Köldmängdskartor över Sverige

S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T

S T O C K H O L M

M E D D E L A N D E 9 1

KÖLDMÄNGDSKARTOR ÖVER

SVERIGE

Maps o f freezing indexes for Sweden

A V

S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T

S T O C K H O L M

M E D D E L A N D E 9 1

KÖLDMÄNGDSKARTOR ÖVER

SVERIGE

Maps o f freezing indexes for Sweden

A V

P r in t e d in S w e d e n

I V A R HjE G G S T R Ö M S B O K T R Y C K E R I A. B. S T O C K H O L M I 9 5 9

IN N E H Å L L S F Ö R T E C K N IN G

T a b l e o f C o n t e n t s

Sida Page

Förord ...

5

Preface.

Definition av medelköldmängd

...

7

D efinition of Mean Freezing Index.

Observationsmaterialets omfattning och b e a rb e tn in g ...

8

O bservation M aterial.

Beskrivning till karta över medelköldmängd (P1 1)

...

9

Mean Freezing In d ex (Description to Chart N o 1).

Beskrivning till karta över m axim iköldm ängd (PI 2 ) ...

10

M axim um Freezing In d ex (D escription to Chart N o 2).

Summationskurvor visande köldmängdfördelningen för vissa orter (P1 3) . .

1 1

Cum ulative Curves Show ing the D istribution of Freezing Index fo r Certain

Localities (D escription to Chart N o 3).

Diagram för bestämning av en orts köldm ängdfördelning (P1 4 ) ... 12

Diagram fo r Determ ining the D istribution of Freezing In d ex fo r a Specified

Locality (D escription to C hart N o 4).

Tabell över data för observationsstationer (PI 5 ) ...

12

List o f O bservation Stations (Chart N o 5) and Data Used.

Litteraturförteckning

...

2 1

Bibliography.

Bilagor.

Appendices.

Plansch nr 1 K arta över medelköldmängd

Chart N o 1 Mean Freezing Indexes fo r Sw ed en .

Plansch nr 2 K arta över maxim iköldm ängd

Plansch nr 3 Summationskurvor visande köldmängdfördelningen för

vissa orter

Chart N o 3 Cum ulative Curves Show ing the Distribution of Freezing

In d ex fo r Certain Localities.

Plansch nr 4 D iagram för bestämning av en orts köldm ängdfördelning

Chart N o 4 D iagram fo r Determ ining the Distribution of Freezing Index

fo r a S pecified Locality.

Plansch nr 5 K arta över observationsstationer

FÖRORD

F

ör

ETT FLERTAL

byggnadstekniska frågor, icke minst vid väg- och järn vägs­

byggnad, spelar tjälen och dess skadeverkningar en väsentlig roll i vårt land

beroende på våra geologiska och klim atiska förhållanden.

Tjälens nedträngningshastighet och nedträngningsdjup i jorden är beroende

av ett flertal faktorer. En av de viktigaste är köldmängden och då denna varie­

rar högst avsevärt inom olika delar av landet blir även tjäldjupet olika på olika

platser. Sett i stort varierar tjäldjupet normalt från betydligt mindre än i m

i landets södra delar till 2 m och mer i landets norra delar. D å det i många

byggnadstekniska fall är av väsentlig betydelse att kunna beräkna det sanno­

lika tjäldjupet inom olika områden av landet har statens järn vägar genom geo-

tekniska avdelningen och statens väginstitut genom geologiska avdelningen till­

sammans låtit utarbeta kartor över köldmängdens storlek och fördelning inom

landet. H ärvid har två olika kartor utarbetats, en över medelköldmängd och

en över maximiköldmängd. Vidare har en bearbetning gjorts över frekvensför­

delningen av olika köldmängder på olika orter i landet. Denna fördelning redo­

visas dels i tabell och dels i särskilda diagram.

Ändam ålet med de utarbetade kartorna har i första hand varit, att erhålla

erforderligt underlag i fråga om köldmängder inom olika delar av landet för

fortsatta undersökningar beträffande tjälproblemet särskilt ur regional synpunkt

ävensom för andra med tjälproblemet sammanhängande frågor, och för att möj­

liggöra en mera tillförlitlig beräkning av tjäldjup och erforderlig isolering som

skydd mot tjällyftning. Ä ven för andra byggnadstekniska frågor har köld-

mängdskartorna stort värde.

I och med att köldm ängdskartor nu föreligger över Sverige har ett länge känt

behov fyllts, särskilt som köldm ängdskartor även finns utarbetade i Finland

och N orge (III och V).

De norska köldmängdskartorna är baserade på perioden 1 8 6 1 — 1920 och de

finska på perioden 19 0 1 — 1930. D etta bör beaktas vid jäm förelse med det sven­

ska kartm aterialet, som är baserat på perioden 19 0 1 — 1950. Åren 1 8 6 1 — 1900

hade i genomsnitt betydligt kallare vintrar än åren 19 2 1 — 1950. Det torde där­

för vara felaktigt att försöka jäm ka ihop den norska och svenska kartan till

en karta. V id analysen har viss hänsyn dock tagits till det allmänna

kurvför-loppet på den norska sidan av gränsen sådant det fram går av de norska kar­

torna (se även sid io). De finska värdena stämmer väl överens främ st beträffande

medelköldmängden. M axim ikurvorna är på finska sidan v äl glesa för en när­

mare jämförelse.

Bearbetningen av meteorologiska data för beräkning av köldmängder samt

fram ställning av köldm ängdskartor har på särskilt uppdrag utförts av Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut genom förste statsmeteorolog Ernest

H ovm öller, som även till huvudsaklig del utarbetat kommentarer och övrig text

till köldmängdskartorna. E rforderliga kostnader för nämnda uppdrag har till

övervägande del bestritts av statens järnvägar.

Redigeringen av kartm aterialet har utförts av kartografiska institutet genom

fil dr Magnus Lundqvist.

Bearbetningen av övrigt m aterial har utförts av byrådirektör E rik Sandegren,

Järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning.

K Ö LD M Ä N G D SK A R T O R ÖVER SVERIGE

Definition av medelköldmängd

K

ö l d m ä n g d e n

UNDER

e n

VISS VINTER

definieras här som summan av de

numeriska värdena av de negativa månadsmedeltemperaturer, som förekommit

under ifrågavarande vinter, multiplicerad med 3o.1 I en avhandling av Sv

Skaven-H aug om Frostmengdekart over N orge (V) multipliceras med 30.24,

så att enheten blir (negativa) »gradtimmar». Med hänsyn till de stora tal, som

härvid erhålles, synes det rimligare att använda (negativa) »graddagar» som

mått på köldmängden, v arfö r månadsmedeltemperaturen här blott multiplice­

rats med 30.

M edelköldm ängden under en fö ljd av vin trar bör logiskt sett definieras som

medelvärdet av köldmängderna under de enstaka vintrarna, kort uttryckt som

v i n t r a r n a s m e d e l k ö l d m ä n g d . D etta är ej identiskt med vad man

skulle kunna kalla m e d e l v i n t e r n s k ö l d m ä n g d , d v s den köld­

mängd man erhåller för en vinter, om varje m ånad har en medeltemperatur mot­

svarande genomsnittstemperaturen för hela den aktuella observationsserien.

Tydligast fram går detta därav, att vintrarnas medelköldmängd kan vara större

än o, samtidigt som medelvinterns köldmängd är o — nämligen i områden som

t ex Skånes sydkust, där negativa månadsmedeltemperaturer förekommer vissa

år, medan samtliga genomsnittsvärden för längre serier är o ° eller däröver.

Sedan en preliminär undersökning visat, att den anförda skillnaden kan antas

ha praktisk betydelse åtminstone i södra Sverige, har medelköldmängden i prin­

cip beräknats som medelvärdet av köldmängden under 50 vintrar, från 19 0 1/0 2

t o m 19 5 0 / 5 1.

A lternativa definitioner. Det kunde synas rimligare, att en siffra som anges

i enheten graddagar, baserades på dygnens medeltemperatur, ej på månadernas.

D etta skulle dock vara mycket kostsamt, emedan beräkningen av dygnsmedel-

temperaturen är en oproportionerligt tidskrävande operation. F n beräknas

dygnsmedeltemperaturen endast för åtta svenska stationer.

En köldmängd beräknad med hjälp av dygnsmedeltemperaturer är större än

eller, i sällsynta fall, lika med köldmängden för samma station beräknad med

hjälp av månadsmedeltemperaturer. Skillnaden är lika med summan av nega­

tiva dygnsmedeltemperaturer under månader med positiv medeltemperatur plus

summan av positiva dygnsmedeltemperaturer under månader med negativ me­

deltemperatur (båda summorna räknas härvid positiva).

1 Det begrepp, som här avses, är icke identiskt med det fysikaliska begreppet köldmängd, som ju mätes i gcal.

Man skulle även kunna gå en medelväg vid köldmängdsberäkningen och

basera denna på f e m d y g n s m e d e l t e m p e r a t u r e r . Beräkningen av

dessa är dock nästan lika tidskrävande som beräkningen av dygnsmedeltempe­

raturer för samma tidsrymd. U r principiell synpunkt har en beräkning baserad

på femdygnsmedeltemperaturer emellertid vissa förtjänster. Man får med köld­

perioder av exempelvis en veckas längd i slutet av en för övrigt mild höstmånad

eller i början av en för övrigt mild vårm ånad, och man slipper ta hänsyn till

ur tjälbildningssynpunkt mindre betydelsefulla enstaka dagar med negativ me­

deltemperatur före vinterns början och efter dess slut.

För att få en uppfattning om vilken skillnad det gör, om man beräknar köld­

mängden med hjälp av månads-, fem dygns- eller dygnsmedeltemperaturer, har

en stickprovsundersökning utförts, v arv id medelköldmängden för tio vintrar

(19 4 1/4 2— 19 5 0 / 5 1) beräknats på alla tre ovan angivna sätt vid de åtta statio­

ner, för v ilk a dygnsmedeltemperaturer föreligger.

Följande tabell visar en jäm förelse mellan medelköldmängden för tio vintrar

(19 4 1/ 4 2 — 19 5 0 / 5 1) beräknad med hjälp av månadsmedeltemperaturer (K

m

),

femdygnsmedeltemperaturer (K F) och dygnsmedeltemperaturer (K D).

K

m

KF

K

d

K

f

- K

m

K

d

- K

m

G ä ll i v a r e ...

CO

w

_{I 55 I}

1584

₇₀

103

Östersund ...

786

851

OO00

₆₅

₉₉

Härnösand

563

630

674

₆₇

i n

K arlstad ...

3 76

₄₄₃

₄₇₉

₆₇

103

Stockholm

, , .

260

₃₁₉

₃₅₁

₅₉

_{9 i}

Jönköping

263

₃₃₀

364

_^7

IOI

Göteborg

...

142

19 1

2 19

₄₉

₇₇

M almö ...

97

1—i

l 6 l

₅₇

64

Jäm förelsen visar, att skillnaden K f — Km håller sig omkring 6o enheter, medan

skillnaden K D— K M håller sig omkring 100 enheter utom för de mildaste plat­

serna i landet, där den är ca 70 enheter. Om man därför vill räkna med medel-

köldmängder grundade på dygnsmedeltemperatur i stället för månadsmedeltem-

peratur, bör de från kartan (P1 1) erhållna medelköldmängderna ökas med 70

enheter för orter inom kustdistrikten i landets södra delar och med 100 enheter

för landet i övrigt.

Observationsmaterialets omfattning och bearbetning

Fullständiga (eller praktiskt taget fullständiga) uppgifter om medeltempera­

turen för varje månad under ovannämnda femtioårsperiod föreligger för 73

stationer i Sverige (se tabell över data för observationsstationer). För några av

stationerna kan man påvisa en viss inhomogenitet i temperaturserierna, beroende

på ändrad instrumentuppställning o d, men det har inte ansetts nödvändigt att

ta hänsyn härtill, då de lokala skillnaderna i fråga om köldmängd, som man

skulle finna, om man hade ett tätt nät av stationer med idealiska instrument­

uppställningar, av allt att döma är väsentligt större än de diskontinuiteter, som

uppstått exempelvis, då instrumenten flyttats från en oläm plig till en närbelägen

mera lämplig plats.

M aterialet från de 73 stationerna med fullständiga observationer (stations-

typ a) har kompletterats på två olika sätt:

För 108 stationer, som ej tillhör föregående grupp, men som har en fullständig

(eller så gott som fullständig) serie temperaturobservationer under åren 19 3 1

— 51 (stationstyp b), har medelköldmängden K b beräknats för de tjugo vin trar­

na fr o m 19 3 1/ 3 2 t o m 19 5 0 / 5 1. M otsvarande K b-värden har även beräknats

för de 73 standardstationerna, för v ilk a köldmängden K a för åren 19 0 1/0 2 —

19 5 0 / 5 1 är känd. För sistnämnda stationer har K a— K b beräknats och resultaten

införts på en karta. Med hjälp av denna karta har differensen K a— K b inter-

polerats för var och en av de 108 stationerna, och medelköldmängden har be­

räknats som K b + (K a — K b).

För en grupp av 1 7 1 stationer (vari ingår alla utom 6 av stationerna i före­

gående grupp) föreligger medeltemperaturer för perioden 1 9 0 1 — 30 uträknade

(stationstyp c). Med hjälp av dessa värden har »medelvinterns köldmängd» be­

räknats för 1 9 0 1— 30. D etta värde, K c skiljer sig från K a dels av det under

» 1. Definition av medelköldmängd» anförda skälet, dels emedan samma period

ej använts vid beräkning av K a och K c. En karta över skillnaden K a— K c har

konstruerats på samma sätt som kartan över K a— K b, och därefter har för de

1 7 1 stationerna medelköldmängden beräknats som K c + (K a — K c).

För 102 stationer (stationstyp d) har medelköldmängden K d bestämts på två

olika sätt enligt ovan, analogt dels med K b och dels med K c. överensstämmelsen

mellan resultaten är med enstaka undantag m ycket god. De mest m arkanta un­

dantagen har undersökts och synes bero på att materialet ej är så homogent som

man skulle kunna önska.

De båda metoderna till indirekt bestämning av medelköldmängden synes lik ­

värdiga. P å den arbetskarta, som legat till grund för kartan (Pl 1) över medel­

köldmängden, har därför medeltalet av de båda interpolerade värdena insatts.

Beskrivning till karta över medelköldmängd (Pl 1)

K artan över medelköldmängd återspeglar givetvis i första hand den betydan­

de skillnaden i fråga om vintertemperaturen mellan södra och norra Sverige

samt mellan kust och inland. Större sjöar, speciellt Vättern och Storsjön, fram ­

träder som områden med relativt liten köldmängd. Betydelsen av höjden över

havet synes dels mindre fram trädande, dels något oenhetlig: det sydsvenska

höglandet har större medelköldmängd än östgötaslätten, medan norra L ap p ­

lands fjälltrakter har mindre köldmängd än området öster om Torne träsk. I

de fall, där två närbelägna stationer avviker väsentligt i fråga om höjd, är det

— bortsett från fall där den lågt belägna stationen ligger vid en större sjö —

genomgående så, att köldmängden vid dalstationen är större än vid den högre

belägna. I några fall är skillnaden så betydande, att det vid kurvdragningen

ansetts önskvärt att företa en viss utjämning, exempelvis i norra Jäm tland, där

medelköldmängden för Gisselås (320 m ö h) är 1 18 2, men för Sikåskälen, drygt

2 mil sydvästligare och 490 m ö h, endast 933. Det faktum , att de allra flesta

av temperaturstationerna i N orrlan d är belägna i dalgångarna, har med nöd­

vändighet medfört, att kartan för N orrlands del huvudsakligen åskådliggör

temperaturfördelningen inom dessa. N åg ra extremt kalla dalstationer har dock

ej godtagits vid analysen. Siffrorn a för de fåtaliga högt belägna stationer, som

finns utanför fjälltrakterna tyder på, att man i större delen av N orrlan d kan

räkna med, att köldmängden inom högre belägna områden är ca 10 0 — 200 en­

heter lägre än inom närbelägna dalstråk.

A v det angivna skälet kan den verkliga köldmängden i N orrlands inland i

vissa fall antas av v ik a 10 0 — 200 enheter från den, som kartan anger — i fjä ll­

trakterna, där analysen är mer eller mindre illusorisk, kanske upp till 500 en­

heter på sina håll. I N orrlands kustområden samt i hela Svealand och Götaland

torde kartan med oväsentliga undantag ange den verkliga medelköldmängden

med en noggrannhet av omkring 50 enheter. K urvorn a i gränsområdet mellan

Lappland och N orge har, såsom i förordet nämnts, uppritats med viss hänsyn

till liknande kartor uppgjorda över N orge (V).

Beskrivning till karta över maximiköldmängd (Pl 2)

Den största köldmängden under femtioårsperioden 19 0 1 — 51 inträffade vid så

gott som alla de stationer, som varit i gång under hela perioden, vintern 19 4 1/4 2 .

De enda undantagen v ar Karesuando och G ällivare, där köldmängden för vin ­

tern 19 0 1/0 2 var 180 resp 60 enheter större, och Östersund, där vintern 1939/40

var obetydligt kallare än 1941/42. A v de stationer för vilk a köldmängden för

varje vinter beräknats endast för perioden 1 9 3 1 — 5 1, uppnådde alla utom en

likaledes den största köldmängden vintern 19 4 1/ 4 2 ; enda undantaget var Stene-

gård i Hälsingland, där vintern 19 39/40 var något kallare.

För alla praktiska syften torde därför en karta över köldmängden för vintern

19 4 1/4 2 kunna betraktas som likvärdig, för att inte säga identisk, med en karta

över den m axim ala köldmängden under femtioårsperioden. Genom att kart­

lägga köldmängden för vintern 19 4 1/4 2 uppnår man det, att man kan utnyttja

samtliga stationer, som v ar i gång under just denna vinter, oavsett om de för

övrigt fungerat under kort eller lång tid.

K artan över köldmängden 1941/42 visar ungefär samma kurvförlopp som

kartan över medelköldmängden, men de absoluta värdena är ca 500— 900 en­

heter större. Skillnaden är minst i västra och södra Skåne samt i nordvästra

Lappland, störst vid Svealandskusten och i Västerbotten, men variationerna

inom landet är relativt små: den extremt kalla vintern 19 4 1/4 2 hade ungefär

samma relativa temperaturfördelning som en normal vinter. (Detta gäller ej

för kalla vintrar i allmänhet.)

Summationskurvor visande köldmängdfördelningen

för vissa orter

I tabell över data för observationsstationer (sid. 12 och följande) har för samtliga

standardstationer angivits dels medelköldmängden K med för hela perioden 19 0 1

— 50, dels den relativa frekvensen av en köldmängd K inom vart och ett av

följande intervall:

K ^ K med + 450

(mycket kall vinter) kolumn

7

K m e d

+ 4 50 > K.

K med + 1 5 o

(kall vinter)

»

8

Kmed + 1 5 o > K ^ K med — 15 0

(normal vinter)

»

9

(K med > 150) K med— i 5 0 > K ^ K med — 4 5 °

(mild vinter)

»

10

(K med> 4 5 o) K med — 450 > K

(mycket mild vinter)

»

1 1

och slutligen den relativa frekvensen av vin trar med köldmängden o (kolumn

12). Det bör observeras, att exempelvis uttrycket »kall vinter» för olika orter

icke innebär, att de olika orterna har samma köldmängd, utan att den köld­

mängd, varm ed de berörda orternas medelköldmängd överskrides, är ungefär

densamma.

U r tabellen fram går för t ex stationen Experim entalfältet att medelköldmäng­

den är 276 graddagar. I 58 % av fallen har köldmängden varit 12 6 — 426, i

1 2 % 426— 726, i 4 % större än 726 och i 24 % mindre än 1 2 6 graddagar.

Strecket i kolumn 1 1 anger att en köldmängd, som understiger den normala

med 450 graddagar eller mer, ej kan förekomma på orten i fråga, då köldm äng­

den ej kan bli negativ. Siffran 2 i kolumn 12 anger att i 2 °/o av fallen ( d v s

1 vinter) har köldmängden varit o.

Tabellen visar även bl a:

M ycket stora köldmängder i förhållande till genomsnittsvärdet har i N o rr­

land i allmänhet förekommit under 6— 10 % av samtliga vintrar, i Svealand

under 4— 6 och i Götaland under 2— 4 °/o.

E tt köldmängdsöverskott på 15 0 — 450 enheter förekommer i större delen av

N orrlan d under 20— 26 % , i Svealand under 10 — 20 % och i G ötaland under

8— 12 % av samtliga vintrar.

En köldmängd, som avviker högst 150 enheter från norm alvärdet, förekom ­

mer i större delen av N orrlan d under 30— 45 % , i Svealand under 40— 70 °/o

och i Götaland under 60— 90 % av samtliga vintrar. Frekvensen av små a v v i­

kelser är tydligt större i kusttrakterna än i inlandet.

E tt köldmängdsunderskott på 15 0 — 450 enheter förekommer i större delen

av N orrlan d under 20— 30 % , i Svealand under ca 30 % , och i de delar av

Götaland, där medelköldmängden överstiger 15 0 enheter, under ca 10 — 20 %

av samtliga fall.

E tt köldmängdsunderskott på mer än 450 enheter förekommer i de delar av

N orrland där det normalt är särskilt kallt, under upp till ungefär 10 % av

samtliga vintrar.

Frekvensen av vin trar med köldmängd o är störst, ca 50 % , vid Skånes syd­

kust. Gränsen för frekvensen 20 % går längs västkusten över Lund, K ristian ­

stad och K arlskrona till Oskarshamn. Den nordligaste station, vid vilken en vin ­

ter med köldmängden o antecknats, är Västerås (vintern 1948/49).

För samtliga stationer med en fullständig observationsserie har summapoly-

goner konstruerats. Sum m apolygonerna har därefter approxim erats med jäm na

kurvor, som återges på P l 3.

U r kurvan för Karesuando kan t ex utläsas, att 90 % av alla vin trar har en

köldmängd av minst 1 500, 50 % har en köldmängd större än 1 900, och 8 %>

har en köldmängd större än 2 400 graddagar.

Vidare kan avläsas att i t ex Väderöbod har en tredjedel och på Hoburgen

en sjättedel av alla vintrar köldmängden o.

Diagram för bestämning av en orts

köldmängdf ördelnin g

Som ovan fram hållits har för vissa orter uppgjorts summationskurvor (Pl 3),

som anger procentuella köldmängdfördelningen för nämnda orter. D å det emel­

lertid även är av betydelse, att kunna bedöma köldmängdfördelningen på god­

tyckligt valda orter i landet, på v ilk a inga systematiska temperaturobservatio­

ner föreligga, har med hjälp av ovannämnda summationskurvor ett diagram

uppgjorts (Pl 4), som åskådliggör den procentuella köldmängdfördelningen i

relation till medelköldmängden. Med ledning av detta diagram och kartan över

medelköldmängd kan den procentuella köldmängdfördelningen för en godtyck­

ligt vald ort överslagsmässigt bestämmas. V ill man sålunda få en uppfattning

om den procentuella köldm ängdfördelningen på en viss ort, erhålles först med

ledning av kartan över medelköldmängd ett ungefärligt värde på den aktuella

ortens medelköldmängd. Om denna exempelvis uppgår till 1 500 graddagar,

kan ur diagrammet (Pl 4) utläsas, att i 100 % , d v s varje vinter, köldmängden

på denna ort överstiger ca 800 graddagar. V idare fram går exempelvis, att i ca

70 % av alla vintrar köldmängden på samma ort är minst 1 300 graddagar och

i ca 30 % fall minst 1 700 graddagar.

Tabell över data för observationsstationer

I nedanstående tabell har vissa uppgifter om stationerna sammanförts. De 12

kolumnerna anger i nummerordning:

1. Stationens nummer enligt stationskartan (Pl 5).

Stationerna är numrerade i ordning efter länsbokstäverna och inom varje

län från söder mot norr.

3- Stationstyp varvid

a) anger station med en fullständig eller nästan fullständig observations-

serie 19 0 1/ 0 2 — 19 5 0 / 5 1;

b) anger station, för vilken medelköldmängden för 19 0 1/0 2— 19 5 0 / 5 1 be­

räknats approxim ativt med hjälp av observationer från 1 9 3 1 / 3 2 —

I 95° / 5 I ;

^

c) anger station, för vilken medelköldmängden för 19 0 1/0 2— 19 5 0 / 5 1 be­

räknats approxim ativt med hjälp av medeltemperaturer för 19 0 1 — 19 30 ;

d) anger station, för vilken båda de ovannämnda metoderna (b och c) till

approxim ativ beräkning av medelköldmängden för 19 0 1/ 0 2 — 19 5 0 / 5 1

använts.

4. Stationens höjd över havet i m.

5* K max = maximiköldmängd. Detta värde representerar den största köld­

mängd, som uppmätts vid respektive station någon av vintrarna 19 0 1 — 51

(i allmänhet vintern 19 41/4 2). Se även sid. 10.

6. K med = medelköldmängd. D etta värde representerar medeltalet av uppm ätta

köldmängder vintrarna 19 0 1/0 2— 19 5 0 / 5 1 (kallat K a) eller approxim ativa

uppskattningar härav, därest observationsserien för stationen ifråga icke om­

fattar alla dessa år (K b, K c och K d). Se sid 9 och punkt 3 ovan.

7 — 12 . Stationens köldmängdfördelning, varm ed här avses fördelningen av

m ycket kalla, kalla, normala, m ilda och m ycket milda vin trar i % under

perioden 19 0 1/ 0 2 — 19 5 0 / 5 1. Dessutom angives i kolumn 12 procenten

vintrar med köldmängden o.

Beträffande definitionen av m ycket kalla, kalla, normala, m ilda och mycket

m ilda vintrar se sid. 1 1 .

N r enl Pl 5 Stationsnam n S ta ­ tions­ typ H ö id öyer havet m ^ m a x ^ m e d Mkt kall K a ll N o r­ m al M ild M kt m ild K = 0 i % av antalet vin trar under

observationsperioden 1 2 3 4 5 6 7 8 ₉ 10 1 1 12 A. Stockholm I Stockholm ... a ₄₄ 900 252 ₄ 12 60 _{2 4} — 2 2 Experim entalfältet . . a _{14 993} 2 76 ₄ 12 58 2 6 — 2 B. Stockholms län 3 Landsort ... a ₁₃ 921 144 ₄ 8 88 — — 6 4 Nynäs kuranstalt . . . c 10 _{9 15} 162 5 B e r g a ... c ₁₅ 990 228 6 Södertälje ... d 12 1 047 30 6 7 Farsta ... a 6 1 029 318 4 1 6 ₅₄ 2 6 — 0 8 Svenska H ögarna . . . a 12 _{9 51 159 4} 10 ₇₈ 8 — 4 9 Ekskogen ... 4 1 251 10 Väddö ... d 10 1 203 318 1 1 H arg ... c _*5 372 12 Understen ... a 12 1 023 204 6 10 60 ₂₄ — 0

M

I 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 C. U ppsala län 13 Ultim a ... a 8 I 104 396 4 18 5° 28 — 0 14 Uppsala ... a 24 I I IO 384 6 ₁₄ 52 28 — 0 15 Gimo ... c 18 ₃₅₄ 1 6 V äsby ... a ₃₅ 1 188 486 6 1 6 48 ₃₀ 0 0 D. Södermanlands län J7 Tom ta ... c ₃₀ 0 00 18 Ålberga ... c 25 306 19 N yköping ... a ₂₄ I 0 17 246 ₄ 10 66 20 — 2 20 Valinge ... c 22 I 050 279 21 Högsjö ... d 69 981 ₃₀₃ 22 Bie ... a 60 I 107 _{399 4} 16 46 ₃₄ — 2 23 Mellösa ... d ₃₅ I 086 ₃₅₄ 24 U lvhäll ... 5 I IIO 25 Eskilstuna ... 12 I 005 E. Östergötlands län 26 Forsnäs ... 190 I 056 27 Adelsnäs ... a ₉₇ I 029 3 12 6 12 58 24 — 0 28 Bjärka-Säby ... d 100 987 2 76 29 Svansborg ... d 1 1 0 1 035 282 30 ö jebro ... d ₇₈ 981 252 3i Linköping ... a 96 927 234 4 10 68 18 — 0 32 ö v r e Gränsö ... d ₅ 9 12 2 19 33 M otala ... c ₉₄ 969 252 34 Norrköpings flygplats ₇ 1 047 35 Norrköping ... 10 ₉₅₁ 3<> Bona . . ... c ₁₁₅ I 092 ₂₉₄ 37 Stenkullen ... c ₃₅ 258

38 Finspång ... a ₄₅ I 059 ₃₂₄ Observationerna avbrutna år 1942

39 Godegård ... d 12 1 984 348 F. Jönköpings län 40 Våthultström ... d 163 876 258 4i Lannaskede ... d 210 909 303 42 Gödeberg ... d _{350 975 354} 43 Hässleby ... d 222 963 309 44 Nässjö ... d 316 ₉₉₉ 354 45 Prästkulla ... d 300 984 366 46 Flahult ... a 224 1 032 _{333 4} 12 62 22 — 0 47 Jönköping ... a _{92 915} 186 6 8 ₇₄ 12 — 0 48 H uskvarna ... d ₉₉ 867 198 49 Ramsjöholm ... d ₂₂₅ 1 077 342 50 Strandvallen ... d 11 0 ₇₇₇ 16 5 5i Lom m aryd ... d 240 1 023 ₃₅₄ 52 Tranåsbaden ... d _{155 972 303} 53 Visingsö flygplats . . 11 0 813

I 2 3 4 5 6 ₇ 8 9 10 11 12 G. Kronobergs län 54 Ekefors ... d 145 816 219 55 Exens flygplats ... 127 792 56 Singshult ... d 180 822 225 57 Lidhult ... d 170 786 228 58 V äxjö ... a 168 870 201 ₄ IO 76 10 — 0 59 Feringe ... 160 822 60 Skärshult ... d 230 ₉₄₈ 309 H . Kalm ar län 61 M örbylånga ... c _{5 717 x53} 62 ölvingstorp ... d _{15 774} 144 63 Kalm ar ... d 7 729 1 1 7

64 Kim ram åla ... a 146 822 225 Observationerna avbrutna år 1946

65 Sandbäckshult ... d ₃₇ 798 198 66 Blankaström ... 80 ₈₇₃

6 7 Ryningsnäs ... d 90 _9U 246 68 Oskarshamn ... c 10 86 4 174

69 Ölands norra udde . . a ₄ 663 72 2 IO 88 — — 30 70 M ålilla ... c 100 ₂₇₃ 7i Vimmerby ... d ₁₃₅ 990 279 72 Tovehult ... d 10 885 198 73 Gunnebo ... b 18 870 ₁₉₅ 74 Västervik ... a 12 _{837 1 59 4} IO 82 _{4 4} 75 Ogestad ... d 81 _{957 279} I. Gotlands län 76 Hoburg ... a ₃₉ 654 90 2 IO 88 — — 16 77 Bobbenarve ... c 8 _{633 87} 78 Hemse ... d _{25 699 132} 79 Buttle ... c _{45 177} 80 Roma ... d _{3° 777} 144 81 V isby ... a 28 678 93 2 8 90 — — 14 82 H e jn u m ... c ₄₅ 156 83 Tingstäde ... c 53 156 84 Fårö ... 10 ₆₆₀ 85 Gotska S a n d ö n ... a 12 ₇₄₇ 102 2 6 92 — — 14 K . Blekinge län 86 Kungsholmen ... c 8 ₇₈ 87 Karlshamn ... a ; 603 90 2 12 86 — — 16 88 Ronneby ... a 10 669 120 2 12 86 — — 8 89 Marielund ... d 26 639 1 1 1 L. Kristianstads län 90 Bollerup ... d 42 5 61 96 9i Simrishamn ... 13 501 92 Sankt O lof ... d n o ₅₉₄ 126

I 2 3 4 5 6 7 8 ₉ 10 11 12 93 94 95 96 97 Kristianstad ... Trolle-Ljungby ... Ängelholm ... Osby ... Skånes Fagerhult . . . a c c c 6 10 10 75 1 1 5 636 618 729 87 150 99 147 2 12 86 — — 24 98 99 100 Hallands Väderö . . . Båstad ... M. Malmöhus län S m y g e h u k ... a c 12 9 5 552 621 531 69 96 2 12 86 ₃₀ 10 1 Falsterbo ... a ₅ 501 ₅i 2 8 90 — — 52 102 103 104 105 106 IC 7 108 109 1 1 0 1 1 1 1 1 2 1 1 3 1 1 4 Ystad ... Hököpinge ... Svedala ... Malmö ... Alnarp ... övedskloster ... Lund ... ö r to fta ... Säbyholm ... Svalöv ... Sjöholmen ... Ekebo ... Kullen ... N. Hallands län a c c d b c a c d d d 16 17 47 3 10 25 38 20 10 72 55 80 72 516 564 588 537 561 543 633 555 654 7 2° 642 537 60 72 84 6c 72 iJ7 81 105 126 144 66 2 2 10 10 88 88 — ---46 20 1 1 5 1 1 6 Knäred ... Genevad ... a c 70 8 768 702 165 120 2 12 80 6 — 2 1 1 7 1 1 8 Halmstad ... Simlångsdalen ... a d 12 75 621 759 93 186 2 12 86 “ 20 1 1 9 Kinnared ... a 100 ₈₅₅ 222 ₄ 10 ₇₀ 16 - 2 120 1 2 1 122 Varberg ... Fagered ... Rossared ... O. Göteborgs 0 Bohus län a d 23 1 1 0 45 609 816 741 102 186 2 12 86 22 123 Vinga ... a ₁₉ 636 ₇i 2 10 88 — — 28 124 125 126 127 128 Göteborg ... Säby ... Måseskär ... Bråttkärr ... Kristineberg ... a d d c d 3i 50 15 J 5 5 633 729 62 7 816 96 135 84 165 126 2 12 86 24 129 Hållö ... a 16 672 ₉₉ 2 18 80 — — 22 130 1 31 132 Väderöbod ... Ursholmen ... Strömstad ... a d b 7 6 16 573 630 78 102 195 2 8 90 32

I 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 P. Älvsborgs län 133 Åstafors ... d 155

86

l 00 134 Bollebygd ... 75 852 135 Borås ... a 140 8 ro 2 3 1 ₄ IO ₇₄ 12 — 0 136 Ulricehamn ... a _{307 915 3°9 4} IO ₇° 16 — 0 137 Kilanda ... c 80 177 138 Koberg ... d 78 957 2 3 1 139 Trollhättan ... c 42 885 ₁₉₅ 140 Vänersborg ... a ₄₉ 870 189 2 12 ₇₀ 16 — 2 14 1 Brålanda ... d ₆₅ 909 246 142 Äng ... d _{135 957} 408 143 K ölfors ... c 120 960 ₅₁₉ R . Skaraborgs län 144 Vedum ... a 1 1 0 882 2 16 ₄ IO 68 18 — 2 145 Klagstorp ... d 130 966 306 146 Lanna ... d 80 960 246 147 Skara ... a _{1 1 7} 1 0 14 276 ₄ IO

68

18 — 0 148 Stora Ekeberg ... c 130 285 149 Skövde ... d 150 864 240 150 Remningstorp ... d _{133 945} 270 15* Götlunda ... a 90 _{999 279 4} IO

₆₆

20 — 0 152 Lidköping ... 50 939 153 Hönsäter ... c 80 ₂₃₄ 154 Lindhult ... c 180 990 ₂₉₇ 155 Sjötorp ... d _5° 1 041 ₂₇₃ S. Värmlands län 156 K arlstad ... a ₄₇ 981 32 1 4 20 46 ₃₀ — 0 15 7 Varpnäs ... d 68 1 035 360 158 K yrkerud ... d IIO 1 023 ₄₅₃ 159 Storfors ... d 128 501 160 Gammalkroppa ... d 200 522 16 1 Filipstad ... a 14 1 1 155 471 6 _{*4 54} 26 0 0 162 Rottneros ... c ₈₉ 408 163 Adolfsfors ... c ₁₂₅ 1 152 603 164 Högsäter ... 160 1 251 165 Forshult ... d IIO 1 365 606 1 66 Edebäck ... d ₁₄₅ 1 3 14 642 167 Knon ... d 192 1 458 672 168 Likenäs ... d 160 _{1 551} 828 169 Medskogen ... d 250 _{1 572 852} T . Örebro län 170 Askersund ... a IOO 1 050 318 ₄ IO ₅₈ 28 — 0 17 1 N Sirbo ... 90 I IIO 172 ö H ulvik ... ₇₅ 1 080 173 Degernäs ... c IOO 1 164 396

I 2 _{3 4 5} 6 ₇

8

9 10 11 12 174 Örebro ... c ₅₁ 252 175 Karlskoga ... C _{” 5} 504 176 Kedjeåsen ... c 16 5 ₅₄₉ 177 N ora ... c 9i I 149 402 178 Grythyttehed ... c 182 522 179 Kloten ... c 280 540 U. Västmanlands län 180 Västerås ... a 18 I 026 _{333 4} 1 6 ₅₂ 28 — 2 18 1 Färna ... c 80 ₃₈₇ 182 Tom ta ... 55 I 173 183 Riddarhyttan ... 190 I OJO 184 Broddbo ... d ₈₅ I 185 465 W. Kopparbergs län 185 F re d rik sb e rg ... c 300 I 3 14 588 186 Grängesberg ... 300 I 095 187 Kölaråsen ... d 340 I 203 ₅₇₀ 188 Solbacken ... d 140 I 098 450 189 Idkerberget ... d 265 i 359 6 r8 190 Stjärnsund ... a 130 1 272 _{537 4} 18 _{44 34} 0 0 19 1 Vassbo ... b 120 1 362 ₅₇° 192 F a l u n ... a 12 2 1 296 ₅₃₇ 6 16 ₅₀ 28 0 0 193 Malung ... d 302 1 497 837 194 S ilja n s fo r s ... d 260 1 443 747 195 D alfors ... 236 1 455 196 Grundforsen ... d 4 12 1 6 14 990 *97 K varnberg ... c 450 1 281 726 198 Noppikoski ... 340 1 725 1 99 Särna ... a 458 1 881 1 209 8 22 ₃₈ 28 ₄ 0 200 Storsätern ... d 680 1 719 1 200 X . Gävleborgs län 201 Gävle ... c 1 1 387 202 Fiälsan (Gävle) ... a 6 1 152 _{4 44} 6 16 ₅₀ 28 — 0 203 Storjungfrun ... a 10 990 318 ₄ 14 50 32 — 0 204 M yra ... c 180 1 320 654 205 Stenegård ... d ₁₃₄ 1 3 8 3 720 206 Bjuråker ... a 66 1 2 8 7 636 ₄ 22 ₄₄ 28 2 0 207 Johannisberg ... c 5 10 14 4 6 846 208 Ram sjö ... c 2 I f 1 032 Y . Västernorrlands län 209 Brämö ... a ₁₇ 1 0 14 ₃₅₁ 6 ₁₄ 52 28 — 0 2 10 Sidsjö ... a 69 _{1 377} 684 6 18 46 26 ₄ 0 2 1 1 Stöde ... c 60 1 485 ₈₉₄

I 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2 12 Fränsta ... d I IO _{i 443} 807 2 13 Ånge ... d 169 1 680 960 2 14 Söråker ... ₄₅ 1 323

2 15 Härnösand ... a 8 1 293 558 6 20 ₄₄ 28 2 0 2 16 Lungö ... a ₁₅ 1 068 Observationerna avbrutna år 1940

2U Lagfars ... c IOO 1 4 10 ₇₇₄ 218 O ffer ... d _{27 1 755} 1 038 2 19 Forse ... a 120 1 6 3 5 960 10 20 36 24 10 0 220 Lännäs ... d 30 1 6 5 3 972 2 21 K asa ... d _3° 1 4 4 0 672 222 Junsele ... d 208 1 8 5 7 1 086 223 Fjällsjö ... c _{2 15} 1 809 1 050 224 Hoting ... c 240 1 872 1 1 1 3 2. Jäm tlands län 225 Sveg ... a 356 1 743 1 029 8 24 38 22 8 0 226 Hede ... 420 1 908 227 Ljusnedal ... d ₅₈₅ 2 022 1 296 228 M a lm a g e n ... c _{\i 0}0 ₁ 437 229 Ljungå ... d 220 1 8 3 9 1 074 230 Bispgården ... c _{1 6 5} 936 2 3 1 N y a Sylstationen . . . 1 045 1 401 2 3 2 Östersund ... a 338 1 4 16 ₇₈₉ 6 20 42 3° 2 0 233 Rösta ... d 000 1 425 822 234 Storlien ... a ₅₉₅ 1 491 ₉₃₃ 8 20 40 _3° 2 0 235 M o ... 330 1 605 236 Duved ... d ₃₈₅ 1 6 1 1 966 237 Sikåskälen ... d 490 1 494 ₉₃₃ 238 Gisselås ... d 320 1 9 5 6 1 182 239 Munsvattnet ... d 520 1 500 ₉₅₇ 240 Gäddede ... d 318 1 488 _9°9 A C . Västerbottens län 241 Holmö Gadd ... a 6 _{1 4 3 4 573} 10 IO _{44 34} 2 0 242 Umeå ... a 1 1 1 623 ₇₉₅ 8 20 2 6 42 4 0 243 Tegelträsk ... d 4 10 1 6 9 5 1 047 2 4 4 H ällnäs skogsskola . . c 175 18 5 7 1 167 245 Lövånger ... d 21 16 3 5 822 246 Bjuröklubb ... d 36 15 3 6 ₇₁₄ 247 Svanm yren ... d 4 10 17 4 6 1 188 248 U lvoberg ... c 520 1 341 249 Dalliden ... d _33° 1 7 1 9 1 104 250 Rönnskär ... 5 16 4 7 251 Stensele ... a ₃₂₅ 2 205 _{1 374} 12 1 6 20 4° 12 0 252 Långvattnet ... b 420 2 382 14 5 8

I 2 _{3 4 5} 6 7 8 9 1 0 1 1 12 253 M alå ... C 320 _2°49 I 494 254 Johannisberg ... d 400 I 245 255 Norrsele ... C 00 ₂₁₉₃ I 32O 25 6 T ärn aby ... a ₄₄₇ 2 O49 1 3 5 6 6 28 ₃₄ 22 10 0 BD. Norrbottens län 257 Piteå ... a ₅ I 788 1 032 6 26 ₃₄ 28 6 0 258 Saltmyran ... c ₃₅₀ 2 202 1 464 259 Luleå ... b _{5 i 959} I 185 260 Sunderbyn ... d 20 2 061 I 248 261 Stormyrheden ... c ₄₄₅ I 254 262 B rä n n b e rg ... d 88 2 283 I 368 263 H aparanda ... a ₇ 1 926 I 215 6 26 _4° 20 8 0 264 Högsön ... d 8 2 157 i 374 265 H olsvattnet ... c ₃₇ 1 347 266 Jä ck v ik ... d 430 r 620 267 Vuonatjviken ... c 510 1 815 2 68 övertorn eå ... d ₆₅ 2 109 1 380 269 Merkenes ... d 6c 0 2 139 1 5 69 270 Jokkm okk ... a 262 2 4 12 1 69 5 10 ₂₄ 28 28 10 0 2 7 1 N attavara ... d _33° 2 610 19 2 3 272 K vikkjokk ... a ₃₃₇ 2 226 1 6 5 3 6 32 32 20 10 0 273 Porjus ... d ₃₇₅ 2 193 1 656 274 Kom pelusvara ... d ₃° ° 2 001 1 452 275 G ällivare ... a 358 2 12 1 _{1 557} 8 ₂₄ 38 22 8 0 276 P ajala ... 176 2 286 277 Suorva ... c ₄₂₅ 1 824 1 368 278 Vittangi ... 250 00 279 Lainio ... d _{325 2 571} 1 872 280 Kiruna ... a _5°5 2 187 1 701 6 26 ₃₄ 28 6 0 281 Riksgränsen ... d 508 I 845 _{1 434} 282 Abisko ... c 388 _{1 359} 283 Karesuando ... a ₃₂₇ 2 580 1 932 10 22 ₃₄ 28 6 0

L IT T E R A T U R F Ö R T E C K N IN G

I. C ra w fo rd C B : Frost penetration studies in Canada as an aid to con­

struction.— Roads and Engineering Construction, Vol. 93, N o 2,

February 1955.

II. H eje K : Telehivningsarbeider M. V. på grunnlag av meteorologiske for-

hold i Norge. — Meddelelser fra Veidirektören nr 12 , 1943.

II I . Keinonen L : Routaantumisolosuhteita valaisevia tietoja maamme

ilmas-tosta. — Rakennusinsinööri 1 1 (1955).

Some climatic factors influencing the frost action in Finland (Fin­

nish original).

IV . Legget R F och C ra w fo rd C B : Soil temperature in w ater works prac­

tice.— Journal American W ater W orks Association, Vol. 44, N o 10,

October 19 52.

V . Skaven-H aug S v : Frostmengdekart over Norge.

Meddelelser fra Veidirektören nr 5, 1944.

V I. — Teleforebyggingsarbeidet ved Norges Statsbaner. Tekniske medde­

lelser, teknisk tidsskrift för Norges Statsbaner N r 2 - 1954.

V II. W ilkins E B och Du jay W C : Freezing index data influencing frost

action.— Proceedings of the Seventh Canadian Soil Mechanics C on­

ference, Technical Memorandum N o 33, Associate Committee on

Soil and Snow Mechanics, N ational Research Council, September

*95 4

-V I I I . A joint Publication: Clim atological A tlas of C anada.— D ivision of

Building Research, N ational Research Council and the Meteoro­

logical Division, Department of Transport, Canada, O ttaw a 19 53.

IX . List of Reports of the A rctic Construction and Frost Effects Labora­

tory.— N ew England D ivision Corps of Engineers, U .S. A rm y,

F Ö R T E C K N I N G

Ö V E R

P U B L IK A T IO N E R F R Å N S V E N S K A V Ä G IN S T IT U T E T

O C H

S T A T E N S V Ä G IN S T IT U T

M e d d e l a n d e n

S v e n s k a V ä g i n s t i t u t c t

1. Förslag till vägnomenklatur. Del i. Allmänna benämningar samt speciella benäm­ ningar för undersöknings- och utsättningsarbeten, terrasserings- och beklädnadsar- beten, konstarbeten, vägmaskiner och redskap samt vägmärken. (Utgånget) ... 1925 2. Protokoll från det av Svenska Väginstitutet anordnade diskussionsmötet i tjälfrågan

i Luleå den 5 och 6 oktober 1925. (Utgånget) ... 1926 3. Erfarenheter från Svenska Väginstitutets trafikräkningar åren 1924— 1925, av E.

N ordendabl. (Utgånget) ... 1926

4. Del I. Erfarenheter från trafikräkningar i Gävleborgs län år 1925. Trafikens fö r­ delning å vägnätets olika delar, trafikmängder m. m.

Del II. N ågra erfarenheter rörande användbarheten av masugnsslagg för vägända- mål, av E. N ordendabl.

Del III. Vägbeläggningar av silikatbehandlad makadam. (Utgånget) ... 1927 5. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En hand­

ledning i användningen av dessa medel, av A. Lagergréen3 E. N ordendabl och

N . W ibeck. (Utgånget, se medd. 14) ... 1927

6.

Automobiltrafikens inverkan på byggnaders bestånd med hänsyn särskilt till bil­ ringarnas beskaffenhet och fordonens hastighet. {Utgånget).

Bilaga: H . K reiiger: Vibrationsmätningar i Norrköping 1926 ... 1927 7. Om motorfordons rörelse, speciellt i avseende på dess samband med vågbildningen

å vägar, av G. Blum. (Utgånget) ... 1927 8. Metoder för och resultat av bergartsprovningar för vägändamål, av R . Scblyter.

(Utgånget) ... 1928 9. Provvägen vid Braunschweig, av E. N ordendabl (Utgånget) ... 1928 10. Gatu- och vägbeläggningars slirighet, av E. N ordendabl. (Utgånget) ... 1928 1 1 . Förslag till vägnomenklatur. Del II. Vägbyggnadsmaterial av jord- och bergarter.

(Utgånget) ... 1928 12. Uppmätning av ojämnheten hos vägars körbanor med s. k. skrovlighetsmätare, av

E. N ordendabl. (Utgånget) ... 1929

13. Tjälproblemets grundfrågor. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av pågå­ ende undersökningar. I. A v G. Beskow. (Utgånget) ... *929 14. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En hand­

ledning i användningen av dessa medel. Andra omarbetade upplagan... 1929 15. Dräneringens betydelse för vägarnas tjälförhållanden. Sammanfattning av de v ik ­

tigaste resultaten av pågående undersökningar. II. A v G. Beskow. (Utgånget) ... 1929

16. Iakttagelser från en studieresa i bil genom Danmark och norra Tyskland, av E.

ty. Provväg vid Kristianstad mellan Ringelikors och västra Göinge härads gräns på

vägen Kristianstad— Hässleholm ... *929 18. Vågbildning å vägar. Corrugations on road surfaces. Bidrag till utredning om or­

sakerna till vågbildning å vägarna av Fr. Enblom och G. Blum (Utgånget) ... 1929 19. Provvägen i G ävle på västra utfartsvägen ... I9 29 20. Vägstudier i Danmark år 1929, av N . v. Matern ... 1930 2 1. De geologiska faktorernas betydelse för vägarnas tjälförhållanden, av G. Beskow.

(1Utgånget) ... 1930 22. Erfarenheter från provvägarna år 1929, av N . v. Matern. (Utgånget) ... x9 3° 23. Svenska Väginstitutets trafikräkningar år 1929, av N . v. Matern ... 1930 24. Om vägarnas bärighet vid vattenövermättning, av G. Beskow. (Utgånget) ... 1930 25. Om jordarternas kapillaritet, av G. Beskow. (U tgånget) ... 1930 26. Om isoleringsåtgärder mot tjälskott och tjälskjutning, av G. Beskow. (Utgånget) 1930 27. N ågra undersökningar rörande klorkalcium, klormagnesium och sulfitlut och deras

lämplighet som dammbindningsmedel av G. Beskow och N . v. Matern. (Utgånget) 1930 28. Bidrag till frågan om högklassiga vägbeläggningar i Sverige, a v "N . v. Matern . . . . 1930 29. Provvägen vid Kalm ar. The experimental Road at K alm ar, av N . v. Matern . . . . 19 3 1 30. Om vägarnas allmänna ytuppmjukning i tjällossningen. Softening of Roads in

Spring, av G. Beskow ... 19 31 3 1. Vägstudier i Förenta Staterna 1930. Road Studies in the United States of America

1930, av T . B iide, G. Höckert, N . L id v a ll, N . v. Matern, A. Valsinger och E. P.

W retlind ... ... 19 3 1

32. Om indränkning och ytbehandling. Grouting and Surface Treatment, av N . v .

Matern ... I9 31

33. Erfarenheter från provvägarna år 1930. Experiences from the Test Roads 1930, av Fr. Schiitz ... 19 3 1 34. A sfalt och tjära för vägändamål. Asphalt and T a r for Road P u rp o s e s ... 19 31 35. Undersökningar rörande bromslängden för bilar vid olika väglag. Investigations

into braking Distances for Motor Cars under different Road Conditions, av G.

Andersson och E. Lundeberg ... 19 31

36. Om användning av vägtjära utomlands. The Use of Road Tars Abroad, av S.

H allberg ... I9 32

37. Om korrugeringen och dess motarbetande. Corrugation on G ravel Roads and its Counteraction, av G. Beskow (Utgånget) ... 1932 38. Avnötningsmätningar på vägbeläggningar. Measurements of W ear on Pavements,

av N . v. Matern och Fr. Schiitz ... 1932 39. Utredning rörande motorfordonsbeståndet i Sverige. A Statistical Survey of Motor

Vehicles in Sweden, av 19 3 1 års väg- och brosakkunniga ... 1932 40. Provning av betong vid betongvägar medelst provbalkar. Testing of Concrete for

Concrete Roads on Beams, av C. F o r s s e ll... 1933 4 1. Tjälens betydelse för vägbeläggningar. Influence of Frost Action in the Subgrade

on Pavements, av G. Beskow (Utgånget) ... 1933 42. Provvägen vid Borås. The experimental Road at Borås, av N . v. M a t e r n ... 1934 43. Utredning angående lämpligheten av betongrör till vägtrummor. Investigations about

Concrete Pipes for Road Culverts, av 19 5/ års väg- och brosakkunniga ... 1934 44. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. V ägar. Technical-Economical

Researches into Road Construction and Transport in Sweden, av 79j i års väg- och

45. Arbetsbeskrivningar för bituminösa vägbeläggningar. Standard Specifications for Bituminous Pavements, utgivna av K . Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen. (Utgånget) 1935 46. Enkla bituminösa vägbeläggningar på grusvägar. Low Cost Bituminous Roads, av

N . v. Matern och S. H allberg ... 1935

47. Provvägen på Lidingön. The Lidingö T a r Pavement Test Road, av M. Rahlén . . . . 1935 48. Tjälbildningen och tjällyftningen med särskild hänsyn till vägar och järnvägar.

Soil Freezing and Frost H eaving, av G. Beskow ... 1935 49. Förhandlingar vid nordiska vägtekniska mötet i Stockholm år 1935. Proceedings

of the Scandinavian Road Technical Meeting at Stockholm 1935 ... 1936 50. Provvägen på Blackebergsvägen. Test Road on the Blackeberg Road near Stock­

holm ... 1936 51. Försök med dammbindningsmedel på Enebyvägen i Stockholm 1934. Tests with

Dust-laying Agents on the Eneby Road near Stockholm 1934, av S. H allberg . . . . 1936 52. Ytbehandling av grusvägar enligt Värmdömetoden. Experiences with double Sur­

face Treatments on G ravel Roads, av A . S. O delberg ... 1936 53. Försök med dammbindningsmedel på Enebyvägen i Stockholm 1936. Tests with

D ust-laying Agents on the Eneby Road near Stockholm 1936 (Utgånget) ... 1936 54. Erfarenheter från statens väginstituts materialkontroll under åren 1935 och 1936.

Testing o f Road M aterials during 1935 and 1936. Report from the Swedish State Road Institute ... 1937 55. Undersökningar rörande stenkrossar. Some Investigations about Crushers ... 1937 56. Utredning rörande bilbeskattningen. Road Technical Views on Motor Taxation,

av N . v. Matern och G. K u llb e r g ... T93^ 57. Fallkilen. A new Method for Determining the Bearing C apacity o f Soils and

G ravel Roads, av F. R e n g m a r k ... ... 19 38 58. Arbetsbeskrivningar för vägbeläggningar. Standard Specifications for Pavements.

(1Utgånget) ... 1939 59. Undersökningar rörande tunna betongbeläggningar på bärkraftig underbädd. Vibro-

betong och Holterbetong. Some Investigations about Thin Concrete Pavements on Subgrade with Good Bearing, av N . v. Matern, H . Röhfors och G. W ästlund . . . . 1939 60. Faktorer som inverka på bituminösa beläggningars vattenbeständighet. The Resi­

stance of Bituminous Pavements to W ater, av S. H allberg ... 1939 6 1. Gatstensprovvägen Sanna— Hinsholmen. Sett Paving Test Road Sanna— Hinshol-

men, av A. H jelm ér ... 1941 62. Jämnhetsmätningar på vägbeläggningar. Measurements of the Unevennesses of

Road Surfacings av N . v. Matern och G. K ullberg ... 1941 63. Snabb bestämning av bitumenhalten i vägbeläggningar. Rapid Determination of the

Bitumen Content in Pavements, av H . A m felt ... 1942

64. Arbetsbeskrivning för byggnad och underhåll av slitlager av grus. Specifications

for G ravel Roads, utgivna av K . Väg- och V attenbyggnadsstyrelsen... I942

65. Försök med pågrus. Tests with Chippings, av N . v. Matern och A . H je l m é r 1943

66. Skador på betongvägar uppkomna genom saltbehandling vintertid. Damage on

Concrete Pavements by Wintertime Salt Treatment av H . A r n f e l t ... 1943 67. N ågra undersökningar av snöskärmar. Some Investigations as to Snow Fences av

S. H allberg ... *943

68. Undersökningar rörande konsistens hos betong. Investigations as to the Consistency of Concrete Mixtures av N . v. Matern och N . O d e m a r k ... 1944 69. Statens väginstituts provvägmaskin. The Road Machine of the State Road Institute

70. Ett långtidsprov på betongrör. Iakttagelser på en tioårig provledning i aggressivt myrvatten. An Long-time Test on Concrete Pipes. Observations on a Ten Years Old Pipe-line in Aggressive Moorland "Water, av H jalm ar Granholm ... I 944

7 1. Sambandet mellan viskositet och temperatur för bituminösa bindemedel i grafisk framställning. Graphical Representation of Viscosity of Bituminous Substances as a Function of Temperature av S. H a llb e r g ... 1 945

72. Statens väginstituts inventeringar av naturliga vägmaterialförekomster (»Grusin­ venteringar») 19 33— 1944. Investigations into N atural Deposits o f G ravel and other M aterial for Roads in Sweden 19 33— 1944 av F. Rengmark ... 1945 73. Undersökning av avnötning hos smågatsten i provvägmaskinen år 1945. Investi­

gations into the Wear of Sett Pavings carried out with the Road Machine in 1945 av O. Gabrielson ... 1947 74. Köldsprickor i gjutasfalt. Cracks in Mastic Pavements due to low Temperatures

av S. H allberg och N ils Lindholm ... x947 75. Tjärbeläggningar på Spångavägen 1946. Tests with T a r Pavements on the

Spånga-vägen near Stockholm 1946 av O. Martin ... 1949

76. Distillation Analysis o f Road Tars.

Metoder för destillationsanalys av vägtjäror av Sten H allberg och H arry A m felt 1949 77. Undersökning av elasticitetsegenskaperna hos olika jordarter samt teori för beräk­

ning av beläggningar enligt elasticitetsteorin. Investigations as to the Elastic Pro­ perties of Soils and Design of Pavements according to the Theory of Elasticity av

N ils Odemark ... 1949

78. Vidhäftningen mellan bituminösa bindemedel och sten i närvaro av vatten. The Adhesion of Bituminous Binders and Aggregates in the Presence of W ater av Sten

H allberg ... 1950

79. D ifferential Thermal Analyses of some Quaternary Clays o f Fennoscandia by

U. Soveri ... 19 51

80. P rovväg med ytbehandlingar på D alarövägen 1948. Test Road with Surface T reat­ ments on the D alarö Road near Stockholm 1948 av Sven G y l l s j ö ... 19 51 81. Amerikansk och svensk jordklassifikation speciellt för vägar och flygfält. American

and Swedish Soil Classification. Especially for H ighw ays and A irfields av Gunnar

Beskow ... 19 51

82. Asfalters deformation och hållfasthet vid långsam och snabb belastning. D eform a­ tion and strength of asphalts at slow and rapid loading av Rune E r ik s s o n ... 19 51 83. Provvägen på Ekerö 1948. The Test Road at Ekerö 1948 av Björn Ö r b o m ... 1952 84. En metod att på arbetsplatsen kontrollera bindemedelshalten i en bituminös

be-läggningsmassa genom bestämning av massans specifika vikt. A Field Method for the Control of the Binder Content of a Bituminous M ix by Specific G ravity Measure­ ments av Sten H allberg ... 1953 85. D ragprov på sandasfalt. Tension Tests on Sheet-Asphalt av Rune E r ik s s o n ... 1954 86. Hyvelblandningsförsök med vidhäftningsmedel vid Aneby 1952. Road M ix Tests

with Antistripping Agents at Aneby 1952 av Rune Eriksson ... 1954 87. Om komprimering av jord. A study of the Compaction of Soil av N ils G. Bruzelius

m. f l ... 1954

88. Provvägen Hälsingborg— Viken— Höganäs efter 20 år. The Test Road at H älsing­ borg after 20 years av Sten H allberg och Rune Eriksson ... 1955 89. Fett- och hartsaminer som tillsatser till bituminösa bindemedel. Investigation of some

Fatty and Rosin Amines as Additives to Bituminous Binders av Andrejs Zvejnicks 195 6 90. Försök med oljegrusväxter. Test with Oiled G ravel Roads av Sten H a llb e r g 1 9 5 8

R a p p o r t e r

1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933 av N . von Matern och S. H allberg ... 1933 2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1934 . . . . 1934 3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1935. (U t­

4- H yvelblandning på kustvägen norr om K alm ar år 1935, av N . von M a t e r n . . 1936 5. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1936 . . . . 1936

6

. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1937 . . . . 1937 7. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1938 . . . . 1938 8. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1939 . . . . 1939 9. Maskinblandning av grusvägbana Södra Åsbo 19 38— 1939, av G. Beskow. (Utgången) 1939 10. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1940 . . . . 1940 1 1 . Möjligheter till ökad användning av sulfitlut i Sverige ... *94° 12. Bom ullsväv som inlägg i bituminösa beläggningar, av S. H allberg och A. H jelm ér . . 1941 13 . Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 194 1 . . . . 1941 14. N ågra undersökningar av sulfitlut, av H . A rn felt ... 1941 15. Provväg med olika pågrus vid Derome i H allands län, av A. H jelm ér och B. L iljeqvist 1941

16. Avnötningsmätningar på smågatstensbeläggningar ... 1941

17. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1943 (U t­

gången) ... 1943

iS. Möjligheter att använda hård rumänsk asfalt till vägbeläggningar, av S. H allberg . . 1943 19. Förslag till enhetlig benämning av bituminösa bindemedel. Uniform Classification of

Bituminous Products According to their Temperatures at a Viscosity of 500 centistokes, av S. H allberg. (O m tryckt) ... 1945 20. Kalciumkloridens dammbindningsförmåga vid låg temperatur. On the Dust Binding

C apacity of Calcium Chloride at Low Temperature, av H . A r n f e l t ... 1948 2 1. Stenkolstjärans lämplighet som tillsats till asfalt vid ytbehandling. Coal T a r as an

Adm ixture to Asphalts for Surface Treatments, av Sten H allberg ... 1948 22. Bestämning av kornstorlek med hydrometer. Analysis of Particle Size with H yd ro ­

meter, av Rune Gandahl ... 1952 23. Försök med en beläggningssladd. A M ultiple-blade-drag for Bituminous Retread W ork,

av Sten H allberg ... 1953 24. Some Research on Bituminous M aterials at the R oad Research Laboratory, Great

Britain. N ågra undersökningar av bituminösa material i England, av A. R. Lee . . . . 1953 25. Vidhäftningen mellan bituminösa bindemedel och stenmaterial och dess betydelse för

vägbeläggningar. A short Treatise on the Adhesion of Bituminous Binders and Aggre­ gates and its Importance to Road Pavements, av Sten H a ll b e r g ... 1953

26. Undersökning av inverkan på asfaltbelagda banor av högt lufttryck i flygplanringar.

Influence of H igh T ire Inflation Pressure on Runw ay Asphalt Pavements ... 1954 27. N ågra problem rörande fri sikt i vägkurvor. Some Problems Concerning Sight

Distance on H ighw ay Curves, av N . von Matern och L.-O . A i m ... 1954 28. Studier och försök med sandning och saltning på vinterväglag, utförda åren 19 5 3—

1956 av statens väginstitut. Sand and Salt Treatments of Snow-Covered and Icy Roads. Test Carried Out by the State Road Institute of Sweden during the years of !95 3— 1956 ... i956 29. K o rt redogörelse för oljebehandling av grusvägar. A B rief Account of Oil Treatment

of G ravel Roads, av Sten H a llb e r g ... 1957 30. Bestämning av tjälgräns i mark med enkel typ av tjälgränsmätare. A Frost Depth

Indicator, av Rune G a n d a h l... 1957 3 1. Försök med bestrykning och lagning av ytskadad betongväg vid Hällekis. Experiments

with Protective Coating and with Methods of Repairing a Scaled Concrete Road at H ällekis, av N ils Odem ark och Sven Engman ... 1957 32. Proccntvåg för siktanalys i fält. Per Cent Balance for Sieving Analysis in the Field 1958 33. Ytskador på svenska betongvägar 19 55— 1957- Extent of Concrete Road Pavement

AB K A R T O G R A F IS K A IN S T IT U T E T ESSELTE AB STOCKHOLM 1959 Pla ns ch 1

KAR

TA

ÖVE

R

M

ED

EL

KÖ

LD

M

ÄN

GD

P la n s ch 2

KAR

TA

ÖVE

R

M

AX

IM

IK

Ö

LD

M

ÄN

G

D

P la n s ch 5

KAR

TA

ÖVE

R

OBS

ERV

ATIO

NSS

TAT

ION

ER

AB K A R T O G R A F IS K A IN S T IT U T E T