Betydelsen av kunskap
vid bemötandet av
klienter med NPF
En kvalitativ intervjustudie av socialsekreterares upplevelser av
teoretisk respektive praktisk kunskap
HUVUDOMRÅDE: Socialt arbete
FÖRFATTARE: Olivia Dahlqvist och Therese Hallman JÖNKÖPING 2021 juni
Förord
Vi vill tacka samtliga personer som har varit delaktiga i och bidragit till detta examensarbete. Ett extra stort tack vill vi rikta till alla intervjupersoner som har medverkat och tillfört åtskilliga kloka och givande tankar. Utan er hade detta examensarbete inte varit möjligt.
Vi vill också tacka vår handledare, Gunilla Egonsdotter, som genom hela processen har bidragit med nya perspektiv och vägledning för att vi ska ha möjlighet till att uppnå bästa möjliga resultat. Hon har visat stort engagemang och funnits tillgänglig varje vecka för frågor och diskussion.
Abstract
Title: The significance of knowledge in the treatment of clients with neuropsychiatric
disabilities: A qualitative study based on interviews of social workers’ experiences of theoretical and practical knowledge.
Tutor: Gunilla Egonsdotter Examiner: Klas Borell
The study examines how social workers who handle financial assistance experience the impact of theoretical knowledge and practical knowledge in the treatment of clients with neuropsychiatric disabilities. Furthermore, the study aims to investigate what opportunities and limitations there are for acquiring this knowledge. The study is based on an inductive approach where nine social workers were interviewed through qualitative semi-structured interviews. Qualitative content analysis has been applied as the analysis method of the study where two main categories were identified: Theoretical knowledge and practical knowledge
are significant for a more favorable treatment of clients with neuropsychiatric disabilities and Theoretical and practical knowledge becomes personal. Furthermore, the results have been analyzed based on
background, previous research, and the study's theoretical starting point: theoretical knowledge and practical knowledge, with inspiration from the theory of knowledge. The results of the study show that theoretical knowledge and practical knowledge can enable a more favorable treatment of clients with neuropsychiatric disabilities. The results also indicate that the practical knowledge is attributed to greater significance than what the theoretical knowledge is emphasized to do. Furthermore, the study results demonstrate that the social workers’ knowledge acquisition will be limited based on whether the organization provides education, methods, guidance, or the opportunity to read at the workplace. The social workers’ opportunities for acquiring knowledge becomes dependent on the professional's own interest and experiences, and the knowledge can thus be thought to be personal. Keywords: Theoretical knowledge, practical knowledge, treatment, neuropsychiatric disabilities, social worker, significance
Sammanfattning
Titel: Betydelsen av kunskap vid bemötandet av klienter med NPF: En kvalitativ
intervjustudie av socialsekreterares upplevelser av teoretisk respektive praktisk kunskap.
Handledare: Gunilla Egonsdotter Examinator: Klas Borell
Studien undersöker hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd upplever att teoretisk respektive praktisk kunskap kan ha för betydelse vid bemötandet av klienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vidare syftar studien till att undersöka vilka möjligheter och begränsningar det finns för att inhämta denna kunskap. Studien utgår ifrån en induktiv ansats där nio socialsekreterare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien har kvalitativ innehållsanalys applicerats som analysmetod där två huvudkategorier har identifierats: Teoretisk kunskap samt praktisk
kunskap har betydelse för ett mer fördelaktigt bemötande av klienter med NPF och Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap blir personbunden. Vidare har resultatet analyserats utifrån bakgrund,
tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt: teoretisk kunskap och praktisk
kunskap, med inspiration från kunskapsteorin. Studiens resultat påvisar att teoretisk
kunskap samt praktisk kunskap kan möjliggöra för ett mer fördelaktigt bemötande gentemot klienter med NPF, däremot tillskrivs den praktiska kunskapen större betydelse än vad den teoretiska kunskapen framhålls göra. Vidare indikerar studiens resultat på att socialsekreterarnas kunskapsinhämtning blir begränsad utifrån om organisationen tillhandahåller utbildning, metoder, handledning eller möjlighet till lästid på arbetsplatsen. Socialsekreterarnas möjligheter för kunskapsinhämtning blir därmed beroende av den professionellas eget intresse och egna erfarenheter, och kunskapen kan därmed tänkas bli personbunden.
Nyckelord: Teoretisk kunskap, praktisk kunskap, bemötande, NPF, socialsekreterare, betydelse
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
2. Bakgrund ... 2
2.1 Kunskap inom socialt arbete utifrån ett historiskt perspektiv ... 3
2.2 Kunskap om NPF inom socialtjänsten ... 4
2.3 Utmaningar för klienter med NPF i mötet med socialtjänsten ... 5
3. Tidigare forskning ... 6
3.1 Att inhämta samt utveckla kunskap inom socialt arbete ... 7
3.2 Betydelsen av kunskap för bemötandet i socialt arbete ... 9
3.3 Professionellas kunskap om NPF och dess konsekvenser för klienter ... 10
4. Teoretisk utgångspunkt ... 11 4.1 Teoretisk kunskap ... 12 4.2 Praktisk kunskap ... 12 5. Metod ... 13 5.1 Kvalitativ ansats ... 13 5.2 Urval ... 14 5.3 Datainsamling ... 15 5.4 Etiska aspekter ... 17 5.5 Förförståelse ... 18 5.6 Studiens tillförlitlighet ... 19 5.7 Analysmetod ... 20
6. Resultat och analys... 22
6.1 Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap har betydelse för ett mer fördelaktigt bemötande av klienter med NPF ... 22
6.1.1 Den teoretiska kunskapens betydelse ... 22
6.1.2 Den praktiska kunskapens betydelse ... 26
6.2 Teoretisk kunskap och praktisk kunskap blir personbunden ... 31
7. Diskussion ... 36
7.1 Metoddiskussion ... 38
7.2 Betydelse för socialt arbete ... 40
7.3 Förslag till vidare forskning ... 40
8. Slutsats ... 41
Bilagor ... 48
Bilaga 1-Informationsbrev chef ... 48
Bilaga 2-Informationsbrev socialsekreterare ... 50
1. Inledning
Enligt Socialstyrelsen (2020) beskrivs ekonomiskt bistånd som samhällets yttersta skyddsnät och är idag den vanligaste orsaken till att individer kommer i kontakt med socialnämndens individ-och familjeomsorg. Samtidigt framför Hejlskov och Sundström (2021) att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är överrepresenterade bland de som ansöker om stöd och hjälp hos socialtjänsten. Enligt Socialstyrelsen (2020) har den ekonomiska situationen för individer med funktionsnedsättningar uppmärksammats under det senaste året. Detta med anledning av att Myndighet för delaktighet samt Riksförbundet FUB har publicerat rapporter som påvisar ojämlika villkor för den aktuella målgruppen. Socialstyrelsens rapport (2020) påvisar vidare att den ekonomiska utsattheten ökar bland personer med psykiska funktionsnedsättningar. Långvarigt ekonomiskt bistånd är dessutom något vanligare i denna grupp än i den övriga befolkningen, vilket indikerar på ett ekonomiskt utanförskap.
Enligt Hejlskov och Sundström (2021) arbetar socialsekreterare sällan direkt gentemot individer med NPF i en pedagogisk vardag, utan handlägger istället ärenden och beslutar om insatser. Däremot poängteras det att socialsekreterares kunskap, förståelse samt tankesätt angående en klient med NPF kommer att påverka vilka insatser som beviljas samt vilket stöd som tillhandahålls. Därav är det av betydelse att socialsekreteraren är medveten om vilken kunskap han eller hon besitter och dessutom inkluderar i bemötandet (Hejlskov & Sundström, 2021). Socialstyrelsen (2019c) beskriver vidare att bristande kunskap om NPF hos socialsekreterare kan resultera i att problematik och behov inte blir korrekt uppfattade och bedömda, vilket vidare kan medföra att individer med NPF riskerar att exkluderas från service och tjänster. Dessutom kan bristande kunskap om NPF hos socialsekreterare orsaka svårigheter för den enskilde i att hantera det vardagliga livet, beträffande exempelvis utbildning och arbetsuppgifter (Socialstyrelsen, 2019c). Med kunskap, förståelse och medvetenhet kan många av de utmaningar som är vanliga hos personer med NPF resultera i en tillgång istället för att medföra en begränsning (Hejlskov & Sundström, 2021).
Socialstyrelsen (2019c) belyser även att kunskap är essentiellt för att socialsekreteraren ska ha möjlighet till att anpassa bemötandet gentemot individers enskilda svårigheter, detta för att säkerställa att samtliga klienter får en likvärdig tillgång till socialtjänsten. Enligt 6 § förvaltningslagen (SFS 2017:900) ska en myndighet lämna den enskilde sådan hjälp att han
eller hon kan ta tillvara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art och den enskildes behov av hjälp. Socialstyrelsen (2019c) framför att om den enskilde inte får tillräcklig hjälp i kontakt med en myndighet kan det innebära brister i tillgängligheten vilket innebär att en person med en funktionsnedsättning missgynnas och enligt 1 kap. 4 § 3 p. diskrimineringslagen (SFS 2008:567) räknas bristande tillgänglighet som diskriminering.
Tidigare forskning, rapporter från Socialstyrelsen samt en omfattande studie från intresseorganisationen Riksförbundet Attention har påvisat att socialsekreterares kunskap om NPF har betydelse för bemötandet inom socialt arbete (Hagnell & Milchert, 2004; Hejlskov & Sundström, 2021; Klamas, 2010; Linton & Canales, 2018; Riksförbundet Attention, 2019, 2020; Socialstyrelsen, 2019b, 2019c). Trots att individer med funktionsnedsättningar är högst aktuella inom ekonomiskt bistånd, har studiens författare endast återfunnit begränsad forskning inom denna enhet angående hur socialsekreterare upplever att teoretisk respektive praktisk kunskap kan ha betydelse vid bemötandet av klienter med NPF, samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för att inhämta denna kunskap.
1.2 Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd upplever att teoretisk respektive praktisk kunskap kan ha för betydelse vid bemötandet av klienter med NPF. Vidare syftar studien till att undersöka vilka möjligheter och begränsningar det finns för att inhämta denna kunskap. För att uppnå detta syfte utgår studien ifrån följande frågeställningar:
- Hur tillskriver socialsekreterare att teoretisk kunskap och praktisk kunskap kan ha betydelse vid bemötandet av klienter med NPF?
- Beskriver socialsekreterare att det är något som möjliggör eller begränsar deras kunskapsinhämtning för att kunna bemöta klienter med NPF?
2. Bakgrund
Följande avsnitt inleds med en beskrivning av kunskap inom socialt arbete med ett historiskt perspektiv på relationen mellan teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Vidare
presenteras kunskap om NPF inom socialtjänsten och avslutningsvis en övergripande beskrivning av de vanligaste diagnoserna inom NPF och vilka utmaningar dessa klienter möter i kontakt med socialtjänsten.
2.1 Kunskap inom socialt arbete utifrån ett historiskt perspektiv
Enligt Mattsson (2017) är frågan om kunskap i socialt arbete aktuell, inte minst i dagens debatt om ett evidensbaserat socialt arbete. Uppdelningen mellan den praktiska, erfarenhetsbaserade kunskapen och den teoretiska, forskningsbaserade kunskapen har under lång tid ställts mot varandra. Denna uppdelning har vidare präglat diskussionen av kunskap och socialt arbete (Mattsson, 2017). Socialt arbete har i åtskilliga europeiska länder under de senaste decennierna övergått till att bli ett allt mer akademiskt yrke (Svensson et al., 2008). Behovet av att professionalisera och utveckla teoretisk kunskap inom socialt arbete påtalades redan tidigt under 1900-talet (Eliasson-Lappalainen, 2016). Enligt Mattsson (2017) har däremot frågan angående kunskap och kunskapsanvändning först blivit högst aktuell under 1990-talet. Detta med anledning av att det sociala arbetets verksamheter kritiserades för att arbetet inte genomfördes utifrån en systematiserad kunskapsgrund. Vidare kritiserades det sociala arbetet för att dess verksamheter utgick ifrån den enskilde socialsekreterarens känslor och institution och dessutom var oförutsägbar. Därav etablerades betydelsen av kunskapsbaserade verksamheter, där insatserna skulle ta utgångspunkt i beprövade samt utvärderade metoder (Mattsson, 2017). I början av 2000-talet initierades, på den dåvarande regeringens initiativ, ett utvecklingsprogram med benämningen Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten, där Socialstyrelsen som statlig myndighet fick i ansvar att genomföra uppdraget. Syftet med programmet var att stimulera nationella, regionala samt lokala utvecklingsprocesser, för att därmed uppnå en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Sedan dess har ett ideal om ett socialt arbete, baserad på beprövad erfarenhet samt vetenskapliga grunder, successivt utvecklats och vuxit fram med staten och Socialstyrelsen som pådrivande krafter (Mattsson, 2017). Trots ovanstående information finns det fortfarande en klyfta mellan den akademiska forskningen och praktiken inom socialt arbete (Svensson et al., 2008). Mattsson (2017) förklarar denna klyfta med att det kunskapsfält som har utvecklats sedan 1980-talet har medfört ett antal komplexiteter. När det genomfördes en vetenskapligt förankrad utveckling av det sociala arbetet, som redan var ett befintligt och etablerat praktikerområde, blev de yrkesverksamma socialarbetarna underordnade forskarna. Forskarna besatt således
en teoretisk kunskap men saknade åtskilliga gånger erfarenhet från det praktiska arbetet, vilket resulterade i oenighet och motsättningar mellan forskare och praktiker. Mattsson (2017) belyser vidare att praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap än idag kan tillskrivas mer betydande legitimitet samt trovärdighet i praktiskt socialt arbete, medan den teoretiska kunskapen fortfarande förenas med begränsad relevans.
Mattsson (2017) framför att den praktiska, erfarenhetsbaserade kunskapen är central och grundläggande för att socialarbetare ska ha möjlighet till att utveckla färdigheter och kunskaper för att hantera och navigera i praktiskt socialt arbete. Däremot kan den betydelse som teoretisk kunskap har och bör ha inte nog understrykas. Berger och Luckmann (2003) belyser att genom vårt konstanta mellanmänskliga samspel där erfarenhetsutbyte inkluderas, genereras en förståelse om vår omvärld som vi tenderar att bli överens om och har svårt att förhålla oss kritiska till. Även Wenger (1998) varnar för att en lärande gemenskap kan bli en del av ett gemensamt tänkande och handlande som vi inte enkelt kan se bortom. Payne (2015) belyser däremot att detta kan undvikas genom teoretisk kunskap. Via teorier, begrepp och forskning kan den gemenskap som utvecklas till gemensamma sanningar och förgivettaganden ifrågasättas. Teoretisk kunskap genererar centrala reflektionsredskap för att socialarbetare ska ha möjlighet till att lyfta blicken från det konkreta. Mattsson (2017) belyser vidare att flera av de praktiska samt teoretiska kunskaperna som socialarbetaren behöver kräver kontinuerlig uppdatering. Däremot medför socialarbetarnas arbetssituation och arbetsvillkor en begränsning för att de ska ha möjlighet till att hålla sig kontinuerlig uppdaterade kunskapsmässigt. Att hinna söka och ha utrymme till att ta del av kunskap utöver den som genereras genom det vardagliga arbetet kan vara en svårighet (Mattsson, 2017).
2.2 Kunskap om NPF inom socialtjänsten
I en rapport baserad på djupintervjuer med tio socialsekreterare samt en enkätundersökning med totalt 360 svar från Riksförbundet Attention (2020), framkommer det att socialsekreterare inom socialtjänsten uppskattar att över 50 procent av de klienter som de möter har en NPF-diagnos. Av rapporten framkommer det vidare att enbart var tredje socialsekreterare som besvarade enkäten hade utbildning inom NPF. 86 procent av socialsekreterarna uppgav att de inte har blivit erbjudna någon utbildning av arbetsgivaren. Det empiriska materialet i en annan rapport av Riksförbundet Attention (2019) består i huvudsak av två delar, enkätstudie samt fallstudie, där familjers berättelser om NPF och
mötet med socialtjänsten är i fokus. Enkäten genererade i 1084 svar och sammanlagt har 32 personer intervjuats i fokusgrupper. Utifrån enkäten framkom det att 55 procent av de som har en neuropsykiatrisk diagnos anser att de har fått anpassad information från socialtjänsten utifrån deras funktionsnedsättning. Vidare presenterar enkäten att 47 procent av föräldrarna upplever att socialtjänsten inte har kunskap om NPF. Familjernas berättelser genomsyras av en besvikelse över den bristande kunskap som förekommer om NPF hos socialtjänsten. Vidare framför rapporten betydelsen av att familjer ska erhålla anpassad information utifrån sina individuella behov och förutsättningar. För att detta ska vara möjligt krävs grundläggande kunskap om NPF hos socialsekreterare. Riksförbundet Attention (2019) presenterar att konsekvensen av detta blir att klienter med NPF vill avbryta kontakten med myndigheter, vilket vidare kan resultera i att dessa individer hamnar i ett utanförskap.
Enligt Socialstyrelsen (2019a) har det under flera år efterfrågats ett nationellt, professionsnära kunskapsstöd, för att den professionella ska ha bättre möjligheter till att bemöta och stödja klienter med adhd och autism. Behovet av ett sådant kunskapsstöd har både bekräftats av patient- och professionsorganisationer. Kunskapsstödet bör dessutom inkludera hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt samt medvetenhet om samsjuklighet. Detta för att vidare bidra till en god och mer jämlik vård (Socialstyrelsen, 2019a).
2.3 Utmaningar för klienter med NPF i mötet med socialtjänsten
Enligt Riksförbundet Attention (2020) är NPF ett samlingsnamn för flera diagnoser, där de vanligaste diagnoserna är autism, adhd och Tourettes syndrom. NPF medför kognitiva svårigheter för individen. Detta eftersom hjärnan fungerar och bearbetar information annorlunda i jämförelse med en individ som inte har denna funktionsnedsättning. Enligt Hejlskov och Sundström (2021) och Westerberg och Magnusson (2020) är
Autismspektrumstörning en samlingsdiagnos för hela spektrumet av autismtillstånd. Individer
med autism kan bland annat ha svårigheter med att tyda andra människor, förstå kroppsspråk, ansiktsuttryck, att förstå sina egna samt andra personers tankar och känslor samt ha svårigheter med planeringsförmåga. Dessa svårigheter kan påverka det sociala samspelet, kommunikationen samt interaktionen med andra människor. Med rätt bemötande samt anpassningar från omgivningen kan individer med autism däremot få bättre förutsättningar. Enligt Hejlskov och Sundström (2021)är adhd en förkortning av
Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Adhd medför bland annat svårigheter för individen
avseende uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet samt svårigheter i form av att inte ha möjlighet till att hantera sina känsloreaktioner, koncentrera sig under längre tidsperioder, följa instruktioner och att reglera aktivitetsnivån. Åtskilliga individer med adhd är beroende av struktur och tydlighet för att ha möjlighet till att skapa en fungerande vardag. Enligt 1177 (2018) är Tourettes syndrom ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan innebära att individen har en kombination av ofrivilliga vokala samt motorisk tics. Tourettes syndrom kan medföra svårigheter i form av koncentrationsproblematik och att kontrollera impulser eller tvångsmässiga beteenden. Riksförbundet Attention (2021) framför att Tourettes syndrom kan orsaka ett omfattande lidande eller en kraftigt nedsatt social-, arbetsmässig eller annan förmåga.
Enligt Hejlskov (2016) är åtskilliga individer med NPF affektkänsliga, vilket innebär att de lätt tar efter andras känslor. Detta eftersom de inte alltid har utvecklat ett reglage för att särskilja mellan andras respektive egna känslor. I oroliga och stressade situationer med mycket krav blir det således de professionellas uppgift att bibehålla ett lugn och därmed hålla affektnivån nere. Socialstyrelsens (2019b) rapport framför att socialtjänsten numera ställer höga, exekutiva krav. Den sökande ska själv upprätthålla kontakt med olika myndigheter, ha ordning på papper, föra noggranna redovisningar samt aktivt söka arbete. Dessa krav kan medföra omfattande problem för individer med dessa funktionsnedsättningar, bland annat att kontakten med socialtjänsten bryts. Socialstyrelsen (2019b) drar dessutom slutsatsen att det i dagsläget finns en ökad risk för att personer med exekutiva funktionsnedsättningar undanhålls effektiva utredningar och insatser. Samtidigt påverkas denna målgrupp av sin diagnos vad gäller arbetslöshet, jämlikhet samt levnadsvillkor. För att ha möjlighet till att tillhandahålla det bemötande som klienten är i behov av, behövs det enligt Hejlskov och Sundström (2021) teoretisk kunskap. Erhållandet av teoretisk kunskap om NPF resulterar i bättre förutsättningar för individer med dessa utmaningar i kontakt med socialtjänsten. Efter den teoretiska kunskapsinhämtningen behöver den professionella dessutom ha förmågan till att överföra den teoretiska kunskapen till praktisk handling.
3. Tidigare forskning
samt Professionellas kunskap om NPF och dess konsekvenser för klienter. Kunskap, bemötande och NPF är alla centrala aspekter i den aktuella studien. Avsnittets innehåll avser därmed att synliggöra för dessa aspekter, vilket vidare genererar i en generell överblick av ämnesområdet utifrån en vetenskaplig kontext. Innehållet kommer vidare att tillämpas under avsnittet för Resultat och analys, detta för att tillhandahålla en mer djupgående förståelse för studiens resultat.
3.1 Att inhämta samt utveckla kunskap inom socialt arbete
DeMartini och Whitbeck (1987) har via enkätundersökning studerat vilka kunskapskällor som socialsekreterare anser är viktiga för sitt yrkesutövande. 90 socialsekreterare ombads bedöma olika kunskapers relevans i arbetet. Sammantaget identifierades åtta kunskapskällor: personlig erfarenhet, praktisk arbetsrelaterad erfarenhet, masterutbildning,
grundutbildning, kollegor, ledning, föreläsningar samt böcker, artiklar och manualer. Den källa som
ansågs vara enskilt viktigast för kunskapsinhämtning var den praktiska och personliga erfarenheten, tätt följd av masterutbildningen och arbetsledningen. Minst betydelse tillskrevs grundutbildning samt böcker, artiklar och manualer. Den praktiska erfarenheten ansågs var den kunskapskälla som hade störst praktisk användbarhet medan masterutbildningen i första hand bidrog till förståelse av de fenomen som socialsekreterarna arbetar med. Sammantaget ansågs de formella kunskaperna leda till konceptuell nytta medan de praktiska kunskaperna ansågs bidra till praktisk användbarhet. Tydén et al. (2000) har i sin studie om hur socialsekreterare söker information i klientarbetet identifierat liknande kunskapskällor. Klienten, livserfarenhet och kollegors erfarenhet ansågs som de viktigaste hos samtliga av de intervjuade socialsekreterarna. Även egen reflektion och handledning placerades högt. Överlag ansågs vetenskap ha en mycket begränsad betydelse för socialsekreterarnas arbetssätt (Tydén et al., 2000).
Bergmark och Lundström (2000) har även gjort en undersökning som omfattade 442 socialarbetare i 12 kommuner i Sverige. Undersökningen syftade till vilka kunskaper socialarbetare anser sig ha samt vilka kunskaper de själva efterfrågar i sitt arbete. Resultatet påvisar bland annat att socialsekreterare inom barnavårdssektorn fick större möjlighet till att läsa mer tidskrifter och böcker samt genomgå fler påbyggnadsutbildningar efter examen, detta i jämförelse med bland annat enheten för ekonomiskt bistånd. Även Bergmark och Lundströms (2000) resultat påvisar, i likhet med vad Tydén et al. (2000) belyser ovan, att den praktiska kunskapen i form av egna erfarenheter och
erfarenhetsutbyte av kollegor värderades som den viktigaste kunskapen av de tillfrågade socialsekreterarna. Av socialsekreterarnas svar visade det sig att nästan ingen läser några vetenskapliga tidskrifter eftersom utrymme inte tillhandahålls på arbetstid. Bergmark och Lundström (2000) framför att bristen av användningen av forskningsresultat i socialt arbetet är en allvarlig förseelse mot det professionella ansvaret.
Avby et al. (2017) belyser i sin studie, en liknande slutsats med vad som har presenterats ovan. Denna studie genomfördes i syfte att utforska kunskapsanvändning och lärandet bland socialarbetare vid utredningsarbete av barn. Studiens resultat påvisar att socialarbetareföredrog praktikbaserad kunskap i form av tidigare erfarenheter och att den forskningsbaserade kunskapen baserad på källor utanför praxis istället blev avvisad. Denvall (2001) belyser däremot att det kan vara problematisk att socialarbetarnas egna erfarenheter bildar en utgångspunkt för kunskap. Enbart erfarenhetsbaserad kunskap kan därmed resultera i ett införlivande av felaktiga kunskaper, där erfarenheterna inte håller vid mer noggrann och systematisk granskning.
Vidare har Nordlander (2006) undersökt 16 socialsekreterares kunskapsanvändning i utredningsarbete inom individ-och familjeomsorgen. Studiens resultat påvisar att socialsekreterarna framför allt utgår från klientens beskrivning av dess omständigheter och att socialsekreteraren därifrån försöker finna förklaringsgrunder till klientens situation. Resultatet visar även att den vetenskapliga kunskapen inte är en kunskapskälla som socialsekreterarna använder sig av och att socialsekreterarna dessutom refererar sparsamt till sina egna erfarenheter som kunskapskälla. Nordlander (2006) menar däremot att tidigare forskning har givit stor uppmärksamhet till att yrkeserfarenhet är den mest centrala kunskapskällan för socialsekreterare. Nordlander (2006) framhåller sig därav kritisk till sitt eget resultat gällande att socialsekreterare inte använder sig av erfarenheter. Därefter framhålls att det kan vara de instrument som användes i undersökningen som är det huvudsakliga skälet till att socialsekreterarna inte beskrev den egna erfarenheten som den främsta kunskapskällan.
Denvall (2001) har fortsättningsvis undersökt hur arbetsledare och socialarbetare inom socialtjänsten ser på kunskap och kunskapsutveckling. Resultatet påvisar att socialtjänstens organisation och struktur påverkar socialarbetarnas känsla av att ha möjlighet till att ta till sig ny kunskap. Socialarbetarna uppgav även att arbetsbelastningen var ett stort hinder till möjligheten att utveckla kunskap. Vidare framförs att socialarbetarna uppgav att
kunskapsutveckling underlättas genom dels deras eget intresse inom ett visst område och tillåtande attityder på arbetsplatsen, men även via handledning, diskussioner och möten (Denvall, 2001). Även Egelund och Kvilhaug (2001) belyser fördelarna samt målet med handledning i sin studie. De beskriver att fördelaktig handledning kan generera i att socialsekreterarna utvecklar kunskap angående diverse ämnesområden. Studien påvisar även att ett mål för handledning bör vara att klienten ska vara i centrum. Detta för att erhålla en djupare insikt i klientens livssituation och hur denna kan tillmötesgås. Egelund och Kvilhaug (2001) poängterar att handledning är ett givande tillvägagångssätt för kunskapsutveckling där socialsekreterarna kan erhålla ytterligare stöd, reflektion samt nya idéer.
3.2 Betydelsen av kunskap för bemötandet i socialt arbete
Enligt Billquist (2016) är det av omfattande betydelse för klientens upplevelse hur han eller hon bemöts av den professionella i socialt arbete. Klientens negativa förväntningar av kontakt med socialtjänsten kan förändras till en positiv upplevelse beroende på hur individen blir bemött av socialarbetaren. Enligt Croona (2003) krävs kunskap för att uppnå ett gott samt professionellt bemötande. När kunskap och kvalifikationer inom det berörda ämnesområdet inte finns, saknas förmågan hos den professionella till att reflektera och utveckla den yrkeskompetens som krävs i bemötandet. Även Roush (1986) framhåller att det är socialarbetarens uppdrag att med hjälp av kunskap och resurser i bemötandet tillhandahålla det stöd, hjälp och insatser som klienten behöver. Sjögren (2018) framför i sin avhandling att den professionella och klienten möts på olika villkor inom socialt arbete. Socionomers viktigaste uppdrag beskrivs därmed vara att bidra till ett mer jämlikt bemötande. Hur klienten upplever bemötandet kommer att ligga till grund för fortsatt arbete samt påverka klientens inställning gentemot eventuella aktuella insatser. Samtidigt belyser Croona (2003) att det kan skilja sig åt vad den professionella och klienten uppfattar vara ett bra bemötande, vilket innebär att den professionella behöver lyssna till klientens perspektiv och därifrån ta lärdom.
Vidare beskriver Golding och Rose (2014) i sin studie att den professionellas bemötande förbättrats när förståelsen angående personer med intellektuella funktionsnedsättningar och deras särskilda behov ökar. Studien poängterar även att de professionella som har arbetat med individer som har en funktionsnedsättning under en längre tidsperiod tenderar att utifrån sina individuella erfarenheter bemöta klienter med en mer positiv attityd. Detta
i jämförelse med vad professionella som inte har arbetat inom yrkesområdet under lika lång tidsperiod gör (Golding och Rose, 2014). På liknande sätt beskriver Haglund och Ginsberg (2013) i sin studie att det är viktigt att den professionella har ett inkännande bemötande gentemot personer med adhd samt har kunskap om hur olika funktioner och grundförmågor påverkar individen.
3.3 Professionellas kunskap om NPF och dess konsekvenser för klienter
Morris et al. (2018) framför i sin kvalitativa studie där 14 socialsekreterare intervjuades i Kanada, att en fördel av att professionella har kunskap relaterad till autism kan vara att klienterna erhåller ett ökat förtroende för sjukvård och välfärdssystemet. Socialsekreterares kunskap om autism kan vara en avgörande nyckelroll för att förbättra vården för klienten och dess familj. Klamas (2010) pekar i sin kvalitativa avhandling på liknande resultat, att socialsekreterarnas kunskaper om klientens psykiska funktionsnedsättningar är betydande för behovsbedömningar och utformning av stöd. Vidare beskriver Karlsson och Lundström (2019) i sin studie att socialsekreteraren aktivt behöver följa nyligen publicerad forskning samt debatter. Detta för att förstå individer med adhd samt för att ha möjlighet till att tillhandahålla effektiv och framgångsrik hjälp.
I Brar och Flyckts (2006) originalstudie från Stockholms neuropsykiatriska enhet för vuxna, konstaterades det genom patientenkäter att vuxna individer med nydiagnostiserade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ett omfattande behov av stöd samt behandling. Vidare påvisar studiens resultat att dessa behov sannolikt inte blir tillräckligt tillgodosedda. Studien belyser dessutom att för att rätt stöd samt bemötande ska erhållas krävs det att professionella som arbetar inom kommunal verksamhet erhåller utbildning om NPF (Brar & Flyckt, 2006). Hagnell och Milchert (2004) som arbetar som överläkare samt neuropsykolog vid neuropsykiatriska diagnosteamet i Stockholms läns landsting påpekar däremot i sin studie att den professionella behöver ta ett eget ansvar för att förse sig med kunskap om NPF. Detta genom att delta i seminarier respektive konferenser alternativt att läsa på om ämnet självständigt. För att vidare ha möjlighet till att inhämta kunskap och vidareutveckla dessa färdigheter och bemöta diverse individer utifrån deras förutsättningar (Hagnell & Milchert, 2004). Vidare presenterar Linton och Canales (2018) i sin kvantitativa studie genomförd i Kalifornien, att socialsekreterare inte upplever sig tillräckligt utbildade för att hjälpa individer med funktionsnedsättningar efter sin högskoleutbildning. Forskarna i studien drar slutsatsen att utbildning om NPF som är
anpassad till socialsekreterare kan förbättra familjers vilja samt förtroende för de yrkesverksamma inom socialt arbete (Linton & Canales, 2018).
Bühler et al. (2017) belyser i sin studie att bristande kunskap om NPF kan resulterar i fara för klienter med dessa diagnoser. Studien beskriver att framför allt flickor med utvecklingsavvikelser tenderar att förbises av professionella. Detta genom att deras svårigheter istället har förklarats som exempelvis depression, ångest, inlärningssvårigheter eller familjerelaterade problem, när deras problematik i verkligheten bestod av autism eller adhd. Utifrån Haglund och Ginsbergs (2013) studie framkommer det att när individer med funktionsnedsättningar inte tillges det stöd som behövs kan de resultera i att individen hamnar i kriminalitet och missbruk. Detta är även något som Knapp et al. (2009) belyser i sin studie från Storbritannien. Studien påvisar dessutom att autism kan ha omfattande påverkan för en individs liv, som diverse effekter på den fysiska samt psykiska hälsan, arbetslöshet, social integration, utbildning samt ekonomiska konsekvenser.
4. Teoretisk utgångspunkt
Med anledning av att den aktuella studien utgår ifrån socialsekreterares upplevelser av hur teoretisk respektive praktisk kunskap kan ha betydelse vid bemötandet av klienter med NPF, samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för att inhämta denna kunskap, har författarna valt att inspireras från kunskapsteorin. Kunskapsteorin utgår ifrån att besvara frågor om hur kunskap uppstår, vad kunskap är, hur den ser ut samt vad någon kan ha kunskap om (Danermark, 2013; Kalman, 2013; Nationalencyklopedin, u.å.). Enligt Kalman (2013) omfattas kunskap av åtskilliga begrepp och perspektiv med diverse förklaringar som har diskuterats sedan antiken av filosofer som Platon och Aristoteles. De begrundade frågan om vad kunskap är och hur kunskap uppstår och lade en central grund för hur kunskap än idag kan förstås. För att tydliggöra för den komplexitet som kunskap medför inom socialt arbete (Kalman, 2013) samt för att bidra med ett mer nutida perspektiv, kommer författarna i följande avsnitt att utgå från begreppen teoretisk kunskap samt praktisk kunskap. Begreppen redogörs utifrån nutida teoretiker och författare som har tagit avstamp i Aristoteles och Platons framställningar av kunskap. Dessa begrepp kommer vidare att appliceras som teoretiska ramverk i studien för att under avsnittet för Resultat och
4.1 Teoretisk kunskap
Kalman (2013) beskriver att teoretisk kunskap kan jämföras med uttrycket allmängiltig kunskap och betraktas som objektiva kunskapsresultat, vilket syftar till kunskap som kan uttryckas som ett säkert påstående grundat på vetenskapligt producerad kunskap. Eliasson-Lappalainen (2016) beskriver vidare att teoretisk kunskap betraktas som den inlärda kunskapen, den kunskap som går att läsa sig till alternativt erhålla via formell utbildning. Erhållandet av teoretisk kunskap kan medföra insikt, reflektion samt en djupare förståelse för hur olika faktorer förhåller sig till varandra i praktiken (Eliasson-Lappalainen, 2016). Kalman (2013) framför att i teorier och vetenskap belyses något, och att det därigenom går att förstå och förklara sammanhang mellan olika fenomen, till exempel missbruk och sociala villkor. Teorin blir därmed en sorts tankemodell eller överbyggnad.
Kalman (2013) beskriver vidare att den teoretiska kunskapen utvecklas och stannar i tanken i form av ett säkert vetande. Motsatsen till vad som betraktas som säkert vetande är det som individen bara tror, antar eller har åsikter om. Idag förknippas vetande snarare med den sorts kunskap som framställs i vetenskapliga termer och sammanhang, och denna form av kunskap baseras ofta på empiriska observationer (Kalman, 2013). Enligt Svensson et al. (2008) genererar en stabil teoretisk kunskapsbas möjlighet till att vidga handlingsutrymmet, att finna och pröva nya lösningar. Med en svag kunskapsbas finns risk för att falla in i rutiner och enbart handla efter tillsägelser, utan möjlighet att värja sig. Enligt Mattsson (2017) medför teoretisk kunskap att det skapas en förståelse för innebörden av något och för hur saker och ting är, hur det går att arbeta med problematik och det skapas dessutom ett gemensamt språk.
4.2 Praktisk kunskap
Kalman (2013) beskriver att praktisk kunskap utvecklas och uttrycks genom handling, att erhålla praktisk kunskap innebär därmed att den enskilde har förmågan till att åstadkomma något. När en individ besitter praktisk kunskap vet han eller hon vad en situation kräver, hur ett moment ska utföras samt vilken förmåga som behövs för att genomföra en handling. Kalman (2013) beskriver vidare att praktisk kunskap övas upp genom erfarenhet och enligt Mattsson (2017) är den praktiska, erfarenhetsbaserade kunskapen central och grundläggande för socialsekreterares möjligheter till att utveckla färdigheter inom socialt arbete. Kalman (2013) beskriver vidare att enbart teoretisk kunskap inte kan medföra att
dessutom att individen besitter praktisk kunskap i den situation där den teoretiska kunskapen ska tillämpas. Begreppet praktisk kunskap förknippas vidare med bland annat Aristoteles som var först med att intressera sig för att teoretisera utförligt om praktisk kunskap. Kalman (2013) lyfter en viktig poäng av Aristoteles angående att människan aldrig blir fullärd av praktiska kunskaper. Alla individer förbättrar, förändrar samt korrigerar konstant handlandet med utgångspunkt i individuella erfarenheter. Vidare skiljer Aristoteles mellan kunskapen i en skapande aktivitet, poiesis och en kunskap som vägleder, praxis. Dessa former av kunskap utvecklas genom uppmärksamhet och kräver övning och erfarenheter för att vidare resultera i färdighet (Kalman, 2013).
Poiesis beskrivs enligt Kalman (2013) som en skapande aktivitet och dessutom som en form av hantverkskunskap som genereras samt förbättras genom övning. Den kunskapsprodukt som den skapande aktiviteten medför är kunnighet. Denna kunnighet kommer till uttryck genom den färdighet, skicklighet samt kunskap som exempelvis en individ har tillägnat sig och synliggörs vidare i de avskiljbara produkter som har skapats. Tyngden läggs därmed på resultatet och den färdiga produktens kvalitet och inte på processen. Praxis benämns enligt Kalman (2013) som den kunskapsform som är skapande och vägledande. Även denna kunskap förbättras genom övning och goda vanor. För att utveckla praxis som kunskapsform krävs dessutom inlevelse och förståelse vilket är en förmåga som utvecklas genom samtal och erfarenhetsutbyte med andra människor. Individer förändrar och förbättrar hela tiden handlandet beroende på gjorda erfarenheter och blir därför aldrig fullärda inom denna kunskap. Det handlar alltså om en handlingsberedskap som kräver omdöme att avläsa det specifika i alla givna situationer (Kalman, 2013).
5. Metod
I det här avsnittet redogörs det för studiens metodologiska överväganden avseende kvalitativ ansats, urval, datainsamling, etiska aspekter, förförståelse, studiens tillförlitlighet och slutligen analysmetod.
5.1 Kvalitativ ansats
Eftersom studien önskar erhålla socialsekreterarnas egna upplevelser ansågs den kvalitativa ansatsen vara bäst lämpad. Enligt Kristensson (2014) är kvalitativ ansats att föredra vid
studerandet av människors upplevelser, erfarenheter och attityder och innebär vidare enligt Bryman (2011) att djupgående beskrivningar av det som studeras erhålls.
5.2 Urval
För att uppnå studiens syfte har socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten, inom enheten för ekonomiskt bistånd, valts ut som intervjupersoner. Urvalet i studien är därmed målinriktat. Bryman (2011) beskriver att ett målinriktat urval har tillämpats när intervjupersoner har valts ut baserat på dess relevans för studiens syfte. Eftersom respondenterna väljs ut på ett strategiskt sätt beskriver Bryman (2011) att ett målinriktat urval gör det möjligt för forskarna att skyndsamt komma i kontakt med valda respondenter. Vidare gjordes ett bekvämlighetsurval genom att författarna enbart använde sig av de socialsekreterare som uppvisade intresse för att delta i studien. Enligt Bryman (2011) innebär ett bekvämlighetsurval att använda de respondenter som för tillfället finns tillgängliga. Bryman (2011) poängterar att målinriktat urval och bekvämlighetsurval tillhör paraplybegreppet icke-sannolikhetsurval. Studier som utgår ifrån icke-sannolikhetsurval förklaras som problematiska att generalisera med anledning av att urvalet inte kan anses vara representativt för en hel population. Däremot kan dessa studier ha andra viktig funktioner, som bland annat att utgöra en språngbräda för vidare forskning inom ämnesområdet (Bryman, 2011).
I den aktuella studien tillfrågades inledningsvis enhetschefer i 16 olika kommuner inom enheten för ekonomiskt bistånd. Detta med förhoppningen att dessa enhetschefer skulle vidarebefordra författarnas förfrågan till samtliga socialsekreterare inom deras verksamhet. I de fall där kontaktuppgifter till enhetschefer inte kunde finnas valde författarna att ta kontakt med 13 kommuner genom deras allmänna kontaktcenter. Sammantaget medförde strategin att tio socialsekreterare deltog i studien, där samtliga intervjuer genomfördes under april månad, 2021. Med anledning av teknisk problematik resulterade materialet i att nio intervjuer kunde användas till studiens resultat. När författarna skickade ut den aktuella förfrågan bifogades två informationsbrev, ett som var tillägnat enhetschefer (Bilaga 1) och ett som var tillägnat socialsekreterare (Bilaga 2), inom enheten för ekonomiskt bistånd. Informationsbreven syftade till att förse socialsekreterarna med information om uppsatsen, intervjuns tillvägagångssätt och moment samt studiens etiska utgångspunkter.
5.3 Datainsamling
Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Bryman (2011) framför att semistrukturerade intervjuer utgår ifrån att författaren utformar en intervjuguide med specifika teman som berörs under intervjun. Semistrukturerade intervjuer är en flexibel process där betoningen dels ligger på hur respondenten uppfattar samt tolkar frågorna som har formulerats och dels på vad han eller hon upplever som viktigt (Bryman, 2011). Genom detta tillvägagångssätt kunde författarna ställa öppna frågor där intervjupersonerna fick utveckla sina svar i den omfattning de önskade. Det fanns även möjlighet till styrning under intervjun för att tillförsäkra att relevanta ämnen besvarades i relation till studien. Intervjuguiden utgick ifrån fyra övergripande teman med ett antal öppet formulerade frågor under respektive tema. Dessa teman benämndes: Bakgrund, Bemötande och NPF, praktisk kunskap i bemötandet av klienter med NPF samt teoretisk kunskap i bemötandet av klienter med NPF (Bilaga 3). För författarna var det viktigt med öppet formulerade frågor för att socialsekreteraren skulle ha möjlighet till att besvara frågorna med sina egna upplevelser, i relation till studiens syfte.
När intervjuguiden var genomarbetad utfördes en pilotintervju med en person som arbetar inom socialtjänsten. Enligt Bryman (2011) är en fördel med pilotintervjuer att forskarna får möjlighet till att pröva samt kontrollera frågornas lämplighet, begriplighet och struktur. En ytterligare anledning till att pilotintervjun genomfördes var för att ge författarna en möjlighet till övning i intervjuteknik samt möjlighet till att kontrollera att avsatt tid för intervjuerna var förenlig med författarnas tidsplan. Efter pilotintervjun kompletterades intervjuguiden med frågor som ansågs vara relevanta för studiens syfte samtidigt som överflödiga och komplicerade frågor kunde uteslutas. Revideringen baserades på författarnas egna åsikter samt respons från intervjupersonen. Författarna beslutade att genomföra beskriven pilotintervju samt ytterligare två intervjuer tillsammans, detta med anledning av att hjälpas åt med att ställa följdfrågor, testa intervjuguiden samt öva på sin egen intervjuteknik. Däremot delades resterande intervjuer upp mellan de två författarna. Varje enskild intervju pågick mellan 40 - 60 minuter, med undantag för två intervjuer som varade i 90 minuter. Sju intervjuer genomfördes via det digitala hjälpmedlet Zoom eller Teams och två intervjuer genomfördes via telefonsamtal. Vilket hjälpmedel som tillämpades beslutades utifrån vad som var mest lämpligt för socialsekreteraren. Anledningen till att intervjuerna inte genomfördes via fysiska möten var på grund av den
pågående Corona-pandemin. Detta ansågs däremot vara till fördel för studien eftersom kontakt kunde tas med socialsekreterare oberoende av vart de arbetar i Sverige, vilket har underlättat för författarna genom processen av denna studie. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att digitala intervjuer är allt mer förekommande. Två fördelar med digitala intervjuer är att det är enklare att komma i kontakt med personer bosatta på geografiskt avlägsna platser, samt att intervjuförfarandet blir smidigare för respondenterna eftersom individen själv kan besluta om plats för intervjuns genomförande (Kvale & Brinkmann, 2014). Inledningsvis spelades intervjuernas ljud in enbart via författarnas datorer. Men med anledning av att den tredje intervjuns ljudinspelning försvann valde författarna att därefter dessutom spela in ljudet via en applikation som fanns tillgänglig i författarnas mobiltelefon, vilket de deltagande dessutom informerades om. Denna åtgärd vidtogs med anledning av att undvika ytterligare tekniska problem där data kunde gå förlorad. En kopia av det insamlade materialet medförde även en trygghet för författarna och intervjupersonerna. Att spela in ljudet av intervjuerna var till fördel för studien genom att författarna helt kunde fokusera på intervjupersonerna under intervjun, istället för att exempelvis behöva skriva ner det som socialsekreterarna uppgav. Enligt Bryman (2011) kan uppmärksamhet påverkas negativt samtidigt som viktiga aspekter kan gå förlorade om intervjuaren ska föra anteckningar samtidigt.
Transkriberingen genomfördes sedan i nära anslutning till den avslutade intervjun. Att transkribera innebär enligt Kvale och Brinkmann (2014) att omvandla muntligt språk till skriftligt språk, vilket Bryman (2011) vidare beskriver medför en ökad bekantskap med materialet som är en viktig del för analysen. Fortsättningsvis framför Bryman (2011) att detta är en tidskrävande process. Därav valde studiens författare att dela upp samtliga intervjuer och transkribera enskilt. Trost (2010) framför att vid utskrift av en intervju försvinner tonfall, kroppsspråk och talspråk, vilket kan ses som centrala delar för att förstå sammanhanget. Däremot fokuserar studiens författare enbart på innehållet i intervjuerna, varpå beslutet av att bortse från tonfall, kroppsspråk samt underliggande antydningar som tystnad, pauser och skratt vid transkriberingen valdes. Kvale och Brinkmann (2014) menar dessutom att ordagranna utskrifter av talspråk med pauser och repetitioner och liknande är svårt att begripa när de presenteras i skriftlig form. För att underlätta förståelsen bör talspråket återges i läsbar skriftlig form i rapporten (Kvale & Brinkmann, 2014). De ändringar som därefter genomfördes i transkriberingen av författarna har varit minimala och endast i syfte att förtydliga det intervjupersonen sagt. Detta har inneburit att ändra
somliga talspråkliga formuleringar och ta bort upprepningar, vilket är i enlighet med vad Bryman (2011) benämner som godtagbara ändringar.
5.4 Etiska aspekter
Vid genomförandet av den aktuella studien har etiska överväganden kontinuerligt tagits i beaktande. De fyra etiska aspekter som studien har haft som utgångspunkt är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Samtliga deltagande informerades om undersökningens syfte via informationsbrev och vid tillfället för intervjun. Detta med anledning av att deltagarna skulle förstå studiens innebörd samt vad deltagandet i studien kunde medföra. Intervjupersonerna blev dessutom informerade om att deltagandet i undersökningen är frivilligt samt att respondenterna när som helst hade möjlighet till att avbryta sin medverkan utan motivering. Åtgärderna är i enlighet med vad Bryman (2011) benämner som de kriterier som behöver beaktas för informationskravet. Vid utskick av informationsbrev var det vidare den enskilde socialsekreterarens eget beslut att ta kontakt med författarna vid intresse av att delta i studien, detta kan tänkas innebära att ett samtycke har inhämtats. Författarna valde dessutom att vid inledningen av varje enskild intervju inhämta ett muntligt samtycke samt informera om den självbestämmanderätt socialsekreteraren har över att medverka, vilket enligt Bryman (2011) uppnår kriterierna för samtyckeskravet.
Enligt Bryman (2011) innebär konfidentialitetskravet att samtliga uppgifter om de deltagande ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Studiens författare informerade deltagarna om att detta innebär att deras personuppgifter kommer att förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dessa samt att deltagarna inte kommer vara möjliga att identifiera (Bryman, 2011). För att tillförsäkra detta har författarna inte bevarat personuppgifter eller några andra angivelser i något digitalt dokument eller dylikt. För att anonymisera deltagarna har författarna valt att benämna varje enskild respondent som A, B, C, D, E, F, G, H samt I. Utifrån ovanstående framförda försiktighetsåtgärder kan konfidentialitetskravet sägas vara uppfyllt (Bryman, 2011). Socialsekreterarna som deltog i studien har informerats om att samtliga uppgifter som har samlats in om den enskilde endast kommer att användas för forskningsändamålet, att besvara studiens syfte. Detta tillförsäkras vidare genom att författarna kommer att radera samtligt material inklusive ljudinspelning från intervjuerna när uppsatsen är godkänd. Utifrån dessa åtgärder
Som beskrivits ovan beslutade studiens författare att efter de tre gemensamt genomförda intervjuerna utföra resterande åtta intervjuer enskilt. Detta med anledning av att effektivisera men också i syfte att minska det övertag författarna besitter under intervjun och minska maktasymmetrin som föreligger. Trost (2010) framhäver att det både finns för- och nackdelar med att vara två intervjuare. Ett bra samspel mellan de två intervjuarna kan medföra positiva följder för intervjun, men om intervjuledarna inte är samspelta kan det istället leda till förvirring och ostruktur. Eide och Eide (2006) belyser däremot att oavsett konstruktion på intervjun förekommer nästan alltid asymmetri i samtalet, där författarna har övertag genom kännedom angående intervjuns upplägg och dess innehåll.
Förutom ovan nämnda etiska aspekter har författarna fyllt i en blankett för Etisk
egengranskning av examensarbeten. Blanketten är från Hälsohögskolan, Jönköping University
och innebär att författarna har tagit del av samt diskuterat frågor och påståenden om etiska aspekter, förenat med det aktuella examensarbetet. Detta resulterade i att författarna diskuterade etiska problem som annars hade kunnat förbigås. Vid förvirring av blankettens innebörd diskuterades denna med studiens handledare.
5.5 Förförståelse
Författarnas ämnesval av studien grundar sig dels i ett eget intresse av målgruppen, vilket kan påverka studien både positivt och negativt. Dalen (2008) framför att det kan vara till fördel att besitta en viss kunskap om ämnesområdet. Författarnas egna erfarenheter och kunskap om NPF samt ekonomiskt bistånd har betraktats positivt. Detta genom att författarna med hjälp av tidigare kännedom inom ämnesområdet har haft förståelse för intervjupersonernas svar under intervjun. Vilket därefter har ökat möjligheten till att följa med och ställa följdfrågor inom ämnet. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är det till fördel att vara bekant med studiens ämne för att ha möjlighet till att ställa relevanta frågor. Dalen (2008) betonar däremot att en alltför personlig relation till ämnet kan leda till att tillförlitligheten kan ifrågasättas. Om det finns ett tidigare intresse av ämnet kan forskaren lätt påverkas, bli känslomässigt engagerad samt ha svårare att se det som undersöks utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Detta kan leda till att tolkningarna av empirin inte blir neutrala utan kan påverkas av förförståelse och egna känslor. Detta benämns av Dalen (2008) som ett solidaritetsproblem och är en möjlig nackdel i kvalitativ metod. Författarna i den aktuella studien har en förförståelse för ämnet, detta eftersom ett
granskats. Detta kan därmed tänkas ha styrt intervjuerna samt analysen av empirin. För att förhindra detta i största möjliga omfattning har författarna via medvetna ansträngningar arbetat med att bibehålla ett neutralt förhållningssätt till empirin och vidare analysera det med stöd utifrån tidigare forskning och utvald teori. Författarna har även tagit del av Kvale och Brinkmanns (2014) vägledning för att bli en god intervjuare. Författarna har bland annat försökt att vara lyhörda, öppna, empatiska, strukturerade och tydliga under intervjun, där intervjuguiden (Bilaga 3) utgjorde en struktur. Utifrån att författarna aktivt lyssnande, ställde följdfrågor samt sammanfattade intervjupersonernas berättelser, försäkrade de sig om att de förstått intervjupersonerna rätt.
5.6 Studiens tillförlitlighet
Bryman (2011) presenterar fyra kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar utifrån begreppet tillförlitlighet. Dessa fyra kriterier är: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. En kvalitativ studie anses vara tillförlitlig när dessa nämnda kriterier är uppfyllda.
Kriteriet trovärdighet inbegriper både ett säkerställande av att forskningen utförs i enlighet med rådande regler samt att resultatet rapporteras till de forskningsdeltagare som deltagit i studien (Bryman, 2011). Detta kriterium anses vara uppfyllt mot bakgrund av att studiens författare genom hela forskningsprocessen tagit hänsyn till etiska aspekter och diskuterat potentiella etiska problem. Studiens intervjupersoner har inte fått möjlighet till att läsa uppsatsen innan slutlig inlämning, vilket kan ha påverkat trovärdigheten. Däremot har författarna varit noggranna med att respondenternas uttalanden ska ha uppfattats korrekt, detta för att i största möjliga omfattning säkerställa att rätt verklighet presenteras i studiens resultat.
Vidare syftar kriteriet överförbarhet till att kvalitativa forskare uppmanas till att producera täta beskrivningar av det som studeras, detta för att ha möjlighet till att bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö (Bryman, 2011). För att uppfylla detta kriterium har studiens författare arbetat med att presentera utförliga beskrivningar av respondenternas uttalanden där även citat har inkluderats. Med anledning av att upplevelser uppfattas olika för alla människor anser författarna att det är upp till varje enskild läsare att besluta om studiens resultat bedöms som överförbart till andra sammanhang eller inte. Däremot kan den aktuella studiens överförbarhet tänkas begränsas,
enbart deras upplevelser varit centrala. Dessutom presenteras inte någon närmare beskrivning av intervjupersonerna på grund av utlovad konfidentialitet, vilket även kan påverka överförbarheten.
Kriteriet pålitlighet innebär att forskaren säkerställer skapandet av en fullständig redogörelse av samtliga faser i forskningsprocessen (Bryman, 2011). För att uppnå det tredje kriteriet har studiens författare antagit ett granskande synsätt vid samtliga segment genom studiens genomförande. För att säkerställa detta i största möjliga omfattning har författarna dessutom tagit hjälp av studiens handledare vid bedömning av tillvägagångssätt samt beslut. För att förse läsaren med en förståelse för forskningsprocessen har studiens författare dessutom redogjort för studiens tillvägagångssätt i avsnittet för metod, i den mån konfidentialitetskravet tillåter.
Enligt Bryman (2011) syftar slutligen kriteriet möjlighet till att styrka och konfirmera till att forskaren försöker säkerställa att han eller hon har agerat i god tro. Forskaren har inte medvetet låtit egna värderingar eller teoretiska inriktningar påverka utförandet av samt slutsatserna från undersökningen (Bryman, 2011). Författarna i den aktuella studien har genom hela forskningsprocessen arbetat med och varit angelägna om att inte styra eller på annat sätt påverka intervjupersonernas uttalanden eller övrigt resultat. Detta arbete kan exemplifieras vid skapandet av intervjuguiden där författarna arbetade länge och noggrant med att den skulle bestå av öppna frågor, för att intervjupersonernas svar inte skulle påverkas av hur frågorna var formulerade. Däremot har intervjuguiden utformats med rubriker som kan ha kommit att påverka intervjupersonernas svar och därmed studiens resultat. Bryman (2011) framför däremot svårigheten i att åstadkomma fullständig objektivitet vid genomförandet av kvalitativa studier.
5.7 Analysmetod
Studien utgår från en induktiv ansats, vilket enligt Danielsson (2017) innebär att studiens analyser utgår ifrån insamlad empiri. För att analysera empirin i den aktuella studien har kvalitativ innehållsanalys applicerats som analysmetod. Kvalitativ innehållsanalys är en lämplig analysmetod vid tillgång av omfattande textmaterial som har framkommit genom exempelvis intervjuer eller observationer (Danielsson, 2017). Vidare beskriver Elo och Kyngäs (2008) att den kvalitativa innehållsanalysen är en flexibel analysmetod som inte innehåller några systematiska regler för analys av data. Analysmetoden syftar till att skapa
framhålls för att identifiera mönster, likheter samt skillnader. Genom kvalitativ innehållsanalys kan textmaterialet dessutom utläsas, beskrivas och struktureras för att vidare resultera i kunskap och nya insikter.
Den kvalitativa innehållsanalysen utgår utifrån tre huvudfaser, förberedelsefasen, organiseringsfasen samt rapporteringsfasen. Enligt Elo och Kyngäs (2008) inkluderar förberedelsefasen att välja ut det material som ska granskas. För författarna i studien innebar detta att studera samtligt transkriberat material. I denna fas togs dessutom beslutet att enbart fokusera på det manifesta innehållet av empirin, vilket enligt Elo och Kyngäs (2008) innebär att författarna enbart analyserar de synliga samt uppenbara komponenterna av materialet. Detta skiljer sig gentemot att analysera det latenta materialet av empirin, som innebär att författarna fokuserar på den underliggande innebörden av materialet. Både manifest samt latent innehåll handlar om tolkning, däremot varierar tolkningarna i djup samt abstraktionsnivå (Elo & Kyngäs, 2008). Författarna läste samt studerade vidare samtligt transkriberat material ett flertal gånger för att göra sig bekanta med materialet samt skapa en övergripande uppfattning av empirin.
I organiseringsfasen samordnade samt analyserade författarna de kvalitativa uppgifterna genom öppen kodning. Enligt Kristensson (2014) är en kod en kortfattad beskrivning alternativt etikett som sammanfattar innehållet i en del av en text. För författarna innebar organiseringsfasen att genom ett systematiskt tillvägagångssätt kommentera samt markera de meningsbärande enheter som ansågs angelägna för studiens resultat. Detta moment utförde författarna enskilt för att vidare diskutera vad som åstadkommits tillsammans. Därefter grupperades de meningsbärande enheterna ihop till kategorier. Danielsson (2017) beskriver att när kategorier formuleras genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys kommer forskaren genom tolkning att bestämma vad som ska placeras i en kategori, vilket överensstämmer med författarnas tillvägagångssätt. Vidare beskriver Cavanagh (1997) att syftet med skapandet av kategorier är att tillhandahålla ett tillvägagångssätt för att beskriva det aktuella fenomenet, öka förståelse samt generera kunskap. Genom innehållsanalysen uppmärksammade författarna inledningsvis sammanlagt 30 kategorier. Efter ytterligare granskning av materialet slogs somliga kategorier ihop, vissa omformulerades samt omkategoriserades och vissa sorterades bort. Detta resulterade slutligen i två huvudkategorier samt två subkategorier under den ena huvudkategorin. Huvudkategorierna benämns: Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap har betydelse för ett mer
personbunden. Slutligen behövde analysen rapporteras. Vid rapporteringsfasen strävar
forskaren enligt Elo och Kyngäs (2008) efter att beskriva analysprocessen detaljerat och enligt Kristensson (2014) inkluderar dessutom denna fas att sammanställa studiens resultat. Författarna har rapporterat detta material under avsnitten för metod, resultat samt slutsats.
6. Resultat och analys
Följande avsnitt redogör för uppsatsens empiriska material med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Empirin kommer att förenas med studiens bakgrund, tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk, teoretisk kunskap och praktisk kunskap. De två huvudkategorier som har framkommit genom den kvalitativa innehållsanalysen och som kommer att ligga till grund för detta avsnitt är: Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap
har betydelse för ett mer fördelaktigt bemötande av klienter med NPF och Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap blir personbunden.
6.1 Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap har betydelse för ett mer fördelaktigt bemötande av klienter med NPF
Samtliga intervjupersoner framförde att de uppskattar att 30–75 procent av de klienter de möter har NPF. En klar majoritet av intervjupersonerna uppskattade däremot att 50 procent av deras klienter har NPF och som dessutom är i behov av långvarigt försörjningsstöd. I samtliga intervjuer har betydelsen av kunskap framkommit för att ha möjlighet till att bemöta dessa klienter, där socialsekreterarna har beskrivit att såväl teoretisk kunskap som praktisk kunskap medför fördelar vid bemötandet. Trots att det är svår att helt urskilja de olika kunskapsformerna påvisar följande resultat att den praktiska kunskapen framhålls ha en större betydelse vilket därav har resulterat i två underkategorier.
6.1.1 Den teoretiska kunskapens betydelse
Samtliga intervjuade socialsekreterare framhöll att teoretisk kunskap om NPF är av betydelse vid bemötandet av klienter med NPF. Utifrån studiens empiri framkommer det att flertalet socialsekreterare uppleveratt teoretisk kunskap medför en förståelse angående varför individer med NPF agerar som de gör. Detta utvecklar Golding och Rose (2014) i sin studie där det framkommer att den professionellas bemötande förbättrats när deras förståelse angående personer med intellektuella funktionsnedsättningar och deras särskilda
Jag tänker att om man har teoretisk kunskap med sig så förstår man också vidden av en persons svårigheter. Annars är det ju lätt att man sitter med fördomar eller föreställningar om vad det innebär, och i värsta fall så tolkar man uttryck för adhd som något helt annat, som att man är ovillig till att delta eller att man är lat eller slarvig och det får ju bara inte hända att man gör sådana tolkningar, så teoretisk kunskap är viktig. (Intervjuperson, F)
Utifrån ovanstående citat skapas förståelsen av att bristande teoretisk kunskap kan resultera i att utmaningar som NPF medför kan tolkas för att vara något helt annat. Detta kan även förenas med vad Bühler et al. (2017) belyser i sin studie, där problematik som egentligen berodde på adhd och autism förväxlades för att vara depression eller inlärningssvårigheter. Intervjuperson F kan vidare med ovanstående citat tänkas mena att först när den professionella har teoretisk kunskap och förståelse för den enskilda klienten kan socialsekreteraren anpassa sitt bemötande efter klientens förutsättningar. Vidare kan det resonemang som intervjuperson F framför förenas med vad Eliasson-Lappalainen (2016) beskriver, att teoretisk kunskap kan möjliggöra insikt, reflektion samt en djupare förståelse. Utifrån denna beskrivning skapas en medvetenhet angående att teoretisk kunskap kan tänkas resulterar i insikt samt förståelse för varför klienter med NPF inte kan hantera somliga moment samt för hur och varför socialsekreteraren behöver agera på ett specifikt sätt i bemötandet. Finns inte denna förståelse eller insikt som den teoretiska kunskapen därmed framhålls medföra, kan det i likhet med vad intervjuperson F beskriver i ovanstående citat, resultera i att den professionella besitter fördomar och föreställningar. Följderna av att besitta fördomar och föreställningar skildrar även en ytterligare socialsekreterare som dessutom belyser forskningens betydelse som en viktig del i den teoretiska kunskapen och vidare för bemötandet. Socialsekreteraren berättar:
Jag tänker att för att kunna reflektera över om man till exempel har fördomar eller inte så behöver man ju ha kunskapen om vad forskning säger, detta för att kunna ifrågasätta sina egna åsikter, idéer och värderingar. Jag anser att man kan landa helt fel i mötet med klienter med NPF om denna bit saknas. Har vi kunskapsluckor inom något så kommer vi istället att försöka hitta på egna sätt att hantera situationen utifrån den verkligheten vi befinner oss i. (Intervjuperson, I)
Citatet påvisar de följder som socialsekreteraren upplever att uteblivandet av forskning kan medföra vid bemötandet av klienter med NPF. Intervjuperson C belyser fortsättningsvis hur den teoretiska kunskapen kan möjliggöra för ett mer fördelaktigt bemötande av klienter med NPF: “Ju mer kunskap vi har desto lättare blir det att skapa goda möten, man får en grund att utgå ifrån, vilket också leder till bättre möjligheter för att kunna anpassa utefter klienterna och jag blir mer säker i min yrkesroll”. Detta resonemang utvecklas av intervjuperson B genom att belysa utbildning och dess betydelse på följande sätt:
Jag tänker att man tjänar på utbildningar utifrån att man får en annan grund och det blir då lättare att fånga upp och bemöta klienter och se alla de bitar som man kan jobba med för att komma framåt. NPF syns ju inte utåt, och det är sådana där bitar som man kanske behöver bli påmind om, om hur dessa faktorer påverkar personer med NPF. (Intervjuperson, B)
I ovan nämnda citat framför både intervjuperson C samt B att de upplever att teoretisk kunskap medför en grund av kunskap som är av betydelse vid bemötandet av klienter med NPF. Svensson et al. (2008) beskriver vidare att en stabil kunskapsbas skapar möjligheter till att vidga handlingsutrymmet, att finna och pröva nya lösningar. Medan en svag kunskapsbas kan medföra en risk i att falla in i rutiner och enbart handla efter tillsägelse, utan möjlighet att värja sig. Detta resonemang som framförs av Svensson et al. (2008) utvecklar intervjuperson D vidare genom att beskriva betydelsen av teoretisk kunskap som ett kunskapsstöd vid reflektion av hur de professionella ska gå tillväga i arbetet med att bemöta klienter med NPF.
Jag tror att man behöver ha något kunskapsstöd när vi delar med oss av våra erfarenheter av NPF och hur vi ska bemöta dem. Att man får lite vägledning i allt reflekterande. För om man bara reflekterar öppet kan det dra iväg, därför kan det vara bra att få lite stöd utifrån olika perspektiv eller teorier på adhd eller autism. Men det upplever jag är något som saknas nu. (Intervjuperson, D) Uttalandet från intervjuperson D kan förstås som att erfarenhetsutbyte används på arbetsplatsen men att det även är centralt att ha kunskapsstöd för det som den professionella påstår sig veta. Däremot upplever socialsekreteraren att det i nuläget saknas kunskapsstöd vid diskussion på arbetsplatsen angående hur den professionella ska bemöta klienter med NPF. Risken med enbart erfarenhetsbaserad kunskap utvecklar Denvall (2001) som påvisar att det kan handla om en införlivad felaktig kunskap, där erfarenheterna
