Mikroplasters spridning längs den svenska västkusten
- En studie om koncentration och distribution av mikroplaster i
marina sediment
Micro plastics propagation along the Swedish west coast
- A study regarding concentration and distribution of micro plastics in marine sediments
My Björk
Linn Månsson
Kandidatexamen huvudområde Miljövetenskap 180 p Miljövetenskap III MV109A 15 p
VT2014
2
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Göran Ewald för inspirerande och motiverande diskussioner genom arbetets gång. Tack vare hans stöd har vi kunnat lyfta vår uppsats och komma vidare i processen vid tillfälliga motgångar.
Vidare vill vi tacka Dive Team Lysekil för deras medverkan vid dykning och insamling av bottensedimentsprov. Det var tankeväckande att få ta del av deras engagemang för havet och utbyta åsikter om problematiken kring marint skräp.
Slutligen vill vi tacka Johanna Nygren Spanne vid institutionen Urbana studier för hennes hjälp vid enstaka tillfällen i laboratoriesalen.
3
Sammanfattning
På senare år har ett nytt forskningsområde kring mikroskopiska plastfragment i marin miljö, kallat mikroplaster, vuxit fram. Mikroplaster härstammar från antropogena källor som
avloppsreningsverk och vid fragmentering av makroplast. Det finns ett begränsat antal studier inom området, särskilt vad gäller svenska vatten, vilket innebär att det finns utrymme för mer forskning. För att bidra till forskningen har föreliggande studie undersökt sedimentprover från litoralen vid sju olika platser längs svenska västkusten samt ett sedimentprov från djupt vatten vid en av platserna. För att undersöka koncentration och distribution av mikroplaster utfördes korrelationsanalys längs den svenska västkusten mellan mikroplaster och två variabler; kornstorlek och salinitet. Resultatet visade att högst koncentration av mikroplaster återfanns vid Sveriges västkust norra delar och minskade ju längre söderut proverna togs.
Förklaringsgraden R2 = 0, 61 visade stark korrelation mellan koncentration mikroplaster och hög salinitet, samt fanns en korrelation mellan mikroplaster och grov sand med
förklaringsgraden R2 = 0,38. Resultaten bidrar till ökad förståelse för hur mikroplaster distribueras i marin miljö vid den svenska västkusten. Forskarna uppmanar till fler provtagningar i havets alla zoner för att bättre förstå hur mikroplaster koncentreras och distribueras i marin miljö.
4
Abstract
In recent years, a new research field regarding microscopic plastic fragments in the marine environment, called microplastics, have emerged. Microplastics derives from anthropogenic sources such as sewage treatment plants and the fragmentation of macro plastic. There are a limited number of studies regarding micro plastics, especially concerning Swedish waters, indicating the need for more research. In this study sediment samples were collected from the littoral area at seven different locations as well as one sediment sample from a deep sea at one of the sites. The aim is to investigate the concentration and distribution of microplastics along the Swedish west coast. A correlation analysis was performed between microplastics and two variables; grain size and salinity. The results showed that the highest concentration of micro plastics were found at the north part of the Swedish west coast and decreased the farther south the samples were taken. The results showed a strong correlation between microplastics and high salinity R2 = 0, 61, and a correlation was seen between micro plastics and coarse sand with a R2 = 0.38. The results contribute to the understanding of how micro plastics are distributed in marine environment along the Swedish west coast. The researchers behind this study calls for sampling of all marine zones to further understand how microplastics are concentrated and distributed in the marine environment.
5
Innehållsförteckning
1. ETT NYTT MARINT FORSKNINGSFÄLT - MIKROPLAST 6
2. SYFTE OCH HYPOTES 7
3. PLASTPROBLEMATIKEN I EN TVÄRVETENSKAPLIG KONTEXT 8
3.1PLASTKONSUMTION UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV 8
3.2KÄLLOR OCH DISTRIBUTION AV MIKROPLASTER I MARIN MILJÖ 9 3.3BIOLOGISK OCH EKOTOXIKOLOGISKA PÅVERKAN 10 3.4PLASTPROBLEMATIKEN I SVERIGE 11
3.4.1UTMANINGAR 11
4. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 13
4.1PROVTAGNINGSSTATIONER OCH OMRÅDESBESKRIVNING 13
4.1.1BOTTENSEDIMENT 15
4.1.2STRANDZONEN 15
4.2PARTIKELSEPARATION OCH VAKUUMFILTRERING 15
4.3KARAKTÄRISERING AV FIBRER OCH PARTIKLAR 16
5. RESULTATREDOVISNING 17
5.1FIBER- OCH PARTIKELKONCENTRATION I SEDIMENT 17
5.2SIKTANALYS 18
5.3KORRELATIONSANALYS OCH REGRESSIONSGRAF 19
6. RESULTATENS BETYDELSE FÖR FORSKNINGSFÄLTET 21
6.1FÖRÄNDRAD PLASTKONSUMTION 21
6.2KONCENTRATION OCH DISTRIBUTION AV MIKROPLAST 21
6.3KORRELATION MELLAN MIKROPLAST OCH VARIABLERNA KORNSTORLEK OCH SALINITET 22
6.3.1ÖVRIGA PÅVERKANDE VARIABLAR 22
6.4METODUTVECKLING OCH REKOMMENDATIONER FÖR UTÖKAD FORSKNING 23
7. KONKLUSION 24
8. REFERENSLISTA 25
6
1. Ett nytt marint forskningsfält - mikroplast
edan introduktionen av syntetisk plast under mitten av 1900-talet har plasten revolutionerat människans vardagliga liv (Thompson, Swan, Moore & von Saal, 2009). Samhället har visat stor hängivenhet och förtroende för plastprodukter. Materialets mångsidiga egenskaper gör att plast idag finns i allt från engångsartiklar till kläder och inredning. Med andra ord har plast, på bara ett par generationer, kommit att finnas i nästan allt vi omger oss med. Oroväckande är att 10-20 procent av människans plastavfall hamnar i marina miljöer istället för att återvinnas eller förbrännas (Hansson, 2011: 16). Plast som hamnar i havet bryts inte ner, utan fragmenteras till så kallat mikroplast. Även om mikroplaster inte kan ses utan mikroskop bör de enligt Andrady (2011) inte underskattas vad gäller ekotoxologisk och biologisk påverkan i marin miljö.
Mikroplast inom miljövetenskap är ett relativt nytt område, då begreppet myntades först år 2004 (Hidalgo-Ruz, Gutow, Thompson & Thiel, 2012). Globalt finns det begränsad mängd studier på området, cirka 70 stycken, och resultaten från studierna skiljer sig åt. I en nyligen utförd studie av Dekiff, Remy, Klasmeier & Fries (2014) undersöktes
förekomsten av mikroplast i sediment vid ön Nordney i Nordsjön. Forskarna kunde kvantifiera relativt liten mängd mikroplaster, medan en annan studie som undersökt andra geografiska platser fann områden med upp till 10 gånger högre koncentration av mikroplaster (Browne, Crump, Niven, Teuten, Tonkin, Galloway & Thompson, 2011). I Sverige har främst Fredrik Norén (2007) utfört studier om mikroplaster, varav en liten del av hans forskning studerar förekomst i sediment. Noréns (2007) resultat från sediment liknar resultaten från Dekiff et al., (2014), vilket visar att distributionen av mikroplaster varierar geografiskt. EU:s havsmiljödirektiv förespråkar utökad forskning kring förbättrad kartläggning av mikroplast och geografiska trender i marin miljö iEuropa(Europeiska unionens officiella tidning L).
Kännedom kring vad som påverkar distribution och koncentration av mikroplaster är begränsad. Exempelvis antas havsströmmar påverka förekomsten av
mikroplast då strömmar för med sig marint plastskräp till områden vilket sedan orsakar ökade koncentrationer av mikroplaster (Browne, Galloway & Thompson, 2010: 3404-3406; Kinell, Söderqvist, Moreno-Arancibia, Liungman & Ahrensberg, 2012: 14-16). I Sverige uppvisar kusten vid Bohuslän höga koncentrationer av marint plastskräp då Jutska strömmen och Baltiska strömmen möts utanför kusten. Enligt Norén (2007) behövs mer forskning kring
S
7 mikroplaster utföras längs den svenska västkusten.
2. Syfte och hypotes
Föreliggande studie har undersökt distribution och koncentration av mikroplaster i
strandzonen och sediment på cirka 20 meter djup. Eventuella korrelationer mellan salinitet och kornstorlek har analyserats.
Studien riktar sig främst till forskare inom forskningsfältet som underlag till ytterligare forskning, men även beslutsfattare med kunskaper om marint avfall. Exempelvis skulle en sådan beslutsfattare vara Miljöförvaltningen i de kommuner som berörs av studiens resultat eller Länsstyrelsen i respektive län. Sådana beslutsfattare arbetar med tillsyn,
rådgivning och strategiskt miljöarbete inom sitt geografiska område med syfte att uppnå de nationella miljömålen (Ammenberg, 2012: 97-98, 109).
För att uppnå syftet har följande hypoteser tagits fram:
Koncentrationen och distributionen av mikroplaster skiljer sig längs den svenska västkusten.
8
3. Plastproblematiken i en tvärvetenskaplig kontext
Föreliggande kapitel presenterar kort plastkonsumtion ur ett historiskt perspektiv vilket följs av tidigare forskning om koncentration och distribution av mikroplaster i marin miljö. Tidigare forskning lyfts fram för att ge läsaren förståelse om det relativt osäkra
forskningsområdet kring mikroplaster och dess biologiska samt ekotoxologiska effekter. Vidare presenteras situationen kring mikroplaster i Sverige och de utmaningar som finns rörande europeiska rekommendationer och nationella miljömål.
3. 1 Plastkonsumtion ur ett historiskt perspektiv
Boken Plastics (Yarsley & Couzens, 1945: 149, 152) är en av de första böckerna som publicerades när produktionen av syntetisk plast ökade. Författarna antog att plasten skulle revolutionera människans vardagliga liv. I boken beskrivs hur materialet kommer att följa människan från vaggan till graven:
As he grows he cleans his teeth and brushes his hair with plastic brushes, clothes himself with in plastic clothes, writes his first lesson with a plastic pen and does his lessons in a book bound with plastic. […] wears a denture with silent plastic teeth and spectacles with plastic
lenses…until at last he sinks into his grave in a hygienically enclosed plastic coffin (Yarsley & Couzens, 1945: 149, 152).
Det underliggande budskapet bakom Yarsley & Couzens (1945) visioner bygger på samhällets förmåga att konsumera stora mängder plast som ska täcka i princip hela det vardagliga livet. Den sociala betydelsen av att konsumera plastprodukter ger samhället en förskönande attityd gentemot plast (Barthes, 1988; Steven, 1987). En negativ effekt av samhällets syn på konsumtion av plast är att det bidragit till att 10-20 procent av allt plastavfall hamnar i marin miljö (Hansson, 2011). Hansson (2011) pekar på att attityden gentemot plast måste förändras för att minska plastkontaminering i naturen och skapa hållbara konsumtionsmönster.
9
3. 2 Källor och distribution av mikroplaster i marin miljö
Tio år efter att Yarsley & Couzens (1949) bok publicerades inleddes en ny diskussion inom miljöforskningsfältet då forskare identifierat plast som ett miljöproblem i den marina miljön (Thompson et al., 2009: 1975; Barneset al., 2009: 1973; Ryan, Connel & Gardner 2009: 2007). Forskare upptäckte att marina arter som havsfåglar och sköldpaddor vid förtäring av makroplast får fysiska skador (Robarts, Piatt & Whol, 1995; Lutz, 1990; Derraik, 2002: 844). År 1997 gjordes en studie i Norra Stilla havet som hittade plastfragment i 8 av 11 havsfåglars magar (Bligt & Burger, 1997: 323).
På senare år har små plastfragment fått uppmärksamhet som ett miljöproblem i marin miljö (Barnes et al., 2009: 1994; Cole, Lindeque, Halsband & Galloway, 2011: 2589). Makroskopiskt plastskräp bryts långsamt ner till mikroplast av oxidation, uv-ljus och
mekanisk nedbrytning och kan därmed ha liknande spridningsmönster som makroplast. Ryan et al., (2009: 2000) identifierar att källor till marint plastskräp härstammar från skräp som dumpas av fartyg och landbaserat skräp från exempelvis avrinningsområden,
avloppsreningsverk eller skräp från rekreation. Källor till mikroplaster från
avloppsreningsverk härrör främst från hygienartiklar och kosmetika men även från tyger som innehåller polyester, akryl, polypropen, polyeten och nylon (Derraik, 2002: 847; Cole et al., 2011: 2589).
Hur koncentrationen av mikroplast distribueras i marina miljöer är mindre känt, men påverkas av fysikaliska faktorer som hydrodynamiska krafter och havsströmmar
(Browne et al., 2010: 3404-3406; Claessens, De Meester, Van Landuyt, De Clerck & Janssen, 2011: 2199). Browne et al., (2011: 7) pekar på att det även finns ett samband mellan
befolkningstäthet och hög koncentration av mikroplast. En annan undersökning av Derraik (2002: 844) visade däremot att områden med liten antropogen aktivitet kan ha hög
koncentration av mikroplast, men att siffran ökade närmare industrialiserade områden. Claessens et al., (2011: 2204) har undersökt olika delar av Belgiens kust. Deras resultat visade, likt Derraik (2002), att det inte fanns en tydlig korrelation mellan befolkning och mikroplast. Hamnar med liten omblandning av vatten visade högst koncentration och var en potentiell ”hot spot” för mikroplast (Claessens et al., 2011: 2204).
Bild 1 visar översiktligt samtliga havszoner (Tosin, Weber, Siotto, Lott, Degli Innocenti, 2012: 2).
10
Plast består av olika polymerer och varierar i densitet samt storlek som gör att de både kan flyta eller sjunka vilket innebär att de återfinns i hela vattenområdet (Cole et al., 2011: 2592). I ett försök att definiera var störst koncentration mikroplaster hamnar menar Cole et al., (2011: 2593) att mikroplaster med hög densitet sannolikt återfinns i bentalen. I en studie av Browne et al., (2010) framkom att 80 % av samtliga identifierade mikroplaster hade hög densitet och återfanns i den bentiska zonen, vilket kan ha olika förklaringar. Bland annat diskuterar Hildago-Ruz et al., (2012: 3070-3072) att mikroplaster med hög densitet blästras när de kolliderar med andra sedimentpartiklar vid omblandning i vattnet vilket ger upphov till en större mängd partiklar. Mikroplaster med hög densitet hamnar vanligen i bentalen då de hastigare sjunker till botten och att de med låg densitet framförallt förekommer vid litoralen eftersom de sköljs upp med vågorna (Hildago-Ruz et al., 2012: 3072). I strandzonen
(litoralen) är sanden i ständig rörelse och strandens infiltreringsprocess påverkas av fysisk aktivitet som vågor samt sandens kornstorlek (Heiss, Ullman & Michael, 2014; Turner & Masselink, 1998).
3. 3 Biologisk och ekotoxikologiska påverkan
Filtrerande djur, kräftdjur, fiskar, havsbortsmaskar och plankton har visat sig förtära
mikroplaster i tron att det är föda vilket orsakar fysisiska skador (Barnes, Galgani, Thompson
& Barlaz, 2009: 1994; Naturskyddsföreningen, 2013: 12; Cole et al., 2011: 2589). Plast
11
till djur vid förtäring. Allt fler forskare är överens om att det uppstår en potentiell kemisk miljörisk då plast utsöndrar organiska föreningar till marina miljöer (Mato, Isobe, Takada, Kanehiro, Othake & Kaminuma, 2001; Teuten et al., 2009; Tanaka, Takada, Yamashita, Mizukawa, Fukuwaka & Watakuni, 2012). Exempel på additiv är mjukgörare (ftalater, klorerade paraffiner och organiska fosfater) bisfenol A(BPA) och alkylfenoler. Det är
långlivade organiska föroreningar (POPs) som kan störa hormonbalansen och reproduktionen hos djur, är cancerogena och kan skada metabolismen (Ryan et al., 1988; Cole, et al., 2011: 2595). De kan även binda till sig och koncentrera andra organiska miljögifter som finns i vattnet. Hur miljögifterna från mikroplaster ackumuleras av marina organismer är okänt men farhågor om att plast möjliggör transport av plastbaserade kemikalier till större marina djur har dokumenterats av flera forskare (Mato, Isobe, Takada, Kanehiro, Othake & Kaminuma, 2001: 323; Ryan, Conell & Gardner, 1988; Van Cauwenberghe, Vanreausel, Mees & Janssen, 2013). Andrady (2011: 1603) hävdar att det är särskilt problematiskt när djur längre ner i näringskedjan förtär mikroplaster då plaster kan överföras i näringskedjan. Kunskapen om plastens tillsatsers toxikologiska effekt, bioackumulation samt biomagnifikation i marina ekosystem är begränsad och kräver mer forskning (Cole et al., 2011; 2595; Tanaka et al., 2012: 222).
3. 4 Plastproblematiken i Sverige
Bohuslän på den norra delen av Sveriges västkust är på grund av sitt geografiska läge det mest påverkade området i Sverige av marint skräp (Kinell, Söderqvist, Moreno-Arancibia,
Liungman & Ahrensberg, 2012: 14-16; Naturskyddsföreningen, 2013: 9). Utanför Bohusläns kust möts ytströmmar från Nordsjön (Jutska strömmen) och Östersjön (Baltiska strömmen) vilket bidrar till att stora mängder marint avfall når kusten. Corioliseffekter trycker vatten från baltiska strömmen mot västkusten (SMHI, 2011). Problematiken med marint skräp vid
Bohuslän blir mer omfattande då transporten med Baltiska strömmen förstärks av den Jutska strömmen. För att undersöka plastens roll i avfallsproblematiken har OSPAR (2009: 23, 36) utfört strandstädningar i längs norra Nordsjöns kuster, vilket innefattar Bohuslän. På vissa stränder var över 80 procent av allt insamlat skräp plast, främst polystyrene, som återfinns i engångsprodukter som flaskor, lock och livsmedelsförpackningar.
I Sverige har forskare huvudsakligen fokuserat på förekomsten av mikroplaster i de norra delarna av Sveriges västkust. Majoriteten av studier om mikroplaster är framtagna av Norén (2007), Norén, Ekendahl & Johansson (2009) och Norén & Magnusson (2011). Främst
12
har provtagningar från vattenmassor i pelagialen studerats där exempelvis prover innanför en hamn i Lysekil visar hög koncentration av mikroplastpartiklar, upp mot 2400 stycken per m3,
vilket forskarna tror beror på anslutande båtar och mänsklig aktivitet (Norén, 2007: 8). I ytterligare en studie av Norén & Magnusson (2011: 10) togs liknande prover, då istället utanför hamnen, som visade mindre antal mikroplaster än vid provtagningar innanför hamnen. I studien av Norén, Ekendahl & Johansson (2009: 5) syns tydliga skillnader mellan
identifierade mikroplastfibrer och mikroplastpartiklar, varav partiklarna dominerar insamlad data. De undersökte platser vid västkusten men även östkusten. Gällande sedimentprover från litoralen har Norén (2007) utfört en studie som visade låga koncentrationer, mellan 1-10 partiklar per 100 ml sand, i en mindre kuststad i Bohuslän. Vid en annan kuststad, med
närliggande plastfabrik, uppmättes över 300 partiklar per 100 ml sand. Dock finns det inte fler studier på förekomst av mikroplaster i sediment vid svenska kuster.
3. 4. 1 Utmaningar
I Sverige berör miljömålen Giftfri miljö, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Ett rikt växt- och djurliv problematiken kring mikroplaster i marin miljö (Ammenberg, 2012: 108-109). Distributionen av mikroplast i världshaven varierar globalt vilket gör att forskningen ständigt behöver utökas (Cole et al., 2012: 2596). EU:s havmiljödirektiv definierar en hållbar havsmiljö och innefattar elva deskriptorer som ska ingå vid
miljöklassning och miljöövervakning (Europeiska unionens officiella tidning L 232, 2010). Målet är att alla havsområden ska uppnå god miljöstatus till år 2020. Deskriptor 10 omfattar marint avfall och lyder ”Egenskaper hos och mängder av marint avfall förorsakar inga skador på kustmiljön och den marina miljön” (EUT L 232, 2010: 24). Vidare fastställs att det krävs bättre kartläggning av mikroplaster samt dess risk för toxicitet. Avsnitt 10.1.3 förelägger medlemsländer att ha information om ”Trender för mängd, fördelning och där som är möjligt, sammansättning av mikroplaster”. Deskriptor 10 har i viss mån implementerats i svenska
miljömål av Havs- och vattenmyndigheten och resulterade i ”Havsmiljön ska så långt som
möjligt vara fri från avfall” (HVMFS, 2012:18). Miljökvalitetsnorm för bedömning av god miljöstatus är ”mängden avfall på referensstränder” samt havsbotten men något
13
4. Tillvägagångssätt
Följande kapitel presenterar tillvägagångssätt för provinsamling och analys. Läsaren finner utförlig beskrivning av provtagningsområden, metodval och analysverktyg.
4. 1 Provtagningsstationer och områdesbeskrivning
Föreliggande studie har undersökt sediment från bentalen och litoralen på sammanlagt sju olika lokaler. Kriterierna för de utvalda stränderna som ingick i studien var att de (i) inte ingått i tidigare liknande forskning, (ii) var lättillgängliga att nå. Lämpliga stränder för provtagning valdes ut för att få fram fem slutgiltiga stränder (Sahlén, 2006: 5). I Lysekil togs sedimentprov från bentalen utanför Södra hamnen för att undersöka tidigare forskares
konklusion att hög koncentration av mikroplaster kan återfinnas där. I tabell 1 återfinns detaljer om varje provtagningsområde. Karta 1 visar samtliga provtagningsområden.
Tabell 1. Mätplatsens geografiska koordinater (WGS84; grad, min, sek), havsvattenstånd samt antal provtagningar per område.
Område 1 ligger utanför en mindre småbåtshamn. Område 2 är en mindre badplats belägen i närheten av Gullmarns naturreservat och omges av ett fjordlandskap bestående av kala klippor. Stranden är 40 meter lång och det fanns inga synliga utlopp från land. Område 3 och 4 kännetecknas av stranddyner med annars flackt landskap, varav stranden vid område 3 är 500 meter lång och kännetecknas av relativt fast sand med ett avrinningsutlopp. Område 4 är en 12 kilometer lång strand och präglas främst av flygsandsfält och gräsbevuxna kullar. I Skåne togs prover från tre områden. Område 5 sträcker sig sex km och miljön liknar den vid område 4, men har större andel strandskog. Område 6 ligger nära en hamn och består till stor del av finkornig flygsand samt omges av kullar med buskage samt är två km lång. Slutligen är
Mätplats Latitud Longitud
Havsvattenstånd (cm) Antal provtagningar Lysekil Södra hamnen 58°16'27,7''N 11°26'32,3"E -8 2x100 ml
Lysekil badplats 58°16'7,7''N 11°25'23,5''E -8 7x15 ml
Halmstad 56°40'49,16''N 12°42'41,2''E -18 20x15 ml
Laholm 56°30'19''N 12°56'27,3''E -18 20x15 ml
Ängelholm 56°15'13,1''N 12°49'46,6''E -18 20x15 ml
Lomma 55°40'43''N 13°3'31,8''E 28 20x15 ml
14
område 7 en tre km lång strand och mellan staden och stranden har det byggts en park med sjöar samt anlagt ett större gräsbevuxet fält. Befolkningstätheten för samtliga platser visas på bild 2.
Bild 2. Befolkningstätheten i södra och mellersta Sverige. Bildkälla: Statistiska Centralbyrån (SCB), Enheten för regional planering och naturresurser.
Karta 1. Karta över lokaler Lysekil Södra hamnen (1), Lysekil badplats (2), Ringenässtranden Halmstad (3),
Mellbystrand Laholm(4), Strand Lomma (5), Ängelholms havsbad (6) och Ribergsborgsstranden Malmö (7).
15
Bild 3. Vakuumpump
4. 1. 1 Bottensediment
Provtagning i Lysekil togs på 12 och 16 meters djup utanför Södra hamnen ca 15 meter ut från kustlinjen där 200 milliliter sediment togs för hand med plastburk med tätslutande lock, ca fem centimeter ner i bottensedimentet. Vattnets salinitet noterades vid provtagningen.
4. 1. 2 Strandzonen
Från stränderna Lysekil badplats, Ringenässtranden Halmstad, Mellbystrand Laholm, Strand Lomma, Ängelholms havsbad och Ribergsborgsstranden Malmö togs prover i strandzonen. Totalt samlades 20 x 15 ml prover in på varje strand. Varje prov togs med 10 meters
mellanrum längs stranden ca fem centimeter ner i sanden. I Lysekil togs prover på en mindre strand varför insamlad sand uppkom till 7 x 15 ml. Vattnets salinitet noterades vid
provtagningen.
4. 2 Partikelseparation och vakuumfiltrering
Vid partikelseperation användes flotteringsmetoden som till stor del är hämtad från Thompson, et al.,
(2004). Metoden används då man vill separera partiklar med olika densitet, se bild 4. Metodkontroll utfördes genom att tillsätta mikroplastpartiklar av olika storlekar till ett renat sandprov. Kontrollen visade att
flotteringsmetoden bör upprepas minst3 gånger. Blankprov utfördes för att identifiera eventuell kontaminering i luften och på de filterpapper som användes vid filtrering.
I varje 15 ml sedimentprov tillsattes 20 % saltlösning och blandades med centrifug (Vortex) 20 gånger, och 20 sekunder i ultraljudbad, därefter
blandades proverna ytterligare 20 gånger med centrifug. Ultraljudbadet användes dels för att skilja
mikroplastpartiklar från annat material samt minska mikropartiklarnas statiska elektricitet. För att minimera
16
under mikroskop innan filtrering och all experimentutrustning placerades i dragskåp. Proverna sedimenterade i cirka 20 minuter, innan utfällningen avlägsnades och analyserades med hjälp av mikroskop (Novex). Identifierade mikroplaster räknades och kategoriserades. Metoden upprepades tre gånger för varje prov.
4. 3 Karaktärisering av fibrer och partiklar
Det insamlade materialet från fältstudierna transporteras till ett laboratorium för analys. Norén (2007) och Hildago-Ruz et al., (2012: 3067-3069) nämner vilka kriterier för analys och
definiering av mikroplaster som bör inkluderas vid karaktärisering; (i) mikroplasten får inte ha synlig cellulär eller organisk struktur, (ii) avlånga mikroplaster ska vara jämt tjocka ände till ände, (iii) mikroplasterna har klara, homogena färger (blå, röd, grön och gul), (iv)
mikroplasterna är svåra att urskilja utan mikroskop. I en annan studie av Norén, Ekendahl & Johansson (2009: 4) har insamlade mikroplaster delats upp i två kategorier utifrån deras utseende; fibrer och partiklar. Föreliggande studie har använt samma kategorisering.
Att identifiera och kvantifiera fibrer och partiklar enbart med ljusmikroskop och deras morfologi medför osäkerheter och det är lämpligt att forskarna har erfarenhet och kunskap om mikroplast för att kunna identifiera korrekt. För att minska osäkerheten studerade forskarna i studien bland annat tidigare mikroskopbilder på mikroplastfibrer och
mikroplastpartiklar.
Definitionen av mikroplast innebär de med storlek <5 mm då liknande
storleksintervallet används av flertalet forskare (Hidalgo-Ruz et al., 2012: 3065; Barnes et al., 2009: 1986).
4. 4 Korrelationsanalys
Korrelationanalys mellan mikroplast och två olika variabler har utförts; kornstorlek och salinitet. För att säkerställa varje provs kornstorlek torkades sanden i 24 timmar inför siktning med maskvidd mellan 2 mm och 0,063 mm. Kornstorlekarna har definierats efter Atterbergs kornstorleksskala (Damberg, 1996).
17 0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 0,16 0,18 0,20 P arti k elk o n ce n tratio n p er m l se d im en t
Medelvärde av partikelkoncentration (per ml) i sediment vid de olika provtagningsstationerna
Totala plastpartiklar Fibrer
Partiklar
5. Resultatredovisning
Följande resultatkapitel sammanställer resultat från analysen. I resultaten finner läsaren regressionsgrafer, tabeller och diagram över samtliga observerade variabler och dess korrelation. Se bilaga 1 för fotografier på ett urval av mikroplaster, se bilaga 2 för tabellöversikt från varje provplats.
5. 1 Fiber- och partikelkoncentration i sediment
Figur 1 presenterar plastpartikelkoncentration per milliliter sediment från de sju provtagningsplatser som ingått i denna studie. Partikelkoncentrationen är antal totala plastpartiklar samt antal fibrer och partiklar per milliliter sediment. Resultatet visar att strandprovet vid Lysekil innehåller flest antal mikroplastpartiklar och har högst andel fibrer (0,19 st/ml). Sedimentprover från 12 och 16 meters djup utanför Södra hamnen Lysekil lades ihop och visade högst andel partiklar per ml. Antal mikroplaster i sediment från provtagning i Lomma och Malmö var lägst (0,05 st/ml). Se bilaga 2 för partikelkoncentration, färg och andel partiklar/fibrer från varje lokal. Se bilaga 1 för fotografier på återfunna
mikroplastpartiklar.
Figur 1. Visar medelvärde av mikroplaster per milliliter sedimentprov från samtliga sju lokaler. Störst koncentration av fibrer finns vid mätområde Lysekil.
18
5. 2 Siktanalys
Siktanalysen visar att provtagningsstationernas sedimentkaraktär skiljer sig åt. I figur 2 redovisas resultatet av siktanalysen. Analys av sedimentproverna visar att Skåne län domineras av mellansand medan högre upp längst västkusten minskar mellansanden procentuellt och finsand och grovsand ökar.
Figur 2. Visar siktanalys över procentuell fördelning av kornstorlek vid samtliga sju provtagningsområden. Mellansand är den dominerande kornstorleken. Störst koncentration av grovsand finns vid lokal Lysekil.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Lysekil Lysekil dyk Halmstad Laholm Ängelholm Lomma Malmö
Siktanalys
19 0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 0,16 0,18 0,20 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ant a l pla st rpa rt ik la r/m l sedim ent Pro centuell a n d el a v sand
Regressionsgraf mellan antal plastpartiklar (per ml sediment) och kornstorlek Fingrus Grovsand Mellansand Finsand Grovsilt Antal plastpartiklar
5. 3 Korrelationsanalys och regressionsgraf
Tabell 2 visar R-värden för samtliga kornstorlekar. Förklaringsgraden för koncentrationen av mikroplaster är högst för grovsand. I figur 3 presenteras siktanalysens resultat tillsammans med antal insamlade mikroplaster för varje provtagningsområde.
Figur 3. Regressionsgraf för korrelation mellan kornstorlek vid varje lokal och antal karakteriserade
mikroplaster. Lysekils sediment innehåller högst koncentration (0,19 mikroplastpartiklar/ml sediment) och har procentuellt högst andel grovsand.
Kornstorlek r2 R2 Fingrus 0,34 0,11 Grovsand 0,62 0,38 Mellansand -0,46 0,21 Finsand -0,04 0,00 Grovsilt 0,04 0,00
Tabell 2. R-värden för regressionsanalysen av hur partikelkoncentrationen varierar med kornstorlek.
20 0 5 10 15 20 25 30 35 0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 0,16 0,18 0,20 Sa lin it et ‰ Ant a l pa rt ik la r/m l sedim ent
Regressionsgraf för antal mikroplaster (per ml) och salinitet
Tabell 3 visar R-värden för salinitet. Förklaringsgraden för koncentrationen av mikroplaster är hög för saliniteten. Korrelation mellan salinitet i vattnet vid varje provtagningsområde och antal insamlade mikroplaster presenteras i figur 3.
r2 R2
Salinitet 0,78 0.61
Figur 3. Regressionsgraf mellan salinitet och totalt insamlade mikroplaster vid varje lokal. Lysekil och Lysekil Södra hamnen visar högst salthalt och högst antal insamlade mikroplaster per ml sediment.
Tabell 3. R-värden för regressionsanalysen av hur partikelkoncentrationen varierar med salinitet.
21
6. Resultatens betydelse för forskningsfältet
Diskussionskapitlet inleds med återkoppling till den samhällsvetenskapliga diskussionen som ägde rum i början av studien. Sedan presenteras studiens resultat och korrelationsanalys i relation till tidigare internationell och nationell forskning. För att besvara forskningsfrågorna diskuteras även ytterligare faktorer som kan påverka resultatet och hur metoden kan utvecklas samt vilka insatser som behövs i framtiden för att uppnå satta miljömål.
6.1 Förändrad plastkonsumtion
Citatet i bakgrunden från Yarsley & Couzens (1949) bok om framtidens plastkonsumtion beskriver plast som ett revolutionerande material i människans vardag. Människan hade från början en förskönad attityd gentemot plastprodukter och det finns ett samband mellan
samhällets överkonsumtion av plast och plastkontaminering i marin miljö. Det finns ett behov av att omorganisera samhällsstrukturen, i syfte att minska plastkonsumtionen och därmed förhindra spridning av mikroplastpartiklar.
För att förändra samhällets attityd gentemot plastkonsumtion rekommenderar författarna utökad informationsspridning om plastens negativa påverkan i miljön.
6. 2 Koncentration och distribution av mikroplast
Mikroplaster återfanns i samtliga prover tagna längs svenska västkusten men varierar geografiskt. Koncentrationen av mikroplaster i litorala provtagningar avtar ju längre söderut mätningar togs. Högst andel partiklar återfanns i prover från bentalen i Södra hamnen i Lysekil vilket kan påvisa att en stor andel mikroplastpartiklar har högre densitet och lättare för att ackumuleras i bottensediment än fibrer. Vidare kan det även korreleras med vad forskarna Browne et al., (2010), Cole et al., (2011) och Hildago-Ruz et al., (2011) menar, att mikroplaster med hög densitet dominerar antalet mikroplaster i marin miljö och återfinns främst i bentalen. Det kan bero på flera anledningar, som att mikroplast med hög densitet blästras med andra sandpartiklar eller att de hastigare sjunker till botten än mikroplaster med låg densitet.
I Sverige finns det få sedimentprover från litoralen och bentalen vilket gör det svårt att jämföra resultat och vidare kartlägga hur mikroplaster distribueras och koncentreras i olika havszoner. För att undersöka ytterligare faktorer till den varierande spridningen har en korrelationsanalys genomförts för kornstorlek och salinitet.
22
6. 3 Korrelation mellan mikroplast och variablerna kornstorlek och
salinitet
Grovsand visade starkast samband med antal mikroplastpartiklar med förklaringsgraden R2 = 0,38. Sambandet kan bero på att strandkanten fungerar som filter då mikroplaster enklare kan fastna i sand med större korn än i sand med mindre kornstorlek. Av samtliga återfunna mikroplaster i studien var 77 procent mikroplastfibrer, vilket kan bero på att fibrer enklare filtreras av sand med större kornstorlek än partiklar som har en tendens att sippra igenom större korn. Störst kvantitet av mikroplastfibrer påträffades i prover tagna från litoralen i Lysekil. Siktanalysen visade att Lysekil har sand med störst procentuell andel grovsand vilket kan indikera att mikroplastpartiklar på stränder med mindre kornstorlek återfinns i andra sediment än litoralen, exempelvis i bentalen. Prover från Södra hamnen i Lysekil kan, med viss osäkerhet, konstatera detta eftersom högst koncentration av mikroplastpartiklar återfanns här. Studien av Norén, Ekendahl & Johansson (2011) visar ett annorlunda resultat vid sina provtagningar i pelagialen gällande karaktärisering av mikroplasterna. De identifierade fler mikroplastpartiklar än fibrer. Hänsyn tas till att studierna undersökt två olika havszoner vilket påverkar förekomsten av mikroplastpartiklar respektive fibrer.
Vid mätning av salinitet fanns en tydlig regressionslinje som visar förklaringsgraden R2 = 0,61. Det finns en stark korrelation mellan salinitet och antal mikroplaster som varierar med det varierande geografiska läget. Ju längre norrut proverna togs desto saltare vatten och större mängd mikroplaster återfanns. Den högre koncentrationen kan dels bero på att hög salinitet i vattnet påverkar vattnets densitet vilket gör att mikroplaster flyter upp och förs med vågorna till stranden där de kan sedimenteras. Dels kan det eventuellt bero på varierande bakgrundskoncentrationer. Möjligtvis kan eventuella mikroplaster vid områden med lägre salinitet återfinnas i andra zoner än litoralen, förslagsvis pelagialen eller bentalen.
6. 3. 1 Övriga påverkande variabler
Förutom variablerna salinitet och kornstorlek antas även havsströmmar som präglar det geografiska läget vid västkustens norra delar kunna påverka förekomsten av mikroplast. Starka havsströmmar för med makroplast från Nordsjön och Östersjön som ger upphov till fragmentering och distribution av mikroplaster vid Bohusläns kust. Forskarna Browne et al., 2011 har också diskuterat eventuellt samband mellan befolkningstäthet och mikroplast, då deras undersökningar visade högre koncentration mikroplaster ju närmare tätbefolkade
23
områden provtagningarna togs. Däremot visar bild 2 exempelvis hög befolkningstäthet vid Malmö stad vilket var ett av de provtagningsområden i denna studie där lägst koncentration av mikroplaster påträffades. Ytterligare en variabel som Norén (2007) diskuterar vid sin provtagning innanför en hamn var att deras resultat kunde påverkas av anslutande båtar och mänsklig aktivitet. Annan mänsklig aktivitet som påverkar förekomsten av mikroplastfibrer i marina miljöer är den ökande användningen av syntetiskt material i tyger.
6. 4 Metodutveckling och rekommendationer för utökad forskning
Föreliggande studie har kategoriserat insamlat empiriskt material med hjälp av ljusmikroskop. Eftersom provtagning vid de olika mätstationerna endast gjorts en gång bör man med
försiktighet beakta resultatet. Vid ett blankprov och vid analys av filtreringspapper innan metodutövande, noterades att kontaminationen var hög. Störst osäkerhet fanns kring vita och transparenta mikroplaster samt de med lila färg. Osäkerheten grundade sig dels på att
filtreringspappret försvårade urskiljandet av vita/transparenta mikroplaster (särskilt fiber) och att det var hög risk för kontamination i laboratoriesalen. Särskilt bestod kontaminationen av lila fibrer. På grund av osäkerheten räknades inte vita/transparenta och lila
mikroplastfibrer med i resultatet. Därför kan funna mikroskopiska plastpartiklar i studien förmodligen vara en underskattning av det reella antalet. Kontaminationsrisken kan möjligen minskas med ökad ventilation, använda annan typ av filtreringspapper och ytterligare sluta systemet genom hela analysen, från provtagning till vakuumfiltrering. Om forskarna hade haft mer tid och resurser hade analysverktyget FT-IR varit att föredra för att kunna
materialanalysera det insamlade materialet.
EU:s havsmiljödirektiv uppmanar till utökad kartläggning och kvantifiering av mikroplaster. Om Sverige ska uppfylla de nationella miljömålen rörande
mikroplastproblematiken behövs utökad forskning om plastskräp i marin miljö. Tidigare studier inom forskningsområdet, både internationella och nationella, varierar i sina resultat. Det tycks inte finnas tydliga mönster för att urskilja faktorer som kan påverka spridning av mikroplaster i marin miljö, vilket gör det svårt att förutsäga distributionen. Föreliggande studie har i ett försök bidragit till förståelsen för hur mikroplaster rör sig och vad som kan påverkar deras spridning. Vidare menar författarna att det finns behov av att framta en standardiserad metod och karakterisering för att kunna identifiera spridningsmönster av mikroplaster längst den Svenska kusten samt utökad forskning kring mikroplasters biologiska och ekotoxologiska effekter. En samordning mellan svenska län för att skapa pilotprojekt kan
24
främja en fortsatt utveckling. På sikt kan dokumentation av resultat och tillvägagångssätt generera ytterligare framtida rekommendationer och slutligen en mall för metod och analys.
7. Konklusion
Studiens resultat visar att koncentrationen av mikroplaster i strandzonen varierar geografiskt längs den svenska västkusten och att distributionen varierar mellan strandzonen och
bottensediment. Resultaten kan påverkas av variablerna salinitet och sedimentens kornstorlek. Det finns ett tydligt samband mellan koncentration av mikroplaster och hög salinitet samt vid lokaler med störst procentuell andel grovsand. Vi tror att vår undersökning representerar en liten del av den existerande mikroplast som finns i marin miljö.
För att förstå hur mikroplast kan påverka marina ekosystem krävs en bättre förståelse för plastens livscykel (ursprung, fragmentering och sedimentering) och koncentration i havets samtliga zoner. Metoder för att undersöka förekomsten av mikroplaster bör utvecklas och introduceras i ett större sammanhang för att utöka global validering. Vilka faktorer som påverkar koncentrationen av mikroplast i Sveriges havsbassänger kan ge underlag till ytterligare forskning och förebyggande lösningar. Det är väsentligt att följa
plastkonsumtionens och plastskräpets trender, med syfte att nå de nationella miljömålen såväl som följa rekommendationer från EU:s havsmiljödirektiv för utökad forskning.
25
8. Referenslista
Ammenberg, J. (2012). Miljömanagement: miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Andrady, A. L. (2011). Microplastic in the marine environment. Marine Pollution Bulletin 62 (8), 1596–1605.
Barnes, D. K. A., Galgani, F., Thompson, R. C., & Barlaz, M. (2009). Accumulation and fragmentation of plastic debris in global environments. Phil. Trans. R. Soc. B, 364, 1985–1998.
Barthes, R. (1988). Plastic. Perspecta, 24, 92-93 Browne, M.A., Galloway, T.S., & Thompson, R.C. (2010). Spatial patterns of plastic debris along estuarine
shorelines, Environmental Science and Technology, 44, 3404-3409.
Blight, L.K., & Burger, A. E. (1997). Occurrence of plastic particles in seabirds from the eastern North
Pacific.Marine Pollution Bulletin 34, 323–325. Browne, M.A., Crump. P., Niven, S. J., Teuten, E., Tonkin, A., Galloway, T.S., & Thompson, R.C. (2011).
Accumulation of Microplastic on Shorelines Woldwide:Sources and Sinks. Environ. Sci.
Technology 45 (21), 9175–9179. Claessens, M., De Meester, S., Van Landuyt, L., De Clerck, K., & Janssen, C. (2011). Occurrence
and distribution of microplastics in marine sediments along the Belgian coast. Marine Pollution
Bulletin 62, (10), 2199-2204.
Cole, M., Lindeque, P., Halsband, C., & Galloway, T. S. (2011). Microplastics as contaminants in the marine environment: a review. Mar. Pollut. Bull. 62, 2588–2597.
Damberg, A. 1996. Atterbergs kornstorleksskala. Geologiskt forum 9, 5-9. ISSN: 1104-4721 Dekiff, J. H., Remy, D., Klasmeier, J. & Fries, E. (2014). Occurrence and spatial distribution of microplastics in
sediments from Norderney, Environmental Pollution 186: 248–256
Derraik, J. G. B. (2002). The pollution of the marine environment by plastic debris: A review. Marine Pollution
Bulletin 44 (2002), 842–852.
EUT L 232. Kommissionens beslut av den 1 september 2010 om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten (2010/477/EU). Bryssel: Europeiska Unionen.
Heiss, JW, WJ Ullman, and HA Michael (2014) Swash zone moisture dynamics and unsaturated infiltration in
two sandy beach aquifers. Estuarine, Coastal and Shelf Science 143, 20-31. HVMFS 2012:18. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön. Göteborg: Havs- och
vattenmyndigheten. Hickling, C, F& Lancaster Brown, P. (1973). Haven; Fakta och forskning. Stockholm: Bokförlaget Forum.
Hildago-Ruz, V., Gutow, L., Thompson, R.C., & Thiel, M. (2012). Microplastics in the Marine Environment: A Review of the Methods Used for Identification and Quantification, Environ. Sci. Technol, 46, 3060-3075.
Kinell, G., Söderqvist, T., Moreno-Arancibia, P., Liungman, O., Ahrensberg, N. (2012). Marine litter in Sweden:
A study for the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directive. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten.
Lutz, P. L. (1990). Studies on the ingestion of plastic and latex by sea turtles. In: R. S Shomura & M. L. Godfrey (Ed.). Second International Conference On Marine Debris. U. S. Department of Commerce,
NOAA. Technical Memo, 719-735.
Mato, Y., Isobe, T., Takada, H., Kanehiro, H., Ohtake, C., & Kaminuma, T., (2001). Plastic resin pellets as a transport medium for toxic chemicals in the marine environment. Environ. Sci. Technol. 35, 318–324.
Naturskyddsföreningen. (2013). Raklödder till fiskarna. Stockholm: Naturskyddsföreningen. Norén, F. (2007). Small plastic particles in Coastal Swedish waters. KIMO Sweden: Lysekil.
Norén, F., Ekendahl, S., & Johansson, U. (2009). Mikroskopiska antropogena partiklar i svenskt hav. Norén, F., & Magnusson, K. (2011). Mikroskopiskt skräp i havet: metodutveckling för miljöövervakning.
N-research för Naturvårdsverket.
OSPAR. (2009). Marine litter in the North-East Atlantic Region: Assessment and priorities for response. London: KIMO International.
Robards, M.D., Piatt, J. F., & K.D. Wohl, K, D. (1995). Increasing frequency of plastic particles ingested by seabirds in the subarctic North Pacific. Marine Pollution Bulletin 30, 151–157.
26
debris in the marine environment. Phil. Trans. R. Soc. B, 364(1526), 1999–2012. Ryan, P.G., Connel, A.D., & Gardner, B.D., (1988). Plastic ingestion and PCBs in seabirds: is there a
relationship? Mar. Pollut. Bull. 19, 174–176.
Sahlén, G. (2006). Kempendium i ekologisk statistik. Högskolan i Halmstad: Halmstad. SMHI (2011). Strömmar i svenska hav. Faktablad nr. 25/2011.
Steven, R. (1987). How Goes the Plastics Revolution? Purchasing World 31 (1145), 45-46.
Tanaka, K., Takada, H., Yamashita, R., Mizukawa, K., Fukuwaka, M & Watakuni, Y. (2012). Accumulation of plastic-derived chemicals in tissues of seabirds ingesting marine plastics. Marine Pollution
Bulletin, 69 (1-2), 219-222.
Teuten E. L, Saquing J. M, Knappe R., Barlaz M. A., Jonsson S., Björn A., Rowland, S. J., Thompson R. C, Galloway T. S., Yamashita R., Ochi D., Watanuki Y., Moore C., Viet P. H., Tana T. S, Prudente M., Boonyatumanond R., Zakaria M. P., Akkhavong K., Ogata Y., Hirai H., Iwasa S., Mizukawa K., Hagino Y., Imamura A., Saha M., & Takada H. (2009). Transport and release of chemicals from plastics to the environment and to wildlife Phil. Trans. R. Soc. B (364): 2027-2045. Thompson, R, C., Olsen, Y., Mitchell R, P., Davis, A., Rowland, S, J., John, A, W, G., McGonigle, D., &
Russell A, E. (2004). Lost at Sea: Where Is All the Plastis? Science 304 (5672), 834.
Thompson, R. C., Swan, S., Moore, C. J., vom Saal, F. S. (2009). Our plastic age. Phil. Trans. R. Soc. B (364), 1973–1976.
Tosin, M., Weber, M., Siotto M., Lott, C., & Degli Innocenti, F. (2012). Laboratory test methods to determine the degradation of plastics in marine environmental conditions. Frontiers in microbiology 3 (225),
1-9.
Turner, I. L & Masselink G. (1998). Swash infiltration-exfiltration and sediment transport. Journal of
Geophysical research 103 (13), 30,813-30,824.
Van Cauwenberghe, A., Vanreusel, A., Mees, J., & Janssen, C. R. (2013). Microplastic pollution in deep-sea sediments. Environmental Pollution 182, 495-499.
27
9. Bilagor
Bilaga 1. Fotografier från ljusmikroskop tagna med Lumens HD 125
Figur 2. Röd fiber, Lomma, förstoring x10.
Figur 4. Röd partikel, Laholm, förstoring x40. Figur 1. Blå fiber, Lysekil, förstoring x10.
28
Bilaga 2. Tabeller över mikroplastpartiklar från provplatser
Tabell 1. Visar koncentration och karaktärisering av mikroplast vid Lysekil Södra hamn för varje metodomgång. Totalt uppmättes 27 mikroplaster, varav blå fibrer dominerar koncentrationen.
Tabell 2. Visar koncentration och karaktärisering av mikroplast vid Lysekil badplats för varje metodomgång. Totalt uppmättes 19 mikroplaster, varav blå fibrer dominerar koncentrationen.
0 5 10 15 20 25 30
Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Totalt
A n tal p ar tik lar
Antal karaktiserade mikroplaster i 200 ml sediment från Lysekil Södra hamn Totalt Grön partikel Röd fiber Röd partikel Transperant blå fiber Blå fiber Blå partikel 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Totalt
A n tal p ar tik lar
Antal karaktiserade mikroplaster i 105 ml sediment från provtagningsstationen Lysekil badplats
Totalt
Transperant blå fiber Röd fiber
29
Tabell 3. Visar koncentration och karaktärisering av mikroplast vid Halmstad för varje metodomgång. Totalt uppmättes 40 mikroplaster, varav blå fibrer dominerar koncentrationen.
Tabell 4. Visar koncentration och karaktärisering av mikroplast vid Laholm för varje metodomgång. Totalt uppmättes 19 mikroplaster, varav blå fibrer dominerar koncentrationen.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Totalt
An ta l p ar tik lar
Antal karaktiserade mikroplaster i 300 ml strandsediment från provtagningsstationen Halmstad Totalt Grön partikel Transperant blå fiber Rosa partikel Rosa fiber Röd fiber Röd partikel Blå fiber Blå partikel 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Totalt
A n tal p ar tik lar
Antal karaktiserade mikroplaster i 300 ml sediment från provtagningsstationen Laholm Totalt Transperant blå fiber Rosa partikel Röd fiber Röd partikel Blå fiber
30
Tabell 5. Visar koncentration och karaktärisering av mikroplast vid Ängelholm för varje metodomgång. Totalt uppmättes 28 mikroplaster, varav blå fibrer dominerar koncentrationen.
Tabell 6. Visar koncentration och karaktärisering av mikroplast vid Lomma för varje metodomgång. Totalt uppmättes 17 mikroplaster, varav blå fibrer dominerar koncentrationen.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Totalt
An ta l p ar tik lar
Antal karaktiserade mikroplaster i 300 ml sediment från provtagningsstationen Ängelholm Totalt Transperant blå fiber Röd partikel Röd fiber Blå fiber Blå partikel 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Totalt
An ta l p ar tik lar
Antal karaktiserade mikroplaster i 300 ml sediment från provtagningsstationen Lomma
Totalt Röd fiber Röd partikel Blå fiber
31
Tabell 7. Visar koncentration och karaktärisering av mikroplast vid Malmö för varje metodomgång. Totalt uppmättes 17 mikroplaster, varav blå fibrer dominerar koncentrationen.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Totalt
A n tal p ar tik lar
Antal karaktiserade mikroplaster i 300 ml strandsediment från provtagningsstationen Malmö Totalt Grön partikel Rosa partikel Röd fiber Röd partikel Blå fiber Blå partikel
