Automation inom lager -Sociala aspekter och drivkrafter

Automation inom lager

-Sociala aspekter och drivkrafter

Automation within warehousing and

storage

-Social aspects and driving forces

Johan Alander

Tony Åsberg

Företagsekonomi med inriktning Transport Management Kandidatuppsats, 15 hp

VT 2020

Sammanfattning

De två senaste århundradena har kantats av återkommande oroligheter kring huruvida

automation och ny teknologi kommer att eliminera arbetstillfällen för samhällets medelklass. Ämnet automation tillhör idag en av de stora diskussionerna inom logistikbranschen, och inte minst inom lager, där detta beror delvis på en stark tillväxt inom e-handel och

tredjepartslogistik. Denna studie undersöker automation inom lager och vilken inverkan det har på arbetstillfällen, arbetsmiljö samt vad som är den främsta drivfaktorn till automation inom lager. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med olika aktörer som helt eller delvis arbetar med automation, eller har implementerat automation i sin verksamhet i någon omfattning. Studiens resultat visar att automation har potential att eliminera i princip samtliga arbetstillfällen inom lager som involverar godsförflyttning och de två begränsande faktorerna är teknologi och kostnad. Nya arbetstillfällen som skapas i anslutning till automation är teknikcentrerade och kräver högre kompetens än för de arbetstillfällen som minskas.

Arbetsmiljö i automatiserade lager är en fråga som tas på allvar redan i planeringsfasen då det ska automatiseras, och stort fokus läggs på ergonomi för att maximera produktiviteten hos arbetstagare. Studien har visat att automation och olika automationslösningar förbättrar både arbetsmiljö och ergonomi utifrån en rad olika faktorer. Den främsta drivfaktorn bakom automationsinvesteringar är kostnadsbesparingar i olika former, t.ex. ökad produktivitet och minskad personalkostnad. Andra faktorer som driver automation är trygghet i form av lägre personalfrånvaro, kortare ledtider och högre servicegrad, samt optimering av hela

försörjningskedjor.De tjänster som erbjuds av logistikpartner och logistikkonsulter kan också ses som en indirekt drivfaktor, då detta kan underlätta finansiering av automationslösningar och samtidigt leda till välgrundade beslut om huruvida en automationslösning är lönsam eller inte. Många företag saknar kunskap för att fatta sådana beslut på egen hand.

Abstract

The past two centuries have been characterized by recurring worries whether or not

automation and new technology will eliminate job opportunities for society's middle class. Automation as a topic is today a major part of the discussions within the logistics industry, not least the warehousing and storage industry, which can be partly explained by the powerful growth within e-commerce and third party logistics. This thesis examines automation within warehousing and storage, and its impact on job opportunities, working environment and the primary driving force behind automation. This has been done through qualitative interviews with various persons who are working fully or partially with

automation or have implemented automation in their operations to some extent. The results of this thesis show that automation has the potential to eliminate basically every job related to the movement of goods and the two limiting factors are technology and cost. New jobs created in conjunction with automation are technology-centric and require higher skills than for the jobs that are being reduced. Working environment is an issue that is taken seriously already in the planning phase of the automation process, and a major focus is placed on ergonomics to maximize the productivity of the employees. The thesis has shown that automation and various automation solutions improved both working environment and ergonomics based on a variety of factors. The main driving force behind automation investment is cost savings in various forms, e.g. increased productivity and reduced labor costs. Other forces that drives automation are lower employee absenteeism, shorter lead time and higher service levels as well as optimization of entire supply chains. The services

provided by logistics partners and logistics consultants can also be seen as an indirect driving force, as this can facilitate financing of automation solutions and at the same time lead to informed decisions about whether an automation solution is profitable or not. Many companies and organizations lack the knowledge to make such decisions on their own.

Tack!

Vi vill främst tacka vår handledare Benedikte Borgström för värdefull handledning och lärorika diskussioner under uppsatsens gång.

Vi vill även tacka våra studiekamrater som kommit med intressanta synpunkter och invändningar, vilket har hjälpt oss framåt i skrivprocessen.

Sist av allt vill vi tacka de intervjupersoner som trots svåra omständigheter med covid 19 pandemin ställt upp med sin tid och kunskap, vilket gett oss värdefull information och

insikter till studien.

Johan Alander Tony Åsberg

Innehållsförteckning

2.5.2 Vetenskapliga artiklar & sökord ...21

2.6 Etik ... 22

2.7 Reliabilitet och validitet ... 24

3. Teoretisk referensram... 26

3.1 Automationens påverkan på arbetstillfällen ... 26

3.2 Arbetsmiljö ... 29

3.3 Drivfaktorer bakom investeringsbeslut gällande automation... 31

4. Empiri... 32

4.1 Automations påverkan på arbetstillfällen ... 33

4.1.1 Logistikpartner ...33 4.1.2 Återförsäljare ...34 4.1.3 Tillverkare ...35 4.1.4 TPL-chef ...37 4.2 Arbetsmiljö ... 38 4.2.1 Logistikpartner ...38 4.2.2 Återförsäljare ...39 4.2.3 Tillverkare ...39 4.2.4 TPL-chef ...40

4.3.1 Logistikpartner ...41

4.3.2 Återförsäljare ...42

4.3.3 Tillverkare ...43

4.3.4 TPL-chef ...44

5. Analys ... 45

5.1 Automations påverkan på arbetstillfällen ... 45

5.2 Arbetsmiljö ... 49

5.3 Drivfaktorer bakom investeringsbeslut gällande automation... 52

6. Slutsats ... 55

7. Förslag till vidare forskning ... 57

Litteraturförteckning ... 58

1. Inledning

Studiens inledande avsnitt har för avsikt att ge läsaren en överskådlig bild av begrepp såsom automation och automationslösningar, och presentera dess bakgrund och utveckling de senaste fem åren. Med utgångspunkt i bakgrunden kommer därefter studiens

problematisering att presenteras som vidare övergår till studiens syfte och dess frågeställningar.

1.2 Bakgrund

De två senaste århundradena har präglats av återkommande varningar kring att automation och ny teknologi kommer att utradera många arbetstillfällen för samhällets medelklass (Autor, 2015). Enligt Autor (2015) är ett av det mest välkända exemplet den s.k. Luddite-rörelsen under början av 1800-talet, då engelska textilhantverkare protesterade mot en automatisering av textilproduktionen genom att försöka förstöra maskiner och utrustning.

I februari 1961 publicerades en artikel i den amerikanska tidningen TIME magazine med rubriken “The Automation Jobless” som menade att antalet arbetstillfällen som går förlorade till automationen är endast en del av problemet. Experter var mer oroliga över att

automationen skulle förhindra ekonomin från att skapa tillräckligt med nya arbetstillfällen mer generellt. En genomgående trend i många industrier var att göra (producera) mer med mindre (arbetskraft). Samma artikel menade samtidigt på att denna förlust i arbetstillfällen p.g.a. automation kompenserades av fler anställningar inom tjänstesektorn och

“kontorsarbeten”, även om det sistnämnda också hotades av att bli eliminerad av just den rådande automationen. Tidigare hade nya industrier och företag anställt betydligt fler

personer i förhållande till antalet personer de gjort arbetslösa p.g.a. att de konkurrerat ut deras arbetsgivare. Men så var alltså inte fallet 1961 vad gällde dåtidens nya industrier. Nya

industrier och företag på den tiden hade jämförelsevis få jobbmöjligheter för de personer med begränsad erfarenhet och/eller utbildning, d.v.s. de vars arbeten påverkades av automation. (Autor, 2015)

Automation är på frammarsch idag, mycket tack vare de teknologiska framsteg som görs inom t.ex. robotlösningar och AI, vilket tillåter att automation inte längre enbart är begränsat till enklare/monotona uppgifter utan kan även börja tillämpas på mer avancerade uppgifter (Frank et al., 2019). En annan faktor som driver på automationen är den växande e-handeln som innebär hantering av större volymer samt krav på effektivisering av logistik- och lagerverksamhet, som t.ex. hämtning och packning vilket främst inkluderar förflyttning av gods inom ett lager (Hultén, 2019). Företagsinvesteringar i automation är mer eller mindre ett krav för att bibehålla konkurrenskraft och därmed möjliggöra fortsatt tillväxt och lönsamhet genom besparingar på lång sikt (Gunnilstam, 2018). Under sommaren 2019 rapporterade Intelligent Logistik att det rådde högkonjunktur i logistikbranschen och att fler företag väljer att automatisera (Hultén, 2019). Samma tidning genomförde då en kartläggning av

automationsbranschen inom Norden, som är riktad mot just lager och logistik.

Kartläggningen visade att det är fem olika automationsleverantörer som dominerar på den svenska marknaden; Knapp, Swisslog, Element Logic, SSI Schäfer och TGW.

Kartläggningen visade att mellan åren 2014–2019 genomfördes närmare 100 projekt i Norden vad gäller automatisering inom lager och logistik, och år 2019 hade de fem leverantörerna tillsammans 46 pågående projekt i Norden där merparten skedde på svensk mark (Hultén, 2019).

Konsultföretaget McKinsey rapporterade 2017 att 2,1 miljoner svenska jobb, eller 46 % av samtliga arbetstillfällen i Sverige, kan automatiseras bort med teknik som redan existerar idag, och en sådan personalbesparing ligger på runt 710 miljarder SEK (Lindström, 2017). Av dessa 2,1 miljoner jobb skulle cirka 114 000 jobb inom lager och transport kunna automatiseras, vilket motsvarar ungefär 65 % av samtliga jobb inom den branschen. Ett exempel som styrker McKinseys rapport är Axfood som valde att satsa på ett gigantiskt automationslager under 2019 som förväntas påverka 1000 anställda på andra lager runtom i Sverige, då dessa riskerar att stänga till fördel för det nya automatiserade centrallagret (Andersson, 2019).

Även om automation riskerar att minska antalet arbetstillfällen ser Samhall, vars uppgift är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, automatiserade lager som en säkrare arbetsplats där risken för arbetsolyckor minskar och ergonomin förbättras, t.ex. genom färre tunga lyft (Tegelström, 2019).

1.3 Problematisering

Chefer och ledare inom logistik behöver i större utsträckning ta hänsyn till sociala aspekter vid beslutsfattande om de önskar en fortsatt tillväxt inom branschen (Murphy & Poist, 2002). Enligt Murphy & Poist (2002) ligger frågor gällande socialt ansvarstagande inom logistik efter i jämförelse med andra företagsfunktioner. Christopher (2016) diskuterar begreppet social hållbarhet, vilket innebär att företagsledare och andra med liknande befattningar bör undersöka ett besluts påverkan på sociala aspekter. De sociala aspekterna kan brytas ned i följande kategorier; mänskliga rättigheter, utbildning, arbetsmiljö, hälsa, tillgång till produkter och tjänster samt samhällspåverkan. Murphy & Poist (2002) ger fler exempel på sociala aspekter som etiskt uppförande, säker förflyttning av gods, arbetstagares hälsa och säkerhet, arbetstagares tillfredsställelse med jobb, ackommodera för handikappade, energibesparing, omvänd logistik, minskning av utsläpp m.m. Struna (2015) menar att interaktionen mellan arbetare och interaktionen mellan arbetskraft och annat kapital påverkas direkt av utformandet av arbetsytor och den omgivande arbetsmiljön, som t.ex. belysning, ergonomiska förhållanden, temperatur, öppna eller stängda utrymmen. Frågan blir då hur automation och automationslösningar inom lager och logistik påverkar de sociala aspekterna hälsa, arbetsmiljö och arbetstillfällen?

Automation riskerar att ha en omvälvande effekt på arbetstillfällen (Mokyr, Vickers & Ziebarth, 2015), inte bara på antalet arbetstillfällen i form av bortautomatiserade- och skapandet av nya (Han, Otto & Dresner, 2019), men även vad gäller kompetensprofilen för arbetsuppgifter där automation kan göra vissa moment obsolet men inte ersätta andra delar, t.ex. de som innefattar social förmåga genom mänsklig interaktion, som en säljare som försöker sälja in något eller kundservice som försöker hjälpa en kund (Frank et al., 2019). Enligt Per Tegelström (2019), som är nationell affärsutvecklare på Samhall med e-handel och logistik som sina expertområden, behövs det i flera fall manuella moment då automationen inte räcker till. Exempel kan vara val av emballagestorlek vid packning, granskning och bedömning av returnerade varor, eller andra moment som kräver ett beslut som involverar mänsklig intelligens. Automationen behöver helt enkelt kompletteras av en manuell

flexibilitet. Custodio och Machado (2019) talar samtidigt om de höga kostnader som manuell hämtning av gods medför, och hur tidskrävande detta moment är i förhållande till andra aktiviteter inom ett lager.

Det är främst förflyttningen av gods inom lagret som har automatiserats för att eliminera tidskrävande manuell förflyttning, och de lösningar som har fått ett uppsving de senaste åren i svenska lager är Autostore och skyttlar som är s.k. goods-to-man lösningar (Hultén, 2019), vilket innebär att lagerförda artiklar transporteras till lagerarbetaren för vidare hantering istället för att denne måste förflytta sig till artikelns plats inom lagret. Ett annat tekniskt hjälpmedel som kan användas inom lager är pick-by-voice, en digitaliserad plockmetod som även kan benämnas som man-to-goods, och kan vidare beskrivas som en lättare version av automationslösning. Lagerarbetaren behöver fortfarande ta sig till artikeln men här är fördelen är att denne får all information via ett headset och har således händerna fria och får samtidigt bättre uppsikt runt omkring sig då det inte längre blir nödvändigt att titta ner och läsa till sig samma information. Enligt Custodio och Machado (2019) bidrar detta ökad säkerhet för personal, minskade felplock, samt tillåter personal att bära handskar i arbetsmiljöer med lägre temperaturer.

Automation innebär också en förändring i utformningen av arbetsplatser och påverkar således den direkta arbetsmiljön för berörda medarbetare, Pham, Madhavan, Righetti, Smart & Chatila (2018) exemplifierar detta med svetsrobotar som styrs från ett separat kontrollrum. Operatören slipper utsättas för de gaser som svetsning ger upphov till, och i det långa loppet undvika de olika hälsoproblem som är associerade till svetsning. Risken för att skada sig under själva svetsmomentet elimineras helt då operatören faktiskt inte svetsar utan det är en robot som gör det. Samtidigt ändras utformningen på arbetsplatsen för att ackommodera svetsrobotarna så att de kan utnyttjas till fullo (Pham et al., 2018). Precis som automation kan ha en positiv inverkan på en arbetsplats kan den även vara negativ. Eftersom robotar är snabbare och mer noggranna än människan på vissa uppgifter blir det den mänskliga arbetskraften som många gånger begränsar automationens möjligheter. Amazon är ett bra exempel på detta, de har infört robotar i stor skala i sina lager, men det arbetar fortfarande människor där, dock med monotona uppgifter som inte riktigt går att automatisera bort. Eftersom robotarna är snabbare än människan tvingar detta de anställda till ett högt tempo med monotona uppgifter (Pham et al., 2018). Arbetsmiljön försämras och risken för

arbetsolyckor ökar då många lagerarbetare ofta arbetar under tidspress (De Koster, Stam & Balk, 2011). Cantor (2008) hävdar vidare att lagerarbetare är ofta utsatta för risk då

branschen är arbetskraftsintensiv och de förekommer hantering av stora volymer gods och annat material. En god arbetsmiljö är viktig då den påverkar arbetstagarens motivation,

produktivitet och prestation (Sharma, Dhar & Tyagi, 2016). Enligt Baker och Halim (2007) är det dock inte arbetsmiljö som primärt ligger bakom företagsinvesteringar i

automationslösningar, utan istället handlar det om att kunna ackommodera tillväxt, kostnadsbesparingar och ökad servicenivå.

1.4 Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka och få förståelse för vilken inverkan

automatisering och automationslösningar, med fokus på goods-to-man och man-to-goods, kan ha på sociala aspekter inom lager. De sociala aspekter som kommer att undersökas är hur arbetstillfällen och arbetstagares arbetsmiljö påverkas, samt vilken som är den primära drivfaktorn i beslutsprocessen vid automationsinvesteringar.

Studien kommer, med utgångspunkt i undersökningens syfte, att utgå från följande frågeställningar:

● Hur påverkas en organisations personalstyrka av en implementering av

automationslösningar som t.ex. Autostore, skyttlar (goods-to-man), och pick-by-voice (man-to-goods)?

● Hur påverkar automationslösningar och den digitala plockmetoden pick-by-voice

arbetsmiljön för personer som arbetar i lager?

● Vilken är den huvudsakliga anledningen till att företag väljer att automatisera?

1.5 Avgränsningar

De sociala aspekterna som presenterades i syftet; automationens påverkan på arbetstillfällen och arbetsmiljö kommer att studeras då de är hanterbara aspekter med hänsyn till studiens omfattning. Aspekterna är påtagliga och borde vara relativt lätt att samla in empiriskt material för, samtidigt är de även relevanta för att få en god bild av förhållandet mellan lagerarbete, automation och personal.

1.6 Disposition

Studiens disposition från och med detta stycke börjar med en begreppsförklaring över återkommande nyckelord som tas upp i studien. Därefter kommer metodkapitlet, där vi redogör för studiens metoder, vår litteraturgenomgång, vilka metoder vi har valt för datainsamling och motivering till varför metoderna har valts, urvalsprocessen för intervjuobjekten och etiska överväganden som måste göras. Det efterföljande kapitlet är teorikapitlet, vilket är ett direkt resultat av litteraturgenomgången. Här presenteras tidigare forskning som rör arbetstillfällen, arbetsmiljö och drivkrafter som är relaterat till automation inom lager. Kapitlet utgör den teoretiska referensramen som senare kommer att användas för att analysera det insamlade materialet och för att ge en djupare förståelse kring ämnet

automation. I de två avslutande kapitlen, analys och slutsats analyseras det insamlade materialet i hopp om att kunna besvara studiens frågeställningar och utifrån det dras slutsatser. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning inom ämnet automation.

1.7 Begreppsförklaring

Automatisering: “införande av steg i en process som gör att processen mer eller mindre går av sig själv” (Nationalencyklopedin, u.å.(a)). I denna studie är begreppet automation

synonymt med automatisering.

Arbetsmiljö: “förhållandena på en arbetsplats, ofta kopplad till risker för liv och hälsa som förknippats med olika arbeten” (Nationalencyklopedin, u.å.(b)). Begreppet är inte begränsat till liv och hälsa utan innefattar även tillfredsställelse med hänsyn till social och teknisk utveckling. I denna studie är arbetsmiljö begränsad till den fysiska miljön.

Produktivitet: “produktivitet, inom ekonomin produktionens effektivitet, det mäts t.ex. genom att man fastställer produktionen per arbetstimme” (Nationalencyklopedin, u.å.(c)). I denna studie avser produktivitet lagerpersonalens förmåga att uträtta mer på samma tid.

Kostnad: “kostnad, inom nationalekonomin värdet av samtliga produktionsfaktorer som krävs för att framställa en vara eller tjänst” (Nationalencyklopedin, u.å.(d)). I denna studie

är personalkostnad en kostnad som krävs för att framställa en tjänst inom ett lager, t.ex. att hämta en artikel eller dylik hantering.

2. Metod

Detta avsnitt har för avsikt att presentera en redogörelse för vilka metoder som tillämpats vid insamlingen av primär och sekundär data, kopplat till våra valda undersökningsobjekt. Vidare kommer författarna även att presentera vilka metodval som gjorts i analysavsnittet för att på ett så systematiskt och transparent sätt som möjligt analysera den insamlade datan.

Avslutningsvis kommer metodavsnittet att behandla begrepp såsom urval, intervjuobjekt, etiska frågeställningar samt validitet och reliabilitet.

2.1 Litteraturgenomgång

En litteraturgenomgång görs för att ge en orientering kring vad som redan existerar inom ämnet automation för att på så sätt inte riskera att “uppfinna hjulet på nytt”. Övriga

anledningar till att göra en litteraturgenomgång (Bell, Bryman & Harley, 2019) och som vi också varit tvungna att förhålla oss till är följande:

1. Kan leda till inkludering av fler variabler inom valt forskningsämne. 2. Är forskningsfynden inkonsistenta inom ämnet?

3. Underlättar tolkningen av dina fynd. 4. För att det förväntas.

Den metod som använts i den här studien vid litteraturgenomgången är en narrativ

litteraturgenomgång. Den narrativa varianten har ett begränsat fokus och är omfattande samt att kriterierna för om litteratur ska inkluderas eller ej är mindre stringenta. Den narrativa genomgången används för att skapa en överblick över vad befintlig litteratur säger om ämnet som ska studeras. Detta gör att narrativ litteraturgenomgång är lämplig för kvalitativa studier (Bell, Bryman & Harley, 2019).

Vid litteratursökning i olika databaser är det viktigt att identifiera nyckelord som kan leda fram till relevant litteratur. Här gäller det att exempelvis vara uppmärksam på förändringar i språk som används för att beskriva ett ämne, och olika synonymer till valt ämne (Bell, Bryman & Harley, 2019), vilket visade sig vara aktuellt vid användandet av olika sökordskombinationer, se avsnitt 2.5.2 Vetenskapliga artiklar & sökord.

2.2 Val av intervjuobjekt

Ahrne och Svensson (2015) skriver om ett s.k. tvåstegsurval som går att använda vid en samhällsvetenskaplig frågeställning. En sådan frågeställning handlar i många fall om förhållanden som har med olika organisationer att göra, t.ex. relationer mellan kunder och anställda, frågor om ledning och makt i företag, eller arbetsförhållanden. Enligt Ahrne och Svensson (2015) bör en studie likt denna börja med urval av organisationer, då detta anses lättare än att börja med ett urval av enskilda personer. Anledningen till detta tillvägagångssätt är att man ofta vet mer om organisationerna som är av intresse redan från början.

I denna studie valde vi att vända oss till organisationer som vi kände till sedan tidigare och som förhoppningsvis hade god insyn och kunskap inom studiens område. Studien innefattar följande intervjuobjekt:

• en tillverkare och leverantör av automationslösningar • en återförsäljare av automationslösningar

• en logistikpartner med fokus på automation, produktivitet, bemanning, ekonomi och integrering

• en större aktör inom svensk tredjepartslogistik

När forskaren eller forskarna gjort ett urval av organisationer och fått tillstånd att ha med dem i sin studie, vilket är långt ifrån självklart, blir nästa steg att välja ut lämpliga individer som representerar företaget, alternativt har någon form av insyn i den valda organisationen, och genomföra intervjuer med dessa (Ahrne & Svensson, 2015). Samtliga organisationer accepterade att medverka i studien efter att de fick ta del av studiens frågeställningar och tillhörande intervjufrågor. Vad gäller tillverkaren av automationslösningar hänvisades vi till en annan individ än den vi initialt kontaktade, vilket var positivt då denne hade mer kunskap

inom studiens område. Inom övriga organisationer accepterade den första kontaktpersonen att medverka i studien vilket var vår förhoppning på förhand. Vi var även i kontakt med en e-handlare som har implementerat en goods-to-man lösning med förhoppningen att få besöka och eventuellt observera en lagerarbetare som arbetar i anslutning till en automationslösning. Under rådande omständigheter med covid 19 pandemin fick vi beskedet att detta inte var möjligt men att vi gärna fick höra av oss i framtiden.

2.3 Kvalitativ metod

I den här studien har insamling och analys av data genomförts med kvalitativa metoder för att på ett så bra sätt som möjligt reflektera organisationernas och intervjuobjektens tankar, erfarenheter och upplevelser. Bell och Waters (2016) menar att kvalitativa metoder är lämpliga i just studier som försöker att tolka och förstå en verklighet, något som vår studie stämmer överens med då vi vill tolka och förstå de känslor och uppfattningar som vi tagit del av genom intervjuer. Bell, Bryman och Harley (2019) instämmer och skriver vidare att kvalitativa studier är tolkande i sin natur och mycket av tonvikten ligger på hur individer uppfattar och tolkar den sociala verkligheten runt omkring dem.

Studiens forskningsprocess har bestått av följande nedanstående steg, vilka Bryman och Bell (2005) hävdar ingår i en kvalitativ undersökning eller forskningsprocess:

1. Studiens syfte och frågeställningar (problemformulering)

2. Studiens valda intervjuobjekt och undersökningspersoner

3. Insamling av relevant data, d.v.s. studiens empiri

4. Tolkning av data (tematisk analys)

5. Snävare specifikation av problemformuleringen? 6. Rapport om resultat och slutsatser

Enligt Bryman och Bell (2005) finns det i huvudsak två viktiga aspekter i kvalitativa

undersökningar; kopplingen mellan teori och data (empiri) samt kopplingen mellan begrepp och data.

2.4 Datainsamling

I det här avsnittet beskrivs vårt val av insamlad primärdata och de metoder som använts vid datainsamlingen. Primärdata är data som produceras under en studies gång (Bell, Bryman & Harley, 2019) medan sekundärdata är tillgänglig data sedan tidigare, vilket inte har använts i denna studie. Beroende på vilken av dessa som samlas in menar Ahrne och Svensson (2015) att det tydliggör de aktiva val som uppsatsskribenter och forskare har fattat för att skapa det empiriska material som kan hjälpa till att finna svar på de frågor som har formulerats i studiens syfte.

2.4.1 Primärdata

Primärdata i denna studie har samlats in genom olika former av intervjuer med personer inom logistikbranschen som är intressanta för studiens syfte och dess tillhörande frågeställningar. Intervjupersonerna kommer att redogöras och presenteras senare i detta kapitel. Primärdata i denna studie kan ses som respondenters kunskap och erfarenhet kring automationslösningars påverkan på sociala aspekter inom lager samt automationens drivfaktorer. Primärdatan har vidare brutits ned och bearbetats för att generera relevant information för att besvara studiens syfte.

2.4.2 Intervjuer

I det här arbetet har datainsamlingen skett via kvalitativa intervjuer över telefon och

videosamtal. Anledningen till detta är att när detta arbete skrevs härjade en pandemi, covid-19, vilket kraftigt begränsade personers vilja att ställa upp på ansikte-mot-ansikte intervjuer. Intervjupersonerna fick själva föreslå lämplig intervjuform och tidpunkt för tillfället. Tre av intervjupersonerna önskade intervju över telefon medan en accepterade intervju över

videosamtal, och intervjuerna varade mellan 40–60 minuter vardera. Varje intervjuperson fick anpassade frågor efter dennes yrkesroll, affärsområde och typ av organisation. Intervjufrågor till varje enskild intervjuperson återfinns i bilaga 1.

Intervjuer har både för- och nackdelar (Bell & Waters, 2016), vilka är viktiga att känna till innan valet görs att använda intervjuer för datainsamling. Den stora fördelen med intervjun är

flexibiliteten som metoden erbjuder (Bell & Waters, 2016) & (Bell, Bryman & Harley, 2019). Genom att diskutera med intervjuobjektet erbjuds möjlighet till interaktion för att exempelvis följa upp idéer. Dessa möjligheter i sin tur leder till att det går att utveckla svaren från

intervjuer betydligt mer än t.ex. genom enkäter. Intervjuer har dock även nackdelar. Tidsaspekten är en nackdel då intervjuer tar mycket tid i anspråk att genomföra. Analys av intervjusvaren riskerar även att bli svårare p.g.a. de längre svaren, som även riskerar att ge upphov till fler frågor än t.ex. korta svar från enkäter.

Inom kvalitativ forskning är det främst två intervjutyper som förekommer, den ostrukturerade intervjun och den semistrukturerade intervjun (Bell, Bryman & Harley, 2019). I den här studien användes den semistrukturerade intervjun.

Den semistrukturerade intervjun innebär att intervjuaren redan på förhand har färdiga frågor denne önskar ställa intervjuobjektet. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att de är tänkt att leda till kunskap och förståelse, men risken finns också att djupet i svaret går förlorat vilket i sin tur försvårar någon djupare analys. I den semistrukturerade intervjun kan

intervjuaren ställa följdfrågor till intervjuobjektet beroende på vad denna svarar under intervjun (Bell & Waters, 2016).

Under själva intervjuförfarandet finns det några regler som alltid ska följas, inga ledande frågor, inga outtalade förutsättningar, en fråga i taget och inga värderande frågor. Följden på frågorna är också viktiga för att etablera bra kontakt med intervjuobjektet, vilket är viktigt då intervjuobjektets svar har en avgörande roll för studien (Bell & Waters, 2016).

2.4.3 Telefonintervjuer

Telefonintervjuer är en variant av intervju där intervjuaren och intervjupersonen inte träffas fysiskt, d.v.s. ansikte-mot-ansikte. Fördelar med telefonintervjuer gentemot intervjuer som sker ansikte-mot-ansikte är bl.a. kostnadsaspekten i form av tid och pengar för att ta sig till intervjuplatsen. Andra fördelar är t.ex. om ett intervjuobjekt är svårt att nå eller om

intervjuobjektets säkerhet är en faktor för att kunna genomföra intervjun. En telefonintervju kan även vara en bättre intervjuform för att ställa känsliga frågor. Då intervjuaren inte är fysiskt närvarande kan detta leda till en känsla av anonymitet och att intervjuobjektet kanske inte känner lika stor oro för att besvara känsliga frågor. Nackdelar med telefonintervjuer är

t.ex. avsaknad eller låg tillgänglighet av telefonilösningar. Längre intervjuer över telefon är också en nackdel, då intervjuobjektet kan självmant avsluta samtalet genom att bara lägga på, vilket kan vara ett problem inom kvalitativ intervju då de ofta är tidskrävande. Eftersom intervjuaren inte ser intervjuobjektet kan denne inte läsa av kroppsspråk, vilket stänger en möjlighet till att kunna utveckla svaren från frågorna vidare. Inspelning av intervjuer över telefon är också något som måste beaktas och lämplig utrustning kanske krävs för en bra inspelning. En sak som alltid borde finnas i åtanke vid telefonintervjuer är att det finns en risk att själva telefonuppkopplingen kan vara dålig, vilket påverkar kvaliteten på samtalet. (Bell, Bryman & Harley, 2019)

2.4.4 Videosamtal

Teknologin idag har möjliggjort videosamtal över nätet, vilket är som en telefonintervju men ger möjlighet till interaktion genom ansikte-mot-ansikte. En fördel med videosamtal är att det går att läsa av kroppsspråk och ansiktsuttryck, vilket gör att det påminner mer om en vanlig fysisk intervju. Videosamtal underlättar även eventuell ombokning av intervjun då den geografiska platsen för intervjun spelar mindre roll. Eftersom den geografiska platsens betydelse för intervjun minskar finns det även tids- och kostnadsbesparingar i att inte behöva ta sig till och från platsen där intervjun ska ske. Bekvämligheten med videosamtal kan även öka benägenheten för folk att ställa upp på intervjuer. Säkerhetsfrågan underlättas också då inget fysiskt möte behöver äga rum mellan parterna. Videosamtal har dock även nackdelar; det krävs en god internetuppkoppling för ett bra videosamtal och det är inte givet att alla har kunskapen att tillgodogöra sig programvaror för videosamtal. Fluktuationer av ljud- och bildkvalitet samt avbrott under ett videosamtal kan störa intervjuflödet och även leda till sämre inspelning av intervjun i sig, vilket senare också kan försvåra transkriberingen av intervjun (Bell, Bryman & Harley, 2019).

2.4.5 Analys

Kvalitativa studier tenderar att generera stora mängder ostrukturerad data (Bell, Bryman & Harley, 2019) eftersom datatypen i studierna oftast består av mycket ord och språk från fältanteckningar, intervjuer och olika dokument. Kvalitativ data kan vara mycket rik i sitt innehåll men samtidigt också svårtolkad. Ett problem med att analysera kvalitativ data är att

det finns väldigt få etablerade metoder för analys av kvalitativ data. I den här studien kommer tematisk analys att tillämpas, först vid bearbetning av empirin och sedan för empirin

gentemot teorin.

Tematisk analys innebär att leta efter olika teman i sitt material (Bell, Bryman & Harley, 2019). Exempel som vi kommer att titta efter för att fastställa teman är:

● upprepningar - återkommande ämnen

● inhemsk typologi - lokala uttryck som är obekanta eller används på ett obekant sätt

● metaforer och analogier - hur deltagare i en studie uttrycker sina tankar i

metaforer och analogier

● likheter och olikheter - hur diskuterar intervjuobjekt samma ämnen

Fördelen med metoden är att den är flexibel och möjliggör analys av ett brett spektrum av kvalitativ data. Nackdelen är att det finns inga förutbestämda procedurer över hur en tematisk analys ska genomföras.

2.5 Urval

Bryman och Bell (2005) skriver att den brist på klarhet eller transparens som ibland är typisk för kvalitativa undersökningar blir särskilt tydlig när det kommer till urval. Ibland kan det vara i princip omöjligt att från metodavsnittet i en studie utläsa hur intervjupersoner har valts ut eller hur många intervjuer som faktiskt har genomförts. I många fall är kvalitativa forskare tydliga om de gjort sitt urval p.g.a. bekvämlighet eller rena tillfälligheter, men ibland får läsaren helt enkelt gissa sig till hur urvalet gått till. Urval som gjorts p.g.a. bekvämlighet kan bero på att olika restriktioner ställts upp, t.ex. att undersökningsobjektet eller organisationen kräver att få välja ut deltagare och intervjupersoner, istället för att låta forskaren välja själv (Bell & Bryman, 2005). Som nämndes tidigare blev detta fallet med tillverkaren av

automationslösningar då de valde intervjuperson som skulle medverka istället för att vi själva fick välja. Det var i sin tur positivt för studien då denne hade god kunskap inom området.

Nedan följer en presentation av de intervjupersoner som deltagit i studien samt en motivering hur urvalet skett. Detta har skett med en förhoppning att skapa klarhet och transparens åt läsaren.

2.5.1 Intervjupersoner

I det här avsnittet presenteras studiens valda intervjupersoner samt en beskrivning varför de är relevanta för denna studie utifrån dess syfte och frågeställningar.

Intervjuperson 1 är vice VD för ett företag som ser sig själva som en logistikpartner och erbjuder olika tjänster och lösningar inom logistik, däribland hjälper de kunder att välja lämpliga automationslösningar för lager. Personen arbetar själv aktivt med

automationsprojekt ute hos kunder och har därför praktisk erfarenhet av implementering av automationslösningar och det runtom som hör till, varvid vi anser personen vara lämplig för intervju. Företaget som intervjuperson 1 arbetar för erbjuder också uthyrning av personal och bemanning, vilket vidare gör dennes insikter värdefulla för studiens empiriska material. Personen har en bakgrund som ekonom och har arbetat i logistikbranschen under 20 års tid.

Intervjuperson 2 är anställd hos en återförsäljare och arbetar idag inom sälj,

processutveckling och systemintegration mot kund, och erbjuder Autostore som är en specifik typ av goods-to-man lösning för e-handelskunder. Intervjupersonen medverkar dessutom vid implementeringen av automationslösningar ute hos kund, och samverkar i många fall med skyddsombud och fackliga representanter från företagskunden. Personen har, precis som intervjuperson 1, praktisk erfarenhet av implementering av automationslösningar och det runtom som hör till, varvid vi anser personen vara lämplig för intervju.

Intervjuperson 3 har en bakgrund inom utländsk oljeindustri men hamnade inom

automationsbranschen då denne kom till Sverige. Personens väg in till automationsbranschen började med ett projekt för att automatisera ett större lager hos en svensk dagligvaruhandlare där denne vid tidpunkten var anställd, och där personen antog rollen som mellanhand mellan automationsleverantören och dagligvaruhandlaren. Personen arbetar för en stor tillverkare och leverantör av bl.a. skyttellösningar och lagerautomater som kan anpassas efter kundens behov, och är idag geografiskt serviceansvarig i tre länder för de hel- och semiautomatserade

lagerlösningarna som tillverkaren erbjuder. Idag arbetar personen med projekt ute hos kunder och har också mycket stor teknisk kompetens kring olika automationslösningar, varvid vi ansåg att personen kunde bidra med värdefulla insikter, speciellt kring den tekniska aspekten inom automation om vilka arbetsuppgifter som faktiskt går att automatisera bort, d.v.s. inverkan på arbetstillfällen men också teknisk utformning för att ta hänsyn till sociala aspekter.

Intervjuperson 4 är ansvarig chef på ett TPL-lager som implementerat en pick-by-voice lösning, och företaget är ett av de största inom branschen för just tredjepartslogistik i Sverige. Personens erfarenheter kring varför valet föll på just pick-by-voice och skillnader från hur det var innan implementering av pick-by-voice motiverar till varför personen anses vara lämplig som intervjuperson. Personen är vidare både personal- och investeringsansvarig på sin terminal vilket gör dennes insikter och erfarenheter kring sociala aspekter värdefulla.

Slutligen har personen både erfarenhet av personal i egen regi men även inhyrd personal från olika bemanningsföretag.

Vidare i studien kommer intervjupersonerna att benämnas som logistikpartner, återförsäljare, tillverkare, och TPL-chef respektive.

2.5.2 Vetenskapliga artiklar & sökord

Som tidigare nämnts görs en litteraturgenomgång bl.a. för att orientera sig kring ämnet studien avser och för att se vart det aktuella forskningsläget är för tillfället. Vi genomförde en litteraturgenomgång för att se vilken inverkan automation har haft på arbetstillfällen,

arbetsmiljö inom lager och vilka drivkrafter som ligger bakom investeringar inom

automation. En initial sökning gjordes först med relevanta ord vilket genererade ett visst antal artiklar, och efter att ha skummat igenom några av dessa artiklar förfinades sökningen

ytterligare med nya sökord och blandade kombinationer av sökord. Sökmotorerna som används för vetenskapliga artiklar var Libsearch, som är söktjänsten för biblioteket vid Malmö universitet, och Google Scholar. Tabell 1 nedan visar de sökord som användes.

workplace safety automation automation employment

automation automation history

working environment automation automation and unemployment

working condition automation warehouse safety

automated warehouse automation logistics

social aspects of automation robots jobs

automation driving forces automation investment distribution center

Tabell 1: Sökordskombinationer som användes vid litteratursökningen

Automation som sökord visade sig vara mycket starkt sammankopplat till dess påverkan på arbetstillfällen. Trots flera olika sökordskombinationer med ordet automation blev

sökresultaten snarlika, nämligen automationens påverkan på arbetstillfällen. Automationens påverkan på arbetsmiljö var svårare att få fram något på och sökordskombinationer

involverande working environment automation, working condition automation, social aspects automation och gav få intressanta artiklar. Däremot gav ordet safety tillsammans med

warehouse fler relevanta artiklar, precis som sökordskombinationen workplace safety automation, vilket indikerar att säkerhet inom lager är förknippat med arbetsmiljö. Det var svårare att söka efter litteratur som berörde drivfaktorer bakom automation, och att bara söka på automation driving forces gav ett dåligt utfall. Drivfaktorer för automation visade sig vara förknippat med investeringar inom lagerområdet, och sökning på automation investment distribution centre ledde vidare till relevanta artiklar. Ordningen av sökorden i tabell 1 är slumpmässig och illustrerar endast de olika sökordskombinationer vi använde oss av.

2.6 Etik

Enligt Bryman och Bell (2005) får man inte nonchalera de etiska ställningstaganden som ingår i en samhällsvetenskaplig undersökning, då det är viktigt att veta hur de individer som

studeras ska behandlas. Det är även viktigt att ha en förståelse för om det kan förekomma aktiviteter som författaren inte bör engagera sig i tillsammans med de personer som studeras. Bryman och Bell (2005) diskuterar fyra viktiga punkter vad gäller just etiska frågeställningar, varav vi har bedömt två av dessa vara aktuella för denna studie, nämligen informations- och samtyckeskravet, och falska förespeglingar, d.v.s. att intervjuobjektet luras. (Bryman & Bell, 2005).

Bryman och Bell (2005) skriver att frågan om samtycke och godkännande att delta i en undersökning eller studie är ur flera aspekter det mest diskuterade området när det gäller etiken inom samhällsvetenskapen. Principen bakom samtycke och godkännande handlar om att deltagare vid en undersökning ska få så mycket information som möjligt för att därmed kunna ge sitt samtycke till eller neka till att medverka i en undersökning. Det är svårt i praktiken att presentera all den information som krävs för att en deltagare ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att acceptera eller avstå från att bli intervjuad. Deltagare i en

undersökning ska också i början av en intervju få reda på om någon form av

inspelningsutrustning kommer att användas. Bryman och Bell (2005) skriver att förmodligen görs mindre överträdelser i merparten av alla samhällsvetenskapliga undersökningar. Ett exempel kan vara att författaren eller författarna medvetet säger att intervjun kommer att ta kortare tid än vad som är fallet, för att inte intervjuobjektet ska avstå från att delta.

Fortsättningsvis så beskriver författarna i många fall inte heller alla detaljer om undersökningen, då detta kan påverka hur deltagarna väljer att besvara olika frågor exempelvis. (Bryman & Bell, 2005).

Den andra punkten som är relevant för denna studie gällande etiska frågeställningar handlar om falska förespeglingar, d.v.s. att avsiktligt föra undersökningspersoner bakom ljuset eller att utgå från falska förespeglingar för att beskriva sin undersökning som något annat än vad den är. Tidigare nämndes att intervjuobjekt ska få information ifall någon form av

inspelningsutrustning används i samband med en intervju. Om forskaren eller författaren anser att denna vetskap kan påverka respondenternas beteende eller svar, kan de få vetskap om detta i slutet av intervjun. I sådana situationer ska intervjupersonerna få möjligheten att se eller lyssna på de delar av intervjun som de önskar, men även kunna be om att delar av

inspelningen ska raderas och förstöras. Falska förespeglingar är inte att rekommendera och de kan dessutom påverka allmänhetens bild av företagsekonomisk forskning negativt, ifall den allmänna uppfattningen är att respondenter ständigt luras i samband med undersökningar.

Detta kan bidra till att det i framtiden blir svårt att få personer att samarbeta, vilket i sin tur försvårar insamlingen av primärdata. (Bryman & Bell, 2005)

Det är alltså viktigt att undersökningsdeltagare är medvetna om både forskarens roll, men även vad dennes undersökning går ut på. Etiska regler är med andra ord viktiga för att ge författare och forskare vägledning när det gäller att undvika olämpliga tillvägagångssätt. (Bryman & Bell, 2005)

I denna undersökning har vi tagit hänsyn till det som nämnts ovan vad gäller etiska frågeställningar och har även säkerställt att intervjuobjekten har en god förståelse om vad undersökningen handlar om, vad syftet med undersökningen är, samt vilka intressen som författarna har i studien. Deltagare i denna undersökning har också gjorts till känna att de kunnat avbryta sin delaktighet i undersökningen närhelst de önskat, men även vad som

kommer att hända med den information de lämnat. Intervjuobjekten i denna undersökning har också själva fått bestämma huruvida de önskar att förbli anonyma eller inte och detta har respekterats genomgående under studiens gång. Enstaka intervjupersoner har också önskat att få en kopia av studien i sin färdiga form, vilket självfallet har accepterats av

uppsatsskribenterna.

2.7 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet, eller tillförlitlighet, handlar om huruvida resultaten från en undersökning blir densamma ifall undersökningen genomförs på nytt av samma eller annan forskare, och om resultaten påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga villkor. Enligt Bryman och Bell (2005) så används begreppet reliabilitet i samband med frågan om de mått som utvecklats inom företagsekonomi är konsistenta eller konsekventa. Reliabiliteten blir i regel av intresse vid en kvantitativ undersökning när någonting ska mätas. En forskare som utför en kvantitativ undersökning är förmodligen intresserad av hur pass stabilt ett visst mått är vid en utförd mätning. Om en mätning ger olika resultat vid varje tillfälle så är måttet att betrakta som icke reliabelt. I denna kvalitativa studie hoppas vi samtidigt att läsaren fått en god förståelse för de metoder och tillvägagångssätt som använts med tillräcklig transparens, och som därmed bidrar till en hög reliabilitet, d.v.s. att studiens resultat upprepas inom vissa ramar om den utförs igen av någon annan. Dock tror vi att tiden spelar roll här, beroende på hur

automationstekniken utvecklas framöver kan detta påverka svaren från respondenterna om en liknande studie görs i framtiden. Respondenterna fick även frågorna på förhand, vilket

betyder att de kunde förbereda svar istället för att svara spontant, vilket riskerar att påverka svaren. Däremot gjordes aldrig intervjuer ansikte-mot-ansikte p.g.a. covid 19 pandemin, vilket med kan ha påverkat svaren, dock kanske till det positiva då intervjupersonerna kan känna en trygghet till att inte vara fysiskt nära intervjuarna och kanske svarar mer ärligt och öppet på frågor.

Ett av de viktigaste forskningskriterierna är validitet, alternativt mätningsvaliditet (Bryman & Bell, 2005). Validitet handlar om bedömningen av de slutsatser som undersökning mynnat ut i och om de hänger ihop eller inte. Bryman och Bell (2005) skriver att validitet, precis som reliabilitet, utgör ett viktigt kriterium för en kvantitativ undersökning. Flertalet kvalitativt inriktade forskare har dock haft en diskussion om hur pass relevanta dessa begrepp är vid kvalitativa undersökningar. De författare som inte anser att reliabilitet och validitet är relevanta har funderat över möjligheten om begreppens innebörd behöver ändras, då just mätning inte är det främsta intresset för kvalitativa forskare. En sådan ändring innebär att de båda begreppen införlivas i den kvalitativa forskningen utan att egentligen ändra begreppens betydelse men istället lägger mindre fokus på frågor som gäller just mätning. Validitet handlar således i vilken utsträckning man observerar eller identifierar det man har för avsikt att göra. Med andra ord använder kvalitativa forskare begreppen reliabilitet och validitet på liknande sätt som de kvantitativa forskarna, d.v.s. för att skapa och utveckla kriterier för att kunna bedöma sin forskning. (Bryman & Bell, 2005)

I denna studie blir således validiteten främst intressant för att bedöma om forskningen har identifierat, med hjälp av intervjuer och litteratur, det som den har för avsikt att identifiera, d.v.s. hur sociala aspekter har påverkats av automatisering inom lager och logistik, men även vilka drivfaktorer som ligger bakom investeringsbeslut i automation.

3. Teoretisk referensram

I det här avsnittet presenterar vi tidigare forskning som gjorts kring ämnet automation och dess inverkan på sociala aspekter inom lager, men även logistik, då det är två begrepp som ofta behandlas samtidigt eller i anslutning till varandra. Vidare presenteras också tidigare forskning om olika drivfaktorer som kan leda till att företag beslutar att implementera automationslösningar i sina lagerverksamheter. Tidigare forskning om hur automation har påverkat samhället mer övergripligt kommer också att presenteras för att identifiera jämförelser och eventuella generaliseringar som kommer att användas som teoretiskt ramverk, och som analysen av det empiriska materialet kommer att bottna och förankras i.

Tidigare forskning och litteratur kring automationens effekter på arbetstillfällen var riklig fram till 1980-talet, men har sedan dess haft en begränsad utveckling (Nouzil, Raza & Pervaiz, 2017). Från litteratursökningen som gjorts märks det dock att ämnet automation har fått ett uppsving under 2010-talets andra halva, och där relevanta delar av denna forskning presenteras nedan.

3.1 Automationens påverkan på arbetstillfällen

Den fjärde industriella revolutionen, också kallad Industry 4.0, har mottagit omfattande uppmärksamhet i form av nya teknologier såsom Internet of Things, big data, AI och cloud computing (Custodio & Machado, 2019). Dessa tekniker har integrerats i automationssystem för att kunna kontrollera hela system i realtid och dessutom klara av skyndsamma

anpassningar utefter dynamiska marknadsbehov. Vidare ses teknologierna som verktyg för att öka produktiviteten inom en verksamhet, t.ex. inom ett distributionslager eller varulager. Enligt Custodio och Machado (2019) kan kostnader som avser manuell hämtning av gods i ett distributionscenter utgöra upp till 55 % av de operativa kostnaderna, samtidigt som den uppmätta tiden för samma aktivitet kan utgöra 30–40 % av den totala tiden som konsumeras i ett distributionscenter. Därför finns det idag ett intresse att optimera detta moment för att således optimera hela orderhanteringsprocessen. Custodio och Machado (2019) skriver att det ökade fokuset på samma moment kan härledas till den ökade tillväxten inom e-handel, som i sin tur bidrar till större logistikfastigheter och mer automation. Robotar och automation som

agerar assistenter till människor blir således en prioritet. Genom att lagervaror förflyttas automatiskt med hjälp av robotar från hylla till människa (goods-to-man) ökar

produktiviteten avsevärt, samtidigt som det sker en förbättring vad gäller flexibilitet och minskade felplock. Ytterligare skäl som motiverar behovet av automatisering är minskning eller eliminering av rutinmässiga manuella och kontoristiska uppgifter, produktkvalitet, förbättringar vad gäller arbetstagarnas säkerhet, och minskning av ledtider samt

genomförandet av processer som inte kan utföras manuellt.

Tankegången att automation riskerar att ta över jobb och göra människor arbetslösa är inget nytt (Mokyr et al., 2015) men diskussioner kring ämnet tenderar att blossa upp främst i samband med ekonomiskt oroliga tider där folk riskerar att förlora jobben. Även om teknik är en källa för ekonomisk tillväxt (Mokyr et al., 2015) har människan varit tvungen att förhålla sig till dess påverkan och det finns gott om exempel där automation har haft en kraftig påverkan på antalet arbetstagare inom olika yrken (Coupe, 2019). Luddite-rörelsen med textilarbetarna som beskrivs i denna studies bakgrund är ett tidigt exempel på detta, och jordbruk är förmodligen ett av de bästa exemplen där automationen kraftigt har minskat på personalstyrkan. Även om personal blir friställd inom vissa yrken finns det tecken på att teknik även skapar jobb. I USA exempelvis fördubblades antalet inom tekniksektorn, från 2 miljoner 1997 till 4 miljoner 2012. Det är inte enbart i tekniksektorn detta mönster återfinns (Coupe, 2019).

Inom den amerikanska transport & logistiksektorn försvinner det arbetstillfällen p.g.a. automationen, vilket gör det svårt med den långsiktiga personalförsörjningen då folk inte vill arbeta med ett yrke som riskerar att automatiseras bort, samtidigt är det svårt att fylla nya lediga jobb som uppstår just p.g.a. automationen (Han, Otto & Dressner, 2019). Cummins, Yamashita, Millar & Sahoo (2019) är inne på liknande spår och påpekar att automationen ställer nya krav på arbetstagarna. Integrationen av automation och automationslösningar på delar av arbetsmarknaden har förändrat krav på arbetstagarens kvalifikationer och

arbetsfördelningar är inte längre densamma. Den förändring i arbetsfördelningen kan bäst illustreras med hjälp av persondatorernas intåg på arbetsplatsen (Frey & Osborne, 2017). Automation gör i första hand de enklare jobben obsolet och sätter press på arbetstagarna att röra sig uppåt. För att hålla personalen konkurrenskraftig på arbetsplatser som får allt större inslag av automation och robotar samtidigt som arbetskraften ska kunna vara produktiv på den framtida arbetsmarknaden är utbildning inom STEM områdena (Science, Technology,

Engineering, Math) ett viktigt inslag för att de ska kunna hävda sig på arbetsplatser som får allt mer inslag av automation och robotar (Cummins et al., 2019).

Autor (2015) har, i en amerikansk kontext konstaterat att trots framstegen det senaste århundradet inom automation, vilket lett till ökad produktivitet har detta inte lett till en nedgång på andelen av befolkningen som är i arbete, även om denna dock varierar med de ekonomiska hög- och lågkonjunkturcyklerna. Tvärtom pekar istället den långtgående trenden uppåt. Spencer (2018) understryker med att trots tidigare profetior om att automationen skulle minska antal arbeten har historien istället visat dessa profetior fel. Även om antalet

arbetstimmar minskat har produktivitetsökningen, mätt som BNP/timme ökat betydligt mer än reduktionen i arbetstimmar, vilket visar på att arbete fortfarande utgör en stor del av en människas liv. Autor (2014) menar också att diskussionen om automationen oftast är väldigt ensidig och fokus ligger på vad som riskerar att gå förlorat, nämligen arbetstillfällen istället för de positiva effekterna av automationen, exempelvis att automation kompletterar den mänskliga arbetskraften väldigt bra, t.ex. en goods-to-man lösning. Den nuvarande

automationsvågen kan dock emellanåt skilja sig från tidigare tillfällen p.g.a. uppkomsten av autonoma robotar som är på väg att kunna ersätta en arbetstagare till fullo (Pellegrino, Piva & Vivarelli, 2017), medan tidigare automationsvågor, såsom mekanisering och elektrifiering, istället ökade produktiviteten hos arbetstagarna genom att underlätta vissa uppgifter. Spencer (2018) hävdar att uppkomsten av smarta maskiner som kan tänka själv, vars utveckling drivs på av ökad mängd beräkningskraft, robotteknologi och artificiell intelligens kommer leda till minskade antal arbetstillfällen.

Frey och Osborne (2017) har i en studie undersökt hur mottagliga olika yrken är för automation. Tre viktiga egenskaper som är kopplade till sannolikheten för automatisering identifierades, nämligen uppfattning och manipulation, kreativ intelligens och social intelligens. En algoritm utvecklades sedan med hjälp av ett mjukvaruprogram som används av US department of labor, som är USA:s arbetsmarknadsdepartement, för att utvärdera 702 olika arbetsbeskrivningar baserat på de tre nämnda egenskaperna. Ingångsvärden i algoritmen bestod av fingerfärdighet och originalitet för varje jobb och resultaten presenterades som hög, mellan eller låg risk för mottaglighet vad gäller automation. Resultaten visade att det fanns en hög risk för automation inom logistik- och transportrelaterade områden och således en risk för minskade arbetstillfällen inom branschen. Yrken som kräver en hög grad av kognition, såsom ingenjörsyrken, var däremot utsatt för en minimal risk för automation. Ett

överraskande resultat från studien var att flertalet jobb inom servicesektorn klassades som väldigt mottagliga för automation och placerades därmed i kategorin hög risk.

Den tidigare forskningen är tudelad huruvida automationen varit negativ eller positiv för antalet arbetstillfällen på en övergripande nivå. Däremot finns det en konsensus att

automationen “dödar” arbetstillfällen som innebär repetitiva och enklare arbetsuppgifter, och att automationen samtidigt är en teknologi som skapar arbetstillfällen bortom dessa (Černetic, Strmčnik & Brandt, 2002). Guteri (1983) ger vidare exempel på branscher där efterfrågan på arbetare minskat efter automationens introduktion, och inom logistik och lagersystem har behovet av medarbetare minskat markant. Inom respektive områden handlar det främst om arbetstillfällen som berör upprätthållning av lager och hämtningsmekanismer. Vagia, Transeth och Fjerdingen (2016) styrker detta och skriver att automationen utvecklas

kontinuerligt och leder till nya smarta teknologier som därmed minskar antalet arbetstillfällen inom samma sektor. Frey och Osborne (2017) diskuterar det motsatta vad gäller påståendet att automationen minskar antalet jobb, d.v.s. hur den nya teknologin istället favoriserar yrken som kräver högre kompetens.

3.2 Arbetsmiljö

Arbetsmiljö som studiefält är intressant då en stor del av en arbetstagares liv spenderas på en eller flera arbetsplatser och arbetsmiljö är vidare något som kommer att påverka arbetstagaren på ett eller annat sätt. Studier från varierande arbetsmiljöer pekar på ett positivt samband mellan en bra arbetsmiljö och en arbetstagares välbefinnande (Hafeez, Yingjun, Hafeez, Mansoor, & Rehman, 2019). En bra arbetsmiljö är viktig med hänsyn till en arbetstagares motivation, produktivitet och prestation (Sharma et al., 2016). I en inomhusmiljö bidrar faktorer som fysisk utformning av arbetsplats, temperatur, färg, buller och växtlighet till att påverka arbetsmiljön (Kamarulzaman, Saleh, Hashim, Hashim & Abdul-Ghani, 2011).

Det är inget nytt att säkerhet på arbetsplatser är viktigt för både anställda och arbetsgivare (Hofstra, Petkova, Dullaert, Reniers & De Leeuw, 2018). Globalt sett står arbetsplatsolyckor för 960 000 skadade medarbetare och 5330 dödsfall varje dag (Hämäläinen, Saarela & Takala, 2009). I ekonomiska termer beräknas amerikanska företag att varje vecka spendera

uppskattningsvis 1 miljard USD i direkta kostnader, t.ex. sjukvårdskostnader och rättsliga kostnader, som är kopplade till skador och dödsfall på arbetsplatsen (Cantor, 2008). Hofstra et al. (2018) konstaterar att det förekommit en omfattande mängd studier kring hur det går att förbättra säkerheten på arbetsplatser, och denna forskning har fokuserat på olika industrier och branscher som t.ex. energi-, kemikalie-, gruv-, och byggbranschen, samt olika

tillverkande industrier. Akademisk forskning kring säkerhet inom logistik har främst

fokuserat på transportnäringen och mer specifikt vad gäller säkerhet kring lastbilstransporter (Cantor, 2008), och förvånansvärt nog finns det en brist på forskning kring säkerhet i

lagerbyggnader (De Koster et al., 2011).

Hofstra et al. (2018) skriver vidare att säkerhet på arbetsplatser är speciellt viktigt inom logistikbranschen och hos diverse tjänsteleverantörer inom logistik. US Bureau of Labor Statistics, som är en enhet inom USA:s arbetsmarknadsdepartement, presenterade 2014 data som visar att transportsektorn tillsammans med lagerarbete står för den näst högsta siffran vad gäller dödsfall på arbetsplatser i USA. Samma enhet bekräftade även 2014 att antalet skadade arbetstagare inom samma sektorer ligger på 13,5 personer per 100 000 arbetare, vilket är fyra gånger så högt som den genomsnittliga siffran sett till alla branscher och industrier. Detta kan förklaras med hjälp av en rad olika faktorer; logistikbranschen och dels den del som innefattar tjänsteleverantörer är generellt arbetskraftsintensiv och innebär

samtidigt mycket hantering av gods och annat material (Cantor, 2008). De Koster et al (2011) skriver vidare att tunga fordon som t.ex. gaffeltruckar rör sig inom ett lager i nära anslutning till lagerarbetare samtidigt som samtliga arbetar under tidspress.

Ett exempel på en metod för att skapa en tryggare arbetsmiljö för arbetstagare, och därmed öka medarbetares säkerhet vid hämtning av gods inom lagerverksamhet, är ett s.k. pick-by-voice system (Custodio & Machado, 2019). Detta sofistikerade system innebär att truckförare eller annan personal bär ett headset, en mikrofon och en bältesmonterad trådlös dator, där headsetet meddelar instruktioner om var godset för den aktuella ordern finns placerat i lagret. Syftet med systemet är att truckföraren ska bli röststyrd av den trådlösa datorn genom lagret samtidigt som denne hela tiden har händerna fria och har möjligheten att vara uppmärksam med blicken för att förhindra arbetsolyckor. Detta bidrar till ökad säkerhet för personal, minskade felplock, samt tillåter personal att bära handskar i arbetsmiljöer med lägre temperaturer som i t.ex. kyl- eller frysrum.

3.3 Drivfaktorer bakom investeringsbeslut gällande automation

De främsta anledningarna till att implementera automationslösningar inom lager är att kunna ackommodera tillväxt, uppnå kostnadsbesparingar och förbättrad servicenivå (Baker & Halim, 2007). Andra faktorer som påverkar är minskning av personal, där produktivitet och tillgänglighet på personal spelar en roll, samt konsolidering av lager och ökad

lageromsättning. Chang, Fu & Hu (2007) nämner även, förutom arbetskraftskostnader, att hastigheten på godsinlagring och hämtning av gods samt felplock är ytterligare faktorer som talar till fördel för automatisering. På grund av den ökande e-handeln och att kunder idag förväntar sig snabba leveranser ställer detta krav på effektivare distributionscenter, där just automation kan bli en bra lösning (Wang, McIntosh & Brain, 2010).

Custodio och Machado (2019) skriver om olika nyckelfaktorer för att uppnå ett flexibelt automatiserat lager och skriver att en är s.k. management solutions. Management solutions delas vidare in i undergrupperna mjukvarulösningar, ruttplanering/routing för AGV-truckar och conveyorband (löpande band), optimering av hämtningsprocesser och

simuleringslösningar. De huvudsakliga utmaningarna vid utformandet av ett lager är behovet av flexibilitet, modularitet och anpassningsförmåga. Att använda digital simulering vid utformandet av ett lager, för snabba statiska kapacitetsberäkningar, tillåter en systematisk design för layout-processen och identifierandet av flaskhalsar. Dessutom kan digitala simuleringar upptäcka, förutse och eliminera problem som eventuellt uppstår i

lagringsprocessen. Övriga faktorer som är lika viktiga som management solutions för att uppnå ett flexibelt automatiserat lager är datainsamlingsteknologier som RFID, och automatiserad utrustning i form av transportsystem, lagerhållning och robotar.

Automatisering är dock inte en problemfri process. Orosmoment kring automatisering är exempelvis kulturkrockar, d.v.s. hur personalen förhåller sig till automationen och därför blir det viktigt att involvera personalen genom hela automationsprocessen. Förekommande rädslor vid en implementering av automation kan vara att tekniken inte kommer att fungera och leda till avbrott i verksamheten, där just IT system och felaktig installation är två huvudanledningar. Andra farhågor kan vara avsaknad av flexibilitet, höga kapitalkostnader, eventuell nedgång i servicenivå under den tiden då systemet ska köras in och fel ska

identifieras och elimineras, samt det politiska klimatets påverkan inom ett företag (Baker & Halim, 2007).

Helomfattande (end-to-end) automationslösningar inom distributionscenter och

lagerverksamhet, d.v.s. system som innefattar allt från inlagring och förvaring av mottagna pallar från leverantör, till förberedelser (hämtning, paketering och etikettering) av butiks- och kundspecifika order/pallar med blandade SKU (stock-keeping-units) kräver stora

investeringar på runt 50–100 miljoner USD (Dubey & Veeramani, 2017). Företag som väljer att investera i den här typen av automationslösningar ges därmed möjligheten att ompröva hela sitt nätverk inom försörjningskedjan och även utforma dess design på nytt. Den här typen av investeringar, med den senaste teknologin, medför alltså stora finansiella och operationella implikationer för såväl återförsäljare, leverantörer som för enstaka butiker. Dubey och Veeramani (2017) hävdar att leverantörer och återförsäljare av

automationslösningar ofta säljer in automationslösningar till sina kunder med enbart besparingen av arbetskraftskostnader som motivering. Många företag saknar förmågan att fatta ett välinformerat investeringsbeslut, då de saknar ett relevant, analytiskt och

affärsmässigt ramverk för att kunna utvärdera ett sådant beslut. Exempel på aspekter som det enskilda företaget rimligtvis saknar kunskap kring för att utföra en korrekt utvärdering kan vara:

● Vilka automationsmoduler finnes mest lämpliga för att möta behoven vid ett

framtida helautomatiserat distributionscenter?

● Vilken utrustning, för en given modul, behövs för att på bästa sätt möta ett

distributionscenters behov, och hur stort antal per utrustningsartikel behöver anskaffas totalt?

● Bestämmande av buffertstorlek för varje modul

4. Empiri

I det här avsnittet presenteras det empiriska materialet som framkommit under intervjuerna med intervjupersonerna. Avsnittet är indelat i tre delar, automationens påverkan på

arbetstillfällen, arbetsmiljö och drivfaktorer bakom investeringsbeslut gällande automation.

4.1 Automations påverkan på arbetstillfällen

4.1.1 Logistikpartner

Logistikpartnern menar att det sker en förflyttning av jobb, från retail och fysiska butiker till logistik, och eftersom e-handeln har en så pass stark tillväxt kommer även antalet

medarbetare att öka inom logistiken även om du effektiviserar.

Inom en lagermiljö med goods-to-man lösning går det att delvis automatisera bort inlagrings- och hämtningsprocessen. Det är själva momentet som rör godsförflyttningen som

automatiseras bort, i inlagring är det att springa och lägga in en artikel på rätt plats medan i hämtningsmomentet är det att springa och hämta en artikel på lagret. Utvecklingen av robotar som kan hämta en artikel, lägga det i en kartong för att gå vidare på ett löpande band där det packas, etiketteras och sorteras automatiskt pågår. Systemet finns men är inte förekommande idag i någon större omfattning. Lastning och avlastning av lastbil är inte heller automatiserat idag. Paketering går att automatisera bort om det rör sig om kartongemballage, dock arbetar många e-handlare med påsar som förpackning istället för kartonger, vilket har visat sig vara mycket svårare att automatisera bort. Sorteringen av gods går också att automatisera bort, beroende på om det t.ex. är export eller hemleverans inrikes. Fokus på vad som ska automatiseras är oftast kopplat till kostnad, och inte sällan återfinns den största kostnaden inom ett lager där det arbetar flest personer; hämtning och paketering av gods. Teknik och kapacitet är de begränsande faktorerna till varför det inte automatiseras mer inom lager idag.

Nya arbetstillfällen som skapas p.g.a. automationen kommer att vara mer kvalificerade än tidigare jobb inom lager. Traditionellt lagerarbete involverar oftast en lokation, en vagn och en person som drar vagnen till lokationen för att hämta godset. Med automation introduceras teknik som t.ex. conveyorlösningar (löpande band) vilket ökar komplexiteten inom

logistikinfrastrukturen. Det krävs förståelse för tekniken respektive systemen bakom

automationsprocessen, samtidigt som det behövs mer planering, skiftläggning och utbildning av personal för att arbeta effektivt. Arbetstillfällen som involverar tekniktjänster och

systemkunskaper inom automation växer och finns i större utsträckning idag än tidigare p.g.a. automationen.