Effekten av empowerment vid egenvård för personer med diabetes mellitus typ 2

(1)

Effekten av empowerment vid egenvård

för personer med diabetes mellitus typ 2

Alexandra Bremer

Sara Karlsson

Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats

Omvårdnad

(2)

The effect of empowerment on self-care

for people with diabetes mellitus type 2

Alexandra Bremer

Sara Karlsson

Bachelor’s thesis, 15 credits

Nursing Science

(3)

Sammanfattning

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 förväntas öka drastiskt de kommande åren. För att uppnå förändring behöver personerna få insikt och förståelse för sambandet mellan delar i egenvård. Empowerment har visat sig vara av betydelse för att uppnå egenkontroll och självständighet i egenvård.

Syfte: Syftet var att beskriva effekten av empowerment på egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2.

Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserad på vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och analyserades enligt Fribergs trestegsmodell.

Resultat: Resultatet är en sammanställning av totalt tio artiklar bestående av ett sjukdoms-specifikt- eller patientdrivet program innehållande empowermentinterventioner. Intervention-erna visar på olika förbättringar i utfallen fysisk aktivitet, kosthållning, kunskap och attityder, egenmätning av blodglukos samt tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet. Utfall i egenvård har påvisat en signifikant effekt på reducerad blodglukosnivå i samtliga artiklar. Slutsats: Genom hela litteraturöversikten har effekter av empowerment bevisats ha en bety-delse då deltagarna har erhållit en förbättrad egenvård efter interventionerna.

(4)

Summary

Background: The prevalence of diabetes mellitus type 2 is expected to rise dramatically within the upcoming years. To achieve a difference, the persons need insight and understand-ing regardunderstand-ing the connections of the elements in the self-care. Patient empowerment has shown to be of great importance when it comes to being able to take control of their self-care. Aim: The aim was to describe the effect of empowerment on self-care in patients with diabe-tes mellitus type 2.

Method: An overview of the literature was used, including relevant articles with a quantita-tive design analyzed according to Fribergs three step model.

Results: The result is a compilation of a total of ten articles consisting of either a disease-specific or a patient-driven program containing interventions of empowerment. The interven-tion shows a variainterven-tion of improvements in the events of physical activity, diet, knowledge and attitudes, the self-measurement of blood glucose together with an increased life quality and satisfaction in the everyday life. The outcome in self-care has shown a significant effect con-sidering the reduction in the blood glucose level in all of the articles.

Conclusion: Throughout the literature review, it’s been found that empowerment has shown to be an important and positive factor to patients health and treatment programs, as patients have improved and maintained self-care as a result of interventions.

(5)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Diabetes mellitus typ 2 ... 1

Omvårdnad vid diabetes mellitus typ 2 ... 1

Egenvård... 2

Empowerment ... 3

Motiv för litteraturöversikten ... 3

Syfte ... 3

Material och metod ... 4

Design ... 4

Urval och datainsamling ... 4

Dataanalys ... 5

Etiska överväganden ... 5

Resultat ... 6

Programmens innehåll och utformning ... 12

Sjukdomsspecifikt program ... 13

Patientdrivet program ... 13

Utfall ... 13

Fysisk aktivitet ... 13

Kosthållning ... 14

Kunskap och attityder ... 14

Egenmätning av blodglukos ... 14

Tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet ... 15

Diskussion ... 15

Metoddiskussion ... 15 Resultatdiskussion ... 16

Slutsatser ... 18

Kliniska implikationer ... 18

Referenser ... 19

Bilagor

Kvalitetsgranskningsprotokoll ... Bilaga 1.

(6)

1

Inledning

Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en världsomfattande hälsosjukdom som år 2014 omfattade 382 miljoner personer och förväntas öka till 592 miljoner år 2035. Den dramatiska tillväxten är relaterad till ökad globalisering och livsstilsförändringar i form av fysisk inaktivitet och mer ohälsosamma kostvanor (Costanian, Bennett, Hwalla, Assaad, & Sibai, 2014). Den kro-niska sjukdomen har visats sig ha en negativ inverkan på livskvaliteten hos drabbade perso-ner. Således har det framkommit att behov av empowerment finns hos personer med DMT2, då det möjliggör till insikt och tillfredsställelse i tillvaron (Caro-Bautista et al., 2014).

Då DMT2 förväntas öka drastiskt de kommande åren krävs det att sjuksköterskor besitter evi-densbaserad kunskap, främjar egenvård och vägleder till empowerment. Med den här littera-turöversikten möjliggörs det för sjuksköterskor att inse vikten av empowerment genom att beskriva dess effekt vid egenvård som kan generera till att personer gör livsstilsförändringar. Syftet var att beskriva effekten av empowerment vid egenvård hos personer med DMT2.

Bakgrund

Diabetes mellitus typ 2

DMT2 är en kronisk metabol sjukdom som inverkar på livskvalitet och tillfredsställelse i det dagliga livet (Caro-Bautista et al., 2014). DMT2 utgör 90 procent av antalet diagnostiserade personer med diabetes och orsakas av insulinresistens då kroppens vävnader inte längre har förmåga att ta upp insulin (Sürücü & Kizilci, 2012). Sjukdomen kännetecknas av ett smy-gande förlopp som till en början ofta är asymtomatisk men utvecklas genom att blodglukosni-våerna gradvis ökar (Socialstyrelsen, 2015). Symtom som då kan uppkomma kännetecknas av ökad törst och urinmängd samt viktnedgång (Van der Does et al., 1996). Vid höga blodglu-kosnivåer under en längre tid ökar risken för vanliga komplikationer som kardiovaskulära sjukdomar, njurskador, nervskador och synförändringar (Sürücü & Kizilci, 2012). Blodglu-kosnivå är ett utfall som bland annat används för att kontrollera effektiviteten av behandling. Personer över 40 år har en ökad risk att drabbas av DMT2, men nyare forskning visar att sjukdomen debuterar i allt tidigare åldrar (Clark, 2014). De mest betydande riskfaktorerna har visats sig vara genetiskt arv och livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostva-nor och övervikt (Tomlin & Asimakopoulou, 2014).

Primärbehandlingen är egenvård där livsstilsförändringar ingår. Livsstilsförändringar används i första hand men ses ofta som ett komplement till medicinsk behandling, som blir nödvändigt om livsstilsförändringar inte ger tillräcklig effekt. Målet med behandlingen är att uppnå egen-vård med strävan efter att reducera blodglukosnivån (Bagnasco et al., 2014).

Omvårdnad vid diabetes mellitus typ 2

Inom omvårdnad används fyra konsensusbegrepp: människan, hälsan, miljö och vårdandet. Begreppen beskriver omvårdnadens intresseområden utifrån ett etiskt perspektiv, vilket med-för att personens upplevelse av omvårdnad och livssituation måste synliggöras. En del är personcentrerad omvårdnad som ska leda till hälsa och välbefinnande, vilket utgör en kärna i

(7)

2

omvårdnaden och skapar således en betydelsefull relation mellan patient och sjuksköterska (Björck & Sandman, 2007).

Personcentrerad- och evidensbaserad omvårdnad är två kärnkompetenser som belyser sjuk-sköterskans omvårdnadsarbete (Sherwood & Zomorodi, 2014). Kontinuerlig omvårdnad är väsentligt för personer med sjukdomen då tillståndet kan variera. En av sjuksköterskans roller i teamet är att med kompetens motivera, ge vägledning och kunskap för att personen ska kunna hantera sjukdomen effektivt och själv erhålla huvudansvaret för omvårdnad (Bartol, 2012). En tredje kärnkompetens är lagarbete och samverkan. Det innebär att sjuksköterskan kan involvera andra professioner beroende på aktuellt egenvårdsområden för att tillgodose patienten behov (Sherwood & Zomorodi, 2014).

Det är viktigt att sjuksköterskan förhåller sig till helheten i personens tillvaro då DMT2 endast är en aspekt i personens liv. För att få ökad förståelse för personens perspektiv och behov är det väsentligt att se vart personen befinner sig i livssituationen då det inverkar på personens attityder (Bartol, 2012). Sjuksköterskan kan motivera personer att använda sig av strategier för att hantera livsstilsförändringar som kan uppstå i samband med DMT2 (Li, Drury & Tay-lor, 2013). Utöver motivation krävs det att personerna är delaktiga och engagerade i utform-ningen av strategier för god följsamhet (Bartol, 2012).

Sjuksköterskan ska förklara och tydliggöra effekterna av behandlingen för att personerna ska förstå betydelsen med egenvård. Utifrån förståelse och delaktighet kan personen sätta mål för behandling (Bartol, 2012). Sjuksköterskan är ett viktigt stöd för personen i målsättningen lik-väl som i planering och genomförandet för att nå dit (Adolfsson, Smide, Gregeby, Fernström & Wikblad, 2004). God kommunikation följt av samarbete med sjuksköterskan är en grund i patientutbildningen (Hörnsten, 2004).

Egenvård

Egenvård definieras som en inlärd och medveten process där den personliga omvårdnaden kontinuerligt utförs. Egenvård kan påverkas av ålder, hälsotillstånd, miljöförhållanden och effekter av sjukvården (Orem, 2001). Patientutbildning utgör en central roll då personerna ansvarar för att ta beslut om sjukdomen. Det är angeläget att sjuksköterskor erbjuder patient-utbildning då målet är att skapa förutsättningar för en välfungerande egenvård och upplevd livskvalitet (Kleier & Dittman, 2014). Patientutbildning bidrar till att utveckla kunskap, fär-digheter och förmågor som krävs för att hantera egenvården. Således kan personerna ta kun-skapsbaserade beslut, ta ansvar, lösa problem och ha ett aktivt samarbete med sjuksköterskan och andra professioner, vilket skapar möjlighet till förbättrat hälsotillstånd. För att personerna ska bli behandlade som specialister på sin sjukdom krävs ett förhållningssätt där de har förtro-ende för den egna förmågan och får undervisning efter eget behov (Bagnasco et al., 2014). Det övergripande med egenvård vid DMT2 är livsstilsförändringar inom kosthållning, fysisk aktivitet och egenmätning av blodglukos (Tomlin & Asimakopoulou, 2014). Det är viktigt att sjuksköterskan främjar en förståelse för sambandet mellan kost, fysisk aktivitet och blodglu-kosvärden. Livsstilsförändringar ska presenteras motiverande i mötet med personerna och erbjudas på ett nivå- och individanpassat sätt (Bartol, 2012).

Det är av stor vikt att personer med DMT2 är medvetna om sina styrkor och svagheter i egen-vården för att sätta adekvata mål (Adolfsson et al., 2004). För att uppnå god

(8)

blodglukoskon-3

troll krävs självständiga och regelbundna mätningar, vilket skapar en motiverande faktor till ökad följsamhet. God attityd är också en bidragande faktor till ökad följsamhet. För upplevd egenkontroll och självständighet i egenvården har empowerment visat sig vara av betydelse (Kleier & Dittman, 2014).

Empowerment

Ordet empowerment härstammar från det latinska ordet potere som betyder att kunna och att ha möjlighet. Det är svårt att få grepp om vad empowerment betyder men det har visat sig vara lättare att förstå begreppet genom dess frånvaro i termer som maktlöshet, hopplöshet, hjälplöshet och minskad känsla av kontroll över sitt liv. Begreppet definieras som både en process och ett resultat (Gibson, 1991). Det är dock svårt att definiera empowerment som ett resultat eftersom det uttrycker sig olika beroende på vilka personer det berör och i vilka sam-manhang det förekommer (Rappaport, 1987). Processens komplexitet gör att den är beskriven ur flera perspektiv. Det är en process för personer att inta eller ge makt och är definierat som en möjliggörande process för personer att utveckla kritisk medvetenhet om grundorsakerna till problemet och därefter kunna ta beslut och uppnå en förändring (Gibson, 1991).

Empowerment är beskrivet både på individ- och samhällsnivå. För att möta en persons behov är det således viktigt att se empowerment på en individnivå. Det utgörs av personens känsla av kontroll över personlighet, kognition och motivation till en konkret kontroll som har effekt på personens liv (Nygårdh, 2013). Individuell empowerment tillämpas främst i relationen mellan sjuksköterska och patient (Koelen & Lindström, 2005). Det ses som en medverkan-process som handlar om att tillsammans ändra ohälsosamma beteenden till självständiga häl-sosamma beteenden. I relationen betonas empowerment som ett ömsesidigt deltagande, kun-skapsinhämtning och kontinuitet. Således ansvarar sjuksköterskan för att bemöta individuella behov och önskemål (Nygårdh, 2013).

Adolfsson et al. (2004) har studerat vårdpersonals förmåga att implementera empowerment i patientutbildning om DMT2. Sjuksköterskan har där visats ha en viktig roll för att ge möjlig-het till ökad empowerment. På individnivå möjliggör det för personerna att inta makt och upp-täcka den kapacitet de innehar. Om personerna har empowerment skapar det självständigt ansvar och kontroll inom DMT2 (Adolfsson et al., 2004).

Motiv för litteraturöversikten

DMT2 handlar om att ta viktiga beslut om egenvård där det ingår att göra livsstilsförändring-ar. Det är viktigt att sjuksköterskan stärker empowerment för att skapa ökad motivation och kontroll. Det är betydelsefullt för att påbörja och bibehålla livsstilsförändringar som sjukdo-men omfattar (Kleier & Dittman, 2014). Forskning har således påvisat ett samband mellan empowerment och hur personer klarar att hantera sin egenvård (Nygårdh, 2013). Det som studeras i litteraturöversikten är på vilket sätt egenvård kan påverkas av empowerment.

Syfte

Syftet var att beskriva effekten av empowerment vid egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2.

(9)

4

Material och metod

Design

Uppsatsen utgjordes av en litteraturöversikt som är en sammanställning av tidigare relevant forskning för att få en överblick inom området (Kristensson, 2014). Sammanställningen base-rades på vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats eftersom litteraturöversikten syftar till att beskriva hur effekter av empowerment påverkar egenvård

Urval och datainsamling

Urvalet bestod av kvantitativa vetenskapliga artiklar. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade från år 2005 och framåt samt bestå av vuxna personer med DMT2. Vuxna personer från 18 år och uppåt inkluderas då sjukdomen de senaste åren visat sig debu-tera i allt lägre åldrar (Clark, 2014).

Litteratursökningen började med en generell sökning för att identifiera hur välpublicerat om-rådet var. Efter den generella sökningen skapades en sökstrategi (Kristensson, 2014). Sök-ningarna gjordes i CINAHL som är den mest omfattande databasen för vetenskapliga artiklar i omvårdnad. Ytterligare sökningar utfördes i databasen PsycINFO som framförallt innefattar psykologisk forskning inom omvårdnad och i Medline som är en databas inom omvårdnad och hälso- och sjukvård (Kristensson, 2014). Utifrån litteraturöversiktens syfte valdes sökor-den: diabetes mellitus type 2, diabetes type 2, self care, self management, diabetes education, empowerment och review. Sökorden kombinerades med de booleska sökoperatorerna AND, OR och NOT (Tabell 1). I den avancerade sökningen gjordes avgränsningarna peer-reviewed, English language och publiceringsår från 2005 till 2015.

Efter databassökningarna gjordes det första urvalet där 256 titlar lästes och efter titlarnas rele-vans lästes 173 abstrakt. Av de valda abstrakt som tycktes svara på litteraturöversiktens syfte lästes 21 artiklar i sin helhet och valdes ut för kvalitetsgranskning (Tabell 1). Kvalitetsgransk-ningen gjordes utifrån ett protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod som framtagits av avdelningen för omvårdnad vid Hälsohögskolan i Jönköping, (Bi-laga 1). För att artikeln skulle inkluderas i resultatet krävdes det att fyra av fyra kriterier i Del I skulle bli uppfyllda i protokollet för kvalitetsgranskning. I Del II av protokollet accepterades det att sex av sju kriterier uppfylldes. Det var ett krav att ett etiskt förhållningssätt skulle ge-nomsyra artikeln (Wallengren & Henricson, 2012). Kvalitetsgranskningen utfördes enskilt och poängsattes, därefter jämfördes granskningen varav nio artiklar godkändes till resultatet utifrån anvisat protokoll (Bilaga 1). Tolv artiklar exkluderades för att de inte uppnådde krite-rierna i kvalitetsgranskningen. Dubbletter som redan framkommit i tidigare sökningar har exkluderats i tabellredovisningen. Efter utförd kvalitetsgranskning utfördes en manuell sök-ning, för att försöka utöka antal artiklar till resultatet. De nio utvalda artiklarnas referenslistor granskades, där ytterligare en artikel framkom och kvalitetsgranskades (Kristensson, 2014). Totalt ingick tio artiklar i resultatet varav tre artiklar var genomförda i USA, två i Storbritan-nien, två i Kina och en vardera i Thailand, Sverige och Belgien.

(10)

5 Tabell 1. Översikt över databassökningar

Databas, datum vid sökning Sökord Antal träffar Antal lästa abstract Antal utvalda artiklar Utvalda artiklar efter kvalitets-granskning1 CINAHL 2015-02-23 (Diabetes mellitus, type 2 OR diabetes type 2) AND empow-erment AND (self care OR self management OR diabetes educa-tion) 82 56 8 5 PsycINFO 2015-02-25 (Diabetes mellitus, type 2 OR diabetes type 2) AND empow-erment AND (self care OR self management OR diabetes educa-tion) 79 55 8 2 Medline 2015-02-24 (Diabetes mellitus, type 2 OR diabetes type 2) AND empow-erment AND (self care OR self management OR diabetes educa-tion) NOT review

95 62 5 2

256 173 21 9

1= kvalitetsgranskning enligt Hälsohögskolan i Jönköpings granskningsprotokoll, se Bilaga 1.

Dataanalys

Efter utförd kvalitetsgranskning genomfördes en dataanalys med hjälp av Fribergs trestegs-modell (Friberg, 2012). I steg ett lästes de utvalda artiklarna var för sig flera gånger för att skapa djupare förståelse om dess innehåll och sammanhang. I steg två granskades respektive artikels resultat mer ingående. Resultaten analyserades gentemot litteraturens syfte. Analysen utfördes först enskilt genom att utfall som utmärktes i förhållande till egenvård i resultatet markerades med olika färger med markeringspennor. Sedan analyserades de olika överstryk-ningarna gemensamt för att enklare kunna urskilja likheter och skillnader som framkommit. I steg tre skapades en artikelmatris gemensamt som är en kort sammanfattning av varje artikel utifrån följande rubriker: Författare, Titel, År, Syfte, Metod, Datainsamling, Urval, Samman-fattning av resultat, utfall och Kvalitet utifrån granskningsprotokoll (Tabell 2). Således skapa-des en översikt och sammanställning av artiklarnas delar. Slutligen kunde likheterna och skillnaderna om varje utfall sammanställas under olika utfallsrubriker (Tabell 3).

Etiska överväganden

Artiklarna granskades gemensamt i samband med kvalitetsgranskningen för att se om artik-larna hade blivit etiskt godkända eller inneha ett etiskt resonemang, vilket var ett krav för att de skulle ingå i litteraturöversikten. Det indikerar att individernas rättigheter har blivit tillgo-dosedda genom respekt för självbestämmande, givet informerat samtycke och tagit hänsyn till anonymitet och konfidentialitet för att deltagarna i artiklarna ska behandlas på ett rättvist och

(11)

6

säkert sätt. Dessa riktlinjer ska finnas med enligt Helsingforsdeklarationen som är ett krav för att forskning ska kunna bedrivas (Kristensson, 2014). Vid genomförande av en litteraturöver-sikt behövs inget etiskt godkännande. Däremot ska den etiska aspekten beaktas och nyttan till genomförandet ska motiveras (Kjellström, 2012). Ett kritiskt förhållningssätt genomsyrade arbetet. Det här genom att allt relevant material som svarade på syftet har använts i resultatet med ärlighet och tydlighet utan medvetna feltolkningar. Genom det här har ett neutralt ställ-ningstagande tillämpats och därmed har inget material undanhållits som kunde varit missvi-sande för resultatet.

Resultat

Resultatet är en sammanställning av totalt tio artiklar med kvantitativ design som är publice-rade mellan år 2005 och 2014. Fem av tio artiklar är randomisepublice-rade kontrollepublice-rade studier, två är kohortstudier, två är kvasiexperimentella och en är pilotstudie (Tabell 2). Samtliga empo-wermentinterventioner är genomförda i grupp i två olika program och visar på förbättringar i olika utfall inom egenvård.

En sammanställning av resultatet presenteras i Tabell 2. Därefter presenteras programmens innehåll och utformning följt av en innehållsöversikt över utfallsmåtten inom egenvård (Ta-bell 3). Utfallsmåtten presenteras sedan under följande rubriker: ”fysisk aktivitet”, ”kosthåll-ning”, ” kunskap och attityder”, ”egenmätning av blodglukos” och ”tillfredsställelse och livs-kvalitet i det dagliga livet”.

(12)

7 Tabell 2. Artikelmatris Författare År Titel Syfte Metod Datainsamling Urval Sammanfattning av resultat

Utfall Kvalitet uti-från

gransknings-protokoll1

Adolfsson, E., Walker-Engström, M., Smide, B., & Wikblad, K.

(2007)

Patient education in type 2 diabetes - a randomized controlled 1-year follow-up study.

Syftet var att utvärdera effekten av gruppbaserad

empowerment-undervisning för patienter med typ 2 diabetes jämfört med effekterna av rutinbaserad diabetesvård på samma faktorer vid en 1-års uppföljning.

RCT-studie.

4-5 gruppsessioner á 180 minuter. Interventionen pågick i 7 månader. Upp-följning efter 12 månader.

N= 101

Sverige.

Resultatet påvisar ökad diabeteskunskap och till-fredsställelse med det dag-liga livet. En minskning av blodglukosvärdet konstate-rades.

- Kunskap och atti-tyder

- Tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet

Del I: 4/4

Del II: 7/7

Anderson, R. M., Funnell, M. M., Nwankwo, R., Gil-lard, M. L., Oh, M., & Fitz-gerald, T.

(2005)

Evaluating a problem-based empowerment program for African Americans with diabetes: results of a ran-domized controlled trial.

Syftet var att utvärdera effekterna av ett problembaserat empowerment- patientutbildnings program

specifikt utarbetat för afroamerikaner med typ 2 -diabetes.

RCT-studie. 6 gruppsessioner á 120 minuter. Interventionen pågick i 1 ½ månad. Uppföljning efter 12 må-nader N= 239 USA.

Interventionen påvisar ef-fekter av minskat blodglu-kosvärde. Deltagarna ökade

förmågan att mäta blodglu-kos och ökade diabeteskun-skapen.

- Egenmätning av blodglukos

Del I: 4/4

(13)

8 Författare År Titel Syfte Metod Datainsamling Urval Sammanfattning av resultat

Bastiaens, H., Sunaert, P., Wens, J., Sabbe, B., Jenkins, L., Nobels, F., Snauwaert, B & Van Royen, P. (2009)

Supporting diabetes

self-management in primary care: pilot-study of a group-based programme focusing on diet and exercise.

Syftet var att utveckla och genomföra ett utbildnings-program på gruppnivå om egenvård för personer med typ 2-diabetes på samhälls-nivå inom primärvården.

Pilotstudie.

6 gruppsessioner á 120 minuter. Interventionen pågick i 3 månader. Upp-följning efter 18 månader.

N= 44 Belgien. Interventionen påvisar en minskning av blodglukos-värdet. Konkreta förbättringar gäl-lande kost och fysisk akti-vitet.

- Fysisk aktivitet

- Kosthållning

Del I: 4/4

Del II: 7/7

Cooper, H., Booth, K., & Gill, G. (2008)

A trial of empowerment-based edu-cation in type 2 diabetes-global rather than glycaemic benefits.

Syftet var att bedöma effek-terna av ett gruppstrukturerat empowermentbaserat utbild-ningssystemen för patienter med typ 2-diabetes.

RCT studie.

N= 89

England.

Minskat blodglukos-värde har påvisats. Det har även konstaterats förbättringar i hälsosam kost, fysisk akti-vitet och mätning av blod-glukos.

Positivare attityder till sjukdomen har också påvi-sats efter interventionen.

- Fysisk aktivitet

- Kosthållning

Del I: 4/4

(14)

Deakin, T. A., Cade, J. E., Wil-liams, R., & Greenwood, D. C. (2006)

Structured patient education: the diabetes X-PERT Programme makes a difference.

Syftet var att utveckla ett patientcentrerat, gruppbaserat egenvårds-program baserad på teorier om empowerment, och att sedan bedöma pro-grammets effektivitet på klinisk, livsstil och psykoso-ciala utfall.

RCT-studie.

6 gruppsessioner á 120 minuter. Interventionen pågick i 1 ½ månad. Upp-följning efter 14 månader.

N= 314

England.

Interventionen visade minskat blodglukos-värde. Förbättringar av diabetes-kunskap, fysisk aktivitet, hälsosam kost samt mät-ning av blodglukos.

- Fysisk aktivitet

- Kosthållning

Del I: 4/4

Del II: 6/7

Lou, V., & Zhang, Y. (2006)

Evaluating the effectiveness of a participatory empowerment group for Chinese type 2 diabetes pa-tients.

Syftet var att studera effekten av en deltagande i en empo-wermentgrupp för patienter med typ 2 diabetes i Shang-hai, Kina.

RCT- studie.

6 gruppsessioner á 120 minuter. Interventionen pågick i 1 ½ månad. Upp-följning efter 1 ½ månad. N= 20 Kina. Interventionen minskar blodglukosvärdet. Förbätt-rad hälsorelateFörbätt-rad livskvali-tet.

- Tillfredställelse och livskvalitet i det dagliga livet

Del I: 4/4

(15)

Ounnapiruk, L., Wirojratana, V., Meehatchai, N., & Turale, S. (2014)

Effectiveness of a behavior modifi-cation program for older people with uncontrolled type 2 diabetes.

Syftet med studien var att utvärdera effekten av ett beteendeförändrings-program för äldre personer med okon-trollerad typ 2 diabetes i Thailand.

Kvasiexperimentell stu-die.

N=59

Thailand.

Interventionen påvisar en signifikant ökning av diabe-tes-kunskap, ett hälsosamt kostbeteende och fysisk aktivitet. Minskning av blodglukosvärdet konstate-rades.

- Fysisk aktivitet

- Kosthållning

Del I: 4/4

Del II: 6/7

Tang, T., Funnell, M., Brown, M., & Kurlander, J.

(2010)

Self-management support in "real-world" settings: an empowerment-based intervention.

Syftet var att undersöka in-verkan av en 6 månaders empowermentintervention gällande självbestämmande egenvård för diabetes avse-ende kliniska resultat, egen-vårdsbeteenden och livskva-litet. Kohortstudie 24 sessioner á 75 minuter. Intervention pågick i 6 månader. Uppföljning efter 12 månader. N= 77 USA. Interventionen påvisar en förbättring av ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost, mätning av blodglukos och ökad livskvalitet. Ett redu-cerat blodglukosvärde kon-stateras. - Fysisk aktivitet - Kosthållning - Egenmätning av blodglukos - Tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet

Del I: 4/4

(16)

Tang, T., Funnell, M., Noorulla, S., Oh, M., & Brown, M.

(2012)

Sustaining short-term improve-ments over the long-term: Results from a 2-year diabetes

self-management support (DSMS) intervention.

Syftet var att undersöka den långsiktiga effekten av en 24-månaders, självbestämmande empowermentbaserad inter-vention inom diabetes, för att upprätthålla hälsovinster från tidigare utbildning om egen-vård vid diabetes. Kvasiexperimentell stu-die. 88 gruppsessioner á 75 minuter. Interventionen pågick i 24 månader. Uppföljning efter 24 må-nader. N= 89 USA.

Interventionen bidrog till hälsosamma kostvanor, ökad mätning av blodglu-kos samt ökad livskvalitet. Ingen skillnad i fysisk akti-vitet påvisades. Minskad blodglukosnivå konstatera-des. - Fysisk aktivitet - Kosthållning - Egenmätning av blodglukos - Tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet

Del I: 4/4

Del II: 6/7

Wong, C. H., Wong, W. W., Lam, C. K., Wan, Y. F., Wong, W. T., Chung, K. L., Dai, D., Tsui, E. H., & Fong, D. T.

(2014)

Effects of Patient Empowerment Programme on clinical outcomes and health service utilization in type 2 diabetes mellitus in primary care: an observational matched cohort study.

Syftet var att utvärdera effek-tiviteten av ett empower-mentprogram för patienter på kliniska resultat samt utvär-dera sjukvårdens utnyttjande av kapaciteter för typ 2-diabetes mellitus patienter i primärvården.

Kohortstudie.

Gruppsessioner á 300 minuter. Interventionen pågick i 6 månader. Upp-följning efter 12 månader.

N= 1141 patienter

Kina.

Resultatet visar en signifi-kant förbättring av reduce-ring av blodglukosvärde. Antal vårdbesök minskade efter interventionen.

Del I: 4/4

Del II: 6/7

(17)

12

Programmens innehåll och utformning

Samtliga artiklar baseras på ett program som utförs på personer i grupp. Innehåll och utformning tydliggjorde två olika typer av program, som är antingen sjukdomsspecifikt eller patientdrivet. Programmen utgörs av interventioner som baseras på empowerment.

Tabell 3. Innehållsöversikt

Sjukdomsspecifikt program Patientdrivet program

Fysisk aktivitet Kosthållning Kunskap och attityder Egenmätning av blodglu-kos Tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet

Fysisk aktivitet Kosthållning Kunskap och attityder Egenmätning av blodglukos Tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet Adolfsson et al., 2007 X X Anderson et al., 2005 X X Bastiaens et al., 2009 X X Cooper et al., 2008 X X X X Deakin et al., 2006 X X X X

Lou & Zhang, 2006 X Ounnapiruk et al., 2014 X X X Tang et al., 2010 X X X X Tang et al., 2012 X X X X Wong et al., 2014 X

(18)

13 Sjukdomsspecifikt program

I fem av de tio artiklarna är programmet redan utformat med en utarbetad och strukturerad empowermentintervention. Interventionen innehåller redan vedertagna strategier om att ut-veckla praktiska och teoretiska färdigheter, erhålla grupprådgivning om egenvård vid DMT2 samt att kunna hantera och lösa problem för att uppnå förbättringar i egenvård. Empower-mentinterventionerna varierar i tid och längd. Majoriteten av interventionerna undervisas av sjuksköterskor samt andra professioner i vårdkedjan (Bastiaens et al., 2009; Cooper et al., 2008; Deakin et al., 2006; Ounnapiruk et al., 2014; Wong et al., 2014), (Tabell 2).

Patientdrivet program

Fem artiklar innehåller det patientdrivna programmet som består av empowermentintervent-ioner där personerna styr vad som ska ingå. Interventempowermentintervent-ionerna baseras då på deltagarnas behov, önskemål, svårigheter och livsstilsprioriteringar. Fokus är även att kunna identifiera problem relaterade till DMT2. Gemensamt för interventionerna är att de präglas av gruppdiskussioner och är utformade så att deltagarna kan styra programmet för att erhålla förbättringar i egen-vård. Empowermentinterventionerna undervisas av sjuksköterskor men även andra profess-ioner i vårdkedjan är delaktiga och varierar i tid och längd (Adolfsson et al., 2007; Anderson et al., 2005; Lou & Zhang, 2006; Tang et al., 2010; Tang et al., 2012), (Tabell 2).

Utfall

Livsstilsförbättringar inom egenvård har påvisat en signifikant effekt på reducerad blodglu-kosnivå i samtliga artiklar som ligger till grund för det här resultatet (Adolfsson et al., 2007; Anderson et al., 2005; Bastiaens et al., 2009; Cooper et al., 2008; Deakin et al., 2006; Lou & Zhang, 2006; Ounnapiruk et al., 2014; Tang et al., 2010; Tang et al., 2012; Wong et al., 2014). Studierna använde i övrigt olika utfall vilka, tillsammans med effekterna av intervent-ionerna, presenteras nedan.

Fysisk aktivitet

Totalt berörs sex av tio artiklar av fysisk aktivitet. Empowermentinterventionen påvisar för-bättrad effekt av ökad frekvens i fem av sex artiklar (Bastiaens et al., 2009; Cooper et al., 2008; Deakin et al., 2006; Ounnapiruk et al., 2014; Tang et al., 2010; Tang et al., 2012). Det sjukdomsspecifika programmet utgörs av tre artiklar med interventionsperioder som på-gått upp till tre månader. De påvisar signifikanta förbättringar i utövandet av fysisk aktivitet med en markant ökad frekvens (Cooper et al., 2008; Deakin et al., 2006; Ounnapiruk et al., 2014). Empowermentinterventioner inom det sjukdomsspecifika programmet undervisas av en sjuksköterska och fysioterapeut och påvisar konkreta förbättringar av ökad vardagsmotion (Bastiaens et al., 2009). I det patientdrivna programmet där empowermentinterventionerna undervisas av sjuksköterskor påvisas en minimal förbättring i ökad frekvens av fysisk aktivi-tet (Tang et al., 2010). Däremot påvisar Tang et al. (2012) ingen skillnad i utövandet av fysisk aktivitet efter 24 månaders intervention inom det patientdrivna programmet.

(19)

14 Kosthållning

Effekter av empowermentintervention på kosthållning berörs av totalt sex artiklar. Samtliga artiklars resultat påvisar förbättringar till hälsosammare kostvanor (Bastiaens et al., 2009; Cooper et al., 2008; Deakin et al., 2006; Ounnapiruk et al., 2014; Tang et al., 2010; Tang et al., 2012).

Fyra empowermentinterventioner inom det sjukdomsspecifika programmet påvisar förbätt-ringar med ökat intag av hälsosammare kost hos deltagarna (Bastiaens et al., 2009; Cooper et al., 2008; Deakin et al., 2006; Ounnapiruk et al., 2014). En signifikant förbättring till hälso-sammare kost i form av ökat intag av frukt och grönsaker påvisas efter 1,5 månads intervent-ion då interventintervent-ionen utförs av en dietist (Deakin et al., 2006). I artikeln av Bastiaens et al. (2009) undervisar sjuksköterskor och dietister i interventionen, vilket påvisar konkreta bättringar i form av nyttigare mellanmål bestående av frukt. Däremot påvisas minimala för-bättringar till att följa en hälsosam kost i två artiklar med det patientdrivna programmet (Tang et al., 2010; Tang et al., 2012).

Kunskap och attityder

Totalt berör sex artiklar kunskap och attityder. Empowermentinterventionerna påvisar effekt med ökad kunskap om diabetes och positiva attityder till DMT2 (Adolfsson et al., 2007; An-derson et al., 2005; Cooper et al., 2008; Deakin et al., 2006; Ounnapiruk et al., 2014; Wong et al., 2014).

Det sjukdomsspecifika programmet påvisar en ökning av diabetesrelaterad kunskap hos delta-garna (Ounnapiruk et al., 2014). Ett signifikant resultat av empowermentinterventionen påvi-sar ett minskat antal besök i öppenvården i det sjukdomsspecifika programmet. Artikeln har dock konstaterat en oväntad ökning av besök till diabetesspecialistvården (Wong et al., 2014). Det konstateras även en signifikant ökning av diabetesrelaterad kunskap i det patientdrivna programmet (Adolfsson et al., 2007). Gemensamt för empowermentinterventionerna är att förbättrad kunskap om DMT2 även inverkat till ökade positiva och seriösa attityder till sjuk-domen (Anderson et al., 2005; Deakin et al., 2006). Deltagarna erhåller också ökade positiva attityder till att leva med DMT2 i Cooper et al. (2008).

Egenmätning av blodglukos

Förändringar på egenmätningen av blodglukos berörs av totalt fem artiklar. Tre artiklar kon-staterar positiva resultat (Anderson et al., 2005; Cooper et al., 2008; Deakin et al., 2006). Där-emot påvisar två artiklar ingen förbättring (Tang et al., 2010; Tang et al., 2012).

Två empowermentinterventioner i det sjukdomsspecifika programmet påvisar en signifikant förbättring med ökad frekvens av blodglukosmätningar (Cooper et al., 2008; Deakin et al., 2006). Det har även framkommit en ökad mätfrekvens av blodglukos i det patientdrivna pro-grammet (Anderson et al., 2005). Samtliga interventioner har undervisats av majoriteten sjuk-sköterskor samt pågått upp till två månader (Anderson et al., 2005; Cooper et al., 2008; Dea-kin et al., 2006). Det patientdrivna programmet i Tang et al. (2010) påvisar inga förändringar av blodglukosmätning. Däremot minskar frekvensen av antal blodglukosmätningar efter en 24 månaders intervention i det patientdrivna programmet (Tang et al., 2012).

(20)

15

Tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet

Effekter av empowermentinterventioner på tillfredsställelse och livskvalitet berörs av totalt fyra artiklar som påvisar förbättringar inom respektive utfall. Resultat av tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet har endast framkommit inom det patientdrivna programmet (Adolfsson et al., 2007; Lou & Zhang, 2006; Tang et al., 2010; Tang et al., 2012).

Det påvisas en minimal ökning av tillfredsställelsen i det dagliga livet (Adolfsson et al., 2007). När sjuksköterskor undervisar konstateras en ökad hälsorelaterad livskvalitet relaterat till DMT2 (Lou & Zhang, 2006; Tang et al., 2010; Tang et al., 2012). En signifikant ökning konstateras efter 1,5 månads intervention (Lou & Zhang, 2006).

Diskussion

Metoddiskussion

En litteraturöversikt har gjorts för att sammanställa vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Det utfördes för att en överblick skulle skapas inom valt område. Det framgick av databassökningarna att det var ett begränsat antal artiklar publicerade inom ämnet som sva-rade mot översiktens syfte. Således var det intressant att skriva den här litteraturöversikten även om det visade sig vara utmanande.

Valda databaser för sökningen var CINAHL och Medline, vilka var väsentliga för valt område och omfattar vetenskapliga artiklar inom omvårdnad. Sökningar har också utförts i databasen PsycInfo som trots den psykologiska aspekten använts då empowerment var ett socialt be-grepp. Litteraturöversiktens reliabilitet ökar genom att artiklar sökts i flera databaser och utö-kar möjligheten att hitta fler relevanta artiklar (Henricson, 2012). Endast en sökkombination har använts i vardera databas. Däremot har flertalet sökord använts i varje sökning med hjälp av booleska sökoperatorn OR. Ju fler sökord som använts i en kombination desto mer specifi-cerad blir sökningen mot litteraturöversiktens syfte. En styrka med att den manuella sökning-en utfördes utifrån resultatartiklarnas refersökning-enslistor var att det bidrog till att ytterligare sökning-en arti-kel tillgodoräknades till resultatet (Kristensson, 2014).

I samband med databassökningarna har handledning erhållits av bibliotekarien på högskolan i Jönköping som har goda kunskaper och erfarenheter (Karlsson, 2012). Tre olika databaser har använts vid sökningarna som ökade möjligheten till att hitta relevanta artiklar. Det är en styrka att många dubbletter framkommit vid databassökningarna då sökkombinationerna är liknande vilket givit flertalet identiska artiklar. I databassökningen exkluderades ett stort antal artiklar från ”Antalet lästa abstrakt” till ”Antalet utvalda artiklar”. Det visade på att abstrakten var tillräckligt informativa för att kunna avgöra vilka artiklar som skulle kvalitetsgranskas. Samtliga artiklar var skrivna på engelska vilket utgjorde en risk för feltolkningar och missför-stånd vid översättningen då modersmålet var på svenska. Eventuella misstolkningar kan ha påverkat resultatet och dess validitet (Wallengren & Henricson, 2012). En styrka är däremot att flertalet artiklar var publicerade från 2012 till 2014 men ingen var mer än tio år äldre vilket ökar reliabiliteten och generaliserbarheten till dagens hälso- och sjukvård där utveckling kon-tinuerligt går framåt. Artiklarna som använts är gjorda i olika världsdelar och länder vilket

(21)

16

utgör ett bredare perspektiv i litteraturöversikten. Det är dock något som begränsar överför-barheten då det är svårt att generalisera resultatet till ett specifikt land (Kristensson, 2014). Då hälften av artiklarna varit RCT-studier ökade det bevisvärdet och påvisade reliabilitet till resultatet. I resultatet inkluderades också en pilotstudie. Den inkluderades på grund av ett in-formativt resultat, trots ett begränsat antal deltagare i artiklarna och ett mer begränsat bevis-värde än en RCT-studie (Billhult & Gunnarsson, 2012).

Artiklarna i CINAHL och PsycInfo var peer-reviewed, vilket innebär att artikeln är granskad av vetenskapliga forskare. Det talar däremot inte för att artiklarna var av god vetenskaplig standard på grund av att de blivit publicerade i en tidskrift (Östlundh, 2012). För att säkerhets-ställa kvaliteten på artiklarna utfördes en kvalitetsgranskning. Artiklarna som kvalitets-granskades behövde endast uppnå sex av sju kriterier på Del II i kvalitetsgranskningsprotokol-let. Ett krav var dock att ett etiskt förhållningssätt skulle finnas med då det vetenskapliga vär-det stärks i litteraturöversikten (Wallengren & Henricson, 2012). I kvalitetsgranskningen var det sex av tio artiklar som inte diskuterar kvalitetssäkringsbegreppen validitet och reliabilitet i diskussionen. Det anses dock vara av tillräckligt god kvalitet om sex av sju möjliga kriterier var godkända för att kunna tillgodoräkna artikeln till resultatet. Resultatets artiklar användes i varierande omfattning på grund av att artiklars innehåll skilde sig och en del artiklar svarade bättre mot litteraturöversiktens syfte än andra.

En styrka i analysen är att samtliga resultatartiklar granskats enskilt och därefter gemensamt vilket bidrar till att granskningarna kan jämföras och stärker på så sätt litteraturöversiktens reliabilitet. Innan dataanalysen genomfördes var trestegsmodellen väl påläst vilket stärkte utförandes av analysen. Det har funnits en medvetenhet om att förhålla sig neutralt till materi-alet. Detta för att inkludera allt som ansågs vara relevant för resultatet och svarade på syftet. Arbetet har genomsyrats av handledning vid handledarträffar vilket stärkt litteraturöversiktens validitet och reliabilitet då handledaren har kunskap och erfarenhet inom forskningsmetodik (Karlsson, 2012).

Resultatdiskussion

Utmärkande faktorer som kommer att diskuteras är vilken typ av gruppprogram som utförts, sjuksköterskans roll och samverkan med andra professioner samt tid och varaktighet på em-powermentinterventionerna. Resultatet har visat förbättringar kopplade till samtliga empo-wermentinterventioner inom fysisk aktivitet, kosthållning, kunskap och attityder, egenmätning av blodglukos och tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet. Förbättringarna inom egenvård visar på ett utfall av reducerad blodglukosnivå. Således besvarar resultatet littera-turöversiktens syfte och interventionerna styrker målet med empowerment (Bagnasco et al., 2014). Flertalet andra artiklar med empowermentinterventioner konstaterar likvärdiga resultat av utfall med minskad blodglukosnivå (Anderson et al., 1995; Davies et al., 2008; Khunti et al., 2012; Molsted, Tribler, Poulsen & Snorgaard., 2012; Spencer et al., 2011).

De mest signifikanta ökningarna påvisas i det sjukdomsspecifika programmet inom utfallen fysisk aktivitet, kosthållning, kunskap och attityder samt egenmätning av blodglukos. Det kan vara väsentligt för interventionens effekt att programmet innehåller vedertagna strategier och struktur. För att personerna i programmet ska skapa en förståelse för sambandet mellan utfal-len är det av betydelse att de erhåller undervisning, som i det här fallet redan är bestämd utan påverkan av deltagarna. Sjuksköterskans kompetens kan vägleda patienterna till att hantera DMT2 effektivt (Bartol, 2012). Utbildning gör att personerna kan utveckla ett förtroende för

(22)

17

den egna förmågan till livsstilsförändring (Bagnasco et al., 2104). Liknande sjukdomsspeci-fika program bekräftar positiva effekter av utfallen (Anderson et al., 1995; Davies et al., 2008; Khunti et al., 2012).

Det patientdrivna programmet visar inte lika betydande utfall relaterat till fysisk aktivitet, kosthållning och egenmätning av blodglukos som det sjukdomsspecifika programmet. Istället är de mest signifikanta utfallen av empowermentinterventionen ökad kunskap om DMT2 och positiva attityder samt hälsorelaterad livskvalitet. Innehållet i det patientdrivna programmet genomsyras av att personerna styr vad som ska ingå och få undervisning av en sjuksköterska eller andra professioner efter behov. En kärna i omvårdnaden utgörs av att en relation mellan patient och sjuksköterska skapas (Björck & Sandman, 2007). Den präglas av att personernas individuella behov och önskemål tillgodoses och att undervisning ges efter behov (Bagnasco et al., 2014: Nygårdh, 2013). Empowerment synliggörs framförallt i det patientdrivna pro-grammet. Empowerment är att personerna ansvarar och kontrollerar över att få kunskap om den egenvård de är i behov av (Adolfsson et al., 2004). Ytterligare artiklar utförda med pati-entdriven empowermentintervention har konstaterat signifikanta ökningar av hälsorelaterad livskvalitet, positiva och seriösa attityder (Pibernik-Okanovic, Prasek, Poljicanin-Filipovic, Pavlic-Renar & Metelko, 2004) samt ökad kunskap om DMT2 (Keers et al., 2004).

I empowermentinterventionerna har sjuksköterskor och andra professioner i vårdkedjan varit betydande för effekten av utfallen fysisk aktivitet, kosthållning, kunskap och attityder, egen-mätning av blodglukos samt tillfredsställelse och livskvalitet i det dagliga livet. I Li, Drury och Taylor (2013) beskrivs sjuksköterskans roll i att motivera till och undervisa i egenvård samt stärka personernas egenvårdsförmågor för ökad hälsa. Majoriteten av interventionerna i det sjukdomsspecifika- och patientdrivna programmet undervisas av sjuksköterskor, men de mest betydande effekterna påvisas i egenmätning av blodglukos. Wong, Mok, Chan och Tsang (2005) styrker betydelsen av sjuksköterskans roll för betydande effekt av egenmätning av blodglukos. I Jerofke, Weiss och Yakusheva (2014) beskrivs sjuksköterskans undervisning av empowerment ha betydelse för personers hälsostatus efter utskrivning från en vårdavdel-ning. Vid uppföljning i hemmet påvisas empowerment ha positiva effekter för upplevd hante-ring och välmående. Det talar för att ytterligare sjukdomsgrupper som fått undervisning med empowerment av sjuksköterskor har erhållit positiva resultat (Jerofke, Weiss & Yakusheva, 2014). Således framgår vikten av en ömsesidig relation mellan sjuksköterska och patient för ökad kunskapsinhämtning och upplevd egenvårdskontroll (Nygårdh, 2013).

Sjuksköterskan har däremot inte haft lika stor inverkan på utfallen kosthållning och fysisk aktivitet. Det har påvisats större effekter av utfallen då en sjuksköterska samverkat med en dietist i undervisningen om kosthållning och med en fysioterapeut om fysisk aktivitet. Det är sjuksköterskans uppgift samt en av kärnkompetenserna att samverka med andra professioner och på så sätt ta tillvara på varandras kompetenser (Sherwood & Zomorodi, 2014). Det till-lämpas genom ett tvärprofessionellt team där målet är att tillfredsställa personens behov opti-malt (Kvarnström & Cedersund, 2006). Ett signifikant ökat intag av hälsosam kost och ökad frekvens i fysisk aktivitet har visats när dietister och fysioterapeuter undervisar i respektive intervention. Att vara konsekvent i val av adekvat vårdprofession till respektive egenvårdsom-råde är en betydande faktor för att få optimal effekt av interventionerna (Molsted et al., 2012). Empowermentinterventionernas varaktighet har varierat och påvisas vara signifikant för resul-tatets utfall. De mest betydande effekterna påvisas då interventionerna är korta med en varak-tighet upp till tre månader, vilket konstateras i samtliga av resultatets utfall. Det har även framkommit i andra artiklar att en kortare intervention är betydande (Anderson et al., 1995;

(23)

18

Davies et al., 2008: Khunti et al., 2012). En avgörande betydelse med en kort intervention skulle kunna vara att den blir mer intensiv och med större sannolikhet bidrar till hög deltagan-defrekvens genom hela interventionen (Keers et al., 2004). Resultatet påvisar ihållande effek-ter av utfallen fysisk aktivitet, kosthållning och egenmätning vid blodglukos upp till 1,5 år. Däremot påvisas det att de utfallen inte är kvarhållande vid två års uppföljning. Diabetesrela-terad kunskap och positiva attityder är däremot bestående upp till ett år. Khunti et al. (2012) styrker även att diabetesrelaterad kunskap och positiva attityder är kvarhållande vid tre års uppföljning. Utfallen fysisk aktivitet, kosthållning och egenmätning vid blodglukos har däre-mot avtagit efter tre års uppföljning (Khunti et al., 2012). Det skulle kunna relateras till att attityder och diabetesrelaterad kunskap erhålls och är ihållande livet ut. Däremot är utfallen kosthållning, fysisk aktivitet och egenmätning av blodglukos egenvård som kontinuerligt krä-ver uppdatering och uppföljning (Anderson et al., 1995).

Slutsatser

Genom hela litteraturöversikten har effekter av empowerment bevisats ha en betydelse då deltagarna har erhållit en förbättrad egenvård efter interventionerna. I de flesta områden inom egenvård påvisas en markant förbättring, framförallt inom den sjukdomsspecifika intervent-ionen. Interventionens längd är av betydelse då en kortare intervention påvisat bäst resultat för att göra livsstilsförbättringar. Sjuksköterskan roll har genomgående varit betydande. Att involvera ytterligare professioner har påvisat tydliga effekter av empowermentinterventioner-na.

Kliniska implikationer

Litteraturöversikten har framtagit kunskap för sjuksköterskan att applicera inom det kliniska arbetet. Då resultatet påtalar goda effekter av undervisning i grupp, är det en fördel för sjuk-sköterskan att applicera det i vården då sjuksköterskeyrket i många fall upplevs tidspressat. Således kan sjuksköterskan tillämpa undervisning i grupp istället för individuellt och på så sätt nå fler personer vid samma tillfälle. För att undervisningen ska ge god effekt bör sjukskö-terskan tillämpa en sjukdomsspecifik utbildning som är utformad och strukturerad till ett be-stämt ändamål för att stärka empowerment hos patienten.

För att patienter ska få störst effekt av omvårdnaden är det av betydelse att sjuksköterskan tar hjälp av andra yrkesgruppers kompetens och samverkar i tvärprofessionella team för att till-fredsställa patientens komplexa behov. I omvårdnadsmötet är det även viktigt att lyssna och utgå ifrån patientens kunskap och erfarenhet då de bör betraktas som specialister på sin sjuk-dom. Empowermentbaserad omvårdnad ska inte ses som ett alternativ till traditionell vård utan istället integreras i nuvarande omvårdnad. I vidare forskning vore det intressant att inter-vjua deltagarna som varit med i empowermentinterventionen för att få deras upplevelser av empowerment och hur det bidrar till förändring.

(24)

19

Referenser

Adolfsson, E., Smide, B., Gregeby, E., Fernström, L., & Wikblad, K. (2004). Implementing empowerment group education in diabetes. Patient Education & Counseling, 53(3), 319-324.

Adolfsson, E., Walker-Engström, M., Smide, B., & Wikblad, K. (2007). Patient education in type 2 diabetes - a randomized controlled 1-year follow-up study. Diabetes Research & Clinical Practice, 76(3), 341-350.

Anderson, R. M., Funnell, M. M., Butler, P. M., Arnold, M. S., Fitzgerald, J. T., & Feste, C. C. (1995). Patient empowerment. results of a randomized controlled trial. Diabetes Care, 18(7), 943-949. doi:10.2337/diacare.18.7.943

Anderson, R. M., Funnell, M. M., Nwankwo, R., Gillard, M. L., Oh, M., & Fitzgerald, T. (2005). Evaluating a problem-based empowerment program for African Americans with diabetes: results of a randomized controlled trial. Ethnicity & disease, 15(4), 671-678 Bagnasco, A., Di Giacomo, P., Da Rin Della Mora, R., Catania, G., Turci, C., Rocco, G., &

Sasso, L. (2014). Factors influencing self-management in patients with type 2 diabetes: a quantitative systematic review protocol. Journal Of Advanced Nursing, 70(1), 187-200. doi:10.1111/jan.12178

Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal Of The American Academy Of Nurse Practitioners, 24, 270-276. doi:10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x

Bastiaens, H., Sunaert, P., Wens, J., Sabbe, B., Jenkins, L., Nobels, F., & … Van Royen, P. (2009). Supporting diabetes self-management in primary care: pilot-study of a group-based programme focusing on diet and exercise. Primary Care Diabetes, 3(2), 103-109. doi:10.1016/j.pcd.2009.02.001

Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012) Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.115 -126). Lund: Studentlitteratur AB

Björck, M., & Sandman, L. (2007). Care relation: trying to clarify the use of the concept [Swedish]. Nordic Journal Of Nursing Research & Clinical Studies /Vård I Norden, 27(4), 14-19.

Caro-Bautista, J., Martín-Santos, F. J., Villa-Estrada, F., Morilla-Herrera, J. C., Cuevas-Fernández-Gallego, M., & Morales-Asencio, J. M. (2014). Using qualitative methods in developing an instrument to identify barriers to selfcare among persons with type 2 dia-betes mellitus. Journal Of Clinical Nursing, doi:10.1111/jocn.12740

Clark, J. (2014). Lifestyle recommendations for people at increased risk of type 2 diabetes. Nurse Prescribing, 12(3), 143-146.

Cooper, H., Booth, K., & Gill, G. (2008). A trial of empowerment-based education in type 2 diabetes - global rather than glycaemic benefits. Diabetes Research & Clinical Practice, 82(2), 165-171.

Costanian, C., Bennett, K., Hwalla, N., Assaad, S., & Sibai, A. M. (2014). Prevalence, corre-lates and management of type 2 diabetes mellitus in Lebanon: Findings from a national population-based study. Diabetes Research & Clinical Practice, 105(3), 408-415. doi:10.1016/j.diabres.2014.06.005

Davies, M. J., Heller, S., Skinner, T. C., Campbell, M. J., Carey, M. E., Cradock, S., & … Khunti, K. (2008). Effectiveness of the diabetes education and self management for on-going and newly diagnosed (DESMOND) programme for people with newly diagnosed type 2 diabetes: cluster randomised controlled trial. BMJ (Clinical Research Ed.), 336(7642), 491-495. doi:10.1136/bmj.39474.922025.BE

(25)

20

Deakin, T. A., Cade, J. E., Williams, R., & Greenwood, D. C. (2006). Structured patient edu-cation: the diabetes X-PERT Programme makes a difference. Diabetic Medicine: A Journal Of The British Diabetic Association, 23(9), 944-954.

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: väg-ledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 133-143). Lund: Studentlit-teratur AB

Gibson, C. H. (1991). A concept analysis of empowerment. Journal Of Advanced Nursing, 16 (3), 354-361

Henricson, M. (2012) Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.471 -479). Lund: Studentlitteratur AB

Hörnsten, Å. (2004). Experiences of diabetes care - patients’ and nurses’ perspectives. (Dok-torsavhandling. Umeå Universitet).

Jerofke, T., Weiss, M., & Yakusheva, O. (2014). Patient perceptions of patient-empowering nurse behaviours, patient activation and functional health status in postsurgical patients with life-threatening long-term illnesses. Journal Of Advanced Nursing, 70(6), 1310-1322. doi:10.1111/jan.12286

Karlsson, E. K. (2012) Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.95-113). Lund: Studentlitteratur AB

Keers, J. C., Blaauwwiekel, E. E., Hania, M., Bouma, J., Scholten-Jaegers, S. J., Sanderman, R., & Links, T. P. (2004). Diabetes rehabilitation: development and first results of a Multidisciplinary Intensive Education Program for patients with prolonged self-management difficulties. Patient Education And Counseling, 52(2), 151-157.

Khunti, K., Gray, L. J., Skinner, T., Carey, M. E., Realf, K., Dallosso, H., & … Davies, M. J. (2012). Effectiveness of a diabetes education and self management programme

(DESMOND) for people with newly diagnosed type 2 diabetes mellitus: three year fol-low-up of a cluster randomised controlled trial in primary care. BMJ: British Medical Journal (Overseas & Retired Doctors Edition), 344(7860),15. doi:10.1136/bmj.e2333 Kjellström, S. (2012) Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:

Från idé till examination inom omvårdnad (s.69-92). Lund: Studentlitteratur AB Kleier, J.A., & Dittman, P.W. (2014). Attitude and empowerment as predictors of self

report-ed self care and A1C values among African Americans with diabetes mellitus. Nephrol-ogy Nursing Journal, 41( 5), 487 493.

Koelen, M. A., & Lindström, B. (2005). Making healthy choices easy choices: the role of em-powerment. European Journal Of Clinical Nutrition, 59 Suppl 1 S23.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur

Kvarnström, S., & Cedersund, E. (2006). Discursive patterns in multiprofessional healthcare teams. Journal Of Advanced Nursing, 53(2), 244-252.

doi:10.1111/j.1365-2648.2006.03719.x

Li, J., Drury, V., & Taylor, B. (2013). 'Diabetes is nothing': The experience of older Singapo-rean women living and coping with type 2 diabetes. Contemporary Nurse: A Journal For The Australian Nursing Profession, 45(2), 188-196.

doi:10.5172/conu.2013.45.2.188

Lou, V., & Zhang, Y. (2006). Evaluating the effectiveness of a participatory empowerment group for Chinese type 2 diabetes patients. Research On Social Work Practice, 16(5), 491-499.

Molsted, S., Tribler, J., Poulsen, P. B., & Snorgaard, O. (2012). The effects and costs of a group-based education programme for self-management of patients with Type 2 diabe-tes. A community-based study. Health Education Research, 27(5), 804-813.

(26)

21

Nygårdh, A. (2013). A quality improvement project on empowerment in chronic kidney care: An interactive research approach. (Doktorsavhandling. Hälsohögskolan Jönköping) Oftedal, B., Bru, E., & Karlsen, B. (2011). Motivation for diet and exercise management

among adults with type 2 diabetes. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 25(4), 735-744. doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00884.x

Orem, D. (2001). Nursing: Concept of practice (6. uppl.). St. Louis, Missouri: Mosby Rappaport, J. (1987). Terms of empowerment/exemplars of prevention: toward a theory for

community psychology. American Journal Of Community Psychology, 15(2), 121-148. Ounnapiruk, L., Wirojratana, V., Meehatchai, N., & Turale, S. (2014). Effectiveness of a

be-havior modification program for older people with uncontrolled type 2 diabetes. Nurs-ing & Health Sciences, 16(2), 216-223. doi:10.1111/nhs.12089.

Pibernik-Okanovic, M., Prasek, M., Poljicanin-Filipovic, T., Pavlic-Renar, I., & Metelko, Z. (2004). Effects of an empowerment-based psychosocial intervention on quality of life and metabolic control in type 2 diabetic patients. Patient Education & Counseling, 52(2), 193-199.

Scambler, S., Newton, P., & Asimakopoulou, K. (2014). The context of empowerment and self-care within the field of diabetes. Health: An Interdisciplinary Journal For The So-cial Study Of Health, Illness & Medicine, 18(6), 545-560.

doi:10.1177/1363459314524801

Sherwood, G., & Zomorodi, M. (2014). A New Mindset for Quality and Safety: The QSEN Competencies Redefine Nurses' Roles in Practice. Nephrology Nursing Journal, 41(1), 15-72.

Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för diabetesvård: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.

Spencer, M. S., Rosland, A., Kieffer, E. C., Sinco, B. R., Valerio, M., Palmisano., &… Heis-ler, M. (2011). Effectiveness of a Community Health Worker Intervention Among Afri-can AmeriAfri-can and Latino Adults With Type 2 Diabetes: A Randomized Controlled Tri-al. American Journal Of Public Health, 101(12), 2253-2260.

doi:10.2105/AJPH.2010.300106

Sürücü, H. A., & Kizilci, S. (2012). Use of Orem's Self-Care Deficit Nursing Theory in the Self-Management Education of Patients with Type 2: A Case Study. Self-Care, Depen-dent-Care & Nursing, 19(1), 53-59.

Tang, T., Funnell, M., Brown, M., & Kurlander, J. (2010). Self-management support in "real-world" settings: an empowerment-based intervention. Patient Education & Counseling, 79(2), 178-184. doi:10.1016/j.pec.2009.09.029

Tang, T., Funnell, M., Noorulla, S., Oh, M., & Brown, M. (2012). Sustaining short-term im-provements over the long-term: Results from a 2-year diabetes self-management support (DSMS) intervention. Diabetes Research & Clinical Practice, 95(1), 85-92.

Tomlin, A., & Asimakopoulou, K. (2014). Supporting behaviour change in older people with type 2 diabetes. British Journal Of Community Nursing, 19(1), 22-27.

Van der Does, F., De Neeling, J., Snoek, F., Kostense, P., Grootenhuis, P., Bouter, L., & Hei-ne, R. (1996). Symptoms and well-being in relation to glycemic control in type II diabe-tes. Diabetes Care, 19(3), 204-210.

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till ex-amination inom omvårdnad (s.481-496). Lund: Studentlitteratur AB

Wong, C. H., Wong, W. W., Lam, C. K., Wan, Y. F., Wong, W. T., Chung., &… Fong, D. T. (2014). Effects of Patient Empowerment Programme (PEP) on clinical outcomes and health service utilization in type 2 diabetes mellitus in primary care: an observational matched cohort study. Plos One, 9(5), doi:10.1371/journal.pone.0095328

(27)

22

Wong, F. K. Y., Mok, M. P. H., Chan, T., & Tsang, M. W. (2005). Nurse follow‐ up of pa-tients with diabetes: Randomized controlled trial. Journal of Advanced Nursing, 50(4), 391-402. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03404.x

Wu, S. V., Tung, H., Liang, S., Lee, M., & Yu, N. (2014). Differences in the perceptions of self-care, health education barriers and educational needs between diabetes patients and nurses. Contemporary Nurse: A Journal For The Australian Nursing Profession, 46(2), 187-196. doi:10.5172/conu.2014.46.2.187

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 133-143). Lund: Studentlitteratur AB

(28)

Bilagor

(29)