Åtgärder för en effektivare intern materialförsörjning : Genomlysning av förbättringsområden för lager till slutmontering av gruvmaskiner med fördjupning inom frekvensläggning – en studie vid Epiroc Rock Drills AB

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete, 30 hp | Industriell Ekonomi - Logistik Vårterminen 2019 | LIU-IEI-TEK-A--19/03527--SE

Åtgärder för en effektivare

intern materialförsörjning

Genomlysning av förbättringsområden för lager till slutmontering

av gruvmaskiner med fördjupning inom frekvensläggning

– en studie vid Epiroc Rock Drills AB

Niklas Eskilsson

David Magnuson

Handledare, Magnus Berglund Examinator, Bengt Ekdahl

i

Sammanfattning

Epiroc har åtnjutit en längre period av kraftig tillväxt samtidigt som flertalet effektiviseringsprojekt har genomförts med syfte att öka produktionsvolymen för att möta marknadens efterfrågan. Detta genom att bland annat implementera en variant av Lean production – The Way We Produce. En av dessa förändringar är en takad flödesorienterad montering med just-in-time sekvenserad materialförsörjning. Detta har i sin tur ökat kraven på materialförrådet Logistikcenter (LC) där ledningen nu börjat undersöka möjliga effektiviseringsåtgärder. Därav är studiens syfte till att ta fram realiserbara förbättringsförslag för logistikverksamheten vid Logistikcenter tillhörande Epiroc Rock Drills AB i Örebro för att öka effektiviteten och leveranssäkerheten.

Studien har genomförts i två faser; identifieringsfasen och fördjupningsfasen. Under identifieringsfasen genomfördes en kartläggning av nuläget i LC, där underlaget för kartläggningen baserar sig på intervjuer, observationer och analyser. Genom en rotorsaksanalys, med målet att identifiera källor till ineffektivitet, kunde nio förbättringsområden identifieras varav en av dessa vidare skulle utredas i fördjupningsfasen. Dessa utvärderades utifrån en effekt-insats matris för att välja det förbättringsområde med störst effektiviseringspotential i förhållande till den förväntande insatsen. Analysmodellen för effekt-insats matrisen var de åtta slöserierna i Lean (Petersson, et al., 2015), dess förväntade påverkan på effektiviteten samt den förväntade komplexiteten av en implementation. Resultatet från rotorsaksanalysen gav artikelklassificering som det primära förbättringsområdet där den undersökta åtgärden var en alternativ tillämpning av frekvensläggning för att minimera rörelsetiden mellan lagerplatser vid plock.

Under fördjupningsfasen undersöktes den nuvarande artikelklassificeringen och frekvensläggningen genom syntes av en alternativ modell för klassificeringen av artiklar och lagerplatser utifrån en fördjupad litteraturstudie. För att undersöka om en alternativ klassificering kan öka effektiviteten utvecklades en utvärderingsmodell som modellerar rörelsetiden för historiskt data från plocklistor. Den användes för att testa vilken kombination av storlekar på artikelklasserna som gav den minsta möjliga totala rörelsetiden. En kombination av 60/30/10 % (A/B/C) av det ackumulerade antalet plock gav den lägsta totala rörelsetiden för en plockhistorik på 15 månader med en reduktion av rörelsetiden motsvarande 33 % (1760 h) jämfört mot nuläget. Vidare undersöktes en alternativ sortering av plocklistorna för automathissar respektive pallställage med utvärderingsmodellen som gav en reduktion på 4 % respektive 11 % mot nuläget. Slutligen undersöktes olika former på zonerna för klassificering av lagerplatser i pallställage W3, där utlämningsplatsen är placerad halvvägs in i ställaget. En tyngdpunkt placerat centralt mellan ingången och utlämningsplatsen gav det bästa simuleringsresultatet.

Sammanfattningsvis fastställdes artikelklassificering som det förbättringsområde med störst realiserbar effektiviseringspotential med lägst komplexitet utifrån en rotsorsaksanalys. Epiroc rekommenderas att implementera klassificeringsmodellen med tre klasser av storleken 60/30/10 % (A/B/C) av den ackumulerade antalet plockrader, samt att implementera att den alternativa sorteringen av plockrader på plocklistor för pallställage.

Nyckelord: Lagerstyrning, frekvensläggning, lagerplatstilldelningssystem, klass-baserat

ii

iii

Abstract

Epiroc has had a long period of strong growth, where several efficiency projects have been implemented to increase production volume in order to meet market demand. A variant of Lean production has been implemented over several years – called The Way We Produce by Epiroc. A large part of that change has been the implementation of sequenced flow-oriented assembly with just-in-time sequenced material deliveries to the assembly floor. This, in turn, has increased the requirements for the warehouse Logistic Center (LC) and management has now begun to investigate ways to improve efficiency at LC. Hence, the aim of the study is to develop realistic improvement proposals for the logistics operations at Logistics Center of Epiroc Rock Drills AB at Örebro to increase efficiency and delivery reliability.

The study has been conducted in two phases; the identification phase and the in-depth phase. During the identification phase, a mapping of the current situation in LC was carried out, where the basis for the survey is based on interviews, observations and analyzes. Through a root cause analysis, with the goal of finding sources of inefficiency, nine areas of improvement could be identified, one of which would be chosen for further investigation in the in-depth phase. The areas of improvement were evaluated with an effect-input matrix to choose the area of improvement that provides the greatest efficiency potential in relation to the expected effort. The analysis model for the effect-input matrix was the eight wastes of Lean based on Petersson et al. (2015), its expected impact on efficiency and the expected complexity of an implementation. The result of the root cause analysis gave article classification as the primary area of improvement, where the measure is an alternative slotting strategy to minimize the movement time between storage locations.

During the in-depth phase, the current article classification and frequency setting were examined by synthesis of an alternative model for the classification of articles and storage locations based on an in-depth literature study. To investigate whether an alternative classification can increase efficiency, an evaluation model was developed that models the movement time from historical data from pick lists. It was used to test which combination of sizes for the article classes gave the smallest possible total movement time. A combination of 60/30/10% (A/B/C) gave the lowest total movement time for a picking history of 15 months with a reduction corresponding to 33% (1760 h) compared to the current situation. Furthermore, an alternative sorting of the pick lists for the vertical lift modules and pallet racking was examined with the evaluation model, which gave a reduction of 4% and 11% respectively. Finally, various forms for the zones were examined for the classification of storage locations in pallet rack W3, where the delivery site is located three-quarter way into the pallet rack. A center of gravity for the for the A-class placed between the entrance and the delivery point gave the best simulation result.

In summary, the article classification improvement area was established with the greatest realizable efficiency potential with the least effort based on the root cause analysis. Epiroc is recommended to implement the classification model with three classes of size 60/30/10 % (A/B/C) of the accumulated number of picking rows, and to implement that alternative sorting of pick rows on picklists for pallet racking.

Keywords: Warehouse operations, inventory management, slotting optimization, class-based

iv

v

Förord

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete à 30 högskolepoäng utfört vid avdelningen logistik- och kvalitetsutveckling vid Linköpings Universitet inom ämnesområdet industriell ekonomi - logistik. Examensarbetet är kulmen av fem års heltidsstudier, av somliga titulerat kronjuvelen av en civilingenjörsutbildning, och konkluderar civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi för David och civilingenjörsprogrammet i maskinteknik för Niklas. Uppdragsgivare, tillika studieobjekt, är Epiroc Rock Drills AB beläget i Örebro.

Vi vill först och främst rikta ett varmt tack till Hanna Zand, vår handledare vid Epiroc. Tack för förtroendet att få genomföra detta uppdrag, för din oumbärliga hjälp med genomförandet och för all värdefull input och kunskap du bidragit med. Vidare vill vi tacka Epirocs medarbete vid Supply Chain och Logistikcenter, samt ITS Logistikpartner, för medverkande i intervjuer och datainsamling.

Vidare vill vi rikta ett stort tack vår handledare vid Linköpings universitet, Magnus Berglund, för alla möten och diskussioner där vi fått ovärderliga insikter på hur vi kan förbättra vårt arbete. Vi vill även tacka våra opponenter, Atimmy Truong och Mathilda Wenner, för deras granskning, konstruktiva kritik och goda råd vid halvtids- och slutseminariet.

Linköping den 1 juni 2019

vi

vii

Innehållsförteckning

1.3 Akademiska krav och vetenskapligt synsätt ... 2

1.4 Forskningsetik ... 3

2 Nulägesbeskrivning ... 5

2.1 Företagsbeskrivning ... 5

2.2 Produktionen ... 7

2.3 Logistikcenter ... 8

2.3.1 ERP-systemet M3 och gränssnittet Extend ... 10

2.3.2 Godsmottagning ... 10 2.3.3 Lagerutrymme ... 10 2.3.4 Sammanstrålning ... 12 2.3.5 Kvalitetskontroll ... 12 2.3.6 Avsändning ... 12 2.3.7 Intern materialhantering... 12 2.3.8 Tredjepartslagret ITS ... 12 2.4 Produktionsflödet ... 13 3 Teoretisk referensram ... 15 3.1 Logistikbegreppet ... 15 3.2 Grundläggande logistik ... 16 3.2.1 Logistikaktiviteter ... 16 3.2.2 Logistik effektivitet ... 18 3.2.3 Mätning av lagerproduktivitet ... 19 3.2.4 Leveransservice ... 20 3.2.5 Kundorderpunkt ... 21

3.2.6 Material- och produktionsstyrning ... 22

3.2.7 Lean ... 23

3.3 Lagring, lagerverksamhet och lagerstyrning ... 26

3.3.1 Lagerstyrning ... 26

viii 3.3.3 Plockprinciper... 27 4 Problematisering... 29 4.1 Nedbrytning av syftet ... 29 4.2 Studerat system ... 31 4.3 Nedbrytning av frågeställningar ... 32 4.4 Sammanställning av frågeställningar ... 33 5 Metod ... 35 5.1 Metodansats ... 35 5.2 Metodik identifieringsfasen ... 38 5.2.1 Insamling av data ... 40

5.2.2 Metodik för identifiering av effektiviseringspotential ... 44

5.2.3 Jämförelse av förbättringsområden ... 46

5.3 Metodik fördjupandefas ... 47

6 Identifiering av förbättringsområden ... 51

6.1 Fördjupande nulägesbeskrivning ... 51

6.1.1 Lagerverksamheten inom Logistikcenter... 51

6.1.2 Linjefunktioner i anslutning till Logistikcenter ... 58

6.1.3 Tredjepartslager ITS ... 59

6.2 Identifiering och analys av förbättringsområden ... 60

6.2.1 Lagerstyrning ... 61 6.2.2 Artikelklassificering ... 63 6.2.3 Plocket ... 64 6.2.4 Sammanstrålning ... 66 6.2.5 Spårbarhet ... 67 6.2.6 Plocksläpp ... 68 6.2.7 Tredjepartslager ITS ... 70 6.2.8 Plocklistor ... 71 6.2.9 Inventering ... 72 6.2.10 Sammanfattning av förbättringsområden ... 73

6.3 Sammanställning och beslut om vald fördjupning ... 74

7 Fördjupad teoretisk referensram ... 77

7.1 Översikt för operativ lagerverksamhet ... 77

7.1.1 Tidigare litteraturstudier inom lagringssystem ... 77

7.1.2 Lagerplatstilldelnings-problemet ... 78

ix

7.2.1 Placering av artiklar i lagret ... 81

7.2.2 Frekvensläggning ... 82

7.2.3 Förutsättningar för frekvensläggning ... 84

7.2.4 ABC-klassificering – ett kriterium ... 84

7.2.5 ABC-klassificering – flera kriterier ... 86

7.2.6 Sammanfattning över segmenteringsbegrepp ... 87

8 Uppgiftsprecisering av fördjupningsfas ... 89

8.1 Första nedbrytning av förbättringsområde ... 89

8.2 Avgränsningar ... 90

8.3 Studerat system ... 91

8.4 Detaljerad problemformulering ... 92

8.5 Sammanställning av frågeställningar ... 96

9 Metod för fördjupningsfas ... 97

9.1 Tillvägagångsätt fördjupad litteraturstudie ... 97

9.2 Fördjupandefasen ... 98

9.2.1 Indata för modell ... 99

9.2.2 Modellbeskrivning ... 101

9.2.3 Utfall ... 102

10 Indata för modell ... 103

10.1 Plockhistorik och artikelkarakteristik... 103

10.2 Automathissar ... 107

10.3 Pallställage ... 113

10.4 Sammanställning av ekvationer för indata ... 118

11 Modellbeskrivning ... 119

11.1 Klassificeringsmodell ... 120

11.2 Utvärderingsmodell ... 125

11.3 Sammanställning av ekvationer för modeller ... 133

12 Utfall ... 135

12.1 Antaganden för modellen ... 135

12.2 Utdata från utvärderingsmodellen ... 136

12.3 Simuleringsresultat ... 137

12.3.1 Analys utifrån klassificering... 139

12.3.2 Analys utifrån plockfrekvensen ... 141

12.4 Alternativ sortering av plocklistor ... 143

x

12.4.2 Plocklistor i pallställage ... 145

12.5 Placering av tyngdpunkt för W3 ... 148

12.6 Känslighetsanalys ... 150

12.6.1 Simuleringsresultatets konfidensintervall ... 150

12.6.2 Känslighetsanalys av smalgångstruckens hastighet ... 152

13 Slutsats och diskussion ... 155

13.1 Slutsats ... 155

13.2 Diskussion ... 156

13.3 Metodkritik ... 158

13.4 Studiens bidrag och generaliserbarhet ... 158

13.5 Vidare studier ... 159 Referenser ... I Intervjureferenser ... V Muntliga referenser ... V Ordlista ... VI

xi

Bilagor

Bilaga 1 – Orderprocessen

Bilaga 2 – Intervjuunderlag Planering Bilaga 3 – Intervjuunderlag LC support Bilaga 4 – Intervjuunderlag Anskaffning Bilaga 5 – Intervjuunderlag Beredning

Bilaga 6 – Mall för dokumentation av brickplatser

Bilaga 7 – Brickornas nuvarande placering i hissarna A-E Bilaga 8 – Brickornas nuvarande placering i hissarna F-J Bilaga 9 – Fördjupad litteraturstudie – Sökredovisning Bilaga 10 – Fördjupad litteraturstudie – Artikelredovisning Bilaga 11 – Artikelkaraktäristerik

Bilaga 12 – Statistik plocklistor

Bilaga 13 – Flödesschema klassificeringsmodell Bilaga 14 – Flödesschema utvärderingsmodell Bilaga 15 – Avståndsapproximation pallställage

Bilaga 16 – Simuleringsresultat optimering av klasstorlek Bilaga 17 – Utdata för optimering av klasstorlek

Bilaga 18 – Plockfrekvens nuläge

Bilaga 19 – Plockfrekvens efter klassificering Bilaga 20 – Känslighetsanalys

xii

Figurförteckning

Figur 1. Översikt över affärsområden och produktionsbolag inom Epiroc Rock Drills AB. ... 5

Figur 2. Exempelprodukter som tillverkas vid Epiroc URE PC Örebro © Epiroc AB, 2019 ... 6

Figur 3. Organisationsstruktur produktion vid URE PC Örebro. ... 7

Figur 4. Översiktsbild AVOS URE PC Örebro © Epiroc AB, 2019 ... 7

Figur 5. Organisationsöversikt över Supply Chain ... 8

Figur 6. Översiktsbild av materialflödet från Logistikcenter ... 9

Figur 7. Översiktsbild av materialflödet inuti Logistikcenter. ... 9

Figur 8. Materialflödet i automathissarna i Logistikcenter ... 11

Figur 9. Automathissen Weland Compact Lift och lastbricka. © Weland Solutions AB, 2019 ... 11

Figur 10. Förenklat flödesschema över produktionsflödet vid Epiroc URE PC Örebro ... 13

Figur 11. Symbolförklaring för flödesscheman ... 13

Figur 12. Illustration över den logistiska målmixen baserat på Lumsden (2012, p. 267) ... 19

Figur 13. Placering av kunderorderpunkt i flödet baserat på Lumsden (2012, p. 343). ... 21

Figur 14. Olika nivåer av produktionsplanering. ... 22

Figur 15. Schematisk bild av MRP baserad på Storhagen (2011, p. 111) ... 23

Figur 16. TPS-templet enligt Petersson et al, 2015 ... 24

Figur 17. Graf över lagersaldo med säkerhets- och omsättningslager. ... 27

Figur 18. Studerat system baserat på Figur 10 ... 31

Figur 19. Övergripande metodansats baserad på Eriksson & Widersheim-Paul (2014) ... 37

Figur 20. Tillämpad metodansats inspirerad av Björklund & Paulsson (2012). ... 37

Figur 21. Identifieringsfasen utifrån metodansatsen ... 39

Figur 22. Beskrivning av validitet och reliabilitet, baserat på Björklund & Paulsson (2012) ... 40

Figur 23. Omarbetat arbetsblad för Five Why metodiken enligt Serrat (2009) ... 44

Figur 24. Ishikawa-diagram baserat på Oskarsson et al. (2013) ... 45

Figur 25. Precisering av ett "orsaksben" baserat på Petersson et al. (2015) ... 45

Figur 26. Effekt-insats matris baserat på Andersen et al. (2010) ... 46

Figur 27. Fördjupandefasen utifrån metodansatsen ... 47

Figur 28. Flödeskarta över godsmottagningen ... 52

Figur 29. Flödeskarta över lagringsutrymmet ... 54

Figur 30. Flödeskarta över sammanstrålningen ... 55

Figur 31. Flödeskarta över avsändning ... 56

Figur 32. Sammanställande flödeskarta över LC ... 57

Figur 33. Förenklad orderprocess vid Epiroc. ... 58

Figur 34. Fyllnadsgrad LC per lagerområde för perioden 2018v45 – 2019v05... 61

Figur 35. Fyllnadsgraden per automathiss i LC för 2019-02-26. ... 62

Figur 36. Nedbrytning av problemområde Lagerstyrning ... 62

Figur 37. Nedbrytning av problemområde Artikelklassificering ... 64

Figur 38. Nedbrytning av problemområde Plocket ... 65

Figur 39. Nedbrytning av problemområde Sammanstrålning ... 66

Figur 40. Nedbrytning av problemområde Spårbarhet ... 67

Figur 41. Antal frisläppa plockrader i genomsnitt per veckodag (180101 – 190325) ... 68

Figur 42. Nedbrytning av problemområde Plocksläpp... 69

Figur 43. Nedbrytning av problemområde ITS ... 70

Figur 44. Nedbrytning av problemområde Plocklistor ... 71

xiii

Figur 46. Ishikawa-diagram från analys av nuläget ... 73

Figur 47. Illustration av problemområden och påverkande avdelningar ... 74

Figur 48. Effekt-insats matris utifrån identifierade förbättringsområden ... 75

Figur 49. Ramverk för lagerdesign och operativa frågeställningar (Gu, et al., 2007) ... 77

Figur 50. Exempel på paretofördelning med ackumulerad uttagsfrekvens per andel artiklar. ... 83

Figur 51. Exempel på ABC-klassificering med uppdelningen 70/20/10 av volymvärdet. ... 85

Figur 52. Exempel på matrisklassificering med flera kriterier... 86

Figur 53. Studerat system ... 91

Figur 54. Fördjupandefasen utifrån metodansatsen ... 98

Figur 55. Koppling mellan metodansats, frågeställningar och genomförande ... 98

Figur 56. Utdrag från export av plocklistidata ... 103

Figur 57. Ackumulerad mängd plockrader utifrån antal artiklar för samtliga artiklar ... 105

Figur 58. Ackumulerad mängd plockrader utifrån antal artiklar för L3 ... 106

Figur 59. Ackumulerad mängd plockrader utifrån antal artiklar för PL ... 106

Figur 60. Notation för numrering av lagerplatser i automathiss ... 107

Figur 61. Funktionsbeskrivning CompactTwin/-Lift © Weland Solutions AB, 2019 ... 108

Figur 62. Kurvanpassning för vertikal rörelse för hiss A och B ... 109

Figur 63. Kurvanpassning för vertikal rörelse för hiss C, D, E och F ... 111

Figur 64. Kurvanpassning för vertikal rörelse för hiss G, H, I och J ... 112

Figur 65. Schematisk översikt av pallställage i LC ... 113

Figur 66. Numrering av lagerplatser i pallställage W2 ... 114

Figur 67. Numrering av lagerplatser i pallställage W1 ... 114

Figur 68. Notation för numrering av lagerplatser i pallställage ... 115

Figur 69. Avståndsapproximation mellan lagerplatser i W2 och W3 ... 116

Figur 70. Tre varianter av avståndberäkning mellan två punkter (Guenov & Raeside, 1992) ... 117

Figur 71. Översikt av modeller... 119

Figur 72. Figurförteckning till modeller ... 120

Figur 73. Övergripande beskrivning av klassificeringsmodell ... 120

Figur 74. Klassificeringsmodell steg 1 ... 122

Figur 75. Klassificeringsmodell steg 2 ... 123

Figur 76. Klassificeringsmodell steg 3 ... 123

Figur 77. Val av storlek på klasser efter lagerplatstyp ... 124

Figur 78. Klassificeringsmodell steg 4 ... 125

Figur 79. Utvärderingsmodell, första steget ... 126

Figur 80. Utvärderingsmodell för hissar ... 127

Figur 81. Illustration av rörelse i hiss ... 128

Figur 82. Rörelse för först och i mitten av plocklista i W2/W3 ... 129

Figur 83. Rörelse vid utlämning i W2 och W3 ... 129

Figur 84. Utvärderingsmodell för W2/W3... 130

Figur 85. Rörelser i W1 ... 131

Figur 86. Utvärderingsmodell för W1 ... 132

Figur 87. Utvärderingsmodell, sista steget ... 133

Figur 88. Illustration ett av klasser och storlekar ... 136

Figur 89. Illustration två av klasser och storlekar ... 137

Figur 90. Resultat från utvärderingsmodell jämfört med ordinarie plockhistorik ... 137

Figur 91. Linjediagram av simuleringsresultatet från utvärderingsmodellen ... 138

xiv

Figur 93. Klassificering av ställage ... 140

Figur 94. Klassificering av hissar ... 140

Figur 95. Jämförelse av W1-A ställage ... 141

Figur 96. Jämförelse av hissar A och D ... 142

Figur 97. Simuleringsresultat och jämförelse för alternativ sortering hissar ... 144

Figur 98. Rörelse i pallställage för ordinarie respektive alternativ sortering av plocklistor ... 146

Figur 99. Simuleringsresultat och jämförelse för alternativ sortering pallställage ... 146

Figur 100. Jämförelse av tyngdpunkter i W3 ... 148

Figur 101. Kumulativt medelvärde med 95 % konfidensintervall ... 151

Figur 102. Medelvärde och avvikelse över iterationer ... 151

Figur 103. Total rörelsetid för olika hastigheter på högpallstruck... 152

xv

Tabellförteckning

Tabell 1. Jämförelse av leveransserviceelementen. ... 20

Tabell 2. Typisk fördelning av verksamhetskostnad i ett lager (Tompskins, et al., 2010) ... 27

Tabell 3. Andel av plockares tid vid plock. Data från Tompskins et al. (2010) ... 28

Tabell 4. Sammanställning för problematisering av Logistikcenter vid Epiroc ... 33

Tabell 5. Urval av sökord för litteratursökning ... 43

Tabell 6. Fördelning av plock- och inlagringsrader över 30 dagar (190127–190227) ... 65

Tabell 7. Sammanställning av effektiviseringspotentialen ... 75

Tabell 8. Översikt över lagerplatstilldelnings-problemet (Gu, et al., 2007) ... 79

Tabell 9. Grupperingar av SLAP baserat på artikelinformation (Gu, et al., 2007) ... 79

Tabell 10. Olika typer av lagerplatstilldelnings-system baserad på (Park, 2012). ... 81

Tabell 11. Principer för placering av artiklar baserad på (Lumsden, 2012, pp. 471-494) ... 82

Tabell 12. Sammanfattning över segmenteringsbegrepp. ... 87

Tabell 13. Sammanställning för problematiseringen av klassificering ... 96

Tabell 14. Exempel på struktur för litteratursökning ... 97

Tabell 15. Exempel på struktur för dokumentation av artiklar ... 97

Tabell 16. Dimensioner för lådtyper för automathissar [mm] ... 106

Tabell 17. Tidsobservation för hämta/lämna rörelse i hiss C [sekunder] ... 108

Tabell 18. Tidsobservationer för vertikal rörelse i hiss B [sekunder] ... 109

Tabell 19. Konstanter för approximation av hiss B ... 110

Tabell 20. Tidsobservationer för vertikal rörelse i hiss C [sekunder] ... 110

Tabell 21. Konstanter för approximation av hiss C ... 111

Tabell 22. Tidsobservationer för vertikal rörelse i hiss G [sekunder] ... 111

Tabell 23. Konstanter för approximation av hiss G ... 112

Tabell 24. Sammanställning av hissekvationer ... 112

Tabell 25. Resultat av längdmätning av pallställage ... 115

Tabell 26. Sammanställning av ekvationer för kapitel 10 ... 118

Tabell 27. Sammanställning av ekvationer för kapitel 11 ... 133

Tabell 28. Exempel på resultatutskrift för ... 136

Tabell 29. Exempel på effektivisering genom alternativ sortering av hissplocklistor (hiss G)... 143

Tabell 30. Sammanställning av effektivisering genom alternativ sortering av plocklista [h] ... 147

Tabell 31. Jämförelse av resultat mellan tyngdpunkter i W3 ... 148

Tabell 32. Antal A-klassade lagerplatser vid olika tyngdpunkter ... 149

xvi

1 Inledning – 1.1 Bakgrund

1

1 Inledning

Rapportens första och inledande kapitel ämnar ge läsaren en introduktion till examensarbetes bakgrund, problematisering och syfte. Vidare presenteras motivering för val av akademiskt synsätt samt diskussion kring etiken kopplat till detta forskningsprojekt.

1.1 Bakgrund

Fokus för studien är lagerverksamheten Logistikcenter (LC) vid Epiroc Rock Drills i Örebro som hanterar och lagerför material och insatsvaror som användas vid slutmontering av gruvmaskiner för underjordsapplikationer. Avdelningen är lokaliserad i en byggnad som ligger i anslutning till produktionsverkstaden, separerat av ett skärmtak där lastning och lossning sker av extern transport. Inom LC genomförs godsmottagning, kvalitetskontroll, plock i automathissar och med smalgångstruckar, sekvensläggning/kittning till produktionen och legomontering samt avsändning till externa lager. Avdelningen arbetar i dagsläget med 3-skift för GM/plock samt 2-skift (dag/kväll) i sekvensläggningen (benämns internt som sammanstrålningen).

Efter god tillväxt senaste åren har flertalet stora projekt för att effektivisera och öka kapaciteten i produktionen genomförts genom att bland annat implementera Lean koncept. En av de största förändringarna som har genomförts är att en andel av slutmontering har sekvenserats genom flödesorienterad linjeproduktion. De har även infört Just-In-Time försörjning av material till produktionslinan. Detta har medfört större krav på avdelningen LC, däremot har det historiskt ej genomförts större förbättringsarbeten för att möta de ökade kraven. I linje med de produktionsprinciperna Epiroc tillämpar är det av stor vikt att logistikcenter upprätthåller en hög leveransservice, med fokus på leveranssäkerhet, nedströms mot produktion för att undvika avvikelser.

I dagsläget upplever Epiroc att de befinner sig en period av återhämtning, då marknaden har jämnat ut sig och det möjliggör implementation av interna förbättringsarbeten för att dels säkerställa att framtida ökningar i efterfrågan kan mötas dels att de vid svårare tider fortfarande kan upprätthålla en god effektivitet. Därmed har fokus nu riktats till att utvärdera och effektivisera avdelningen LC.

Epiroc har i dagsläget ej genomfört en genomlysning av verksamheten för att utvärdera vart en effektivisering skulle ge störst verkan. Därmed har studien ämnat till att utreda LC:s nuvarande situation för att identifiera vart en effektivisering skulle resultera i störst effekt, samt till att ge konkreta och genomförbara förslag på effektivisering. Detta har varit grunden för det syfte som studien jobbat efter.

1.2 Syfte

Att ta fram realiserbara förbättringsförslag för logistikverksamheten vid Logistikcenter vid Epiroc Rock Drills AB i Örebro för att öka effektiviteten och leveranssäkerheten till produktion.

1 Inledning – 1.3 Akademiska krav och vetenskapligt synsätt

2

1.3 Akademiska krav och vetenskapligt synsätt

Denna studie och tillhörande rapport är ett akademiskt arbete vilket medför att denna skall förhålla sig till de akademiska krav som ställs. Följande krav har varit utgångspunkt i detta arbete (Björklund & Paulsson, 2012):

• Arbetet skall relatera till existerande akademiska kunskaper • Arbetet skall vara av både allmänt och teoretiskt intresse

• Arbetet skall vara genomfört med allmänt accepterade vetenskapliga metoder • Arbetet skall ha en internt logistiskt fungerande helhet

• Rapporten som skrivs utifrån arbetet skall ge läsaren en möjlighet till att själv ta ställning Då studien har varit i ett akademiskt syfte har det hela tiden varit i författarnas intresse att utgå ifrån existerande teorier, metoder och synsätt för att studera studiens syfte. Etablerade metoder, teorier och begrepp har använts genomgående från det inledande arbetet till det slutgiltiga resultatet. Denna studie syftar därmed till att utveckla, bedöma och/eller modifiera existerande kunskap för framtida arbete. All information som har hanterats och ansetts vara relevant för studien redovisas inom rapporten, vilket ger läsaren möjlighet att ta ställning och bilda sin egna uppfattning av situationen. Därmed kan läsaren komma till slutsatser som inte helt överensstämmer med författarna. Arbetet med studien har noggrant dokumenterats i form av denna rapport för att låta läsare kontrollera, återupprepa och bedöma det arbete som har genomförts. Rapporten är också byggd med en tydlig röd tråd för att visa den hur författarna har logiskt kopplat ihop de olika delarna.

Då denna akademiska studie genomförs emot en uppdragsgivare inom näringslivet, och utgår ifrån en problemsituation existerande hos uppdragsgivaren, ligger vikten på att genom existerande kunskap bidra till förändringar som är av vinning för uppdragsgivaren. Under arbetets gång har det vid upprepade säkerställts hos både handledare vid Linköpings Universitet och vid Epiroc att studien är av intresse för båda intressenterna, vilket intygar att studien är av både allmänt och teoretiskt intresse.

Björklund & Paulsson (2012) beskriver att en grundläggande syn på kunskap kan åskådliggöras på tre sätt och är baserade på Arnor & Bjerkes (1997) metodikramverk. Det första är det analytiska synsättet som ämnar att förklara helheten så fullständigt som möjligt och med högsta möjliga grad av objektivitet. Målsättningen är att förklara verkligheten med kausala samband där varje ingående del går att kan summeras ihop till en helhet och att varje fenomen kan brytas ner till sina minska beståndsdelar och analyseras var för sig. Vidare beskrivs aktörssynsättet av Björklund & Paulsson (2012) som att tonvikten läggs på att kunskap är en social konstruktion som är beroende av författarens tidigare erfarenheter och handlande. Detta synsätt menar på att det inte finns en objektiv sanning utan att kunskap är beroende utifrån aktörens tolkning av verkligheten (Gammelgaard, 2004).

1 Inledning – 1.4 Forskningsetik

3

Systemsynsättet strävar, likväl som det analytiska synsättet, efter objektivitet. Däremot anspelar systemsynsättet på den stora skillnaden att helheten är för komplex för att kunna reduceras ner till endast en summa av dess delar. Systemet kan ofta uppvisa synergieffekter som sällan åskådliggörs om inte särskild beaktning tas av dess delars relation till varandra, som ofta är lika viktigt som delarna i sig själva (Björklund & Paulsson, 2012). Enligt Gammelgaard (2004) benämnas även detta vetenskapliga synsätt som holistiskt, vilket är den diametrala motsatsen till atomistiskt. Vidare beskriver Gammelgaard (2004) i artikeln Schools in logistics research? A methodological framework for analysis of the discipline att fallstudier inom ämnesområdet logistik bör tillämpa ett systematiskt synsätt. Därav kommer det synsättet tillämpas i denna studie, där fokus av studien läggs inom ramarna på det studerade systemet.

1.4 Forskningsetik

Författarna till denna rapport har i sitt arbete utgått ifrån de allmänna regler som presenteras av Vetenskapsrådet (2017) gällande uppförande- och forskningskrav, vilken definierar åtta huvudsakliga regler att förhålla sig till. Dessa är:

1. Du ska tala sanning om din forskning

2. Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna i din studie 3. Du ska öppet redovisa metoder och resultat

4. Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar 5. Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra

6. Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering.

7. Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö 8. Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning

En grundläggande utgångspunkt för denna studie har för författarna varit att visa på hur de har genomfört arbetet, vilka aspekter som berörts och som inte berörts för att ge full transparens i arbetet. Under arbetet har författarna arbetat källkritiskt, både vad gäller publikt material samt information tillhandahållet från uppdragsgivaren Epiroc AB.

Författarna har erhållit ekonomisk kompensation för arbetet som de genomfört åt uppdragsgivaren, men detta har inte påverkat rapportens styrning eller intressenters möjlighet till påverkan på arbetet.

Inom arbetet och inom rapporten har tidigare forskning och annan litteratur används för att säkerställa att en strukturerad, metodisk samt trovärdig studie genomförts. Den litteratur som har använts som underlag har refererats till löpande genom rapporten. Detta för att påvisa för läsaren att information inte har skapats eller tagits fram av författarna. Information som har insamlats, både från uppdragsgivaren men även från andra källor, har granskats utifrån ett kritiskt synsätt för att intyga trovärdigheten hos materialet. Information som ej ansetts vara trovärdig har förkastats och inte använts i denna studie.

Under arbetets gång har dokument och annan information som använts varit spårbara, antingen genom lagringar på lokala datorer, referenser till fysiskt material samt att webb-referenser har sparats. Detta för att intyga spårbarheten i materialet som använts.

1 Inledning – 1.4 Forskningsetik

4

Studiens syfte har ej föranlett anledning till att registrera, vad GDPR-förordningen definierar som, känsliga personuppgifter. De personuppgifter som har lagrats är fullständiga namn kopplat till intervjuer och, om samtycke givits, även inspelning av intervju. Personuppgifterna och inspelningarna har lagrats på Epiroc interna fillagringssystem och registerförts under perioden de har varit lagrade. Efter arbetets slut eller efter uppgifterna inte längre ansågs vara relevanta för arbetet har detta register använts för att radera samtliga datafiler som innehåller personuppgifter. Vid samtliga intervjuer har författarna även varit noga med att tydligt och transparent förklara syftet med intervjun och erhålla samtyckte till datainsamling.

Resultatet av studien lämnas över till uppdragsgivaren och andra intressenter i god tro om att de efterföljer samma etiska utgångspunkt som författarna.

2 Nulägesbeskrivning – 2.1 Företagsbeskrivning

5

2 Nulägesbeskrivning

Nulägesbeskrivningen ämnar till att ge en beskrivning av fallföretaget som anses relevant kopplat till studiens syfte. Företaget presenteras först generellt och sedan i större detalj för relevanta företagsfunktioner. Denna information är baserad på offentligt tillgänglig information, interna dokument, planskisser, observationer och intervjuer.

2.1 Företagsbeskrivning

Epiroc Rock Drills AB tillverkar utrustning samt tillhandahåller service och förbrukningsvaror för gruv- och infrastrukturindustrin till kunder i över 150 länder. Koncernen Epiroc AB, vilket studiens fallföretag Epiroc Rock Drills AB tillhör, har globalt över 13 000 medarbetare och hade en omsättning på 31,4 miljarder SEK för räkenskapsåret 2017 (Epiroc AB, 2019).

”Epiroc Rock Drills AB (…) utvecklar, tillverkar och marknadsför borrmaskiner, borriggar, gruvtruckar och gruvlastare för gruv- och entreprenadindustrin samt tillhörande automations- och serviceprodukter inklusive reservdelar.”

(Epiroc Rock Drills AB, 2017)

Epiroc föddes ur en uppdelning av Atlas Copco år 2018 och börsnoterades i juni samma år. Atlas Copco i sin tur grundades år 1873 i Stockholm och började tillverka bergborrar redan år 1905. De köpte upp Aktiebolaget Växlar och Signaler (AVOS) 1951 som var beläget i Örebro, vilket idag är den plats Epiroc tillverkar majoriteten av sina produkter. Utöver produktionsbolag belägna i Kina och Indien, har de även säljkontor (eng. Customer Centers) runt om i världen. (Epiroc AB, 2019). Inom Epiroc Rock Drills AB finns det ett antal affärsområden, denna studie är avgränsad till affärsområdet Underground Rock Excavation (URE), vilken markeras med mörkblå färgsättning i Figur 1 nedan. URE har tre produktionsbolag (PC) belägna i Sverige, Kina och Indien som producerar underjordisk gruvbrytningsutrustning.

Figur 1. Översikt över affärsområden och produktionsbolag inom Epiroc Rock Drills AB.

Epiroc Rock Drills AB

Underground Rock Excavation PC Örebro (Sverige) PC Nanjing (Kina) PC Nashik (Indien) Surface and Exploration Drilling Mining and Rock Excavation Service Drilling

solutions Rocktec Rock Drilling Tools

Hydraulic Attachment

2 Nulägesbeskrivning – 2.1 Företagsbeskrivning

6

URE PC Örebros kärnverksamhet är slutmonteringen av gruvmaskiner. Utöver slutmonteringen utför de även funktionstester och kvalitetskontroll av färdiga produkter samt prototyptillverkning. Exempel på produkter som tillverkas i PC Örebro är last- och transportfordon för tillämpningar under jord samt hydrauliska riggar för spränghålsborrning vid gruvbrytning och tunneldrivning under jord.

Den engelska produktbenämningen som används inom företaget för last- och transportfordon är Scooptram (ST) respektive Minetruck (MT) och samt för underjordsriggar Face drill rigs (Boomer) och Production drill rigs (Simba). Notera att detta enbart ett urval av produkter som tillverkas i Örebro. Utöver dessa produkter tillverkas även borrhuvuden och hydrauliska verktyg genom produktionsbolaget Epiroc Drilling Tools AB. På verksamhetsområdet AVOS finns även prototypverkstad för forskning och utveckling. Nedan i Figur 2 visas exempel på produkter som tillverkas av affärsområdet URE.

2 Nulägesbeskrivning – 2.2 Produktionen

7

2.2 Produktionen

Inom URE PC Örebros organisation är produktionen (eng. Production) strukturellt en egen avdelning med ett antal underfunktioner. De organisationsfunktioner som primärt undersöks i studien markeras med mörkblå färgsättning i Figur 3 nedan och presenteras i nedanstående avsnitt.

Figur 3. Organisationsstruktur produktion vid URE PC Örebro.

På en övergripande nivå visas i Figur 4 nedan de byggnader som ingår i studiens omfattning med streckade linjer. Logistikcenter, hädanefter LC, är den lagerlokal som lagerför och försörjer samtliga verkstäder med material förutom verkstad 11, för vilken de enbart godsmottar material som sedan direkttransporteras dit. LC hanterar lättgods och tunggods som kan hanteras på pall. Skrymmande och övrigt tunggods hanteras separat, så som färdigmonterade moduler eller stora skopor till lastfordon. Dessa lagras utomhus och under skärmtak.

Figur 4. Översiktsbild AVOS URE PC Örebro © Epiroc AB, 2019

Production

Drilling Handling & Material

Infrastructure

S-line and

Manning DevelopmentOperations Supply Chain Production Planning Production Quality

Mangement Production

2 Nulägesbeskrivning – 2.3 Logistikcenter

8

Production Planning

Internt benämnt som Production Planning, hädanefter kallat planering, ansvarar för stora delar av förarbetet inför produktionsstart och sköter även plocksläpp till LC. De har även ansvar över produktionsplaneringen och avrop på modulinköp från legoleverantörer. När en produkt sedan är färdigmonterad tar avdelningen Supply Chain (Export Service) över produktansvaret och samordnar export samt transport.

Operations Development

Som en underfunktion till Operations Development finns Production preparation, hädanefter benämnt som beredningen. De utför den operativa planeringen av slutmonteringen genom att skapa monteringsstrukturen. Detta innebär att de styr materialflödet till specifika sekvenserade monteringsoperationer för de last- och transportfordon och mindre borriggar där linjetillverkning tillämpas. Det underlag produktionsberedningen tar fram kallas monteringsstruktur, hädanefter benämnt struktur, och inmatas i Epirocs Enterprise resource planning system infor M3 där ingående information fås från konstruktionsavdelningen.

Supply Chain

Under Production i organisationen finns avdelningen Supply chain som är studiens uppdragsgivare. Till Supply Chain tillhör Flow Leader LC (Flödesledare), Production Purchasing (Anskaffning), Export Service samt Specialists. Flow leader LC är ansvarig chef över verksamheten vid LC och tjänsten är uppdelad på två anställda för dag- och kvällsskift. Vidare arbetar anskaffning med produktionsinköp (ibland även kallat taktiskt inköp) och export service ansvarar för administration och bokning av skeppning för färdiga maskiner. Specialists ansvarar för att utvärdera och driva igenom projekt tillhörande deras avdelning. De underfunktioner till Supply Chain som primärt undersöks i studien markeras med mörkblå färgsättning i Figur 5 nedan

Figur 5. Organisationsöversikt över Supply Chain

Daglig styrning

Genomgående för produktionsorganisationen är att tidigt vid varje skift genomförs ett kortare möte framför en whiteboardtavla i LC och produktionen där alla deltagare står upp. Där lyfts arbetsmiljö-, planering- och förbättringsfrågor. Det som tas upp här lyfts sedan vidare av respektive flödesledare till nästa nivå av chefer som sammanställer informationen med syftet att få en överblick av verksamheten och eskalera relevanta problem till högre uppsatt chef. Sammanställning av statistik kring nyckeltal och arbetsmiljö sker även vid dessa möten.

2.3 Logistikcenter

Logistikcenter (LC) är den lagerlokal som godsmottar, lagerför och sekvenslägger insatsvaror till verkstäderna som slutmonterar gruvmaskiner. Inleveranser kommer från leverantörer och tredjepartslager (ITS), vidare sker även utleveranser till legoleverantörer och tredjepartslager (ITS). I Figur 6 nedan presenteras en förenklad bild över materialflödet till och från LC.

Supply Chain

2 Nulägesbeskrivning – 2.3 Logistikcenter

9

Figur 6. Översiktsbild av materialflödet från Logistikcenter

Logistikcenter kan delas upp i fem huvudsakliga funktioner som har respektive avsedda områden. Dessa är godsmottagning/avsändning (350 m2_{), kvalitetskontroll (100 m}2_{), lager} (högpallställage med smalgång 750 m2 _{och automathissar 420 m}2_{) och sammanstrålning (370} m2_{). Lokalens totala yta är 2080 m}2_{. Nedan i Figur 7 presenteras en schematisk bild över LC med} respektive ytas funktion samt ett förenklat materialflöde nedan.

2 Nulägesbeskrivning – 2.3 Logistikcenter

10

2.3.1 ERP-systemet M3 och gränssnittet Extend

M3 är ett enterprise resources planning (ERP) system som används av flertalet funktioner inom Epiroc. Systemet körs via ett gränssnitt kallat Smart Office som tillhandahålls av företaget Infor. ERP-systemet används för att styra verksamheten i LC. Via systemet kan exempelvis lagersaldo, lagerplatser, materielbehovsplan, ritningar, produktionsplaner åskådliggöras och administreras. För att förenkla användandet av ERP-systemet inom LC har ett gränssnitt utvecklats för lagringsrelaterad användning kallat Extend, utvecklat av Consafe Logistics. Extend används huvudsakligen av personalen vid LC samt vid ITS. Extend har vid URE och ITS inbyggd logik och integration för följande arbetsuppgifter: godsmottagning, plock och avsändning samt utskrifter av plocklistor etiketter och pallflaggor. Inom varje arbetsuppgift har systemet formats för att följa arbetsprocessen inom LC. Det har också anpassats genom integration för sträckkodsläsare och elektronisk kommunikation med automathissarna.

2.3.2 Godsmottagning

Godsmottagningen är delvis ett begränsat utrymme inom LC men är även bestående av lossningspersonal utanför byggnaden som hanterar mottagning av gods som levereras direkt mot produktionen eller mellanlagras under skärmtaket utomhus. Godsmottagningens primära uppgift både på inomhusytan och utomhusytan är att säkerställa att leveranserna är korrekta samt slussa godset till de lagringsplatser som de är avsedda för. Vid godsmottagningen i LC kan upp till tre anställda arbeta samtidigt med kontroll och inlagring vid tre rullband med respektive godsmottagningsstation. Dessa matas av från ett godstorg i direkt anslutning till rullbanden. När gods har mottagits och tilldelats en lagerplats placeras det i pall på godstorg i väntan på vidare hantering.

2.3.3 Lagerutrymme

LC:s lagerutrymme består av tre stycken smalgångar med pallställage med respektive tillhörande smalgångstruck, namngivna W1, W2 och W3, samt tio automathissar uppdelade på fem par (stationer). Automathissarna är namngivna i fallande bokstavsordning från A till J. Inom LC är två hissar gemensamt styrda av en terminal med gränssnittet Extend, varpå det bildas fem par av automathissar, där respektive par hanteras i regel av en anställd. Dessa grupperingar namnges efter vilka hissar som ingår; AB, CD, EF, GH samt IJ. Automathissarna samt smalgången W3 hanterar artiklar som kan hanteras för hand av lagerpersonal, och går under samlingsnamnet LG (lättgods). Smalgången W2 hantera också lättgods som kan plockas för hand men är ej en del av flödet W3 + automathissar. Smalgången W1 hanterar artiklar som kräver truck och travers lyftutrustning för ergonomisk hantering. (Gerasimov, 2018)

I Figur 8 visas en planskiss över automathissarna med materialflödet för det progressiva zonplocket (internt benämn stafettplock). Plocket börjar i regel att en pall matas ut från Smalgången W3 via rullband och placeras på vagn för manuell hantering av plockare vid hissarna. I Figur 9 visas en produktbild av de automathissar som används i LC från leverantören Weland Solutions AB, där bilden till höger visar ett exempel på insatslådorna för en lastbricka.

2 Nulägesbeskrivning – 2.3 Logistikcenter

11

Figur 8. Materialflödet i automathissarna i Logistikcenter

Figur 9. Automathissen Weland Compact Lift och lastbricka. © Weland Solutions AB, 2019

Högpallställagen är uppbyggda av totalt sex ställage fördelat på tre smalgångar för truck. Antalet lagerplatser inom dessa varierar beroende på höjden på pallkragar. Totalt kan 2887 pallar med en pallkrage lagras i smalgångarna W2 och W3. Smalgången W1 kan hantera 820 pallar med en krage, 410 pallar för två kragar och slutligen 82 pallar för tre respektive fyra pallkragar. Smalgång W3 bemannas av en person per skift och smalgång med flest plockrader. Hyllorna tillhörande gångarna W1, och till viss del W2, lagerför skrymmande eller tungt gods och är därmed inte är en del av stafettplocket som sker i zonen LG. Vid låg plockvolym av artiklar för pallställage W1 och W2 brukar en person ha ansvar för dem båda under ett skift. Vid högre belastning bemannas de med varsin truckförare.

2 Nulägesbeskrivning – 2.3 Logistikcenter

12

2.3.4 Sammanstrålning

Vid sammanstrålningen sker kittning och sekvenseringen av det pallgodset som är ämnat för produktionen. När produktionen övergick till ett JIT-baserat leveranssystem ställdes nya krav på leveranserna från LC, varpå denna yta upprättades. Sammanstrålningens uppgift är att sortera artiklar som skall levereras till samma monteringslina inom produktionen. Därmed skall bara artiklar till linjemonteringen genomgå sammanstrålningen. Sammanstrålningen skall också genom samlastning, i största möjliga mån, minska antalet pallar som transporteras till produktionen i syfte att minska mängden pallar på produktionsytan. Därmed kan tungt eller skrymmande gods hämtat från W1 eller W2 samlastas med det lättgods som hämtats ur LG plocket. Då sammanstrålningens arbete till stor utsträckning bygger på takten inom produktionen använder området sig av en whiteboard-tavla för att indikera statusen för leveranser till produktionen. Denna tavla hanteras tillsammans med materialhanterare för respektive monteringslina inom produktionen.

2.3.5 Kvalitetskontroll

Vid kvalitetskontrollen genomförs slumpmässiga tester och kontroller av leveranser, med något större fokus på nya leverantörer eller artiklar. Även leverantörer som av olika anledningar tidigare har uppvisat kvalitetsbrister på produkterna eller leveranserna kan beröras av detta. Kvalitetskontrollen genomförs för att säkerställa att leverantörer och beställningar följer de krav som Epiroc har satt. Vid kvalitetskontroll notifieras godsmottagningen om detta vid registrering av beställningsnummer. Artiklar som skall genomgå kontrollen går direkt från godsmottagningen till kvalitetskontrollen utan att genomgå den fullständiga inlagringsprocessen.

2.3.6 Avsändning

Vid området för avsändning hanteras gods som skall gå ut ifrån URE till exempelvis ITS eller andra legotillverkare. Vid avsändningen lockas och emballeras godset för att säkerställa att artiklar inte skadas eller försvinner vid transport. Under skärmtak i anslutning till LC befinner finns godstorg där pallar som ska till ITS placeras och hämtas upp av slingbilarna efter de har lockats. Artiklar för transport till underleverantörer placeras vid tillhörande godstorg under skärmtaket.

2.3.7 Intern materialhantering

Inom LC sköts förflyttningen av pallar innehållande inlagringsartiklar och färdigplockade artiklar mellan olika avdelningar genom interna materialhanterare. Arbetet med att transportera pallar sker löpande, och det är upp till materialhanteraren att bedöma när förflyttningar behövs genomföras.

2.3.8 Tredjepartslagret ITS

ITS Logistikpartner AB är en tredjepartslogistiker som varit verksamma sedan början av 1990-talet i Åsbro och senare Hallsberg. ITS är en fullserviceaktör inom logistik som bland annat erbjuder tjänster som godshantering, distribution, tullservice och redovisningsdokumentation. (ITS Logistikpartner AB, 2018)

Epiroc har använt sig av tjänster från ITS sedan tidigt 2000-tal, inledningsvis för att underlätta arbetet med tullhantering. 2007 utökades samarbetet då Epiroc, vid den tiden tillhörande Atlas Copco, inledde ombyggnationen av LC vilket medförde att ITS användes för godshantering. Vid färdigställandet år 2009 togs stora delar av godshanteringen tillbaka till LC, men sedan dess har användningen av ITS succesivt ökat. Utöver URE används ITS även av andra divisioner (SDE och MRS) inom Epiroc, men de delar inte samma fysiska utrymmen och distributionslösningar.

2 Nulägesbeskrivning – 2.4 Produktionsflödet

13

2.4 Produktionsflödet

Produktionsflödet kan delas in i följande tre faser: Planeringsfasen, Materialförsörjningsfasen samt Produktionsfasen. Vid Planeringsfasen arbetar primärt planering, beredning samt inköp tillsammans med marknad för att behandla inkommande order och säkerställa att dessa kan genomföras. Inom Materialförsörjningsfasen inleds arbetet med att ta emot beställningar ifrån leverantörer och legotillverkare, antingen direkt till LC, direkt till ITS eller till ITS via LC. I Produktionsfasen genomförs plocket och arbetet med att förbereda artiklar för inleverans till produktionen. Även själva produktionen sker i detta läge. Som kan ses i Figur 10 agerar ERP-systemet M3 som den primära gemensamma kommunikationsvägen mellan de olika faserna. Figur 10 skall ses som en väldigt enkel schematisk översikt för att visualisera informations- och materialflödet.

Figur 10. Förenklat flödesschema över produktionsflödet vid Epiroc URE PC Örebro

2 Nulägesbeskrivning – 2.4 Produktionsflödet

14

3 Teoretisk referensram – 3.1 Logistikbegreppet

15

3 Teoretisk referensram

Utifrån det presenterade syftet och fallföretagets rådande nuläge behövs teoretiskt underlag för att stödja uppgiftspreciseringen, ge möjligheten att tolka nuläget samt syntes av förbättringsförslag. Den teoretiska referensramen är också en redogörelse för de begrepp, definitioner, teorier och modeller som används i examensarbetet. Initialt presenteras grundläggande begrepp inom logistik vartefter det presenteras mer djupgående teori inom relevanta områden.

3.1 Logistikbegreppet

Det vetenskapliga och industriella begreppet logistik har skilda betydelser beroende på i vilket sammanhang det tas upp. Logistik är i sig inget nytt, utan något företag arbetat med sedan de första handelsbolagen formades. Däremot kan gränsdragningarna jämtemot andra discipliner te sig något vaga, framförallt i jämförelse med mer traditionellt ingenjörsmässiga sådana. Därav finns det en poäng i att ge en tydlig definition och avgränsning gällande hur begreppet används när ämnet logistik ska avhandlas (Lumsden, 2012). Traditionellt, med bas i forskning och utbildning, definieras logistik som de aktiviteter som är kopplade till att göra rätt i alla avseenden (de sju R:en). ” (…) rätt vara eller service i rätt kvantitet, i rätt skick, på rätt plats, hos rätt kund, till rätt kostnad.” (Sharpio & Heskett, 1985; se Lumsden 2012). Storhagen (2011) beskriver att först på 1970-talet började uttrycket materialadministration användas inom Sverige, vilket sedan över 30 års tid har vuxit till en egen akademisk disciplin under parollen logistik. Storhagen (2011) sammanfattar begreppet logistik som att dess uppgift är att tillgodose behovet av integration av material-, varu-, tjänste-, informations- och betalflöden inom och mellan organisationer. Oskarsson et al. (2013) använder i sin tur en definition från Council of Supply Chain Management Professionals (CSCMP) ”Supply Chain Management Definitions and Glossary” som lyder enligt:

” Logistics: The process of planning, implementing, and controlling procedures for the efficient and effective transportation and storage of goods including services, and related information from the point of origin to the point of consumption for the purpose of conforming to customer requirements. This definition includes inbound, outbound, internal, and external movements.”

(Council of Supply Chain Management Professionals, 2013)

Lumsden (2012) har kondenserat ovanstående definitioner, med undantag för Stohagens, samt ytterligare några till och kommit fram till följande definition, vilket även är den som kommer att tillämpas i rapporten.

”Logistik omfattar förflyttning av människor och materiel. Den består av de aktiviteter som har att göra med att styra rätt artikel eller individ, i rätt skick, till rätt plats, vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad (5R). Den syftar till att tillfredsställa samtliga intressenters behov och önskemål med betoning på kund. Logistik består av planering, organisering, och styrning av alla aktiviteter i flödet av material, resurser, finansiella tillgångar, information och returflöden. I begreppet innefattas såväl operativt ansvar vari ingår administration, drift och upphandling som konstruktivt ansvar samt uppbyggnad såväl som

3 Teoretisk referensram – 3.2 Grundläggande logistik

16

3.2 Grundläggande logistik

För att skapa en större förståelse samt en gemensam definition över begrepp och aktiviteter som förekommer inom en logistiks verksamhet är det viktigt med att beskriva grundläggande logistiska aktiviteter och teorier.

3.2.1 Logistikaktiviteter

Avsnittet Logistikaktiviteter ger en grundläggande beskrivning över ett urval av aktiviteter som traditionellt sätt återfinns i en lagerverksamhet. Följande begrepp kommer att beskrivas:

• Materialförsörjning • Materialhantering • Godsmottagning • Inlagring • Lagring • Plockning

• Emballering, märkning och godsavsändning

Materialförsörjning

Enligt Oskarsson et al. (2013) innefattar materialförsörjningen hemtagning av insatsvaror, vilket är allt från färdiga komponenter till råvaror, som är nödvändiga för produktionen skall fungera. Detta kallas också för anskaffning eller inköp. Anskaffning skall ske enligt produktionens önskemål och krav samtidigt som det genomföras på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Materialhantering

Materialhantering definieras av Oskarsson et al. (2013) som rörelsen av material som genomförs inom väggarna av ett lager eller inom en verksamhet. Det kan även inkludera skyddandet, lagrandet och kontrollen av material och produkter genom tillverkning, lagring och avyttring. Materialhantering kan genomföras med hjälp av manuella processer (till exempel bära artiklar, lyfta in artiklar i hyllor), semi-automatiska processer (till exempel transportband mellan manuella lagringsplatser) eller fullt-automatiska processer (till exempel automathissar) (MHI, 2019). Alla former av aktiviteter som ingår i ett lager kan klassificeras som materialhantering, men många gånger syftar materialhantering till den specifika rörelsen av artiklarna. (Oskarsson, et al., 2013)

Godsmottagning

Godsmottagningen är gränsen mellan extern och intern hantering. En godsmottagnings huvudsyfte är att verifiera att godset har ankommit samt indikera vart det skall vidare i verksamheten alternativt vart det skall gå utanför verksamheten. Vid godsmottagningen sker även ankomstkontroll av det inkomna godset. Gods som ej uppfyller kvalitetskraven förbereds för returnering och avvikelsen i godset rapporteras till berörda delar inom verksamheten. (Gleissner & Femerling, 2013; Lumsden, 2012)

Inlagring

Inlagring är processen där materialet ska flyttas och placeras på en lagerplats, men innefattar även vilket system inlagringen är organiserat efter. Enligt Oskarsson et al. (2013) finns det principiellt två huvudtyper för placering av gods: fastplatssystem och flytande placeringssystem. En blandning av dessa kallas blandsystem.

3 Teoretisk referensram – 3.2 Grundläggande logistik

17

När gods placeras efter ett godtyckligt prioriteringssystem på en lämplig och ledig lagerplats kallas det för ett flytande placeringssystem. Detta är system kräver ett relativt avancerat administrativt system för att hålla koll på inventarier men är lämpligt i samband med frekvensläggning då det medför cirkulation av artiklar på lagerplatserna. (Oskarsson, et al., 2013) Fastplatssystem innebär att varje artikel har en reserverad lagerplats som ej kan användas för en annan artikel än den specificerade. Fördelen jämfört med flytande placering är att det är enklare att administrera, däremot är behovet av lageryta betydligt större då varje lagerplats måste vara dimensionerade efter maximal lagernivå. (Oskarsson, et al., 2013)

Blandsystem är en kombination av ovanstående två system. Vanligtvis är det buffertplatserna som är flytande medans plockplatserna är fasta. Enligt Oskarsson et al. (2013) är detta vanligt i lager som inte automatiserade. Slutligen får systemet en blandning av för- och nackdelarna av de två systemen.

Nollagerinventering kan möjliggöras när påfyllning aldrig sker på en plockplats, utan att lastbäraren töms helt innan en ny placeras från buffertplatsen. Detta möjliggör en kontinuerlig kontroll över lagersaldot. (Oskarsson, et al., 2013)

Lagring

Ett lager är ett fysiskt område där artiklar, råmaterial, färdiga varor eller andra materiella ting av någon anledning hushålls inför vidare transport eller arbete. Att hålla saker på lager kan göras av flera olika anledningar. Richards (2014) ger flertalet anledningar till att ha lager, så som att gardera sig mot osäkerhet, behovet av färre transporter, ökade produktionsstorlekar, minskade transportdistanser till kund med flera. Oskarsson et al. (2013) definierar två primära grupper av anledningar som kan täcka in flertalet av anledningar som nämns av Richards (2014): lager på grund av kostnadsskäl samt lager på grund av serviceskäl. Ett grundläggande krav på ett lager är att den måste balansera total kapacitet, kostnad för uppbyggnad och lagring samt tiden för att hantera olika artiklar. (Richards, 2014)

Artiklar kan lagras på flertalet olika sätt. Till exempel kan artiklar av större karaktär, så som tvättmaskiner, staplas direkt ovanpå varandra. Andra alternativ är att lagra artiklar i mindre behållare, varpå dessa behållare sedan kan lagras på flertalet sätt (Richards, 2014). Exempelvis kan automathissar användas, som med hjälp av brickor kan ta emot och hämta ut flertalet behållare samtidigt och sedan lagra dem inom hissen. (Weland Solutions AB , 2019)

En vanlig lagringsmetodik är att lagra artiklar på EU-pallar. Dessa pallar kan sedan lagras på flertalet olika sätt, till exempel direkt på golvet eller i ett pallställage. Pallställage kan designas på flera sätt, exempelvis bredgångsställage eller smalgångsställage som är vanliga, skillnaden mellan dessa två är huruvida en specialiserad truck behövs för att hantera pallar i gångarna på grund av dessa täta uppställning. (Richards, 2014)

3 Teoretisk referensram – 3.2 Grundläggande logistik

18

Plockning

Plockning är processen av att hämta en eller flera artiklar som efterfrågas av kund eller produktion. Under plocket går personal eller maskiner från en lagringsplats till en annan för att samla på sig samtliga artiklar som efterfrågas för att sedan ge dem vidare till nästa part i försörjningskedjan. Vid plock för försörjning av egen produktion kan det ofta ställas krav på att artiklarna skall plockas och lastas på ett specifikt sätt. Exempelvis är materialsatser, eller kittning, en vanlig typ av samlastning. Vid kittning plockas exakt det material som behövs för en order eller en monteringsoperation, och samtliga artiklar levereras som en sats. En annan metod för samlastning är sekvensleveranser, vilket är vanligt vid linjeproduktioner med stor variation så som bilindustrin. Då enskilda artiklar kan variera bland annat i färg levereras en serie av till exempel tio komponenter vid en last, som motsvarar de tio kommande produkterna som skall monteras eller tillverkas. (Oskarsson, et al., 2013)

Emballering, märkning, godsavsändning

Godsavsändningen är den aktivitet som möjliggör artiklar och produkters väg ut ur verksamheten, på samma sätt som godsmottagningen är artiklar och råvarors enda väg in i verksamheten. Inom godsmottagningen sker också emballering och lockning av lastbärare, vilket säkerställer att artiklar inte skall gå förlorade eller skadas under vidare transport. Vid godsavsändningen markeras även lastbärare och/eller artiklar för att lättare identifieras under transit och vid leverans. (Oskarsson, et al., 2013)

3.2.2 Logistik effektivitet

Ytterligare ett viktigt begrepp att definiera för denna studie är effektivitet, baserat på hur den används inom logistiklitteraturen. Generellt kan begreppet delas upp i mer konkreta delar för att kunna tillämpas, mätas och användas som utvärderingskriterium i verksamheter. Lumsden (2012) delar upp logistisk effektivitet enligt följande: Leveransservice, logistikkostnader och kapitalbindning. Leveransservice är ett mått hur väl ett företag uppfyller kundens önskemål och beskrivs i avsnitt 3.2.4 - Leveransservice. Logistikkostnader är de faktiska kostnaderna för logistikverksamheten och kapitalbindningen är den finansiella kostnaden för att lagerföra material. Strävan är att hålla ner kostnader och samtidigt erhålla hög leveransservice, vilket ofta är en utmaning och därmed behövs ofta en avvägning göras mellan dessa aspekter (Oskarsson, et al., 2013). Detta kallas enligt Lumsden (2012) för den logistiska målmixen, vilket är att erhålla en helhet och god avvägning mellan dessa tre komponenter. I Figur 12 nedan illustrerats beroendet av leveransservice, logistikkostnader och kapitalbindning, vilka kommer att vidare förklaras i följande avsnitt.

3 Teoretisk referensram – 3.2 Grundläggande logistik

19

Figur 12. Illustration över den logistiska målmixen baserat på Lumsden (2012, p. 267)

3.2.3 Mätning av lagerproduktivitet

För att uppnå en hög logistisk effektivitet menar Grant et al. (2006) att samtliga komponenter i ett logistiskt system måste uppnå en optimal nivå av produktivitet. Däremot kan produktivitetsökningar i lagerverksamheten ha en särskild stor inverkan på leveransservice och för att reducera kostnader. Det är viktigt för en lagerverksamhet att säkerställa kvaliteten, träffsäkerheten, ledtiden och kostnadseffektiviteten vid processerna inom lagret, då detta är ett krav för att bibehålla kunder inom verksamheten (Richards, 2014). Ett välfungerande lager ger konkurrensfördelar som i dagsläget är en nödvändighet för verksamheter (Axsäter, 2015). Enligt Richards (2014) behöver prestanda och produktivitet kontinuerligt mätas för att säkerställa kundvärde, identifiera potentiella problem, träna personal i relevanta områden, belöna personal när det är lämpligt samt för att skapa en kultur för kontinuerlig förbättring. Produktiviteten är direkt analogt till i vissa delar av logistiska målmixen presenterad ovan av Lumsden (2012), då främst i hur logistikkostnader kan operativt mätas i lagerverksamheten. Grundkonceptet i mätningar av produktivitet är en beräkning av förhållandet mellan ingående och utgående resurser. Grant et al. (2006) medger att produktivitet ofta mäts på olika sätt beroende på ett företags förutsättningar och systemstöd, men att ett effektivt sätt är att dela upp mätetalen i tre kategorier utifrån hur de beräknas:

Produktivitet

Förhållandet mellan input och output i form av resurser, exempelvis antal plock per arbetad timme. Där input är arbetade timmar och output är antal plock.

Utnyttjandegrad

Förhållandet mellan utnyttjad och tillgänglig kapacitet. Kan exempelvis vara andelen nyttjande pallplatser i ett lager, vilket benämns som fyllnadsgrad av Oskarsson et al. (2013). Richards (2014) benämner volymutnyttjandet i en byggnad som ett möjligt mått för mätning av utnyttjandegrad. Ett annat mått kan vara andelen mellan nyttjade och tillgängliga personaltimmar.

3 Teoretisk referensram – 3.2 Grundläggande logistik

20

Prestanda

Detta mätetal skiljer sig från ovanstående två genom att mäta förhållandet mellan en faktisk output och en tidigare fastställd standardnivå. Exempelvis plock per timme jämfört med en standardnivå per timme.

Grant et al. (2006) menar slutligen att det är av stor vikt för företag att använda med hjälp av en variant eller kombination av ovanstående mätetal för att proaktivt kunna öka produktiviteten i lagerverksamheten. Detta innebär i praktiken att företag ska ha handlingsplaner redo för när mätetalen inte uppnår de uppsatta målen, för att kontinuerligt upprätthålla hög produktivitet och behålla hög logistisk effektivitet ur ett kostnadsperspektiv.

För att besluta om vilka typer av mätningar som är av vikt för en verksamhet att följa måste, enligt Richards (2014), följande delar utvärderas, förstås och genomarbetas:

• Förstå verksamheten och dess strategi • Besluta om vad som är målsättningen

• Förstå vilka nyckeltal som kan hjälpa mot att nå målsättningen • Anpassa nyckeltal så att de kan följas av andra inom verksamheten • Säkerställa att samtliga jobbar emot målsättningen

• Om en målsättning ej uppnås skall det analyseras varför det inte uppnåddes samt skapa processer för att nå dem

• Om en målsättning ej är realistisk skall den bytas ut.

Richards (2014) lyfter att målsättningar skall vara i linje med ett företags övergripande strategi och att de skall vara SMART; Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt.

3.2.4 Leveransservice

Ett generellt och användbart mått på hur väl ett producerande företag uppfyller kundens önskemål (internt kan även produktionen betraktas som kund) är begreppet leveransservice, som kan delas upp i delfunktioner eller leveransserviceelement (Lumsden, 2012). Inom litteraturen och näringslivet kan det skilja mycket på hur begreppet leveransservice används (Oskarsson, et al., 2013). I Tabell 1 nedan presenteras en jämförande sammanställning av leveransserviceelementen.

Tabell 1. Jämförelse av leveransserviceelementen.

Beskrivning (Lumsden, 2012) (Oskarsson, et al., 2013)

Förmåga att leverera direkt från lager Servicegrad Lagertillgänglighet Tid från order till mottagen leverans Ledtid Ledtid

Tillförlitlighet enligt utlovad ledtid Leveransprecision Leveranspålitlighet Rätt vara i rätt tid med rätt kvalitet

(rätt plats, rätt storlek)

Leveranssäkerhet Leveranssäkerhet Information (orderprocessen,

lagersaldo etc.)

Information Information

Förmåga att genomföra flexibla, kundanpassade logistikaktiviteter

Flexibilitet Kundanpassning /