Yrkesförarutbildningen inför 1980-talet. Delrapport 1 : Analys av yrkesförares arbetsuppgifter

(1)

0 x,2 o . \ v i 1

A

E

n

'fack

'a y

'bron

7"]

5 , 4

St

say'

ei'

*Y

:ke

P

O

yrkés -

om m_

A

än

der]

.orar 'Is ar!

en

*6

r..

'rain

v

sport?

ä

. :vid 5

(2)

Nr 192 ° 1980

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) ° 581 01 Linköping

lSSN 0347-6030 National Road & Traffic Research Institute - S-581 01 Linköping - Sweden

Yrkesförarutbildningen

inför 1980-talet

Analys av yrkesförares arbetsuppgifter.

Ett projekt inom ramen för

Transport-fackens yrkes- och arbetsmiljönämnds

program om yrkesförarutbildningen

inför 1980-talet.

(3)

(4)

FÖRORD

På uppdrag av Transportfackens yrkes- och

arbetsmiljö-nämnd, TYA, har VTI genomfört ett projekt för TYAs pro-gram om yrkesförarutbildningen inför 1980-talet.

Projektet består av två delar. Den ena som redovisas i denna rapport, omfattar analys av yrkesförares arbets-uppgifter med studier av hur arbetsarbets-uppgifterna varierar i betydelse för bl a trafiksäkerhet och

transporteffek-tivitet.

Projektets andra del består av gruppdiskussioner bland yrkesförarlärare med genomlysning av ett par aktuella utbildningsfrågor. Denna andra del redovisas i VTI Meddelande nr 196/1980.

VTI har planlagt projektet, bearbetat och analyserat data samt rapporterat det. TYA har stått för fältar-betets genomförande.

Krister Spolander har varit projektledare. Allan Frohm har svarat för TYAs del i projektet.

Övriga som i större omfattning medverkat i projektet har

varit följande: Sven Dahlstedt, VTI, har gjort den analys

och beskrivning av yrkesförares arbetsuppgifter, vid vars slutliga utformning även deltagit Sven Larsson, TYA, Uno

Fransson, center Karlstad, Lennart Jönsson, AMU-center Furulund, samt Östen Mix, AMU-AMU-center Hedemora.

Intressegruppernas skattningar av arbetsuppgifternas betydelse har skett vid sammankomster av olika slag som letts av Frohm och Larsson i de delar som rört projektet. Vid dessa har också följande medverkat: Sture Jönsson, yrkesförarråden, Rolf Laag, Åkeriförbundet, samt Tord Pettersson, Transportarbetarförbundet. Carl-Adolf Öström har gjort programmeringsarbetet i anslutning till pro-jektet.

(5)

(6)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid

REFERAT I

ABSTRACT ' II

SAMMANFATTNING III

SUMMARY V

1 BAKGRUND OCH SYFTE l

METOD

2.1 Analys och beskrivning av yrkesförares

arbetsuppgifter

2.2 Bedömningsvariabler och bedömare 8

Analyser 12

3 RESULTAT 14

3. De fyra häftenas jämförbarhet 14

3. Bedömningsvariablernas samband 15

3. Bedömningsmetodikens tillförlitlighet samt

skillnader mellan intressegrupper 16

3.4 Mätvärden för de enskilda arbets- och

kunskapsuppgifterna 21 4 DISKUSSION 70 REFERENSER 72 Bilaga 1 (3 sid) Bilaga 2 (2 sid) Bilaga 3 (2 sid) Bilaga 4 (2 sid) Bilaga 5 (1 sid) VTI RAPPORT 192

(7)

(8)

Yrkesförarutbildningen inför 1980-talet. Analys av yrkesförares arbetsuppgifter. Ett projekt inom ramen

för Transportfackens yrkes- och arbetsmiljömämnds program om yrkesförarutbildningen inför 1980-talet av Krister Spolander

Statens väg- och trafikinstitut

581 01 LINKÖPING

REFERAT

I syfte att erhålla underlag för'utveckling av bl a nya läroplaner för yrkesförarutbildningen, har en undersök-ning gjorts av yrkesförares arbetsuppgifter där 487 bedömare på en magnitudskala skattat uppgifternas bety-delse för säkerhet, transporteffektivitet, deras svårig-het och frekvens. Bedömare inom samma grupp uppvisar

en stor relativ enighet om de drygt 200 bedömda

arbets-uppgifterna. Vissa skillnader finns mellan å ena sidan arbetstagare och yrkesförarråd, och lärare och arbets-givare å den andra.

(9)

Professional driver training for the l980's. Truck and bus driver task analysis

by Krister Spolander

National Swedish Road and Traffic Research Institute

581 Olg LINKÖPING Sweden

ABSTRACT

As a basis for the development of a new curriculumn for professional driver teaching, a study was made in

which 487 experts rated various tasks of professional drivers as for their safety importance, importance for

transportation efficiency, task difficulty and frequency. More than 200 tasks were rated by a magnitude estimation

technique. Little differences were found between experts

within groups. Some differences between experts were

found that could be explained by group affiliation.

(10)

III

Yrkesförarutbildningen inför 1980-talet. Analys av yrkesförares arbetsuppgifter. Ett projekt inom ramen för Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnds pro-gram om yrkesförarutbildningen inför 1980-talet

av Krister Spolander

Statens Väg- och trafikinstitut

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Föreliggande projekt, som genomförts inom ramen för Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnds program

om yrkesförarutbildningen, omfattar en analys av

yrkes-förares arbetsuppgifter, och bedömningar från olika intressegrupper vad gäller arbetsuppgifternas betydelse

i olika avseenden.

Sammanlagt har 211 arbetsuppgifter definierats,

gruppe-rade i nio områden, nämligen fordonskontroll, körning,

lastning och lossning, fordonskunskap,

persontranspor-ter, författningskunskap, administration, människan/ föraren, samt arbetslivskunskap.

Arbetsuppgifternas frekvens, betydelse för trafiksäker-het resp transporteffektivitet och svårigtrafiksäker-hetsgrad har bedömts av sammanlagt 487 bedömare. Bedömarna har rekry-terats från fyra intressegrupper, nämligen arbetstagare och arbetsgivare inom området, yrkesförarlärare samt yrkesförarråden. Bedömningarna har gjorts på en skatt-ningsskala vid konferenser och liknande sammankomster

som letts av försöksledare.

Bedömningsmetodiken har varit tillförlitlig i den meningen att det råder en stor relativ enighet mellan enskilda bedömare i bedömningen av arbetsuppgifter.

Vissa skillnader mellan bedömare finns som kan förklaras

av grupptillhörighet. Arbetstagare och bedömarna från yrkesförarråden uppvisar sinsemellan likartade

(11)

bedömningar som i regel ligger högre än arbetsgivarnas och lärarnas. När skillnader kan konstateras mellan arbetstagare/yrkesförarråd och lärare/arbetsgivare, har de gått i den riktningen att arbetstagarna/yrkes-förarråden bedömt arbetsuppgifterna som viktigare från

säkerhetssynpunkt, att de varit frekventare, och att

de varit viktigare från effektivitetssynpunkt än vad lärarna/arbetsgivarna gjort.

Områdena fordonskontroll och författningskunskap har fått höga genomsnittsbedömningar vad gäller hur ofta yrkesföraren har att utföra arbetsuppgifter inom dessa områden. Områdena fordonskontroll, körning,

författnings-kunskap och författnings-kunskap ommänniskan/föraren har fått de

högsta genomsnittliga säkerhetsbedömningarna. Bedömning-arna av arbetsuppgifternas betydelse för

transport-effektivitet ligger högst i fråga om lastning/lossning. Kunskap inom området människan/föraren har bedömts

som svårast att tillämpa.

(12)

Professional driver training for the l980's. Truck and bus driver task analysis.

by Krister Spolander

National Swedish Road and Traffic Research Institute

5-581 01 LINKÖPING SWEDEN

SUMMARY

As a basis for the development of a new curriculum for the teaching of professional drivers, a study was made in order to get a comprehensive evaluation of various aspects of the driver task.

211 composite tasks were defined for the evaluation. They were grouped into either of the following nine categories: vehicle inspection (mainly routine checks), driving (normal driving as well as more critical

inci-dents), loading and unloading, vehicle technics and

maintenance (the function of the main systems of the vehicle), passenger transportation, laws and rules

(mainly traffic rules), administration (way-bills,

insurance, custom procedures etc), man as the driver

(some basic psychological and physiological concepts), and other vocational matters (employee health and

environment issues).

Every task was judged on four variables, viz,

(l) frequency - how often a certain behaviour or item

of knowledge is needed, (2) safety - the safety impli-cations of a certain task, (3) efficiency - the impor-tance of a certain task for transportation efficiency,

(4) difficulty - how difficult the task is to master

theoretically and/or practically.

A magnitude estimation technique with the judgements 0

and 100 as fixed pointswas used for the judgement

procedure. VTI RAPPORT 192

(13)

Judgements were obtained from 487 persons in four

groups: drivers, employers, teachers (for professional

drivers), and local councils of professional drivers.

The results indicate a fairly good agreement among the

judges. However, some differences can be found which to

a large extent can be explained by the group affiliation of the judges. The drivers and the local councils of professional drivers differ from the teachers and the employers. They have rated the tasks as more important for safety and efficiency than the teachers and the employers.

The overall results indicate that the tasks of the categories "vehicle inspection" and "laws and rules" are considered most frequent. "Vehicle inspection",

"driving", "laws and rules" and "man as the driver" are the categories that have obtained the highest

safety ratings. "Loading/unloading" is considered most important for efficient transportation and the task category "man as the driver" has been judged as most difficult disregarding some emergency situations which seem impossible to master.

(14)

l BAKGRUND OCH SYFTE

Yrkesförarutbildning syftar allmänt sett till att göra eleverna skickade att klara av yrkesförares arbetsupp-gifter.

Arbetsuppgifterna har olika egenskaper. Vissa uppgifter är viktiga att klara för att olyckor inte skall uppstå, eller för att transporter inte skall bli dyrare än

nödvändigt eller ta onödigt lång tid. En del

arbetsupp-gifter är svåra att lära sig, och svåra att utföra.

Andra är lätta. En del förekommer ofta, medan somliga är sällsynta i yrkesförares arbetsdag.

Utbildningen bör utformas med hänsyn till arbetsupp-gifterna och deras egenskaper. Den bör inriktas mot att lära eleverna färdigheter och kunskaper som behövs för att klara av de arbetsuppgifter som är betydelsefulla för säkerhet och transporteffektivitet.

Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA)

genomför f n ett program som syftar till att utveckla yrkesförarutbildningen. Det omfattar revidering av be-fintliga läroplaner, specifikation av krav på läromedel och utrustning m m.

En närmare beskrivning av yrkesförares arbetsuppgifter är ett viktigt inslag i detta program. Vilka är arbets-uppgifterna? Vilka egenskaper hos uppgifterna bör be-aktas då t ex nya läroplaner utvecklas? Vilka uppgif-ter bör prioriuppgif-teras i utbildningen? Vilka kan man lägga

mindre vikt vid eller bortse från?

Av dessa frågor har den om arbetsuppgifternas

priorite-ring bedömts som viktigast. Enligt en i stort sett en-hällig uppfattning bland yrkesförarlärare är utbild-ningstiden för kort i förhållande till vad som skall

läras ut (Spolander 1980). Det är då särskilt viktigt

(15)

En prioritering av arbetsuppgifterna förutsätter att man vet vilka de är. Den prioritering som blir aktuell

vid t ex utveckling av nya läroplaner kommer inte att

göras på detaljnivå. Arbetsuppgifterna kan därför be-skrivas i relativt grova kategorier. Det är i detta sammanhang viktigare att en beskrivning av yrkesförares arbetsuppgifter, eller kategorier av arbetsuppgifter, täcker alla uppgifter som förekommer, vanliga såväl som ovanliga, än att varje enskild arbetsuppgift är precist definierad på detaljnivå.

En beskrivning av yrkesförares arbetsuppgifter bör där-för kunna ske med utnyttjande av tidigare forskning, t ex kravanalys av typ Moe m fl (1973), och annat be-fintligt material.

Vilka egenskaper hos yrkesförares arbetsuppgifter bör beaktas då nya läroplaner utvecklas? Uppgifternas be-tydelse för trafiksäkerhet resp kostnadseffektivitet är givna kriterier för prioritering i läroplanssamman-hang. Uppgifternas svårighetsgrad bör även vara av

intresse. Svåra uppgifter kan behöva prioriteras i

ut-bildningen medan det säkerligen finns åtskilliga

upp-gifter som är så pass lätta att de kanske inte ens

be-höver tas upp, i varje fall inte i praktiska

utbild-ningsmoment. Även den frekvens med vilken uppgifterna förekommer kan tillsammans med övriga kriterier vara av betydelse vid prioritering. Om t ex två uppgifter har lika stor betydelse för transporteffektivitet, bör den mest frekventa arbetsuppgiften prioriteras.

Också andra kriterier är tänkbara. McKnight & Heywood (1974), för att nämna ett exempel, har använt såväl olycksrisk som skadeföljd vid skattningar av motorcy-kelförares arbetsuppgifter.

(16)

Den enda praktiskt möjliga metoden för att få underlag för prioritering av arbetsuppgifterna är att låta per-soner med erfarenhet inom området skatta dem. För något enskilt kriterium kan andra metoder vara tänkbara, t ex arbetsuppgifters frekvens som kan studeras genom obser-vation av olika yrkesförargruppers verksamhet i och utanför fordonet. För kriterier som trafiksäkerhet, transporteffektivitet och svårighetsgrad är skattningar den enda möjliga metoden i ett fall som detta eftersom i princip alla arbetsuppgifter, eller åtminstone kate-gorier av arbetsuppgifter, bör ingå i prioriterings-underlaget.

Vad finns det då för problem med skattningar och hur

kan de kontrolleras? Grundtanken är att bedömare till-delar arbetsuppgifter skalvärden i viss proportion till hur mycket av en viss egenskap som de anser att

arbetsuppgifterna har. Bedömarna kan också rangordna

arbetsuppgifterna, eller sortera dem 1 kategorier,

eller med någon annanmetod uttrycka sina bedömningar.

Alla dessa metoder förutsätter viss enighet mellan be-dömare. Den olikhet mellan bedömares uppfattning som alltid föreligger, får inte vara så pass stor att den döljer den relativa enighet som ändå kan finnas. Enig-heten måste vara större än oenigEnig-heten.

Skillnader i bedömningar mellan olika bedömare är så-ledes att betrakta som mätfell). Mätfelen kan ha många orsaker. Bedömarna kanske inte har någon eller mycket

1) I detta fall är inte alla skillnader mellan bedömare att anse som mätfel utan enbart skillnader vad gäller arbetsuppgifternas relativa inbördes förhållande

(interaktionen mellan bedömare och arbetsuppgifter). VTI RAPPORT 192

(17)

det som skall bedömas är mångtydigt,

bedömningsmetodi-ken är instabil osv.

En del av mätfelsorsakerna kan beaktas. Till bedömare

väljs bara personer med uttalad erfarenhet inom

områ-det, ett tillräckligt stort antal bedömare används,

beskrivningarna av arbetsuppgifterna - det som skall bedömas - görs så entydiga som möjligt, bedömningsmeto-diken utprovas osv.

Det som emellertid i detta sammanhang är intressant

är att mätfelens storlek kan beräknas. Om den relativa skillnaden mellan bedömare är för stor för att det

skall vara meningsfullt att analysera skillnader mellan arbetsuppgifter, kan detta konstateras. Det innebär visserligen att metodiken inte fungerat, men det för-tjänstfulla skulle då vara att man inte analyserar och drar slutsatser från slumpdata.

Alla skillnader mellan bedömare behöver inte betraktas

som mätfel. Sådana skillnader som kan förklaras av

be-dömarnas olikheter i bakgrund och utgångspunkter kan

vara intressanta att ta hänsyn till i prioriteringen

av arbetsuppgifter.

Det som i detta sammanhang bör vara intressant att be-akta är eventuella skillnader i de bedömningar som görs av arbetstagare, arbetsgivare, yrkesförarlärare samt yrkesförarråd.

Mot denna bakgrund har syftet med den undersökning som

redovisas i denna rapport varit att

dels beskriva yrkesförares arbetsuppgifter med avseende

(18)

på hur pass viktiga, svåra och frekventa de bedöms vara av personer med erfarenhet inom yrkesområdet, dels klarlägga eventuella skillnader mellan olika

intressegruppers bedömningar av yrkesförares ar-betsuppgifter.

(19)

Analysen av yrkesförares arbetsuppgifter har omfattat

gods- och personbefordran med lastbil respektive buss. Dessa verksamheter har delats in i sinsemellan

avgrän-sade områden för att täcka yrkesförares hela

verksam-hetsfält. Vissa av områdena har därefter delats in i delområden. Indelningen redovisas i tabell 1. Som där framgår omfattar den 9 områden och 22 delområden

(in-klusive områdensom inte delats).

Inom varje delområde har arbetsuppgifter inventerats och beskrivits. I de flesta fallen har de formulerats i beteendetermer, t ex "att planera lokal distribution med hänsyn till lokala trafikföreskrifter", "att

kontrollera att last och fraktsedlar stämmer överens",

"att köra i cirkulationsplats med lastbil + släp osv.

I andra fall har arbetsuppgifterna formulerats i

kun-skapstermer. Det har gällt generella kunskapsområden

som bedömts ha betydelse för många olika slags arbets-uppgifter på detaljplanet, t ex "ha kunskap om hydraul-systems uppbyggnad och funktion", "ha kunskap om för-säkringsbestämmelserna för såväl fordon som last och/ eller passagerare", "ha kunskap om hygieniska gränsvär-den och deras betydelse för en själv och andra" osv.

Sammanlagt har 211 arbets- och kunskapsuppgifter defi-nierats. Dessa är i de flesta fallen sammansatta, i

många fall explicit - t ex "att kontrollera olja 99h

vatten" - och i andra fall implicit. I stort sett varje arbetsuppgift skulle kunna sönderdelas ytterligare. De 211 uppgifterna representerar-en detaljeringsnivå

(20)

som avvägs med hänsyn till dels resultatens användning vid bl a läroplansutformning, dels mätfelens storlek vid bedömningarna (krav på någorlunda homogena och en-tydiga bedömningsobjekt för bedömarna).

Tabell 1 _{Yrkesförares arbetsuppgifter.}

Verksamhets-fältets struktur med antal definierade arbets-och kunskapsuppgifter.

Antal

arbets-OMRÅDE DELOMRÅDE uppgifter

FORDONSKONTROLL Kontroll av fordonet

utifrån före körning 12

Kontroll av motorrum före körning 4 Kontroll av fordonet från förarplatsen före körning 7 Fordonskontroll under körning 2 Fordonskontroll vid uppehåll 6 Fordonskontroll efter körning 4 KÖRNING Planering av färdväg l4 Manövrering i trafik 37 Uppsikt och beredskap

vid körning i trafik ll Körning vid besvärliga klimatförhållanden 5 Särskilda manövrar 10 Oförutsedda händelser

under körning 13 LASTNING OCH

LOSS-NING 19 FORDONSKUNSKAP Materielkännedom 12 Koppling av släp och påhäng Underhåll PERSONTRANSPORTER 9 FÖRFATTNINGSKUNSKAP lO ADMINISTRATION 9 MÄNNISKANÃFÖRAREN 3

ARBETSLIVSKUNSKAP Kunskap om arbetsmiljö-bestämmelser 5 Kunskap om

transport-sektorn 6

(21)

krav i förhållande till körning med personbil.

Analysen har gjorts med utgångspunkt från befintligt material av tre olika slag. Den första typen har

ut-gjorts av en amerikansk analys avkrav på buss- och

lastbilsförare (Moe m fl 1973). Den andra typen har om-fattat läroplaner inom området, nämligen Sö 1969-01-09, Sö 1974-01-23, Sö 1974-07-08, Sö 1975-06-30, Sö 1976-02-12, Sö 1976-08-24, Sö 1977-02-28, AMU odat, samt förslag till ny studieplan för fordonsförare av

last-bil och buss (Sö odat). Den tredje typen av underlag

har bestått av TYAs skriftliga prov (TYA odat) samt trafiksäkerhetsverkets skriftliga prov och anvisningar för körprov med tunga fordon och fordonskombinationer. Analysen med ett första utkast till beskrivningar av

arbetsuppgifterna har gjorts inom VTI. Materialet har därefter överarbetats gemensamt av VTI och TYA. I denna överarbetning har även ett antal lärare inom yrkesförarutbildningen deltagit.

2.2 Bedömningsvariabler och bedömare

Varje arbets- respektive kunskapsuppgift bedömdes i fyra avseenden, nämligen frekvens, betydelse för tra-fiksäkerhet respektive transporteffektivitet samt svå-righetsgrad. De fyra bedömningsvariablerna och hur de

definierats redovisas i tabell 2 nedan.

Bedömarna uttryckte sina bedömningar med tal från 0 till 100, där ett högt tal innebär att arbetsuppgiften bedömts ha mycket av respektive egenskap. De instru-erades att i sina bedömningar utgå från "dagens typiske

förare av tunga fordon" (se vidare instruktionen i

(22)

bilaga 1). Inga restriktioner i fråga om t ex

bedöm-ningarnas fördelningSform förekom

1)

Tabell 2. De fyra bedömningsvariablerna och deras

änd-punkter.

BEDÖMNINGS- .

VARIABEL DEFINITION ÄNDPUNKTER

Frekvens Hur vanlig arbetsuppgiften är, 0 = arbetsuppgiften förekom-eller hur vanligt det är att mer aldrig, eller föraren föraren behöver använda sig behöver aldrig använda sig av kunskapsuppgiften av kunskapsuppgiften

100 arbetsmomentet förekommer ständigt i förarens jobb, eller han/hon behöver ständigt använda sig av den kunskap som kunskaps-uppgiften omfattar

Säkerhet Hur viktigt det är att klara 0 = ingen som helst betydelse av arbets- eller kunskaps- för säkerheten

uppgiften för egen eller

andras trafiksäkerhet 100 så betydelsefullt för

säkerheten att ett fel eller misstag oundvikli-gen leder till olycka med större eller mindre personella eller mate-riella skador

Effektivitet Hur viktigt det är att klara 0 = ingen som helst betydelse av arbets- eller kunskaps- för yrkesförarens effek-uppgiften för att föraren tivitet

skall fullgöra sitt arbete

effektivt från tids- och 100 absolut nödvändigt för .

kostnadssynpunkt effektiviteten hos yrkes-föraren

Svårighet Hur svår arbetsuppgiften 0 = ingen som helst svårighet;

eller kunskapsuppgiften är ingen instruktion behövs

att utföra eller tillämpa utan kunskapen/förmågan

behärskas av alla redan innan de börjar köra tunga fordon

100 uppgiften är mycket svår att lära sig; mycket få

förare klarar den

1) _{Bedömningsmetodiken utprovades vid förförsök med}

48 lärare från den gymnasiala

yrkesförarutbild-ningen.

(23)

De 211 arbets- och kunskapsuppgifterna fördelades på fyra häften, 1-4. Fördelningen skedde slumpmässigt med områden respektive delområden proportionellt represen-terade i varje häfte.

Varje häfte 1-4 omfattade 58 uppgifter, varav 51 unika

och 7 som var gemensamma för de fyra häftena (s k kon-trolluppgifter).

Häftena var i A5-format med en arbets- eller

kunskaps-uppgift att bedöma på varje sida. För varje kunskaps-uppgift gjordes fyra bedömningar - en i varje

bedömningsvaria-bel. Ordningen mellan de fyra bedömningarna var genom-gående densamma i hela materialet (såväl inom det en-skilda häftet som mellan häften).

FORDONSKONTROLL KONTROLL FÖRE KÖRNING

ATT KONTROLLERA EL' OCH TRYCKLUFTANSLUTNINGAR MELLAN DRAGBIL OCH SLÄP

11:11

FREKVENS ...

SÄKERHET ...

EFFEKTIVITET ...

SVÅRIGHET ...

Figur 1. Exempel på sida i bedömningshäfte

Den ordning med vilken arbetsuppgifterna uppträdde i häftena var slumpmässigt genererad för varje enskilt häfte.

Bedömarna rekryterades från fyra intressegrupper, näm-ligen arbetstagare, arbetsgivare, yrkesförarlärare samt yrkesförarråd.

(24)

11

Tabell 3_ Antal bedömare samt deras fördelning över grupper och bedömningshäften

BEDÖMNINGSHÄFTE 1 2 3 4 TOTALT LÄRARE 41 42 41 46 170 ARBETSGIVARE 16 11 11 15 53 ARBETSTAGARE 39 35 33 31 138 YRKESFÖRARRÅD 37 33 32 24 126 TOTALT 133 121 117 116 487

Fördelningen av bedömare på bedömningshäften skedde slumpmässigt med respektive fyra bedömargrupper propor-tionellt representerade med avseende på sin storlek

(tabell 3).

Bedömningarna gjordes i anslutning till konferenser, sammanträden och andra sammankomster där särskild tid avsatts för ändamålet. De inleddes med muntlig redovis-ning av projektets bakgrund och syfte samt instruktion för hur bedömningarna skulle göras. Varje bedömare er-höll därutöver skriftlig instruktion för genomläsning

(bilaga l). Sammankomsterna leddes av personer väl

in-satta i projektet (från TYA,

Transportarbetareförbun-det, ÅkeriförbunTransportarbetareförbun-det, yrkesförarråden samt VTI; se

för-ordet).

Bedömningarna från gruppen yrkesförarlärare insamlades vid två på varandra följande konferenser med lärare från yrkesförarutbildningen vid landets samtliga

AMU-center.

Arbetstagarnas bedömningar gjordes i samband med fack-klubbsmöten med anställda vid Nordalens Åkeri (Uppsala),

Anderssons Åkeri (Motala), Adamssons Åkeri (Jönköping), VTI RAPPORT 192

(25)

Transportarbetareförbundets avdelningar nr 33 (Örn-sköldsvik), nr 28 Malå-sektionen, nr 19 (Västerås),

samt nr 3 (Göteborg).

Bedömningarna från arbetsgivarna gjordes vid samman-träden inom samtliga Åkeriförbundets kommittéer och arbetsgrupper.

Yrkesförarrådens bedömningar erhölls från råden i Kal-mar, Malmö, östersund, Ludvika, Stockholm samt

Göte-borg. De från yrkesförarråden som var arbetsgivare har

i bearbetningen av materialet förts över till gruppen arbetsgivare. I övrigt har från yrkesförarråden enbart medtagits bedömningar av personer med yrkeserfarenhet inom området. I praktiken har detta inneburit att en-bart arbetstagare ingår i kategorin yrkesförarråd. Sammantaget representerar de sammanlagt 487 bedömarna

en bred erfarenhetsbakgrund, väl fördelad över olika

typer av transporter (bilaga 2)l).

2.3 ' Analyser

Undersökningen kan ses som fyra parallellundersökningar, sinsemellan jämförbara. Som framgått i 2.2 har såväl bedömare som arbets- och kunskapsuppgifter fördelats' slumpmässigt över de fyra häftena med områden/delområden respektive bedömargrupper proportionellt representerade inom varje häfte.

Analyserna kan i stort sett hänföras till tre typer.

Den första typen har syftat till att kontrollera att

1) Vid bedömningarna besvarade arbetsgivarna, arbetsta-garna samt yrkesförarråden en inledande fråga om

huvudsaklig yrkeserfarenhet. Svaren på denna fråga

redovisas i bilaga 2.

(26)

13

de fyra parallellundersökningarna är jämförbara. Detta

är en förutsättning för att utan vidare kunna jämföra värden för en arbetsuppgift från t ex häfte 1 med

vär-den för en annan från t ex häfte 3. För detta ändamål används de 7 kontrolluppgifterna som ju förekom i

samt-liga fyra häften.

Den andra typen av analyser har syftat till att studera bedömningsmetodikens reliabilitet - dvs mätfelens

stor-lek - samt eventuella skillnader i bedömningar från de

'fyra intressegrupperna. Dessa analyser har gjorts med

en variansanalysmodell som är förhållandevis kostsam

beroende på att modellen måste utföra justering för olika cellfrekvenser och bortfall av enskilda mätvärden.

Eftersom datamängden är omfattande har dessa analyser

gjorts för enbart en av parallellundersökningarna, vars resultat därefter generaliseras till de övriga tre.

I den tredje typen av analys redovisas resultat för

varje enskild arbets- och kunskapsuppgift, med

redovis-ning av skillnader mellan de fyra intressegruppernas

bedömningar.

(27)

3 RESULTAT

3.1 De fyra häftenas jämförbarhet

Genomsnittsbedömningarna för de sju kontrolluppgifterna

skall inte skilja sig åt mellan de fyra

häftena/paral-lellundersökningarna mer än vad som kan förklaras av slumpen. Ett antal envägs variansanalyser användes för att studera eventuella effekter av häfte (tabell 4). Tabell 4. De sju kontrolluppgifterna. F-kvoter vid

ana-lys av effekt i vilket häfte respektive upp-gifter förekommit. - = ej signifikant F-kvot

(envägs variansanalyser; fullständiga

resul-tat redovisas i bilaga 3, tabell 1).

BEDÖMNINGSVARIABEL

FRÅGA FREKVENS SÄKERHET EFFEKTIVITET SVÅRIGHET

1112

-

3,62X

_

2223

-

_

2232

_

2240

4,06XX

_

-

_

2242

_

3013

_

2,61

_

6005

6,11

_

-

_

X

p<:.05

** p«.01

Sammanlagt gjordes 28 analyser. I 24 fall är skillna-derna mellan häftena inte större än att de rimligen kan förklaras av slumpen. I två fall - båda i bedömnings-variabeln frekvens - finns skillnader som rent slump-mässigt kan förväntas uppstå i mindre än fem fall på hundra, och i två fall i variabeln effektivitet

-mindre än 1%. Medelvärdesskillnader är doCk måttliga i

de fyra fallen (bilaga 3,.tabell 2).

(28)

15

Resultaten överlag bestrider inte att de fyra häftena kan betraktas som jämförbara, och att alltså data från ett häfte kan jämföras med data från ett annat. Mätvär-dena för de 211 arbets- och kunskapsuppgifterna kan

så-ledes jämföras med varandra utan att någon normering

behöver göras mellan de fyra häftena.

Bedömningsvariablernas samband

De fyra bedömningsvariablerna syftar till att mäta fyra olika egenskaper hos arbetsuppgifterna. Detçührde om de uppvisar låga samband inbördes (är lågt korrelerade och den låga interkorrelationen inte beror på dålig re-liabilitet). I ett sådant fall mäter de fyra bedömnings-variablerna olika egenskaper, och man kan i den fort-satta användningen av resultaten - t ex vid priorite-ringar i samband med läroplansutveckling - ta hänsyn

till alla fyra variablerna.

Om variablerna däremot är högt korrelerade mäter de samma sak i den meningen att variablerna ger samma

in-formation. I ett sådant fall bör naturligtvis de fyra

variablerna slås samman till en enda - med bl a den för-delen att resultaten blir överskådligare och lättare att använda (ett mätvärde per arbetsuppgift i stället för fyra).

Tabell 5. Samband mellan de fyra bedömningsvariablerna (produktmomentkorrelationer över samtliga be-dömare och samtliga uppgifter)

SÄK EFF SVÅ

FREKVENS .28 .33 .05

SÄKERHET .39 .21

EFFEKTIVITET .18

(29)

Sambanden mellan bedömningsvariablerna är mycket

mått-liga, särskilt mot bakgrund av att reliabiliteten är

mycket hög (3.3). Det högsta sambandet, det mellan

säkerhet och effektivitet på r = .39, innebär att 15%

av de båda variablernas totalvarians är gemensam. De fyra variablerna bör därför i det fortsatta behandlas separata eftersom de förefaller mäta olika egenskaper.

Bedömningsmetodikens tillförlitlighet samt skillnader mellan intressegrupper

För analysen av bedömningsmetodikens reliabilitet -mätfelens storlek - och eventuella skillnader mellan de fyra intressegruppernas bedömningar, har fyra två-vägs variansanalyser använts, en för varje

bedömnings-variabel.

Eftersom de fyra intressegrupperna varierar i storlek (tab 3 ovan) och eftersom det förekommer enskilda bort-fall i den repeterade faktorn (arbets- och kunskaps-uppgifter), måste variansanalysmodellens kvadratsummor justeras. Den justeringsmetod som använts, minsta kvad-ratmetoden (se t ex Winer 1970), är mycket kostsam med den stora datamängd som här föreligger. Dessa analyser har därför enbart gjorts för häfte 1. Med uppläggningen i fyra parallellundersökningar, sinsemellan jämförbara Vilket också konstaterats i resultaten i avsnitt 3.1, kan resultaten generaliseras till de övriga tre häftena.

Fullständiga variansanalysresultat redovisas i bilaga

4, tab l-4.

(30)

17

Tabell 6. Översikt av variansanalysresultaten.

Propor-tion totalvarians som förklaras av resp fak-torer. Omegakvadrater beräknade för signifi-kanta F-kvoter (p < .01).

BEDÖMNINGSVARIABEL

Frekvens Säkerhet Effektivitet Svårighet

Bedömargrupp .069

Arbetsuppgift .280 .315 .145 .273

Bedömargrupp:<arb.uppg. .013 .034 .025 .006

i tab 6 redovisas en översikt av resultaten. För sig-nifikanta F-kvoter (d = .05 men i samtliga fall har p < .01 erhållits) har proportionen totalvarians som förklaras av resp faktor beräknats (s k omegakvadrater;

se t ex Guilford & Fruchter 1973).

Som framgår har arbetsuppgifter givit en mycket stark effekt. Arbets- och kunskapsuppgifterna förklarar över

en fjärdedel av totalvariansen i de tre variablerna frekvens, säkerhet och svårighet, och ca 15% i varia-beln effektivitet.

Detta innebär att bedömningsmetodiken är tillräckligt reliabel för att mäta egenskaper hos arbets- och kun-skapsuppgifterna. Uttryckt i en

reliabilitetskoeffici-ent erhålls mycket höga värden,

_rtt

= .98 för de tre

variablerna frekvens, säkerhet och svårighet, och rtt

= .95 för variabeln effektivitetl).

l) Reliabiliteten definieras i detta fall som (se Winer

1970)

Sarb.uppg. x bedömare inom grp.

H H |._

a

tt

_ MS

_arb.uppg.

(31)

Om samma arbetsuppgifter bedömdes av andra bedömare, slumpmässigt valda från samma population som de ur-sprungliga, skulle man få en korrelation på r = .98 resp r = .95 för arbetsuppgifternas relativa placering på bedömningsskalorna om de båda uppsättningarna av be-dömningar korrelerades. Den individuella olikheten

mellan olika bedömare inom resp bedömargrupp är således försumbar i förhållande till den relativa enigheten om arbetsuppgifternas inbördes förhållande.

Vidare framgår av tabell 6 ovan att det finns en

inter-aktion mellan bedömargrupper och arbetsuppgifter. Detta innebär att de fyra grupperna skiljer sig åt i fråga om arbets- och kunskapsuppgifternas rangordning. Vissa

uppgifter som bedömts som viktiga av t ex arbetstagarna

har bedömts som relativt sett oviktiga av t ex arbets-givarna, och vice versa. Som emellertid framgår är in-teraktionen inte särskilt stark. Den förklarar ett par procent av totalvariansen i de fyra

bedömningsvariab-lerna. Hur interaktionen ser ut redovisas för varje

enskild arbets- och kunskapsuppgift i avsnitt 3.4 nedan. I bedömningsvariablen säkerhet har också en

förhållan-devis stark genomgående effekt erhållits av

bedömar-grupp.

(32)

19

Tabell 7. Medelvärden för alla 211 arbetsuppgifterna

(vägda med hänsyn till antalet bedömningar).

BEDÖMNINGSVARIABEL

GRUPP FRE SÄK EFF SVÄ

ARB.TAG. (62) 78 (71) (48)

LÄRARE (54) 68 (62) (41)

YRK.RÅD (60) 79 (74) (45)

ARB.GIV (54) 67 (63) (43)

ALLA 58 73 68 44

I tabell 7 redovisas medelvärden för de fyra

bedömar-grupperna för samtliga 211 arbetsuppgifter i bedöm-ningsvariabeln säkerhet (den enda som gav signifikant

huvudeffekt, tab 6).

Som framgår finns det när det gäller

säkerhetsbedöm-ningarna en genomgående skillnad mellan arbetstagarna och yrkesförarråden å ena sidan och lärarna och arbets-givarna å den andra. Arbetstagarna och yrkesförarråden har genomgående givit högre säkerhetsbedömningar

& - 78 resp 79) än vad lärarna och arbetsgivarna har (i = 68 resp 67).

Inom parentes redovisas, något oegentligt, medelvärdena för de tre övriga variablerna där intressegrupp inte gav någon signifikant effekt. Strängt taget innebär detta att skillnaderna mellan de fyra gruppernas bedöm-ningar i dessa tre variabler inte är större än att de kan förklaras av slumpen, men de har ändå medtagits eftersom skillnaderna går i samma riktning som för

va-riabeln säkerhet.

(33)

20

Tabell 8 . Medelvärden (vägda med hänsyn till antalet svar) för arbetsuppgiftsområden. För bedöm-ningsvariabeln säkerhet redovisas respektive bedömningsgrupper: T = arbetstagare, L = lä-rare, R : yrkesförarråd, G = arbetsgivare. Inom parentes anges antalet arbetsuppgifter

inom respektive område.

FRE SÄKERHET EFF SVÅ

OMRÅDE ALLA TP L R G .ALLA ALLA

FORDONSKONTROLL (35) 70 80 71 83 69 71 22 KÖRNING(90) 54 84 78 84 75 69 51 LASTNING/LOSSNING (19) 57 75 69 78 67 77 48 FORDONSKUNSKAP (25) 52 72 62 77 61 68 45 PERSONTRANSPORTER(9) 56 52 42 55 38 67 38 FÖRFATTNINGSKUNSKAP (10) 74 81 72 84 72 65 46

ADMINISTRATION (9) 60 46 25 47 30 52 35 MÄNNISKAN/FÖRAREN(3) 62 85 76 87 77 63 61 ARBETSLIVSKUNSKAP (11) 45 54 32 51 34 43 50

I tab 8 ovan redovisas medelvärden för de 9 huvudområ-dena. För variablerna frekvens, effektivitet och svå-righet redovisas medelvärdena för de fyra

bedömargrup-perna sammanslagna, och för variabeln säkerhet för

resp grupp separat (eftersom signifikant gruppskillnad där föreligger, tab 6).

När det gäller bedömningen av arbetsuppgifternas frek-vens har områdena fordonskontroll resp författnings-kunskap fått höga genomsnittsbedömningar. Det innebär att man bedömt att fordonskontrolluppgifter ofta

(34)

3.4

21

kommer resp att yrkesföraren ofta på ena eller andra sättet har användning av författningskunskap i sitt arbete. Låga bedömningar har området arbetslivskun-skap fått.

De fyra områdena fordonskontroll, körning, författnings-kunskap och människan/föraren har fått de högsta genom-snittliga säkerhetsbedömningarna. Områdena lastning/ lossning och fordonskunskap ligger på genomsnittsnivå, medan de tre områdena persontransporter, administration och arbetslivskunskap fått de lägsta genomsnittsbedöm-ningarna. Samma mönster finns för varje bedömningsgrupp. Som tidigare konstaterats (tab 7) ligger arbetstagarna och yrkesförarråden genomgående högre i sina säkerhets-bedömningar än lärarna och arbetsgivarna.

Bedömningarna av arbetsuppgifternas betydelse för trans-posteffektivitet ligger högst i fråga om lastning/loss-ning, och lägst för administration och arbetslivskun-skap.

Bedömningarna av hur pass svårt det är att utföra ar-betsuppgiften eller tillämpa kunskapen har givit följ-ande resultat. Kunskapsuppgifterna inom området män-niskan/föraren har bedömts som svårast att tillämpa.

På en genomsnittlig svårighetsnivå ligger körning,

lastning/lossning, fordonskunskap, författningskunskap samt arbetslivskunskap. Relativt sett enkla har person-transporter och administration bedömts vara, och allra

lättast fordonskontroll.

Mätvärden för de enskilda arbets- och kunskapsuppgif-terna

Det har funnits två redovisningsproblem när det gäller

de enskilda arbets- och kunskapsuppgifternas mätvärden. Det ena gäller skillnaderna mellan de fyra

(35)

grupper och den interaktion mellan intressegrupp och arbetsuppgift som konstaterats föreligga (tab 6 ovan). Det andra gäller i vilken form mätvärdena skall

presen-teras.

För varje enskild arbetsuppgift kan sammanlagt 16 medel-värden redovisas (4 bedömningsvariabler och 4 bedömar-grupper). Detta är dock bara rimligt om det finns sig-nifikanta skillnader mellan bedömargrupper. Det minsta antalet medelvärden för varje enskild uppgift är 4, ett

i varje bedömningsvariabel där de fyra grupperna

sla-gits samman.

Envägs variansanalyser har använts som en sorterings-metod för att avgöra om och hur de fyra bedömargrupper-na skall slås ihop i redovisningen av varje enskild arbets- och kunskapsuppgift. Sammanlagt har 844

analy-ser gjorts med en kriteriegräns på d = .05 (godtyckligt

vald; kan inte direkt översättas i sannolikhetstermer i detta fallL.I de fall signifikanta F-kvoter erhållits

har analys av enskilda medelvärdesskillnader gjorts

(ad hoc t-test), med eventuella sammanslagningar t ex

parvis.

Det andra redovisningsproblemet gäller i vilken form mätvärdena bör presenteras. Eftersom materialet är så pass stort måste resultaten redovisas på enklast tänk-bara sätt om de skall kunna användas i det praktiska arbetet med utvecklingen av t ex läroplaner.

För att förenkla jämförelser mellan arbetsuppgifter har medelvärdena för varje uppgift omvandlats till

avvikel-sepoäng som anger hur mycket uppgiften avviker från

genomsnittet för alla uppgifterna. För varje bedömnings-variabel har det enskilda medelvärdets medelfel

beräk-nats (bilaga 5, tab l). Dessa har översatts till

95-pro-centiga konfidensintervall som därefter använts för att

(36)

23

klassindela resp variabel med utgångspunkt från

medel-värdet (tab 9 nedan).

Tabell 9, Transformation av frågornas skalvärden

(X) till avvikelsepoäng.

AVVIKELSE_ BEDÖMNINGSVARIABEL

POÄNG FREKVENS SÄKERHET EFFEKTIVITET SVÅRIGHET

- 6 11,71 20,85 - 5 20,86 30,00 - 4 10,08 20,33 30,01 39,14 3,05 12,14 - 3 20,34 30,59 39,15 48,29 33,00 42,77 12,15 21,24 - 2 30,60 40,85 48,30 57,44 42,78 52,55 21,25 30,34 - 1 40,86 51,11 57,45 66,59 52,56 62,33 30,35 39,44 0 51,12 61,37 66,60 75,73 62,34 72,11 39,45 48,54 + 1 61,38 71,63 75,74 84,88 72,12 81,89 48,55 57,64 + 2 71,64 81,89 84,89 94,03 81,90 91,67 57,65 66,74 + 3 81,90 92,15 94,04 66,75 75,84 + 4 92,16 75,85 84,94

Varje uppgift har således fått ett nytt värde i varje variabel, ett plusvärde om den fått högre bedömningar

än genomsnittligt, 0 om den fått samma bedömning som

genomsnittligt för uppgifterna, och ett minusvärde om den fått lägre bedömningar än genomsnittsuppgiften.

(37)

702 65 55: 50? 457 A N T A L U P P G I F T E R .5 a

IL

-I

ErrnkTIVITET 4>s.stRiCuETg' gj

Li_

5 $*%2%EA A'. - V;Q

44 -3-2-1 0 +1 +243 M -6 -5-4-3-2-10 +1 4243 «3--2-10 010. -4 -3-2-10 01+2 +3 +4

BEDÖMNINGAR UTTRYCKTA I AVVIKELSEPOÄNG

Figur 2. De 211 uppgifternas fördelning i de fyra

be-dömningsvariablerna (de fyra bedömningsgrup-perna sammanslagna).

Det översiktliga resultatet av denna linjära skaltrans-formation framgår av fig 2 ovan. Spridningen är minst i variabeln effektivitet, från -3 till +2. I övriga variabler finns 4-6 minusklasser och 3-4 plusklasser.

Variablerna säkerhet och effektivitet är snedfördelade,

särskilt säkerhet. De båda övriga fördelningarna är

symmetriska. På det hela taget finns inga konstigheter

i fördelningarna som skulle behöva beaktas i det

följ-ande.

I det fortsatta redovisas resultaten för varje enskild uppgift.

(38)

Tabell lO.

VTI RAPPORT 192

25

Mätvärdena för varje enskild arbets- och kunskapsuppgift angivna i avvikelsepoäng från genomsnittliga mätvärden. Det värde som anges längst upp till vänster gäller samtliga fyra grupper. I det fall signifi-kanta skillnader föreligger mellan bedömar-grupper har värdena för resp grupp eller kombination av grupper angivits längst ner till höger. Följande beteckningar gäller

därvid.

T = arbetsgagare L = lärare

R = yrkesförarråd G = arbetsgivare

(39)

VTI RAPPORT 192 F O R D O N S K O N T R O L L K on t r o l l f ör e k ör n i n g F R E K V EN S S ÄK E R H E T E F F E K T I V I T E T S V ÅR I G H E T 1 1 0 1 A t t se e f t er a t t e xt r a ut r us t -O n i n g s ås o m s p a d e , ve r k t yg , p r e -s en n i n g m m f i n n s m e d o c h a l l t s it t e r f a s t T / R +1 L / G -2 -3 1 1 0 2 A t t t i t t a e f t e r f l äc k a r o c h O m i s s f är g n i n g a r , s o m k a n t yd a p å T / R +1 l äc k o r , d e l s un d e r f o r d o n e t d e l s L / G -l län gs ol ik a rör sys te m (i nk lus ive a vg a s r ör ) T / R +1 L / G -1 +1 1 1 0 3 A t t se e f t e r o m f o r d o n e t l ut a r O m är k b a r t -a n t i n g e n b e r o e n d e T +2 på sn ed la st el le r sk ada på L/ R/ G O f j äd r i n g e n +1 1 1 0 4 A t t k o n t r o l l e r a l a s t e n : p l o m b e -+2 r i n g a r , s ur r n i n g a r , k a p e l l / p r e -s e n n i n g -s k a d o r +2 + 1 T / R + 2 L/ G 0 1 1 0 5 A t t k o n t r o l l e r a h j ul e n s f a s t -+2 s ät t n i n g o c h d äc k e n s k o n d i t i o n o c h l uf t t r yc k

+2 T / L / R + 2 G + 1 +2 T :

ar

be

ts

ta

ga

re

L

=

lär

ar

e

R

=

yr

ke

sf

ör

ar

gåd

G = a r b e t s g i va r e 26 Tabell lO

(40)

e

R

=

yr

ke

sf

ör

ar

råd

G = a r b e t s g i va r e 27 _{tabell 10}forts.

-2

1 2 0 1 A t t g ör a e n a l l m än i n sp e k t i o n e f t e r s yn li g a s k a d o r o c h l äc k o r p å m o t o r n o c h i m o t o r rum m e t +1 28 IM W G -l 1 2 0 2 A t t k o n t r o l l e r a o l j a o c h va t t e n +3 T / L / R 0 G +2 -4 T / R L/ G +2 +1 1 2 0 3 A t t k o n t r o l l e r a b r än s l e , o l j a o c h va t t e n t i l l e xt r a m o t o r f ör e xe m p e l vi s k yl / f r ys a g g r e g a t + 1 T/G + 1 ₊2 T / G -1 L/R

1)

T -R T : a r b e t s t a g a r e ll IN 93 88 L -G L = l är a r e R

yr

ke

sf

ör

ar

råd

G a r b e t s g i va r e forts. tabell lO

(42)

VTI RAPPORT 192 F O R D O NS K O N T R O LL K o n t ro l l f ör e k ör n i n g F RE K V E N S S ÄK E R H E T E F F E K T I V I T ET S V ÄR I G H E T 1 2 0 4 A t t k o n t r ol l e r a f un k t i o n h o s e xt r a m o to r t i l l kyl / f r ys s am t f un k t i o n h o s t e rm o s t a t e r o c h i n d i ka t o r l a m p or -4 T/ G L/ R -2 -4 +2 -2 1 3 0 1 At t k o n t r ol l e r a o ch j us t e r a in s t äl l n i n g a v f ör a rs t o l o c h e ve n t ue l l t r at t l ut n i n g 1 3 0 2 A t t k on t r o l l e ra o c h j ust e r a b a c k sp e g l a r n a s i n s t äl l ni n g +2 +2 T /L / R + 3 + 2 1 3 0 3 A t t k on t r o l l e r a ut s l a g e t h o s k o n t r o l la m p o r o c h i n s t r um e nt, d els i n n a n , del s e f t e r a tt m o t or n s t a r t a t s 0 +3 + 1 +1 T / R +2 I. /G 0 1 304 A t t ko n t r o l l e r a t o r k a r e o ch S p o l a r e +1 T/ R +2 L / G 0 + 1 1 3 0 5 A t t k o n t r o l le r a r e g l a ge o c h f un k ti o n h o s hyt t e n s k l im a t -a n läg g n i n g

T/

R

L/

G

T : a r b e t s t a g a r e L = l är a r e yr k e s f ör a r g åd G : ar be ts gi va re tabell 10 29 forts.

(43)

VTI RAPPORT 192 F O R D O N S K O N T R O L L K o n t r o l l f ör e k ör n i n g F R E K V E N S S ÄK E R H E T E F F E K T I V I T E T S V ÅR I G H E T 1 3 0 6 A t t k o n t r o l l e r a ut r us t n i n g s o m 0 +1 -l -3 t e x va r n i n g s t r i a n g e l , e l d -s l äc k a r e , f ör b a n d s l åd a m m (b us s) 1 3 0 7 A t t p r o va de o l i k a b r o m s f un k -+2 +3 +1 -2 t i o n e r n a h o s b åd e d r a g b i l o c h s l äp T = a r b e t s t a g a r e L = l är a r e R = yr k e s f ör a r g åd G = a r b e t s g i va r e

(44)

VTI RAPPORT 192 F O R D O N SK O N T R O L L K on t r o l l un d e r k ör n i n g F R E K V E N S S ÄK ER H E T E F FE K T I V I T E T S V ÃR IG H E T 1 4 0 1 A t t h ål l a up p s ik t öve r i n st r u-m e nt f ör o l j e t ryc k , b r o m s tr yc k , h a s t ig h e t , m o t or t e m p e r a t ur e t c +4 + l + 2 -3

T/

L

R/

G

1 4 0 2 Ha k un s k a p o m h uvud k o n t ro l l a m -p a n s i n n e bör d

+2

+1

T/

R

L/G

T/

G

L / R T =a r b e t s t ag a r e L = l är a re R

yr

ke

sf

ör

ar

råd

G

=

ar

be

ts

gi

va

re

31 _{tabell 10}forts.

(45)

VTI RAPPORT 192 F O R D O N S KO N T R O L L K on t r o l l vi d up p e h ål l F R E K V E N S S ÄK E R H E T E F F E K T I V I T E T S V ÅR I G H E T 1 5 0 1 A t t k o n t r o l l e r a b rän s l e m än g d +2 -2 +2 -4 oc h t a n k a T / R -1 T / R +2 L/ G -4 L/ G +1 1 5 0 2 A t t k o n t r ol l e r a h j ul o c h d äc k +2 +2 +2 -3 T -1

L/

R/

G

-3

1 5 0 3 A t t k o n t r o l l e r a o c h r e n g ör a +2 +2 -l -3 b e l ys n i n g o c h r e f l e xe r T/ L +2 R / G +1 1 5 0 4 A t t k o n t r o l l e r a k op p l i n g e n +2 +2 O -1 d r a g b i l / s l äp T / G 0 L/ R -2 1 5 0 5 A t t k o n t r o l l e r a l as t e n o c h s äk -+ 2 + 3 + 1 -l r i n gs a n o r d n i n g a r n a 1 5 0 6 A t t k o n t r o l l e ra k yl a g g r e g a t -2 -4 0 -2 T =a r b e t st a g a r e L =l är a r e R =yr k e s f ör a r r åd G = a r b e t s gi va r e 32 forts._{tabell 10}

(46)

VTI RAPPORT 192 F O R D ON S K O N T R OL L K o n t r o l l e f t e r k ör n i ng F R EK V E N S S ÄK E R H ET EF F E K T I V I T E T S V ÅR I G H E T 1 6 0 1 At t t a n k a f or d o n e t +2 L / R / G +2

T/

R

L/ G +1 -4 1 6 0 2 A t t g ör a r e n t i n n e i f o r d o n et + 1

T/

R

L / G

T/

-R

L / G 160 3 A t t t öm m a k o n d e n s va tt n e t ur t r yc k l uf t s t an k a r n a +2 +1

T/

R

L / G + 2 ₊1 + 1 1 6 0 4 A t t lås a f o r d o n e t +1 T : a r b e ts t a g are L =l är a re yrk e s för a r råd G : a r b et s g i va r e 33 _{tabell 10}forts.

(47)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G P l a n e r i n g a v f är d väg F R E K V E N S S ÄK E R H E T E F F E K T I V I T E T S V ÅR I G H E T 2 1 01 A t t t a r e d a p å vi k t i g a e g e n -+1 +1 0 +1 s k a pe r h o s l a s t e n , s o m t e x t yn g d p un k t o c h vi k t 2 1 0 2 A t t ta r e d a p å vi k t i g a e g e n -+2 +2 0 0 s k a p e r h o s l a s t e n , t e x f a s t e l l e r f l yt a n d e , b ul k la s t e l l e r st yc ke go ds 2 1 03 A t t t a r e d a p å vi k t i g a e g e n -0 +3 0 +1 s k a pe r h o s l a s t e n t e x o m d e n in ne hål le r exp lo si va el le r gi f-t i g a äm n e n 2 1 0 4 A t t t a r e d a p å vi k t i g a e g e n -0 -2 0 -1 s k a per h o s l a s t e n t e x o m d e n T / R +1 T / R 0 ut g ör s a v l i vs m e d e l L / G -1 L / G -4 2 1 0 5 A t t väl j a f är d väg m e d h än s yn 0 +1 +2 0 t i l l f o r d o n e t s / f o r d o n s k o m b i n a -T / L / R +2 t i o n e n s s t o r l e k , V i k t o c h a xe l -G 0 t r yc k

T = a r b et s t a g a r e L = l är a r e R = yr k e s f ör a rr åd G = ar b e t s g i va r e 34 forts.p» tabell 10

(48)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G P l a n e r i n g a v f är d väg F R E K VE N S S ÄK E R H ET E F F E K T I V I TE T S V ÄR I G H E T 2 1 0 6 A t t väl j a f är d väg m e d h än s yn +1 + 1 +1 +1 t i l l o l ik a väg a r s b är i g h e t , f r a m ko m l i g h e t oc h väg l a g 2 1 07 A t t väl ja f är d väg m e d h än s yn -1 + 1 +1 0 t ill s p e c i e l la e g e n s k a pe r h o s l a s t e n 2 1 0 8 A t t väl j a fär d väg m e d hän s yn 0 -1 +1 0 ti ll tr af ikför hål la nden oc h T/R 0 re st id L/G -3 2 1 0 9 A t t p l a n er a f är d väg me d h än s yn +1 -1 +1 -1 t i l l a r be t s t i d o c h r a s t e r (las t-bi l) 211 0 A t t k o nt r o l l e r a a t t d e n p l a n e --l 0 +1 0 r a d e f är d väg e n i n t e h in d r a s a v T lo ka la för bud el le r ti ll fäl li ga L/R/ G i n s k r än k n i n g a r 2 1 1 1 A t t p l a n e r a l oka l d i s t r i b ut i o n +l -1 +1 0 m e d h än s yn t i l l l o k a la t r a f i k -f ör e s k ri f t e r *

T = a r b e tst a g a r e L =l är a r e R =yr k e s för a r r åd G = a r b e t sgi va r e 35 forts._{tabell 10}

(49)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G P l an e r i n g a v f är d väg F R E K V E N S S ÄK E R H E T

EF

FE

KT

IV

IT

ET

S V ÅR I G H E T 2 1 1 2 A t t p l a n e r a l o k a l d i s t r i b ut i on m e d h än s yn t i l l l a s t e n s f ör -d e l n i n g + l T / R +2

L/

G

0 -3

T/

R

-1

L/

G

-5

+ 1 +l 2 1 1 3 A t t p l a n e r a l o k a l d i s t r i b ut i o n me d hän syn ti ll ti ll gån g på p e r s o n e l l o c h m a s k i n e l l l a s t -n i n g s -/ l o ss n i n g s h j äl p T / G +1

L/

R

-1

-3 T -1 L / R/ G 74 + 1 +l 2 1 1 4 A t t k o n t r o l le r a a t t l a s t o c h f r a k t s e d l a r s t äm m e r öve r e n s +2 + 1 T = a r b e t s t a g a r e L = l är a r e R

yr

ke

sf

ör

ar

råd

G = a r b e t s g i va r e

(50)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G M a n övr er i n g -i t r a f i k F R E K V E N S S ÄK E R H E T E FF E K T I V I T E T S V ÅR I G H E T 2 2 0 1 A t t up p n å o c h h ål l a e n h a s ti g -+3 -1 +2 0 h e t m e d ut n yt tj a n d e a v e n T / R -l T / R 0 m a n ue l l växe l l åd a L / G -2 L / G +1 2202 At t up pn å oc h hål la en vi ss -2 -3 -l -l h a s t i g he t i e t t f or d o n m e d ha lva ut om at is k växe ll åd a 2 2 0 3 A t t h ål l a e tt l a g o m m o t o r va r v +1 -3 +1 0 m e d h än s yn t i l l h a s t i g h et o c h T/ R -2 b e la s t n i n g ut a n h j äl p a v va r v-L / G -4 r äk n a re ( l a s t b i l ) 2 204 A t t k un n a ut n yt t j a va r vr äk na r e n +2 -3 +1 -1 f ör a t t h ål l a r ät t m o to r va r v 220 5 A t t växl a m e d h j äl p a v d ub b e l --2 -4 -2 0 t r a m p n i n g '2 21 0 At t styr a en fo rd on skom bi na ti on +l +2 +1 +2 i tät o r t

T = a r bet s t aga r e L = lär a r e R = yr k e s för a rr åd G = a r be t s g iva r e 37 _{tabell 10}forts.

(51)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G M a n övr e r i n g i t r a f i k F R E K V E N S S ÄK E R H E T E F F E K T I V I T E T S V ÄR I G H E T 2 2 1 1 A t t s t yr a e n f o r d o n s k o m b i n a t i o n +1 +2 1) +1 +2 g e n o m e t t h år t t r a f i k e r a t c i t y-T / R +2 T / R +2 om råd e L/ G +2 L/ G 0 2 2 1 2 A t t g ör a e n 9 0 0 V än s t e r s vän g +l +2 0 +1 m e d b us s r un t e t t g a t h ör n -m e d e l l e r ut a n t r a f i k d e l a r e 2 2 1 3 A t t g ör a e n 9 0 0 V än s t e r s vän g +1 +2 +1 +2 m e d l a s t b i l + s l äp r un t e t t g a t h ör n -m e d e l l e r ut a n t r a -f i k d e l a r e 2 2 1 4 A t t g ör a e n 9 0 0 vän s t e r s vän g 0 +2 +l +2 m e d d r a g b i l + p åh än g s va g n r un t T / R 0 e t t g a t h ör n -m e d e l l e r ut a n L / G -l t r a f i k d e l a r e 2 2 1 5 A t t g ör a e n 9 0 0 h ög e r s vän g m e d +1 +2 0 +1 bus s run t et t ga th ör n -me d T/ R +2 T/ R +l T/ R +2 e l l e r ut a n t r a f i k d e l a r e L / G +1 ' L / G -1 L / G O

1)

XT

_R

=

93 XL

_G

=

88

T = a r b e t s t a g a r e L = l är a r e R = yr k e s f ör a r r åd G = a r b e t s g i va r e 38 forts. tabell lO

(52)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G M a n övr e ri n g i t r a f i k F RE K V E N S S ÄK E R H E T EF F E K T I V I T E T S V ÅR I G H E T 2 2 1 6 A t t g ör a e n 9 0 0 h ög e rs vän g m e d +1 l a s t bi l + s l äp run t e t t g a t -h ör n -m e d e l le r ut a n t r a fi k -d e l a r e +2 0 + 2 2 2 17 A t t g ör a e n 9 0 0 h ög e r s vän g m e d +1 d r a g b i l + p åh än g s va g n r un t e t t g a th ör n -m e d e ll e r ut a n t r a fi k -d e l a r e +2 + 1 + 2 T / R L/ G +3 +2 2 2 1 8 A t t a n p a s s a h a s ti g h e t e n g e n o m +2 k ur vo r p å e n b e la g d väg +2 2 2 1 9 A t t a n p a s s a h a s ti g h e t g e n o m 0 k ur vo r p å e n gr us väg + 2 2 2 2 0 A t t k än n a i g e n och t a h än s yn 0 t i l l " f e l d o s e ra d e " k ur vo r + 1

T/

R

+2

L / G +1 T/ R L/ G +1 -1 +1 2 2 2 1 A t t k ör a i c i r k ul a t i o n s p l a t s +1 m e d b us s . + 2

T

ar

be

ts

ta

ga

re

L

=

lär

ar

e

R

=

yr

ke

sf

ör

ar

råd

G = arb e tsg i var e 39 tabell 10forts.

(53)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G M a n övr e r i n g i tr a f i k F R E K VE N S S ÄK E R H E T E F F E K T I VI T E T S V ÅR I G H E T 2 2 2 2 A t t k ör a i c ir k ul a t i o n s p l at s 0 m e d l a s t b i l + s l äp T / R +l L /G -1 + 2 + 1 222 3 Att k ör a i c i r k ul a t io n s p l a t s 0 m e d d r a g b i l + p åh än g s va g n T / R +l

L/

G

0 +2

T/

R

L/

G

+2 +l T / R O L/ G -1 + 1 2 2 3 0 A t t ut n yt t j a m o t o r o c h k r a f t -+3 öve r f ör i n g f ör bäs t a e f f e k t i m o t l ut

T/

ar

be

ts

ta

ga

re

L

=

lär

ar

e

R

=

yr

ke

sf

ör

ar

råd

ar b e t s g i var e 40 forts. tabell lO

(54)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G M a n övr e r i ng i t r a f i k F R EK V E N S SÄK E R H E T E F F E K T I V I T E T S V ÄR I G H E T 2 2 4 0 A t t k ör a o m a n d r a t un g a f o r d on 0 +2 -1 +2 2 2 4 1 At t k ör a o m p e r s o n b i la r -1 +2 -1 +1 T / R O L /G -2 2 2 4 2 A t t k ör a om o s k yd d a d e tra f i -+2 +3 -l ' +1 k a n t e r T / R +3 T / R O T / R L/ G +2 L/ G -2 L/ G 2 2 4 3 A t t k ör a o m s t o r a , l ån g s a m m a 0 +2 0 +1 f o r d o n o c h m o t o r r e d s k a p T / R +2 L / G +1 2 2 4 4 A t t un d e r l ät ta o m k ör n i ng f ör +2 +2 -l 0

sn

ab

ba

re

tr

af

ik

T/

R

L/

G

2 2 4 5 A t t un d e r l ät t a o m k ör n i n g för +1 +2 -l 0 a n na n t un g t ra f i k 225 0 A t t b r om s a in s i n ge l b i l e l l e r 0 +3 +1 +3 b uss p å h a l väg b a n a T = a r bet s t aga r e L = lär a r e R = yr k e s för a rr åd G= a r bet s giva r e 41 forts._{tabell 10}

(55)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G M a n övr e r i n g i t r a f i k F R E K V E N S S ÄK E R H E T E F F E K T I V I T E T S V ÅR I G H E T 2 2 5 1 A t t b r o ms a i n f o r d o n s k o m b i n a -+ 1 + 3 + 1 + 4 ti on på ha l väg ba na T/ R +1 L/ G O 2 2 5 2 A t t b r o m s a i n s i n g e l b i l e l l e r 0 + 1 -1 0 b us s p å g r us väg 2 2 53 A t t b r o m s a i n f o r d o n s k o m b i n a -1 + 1 -1 + 1 t i o n p å g r us väg 2 2 5 4 A t t b r o m s a i n f o r d o n e t i -1 + 2 0 + 1 k ur va vi d f a r a 2 2 5 5 B r o m s a in l ån g s a m t o c h a n p a s s a +2 + 1 O -1 h a s t i g h e t e n f ör e e xe m p e l vi s T / R +2 t r a f i k s i g n a l e r L / G 0 2 2 5 6 A t t k un n a ut n yt t j a f o r d o n e t s 0 +2 0 +1 br om sr es ur se r för en ma xi ma l T/ R +1 i n b r o m s n i n g L / G -1 2 2 5 7 A t t b e h är s k a f o r d o n e t un d e r e n -2 + 3 0 + 4 p a n i k b r o m s n i n g T / G -1 < T / L +l

T = a rb e t s t a g a r e L = l är a r e R = yr k e s f ör a r r åd G = a r b e t s g iva r e 42 forts._{tabell 10}

(56)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G U p p s i k t o c h b e r ed s k a p vid k ör n in g i t r af i k F R E K V E NS SÄK E R H E T E F F E K TI V I T E T S V ÅR I G H E T 2301 At t hål la sär sk il d uppm är ks am -+l +2 +l 0 he t f ör e p a s s e r a n de a v b r oa r , T / R + 2 exe mp elvi s på la st be grän sn in gar, L/G O g up p, h a l k a 23 02 At t hål la sär sk ild up pm är ksam -0 +2 +l 0 h e t f ör e p a ss e r a n d e a v t un n l ar T/ G +2 och vi ad ukte r, exe mpel vi s på L/ R -l h öj d -, l än g d -o c h b re d d b e g r än s -n i ng a r 2 3 03 A t t kör a m e d s k är p t b er e d s k a p -1 +1 -l -1 vi d p a ss e r a n d e av p a r k e r a de o c h T / R O T /R h a ve r e r a de f o r d o n l än g s väg e n L / G -2 L / G 23 04 At t ia kt ta sär sk il d för si kt ig -0 +2 -1 +1 he t när ma n ser dj ur (vi ld a T/ R 0 e l l e r ta ma) p å e l le r vi d väg e n L / G -2 2 3 0 5 A t t i a k t ta s är s k i l d f ör s i k t ig -+2 +3 -1 +1 het n är m an p a s s e r a r o s k yd d a de T /R +3 traf ik an ter L/G +l

T = a rb e t s ta g a r e L= l är a r e R = yr ke s f ör ar r åd G = a r be t s g iva r e 43 forts. tabell lO

(57)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G U p p s i k t o c h b e r e d s k a p vi d k ör n i n g i t r af i k F R E K V E N S S ÄK E R H E T E F F E K T I V I T E T S V ÅR I G H E T 2 3 0 6 A t t s k är p a up p m är k s a m h e t e n un d e r +2 +2 0 +1 m ör k e r k ör n i n g , s är s k i l t i m öt e s -T +3 T / L R +2 T / R +l s i t ua t i o n e r L / R / G +2 G +l L / G -l 23 07 At t hål la en sk är pt up pm är ks am -0 +2 -1 +1 h e t o c h b e r e d s k a p vi d b l än d n i n g T / R +l a v l åg t s t åe n d e s o l L / G -l 2 3 0 8 A t t k ör a s är s k i l t f ör s i k t i g t +l +3 +1 +3 un de r ha lk för hål la nd en be ro en de T/ G +2 p å e xe m p e l vi s l e r s p i l l , va tt e n -L / R 0 p l a n i n g , is o c h s n ö 2 3 0 9 A t t h äva e n s l a d d m a n h a r f åt t -3 ' +2 +l +4 m e d s i n g e l l a s t b i l e l l e r b us s 2 3 1 0 A t t h äva e n s l a d d m a n h a r r åk a t -2 +2 + l +4 ut f ör m e d e n f o r d o n s k o m b i n a -T / L + 5 t i o n R / G + 3 2 3 1 1 A t t k ör a m e d s k är p t b e r e d s k a p 0 +2 -l -1 vi d p a s s e r a n d e a v väg a r b e t e n T / R 0 L / G -2

T = a r b e t s t a g a r e L = l är a r e R = yr k e s f ör a r r åd G = a r b e t s g i va r e 44 forts._{tabell lO}

(58)

VTI RAPPORT 192 K ÖR NI N G K ör n in g vi d b es vär l i g a k l i m a t f ör -hål l a n d e n F RE K V E N S S ÄK E R H E T E F F E K TI V I T E T S V ÅR I G H E T 24 01 At t hål la ext ra nogg ra nn up p-+l _ -2 +1 -3 si kt på te rm om eter oc h kyl ar -T/ R +2 T/ R -l T/R +2 Vät sk a un de r va rm a daga r . L/ G +1 L/G -3 L/ G 0 24 02 At t läg ga på snök ed jo r el ler -3 0 +1 +l a n nat s l i r s k yd d vi d s n ö-oc h T / R +l i s f ör h ål l a nd e n L / G 0 2 4 03 A t t k o n tr o l l e r a f r ys s k yd d 1 +1 +l +2 -3 k yl a r e oc h f yl l a p å f r o s t -T / R +2 T / R +l s k yd d s m e de l i k yl a re o c h s p o l ar * L / G 0 L / G -l V ät s k e be h ål l a r e vi d s t a r k k yl a 2 4 0 4 H a k un s k a p o m V i l k a e ff e k t e r +l +2 +l 0 p å f o r d o n et s o m k o n d e ns -o c h T / R +2 f r ys ri s k e r n a k a n m e d f ör a vi d L / G 0 l åg a t e m p e ra t ur e r ' 2 4 0 5 At t b e h är s k a f o r d o n e t i s t a r k -1 +1 -2 0 s i d o vi n d o ch s är s k i l t k o mp e n -T / R -l se ra för kr af ti ga Vi nd st öt ar L/ G -3 e f t e r t i l l f äl l i g a l äp a r t i er T = a r b e t s t a g a r e L = lär ar e R = yr k e s f ör a r g åd G = ar be ts gi va re 45 forts. tabell 10

ör

ar

råd

G =a r b e t s g i va r e 46 forts. tabell lO

(60)

VTI RAPPORT 192 K ÖR NI N G S är s k i l d a m a n övr e r F R E K V E N S S ÄK E R H E T E F F EK T I V I T E T S V ÅR IG H E T 2 6 0 7 At t V äl j a p l at s f ör p a r ke r i n g -1 +2 -l -1 un d e r m ör k e r 26 08 At t pa rk er a på en pa rk er in gs -+l 0 -l 0 p l a t s el l e r t e r m in a l så a t t f o r don e t ut g ör mi n s t a h i n d er e l l e r s t ör n i n g 2 6 0 9 A t t p a r k e ra i m o t l ut -1 +1 -l -l

T/

R

0 T/

G

L/

G

-2

L/

R

2 6 1 0 A t t p a r k e r a i me d l ut -1 + 1 -l -2 T / R 0 L / G -2 T = a r b e t s t aga r e L = l ära r e R = yr k esf ör a r r åd G = a r b e t sg i va r e 47 forts. tabell lO

L/

G

-2

+ 2 2 703 A t t s t a n n a vi d f ör h ög m ot o r -t e m p e r a t ur T / R -l L/ G -3 + 1 2 704 A t t s t yr a e t t f o r d o n m e d p un k t e * r a t f r a m h j ul

T/

R

-3

L / G -4 +1 T/ R L/ G +3 T / R L/ G + 4 + 1 2 7 0 5 At t st yr a fo rd on et me d helt e l l e r d el vi s b o r t f a l l a v s t yr -s e r vo +2 T / R L / G + 1

T/

R

L/

G

+3 2 7 0 6 A t t l uf t a b r än s l e s ys te m e t e f t e r b r än s l e s t o p p i e n d i e s e l m o t o r

T/

R

-2

L/

G

-4

+1 T ar b e t s t a g a r e L = l är a re R =

yr

ke

sf

ör

ar

råd

G = a rb e t s g i va r e

(62)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G Of ör ut se dda hän de ls er unde r kör ni ng FR EK VE NS SÄK ER HE T EF FE KT IV IT ET SV ÅR IGHE T 2 7 1 0 A t t k la r a a v e n m o t or b r a n d -4 + 1 + 1 + 2

T/

R

+2

I / G + l 2 7 1 1 A t t kl a r a a v e n k ar o s s e r i -4 + 3 + 1 + 4 b r a n d (b us s) T fL / R +3 G 0 2 7 12 A t t k l a r a a v b r a n d i e n l a s t -4 + 1 + 1 +3 b e s t åe n d e a v n o r m a l t b r än n b a r t m a t e r i a l (t rä, p a p p e r o dyl ) 2 7 13 A t t vi d t a s k yd d s -o c h s l äc k --4 +2 +1 +4 n i n g s åt g är d e r vi d b r a n d i e n la st be st åe nd e av exp lo si vt och f a r l ig t g o d s 27 20 A t t ta h a nd o m s k a d a d e p er s o n e r -4 . O -2 +4 vi d e n t r a f i k o l yc k a 2 7 2 1 A t t va r na o c h väg l e d a a n d r a -3 +2 -l 0 t r a fi k a n t e r vi d en t r a f i k o l yc k a ' T / R +l ' L / G -l T = arb e t s tag a r e L =l är a re R2 yr ke s f ör arr åd G = a r b e t sg i va r e 49 forts. tabell lO

(63)

VTI RAPPORT 192 K ÖR N I N G O f ör ut s e d d a h än d e l s e r un d e r k ör n i n g F R E K V E N S S ÄK E R H E T E F F E K T I V I T E T S V ÅR I G H E T 2 7 2 2 A t t a nt e c k n a n a m n o c h d a t a -2 -3 0 -l k r i n g h än d e l s e f ör l o p p e t vi d T / R 0 e n t r a f i k o l yc k a L / G -l T = a r b e t s t a g a r e L = l är a r e R = yr k e s f ör a r r åd G = a r b e t s g i va r e