Sjuksköterskors erfarenheter av SBAR inom vården : Allmän litteraturöversikt

Akademin för hälsa, vård och välfärd

SJUKSKÖTERSKORS

ERFARENHETER AV SBAR INOM

VÅRDEN

Allmän litteraturöversikt

ELLINOR TÖRNKVIST MATTSSON

MATHILDA FÄST

Huvudområde: Akademin för hälsa, vård och välfärd.

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15,0 hp

Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap

Handledare: Camilla Svanberg & Karin Jonasson

Examinator: Esa Kumpula Seminariedatum: 2021-04-15 Betygsdatum: 2021-05-10

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvård är det av stor vikt att kommunikationen fungerar

mellan vårdpersonal. Bristande kommunikation kan bero på missförstånd, misstag eller att betydelsefull information går förlorad, vilket kan påverka patientsäkerheten. Att använda SBAR som har en tydlig struktur med fasta rubriker kan leda till att patientinformationen säkerställs. Syfte: Att skapa en översikt om sjuksköterskors erfarenheter av användningen av SBAR inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt användes och utgick från nio

vårdvetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats samt två vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskor betraktade SBAR som ett användbart kommunikationsverktyg och att det bidrog till en tydligare struktur vid överrapporteringar. SBAR förbättrade även kommunikationen och samarbetet mellan sjuksköterskor och andra medlemmar i vårdteamet. Patientsäkerheten förbättrades efter implementeringen av SBAR och tiden för överrapportering effektiviserades, dock beskrev ett fåtal sjuksköterskor att SBAR var tidskrävande. Slutsats: Med SBAR förbättrades

överrapporteringarna markant, vilket ledde till mindre kommunikationsfel eftersom

kommunikationen blev tydligare och mer strukturerad. Dessvärre behövs det mer utbildning inom SBAR för att kunna hantera verktyget på ett tidsmässigt effektivt arbetssätt.

Nyckelord: Kommunikation, Litteraturöversikt, Patientsäkerhet, Överrapportering

ABSTRACT

Background: In health care it is a great importance that communication functions between

healthcare staff. Deficient communication can depend on misunderstanding, mistake or that meaningful information gets lost, which can affect patient safety. Using the communication toll SBAR which has a clear structure with fixed headings can lead to ensuring patient safety.

Purpose: To create an overview about nurses’ experiences of the use of SBAR in healthcare. Methods: A general literature review was used and emanate from nine nurse science articles

with a quantitative approach and two nurse science articles with a qualitative approach.

Results: The majority of nurses considered that SBAR is a useful communication tool and

that it contributed to a clearer structure for reporting. SBAR also improved communication and teamwork between nurses and other members of the care team. Patient safety improved after the implementation of the SBAR and the time for reporting was more effectively, however, a few nurses describe that SBAR was time-consuming. Conclusion: With the communication tool SBAR, the reporting improved significantly, which led to less communication errors since the communication became clearer and structured.

Unfortunately, more training is needed within SBAR to be able to handle the tool in a time-efficient way.

INNEHÅLL

2.2 Lagar och styrdokument ... 4

2.2.1 Patientsäkerhetslagen ... 4

2.2.2 Kompetensbeskrivningen ... 4

2.3 Tidigare forskning ... 5

2.3.1 Kommunikations betydelse för hälso-och sjukvård ... 5

2.3.2 Patienters erfarenheter av överrapportering ... 5

2.3 Vårdvetenskaplig modell ... 6

2.3.1 Begreppen tradition, horisont och bildning ... 6

2.3.2 Tre olika perspektiv på vårdkultur ... 7

2.4 Problemformulering ... 7

3 SYFTE ... 7

4 METOD ... 8

4.1 Urval och datainsamling ... 8

4.2 Genomförande och dataanalys ... 10

4.3 Etiska överväganden ... 10

5 RESULTAT ... 11

5.1 Artiklarnas syfte ... 11

5.3 Artiklarnas resultat ... 12

5.3.1 SBAR:s betydelse för kommunikationen ... 12

5.3.2 SBAR:s betydelse för samarbetet ... 13

5.3.3 Patientsäkerhet efter införandet av SBAR ... 13

5.3.4 Sjuksköterskors användning av SBAR ... 14

5.3.5 SBAR:s betydelse ur ett tidsperspektiv ... 14

6 DISKUSSION ... 15

6.1 Resultatdiskussion ... 15

6.1.1 Artiklarnas syfte och metod ... 15

6.1.2 Diskussion med utgångspunkt från artiklarnas resultat ... 16

6.2 Metoddiskussion ... 18

6.3 Etikdiskussion ... 20

7 SLUTSATS ... 21

7.1 Förslag på vidare forskning ... 21

REFERENSLISTA ... 22

BILAGA A: SÖKMATRIS

BILAGA B: KVALITETSGRANSKNING BILAGA C: ARTIKELÖVERSIKT

1 INLEDNING

Inom hälso- och sjukvård överförs information om patienter dagligen. Information om patienter förmedlas mellan olika sjukhus, avdelningar samt mellan hälso-och

sjukvårdspersonal. Detta kan vara genom dokumentation eller muntligt samtal. Då

information överförs på olika sätt kan misstag eller missförstånd uppkomma och det kan i sin tur bidra till att relevant information om patienter går förlorad. Information som uteblir eller missförstås kan innebära en risk för patienters hälsa och välmående. Det är därför av stor vikt att informationen vid överrapporteringar blir korrekt för att skapa en så tydlig bild av patienters situation som möjligt med förutsättningen att kunna ge den bästa möjliga vård för patienter. Viktig patientinformation kan förtydligas med det strukturerade

kommunikationsverktyget SBAR, vilket kan leda till minskade misstag eller missförstånd av information om patienter.

Det valda området kommer från HVV:s intresseområde tillhörande Mälardalens högskola. Intresseområdet som valdes är ”Hur upplever sjuksköterskor att rapportera enligt SBAR?”. Intresset för detta område väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen. Där korrekt kommunikation vid överrapporteringar var av betydelse för patienters vård. Däremot

upplevdes det en saknad av struktur vid överrapporteringar och patientinformation som var relevant att överrapportera gick förlorad. Således väcktes detta intresse till att översiktligt se sjuksköterskors erfarenheter av SBAR och om sjuksköterskors användning av SBAR

medförde att relevant patientinformation förmedlades på korrekt sätt samt om det bidrog till förbättrad vård för patienter.

2 BAKGRUND

Bakgrunden inleds med beskrivning av centrala begrepp. Vidare beskrivs lagar och

styrdokument för sjuksköterskor samt presenteras tidigare forskning. Bakgrunden avslutas med en vårdvetenskaplig modell samt en problemformulering.

2.1 Centrala begrepp

Nedan kommer SBAR, Kommunikation, Överrapportering, Hälso-och sjukvårdspersonal samt Patientsäkerhet beskrivas.

2.1.1 SBAR

SBAR beskrivs som ett enkelt strukturerat kommunikationsverktyg som är framtaget och utvecklat av USA:s militär. SBAR utvecklades för att förbättra kommunikationen mellan teammedlemmar i situationer som var brådskande. Därefter började hälso-och sjukvård använda SBAR som ett kommunikationsverktyg för att få förbättrad kommunikation i teamet

(Kostoff m.fl., 2016). I dagsläget används SBAR inom hälso-och sjukvård runt om i världen för att få viktig information på ett effektivt och korrekt sätt. SBAR kan användas av samtliga verksamheter och av all hälso-och sjukvårdspersonal. SBAR bidrar till säkrare och enklare överrapporteringar av patientinformation och kan användas som ett kommunikationsverktyg mellan olika professioner. SBAR kan exempelvis användas vid överrapportering av

information om patienter vid skiftbyten, vid läkarkonsultation eller vid överrapportering av patientinformation till andra vårdavdelningar. SBAR fungerar även bra att använda vid akuta- eller krissituationer där det behövs korrekt patientinformation under kort tid. SBAR skapar en struktur i kommunikationen vilket medför att hälso-och sjukvårdspersonal lättare kan förstå patientinformationen (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2010). SBAR bidrar likaså till att hälso-och sjukvårdspersonal fokuserar på den patientinformation som är mest väsentlig och filtrerar ut övrig patientinformation som inte är västenlig att erhålla vid en överrapportering (Wallin & Thor, 2008).

SBAR står för situation, bakgrund, aktuellt tillstånd samt rekommendationer (Jeong & Kim, 2020). Bokstäverna i SBAR har följande betydelse:

S – Situation. Under denna rubrik presenterar sig den hälso-och sjukvårdspersonal som håller i överrapporteringen. Här ska ansvarig hälso-och sjukvårdspersonal uppge sitt namn samt från vilken enhet personen kommer ifrån. Här presenteras även patienters namn och ålder (Lindh & Sahlqvist, 2012). Vad orsaken till kontakten är, vad problemet för patienten är samt vad som inträffat presenteras även under denna rubrik (Hård af Segerstad & Järhult, 2017).

B – Bakgrund. Under denna rubrik presenteras patienters tidigare sjukdomar, diagnoser, eventuella behandlingar samt om patienter är under någon särskild utredning (Lindh & Sahlqvist, 2012). Informationen ska vara kortfattad och en sammanfattning av patienters historik ska göras. Här överrapporterar hälso-och sjukvårdspersonal vad som anses vara mest relevant angående patienters aktuella problem (SKL, 2010).

A – Aktuellt tillstånd. Under denna rubrik presenteras om eventuella förändringar uppstått kring patienters aktuella tillstånd. Här presenteras patienters vitalparametrar (Lindh & Sahlqvist, 2012). Den hälso- och sjukvårdspersonal som överrapporterar ska presentera vad det aktuella hälsotillståndet hos patienter är (SKL, 2010).

R – Rekommendationer. Hälso-och sjukvårdspersonal ska under denna rubrik presentera sina förslag på vidare behandling av patienter utifrån de uppgifter som tidigare lämnats under rubrikerna situation, bakgrund samt aktuellt tillstånd. Ansvarig hälso-och sjukvårdspersonal som håller i överrapporteringen ska kontrollera med mottagaren om eventuella frågor uppstått (Lindh & Sahlqvist, 2012).

SBAR bidrar till färre avbrott under överrapportering, detta för att mottagaren vet i vilken turordning informationen ges. Eftersom det under rubriken Rekommendationer ges möjlighet att ställa frågor och bekräfta den patientinformation som förmedlats. Överrapporteringen med SBAR avslutas när sändaren och mottagaren bekräftat att mottagaren vidtagit informationen om patienter samt fått svar på eventuella frågor som uppstått under överrapporteringen (SKL, 2010). Genom att sändaren avslutar

överrapporteringen med frågor ’’några andra synpunkter?’’ eller ’’är vi överens?’’ stärks möjligheten ytterligare för mottagaren att ställa eventuella frågor som uppstått (Hård af Segerstad & Järhult, 2017).

2.1.2 Kommunikation

Ordet kommunikation härstammar från latinska ordet communicare, vars betydelse är ”göra något vanligt” (Randmaa m.fl., 2019). Enligt Smith och Roberts (2015) innebär

kommunikation att individer sänder icke verbala samt verbala meddelanden till andra individer via olika kommunikationsvägar. Kommunikation består i sin mest grundläggande form av tre delar som är sändare, meddelande samt mottagare. Ett meddelande som sänds av en individ tas emot och bearbetas av mottagaren. Mottagaren tolkar meddelandet och

informationen som mottagaren fått och kan sedan kommunicera ett svar med återkoppling tillbaka till sändaren. Kommunikation handlar inte enbart om att tala utan det handlar även om hur individer överför ickeverbala meddelanden genom olika beteenden och stilar. En viktig del av sjuksköterskors dagliga arbete är förmågan att kommunicera effektivt med kollegor, patienter samt anhöriga. En god kommunikationsförmåga för sjuksköterskor är viktigt att ha då det kan bidra till att vårdrelationer med patienter byggs upp. Inom hälso-och sjukvård finns det olika sätt att kommunicera där det vanligaste sättet för verbal

kommunikation är ansikte mot ansikte eller genom telefon. Det vanligaste sättet för icke verbal kommunikation är genom att hälso-och sjukvårdspersonal ser signaler och tecken en individ sänder ut genom beteende. Icke verbal kommunikation samt skriven kommunikation sker vanligtvis genom en dator (Smith & Roberts, 2015). Kommunikation kan ses som ett verktyg för att förmedla exempelvis tankar, känslor eller planer. Beroende på hur

kommunikation används, vilka tidigare erfarenheter som finns samt hur kunniga individer är leder kommunikation till olika saker. Vid god kommunikation kan resultatet beroende på förmågor, vetskap, attityder och samarbetsvilja leda till samklang (Nilsson & Waldemarson, 2016). Socialstyrelsen (2020c) beskriver att en tydlig bild av situationen och läget för patienter är en viktig utgångspunkt för att ett säkert teamarbete kan genomföras. Det beskrivs som ett riskmoment när den ömsesidiga bilden skapas och förmedlas mellan olika team och hälso-och sjukvårdspersonal, där risker såsom missförstånd eller misstag kan uppkomma. Om information inte ges eller missförstås kan det leda till allvarliga

konsekvenser.

2.1.3 Överrapportering

Det förväntas finnas hälso-och sjukvårdspersonal tillgängliga samt närvarande dygnet runt för patienter som vårdas inom hälso-och sjukvård. Det här bidrar till att hälso-och

sjukvårdspersonal behöver arbeta olika tider av dygnet. När ett arbetspass tar slut sker det vanligtvis en överrapportering av information om patienter till nästkommande hälso-och sjukvårdspersonal (Sharp, 2012). Överrapportering innebär den kommunikation som sker mellan hälso-och sjukvårdspersonal vid olika tillfällen under ett arbetspass. Syftet med överrapportering är att överföra väsentlig information om patienters hälsotillstånd och fortsatta vård vidare till annan hälso-och sjukvårdspersonal som ska ta över ansvaret för patienter. Överrapportering av patientinformationen har en avgörande del för patienters vård och effektiva samt säkra överrapporteringar kan bidra till säkrare hälso-och sjukvård för patienter (Mullen m.fl., 2020).

2.1.4 Hälso-och sjukvårdspersonal

Inom hälso-och sjukvården arbetar personal med olika yrken som kan benämnas hälso- och sjukvårdspersonal. Vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor samt läkare är några exempel på yrken som benämns som hälso-och sjukvårdspersonal. Inom hälso-och sjukvård finns det yrken där det krävs en legitimation. Legitimation är en skyddad titel vilket innebär att individen som har en legitimation endast får använda titeln. Legitimationen ses som en garanti för att individen har de färdigheter, egenskaper samt kunskaper som krävs för yrket. För att få använda sig titeln sjuksköterska krävs det en legitimation (Socialstyrelsen, 2020a).

2.1.5 Patientsäkerhet

Patientsäkerhet definieras som ’’skydd mot vårdskador’’. Patientsäkerhet innebär att patienter som vårdas inom hälso-och sjukvård inte ska skadas under vårdtiden.

Patientsäkerhet handlar även om att patienter inte ska skadas på grund av att hälso-och sjukvård inte genomfört de åtgärder som behövts för patienters hälsotillstånd

(Socialstyrelsen, 2021b). Patientsäkerhet handlar inte enbart om frånvaro av något negativt som risker utan patientsäkerhet handlar även om närvaro av något positivt. Varje dag får patienter behandling och vård utan att vårdskador uppkommer. Det är därför av vikt att även fokusera på det arbete som bidrar till goda resultat för att se att hälso-och sjukvård går rätt till redan från start (Socialstyrelsen, 2021a).

2.2 Lagar och styrdokument

I detta stycke kommer Patientsäkerhetslagen samt kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor att presenteras. Detta benämns då det är av vikt att sjuksköterskor följer de befintliga riktlinjer samt förhåller sig till lagar och regler som finns inom hälso-och sjukvård.

2.2.1 Patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) riktar sig till hälso-och sjukvårdspersonal. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälso-och sjukvården i Sverige. Att främja patientsäkerhet innebär att skydda patienter mot vårdskador. Detta innebär att förhindra lidande, fysiska- eller psykiska skador eller sjukdomar för patienter. Likaså förhindra

dödsfall som kunnat undvikas med de rätta åtgärderna. Patientsäkerhetslagen belyser att all hälso-och sjukvårdpersonal har en skyldighet att anmäla händelser som medfört eller som hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada för patienter. Hälso-och sjukvårdspersonal ska bidra till säker vård för patienter och det är därför en viktig förutsättning att hälso-och sjukvårdspersonal själva ansvarar för att sköta sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt. Anmälan om vårdskada ska göras så fort som möjligt efter att händelsen inträffat. Om en skada eller om en risk för patientsäkerheten uppstår ska vårdgivaren utreda händelsen som inträffat i verksamheten. I utredningen ska förloppet som inträffat framgå samt eventuella faktorer som påverkat den inträffade händelsen. Eventuella åtgärder för att händelsen inte ska kunna inträffa igen ska framgå. Vårdgivaren har som skyldighet att anmäla händelsen som inträffat till inspektion för vård och omsorg, IVO. Detta görs för att IVO ska få reda på allvarliga risker för patienter inom hälso-och sjukvård. Målet är att IVO sedan ska kunna sprida kunskap om riskerna till andra vårdgivare och berörda myndigheter.

2.2.2 Kompetensbeskrivningen

Svensk sjuksköterskeförening (2017) har ett styrdokument för legitimerade sjuksköterskor som kan utgöra ett stöd genom att förtydliga kompetensen för sjuksköterskor. Den specifika kompetensen som legitimerade sjuksköterskor har är att självständigt ansvara för är

omvårdnaden. All omvårdnad ska grundas i en humanistisk människosyn. Sjuksköterskor ansvarar själva för beslut som ska ge möjligheter till att patienter kan förbättra, bibehålla eller återfå hälsa. Samverkan i team, säker vård, personcentrerad vård samt informatik är fyra kärnkompetenser som beskrivs som delar i sjuksköterskans kompetens. Samverkan i team innebär att teammedlemmar ska komplettera varandras kompetenser samt skapa dialoger för gemensamt beslutfattande och lärande där syftet är att uppnå säker hälso-och sjukvård för patienter. Säker vård innebär att legitimerade sjuksköterskor ska arbeta förebyggande mot att patienter riskerar eller drabbas av vårdskador. Sjuksköterskor ska använda standardiserade metoder som är säkra vid informationsöverföring. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskor i partnerskap med patienter och anhöriga ska utföra

omvårdnad så att patienters integritet och värdighet bevaras. Informatik innebär att

legitimerade sjuksköterskor ska kunna använda olika verktyg för förbättrad patientsäkerhet. Sjuksköterskor ska likaså behärska säkert genomförande av informationsöverföring i hela vårdprocessen för patienter, speciellt i vårdens övergångar för att samordna vården för

2.3 Tidigare forskning

Nedan kommer kommunikationens betydelse för hälso-och sjukvård samt patienters erfarenheter av överrapportering att presenteras.

2.3.1 Kommunikations betydelse för hälso-och sjukvård

Bristande kommunikation har visat sig vara den främsta bidragande faktorn till att hälso- och sjukvård bedrivs av låg kvalité och att fel uppstår. Kommunikationsfel beskrivs som felaktig eller bristande informationsbyte eller missförstånd. Hälso-och sjukvård bedrivs av unika individer som samverkar i team. Hinder som kan förekomma bland individer och i teamen är kultur, språkskillnad, olika erfarenheter, förväntningar, känslor, förutfattade meningar eller status. Mellan läkare och sjuksköterskor kan hinder vid kommunikationen skildras genom den förekommande hierarkin, olika kommunikationsstilar mellan de olika professionerna, saknad av struktur samt språk (Randmaa m.fl., 2019). En ytterligare bidragande faktor till att bristande kommunikation uppstår för sjuksköterskor är om det förekommer olika störningsmoment vid överrapporteringen. Det kan exempelvis vara om överrapporteringen sker under stress eller om det finns störande moment i omgivningen (Randmaa m.fl., 2015). Kommunikation har visat sig vara särskilt bristande vid

överlämnande av patientinformation mellan olika enheter och vid skiftbyten. En bidragande faktor därtill kan vara att hälso- och sjukvårdspersonal använder sig av olika professionella språk i den verbala kommunikationen (Rabøl m.fl., 2012). Under läkarutbildningen får studenterna lära sig ett språk som är kort beskrivande där medicinska termer vanligtvis är i fokus. Under sjuksköterskeutbildningen får studenterna lära sig ett bredare och mer

beskrivande språk (Forbes m.fl., 2020). Missar i kommunikationen har varit en av de vanligaste orsakerna till oförutsedda händelser inom hälso-och sjukvård. Bristande

kommunikation inom vården har visat sig vara den primära faktorn för patienters dödsfall eller allvarliga psykisk- eller fysiska skador (SreyRam & Ramon, 2016). Det är svårt att beskriva vad god kommunikation är då det är enklare att beskriva vad bristande

kommunikation är. Det gemensamma som finns för att förklara vad god kommunikation är var att det skulle vara betydande, tidseffektiv och specifikt samt använda ett språk som är förståeligt för alla inblandade parter. Den främsta faktorn till att kommunikation ska anses vara god är att informationen som framförs ska vara användbar (Calleja m.fl., 2016).

2.3.2 Patienters erfarenheter av överrapportering

Bristande kommunikation har inte endast en negativ påverkan på patientsäkerheten utan det bidrar även till dåliga upplevelser för patienter. Att patienter får vara delaktiga vid

överrapporteringar har visat sig vara viktigt för patienters upplevelser av vården. Att involvera patienter vid överrapporteringar kan bidra till att personcentrerad vård uppnås genom att hälso-och sjukvårdspersonal blir medvetna om patienters kunskap, känslor och önskan av information. Patienter och anhöriga kan ge viktig information om patienters hälsotillstånd till hälso-och sjukvårdspersonal vilket kan bidra till förbättrad vård för patienter. Att involvera patienter vid överrapporteringar kan även bidra till att risken för att patienter ska uppleva felkommunnikationsrelaterade biverkningar minimeras och kan istället bidra till en känsla av kontinuitet för patienters vårdprocess (Lu m.fl., 2014). Bruton m.fl. (2016) undersöker patienters upplevelser av att vara delaktiga vid

överrapporteringen vid patienters säng. Det framkommer att genom att göra patienter delaktiga i överrapporteringar bidrar det till att patienters upplevelser av vården påverkas positivt. Patienter uppskattade att få vara delaktiga vid överrapporteringar då det exempelvis ges möjlighet att få information om fortsatt vård samt att de fick möjlighet att ställa frågor och få svar omedelbart, det här bidrog till att patienter upplevde att de var delaktiga i sin egen vård. Patienter som inte var delaktiga vid överrapporteringar upplevde att de inte fick

relevant information om sin vård och att känslor av ovisshet skapade oro hos patienterna. Bressan m.fl. (2019) beskriver att strukturerade överrapporteringar där patienter får vara delaktiga i sin vårdprocess samt i fokus bidrar till en ökad känsla av tillfredsställelse hos patienter. Om patienters rädslor och önskemål om fortsatt vård tas på allvar av hälso-och sjukvårdspersonal under överrapporteringar bidrar även det till ökad trygghet och

tillfredställelse hos patienter.

2.3 Vårdvetenskaplig modell

Det är av vikt att förstå hälso-och sjukvården utifrån den vårdkultur som finns. Detta för att kunna ge bästa möjliga vård för patienter. Organisationskultur har en stor inverkan och innebär att olika individer ska samverka och nå gemensamma mål. Organisationskulturen belyses främst utifrån hälso-och sjukvårdens vårdkvalité, effektivitet och patientsäkerhet (Rytterström, 2011). Utgångspunkten i detta examensarbete är Rytterströms beskrivning av vårdkultur som valts att användas som vårdvetenskaplig modell, trots att SBAR saknar vårdvetenskaplig förankring är kommunikation och vårdkultur inom hälso-och sjukvård en viktig aspekt inom vården. Kommunikationen som sker mellan hälso-och sjukvårdspersonal påverkar omvårdnaden för patienter och därmed är vårdkulturen relevant att belysa då god kommunikation kan sammankopplas med god vård för patienter.

2.3.1 Begreppen tradition, horisont och bildning

Vårdkultur belyses utifrån det hermeneutiska perspektivet och som är en

vetenskapsfilosofisk teori framskriden av Gadamer. Hermeneutik binder samman hur människor kan förstå och tolka sin omgivning. Utifrån det hermeneutiska perspektivet kan vårdkulturen ses som en meningsskapande process som ligger till grund för patienters omvårdnad. Två begrepp som kan ses utifrån den meningsskapande processen är: Tradition och horisont (Rytterström, 2011).

Begreppet tradition innebär att människor förstår sin omvärld utifrån de sammanhang som uppväxten präglat samt hur dagens levnadsstil är. Tradition kan även beskrivas som att människor lever i ett sammanhang som delas med andra människor och som kan skapas genom att tidigare hälso-och sjukvårdspersonal har överfört dessa traditioner vidare. Att ingå i en tradition kan vara en omedveten handling. Alla människor är unika individer med

olikheter, trots detta kan tradition förmedla en gemensam sfär som förenar människor med bland annat historien, språket, religionen och traditionen. Den gemensamma sfären kan bidra till att vården blir betydelsefull och får ett sammanhang. Det andra begreppet horisont beskrivs som människans unika förståelse av hälso-och sjukvården, som kan likna

människans sätt att se mötet med omvärlden på. Detta kan jämföras med de glasögon människor använder i mötet med omvärlden. Det som existerar utanför horisonten är främmande och obekant, trots de främmande och obekanta kan horisonten utvidgas, utvecklas och fördjupas i möte med andra horisonter. Därför kan hälso-och

sjukvårdspersonals horisont både vara en möjlighet och en begräsning (Rytterström, 2011). Att implementera nya verktyg inom hälso-och sjukvården kan se som en förändring, något som påverkar traditionen och horisonten. Det vill säga att traditionen kommer att förändras och tidigare arbetssätt ”så har vi alltid gjort” kommer att bytas ut, likväl som med horisonten. När SBAR implementeras är det något obekant och främmande. I och med att vidga

2.3.2 Tre olika perspektiv på vårdkultur

Vårdkultur kan enligt Rytterström (2011) benämnas utifrån tre olika perspektiv. Perspektiven är det rådande-, det visionära- samt det kritiska perspektivet. Det rådande perspektivet beskrivs som att människor ständigt ingår i vårdkultur på grund av att människor är en kulturvarelse och kulturen gör det möjligt att ställa in sig i tillvaron, därför är människor alltid delaktiga i en vårdkultur. Vidare beskrivs det att den befintliga vårdkulturen är det som styr verksamheten och vilket meningssammanhang som vården förutsätter. Vårdkulturen kan även vara otydlig, motsägelsefull eller konfliktfylld. Det andra perspektivet av vårdkultur har förklarats som det visionära perspektivet som anger en tydlig väg för kulturen. Det visionära perspektivet uppger ett ideal som samtliga vårdkulturer kan sträva sig mot, det vill säga att ge den bästa möjliga vården för patienter. Perspektivet har ett sanningsinnehåll och är oberoende av rum och tid. Den sista är Det kritiska perspektivet som innebär att ha en kritisk syn på den rådande vårdkulturen, som menas med att det rådande perspektivet eftersträvar att finna förståelse för hur hälso-och sjukvård skapar mening medan det kritiska perspektivet ifrågasätter de traditioner och horisonter som skapar ett meningssammanhang. Eftersom vårdkulturen ibland kan vara omedveten krävs kritisk reflektion. Det kritiska perspektivet eftersträvar att belysa och synliggöra den vårdkultur som grundar sig i varför vården ser ut som den faktiskt gör.

2.4 Problemformulering

Inom hälso-och sjukvård sker utbyte av kommunikation dagligen mellan sjuksköterskor speciellt vid överrapporteringar. Det är därför av vikt att den kommunikation som sker mellan sjuksköterskor är korrekt. Tidigare forskning visar att kommunikationen vid

överrapporteringar är bristfälliga och att kommunikationsfel är vanligt förekommande inom hälso-och sjukvård. En bidragande orsak till detta är att patientinformationen är bristfällig och missförstånd kan uppkomma om vad som ska överrapporteras. Detta kan leda till att patientsäkerheten och samarbetet mellan hälso-och sjukvårdspersonal påverkas negativt. Vidare beskrivs det att patienter vill kunna vara med vid överrapportering för att kunna vara delaktiga i sin vård. Strukturerade överrapporteringar med patienter som är delaktiga i sin vård kan skapa en känsla av tillfredsställelse. Vårdkulturen kan komma till att påverkas vid implementeringen av nya verktyg och arbetssätt, vilket kan vara en begränsning samtidigt som det är en möjlighet. Sjuksköterskors tidigare erfarenheter kan därmed komma att påverka användningen att SBAR. Detta examensarbete vill därför skapa en översikt om sjuksköterskors erfarenheter och hur SBAR används inom vården samt dess för- och nackdelar.

3 SYFTE

Syftet är att skapa en översikt om sjuksköterskors erfarenheter av användningen av SBAR inom vården.

4 METOD

Friberg (2017) beskriver att en allmän litteraturöversikt innebär att skapa en överblick över kunskapsområdet kring ett visst omvårdnadsområde eller ett problem inom

kompetensområdet hos sjuksköterskor. En allmän litteraturöversikt innebär att arbeta strukturerat för att skapa en mer beskrivande överblick över det område som valts ut. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar kan användas i analysen för att få ett större perspektiv inom området. I det här examensarbetet har en allmän litteraturöversikt använts som metod. Metoden användes för att undersöka aktuell forskning och få bredare kunskap om

sjuksköterskors erfarenheter av användningen av SBAR. Metoden var relevant att utgå ifrån då både vårdvetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats användes för att besvara syftet till detta examensarbete. Nedan beskrivs examensarbetets urval och datainsamling, genomförande och analys samt etiska överväganden.

4.1 Urval och datainsamling

Enligt Friberg (2017) används helikopterperspektivet för att bilda en överblick av kunskapsområdet som valts ut. Genom att göra en bred litteratursökning kan man läsa artiklarnas sammanfattning (abstracts) från de artiklarna som framkommit från resultatet. Detta examensarbete påbörjades med att göra breda sökningar på databaserna Cinahl Plus och PubMed. Sökord som bland annat SBAR och nurse användes till en början för att se om det fanns relevant forskning inom området för examensarbetet. När det framkommit att det fanns relevant forskning om kunskapsområdet påbörjades sökningar med specifika sökord. Sökorden som användes i examensarbetet var SBAR, nurses experience, SBAR technique, Situation background assessment recommendation, effects, SBAR communication, patient safety, nurses use samt nurse. NOT physician användes vid sökresultatet. Östlundh (2017) skriver om boolesk söklogik som en teknik som används för att markera hur de valda sökorden kombinerats. Boolesk söklogik hjälper till att göra sökresultaten mer träffsäkra, mer begränsade samt bidrar till ett bra litteratururval. I det booleska systemet finns det olika sök-operatorer. AND, OR och NOT är de mest grundläggande operatorerna. Operatorn AND används för att koppla samman två söktermer, detta leder till att en söksträng skapas.

Söksträngen styr därefter databasen att söka på artiklar som handlar om de två söktermerna. Operatorn OR används för att få träffar på det ena eller på båda sökorden som använts. Operatorn NOT avgränsar sökningen med att utesluta de sökord som kommer efter NOT. I detta examensarbete användes de tre grundläggande sök-operatorer AND, OR och NOT i olika kombinationer med relevanta sökord. Detta för att begränsa sökresultaten på antal artiklar samt för att sökresultaten skulle bli mer träffsäkra. Vidare beskriver Östlundh (2017) att avgränsningsfunktioner som kan vara av vikt att anlägga är Peer Reviewed för att få fram de artiklar som publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Avgränsningar i tid kan användas för att få den senaste tänkbara vetenskapliga forskningen och språk kan vara en avgränsning då det är av vikt att författarna behärskar språket. I Cinahl Plus gjordes därför avgränsningar som att de vårdvetenskapliga artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2011–2021 samt vara skrivna på språket engelska. Peer Reviewed användes även som en begränsning för att endast få träffar på artiklar som publicerats i en vetenskaplig tidskrift. I databasen PubMed gjordes också avgränsningar. De vårdvetenskapliga artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2011–2021 samt vara skrivna på språket engelska. I databasen PubMed finns inte funktionen Peer Reviewed. Istället gjordes sökningar i Ulrichweb för att få bekräftat att de vårdvetenskapliga artiklarna publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Inklusionskriterier som därför tillämpades var att det valda artiklarna skulle vara vårdvetenskapliga, artiklarna skulle vara Peer Rewievd, skrivna på språket engelska, vara publicerade mellan åren 2011–2021. Vidare skulle artiklarna utgå från sjuksköterskors perspektiv. Exklusionskriterier som anlades var om sjuksköterskestudenter deltagit i artiklarnas datainsamling. För att se

fullständiga sökningar, kombinationer av sökord samt avgränsningar som gjordes se Bilaga A: Sökmatris.

Totalt blev antal träffar 374 till detta examensarbete. Samtliga titlar som uppkom i sökresultatet lästes. 231 vårdvetenskapliga artiklar exkluderades då de inte besvarade examensarbetets syfte. Totalt lästes 143 abstract. Ytterligare 107 vårdvetenskapliga artiklar exkluderades då de inte besvarade examensarbetes syfte. Totalt lästes 36 vårdvetenskapliga artiklar i sin helhet. I Figur 1: Redovisning av urvalsprocessen presenteras examensarbetets urval av de valda vårdvetenskapliga artiklarna.Slutligen kvalitetsgranskades de 36 lästa artiklarna. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades först enskilt, för att sedan diskuteras och jämföras tillsammans med de svar som framkommit vid den enskilda kvalitetsgranskningen. Enligt Friberg (2017) ska en kvalitetsgranskning göras för att avgöra om artiklarna kan inkluderas eller exkluderas i studien. Det är av vikt att ha ett kritiskt förhållningssätt när detta görs. I detta examensarbete gjordes två olika tabeller med inspiration från Friberg (2017) förslag på granskningsfrågor. Då examensarbetet har vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Frågorna formulerades om till Ja- och Nej-form för att kunna granska de vårdvetenskapliga artiklarnas kvalitet. Svaret Ja gav 1 poäng och svaret Nej gav 0 poäng. Poängen som framkom gav en betydande roll om artiklarna levde upp till hög kvalité. Vid granskning av de artiklarna av kvalitativ ansats användes 14 frågor. Poäng som var mellan 14–10 hade hög kvalité, 9–5 hade medelkvalité och poäng mellan 4–0 var av låg kvalité. Vid granskning av de artiklarna av kvantitativ ansats användes 13 frågor. Poäng som var mellan 13–10 hade hög kvalité, 9–5 hade medelkvalité och poäng mellan 4–0 var av låg kvalité. Se bilaga B: Kvalitetsgranskningstabeller för att se de granskningsfrågor som användes. Totalt valdes 11 vårdvetenskapliga artiklar ut då artiklarna var av hög kvalité. De resterande 25 vårdvetenskapliga artiklarna uteslöts då de var av medel eller låg kvalité. De 11 vårdvetenskapliga artiklarna som fick hög kvalité ligger till grund för examensarbetes

resultat. Det är totalt två vårdvetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats och nio vårdvetenskapliga artiklar av kvantitativ ansats.

Figur 1: Redovisning av urvalsprocessen 374 vårdvetenskapliga

artiklar. Alla titlar lästes.

231 vårdvetenskapliga artiklar exkluderades då de inte svarade på examensarbetets syfte. Totalt lästes 143 abstract. Yttligare 107 artiklar exkluderades då de inte besvarde examensarbetets syfte. Totalt lästes 36 vårdvetenskapliga artiklar i sin helthet.

25 vårdvetenskapliga artiklar exkluderades

efter

kvalietetsgransning då de var av medel eller

låg kvaliet.

11 vårdvetenskapliga artiklar återstod.

De 11 vårdvetenskapliga artiklar som återstod

ligger till grund för examensarbetets

4.2 Genomförande och dataanalys

Efter att de vårdvetenskapliga artiklarna valts ut gjordes en dataanalys. Detta utgick från Fribergs (2017) analyssteg för en allmän litteraturöversikt och består av tre olika steg. Det första steget är att läsa om artiklarna ett flertal gånger för att kunna förstå innehållet och helheten samt att all relevant information tolkas korrekt. Detta leder till att en helhetsbild av artiklarna skapas. De valda vårdvetenskapliga artiklarna i detta examensarbete har läst ett flertal gånger om för att skapa en helhetsbild av artiklarna. Detta steg gjordes till en början enskilt, därefter sammanfattades artiklarna tillsammans för att se om artiklarnas helhet hade tolkats lika och korrekt. Friberg (2017) beskriver vidare att det andra steget är att

sammanställa innehållet, syftet, metod och resultat i en tabell. Detta medför att en tydlighet och struktur skapas i det material som avses studeras. Efter att de valda vårdvetenskapliga artiklarna lästs igenom ett flertal gånger sammanställdes artiklarnas syfte, metod, resultat och kvalitetsgransknings poäng i en tabell för att bilda en struktur och tydlighet till fortsatt analys. Se bilaga C: Artikelöversikt för denna tabell. Friberg (2017) benämner att det tredje och sista steget är att identifiera likheter och skillnader mellan artiklarnas syfte,

metodologiska tillvägagångssätt samt resultat. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat sammanställs under lämpliga rubriker. Detta skapar teman som kan förstås som en

meningsfull sammanfattning. Under respektive tema sammanfattas de tillhörande artiklar, för att ge läsaren en förståelse av området. I detta examensarbete identifierades likheter och skillnader av de valda vårdvetenskapliga artiklarnas syfte, metod och resultat i

examensarbetet. För att tydligare se likheter och skillnader kring artiklarnas metod skapades en tabell. Se tabell 1: Redovisning av de valda vårdvetenskapliga artiklarnas metod. I resultatet identifierades likheter och skillnader av de vårdvetenskapliga artiklarna. Detta resulterade i att artiklarnas likheter och skillnader sammanfattades under tillhörande teman och skapade sammanlagt fem olika teman för examensarbetes resultat.

4.3 Etiska överväganden

Innan detta examensarbete grundades lästes de riktlinjer och regler som finns utifrån Codex (2021). Dessa riktlinjer och regler innebär att det inte ska förekomma fabricering,

förfalskning eller plagiat. Fabricering innebär att resultat hittas på och dokumenteras som om de vore äkta. Förfalskning innebär att forskningsmaterial manipuleras eller att resultat ändras, utelämnas eller undanhålls utan motivering. Slutligen innebär plagiat att använda andra personers arbete eller idéer utan att uppge ursprungskällan på ett korrekt sätt. Dessa riktlinjer och regler har vidtagits då detta har efterföljts i examensarbetet. Vid översättning från engelska till svenska har översättningarna gjorts så textnära som möjligt samt att noggrannhet har varit av betydande vikt i skrivandet. Kjellström och Sandman (2017) beskriver vikten av att använda en referatteknik där det tydligt framgår vilken

ursprungskällan är. Detta examensarbete har refererat med noggrannhet enligt APA (American Psychological Association) som har använts som en riktlinje för vetenskapligt skrivande. Detta för att det tydligt ska framgå vem ursprungskällan är. Codex (2021) skriver att Peer Reviewd är det som gör forskning till forskning. Detta innebär att kunskap inom vetenskap måste godkännas av det vetenskapliga samhället för att få betraktas som kunskap och att detta ska granskas kritisk. Detta har vidtagits i examensarbetet då alla valda

5 RESULTAT

I resultatet presenteras avseende likheter och skillnader i syfte, metod och resultat.

Resultatets likheter och skillnader kommer att presenteras i fem valda teman som är följande SBAR:s betydelse för kommunikationen, SBAR:s betydelse för samarbetet, Patientsäkerhet efter införandet av SBAR, Sjuksköterskors användning av SBAR och SBAR:s betydelse ur ett tidsperspektiv.

5.1 Artiklarnas syfte

Samtliga av de valda vårdvetenskapliga artiklarnas syften handlade om SBAR med olika utgångspunkter. Nio av de valda vårdvetenskapliga artiklarna var av kvantitativ ansats (Achrekar m.fl., 2016; Campbell & Dontje, 2019; Cornell m.fl., 2014; Cornell m.fl., 2013; De Meester m.fl., 2013; Ludikhuize m.fl., 2011; Martin & Ciurzynski, 2015; Spooner m.fl., 2016; & Wentworth m.fl., 2012). Två av de valda vårdvetenskapliga artiklarna var av kvalitativ ansats (Renz m.fl., 2013; & Vardaman m.fl., 2012). Sju av de valda kvantitativa artiklarna (Achrekar m.fl., 2016; Campbell & Dontje, 2019; Cornell m.fl., 2013; De Meester m.fl., 2013; Ludikhuize m.fl., 2011; Spooner m.fl., 2016; & Wentworth m.fl., 2012) hade som syfte att utvärdera effekten av SBAR. En av de kvalitativa artiklarna hade som syfte att utvärdera genomförbarheten och nyttan med SBAR (Renz m.fl., 2013). Den andra vårdvetenskapliga artikeln med kvalitativ ansats av Vardaman m.fl. (2012) hade som syfte att undersöka sjuksköterskor upplevelser av SBAR.

Två av de valda kvantitativa artiklarnas skilde sig från resterande artiklar. Artikeln av Martin och Ciurzynski (2015) hade som syfte att undersöka om SBAR kunde förbättra

kommunikationen mellan sjuksköterskor. I den andra studien av Cornell m.fl. (2014) var syftet att mäta användningen av SBAR.

5.2 Artiklarnas metod

Här visas de 11 vårdvetenskapliga artiklarna i en tabell som belyser vilket land studien genomfördes, om det var av kvantitativ eller kvalitativ ansats, hur många som deltog och slutligen vilken form av datainsamlingsmetod som användes. Redovisning av de valda vårdvetenskapliga artiklarnas metod presenteras där likheter och skillnader synliggörs.

Tabell 1: Redovisning av de valda vårdvetenskapliga artiklarnas metod.

Författare,

årtal Land Ansats Deltagare Datainsamling

Achrekar m.fl.,

(2016). Indien. Kvantitativ ansats. 20 sjuksköterskor. Frågeformulär & direkta observationer. Campbell &

Dontje, (2019). USA. Kvantitativ ansats. 230 sjuksköterskor. Frågeformulär & direkta observationer. Cornell m.fl.,

(2014). USA. Kvantitativ ansats. 36 sjuksköterskor. Direkta observationer. Cornell m.fl.,

(2013). USA. Kvantitativ ansats. 75 sjuksköterskor. Direkta observationer. De Meester

m.fl., (2013). Belgien. Kvantitativ ansats. 425 sjuksköterskor. Frågeformulär. Ludikhuize

m.fl., (2011). Nederländerna. Kvantitativ ansats. 95 sjuksköterskor. Strukturerade observationer. Martin &

Ciurzynski,

(2015).

USA. Kvantitativ

ansats. 32 sjuksköterskor. Strukturerade observationer.

Renz m.fl.,

(2013). USA. Kvalitativ ansats. 40 sjuksköterskor. Frågeformulär. Spooner m.fl.,

(2016). Australien. Kvantitativ ansats. 40 sjuksköterskor. Strukturerade observationer. Vardaman m.fl.,

(2012). USA. Kvalitativ ansats. 66 sjuksköterskor. Semistrukturerade intervjuer. Wentworth

m.fl., (2012). USA. Kvantitativ ansats. 51 sjuksköterskor. Frågeformulär.

5.3 Artiklarnas resultat

Resultatet av de 11 valda vårdvetenskapliga artiklarna presenteras i löpande text. Artiklarnas resultat riktar sig mot de teman som valts ut. Temana är SBAR:s betydelse för

kommunikationen, SBAR:s betydelse för samarbetet, Patientsäkerhet efter införandet av SBAR, Sjuksköterskors användning av SBAR och SBAR:s betydelse ur ett tidsperspektiv.

5.3.1 SBAR:s betydelse för kommunikationen

SBAR förbättrade kommunikation mellan sjuksköterskor genom den struktur som verktyget förde med vid överrapportering, vilket i sin tur bidrog till minskade fel i kommunikationen. Det framkom att sjuksköterskor beskrev SBAR som lätthanterligt och att verktyget

förhindrade att relevant patientinformation gick förlorad (Achrekar m.fl., 2016; Campbell m.fl., 2019; Cornell m.fl., 2013; Renz m.fl., 2013; Vardaman m.fl., 2012; & Wentworth m.fl., 2012). Det framkom även att SBAR ökade den verbala kommunikationen signifikant (P <0,01) mellan sjuksköterskor vid överrapportering jämfört med tidigare tillvägagångssätt då den verbala kommunikationen var 29,5%. Med SBAR i pappersform ökade den verbala kommunikationen till 49,3% och med SBAR i elektronisk form ökade den verbala kommunikationen till 42,1%. Detta påvisade att den verbala kommunikationen mellan sjuksköterskor stärks med hjälp av det strukturerade SBAR verktyget (Cornell m.fl., 2013). Något annat som framkom var att SBAR förbättrade kommunikationen mellan

sjuksköterskor och läkare. SBAR bidrog till ett mer gemensamt språk som skapades mellan parterna. Sjuksköterskor och läkare hade lättare att förstå varandra. Genom den mer strukturerade överrapporteringen som skapades vid användning av SBAR kunde läkare snabbare skapa en förståelse samt bilda sig en uppfattning av situationen som sjuksköterskor rapporterade om. Detta i sin tur bidrog till att läkare snabbt kunde fatta ett beslut för vidare behandling för patienter (De Meester m.fl., 2013; Ludikhuize m.fl., 2011 & Vardaman m.fl., 2012). Före implementeringen av SBAR ansåg sjuksköterskor att kommunikation mellan läkare och sjuksköterskor var 62,9% men med SBAR ökade kommunikationen till 68,9% (P <0,001). Detta visade en signifikant förbättring (De Meester m.fl., 2013).

5.3.2 SBAR:s betydelse för samarbetet

I resultatet framkom det att samarbetet mellan sjuksköterskor ökade efter implementeringen av SBAR och även samarbetet mellan andra parter inom hälso-och sjukvård. Det förbättrade samarbetet bidrog till att sjuksköterskor fick ökad tillfredställelse. Sjuksköterskor kartlagde att det förbättrade samarbetet berodde på att SBAR skapade en mer strukturerad mall som ledde till att sjuksköterskor hade lättare att ta egna beslut (Achrekar m.fl., 2016; De Meester m.fl., 2013; & Martin & Ciurzynski, 2015). Specifikt förbättrades samarbetet mellan

sjuksköterskor och läkare med SBAR. Genom att använda SBAR blev sjuksköterskor mer självsäkra och fick ett ökat självförtroende vid överrapporteringar till läkare. Vidare beskrevs det att sjuksköterskor var mer förberedda när de ringde till läkare och gav rapport vilket i sin tur ledde till en förbättrad kvalité på överrapporteringarna. SBAR skapade även ett

strukturerat mönster vid överrapportering vilket bidrog till att överföringen av

patientinformationen blev mer konsekvent. Genom att sjuksköterskor använde sig av den fasta rubriken rekommendationer beskrev sjuksköterskor att de fick större förtroende av läkare och att de blev mer lyssnade på. Detta för att sjuksköterskor då hade möjlighet att förmedla sina rekommendationer för vidare behandling av patienter (De Meester m.fl., 2013; & Martin & Ciurzynski, 2015; Renz m.fl., 2013). Samarbetet mellan hälso-och

sjukvårdspersonal ökade medelvärdet från 5,47 (SD, 1.08) före implementeringen till 6,46 (SD, 1.13) efter implementeringen av SBAR. Detta ledde till förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskor (Martin & Ciurzynski, 2015).

5.3.3 Patientsäkerhet efter införandet av SBAR

Patientsäkerheten visade sig ha en positiv påverkan efter implementeringen av SBAR inom hälso-och sjukvård, då all viktig patientinformation noggrant överlämnades vid

överrapporteringar mellan sjuksköterskor. Efter införandet av SBAR framkom det att färre misstag och missförstånd förekom som därmed kunde riskera patienters vård (Achrekar m.fl., 2016; Campbell & Dontje, 2019; De Meester m.fl., 2013; Renz m.fl., 2013; Martin & Ciurzynski, 2015; & Vardaman m.fl., 2012). SBAR:s fasta rubriker skapade således gynnsammare förutsättningar för att överrapporteringarna blev mer strukturerade och konkreta. Det säkerställde att viktig patientinformation vidtogs mellan överrapporteringarna och att ingen betydande patientinformation gick förlorad (Cornell m.fl., 2014; & Martin & Ciurzynski, 2015). Detta resulterade även i att färre avbrott inträffade vid överrapporteringar

genom att sjuksköterskor fick prata till punkt utan att bli avbrutna och därmed missa viktig patientinformation (Martin & Ciurzynski, 2015; Renz m.fl., 2013; & Wentworth m.fl., 2012). 63% sjuksköterskor kartlagde att SBAR förbättrade patientsäkerheten (Achrekar m.fl., 2016). Om relevant patientinformation inte förmedlades korrekt mellan sjuksköterskor kan det leda till att säker vård inte kan garanteras för patienter. Detta kan således resultera i bristande patientsäkerhet och medföra allvarliga konsekvenser för patienter. Viktig information såsom varningar, exempelvis om patienter hade allergier eller om risk för fall fanns var av stor vikt att överrapportera då informationen var relevant att överföra då det kan innebära fara för patienters säkerhet om det inte förmedlas korrekt mellan sjuksköterskor (Spooner m.fl., 2016).

Det framkom att bristande kommunikation och samverkan i teamet resulterade i att fler medicinska fel uppkom. Med SBAR förhindrades detta och patientsäkerheten förbättrades radikalt (Martin & Ciurzynski, 2015). Före implementeringen av SBAR inträffade

sammanlagt 16 (0,99/1000 inläggningar) oväntade dödsfall och efter implementeringen inträffades fem (0,34/1000 inläggningar) oväntade dödsfall (P <0,001). Detta resulterar i att SBAR har en bidragande faktor till att oväntade dödsfall minskas. Detta i sin tur leder till att SBAR främjar patientsäkerheten (De Meester m.fl., 2013).

5.3.4 Sjuksköterskors användning av SBAR

SBAR betraktades som ett strikt och standardiserat kommunikationsverktyg som var användbart för sjuksköterskor i deras arbete. När sjuksköterskor använde sig av SBAR förbättrades överrapporteringarna. Anledningen till att överrapporteringarna förbättrades var för att sjuksköterskor blev mer fokuserade och organiserade när SBAR användes. SBAR användes som ett ramverk och skapade mer struktur för sjuksköterskor vid

överrapporteringar. SBAR bidrog även till att sjuksköterskor fångande upp mer relevant patientinformation samt att antalet ofullständiga överrapporteringar som gjordes av sjuksköterskor minskade (Achrekar m.fl., 2016; Campbell & Dontje, 2019; Cornell m.fl., 2014; Cornell m.fl., 2013; Renz m.fl., 2013; & Vardaman m.fl., 2012). SBAR ansågs vara ett användbart kommunikationsverktyg av 79% sjuksköterskor (Achrekar m.fl., 2016).

Ytterligare 87,5% sjuksköterskor påtalade att de upplevde att SBAR var användbart, endast en sjuksköterska upplevde att SBAR inte var användbart (Renz m.fl., 2013).

Det framkom även att sjuksköterskor dokumenterade mer i patienters journal efter

införandet av SBAR (De Meester m.fl., 2013; & Spooner m.fl., 2016). Efter implementeringen av SBAR framkom det att de fyra fasta rubrikerna dokumenterades mer regelbundet i

patienters journal från 32% till 56% (p <0,005). Innan implementeringen av SBAR dokumenterade endast 4% sjuksköterskor utifrån de samtliga rubrikerna i SBAR däremot ökade dokumentation av de fasta rubrikerna efter implementeringen till 35% (P <0,001) (De Meester m.fl., 2013). Vid överrapportering av de fasta rubrikerna inom SBAR använde sig 96% av sjuksköterskor rubriken situation, 88% sjuksköterskor använde sig av rubriken bakgrund, 69% sjuksköterskor använde sig av rubriken aktuell situation och endast 60% sjuksköterskor använde sig av rubriken rekommendationer. Totalt innehöll 51% av 277 överrapporteringar minst en rubrik av SBAR (Spooner m.fl., 2016).

5.3.5 SBAR:s betydelse ur ett tidsperspektiv

SBAR har visat sig vara tidsmässigt effektiv och kan förmedla viktig patientinformation under kortare tid vid överrapporteringar. Detta betydde att kommunikationen blev mer effektiv mellan sjuksköterskor och att all relevant patientinformation tas vid (Achrekar m.fl., 2016; Cornell m.fl., 2013; Cornell m.fl., 2014; Martin & Ciurzynski, 2015; & Wentworth m.fl., 2012). Tiden för att slutföra en överrapportering visade en minskning från 53,0 minuter med användning av tidigare tillvägagångssätt till 38,1 minuter (P <0,02) med SBAR (Cornell m.fl.,

2014). Trots att SBAR kan effektiviseras tidsmässigt förekom det att sjuksköterskor beskrev att SBAR var tidkrävande (Renz m.fl., 2013; & Achrekar m.fl., 2016). Det framkom att den totala tiden vid användningen av SBAR ökade kring de arbetsuppgifter som sjuksköterskor hade utöver själva överrapporteringen med SBAR, det vill säga att dokumentera under det fasta rubrikerna innan en överrapportering genomfördes (Cornell m.fl., 2013 & Cornell m.fl., 2014). Den totala tiden att dokumentera tog 14,3 minuter med tidigare tillvägagångssätt, 21,5 minuter med SBAR i pappersform respektive 25,4 minuter med SBAR i elektronisk form. Detta visade en signifikant skillnad (P <0,01) (Cornell m.fl., 2014).

6 DISKUSSION

Nedan diskuteras likheter och skillnader i valet av artiklarnas syfte, metod samt resultat. Vidare följer en metoddiskussion där styrkor och svagheter i examensarbetet diskuteras samt hur kvaliteteten i examensarbetet säkerställts. Slutligen avslutas avsnittet med en

etikdiskussion.

6.1 Resultatdiskussion

Nedan diskuteras artiklars resultat i förhållande till tidigare forskning och examensarbetes

valda vårdvetenskapliga modell.

6.1.1 Artiklarnas syfte och metod

De nio valda vårdvetenskapliga artiklarna av kvantitativ ansats handlade om SBAR med olika utgångspunkter. Syftena var att utvärdera effekten av SBAR, undersöka om SBAR förbättrar kommunikationen mellan sjuksköterskor samt att mäta användningen av SBAR. De artiklar av kvalitativ ansats hade som syfte att utvärdera genomförbarheten och nyttan med SBAR samt undersöka sjuksköterskors upplevelser vid användning av SBAR. De vårdvetenskapliga artiklarnas syften var relevanta att ha med i relation till examensarbetet. Detta för att syftet till examensarbetet var att skapa en översikt om sjuksköterskors erfarenheter av

användningen av SBAR inom vården, de 11 utvalda vårdvetenskapliga artiklarna kan tänkas vara till hjälp för att beskriva examensarbetets syfte. Polit och Beck (2016) beskriver att många forskare formulerar målet med studien i syftet samt att syftet i en studie kan fånga upp det mest väsentliga och studiens allmänna riktning.

Samtliga vårdvetenskapliga artiklar av kvantitativ ansats hade som fokus att översiktligt utvärdera sjuksköterskors användning av SBAR. Detta gjordes med hjälp av olika

datainsamlingsmetoder. Fem av de kvantitativa artiklarna använde sig av observationer som datainsamlingsmetod. Två av dessa vårdvetenskapliga artiklar utgick från direkta

observationer medan ytterligare två artiklar använde strukturerade observationer. I den femte artikel med kvantitativ ansats användes både direkta och strukturerade observationer som datainsamlingsmetod. Enligt Polit och Beck (2016) kan observationer vara tidskrävande och kräva mycket tid från forskaren. Däremot kan observationer ge mycket information och skapa en mer utförlig bild för forskarens studier. Två av de valda vårdvetenskapliga

artiklarna av kvantitativ ansats använde frågeformulär som datainsamlingsmetod. Enligt Polit och Beck (2016) kan det vara en fördel för forskaren att använda sig utav frågeformulär

då frågorna kan besvaras i stillhet av respondenterna. Frågeformulär kräver inte särskilt mycket tid från forskaren. De resterande två valda vårdvetenskapliga artiklar av kvantitativ ansats hade både frågeformulär och observationer som datainsamlingsmetod, det vill säga att två olika datainsamlingsmetoder kombinerades. Enligt Polit och Beck (2016) är det inte ovanligt att kombinera olika datainsamlingsmetoder i en kvantitativ studie.

De två vårdvetenskapliga artiklarna av kvalitativ ansats hade olika datainsamlingsmetod. I den ena artikeln användes frågeformulär med öppna frågor. I den andra vårdvetenskapliga artikeln användes semistrukturerade intervjuer. Polit och Beck (2016) skriver att

semistrukturerade intervjuer bygger på att ett specifikt ämne tas upp. Detta medför att intervjuaren vet vilka frågor som ska ställas men kan inte förutse vad svaren på frågorna kommer att bli. Den som intervjuar har som uppgift att uppmuntra respondenterna att samtala fritt om det specifika ämnet samt att respondenterna berättar med egna ord. Semistrukturerade intervjuer medför också att intervjuerna är något strukturerade för personen som intervjuar men för respondenterna som blir intervjuad medför det ingen specifik struktur.

6.1.2 Diskussion med utgångspunkt från artiklarnas resultat

I examensarbetets resultat har det framkommit att SBAR förbättrade kommunikationen mellan sjuksköterskor och övriga medlemmar inom hälso-och sjukvården. Specifikt visade resultatet att kommunikationen förbättrades mellan sjuksköterskor och läkare. Detta kan tänkas bero på att SBAR var ett strukturerat verktyg som gjorde att sjuksköterskor blev mer självsäkra och fick ett ökat självförtroende. Sjuksköterskor var mer förberedda när de gav rapport till läkare, vilket bidrog till förbättrad kvalité vid överrapporteringen. Tidigare forskning visade att vanliga hinder som förekom mellan sjuksköterskor och läkare var olika kommunikationsstilar eller saknaden av struktur (Randmaa m.fl., 2019). Det vill säga att SBAR kan bidra till ett gemensamt språk och en tydlig struktur mellan sjuksköterskor och läkare. Om SBAR inte används som ett verktyg vid överrapportering mellan sjuksköterskor och läkare hade det möjligtvis varit svårt att veta vad som skulle rapporteras. Exempelvis i vilken ordning överföring av information om patienter skulle ges och därmed kan viktig information om patienters aktuella hälsotillstånd skulle gå förlorad. Rytterström (2011) beskriver att organisationskultur innebär att alla individer ska samverka och nå

gemensamma mål. SBAR kan tänkas bidra till att hälso-och sjukvårdvårdspersonal

samverkar och når gemensamma mål eftersom verktyget bidrar till ett gemensamt språk och alla inblandade parter vet vad som ska förmedlas under de fasta rubrikerna vid

överrapportering.

I resultatet framkom det att SBAR bidrog till ett ökat samarbete mellan sjuksköterskor samt mellan andra parter inom hälso-och sjukvården. Det förbättrade samarbetet kan stärkas i relation till kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor. Detta då det finns en specifik kärnkompetens som är samverkan i team som innefattar att all hälso-och sjukvård ska bedrivas med kontinuitet och skapa samverkan samt att kommunikation med alla inblandade parter ska ske på ett respektfullt, lyhört samt empatiskt sätt. Samverkan och dialog ska skapas mellan samtliga parter inom hälso-och sjukvård (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017). Det förbättrade samarbetet kan kopplas till den

vårdvetenskapliga modellen, eftersom det rådande perspektivet handlar om hur atmosfären på en arbetsplats är och fungerar. Det vill säga om det finns ett dåligt samarbete samt dålig kommunikation på en arbetsplats krävs det en kritisk reflektion över de brister som

förekommer, som det kritiska perspektivet benämner. I och med detta kan det rådande perspektivet förändras.

I detta examensarbete framkom det att efter implementering av SBAR har patientsäkerheten förbättrats med hjälp av detta verktyg. Detta tros bero på att kommunikationen och

samarbetet mellan sjuksköterskor har förbättrats med SBAR. Detta på grund av att det fasta rubriker ger mer struktur vid överrapporteringar och att patientinformation överföras mer noggrant och att ingen väsentlig information missas. Tidigare forskning har visat att missar i kommunikationen har varit en primär orsak till oförutsedda händelser inom hälso-och sjukvård och att allvarliga fysiska och psykiska skador har uppkommit (SreyRam & Ramon, 2016). Det är av vikt att patienter får rätt vård inom hälso-och sjukvård och att skador inte uppkommer på grund av vården. Detta kan stärks genom en svensk lagstiftning som finns inom hälso-och sjukvård så kallad Patientsäkerhetslagen. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) riktar sig till att främja hög patientsäkerhet och att inga vårdskador ska uppkomma under vårdtiden, det vill säga varken fysiska- eller psykiska skador samt ett lidande ska förekomma för patienter. Resultatet kan även kopplas samman med Rytterström (2011) som skriver om det visionära perspektivet som är ett ideal för vårdkulturen.

Perspektivet ska vara sanningsenligt och sträva efter god vård oberoende av tid och rum. I resultatet har det som tidigare beskrivet framkommit att SBAR förbättrar patientsäkerheten. Detta kan stärkas med det visionära perspektivet vars strävan är att ge god vård oavsett tid och rum. Det vill säga att varken vårdmiljön eller vårdtiden ska kunna påverka

patientsäkerheten, utan att säker vård ska ges för patienter oavsett yttre faktorer. I resultatet framkom det att plötsliga dödsfall minskade med SBAR. Från 16 oväntade dödsfall till fem oväntade dödsfall efter implementering av SBAR. Det kan således tänkas bero på att

kommunikationsverktyget säkerställer att all relevant information om patienter tillkommer och att kommunikation mellan sjuksköterskor förbättras och därmed minskas misstag eller missförstånd. Detta styrker tidigare forskning av Rabøl m.fl. (2012) som skriver att tidigare överrapporteringar av patientinformation har varit bristfällande på grund av ofullständig kommunikation. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har även som syfte att förhindra oväntade dödsfall, detta genom att exempelvis använda lämpliga åtgärder för att undvika detta. Här kan SBAR vara en lämplig åtgärd då det innehåller viktiga rubriker som beskriver patienters aktuella tillstånd. Resultatet bevisar att SBAR är ett kommunikationsverktyg som kan förhindra oväntade dödsfall och är en relevant åtgärd som bör implementeras på

samtliga vårdavdelningar runt om i Sverige.

Det framkom i resultatet att sjuksköterskor ansåg att SBAR var ett användbart verktyg. Vidare framkom det att SBAR bidrog till att sjuksköterskor dokumenterade mer i patienters journal. Tidigare forskning har visat att patienter uppskattar att vara delaktiga i sin vård och specifikt vid överrapporteringar då patienter kunde ställa frågor och få svar direkt. Att inte vara delaktig i sin vård kunde skapa en känsla av oro och ovisshet hos patienter (Bruton m.fl., 2016). Trots att detta examensarbete inte belyste överrapporteringar där patienter var

involverade kan en slutsats ändå dras. Detta genom att sjuksköterskor dokumenterade mer i patienters journal med SBAR som resulterar i att patienter kan vara delaktiga i sin vård. I och med att nästintill alla människor i dagens samhälle har tillgång till sin egen journal kan det bidra till att patienter kan lästa sig till och ställa följdfrågor vid nästa besök.

I resultatet framkom det att SBAR var tidsmässigt effektivt vilket innebär att

överrapporteringar mellan sjuksköterskor kunde ske under kortare tid samtidigt som korrekt patientinformation förmedlades. Däremot framkom det att det tog längre tid för

sjuksköterskor att skriftligt dokumentera med SBAR:s fasta rubriker innan en överrapportering kunde genomföras. Några sjuksköterskor beskrev att SBAR var

tidskrävande, vilket kan tänkas bero på att verktyget tog längre tid att dokumentera under de fasta rubrikerna. Andra orsaker till detta kan tänkas vara att SBAR var under implementering och att sjuksköterskor inte var tillräckligt insatta i tillvägagångssättet med hur verktyget skulle dokumenteras. En ytterligare orsak till att SBAR upplevs som tidskrävande kan vara att det finns svårigheter att bryta tidigare arbetsmönster och att dessa sjuksköterskor har som tidigare livserfarenhet att “såhär har vi alltid gjort och så ska vi göra”. Detta kan kopplas samman med begreppen tradition och horisont inom vårdkulturen. Där tradition belyses som den bakomliggande historien som präglar dagens levnadssätt, detta sker ofta omedvetet.

Tradition innebär också att människor som tillhör en tradition även ingår i ett sammanhang som delas med andra människor, exempelvis att tidigare hälso-och sjukvårdspersonal har överfört traditioner vidare. Detta kan tänkas bero på att de sjuksköterskor som beskrev att SBAR var tidskrävande befinner sig omedvetet i en tradition och inte vill bryta den rutin som alltid har funnits. I och med att lära sig nya arbetssätt kan de tänkas ta tid att lära sig nya verktyg och arbeta utifrån de. Det kan också kopplas till begreppet horisont som beskrivs som mötet med omvärlden och att vid möten med fler horisonter kan det utvidgas och en fördjupning kan då skapas. Detta kan relateras till resultatet då sjuksköterskor beskrev SBAR som tidskrävande och kan därmed tänkas bero på att det är något främmande. I möte med andra sjuksköterskor kan SBAR diskuteras och ge en ökad förståelse.

6.2 Metoddiskussion

Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) används kvalitetskriterier för att bedöma kvaliteten i examensarbetet då det räknas som ett vetenskapligt dokument, vilket innebär att ett

examensarbete ska uppfyllda de krav som finns ur vetenskaplig kvalitet. Vid kvantitativ metod finns det tre kvalitetskriterier som är validitet, reliabilitet samt generaliserbarhet. Vid kvalitativ metod finns det fyra kvalitetskriterier som är trovärdighet, pålitlighet,

bekräftelsebarhet samt överförbarhet.

Till detta examensarbete har en allmän litteraturöversikt använts som metod då syftet var att skapa en översikt om sjuksköterskors erfarenheter av användningen av SBAR inom vården. Friberg (2017) uppger att en allmän litteraturöversikt har som utgångspunkt att skapa en översiktlig bild kring ett specifikt omvårdnadsområde eller ett problem som är befintlig för sjuksköterskor inom deras kompetensområde. Att använda en allmän litteraturöversikt som metod kan ses som en styrka eftersom både vårdvetenskapliga artiklar av kvalitativ samt kvantitativ ansats kunde inkluderas i examensarbetet. En annan metod som kan tillämpas kan vara en litteraturstudie, i detta fall hade det varit en svaghet då det hade begränsat val av artiklar, då endast vårdvetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats kan användas. Om en litteraturstudie skulle används som metod till detta examensarbete hade det inte besvarat examensarbetets syfte samt att kvantitativa artiklar hade behövt uteslutas. Detta hade resulterat i att majoriteten av de valda artiklarna hade exkluderats och förhindrat resultatet i detta examensarbete.

När val av metod var kartlagt påbörjades breda sökningar i databaserna Cinahl Plus och PubMed med sökord som var relevanta till examensarbetets syfte. Henricson (2017) belyser fördelarna med att söka i flera databaser då det ökar möjligheten att finna relevanta artiklar, detta kan även stärka examensarbetets validitet/trovärdighet. Det här stärker även Polit och Beck (2016) som menar att det finns större chans att finna relevanta artiklar om sökningarna görs i flera databaser. Detta kan ses som en svaghet i examensarbetet då sökningar endast gjordes i två olika databaser. Om fler sökningar gjorts i andra databaser hade det möjligtvis framkommit ytterligare artiklar som hade kunnat vara relevanta till examensarbetets resultat, vilket hade stärkt validitet/trovärdigheten i examensarbetet.

Sökord som användes i examensarbetets datainsamling är baserade utefter syftet och

sökorden var därför relevanta att använda i syfte att säkerställa fynd av relevanta artiklar. Ett problem som uppkom vid sökningar av artiklar var att artiklarna ofta var kopplade till

specialistavdelningar. Det ansågs som en svårighet att endast hitta vårdvetenskapliga artiklar som handlade om sjuksköterskors erfarenheter av SBAR, vilket kan vara en av anledningarna till den låga andel vårdvetenskapliga artiklar av kvalitativa ansats. Sökorden användes även i olika kombinationer med boolesk sökteknik där sökoperatörerna AND, OR och NOT

användes. NOT physician (läkare) användes för att exkludera läkares erfarenheter av användning av SBAR. Att använda boolesk söklogik kan anses som en styrka i