förståelse. Därefter bearbetades resultaten i skolan genom muntlig redovisning. Som jämförelse fick eleverna utföra några

experiment i skolan, och sedan fick de i hemuppgift läsa en faktatext med förklaring till dessa experiment.

De utvalda eleverna blev på nytt intervjuades angående sina upplevelser kring de olika arbetssätten, och kring begreppen lufttryck, varm och kall luft för att se om kvalitén på deras förståelse skiljde sig åt. Under sin analys jämförde Bengtsson elevernas svar på de olika uppgifterna och vid de två olika intervjutillfällena. Bengtssons resultat visar att en majoritet av eleverna föredrar att få experiment som hemuppgift framför en faktatext och att nästan alla intervjuade uttryckte glädje över att få göra experimenten hemma.

Han har fler invändning när det gäller undersökningsreliabilitet bl.a. tidsbrist. När det gäller undersöknings validitet är han medveten om svårigheter i att synliggöra elevers lärande. Han resonerar att det krävs att undersökningen skulle bedrivas över en betydligt längre tidsperiod för att få ett tillförlitligt resultat. Han pekade på

halvspråkighetsproblem, då han fick överraskande svar under intervjuerna. Bengtsson kunde inte dock bevisa eller avgöra vilken typ av hemuppgift som lett till ökat förståelse. Pettersson (2004) undersökte elevernas attityder mot två olika typer av hemläxor, som alternativ till textläsning. Klassens lärare gav eleverna enkla experiment som handlar om värme och värmefrågor att utföra som hemläxa. I en annan hemläxa intervjuade eleverna någon i sin familj om hur de klädde sig för att hålla sig varma när de var barn. Eleverna skulle också fråga om hur hemmet värmdes upp då den intervjuade personen var barn. Petterssons resultat visade att de flesta eleverna gjorde sina hemläxor, även de elever som inte brukade göra sina hemuppgifter i form av textläsning. Hemuppgifters utformning hade betydelse för att nästan alla kunde göra hemläxorna. Detta var så eftersom hemläxan tog en annan form (experiment eller intervju istället för textläsning) och det fångade elevernas intresse och påverkade deras attityd för hemläxor. Läxan stängde inte ute de elever, som inte kunde förstå lärobokstexten. Eleverna upplevde hemläxorna som roliga. De fick också lära från varandra då de diskuterade i små grupper när de kom tillbaka till skolan. Även föräldrar som inte kunde svenska hade möjligheten att hjälpa sina barn göra hemläxan (ibid.).

3

Metod

Undersökningen är en kvalitativ studie som man sägas vara en fallstudie eftersom antal deltagare var få (Johansson & Svedner). Hemuppgiften valdes utifrån vad eleverna håller på med just nu (ryggradsdjur) och den rådande årstiden (vinter). Hemuppgiften handlade om att varje elev skulle välja ett ryggradsdjur som finns i sitt hemland och diskutera med föräldrar eller äldre syskon/vuxen om hur det valda djuret klarar vintern. Eleverna skulle sedan för klasskamrater i skolan gruppvis berätta/redovisa hur hemuppgiften med

föräldrarna har gått till, t.ex. med vem han eller hon diskuterade hemuppgiften, vilket djur de valde, hur djuret klarade vintern eller något oväder som förekommer i hemlandet. Med denna hemuppgift ville jag efterlikna en av uppgifterna som Petterson (2004) hade använt i sin studie; att intervjua/fråga någon i familjen hur de klädde sig för att hålla sig varma när de var barn, och hur husen de bodde i då värmdes upp.

3.1

Urval

Undersökningen genomfördes i min VFT skola där jag känner de flesta eleverna som lärare eller observatör. Skolan ligger i en storstad där de flesta eleverna har

invandrarbakgrund. Det talas ca. 25 olika språk inklusive svenska i skolan och eleverna kommer från 35 länder. Klassen bestod av 13 elever, fem pojkar och åtta flickor. Jag kände alla eleverna sedan tidigare, utom en elev som hade kommit ny till klassen. Alla eleverna visade intresse av att delta i undersökningen vid en första introduktion. Alla elever i denna klass har invandrarbakgrund, så jag måste hitta ett annat kriterium för att välja ut några för undersökningen och praktiskt blev de eleverna som fick föräldrarnas tillstånd att delta (se vidare under 3.3).

Jag bestämde mig för att göra undersökningen med eleverna i årskurs 7 eftersom jag har undervisat denna klass i fysik samt har följt dem i andra ämnen t.ex. matematik, biologi, SO och svenska under mina VFT perioder. Dessutom har jag bra kontakt med alla NO lärare på skolan.

Klassläraren som nu undervisar den valda klassen i NO tillhör ett annat arbetslag än det jag möter vid arbetslagskonferenser. Han är matematik och No lärare med många års erfarenhet i samma skola.

3.2

Datainsamlingsmetoder

Jag valde olika metodkombinationer för att kunna samla material som kunde hjälpa mig svara på mina frågeställningar enligt det som visas i figur 1 nedan. Johansson & Svedner (2004) menar att det går att kombinera olika metoder för en vetenskaplig undersökning.

Fig. 1 Koppling mellan frågeställningar och datainsamlingsmetod

För att kunna svara på den första frågeställningen, ville jag utgå från en uppgift som anknöt både till vad eleverna studerade och föräldrarnas erfarenhet. Jag tänkte intervjua eleverna efter det att de hade genomfört hemuppgiften för att få djupare information om vilket intresse de visade. Intervju som metod, ger enligt Johansson & Svedner (2004), den information för att förstå elevernas intresse och lärarens syn och värdering på arbetssättet vilket kanske kan vara användbart i läraryrket. Genom följdfrågor kunde intervjuaren utveckla det svar han eller hon inte riktigt har förstått. Svårigheten med intervjumetod är att kunna få uttömmande svar från den intervjuade person som avspeglar dennes

inställning och erfarenhet på den aktuella frågan. Dessutom kan intervjuaren omedvetet påverka den intervjuades svar genom att uttrycka sina förväntningar. Observation av redovisningen i skolan tänkte jag också använda som metod, eftersom den har en fördel

Enkät

Intervju Vad tycker läraren, som undervisar de undersökta

eleverna i NO ämnen, om denna form av hemuppgift och dess innehåll?

Hur upplever föräldrarna det då de hjälper sina barn med den aktuella hemuppgiften?

Vilket intresse visar eleverna i undersökningsgrupper till att göra icke textbundna hemuppgifter i NO med föräldrar eller äldre syskon? Hemuppgift Intervju Observation av redovisningen i skolan

att man beskriver det som händer under undersökningen med egna ord. Dessutom kan man komplettera det man kanske har missat i de andra metoderna som ingår i

undersökningen genom observation och får kanske ett annat perspektiv av

problemområdet. Nackdelen med observationsmetoder är att det kan vara svårt att hinna med om det händer många pedagogisk skeende samtidigt eller när observatören ledder en annan aktivitet och observerar samtidigt.

För att besvara den andra frågeställningen tänkte jag intervjua föräldrarna eller någon vuxen som hade medverkat i hemuppgiften för att veta hur de upplevde det att hjälpa sina barn att göra NO hemuppgiften. Jag förutsåg att det kan bli lite problem med att intervjua föräldrarna så jag hade tänkt på att göra en enkät till föräldrarna som alternativ även om det har enligt Johansson & Svedner (2004) en nackdel i form av svårttolkade resultat. Jag fick veta från VFT-erfarenhet att det inte är lätt att kontakta föräldrarna. Jag blev senare tvungen att välja enkät som datasamlingsinstrument för föräldrarna (se 3.3).

Svar på den tredje frågeställningen tänkte jag få genom att intervjua klassläraren. Han känner eleverna bättre än jag gör och hans åsikt skulle ge mig en bra värdering av detta arbetssätt. Hemuppgiftens redovisning i skolan tänkte jag spela in på video som

bandspelare, för att senare kunna avlyssna, analysera och tolka den. Med video som bandspelare menar jag att jag spelar in bara röster dvs. utan bilder. Jag använde video därför att alla bandspelare som NMS har var utlånade denna vecka. Jag planerade att läraren eller en annan personal skulle hjälpa mig vid inspelningen medan jag

observerade.

3.3

Genomförande

Under sista delen av en NO lektion, efter en kort presentation av klassens lärare, berättade jag för eleverna om syftet med undersökningen, och att det var frivilligt att delta i denna undersökning. Jag sa till dem att jag inte ska avslöja deras riktiga namn och ska skydda deras identiteter. Jag berättade för dem hur jag hade planerat genomföra undersökningen. Samma dag delade jag ut ett brev till alla närvarande elever för vidare befordran till föräldrarna (se bilaga 1). Brevet innehöll en kort presentation av mig (undersökaren) där jag bad om deras tillstånd att intervjua eleverna. Jag bad också om

deras hjälp att lösa hemuppgiften tillsammans med deras barn samt att ställa upp för ett kort samtal efter hemuppgiften.

Nästa NO lektion var jag i klassen för att se hur många föräldrar som hade svarat eller hade gett sitt tillstånd. Då fick jag bara ett svar. På följande NO lektion fick jag

ytterligare fyra svar från föräldrar men ingen förälder hade svarat att de ville ställa upp för intervju/kort samtal. Denna respons tvingade mig istället att göra en enkät till föräldrarna som jag hoppades skulle kunna kompensera för de inställda intervjuerna (se bilaga 3). På nästa lektion, fick jag ytterligare två svar från föräldrar.

3.4

Genomförande av hemuppgiften

På vecka 49, första NO lektionen, delades hemuppgiften ut (se bilaga 2) till eleverna. Jag berättade för eleverna att de på näst kommande lektion gruppvis skulle redogöra hur uppgiften har gått till med föräldrar eller äldre syskon och att jag tänkte spela in

redovisningen. På nästa NO lektion redovisade fem elever som hade gjort hemuppgiften men de ville inte att jag skulle spela in det. Detta gjorde att hela redovisningen blev nästan kaotisk. Jag menar att eleverna var rörliga och icke koncentrerade.

I början delade jag eleverna i tre grupper såsom klassläraren brukade göra, men det visade sig att alla som hade gjort hemuppgiften hamnade i en grupp. Detta tror jag också har bidragit till att denna grupp vägrade att jag ska spela in redovisningen på video. Det var jag som tog hand om denna första del av lektionen (redovisningen), medan

klassläraren skulle fortsätta senare med sin normala undervisning angående

ryggradsdjur. Jag försökte övertyga eleverna om att det inte spelade så stor roll hur många som hade gjort uppgiften även om jag föredrog att alla hade gjort den.

Klassläraren förklarade för eleverna att de inte skulle skämmas över att prata inför video, eftersom ingen annan skulle titta på den, och att i grunden var det var bara rösten som skulle analyseras av undersökaren.

Jag diskuterade med klassläraren och vi kom överens om att vi skulle fortsätta nästa lektion eftersom det inte var mycket lektionstid kvar. Han berättade också för eleverna att alla studenter som går på sista terminen på lärarutbildningen måste göra ett

vara stolta över att jag gjorde min undersökning med dem. Han menade att detta betydde att jag hade förtroende för dem.

3.5

Intervju med eleverna

Som jag beskrev ovan hade jag totalt bara sju tillstånd från föräldrarna och för att upprätthålla forskningsetik, intervjuade jag bara elever som jag har föräldrars

medgivande till. Detta bestämde urvalet. Klassläraren och jag kom överens om att jag kunde börja intervjua elever på andra lektionen i vecka 50 eftersom de skulle skriva NO prov på första lektionen. På första lektionen i veckan höll inte provet som planerat eftersom det var Luciadagen denna dag och skolan hade planerat Lucia aktiviteter kring NO lektionen. Jag hade inget val utan att intervjua eleverna på sista lektionen i veckan eftersom läraren ville använda nästa NO lektion, (andra lektion i vecka) för provet. Jag var i skolan även den dag eleverna skrev provet och hjälpte läraren. Efter provet delade vi ut enkäten till föräldrarna till samtliga elever. Jag tänkte dock kasta svar från elever som inte hade gjort hemuppgiften dvs. att bara använda information från de fem elever som hade gjort hemuppgiften. Detta för att hemuppgiften hade att göra med föräldrars deltagande.

På nästa lektion kom inte en av eleverna som skulle intervjuas. Intervjun hölls i biologi salen och eftersom det var en kort lektion på 45 minuter bestämde jag att göra två

gruppintervjuer med tre elever samtidigt. Jag använde strukturerande frågor (se bilaga 4) för att vinna tid. Jag är medveten om att grupptryck kan påverka deras svar men för att motverka detta ställde jag inte alla frågor till varje elev i samma tur och ordning utan hoppade över några frågor. Jag antecknade deras svar på pappret trots att det står i inledande mening till frågorna att jag skulle spela in intervjun och redovisar dem under resultat. Anledning till att jag inte spelade in intervjun, är för det första att undvika det som hänt tidigare under hemuppgiftsredovisning. För det andra ville jag inte misslyckas eftersom lektionen var kort och den sista NO lektionen i terminen. Tidsbrist påverkade mig negativt och satte stress på mig. De andra eleverna tittade på en film med

hade tur att biologi salen var ledig och eleverna hade lite tid före lunch. Jag och eleverna kom överens om att fortsätta så att de kunde vara lediga (från min störning) veckan därpå.

3.6

Intervju med klasslärare

Jag kom överens med klassläraren om att vi skulle göra intervjun veckan därpå, eftersom det inte var mycket lektioner den veckan utan endast några avslutningsaktiviteter. Jag bandade intervjun och presenterar den under samma rubrik i resultatkapitel. Frågorna tänkte jag skulle handla mer om vad han tyckte om detta arbetssätt och sedan upp i synnerhet dåliga sidor av hela undersökningen.

4

Resultat

4.1

Frågeställning 1

Vilket intresse visar eleverna i undersökningsgrupper till att göra en icketext bunden NO hemuppgift med föräldrar eller äldre syskon?

Jag redovisar här resultaten från hemuppgiftens redovisning, intervjuer med elever och klassobservation som kunde ge svar till den första frågeställningen.

Hemuppgiften,

Fem av sju elever som valdes automatiskt, pga. att jag fick föräldrars medgivande för att de får delta i undersökningen, hade gjort hemuppgiften. Jag betecknar de eleverna som har föräldrars medgivande E1, E2, E3, E4, E5, E10, och E11. De första fem gjorde hemuppgiften och alla är pojkar. Det verkar som om två av de undersökta eleverna E4 och E5 har svårt att välja djur som finns i hemlandet eftersom de inte har klar bild av djuren i hemländerna. Alla undersökta elever utom E1 är födda i Sverige och vet bara att de ursprungligen kommer från ett annat land.

Jag märkte i början av redovisningen att eleverna i synnerhet de som inte har gjort hemuppgiften var rörliga och ville göra något annat. Detta ledde till att klassläraren var tvungen att prata högt för att tysta dem och få dem att lyssna på redovisningen. Han sa till dem att lägga av allt arbete med tidigare uppgifter de höll på med och istället lyssna. Han menade att de som inte har gjort hemuppgiften skulle inte heller störa de andra. Eleverna som redovisade var engagerade när de förklarade vad de hade gjort, men kanske lite osäkra och detta tror jag kan vara anledning till att de vägrat mig att spela in

redovisningen.

E2 berättade vid redovisning att han lånade en bok från ett bibliotek för att kunna utföra hemuppgiften. Det var bilder i boken som hjälpte mamma peka på räven som hon kände igen från hemlandet. E2 visste inte vad räv hette på sitt hemspråk och hans mamma visste inte heller att det hette räv på svenska. Han menade att han kunde lära sig namn på några djur på sitt hemspråk och att mamma också hade lärt sig ett nytt svenskt ord ”räven”.

E4 berättade att han skulle välja åsna men efter att mamma förklarade att den bara fanns i Libanon valde han björn istället. Han berättade att björn har tjocka pälsar på sig och att det är det som skyddar björnen under vintertid.

E1 redovisade snabbt sin uppgift, vilket handlade om fåglar. Han berättade att det bara är svaga fåglar som inte kan flyga några timmar som lider under vintern. De starka fåglarna flyttar enligt honom till Afrika eller andra länder där det är varmt och där de lätt hittar mat. E1 undrade varför fåglarna kommer tillbaka under sommaren. Han menade att de inte behövde visum och kunde stanna kvar i Afrika. E3 hade ingenting nytt att tillägga eftersom han också hade valt räven. E5 kunde inte redovisa sin del eftersom det inte fanns lektionstid kvar denna dag. Han redovisade inte heller på följande lektioner eftersom det var Lucia och sedan prov dagar.

Hemuppgiften, Intervju med eleverna

Jag intervjuade sex elever efter hemuppgiften. E1 som gjort hemuppgiften var inte närvarande vid intervjun. Resultatet visas i tabell 1A och 1B nedan. Fyra av sex elever svarade att de gjorde hemuppgiften antingen med sin mamma eller med sin pappa. Tre av dem svarade att det är bättre att göra läxor hemma eftersom man har mer tid på sig och ingen stör. En elev föredrog att jobba i skolan för att kunna arbeta i grupp och en svarade att det inte spelar någon roll var han arbetade. Samtliga elever som gjorde hemuppgiften tyckte att det var bra att göra hemuppgiften med någon vuxen hemma. Tre av fem elever svarade att de pratade svenska och en arabiska då de utförde hemuppgiften. Samtliga intervjuade elever tyckte det var lättare att följa en lektion om man hade gjort den relevanta hemuppgiften

Tabell 1A. Intervju med eleverna (grupp 1)

Frågor (Svar) E2 (Svar) E4 (Svar) E5

Med vem gjorde du hemuppgiften? mamma mamma pappa

Vilket landdjur valde ni? räv björn lejon

På vilket språk diskuterade ni? svenska arabiska svenska Varför tror du är orsaken till att - Kanske de har Kanske det är

många elever inte gjort hemuppgiften?

ingen att hjälpa dem

svårt för dem Hur upplever du det att göra NO

hemuppgifter med någon vuxen hemma?

Många gånger är alla vuxna upptagna

Det är bra Det gick bra

Är det lättare att förstå lektionen när man har gjort uppgiften?

Ja Det tycker jag

också -

Var föredrar du att göra

hemuppgifter hemma eller i skolan?

Hemma eftersom man tar mer tid på sig

Det spelar ingen roll

Hemma. Det är lugnt, ingen stör dig

Tabell 1B. Intervju med eleverna (grupp 2)

Frågor (Svar) E3 (Svar) E10 (Svar) E11

Med vem gjorde du hemuppgiften? mamma ingen ingen Vilket landdjur valde ni? räv Inte gjort Inte gjort

På vilket språk diskuterade ni? svenska - -

Varför tror du är orsaken till att många (inklusive du) inte har gjort hemuppgiften? Därför att de är dumma Vi har aldrig gjort såna NO uppg. hemma

Jag var upptagen med nåt annat Förlåt mig. Hur upplever du det att göra hemuppgift

med någon vuxen hemma?

Det är jätte bra Jag vet inte Ingen aning Är det lättare att förstå lektionen när

man har gjort uppgiften?

Ja jag tror det Jag vet inte Var föredrar du att göra hemuppgifter

hemma eller i skolan?

Det är bättre i skolan för att vi får jobba i grupp

-

Det är lugnare hemma, tror jag

Resultat av observationer

De elever i klassen som inte gjort läxan visade ändå lite intresse tack vare klassläraren, som gjorde att det blev tyst. Min bedömning byggde på att de frågade om det som redovisades, t.ex. en elev frågade E2 vilken bok han lånade. En elev också frågade mig om jag kände igen fåglarna i Afrika då E1 berättade att fåglarna flyttar till Afrika. För att kunna förstå elens fråga till mig vill jag berätta att jag faktiskt kommer från ett Afrikanskt land och eleven kunde koppla det till E1s berättelse om fåglars flytt till Afrika under vintern.

4.2

Frågeställning 2

Hur upplever föräldrar det då de hjälper sina barn med hemuppgifter?

Jag fick tillbaka bara tre av maximum fem giltiga enkätsvar från föräldrarna. Med giltiga svar menar jag att det bara är svar från föräldrar vars barn har gjort hemuppgiften som anses gällande. Dessa svar gäller föräldrar till eleverna E3, E4, och E5.

Två av tre föräldrar svarade att de pratade svenska och en pratade arabiska då de genomförde hemuppgiften. Ingen av dem svarade direkt att de har något emot att hjälpa i sina barns lärande. En förälder ville att uppgiften skulle ligga inom sin kunskapsräckvidd. En förälder till E3 (F3) kommenterade under övrigt att skolan var annorlunda här i

Sverige och att de (föräldrarna) försökte anpassa sig till systemet. Hon såg det som sitt ansvar. Alla föräldrar svarade att de skulle vilja hjälpa sina barn med hemuppgifter av detta slag i framtiden. Föräldern till E5 (Pappa) arbetade och tillade under övrigt att han inte var lärare. Alla föräldrar svarade att de inte kan naturvetenskap. Jag presenterar i tabell 2 ett sammansatt svar från föräldrarna där F3 t.ex. står för föräldrar till E3 osv.

Tabell 2

Sammansatta enkätsvar från föräldrarna

Svar från Frågor

F3 F4 F5

Har Du diskuterat med ditt barn om

På vilket språk diskuterade ni? svenska arabiska svenska Ungefär hur lång tid varade

diskussionen? 10 minuter Vet inte

10 minuter eller mer Brukar ni diskutera vad ditt barn

gör/läser i skolan utom under utvecklingssamtal?

Ja Ibland Nej

Har du hjälpt ditt barn någon gång

med hemuppgift? Nej Ja Nej

Om ja, i vilket ämne? - arabiska -

Hur upplever du när du hjälper ditt

barn? Jag måste hjälpa

honom. Det är mitt ansvar

Bra Bra om jag kan och har tid Skulle du vilja hjälpa ditt barn med

sådana hemuppgifter i framtid? Ja Ja Ja

Vilken utbildning har du? Högskola grundskola gymnasiet I vilket land skaffade du

utbildningen?

hemland _hemland hemland

I vilket/vilka naturvetenskapliga ämnen kan du bäst hjälpa ditt barn?

Nej, Jag kan inte dem

Nej Jag kan inte dem

Nej Jag kan inte dem Övriga kommentarer (frivillig)

Skolan är annorlunda här i Sverige - Jag är inte lärare och jobbar

4.3

Frågeställning 3

Vad tycker läraren som undervisar eleverna i NO ämnen om att arbeta med denna typ av hemuppgift?

Denna frågeställning besvarar jag genom att redovisa intervjun med klassläraren. Jag hade bestämt med klasslärare om att jag skulle intervjua honom angående

varade ungefär tjugo minuter. Jag hade lämnat frågorna (se bilaga 5) till honom några timmar i förhand så att han kunde fundera på dem men han fick veta att det kunde förekomma följdfrågor utifrån vad han har svarat på föregående eller sistställda fråga. Han hade också andra avslutningsaktiviteter att delta i (t.ex. möte) medan jag väntade. Jag spelade in intervjun på videoband utan bilder.

Under inledningen uttryckte jag min besvikelse över att jag inte har fått så mycket resultat i min undersökning som jag har velat. Klassläraren kommenterade att han inte heller var nöjd med att många elever över huvud taget inte gjorde sina hemuppgifter. Detta ledde till att många föräldrar inte var involverade och inte heller svarade på enkäten.

Jag började med en fråga rörande kommunikationen mellan eleverna och deras föräldrar.

Fråga: Tycker du att kommunikation mellan elever och föräldrar fungerar bra? Svar: ”Kommunikation mellan elever och föräldrar fungerar inte riktigt bra pga. att en

hel del av föräldrarna har inte kommit så lång i samhället.” De flesta föräldrar kan inte språket och som konsekvens kan inte heller hjälpa sina barn när det gäller hemuppgifter och i synnerhet om det angår NO ämnen”. Han markerade att ungdomar av idag är

oberäkneliga i synnerhet i denna skola, och att han ibland funderade på vad de (ungdomar) kan åstadkomma i framtiden. Han menade att en del föräldrar ändå kan hjälpa till, men att språket är ett stort hinder. ”Föräldrar till våra elever tycker jag är

trötta på att få skolrapporter (ibland dåligt) och struntar ibland i att svara.”

Fråga: Hur bedömer du hemuppgiften?

Svar: Han svarade att hemuppgiftsfrågan var bra utformad och anpassad till aktuellt ämnet som de höll på med just då i biologi. ”Jag tänker bara på hur många föräldrar

som har kunskapen i detta fall att hjälpa sina barn.” Han bedömde att föräldrarna, som

alla andra, gärna vill hjälpa sina barn, men som han sade innan gällde det hur många som har NO-kunskaper nog att hjälpa till. ”Hemuppgiften är bra med tanke på att öppna en

diskussion mellan eleverna och deras föräldrar i en vanlig situation. Denna arbetsmetod använder jag inte själv men jag kan tänka mig göra den t.ex. nästa år”.

Fråga: Jag frågar vidare om han tycker att föräldrarna hade tid eller kunde skaffa tid för att hjälpa sina barn med hemuppgifterna och om detta kunde vara en möjlig förklaring till att många inte hade gjort hemuppgiften.

Han svarade så här: ”Att ha tid till barn tycker jag att man måste försöka hitta.” Jag

menar att föräldrar måste ta sitt eget ansvar och försöka fixa tid för att hjälpa sina egna barn göra hemuppgifter, men tyvärr gör inte alla det.” Han menade att det kan vara så att

eleverna inte begärt hjälp eller att föräldrarna inte kollar vad eleverna gör i skolan eller helt enkelt bryr inte sig.

Fråga: Hur ser du på att några elever hade det svårt att koncentrera sig och utföra en uppgift ordentligt i klassen? Han förklarar att eleverna har kommit olika i sin mognad. Detta påverkade enligt honom koncentrationsförmåga hos eleverna. Han bedömde att killarna t ex inte tar på allvar vad de gör i skolan och tycker att tjejerna är mer mogna och lyssnar bättre på honom.

Fråga: Eleverna har problem att prata inför videoinspelningen. Hur kan du förklara det?

Han svarade att han också hade noterat att de flesta inte ville videofilmas, i synnerhet tjejerna, även om vi hade försökt förklara för dem att det var rösterna som gällde i detta sammanhang. ”Eleverna beter sig olika beroende av sammanhanget. Jag kan inte ge

någon bättre förklaring till det, eftersom de känner dig, och så vitt jag vett du har tidigare filmat dem även om det var utanför klassrummet”.

Fråga: Till sist ville jag veta om det var något som jag skulle ha gjort bättre t ex under

planeringen, eller genomförandet av undersökningen.

Han tyckte att jag hade försökt göra mitt bästa i min planering, men hur mycket man faktiskt kan lyckas under genomförande kunde bero på andra förutsättningar, såsom elevers villighet och förmåga att ta saker på allvar. Han tyckte att jag skulle ha lagt mer tid på att förklara undersökningens betydelse för dem. Han hänvisade till hur han också försökt förklara för dem då eleverna vägrat mig att spela in hemuppgiftens redovisning. Han föreslog att man kanske kunde tänka sig göra undersökningen en annan årstid då man kan gå ut i naturen. Det tror han skulle ha gjort att eleverna blev mer aktiva. Han menade också att terminsslut och julstämning gjorde det svårt även för honom att följa

undersökningen noggrant eftersom han som lärare måste avsluta terminen med prov i alla ämnen.

5

Diskussion

5.1

Metoddiskussion

Det verkar som om jag från början utgick från en felbedömning av det förhållande som existerar mellan mig och eleverna. Jag anser att även om jag har undervisat eleverna tidigare så har min position ändrat. Den här gången ser de mig inte längre som klasslärare utan som en observatör och detta har kanske påverkat hur de (eleverna) beter sig under olika undersökningsmoment. Detta kan vara möjlig orsak till det låga deltagandet bland eleverna. Som jag har noterat under resultat visade det sig att ingen av de åtta flickorna i klassen utförde hemuppgiften. Detta betyder att denna undersökning inte får godkänt om man skulle kräva en genustest. Om jag hade haft tillräckligt med tid skulle jag kanske ha haft någon aktivitet för att bekanta mig med eleverna.

Jag menar också att det är svårt för eleverna att förstå syftet med examensarbetet oavsett hur många gånger vi försökt förklara det för dem och många studentundersökare kan vittna om det.

Undersökningen gjordes i slutet av terminen med julstämning och allt som ingår med det och detta kan man tänka sig har haft betydelse i elevernas lärandesituation nämligen att ha påverkat elevernas förmåga att koncentrera sig och arbeta ordentligt i klassen. I alla fall har jag använt mig av olika metoder för att kunna samla in data/material och få svar på mina frågeställningar (se figur 1) och nedan reflekterar jag över dem.

Jag reflekterar här även över urvalskriterium som medförde att undersökningsresultat inte är generaliserbart. I min undersökning visade sig att urvalet bestämdes av en utanförliggande faktor nämligen föräldrars medgivande. Det är svårt att påverka denna faktor när man vill leva upp till forskningsetiken.

5.1.1

_Intervjuer

Intervjun som en metod är mer tillförlitliga än enkäter för att samla data från berörde personer om deras upplevelser till berörda frågeställningar och den har jag använt mig av även om intervjuer med eleverna genomfördes i grupp. Att det blev gruppintervju var

därför att intervjun hölls på sista lektion i veckan och terminen. Som jag har tidigare redovisat under genomförande är jag medveten om att grupptryck kunde påverka elevernas svar, men det var den enda möjlighet jag hade för att utföra intervjuer innan skolslut. Har jag missat denna möjlighet skulle det ha varit mycket svårare eller omöjligt att genomföra det vid ett senare tillfälle. Om man arbetar med någon som förstår vikten med undersökningen t ex klassläraren kan man tänka sig få en möjlighet att genomföra intervjun senare. Det är inte heller säkert att man får bättre resultat även om man har gjort individuella intervjuer. Jag menar att den intervjuade när som helst kan anpassa sig till det svar eleven tror att intervjuaren vill ha.

Bristande språk som ursprungligen ligger bakom undersökningen kan vara en annan faktor som påverkade elevernas svar under intervjuerna. De kom inte lätt på ord för att beskriva och förklara vad de ville säga, och det blir tillslut kortfattade meningar. Detta gäller även för mig som en ovan intervjuare. Det har hänt mig ibland att jag saknade det rätta ordet då jag behövde det och under stress situation och tidsbrist kunde det skapa ord- eller meningsmissförstånd. Det var möjligt att jag omedvetet må ha ställt frågorna så att eleverna inte förstod vad jag menade eller tvärtom. Detta kan vara möjlig orsak till motsägelsen där E3 svarade under intervjun att det är jätte bra att göra hemuppgift med någon vuxen hemma, men även svarade att det är bättre att göra hemuppgifter i skolan för att få jobba i grupp.

Däremot gick intervjun med klassläraren ganska bra. Detta tycker jag var så därför att han förstod vikten och syftet med undersökningen. Vi hade ingen stress eller tidsbrist heller.

5.1.2

_{Observationsmetod}

Klassobservation är en annan metod för att samla data som jag tänkte på men som kräver en längre tid och kanske passar bäst för en undersökning som involverar mer än en undersökare. Då kan man variera rollen som observatör för att få ett pålitligt och balanserat resultat. Denna metod gynnade tyvärr inte min undersökning, eftersom jag gjorde undersökningen nästan ensam. Bengtsson (2004) fick stöd av klassläraren för att kunna komma fram till någon meningsfull observation angående undersökningen. I Petterssons studie var det hela tiden klassläraren som undervisade. Jag menar att det är