Tobakens skadliga
effekter på oral och
allmän hälsa
Undersökning av svenska ungdomars kunskap
Naim Ahmed
Samira Mamadova
Handledare: Björn Axtelius
Examensarbete 7,5 hp Malmö Högskola
2
K4 VT 2010 205 06 Malmö
SAMMANFATTNING
Syftet med arbetet var att belysa sambandet mellan tobaksanvändning, oral och allmän hälsa. Dessutom skulle ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa undersökas. Våra specifika frågeställningar var följande: Vad vet ungdomar om tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa? Varifrån har de fått sin kunskap? Kan kunskapsnivån påverka
tobaksanvändningen? Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap?
För att komma fram till resultatet har valts att göra en litteraturstudie.
Informationen har hämtats från böcker, vetenskapliga artiklar och från internet. Studien slår fast att rökning orsakar skador på kroppens alla organ, speciellt på munhåla, svalg och lungor. Dessutom ger den upphov till hjärt- kärlsjukdomar. De studier som tagits med i arbetet visar att majoriteten av svenska ungdomar hade relativt bra kunskap om tobakens skadliga effekter på allmän hälsa. Men kunskapsnivån var inte avgörande om ungdomar skulle avstå från tobaksanvändning.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 4
1.1 Syfte ... 4
1.2 Specifika frågeställningar ... 4
2 MATERIAL OCH METOD ... 4
3 RESULTAT ... 5
3.1 Tobaks innehåll ... 5
3.2 Verkningsmekanismen ... 5
3.3 Tobaks skadliga effekter på allmänna hälsa ... 5
3.3.1 Hjärt-kärlsjukdomar ... 5
3.3.2 KOL ... 6
3.3.3 Cancer ... 6
3.4 Tobakens skadliga effekter på munhåla ... 7
3.5 Ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter på allmän hälsa 7 3.6 Varifrån har ungdomar fått sin kunskap? ... 9
3.7 Kunskapens påverkan på framtida tobaksanvändning ... 9
4 DISKUSSION ... 10
4
1 INLEDNING
I Sverige börjar 30 000 ungdomar varje år att använda tobak, dvs. 600 ungdomar varje vecka. Redan i 9 – 10 årsåldern börjar många prova cigaretter och snus. Varannan pojke och var tredje tjej i 12-årsåldern har provat cigaretter (1). Sannolikheten för att bli beroende av nikotinet ökar ju tidigare man kommer i kontakt med det. Storrökare i 15 – 16 åldern har nästan alla börjat röka i 9 – 10 årsåldern. Utsätts barn för nikotin i moderlivet eller under amningsperioden blir de snabbt beroende av det, eftersom nikotinreceptorer i hjärnan utvecklas redan då (1).
Rökningen orsakar besvär i det respiratoriska systemet och i andra organ i
kroppen. Ungdomar blir nikotin beroende och rökningen kan leda till användning av alkohol och narkotika. Ungdomar som röker regelbundet kan fortsätta att röka genom hela sitt vuxna liv (2). Tobaksanvändningen är en vanlig orsak till cancer i munhåla och kan orsaka många andra sjukdomar i munhålan, bl.a. parodontit (3-4).
Det är viktigt att förhindra eller skjuta upp tobaksanvändningen bland barn och ungdomar. Om barn och ungdomar kommer i kontakt med tobak i tidig ålder kan detta leda till nikotinberoende före 20 års ålder (5).
1.1 Syfte
Syftet med studien är att ta redo på tobaks skadliga effekter på oral och allmän hälsa, samt svenska ungdomars kunskap om dessa.
1.2 Specifika frågeställningar
1. Vad vet ungdomar om tobaks skadliga effekter på oral och allmän hälsa? 2. Varifrån har de fått sin kunskap?
3. Kan kunskapsnivån påverka tobaksanvändningen?
4. Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap om tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa?
2 MATERIAL OCH METOD
I litteraturstudien har fakta hämtats från böcker och Internet. Vetenskapliga artiklar till arbetet har hittats genom sökning i databasen PubMed. Första sökningen gjordes med MeSH termen ” Adolescent + Smoking + Knowledge” och gav 10 träffar. Av dessa valdes 3 artikel ut för noggrannare studium. Artiklarna som valdes ut handlade om ungdomars kunskap och attityder, urvalskriterierna var också att artiklarna inte skulle vara äldre än 10 år. Sökning gjordes även i sökmotorn google.se. Söktermerna som användes var ”ungdomars kunskap tobak oral hälsa” och ”tobak oral hälsa”, ur dessa valdes 8 länkar som bedömdes relevanta. Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning (CAN) kommer varje år ut med en rapport om ungdomars alkohol, tobak och narkotikavanor. I studien har deras rapport använts. Statistisk data har också hämtats från WHO:s hemsida.
5
3 RESULTAT
3.1 Tobaks innehåll
I röken från en tänd cigarett finns det cirka 4700 olika föreningar och kemiska ämnen i form av gas och fasta partiklar (6)
.
Bland dem finns kemikalier som kan orsaka cancer, skada hjärtat, blodkärlen, slemhinnorna i luftvägarna och orsaka allergier (7,8). Tobaksrök/cigarettrök delas upp i ”huvudrök” och ”sidorök”. Både huvudröken och sidoröken har delats upp i en gasfas och en partikelfas (5).Tobaksrökens gasfas: kolmonoxid, koldioxid, karbonyldisulfid, bensen, toluen, formaldehyd, akrolein, aceton, pyridin, 3-metylpyridin, 3-vinylpyridin, vätecyanid, hydrazin, ammoniak, metylamin, dimetylamin, kväveoxid,, N-nitrosodimetylamin, N.nitrosodeitylamin, N-nitrosopyrolidin, formsyra, ättiksyra, metylklorid (5).
Tobaksrökens partikelfas: partiklar, nikotin, anatabin, fenol, katekol, hydrokinon, anilin, toluidin, naftylamin, aminobifenyl, bens-a-antracen, benso-a-pyren, kolesterol, y-butyrolakton, kinolon, harman, N-nitrosonornikotin, NNK, N-nitrosodietanolamin, kadmium, nickel, zink, polonium-210, bensoesyra, laktat, glykol, succinat (5).
Kemikalier i huvudröken som är klassificerade som cancerframkallande är 1,3-butadien, aldehyder och andra flyktiga organiska förbränningsprodukter (inklusive bensen), metaller (kadmium, arsenik, krom, nickel, beryllium och bly)
nitrosaminer och polycykliska aromatiska kolväten. Kemikalier som har effekt på andningen är akrolein och acetaldehyd. Kemikalier som påverkar
hjärt-kärlsystemet är cyanider, arsenik, kreosol och kolmonoxid (3).
3.2 Verkningsmekanismen
Nikotinet är det främsta ämnet i tobaken som orsakar själva beroendet genom att stimulera produktionen av dopamin och andra signalsubstanser i hjärnans
belöningssystem. Nikotinet i ren form är en färglös flyktig olja tillika en alkaloid, vilket är en grupp basiska ämnen som innehåller kväve. Nikotinet tas upp i blodet via slemhinnan i munnen, näsan och övriga luftvägar, samt genom slemhinnan i magen. När nikotinet kommit in i blodbanan, tar det sig lätt ut från blodkärlen. Det tar tio sekunder för nikotinet att nå hjärnan från det att rökaren tagit ett bloss. Nikotinet verkar både stimulerande och dämpande i nervsystemet genom att binda sig till receptorer i hjärnan, varpå olika signalsubstanser frisätts. Dessa
signalsubstanser är viktiga för att nervsystemet ska fungera (13).
3.3 Tobaks skadliga effekter på allmänna hälsa
Tobaksrökning är en av de främsta orsakerna till ohälsa och förtidiga dödsfall (1). Kemikalier som finns i röken orsakar skador i många av kroppens organ (7). Rökning ger upphov till ett 40-tal sjukdomar, av dessa är många dödliga. De största sjukdomsgrupperna är hjärt-kärlsjukdomar, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungcancer (8).
3.3.1 Hjärt-kärlsjukdomar
I Sverige dör varje år omkring 6400 människor i sjukdomar som är relaterade till rökning, ca 200 av dessa avlider av skador de fått av passiv rökning (9). Rökning är en av de viktigaste riskfaktorer för hjärt – kärlsjukdomar bland såväl män som kvinnor. Rökning kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar som aortaaneurysm (livshotande åderförkalkning av stora kroppspulsådern), akuta hjärtarytmier (rubbningar i
6
hjärtats hastighetsreglering) med dödlig utgång, ischemisk hjärtsjukdom (för dålig blodcirkulation i hjärtats kranskärl), förhöjt blodtryck och hjärnblödning (5). Risken för att få sjukdom i kranskärl är 20 procent högre hos rökare än hos icke rökare (9). Ju mer man röker, desto större är risken för kranskärlssjukdom (5). Nästan all hjärtinfarkter som inträffar före 50 års ålder beror i stort sett på rökning (9). Nikotinet i röken gör att blodkärlen drar ihop sig och hjärtat slår snabbare. Det leder till högt blodtryck och då måste hjärtat anstränga sig mer. Konditionen försämras. Hjärtats kranskärl förträngs vilket leder till att risken att få en
hjärtinfarkt 3-dubblas (10).
Kolmonoxiden i tobaksröken minskar de röda blodkropparnas förmåga att
transportera syre (9). Överlevnadsförmåga försämras hos blodplättar pga. rökning och de blir mer klibbiga så att de lättare klumpar ihop sig. Det ökar risken för att det ska bildas farliga blodproppar (4).
3.3.2 KOL
Lungsjukdomar som Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och
lunginflammation orsakas av rökning. Rökning kan även ge upphov till t.ex. hosta, slembildning, pipande andning, allergiutveckling, luftrörskatarrer och akut bronkit och kronisk bronkit (8). Vid emfysem (slutstadiet av kronisk bronkit) leder rökningen till vävnadsskador i lungorna, som gör det allt svårare att andas. Till slut måste patienten få syrgas (5). En tredjedel av alla rökare får allvarliga symtom från luftvägarna (9). Män som röker 20 cigaretter per dag löper mer än 10 gånger högre risk att dö i lungsjukdom (4). Som nämns tidigare är rökning en viktig bidragande faktor till uppkomsten av KOL. Och rökstopp är den enskilt viktigaste åtgärden vid KOL. Rökstopp ger minskning av symtom och förlängd överlevnad (11).
3.3.3 Cancer
Många cancersjukdomar orsakas av tobak. Man vet att många kemikalier som hamnar i blodomloppet vid rökning innehåller ämnen som skadar arvsmassan när de tas upp i cellerna och kan ge upphov till cancer (9). Rökningen orsakar cancer i lungor, strupen - matstrupe och luftstrupe, munhålan, urinblåsan, njurarna,
magsäcken, livmodern, livmoderhalsen, bukspottkörteln, tjocktarmen, magen och blod (8,9). WHO fastslog 1964 att lungcancer orsakas av cigarettrök och idag är lungcancer den vanligaste dödsorsaken till cancer i världen (1). Lungcancer har blivit vanligare även hos kvinnor, eftersom allt fler kvinnor börjat röka (9). ”Risken för lungcancer ökar med den tobaksmängd som röks dagligen, med antalet år av regelbunden rökning och med tidig rökdebut” (5). Det finns ett samband mellan tjärhalten i tobaken och risken för lungcancer (4).
Andra hälsoeffekter:
- Magsjukdomar som magsår och Crohns sjukdom återkommer oftare hos rökare än hos icke – rökare.
- Kvinnliga rökare drabbas oftare av benskörhet (9).
- Röknigen minskar fruktsamhet hos både kvinnor och män. Kvinnor som röker får barn med låg födelsevikt pga hämmad fostertillväxt. De får även andra
graviditetskomplikationer som förtida bristning av fosterhinnorna, moderkaksavlossning, för tidig födelse, plötslig spädbarnsdöd (8).
- Rökande kvinnor når klimakteriet ett par år tidigare än andra.
- Cigarettrökning gör att man åldras för tidigt genom snabbare ämnesomsättning. Ju tidigare rökdebuten ägt rum desto fortare blir åldrandet synlig (9).
7
- Ökad risk för operationskomplikationer
- Vissa synnedsättningar
- Ökad stress
- Nedsatt kondition
- Höftledsfraktur (8)
3.4 Tobakens skadliga effekter på munhåla
Vid in- och utandning träffar tobaksröken munhålan, tillsammans med tänder och parodontal vävnad. Den orala miljön påverkas av tobaksröken på flera olika sätt. Det är lätt att upptäcka rökningens negativa effekter i munnen. På grund av tobaks användning får personer ofta missfärgade tänder, vitaktiga förändringar och melaninpigmentering i slemhinnan. Rökarmelanos innebär en ökad
melaninpigmentering och är vanligare hos rökare. Dessa negativa hälsoeffekter försvinner när man slutar röka. Dessutom ger rökning dålig andedräkt, försämrad smak/luktsinne och gör att det bildas mer tandsten. Rökaren kan även utveckla hårig tunga (1).
Leukoplakier förekommer oftare hos rökare jämfört med ickerökare. I vissa fall kan dessa utvecklas till cancer. ”Risken för att få leukoplakier stiger med ökat antal cigaretter man röker och antalet år som rökare”. Ofta försvinner den om man slutar röka (1), (7).
Oral candidos förekommer oftare hos rökare jämfört med ickerökare. En del candida – infektioner försvinner vid rökstopp (7). Gommen kan skadas av rökning i form av att den förhornas och blir ljusare med små röda prickar som är de små spottkörtlarnas öppningar. Även detta försvinner med rökstopp (1).
Tandköttsinflammation (gingivit) förekommer oftare hos rökare jämfört med icke rökare, men ofta kan det vara svårt att upptäcka det p.g.a. försämrad
blodcirkulation i tandköttet vilket leder till att tandköttet inte blöder så lätt och får ett blekt utseende. Risken för parodontit ökar med långvarig
tandköttsinflammation. Risken för rökare att drabbas av parodontit som i sin tur leder till tandlossning är fem gånger större än för icke-rökare. Rökare tappar fler tänder och risken att bli helt tandlös är stor bland dem (1). En patient som röker svarar sämre på behandling och resultatet blir aldrig lika bra som på patient som inte röker. Rökare har sämre läkning efter extraktion och implantat behandlingen misslyckas oftare hos rökare (7).
Cancer är en av de allvarligaste sjukdomarna i munnen. Risken för att drabbas av mun- och svalgcancer är större hos rökare jämfört med icke-rökar. Och de
vanligaste ställena för tumörer är munbotten, tunga och svalgvägg. ”Risken för cancer i munnen ökar med många rökta cigaretter, långvarigt bruk och tidig debut”. Kvinnor är känsligare än män. Tobaksmängden i kombination med alkohol ökar risken för cancer (7), (11).
3.5 Ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter på allmän hälsa
År 1987 fick docent Ulla Marklund, då vid institutionen för pedagogik i Göteborg, i uppdrag av Socialstyrelsens byrå för hälsoupplysning att göra en undersökning om ungdomar och tobak. Folkhälsoinstitutet upprepade studien 1994. År 2003 fick Maria Nilsson, Umeå universitet, i uppdrag av Statens folkhälsoinstitut att
8
genomföra en utvidgad studie av de båda tidigare. För alla tre studier har gjorts ett urval av 4500 ungdomar i åldrarna 13, 15 och 17 år (12).
Ungdomar i Sverige har i allmänhet ganska bra kunskap om riskerna med
tobaksbruk, speciellt när det gäller tobakens skadliga effekter på allmän hälsa (12).
Majoriteten av ungdomarna känner till de vanligaste skador som orsakas av tobaksröken t.ex. att fostret kan ta skada om kvinnan röker under graviditeten, rökningen påverkar huden genom att man snabbare får rynkor och att risken ökar om man börjar röka tidigt. Många känner också till sambandet mellan passiv rökning och lungcancer. Dock har svenska ungdomar mindre kunskap om sambandet mellan allergi och passiv rökning, sambandet mellan rökning och förkylning och sambandet mellan rökning och magsår. Dessutom har ungdomar mindre kunskap om antal dödsfall som inträffar bland rökare. Endast 33 procent prickade rätt på påståendet ”nikotin är mindre beroende framkallande än
kokain”.”Ickerökarnas kunskaper utmärkte sig på vissa påståenden, med runt 10 procent större andel rätt svar. Det rörde sambandet mellan lungcancer och passiv rökning, mellan risk för ohälsa och ålder då man börjar röka samt nikotin och beroende.” (12).
Könsskillnader kunde ses vid undersökningarna. Flickor hade fler rätt svar än pojkar (12).
9
3.6 Varifrån har ungdomar fått sin kunskap? Tabell 2. Informationskällor för ungdomar i årskurs 5
Frågor Antal
Har någon (föräldrar, lärare, skolsjuksköterska, någon annan) någonsin förklarat för dig varför rökning är skadlig för hälsa?
Ja 2406
Nej 123
Har du någonsin läst någon artikel om tobakens effekter på hälsan?
Ja 1416
Nej 1100
Har du någonsin tittat på ett tv – program om tobakens risker för hälsan?
Ja 1572
Nej 938
Antal källor med tobaksinformation
Tre 1011
Två 871
En 560
Inga 51
Information hämtad från (14) I studien ingick totalt 2581 ungdomar. Resultat från tabell 2 visar att majoriteten av ungdomarna, redan i årskurs 5, fått information om tobakens skadliga effekter på kroppen. Ca 93 % av ungdomarna fick information från föräldrar, lärare, skolsjuksköterska eller någon annan. Av ungdomarna fick 55 % sin information genom tidningar och 61 % via TV . De flesta hade fått sin information från mer än en källa (14).
3.7 Kunskapens påverkan på framtida tobaksanvändning
En studie genomfördes i Sverige där det ingick 2581 ungdomar (1285 pojkar och 1296 flickor) mellan årskurs 6 till årskurs 9 för att undersöka om kunskapsnivån hos dem påverkar framtida användning av tobak. Resultat visade att det inte fanns någon direkt koppling mellan kunskap och användning. Kunskap är endast
effektiv för att främja beteendeförändringar när individer före
kunskapsinhämtning inte känner till negativa konsekvenser av själva beteendet. I de flesta västländer är nästan alla individer, även vid mycket unga år, medvetna om att rökning är skadligt. Av barnen uppgav 95 % att de hade blivit informerade om hälsoriskerna med rökning så tidigt som vid 11 års ålder. Med andra ord, kunskap kan vara nödvändig men inte tillräcklig för att ändra folks beteende (14).
10
4 DISKUSSION
Rökning orsakar många allvarliga sjukdomar hos rökare såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungcancer och cancer i munnen och svalgen. Dessutom femfaldigas risk för rökare att drabbas av parodontit.
De underökningar som vi har tagit med i rapporten visar att majoriteten av svenska ungdomar hade relativt hög kunskap om tobakens skadliga effekter på allmän hälsa. Till exempel i en studi (12) visste 96 % att tobaksanvändning under graviditet kan leda till fosterskada, 83 % visste att tidig rökdebut ökar risken för att bli sjuk och 80 % visste att passivrökning kan leda till lungcancer. Men det fanns vissa områden inom vilka ungdomar hade brist på kunskap. Endast 37 % svarade rätt på påståendet ”Varannan rökare dör av rökning” och 32 % på påståendet att ”Nikotin är mindre beroendeframkallande än kokain”(12).
Tyvärr hittade vi inga studier som undersöker ungdomars kunskap om tobaks skadliga effekter på oral hälsa. Med anledningen av detta efterlyses fler studier inom det området.
Resultatet från en studie(14) visar att majoriteten av ungdomarna fått sin kunskap via skolan och media. Endast 2 % av ungdomarna hade inte fått någon
information alls. Det finns en uppsjö av studier där det undersöks om ungdomars rökvanor, men dessvärre finns det inte många studier som undersöker ungdomars kunskap om tobakens skadliga hälsoeffekter.
När det gäller kunskapsnivåns påverkan på tobaksanvändning finns det inget samband enligt en studie (14). Kunskap kan vara en viktig faktor men inte avgörande när det gäller förändring av folks tobaksvanor. Man kom fram till liknande resultat i en annan studie som utfördes i en skola i Frankrike (15).
Trots att flickorna hade mer kunskap om tobakens skadliga effekter än pojkar, var det fler flickor som började röka. Detta är också ett bevis på att kunskapsnivån inte är avgörande vid förändringar av folks beteende. Det krävs fler studier som kartlägger faktorer som är avgörande för förändringar av folks beteende när det gäller användning av tobak så att man kan förebygga eller skjuta upp rökdebuten.
11
Litteraturförteckning
1. Zimmerman M, Wickholm P. Tobak och tandvård
http://www.bzb-caresystems.se/component/docman/search_result (2009-12-09)
2. WHO. Health effects of smoking among young people
http://www.who.int/tobacco/research/youth/health_effects/en/index.html ( 2009-12-09)
3. Wickholm S. Rökning och snus – effekter på allmän, oral och parodontal
hälsa 2005; Tandläkartidningen årg 97 nr 15
4. CAN. Tobak 2002
http://www.can.se/Drogfakta/Tobak (2009-12-09)
5. Post A, Gilljam H. Tackla tobak – tobaksprevention i teori och praktik 2:a uppl. Studentlitteratur i Lund, 2003; ISBN 9-44-04051-2
6. Fakta om tobaksrök.
http://www.tobaksfakta.org/Default.aspx?id=8025(2010-03-31) 7. SBU, Centrum för Tobaksprevention (Stockholms läns landsting),
Tandvård mot Tobak. Tobak & tänder – en handledning för
tandvårdspersonal 2001
8. Statens folkhälsoinstitut. Tobak (En powerpoint presentation)
http://www.tobaksfakta.org/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx
?ID=4262(2010-03-31)
9. Hälsoeffekter av rökning.
http://www.tobaksfakta.org/Default.aspx?id=9086(2010-03-31) 10. Vad gör röken med din kropp
http://www.tobaksfakta.org/Default.aspx?id=8987 (2010-03-31) 11. SBU. Citat om rökning 2002
http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/2139/
(2010-03-31)
12. Nilsson M. Tonåringar om tobak – vanor, kunskaper och attityder Edita, stockholm 2005; ISBN 91-7257-369-4.
http://www.nll.se/upload/IB/lg/sekr/fh/rapp/tonaringartobak0509.pdf
13. Fakta om nikotin.
http://www.tobaksfakta.org/Default.aspx?id=8665 (2010-04-10) 14. Rosendahl KI, Galanti MR, Gilljam H, Ahlbom A. Knowledge about
tobacco and subsequent use of cigarettes and smokeless tobacco among Swedish adolescents. Journal of Adolescent Health 2005;37:224-228
15. Michaud C, Saraiva I, Henry Y, Dodane M. Reflection on prevention. Sante Publique. 2003 Mar;15(1):69-78.
