ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionens för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Ett arbete (bara) för kvinnor?
En integrativ forskningsöversikt med avsikt att studera sexförsäljning
bland unga män
Författare: Joanna Paluero Wanli Sofie Samuelsson
Handledare: Sara Thunberg
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Sara Thunberg för sin tillgänglighet, fantastiska engagemang och goda handledning under hela arbetets gång. Med hjälp av dina goda råd och vägledning har uppsatsskrivandet varit en lärorik process som bidragit till kunskaper som vi kommer att kunna nyttja i framtiden. Vi vill även tacka Peder Bergenwall för att ha tagit sig tid och engagerat hjälpt oss att specificera våra sökningar av empiri. Tack vare dig kunde vi hitta underlag för denna studie.
Joanna Paluero Wanli och Sofie Samuelsson Örebro juni 2020
ETT ARBETE (BARA) FÖR KVINNOR?
En integrativ forskningsöversikt med avsikt att studera sexförsäljning bland unga män. Joanna Paluero Wanli
Sofie Samuelsson Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Sammanfattning
Föreliggande studie syftar till att skapa en förståelse för samt problematisera prostitution bland unga män, åldrarna 16 till 30 år, för att därigenom kunna bidra med kunskap till det arbete som bedrivs inom socialt arbete rörande sexhandel. För att kunna besvara studien syfte har ett systematiskt tillvägagångssätt använts för att finna relevant empiri. Empirin har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys för att tolka det sammanställda resultatet. De resultat som studien kommit fram till är att orsakerna till att unga män säljer sex är till stor del på grund av ekonomiska skäl av olika slag, för det egna nöjets skull eller på grund av bristande tillhörighet i övriga delar av samhället. Vidare upplever unga män i prostitution fysisk och sexuellt våld, svårigheter i bibehållandet av en maskulin genusidentitet, positiva förändringar gällande självförtroende och självkänsla samt ett accepterande och förstärkande av den homosexuella identiteten. Slutligen konstateras det i resultatet att unga mäns utsatthet inom sexarbete dels grundar sig i utsatthet som dessa män upplever initialt i samhället, och dels att utsattheten bland målgruppen är en påföljd av maktlöshet och de negativa upplevelserna som prostitution tillför.
ETT ARBETE (BARA) FÖR KVINNOR?
En integrativ forskningsöversikt med avsikt att studera sexförsäljning bland unga män. Joanna Paluero Wanli
Sofie Samuelsson Örebro University, School of Law,
Psychology and Social Work, Social Work,
Undergraduate Essay 15 credits, Spring 2020
Abstract
The following study aims to create an understanding for and problematize prostitution amongst young men, age 16 to 30 years, in order to thereby contribute to knowledge for social work concerning sex trade. To be able to answer the studies purpose a systematic approach has been applied in order to find relevant empirical data. The empirical data has then been analyzed by the use of thematic analysis to interpret the compiled results. The results that this study has reached are that the reasons for young males selling sex is largely because of economic reasons of different kinds, for the sake of pleasure or because of lack of inherency in other parts of the society. Further young men in prostitution experience physical and sexual violence, hardships in retention of a masculine gender identity, positive changes concerning self-confidence and self-esteem and also an acceptance and strengthening of the homosexual identity. The results of this study lastly concludes that young males experience of exposure within prostitution is partially based on exposure that these men initially experience in the society, and partially exposure that is based on the lack of power and the negative experiences that prostitution entails.
Keywords:Prostitution, sex work, young men
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Problemformulering ... 2
Lagstiftning och definitioner ... 3
Lagstiftning ... 3
Begreppsdefinitioner ... 3
Prostitution/sexarbete/sexförsäljning... 3
Unga män ... 4
Översikt av tidigare forskning ... 4
Teoretiska utgångspunkter ... 6
Genus- och maskulinitetsteori ... 6
Stigmatisering ... 7
Det idealiska offret ... 8
Metod ... 8
Vetenskapsteoretiskt antagande ... 8
Litteratursökning ... 9
Inklusion- och exklusions kriterier ... 10
Dataanalysmetod ... 11
Kvalitetskriterier ... 11
Etik ... 12
Metoddiskussion ... 13
Resultat och analys ... 14
Orsaker till att börja med sexarbete ... 14
Motiv till att fortsätta sälja sex ... 16
Unga mäns negativa upplevelser av sexarbete ... 17
Unga mäns positiva upplevelser av sexarbete ... 19
Slutsatser och diskussion ... 22
Redogörelse för studiens frågeställningar och slutsatser ... 23
Sammanfattning av studiens utfall och dess begränsningar ... 25
Relevans för socialt arbete... 25
Förslag till framtida forskning ... 27
Referenser ... 28 Bilagor
1
Inledning
Prostitution eller försäljning av sexuella tjänster är en typ förvärvsarbete som anses vara en av världens äldsta. Prostitution har studerats på flera olika sätt samtidigt som fenomenet “unga vuxna och prostitution” i regel tenderar att uppmärksammas utifrån ett kvinnligt perspektiv. Svedin & Priebe (2007) lyfter därför att det är av vikt att studera prostitution ur ett manligt perspektiv ytterligare. Pedersen och Hegna (2003) beskriver även att unga vuxna är speciellt utsatta då det föreligger en brist på emotionell tillika fysisk säkerhet inom sexhandel, vilket utgör en risk för sexuellt utnyttjande och andra typer av våld. De risker som identifieras beskrivas föreligga oberoende av kön, men återigen studeras dessa huvudsakligen ut ett kvinnligt perspektiv. Enligt Ekberg (2004) fokuserar den svenska lagstiftningen på att skydda den som säljer sexuella tjänster och straffar den som köper sex. Författaren beskriver att tanken med lagen är att den som säljer sex har tvingats till prostitution genom förtryck och att den som köper sex är den som gör fel. Ekberg (2004) uttrycker dock att de som säljer sex är i regel kvinnor och att lagstiftningen verkar skyddande för just sexsäljande kvinnor då den kom i samband med utredningen om kvinnofrid i Sverige. Forskning (Jonsson, Bladh, Priebe & Svedin, 2015) från det senaste årtiondet har dessutom studerat hur teknisk utveckling och tillgänglighet till internet kan ha ett samband med prostitution bland unga individer. Denna forskning visar bland annat att ungdomar använder plattformar på internet för att ingå sexuella interaktioner online såväl som i verkligheten, där båda innefattas av risker för den unges fysiska och mentala hälsa.
Det framkommer i en studie av Uy, Parsons, Bimbi, Koken och Halkitis (2004) att majoriteten av de unga män som säljer sex och som haft någon form av sexuell upplevelse inom de senaste månaderna har haft en arbetsrelaterad sexuell upplevelse. Enligt en rapport av Länsstyrelsen Stockholm (2015) är det procentuellt nästan tre gånger fler killar som har erfarenheter av sex mot ersättning jämfört med andelen tjejer. Att andelen män som säljer sex är större än kvinnor bekräftas av tidigare kvantitativa studier genomförda i både Norge och Sverige (Fredlund, Dahlström, Svedin, Wadsby, Jonsson & Priebe, 2018; Jonsson et al., 2015; Pedersen & Hegna, 2003; Svedin & Priebe, 2007). Pederson och Hegna (2003) skildrar även att det är mer vanligt att sälja sex vid upprepade tillfällen, upp till tio gånger eller fler, bland unga män i jämförelse med kvinnor. Utifrån kunskapen om att unga män säljer sexuella tjänster i en större utsträckning jämfört med kvinnor (t.ex. Jonsson et al., 2015) väcks frågan kring hur de unga männen ser på sig själva i sitt yrkesutförande och varför tidigare forskning överrepresenterade har fokus på kvinnor. Scott (2003) beskriver hur synen på manlig sexförsäljning inte uppmärksammades förr i tiden då det ansågs vara ett uttryckande av homosexualitet och att försäljning av sexuella tjänster därför inte sågs som ett samhällsproblem. Samtidigt framgår hur manliga sexarbetare inte nödvändigtvis trivs med att uttrycka sin yrkesroll och kan även känna en skam över att beskriva sig själva som manliga sexarbetare (Ballester, Salmerón, Gil & Gimenéz, 2013; Uy et al., 2004) och där de unga männens relation till sin yrkesroll och uttryckande erkänns allt mer över tid som sexarbetet utförs (Ballester et al., 2013).
Unga mäns erfarenheter av sexhandel beskrivs vara mestadels positiv samt att männen inte uppfattar sig själva som utsatta (Mai, 2011). Samtidigt skriver van de Walle, Picavet, van Berlo och Verhoeff (2012) att det finns en bristande förståelse och kunskap om unga män som säljer sexuella tjänster, vilket blir ytterligare ett argument till att undersöka unga mäns påstådda positiva
2 upplevelse vidare och lyfta målgruppen unga män inom prostitution. En översikt av tidigare forskning visar att det föreligger bristande kunskap om fenomenet och således antas det även finnas brister gällande förebyggande sociala insatser och insatser för att skydda unga män som redan lever i utsatthet. Det antas därför även finnas brister i samhällets ansvar gentemot denna målgrupp. Det är speciellt viktigt då sexhandel av individer under 18 år ses som “sexuellt utnyttjande av barn” enligt 4 kap. 1a § i Brottsbalken (BrB, SFS 1962:700) och FN:s barnkonvention, vilket är ett konstaterande som samhället, inklusive det sociala arbetet, måste förhålla sig till. Barnkonventionen, som sedan 1 januari 2020 implementerats som svensk lag, framför specifikt i artikel 34 att samhället ska ansvara för att skydda barn mot alla typer av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp, inklusive prostitution. Även om denna studie syftar till att undersöka unga män, har forskning visat ett brett åldersspann inom definitionen av unga vuxna, allt från 14 till 25 år, vilket då inkluderar det som lagstiftningen definierar som barn. Bergmark och Oscarsson (2016) skriver även att det sociala arbetet har ett ansvar för att bidra till kunskap som leder till utveckling av resurser där resurserna kan leda till en förbättrad livssituation för de klienterna som det sociala arbetet berör.
Problemformulering
Trots att Länsstyrelsen Stockholm (2015) och ett flertal tidigare studier redovisar en skillnad i omfattningen av unga män som säljer sex jämfört med unga kvinnor handlar de flesta befintliga studier om kvinnors upplevelser och erfarenheter av fenomenet. I studier (t.ex. Pedersen & Hegna, 2003; Jonsson et al., 2015; Svedin & Priebe, 2007; Mai, 2011) där forskningen berör skillnaden gällande omfattningen av män och kvinnor som säljer sexuella tjänster, undersöks och framställs motiven till att unga vuxna säljer sex som generella faktorer och inte könsspecifika, trots att det föreligger skillnader mellan könen. Det finns även brister i hur tidigare studier skildrar att unga kvinnor i större utsträckning än män upplever negativa konsekvenser av sexhandel såsom våld av olika slag (t.ex. van de Walle et al., 2012; Mai, 2011), men utan att undersöka orsaken till varför. Utifrån de brister som identifierats med hjälp av tidigare forskning gällande unga och sexarbete, fokuserar föreliggande studie på specifikt unga män i sexhandel. Detta bygger dels på att unga mäns perspektiv och erfarenheter inte är lika studerat som unga kvinnors, dels utifrån att sexarbete trots allt förekommer bland unga män i högre utsträckning än hos unga kvinnor. En integrativ forskningsöversikt kring målgruppen unga män skulle kunna bidra till att gruppen uppmärksammas mer och på så sätt kan även eventuell utsatthet inom manlig prostitution lyftas.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna forskningsöversikt är att skapa en förståelse för samt problematisera prostitution bland unga män, för att därigenom kunna bidra med kunskap till det arbete som bedrivs inom socialt arbete rörande sexhandel. Syftet operationaliseras i följande frågeställningar:
· Vilka bakomliggande orsaker skildras i tidigare forskning om unga män som säljer sexuella tjänster?
· Hur förstås mäns upplevelser av att sälja sexuella tjänster utifrån tidigare forskning? · Hur framställs unga mäns utsatthet i tidigare forskning om sexarbete?
3
Lagstiftning och definitioner
Detta avsnitt kommer att presentera rådande svensk lagstiftning avseende prostitution och sexförsäljning. Även hur olika länders syn på prostitution och lagstiftning kan skilja sig vad gäller hur prostitution och sexförsäljning presenteras. Därefter följer en del som behandlar vad prostitution och sexarbete är och har en grund i en proposition samt den empiri föreliggande studie kommer att behandla i resultatavsnittet. Där presenteras definitionen för föreliggande studie angående fenomenet prostitution och sexarbete. Vilka åldrar “unga män” definieras även med anledning att klargöra för vilken åldersgrupp denna studie syftar till att studera.
Lagstiftning
Enligt svensk lagstiftning är det inte ett brott att sälja sex eller sexuella tjänster mot ersättning. Däremot är det olagligt att köpa sex i Sverige. Lagen syftar till att den som köper sex är den som begår ett brott och kan därför bli dömd till böter eller fängelse i högst ett år (Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster, SFS 1998:408 jml. Brottsbalken [BrB], SFS 1962:700, kap. 6, 11§). Enligt BrB (SFS 1962:700, kap. 6, 12§) är det även olagligt i Sverige att bedriva sexarbete som en tredje part, så kallat koppleri, då kopplaren främjar eller ekonomiskt utnyttjar den som säljer sexuella tjänster. Koppleri kan leda till fängelsevistelse för kopplaren i upp till fyra år. Vid grovt koppleri utökas fängelsetiden från två år upp till tio år. Skulle den individ som mottar ersättning för sexuella tjänster vara under 18 år ses denne som ett barn och då handlar det istället om ett sexuellt utnyttjande av barn. Ett sexuellt utnyttjande av barn för ersättning leder till straffrättsliga påföljder i form av fängelse i upp till fyra år (BrB, SFS 1962:700, kap. 6, 9§).
Lagbestämmelser av att sälja sexuella tjänster varierar mellan olika länder i världen och varje land har egna bestämmer gällande detta fenomen. Bland annat framför Lasco (2018) hur sexarbete är olagligt i Filippinerna och Bar-Johnson och Weiss (2014) skriver att sexarbete är lagligt i Tjeckien under förutsättning att den som säljer sexuella tjänster är över 18 år. Däremot beskriver Bar-Johnson och Weiss att det är olagligt med sexförsäljning av så kallade kopplare och via en tredje part i Tjeckien. Mariño, Minichiello och Disogra (2003) förklarar att sexförsäljning är lagligt i Argentina men att det däremot är olagligt med försäljning av sexuella tjänster på offentliga platser. I Australien varierar lagstiftningen mellan olika delar huruvida sexförsäljning är lagligt eller ej. Till exempel framför Minichiello, Marino, Browne, Jamieson, Peterson, Reuter & Robinson (2008) att det i Brisbane enbart är lagligt att bedriva ett självständigt sexarbete medan det i Sydney istället är lagligt oavsett vilken typ eller form av sexarbete som utförs.
Begreppsdefinitioner
Prostitution/sexarbete/sexförsäljning
Prostitution och sexarbete beskrivs i Statens Offentliga Utredningar [SOU] 1995:15 vara att två parter säljer och köper olika typer av sexuella tjänster mot någon form av ersättning. Sexuella tjänsterna som säljs mot ersättning kan vara exempelvis penetration av olika slag eller att uppfylla en klients fantasier enligt Ballester et al. (2014) och de ersättningar som sexförsäljare erhåller beskrivs kunna vara pengar men även andra typer av gåvor och ersättningar (Fredlund et al., 2018; Cheung, Jia, Chi-mei & Lee, 2016; Song & Morash, 2016). Att sälja sexuella tjänster mot ersättning, i de former som presenteras här, är den definition som kommer att användas för prostitution och sexarbete i denna studie.
4 Unga män
I en studie av Knittel, Graham, Lopez och Snow (2018) skrivs det ut att deras definition för unga är 18–30 år. Även ett flertal andra studier har utgått från 18 år som minimigräns vilket kan ses i bilaga 1. Pedersen och Hegna (2003) utgår ifrån en yngre målgrupp vad gäller unga och har studerat åttonde till tiondeklassare, vilket innebär att respondenterna är omkring 16 år gamla. Med anledning av de åldrar den forskning som ligger till grund för föreliggande studie har använt har vi valt att utgå från 16 år som lägsta ålder för målgruppen och högsta åldern blir 30 år. Att använda 16 år istället för 18 år gör det möjligt att fånga upp respondenter som enligt svensk lag, Föräldrabalken [FB] (SFS 1949:381, kap. 9, 1§) samt FN:s barnkonvention, betecknas som barn men som samtidigt inte innefattas av lagstadgat skydd (jml. BrB, SFS 1962:700, kap. 6, 4§) gällande specifikt sexualbrott som individer under 15 år har.
Översikt av tidigare forskning
Försäljning av sexuella tjänster har studerats på flera olika sätt där olikheten dels beror på vilken tid som forskningen utfärdades, forskningens perspektiv, dels på hur prostitution kommer till uttryck och hur det definieras i det land som forskningen genomförts i.
Bimbi (2007) framställer att det föreligger tydliga paradigmskiften inom tidigare, nuvarande och framtida forskning gällande sexhandel av män. Forskning genomförd under 1940-talet utgörs av ett paradigm om att manliga prostituerade antogs vara homosexuella och att dessa män led av psykisk ohälsa då homosexualitet betraktades som en psykisk störning. Därför förstod och undersöktes motiven till att män ingick i sexhandel utifrån förförståelsen om att prostitution var ett sätt för dessa män att tillfredsställa sina sexuella drifter. Från tidigt 1960-tal beskriver Bimbi (2007) att följande forskningsparadigm undersökte manlig prostitution i relation till två motiv. Det ena motivet grundade sig i att män ingick prostitution för ekonomisk överlevnad och det andra motivet beskrev återigen prostitution som ett sätt för homosexuella män att tillfredsställa sin sexlust. Tredje paradigmskiftet skedde sedan under 1990-talet där forskning gällande sexhandel av män huvudsakligen undersöks i relation till humant immunbristvirus (HIV), vilket är ett av de forskningsperspektiv som fortfarande föreligger (Bimbi, 2007). Tidigare forskning av män i prostitution syftar till att kartlägga smittspridning bland målgruppen och därefter utveckla åtgärder för att begränsa smittan. Anledningen till detta förklarar Bimbi (2007) ha en grund i att de huvudsakliga orsakerna till spridning av HIV anses vara injektionsmissbruk och homosexuellt samlag (mellan män). Studier om män i prostitution beskrivs alltså inte handla om fenomenet i sig utan är en utgångspunkt för studier om HIV, då manliga prostituerade ses som risk för spridning både i relation till missbruk och oskyddat sexuellt umgänge (Bimbi, 2007).
Som beskrivs ovan studeras prostitution även olika beroende på land och kulturell kontext. Cheung, Jia, Chi-mei och Lee (2016) och Song & Morash (2016) beskriver att i studier genomförda i Ostasien gällande prostitution bland unga vuxna har det identifierats ett mönster av att prostitution studeras i relation till så kallat compensated dating. Compensated dating kan ses som en “ny” form av prostitution som i regel börjar genom interaktion på internet. Fenomenet compensated dating beskrivs vara ett växande problem i Ostasien och handlar om att sälja sexuella tjänster för ersättning i form av pengar eller andra ting som gåvor bland annat. Omfattningen av denna typ av prostitution anses ha en grund i att kvinnor som erbjuder sexuella tjänster inte är lika stigmatiserat i Ostasien jämfört med västerländska samhällen. Det beskrivs även föreligga en
5 kultur av ett ökat materialistiskt begär i samband med ekonomisk utsatthet bland unga kvinnor (Cheung, Jia, Chi-mei & Lee, 2016; Song & Morash, 2016). Även forskning av Jonsson et al. (2015) som är genomförd i Sverige talar för ett liknande fenomen bland unga vuxna som kallas “grooming” vilket innebär att ungdomar interagerar med främlingar på internet som manipulerar dessa unga vuxna till att ingå sexuella interaktioner både online och i verkligheten. Trots att dessa sexuella interaktioner, specifikt compensated dating, ses som ett växande problem verkar det föreligga bristande kunskap och förståelse när unga män är målgruppen.
Minichiello, Scott och Callander (2015) argumenterar för hur sexhandel på internet är ett växande problem. Det framkommer hur sexhandel via internet skapar förutsättningar för att nå en bredare klientbas och där sexförsäljning via internet dessutom beskrivs som en säkrare plattform för utövarna jämfört med på till exempel gatan. Minichiello et al. (2015) skriver hur sexförsäljning på internet minskar risken för personrån och våld. Dessutom riskerar inte umgänget att identifieras i lika stor utsträckning via digital sexhandel jämfört med på gatan och på så vis minskar även konsekvenserna (Minichiello et al., 2015).
Forskningen skildrar flera olika anledningar till varför individer börjar sälja sexuella tjänster. Cronley, Cimino, Hohn, Davis och Madden (2016) skriver att kvinnor som levt i ett utanförskap, blivit hemlösa under sin ungdom eller saknar en högre utbildning löper större risk att utöva sexarbete. Dessutom skriver Ferguson et al. (2011) att sexarbete blir en överlevnadsstrategi för hemlösa som lever på gatan. Cronley et al. (2016) beskriver att de kvinnor som blivit hemlösa innan de fyllt 18 år börjar sexarbete åtta år tidigare jämfört med de kvinnor som inte blivit hemlösa innan 18 års ålder. Andra överlevnadsstrategier som beskrivs framkomma bland hemlösa är exempelvis att sälja blod, droger eller bedriva tiggeri enligt Ferguson et al. (2011). Även faktorer som ålder och etnicitet kan ses ha en påverkan på sannolikheten för unga vuxna att ingå i sexhandel (Tyler, 2009). Att vara en ung och vit person samt beroende av vänners omhändertagande ökar benägenheten till att sälja sex för överlevnad skriver Ferguson et al. (2011). Warf, Clark, Desai, Rabinovitz, Agahi, Calvo & Hoffmann (2013) beskriver andra faktorer, förutom hemlöshet i sig, som bidrar till att unga ingår sexarbete, till exempel drogberoende, hur länge individen varit hemlös samt hur individens sociala nätverk ser ut. Gällande unga kvinnor beskriver Cobbina och Oselin (2011) att känslan av kontroll över sig själv, inklusive sin sexualitet är ett motiv till att unga kvinnor säljer sex. Sexarbete kan i denna kontext vara en strategi för att fly från sexuellt utnyttjande av andra eller att återuppta kontroll och bryta sig fri från tidigare erfarenheter för att skapa en känsla av egen vilja (Cobbina & Oselin, 2011). Unga vuxna, oavsett kön, som bor på gatan har mer troligt depressiva symtom skriver Tyler (2009) och är på så vis mer utsatta för att bli utnyttjade eller indoktrinerade av sin omgivning till att ingå i sexhandel. Tyler (2009) lyfter att tidigare forskning ofta undersökt prostitution utifrån ett kvinnligt perspektiv, där valet av perspektiv grundar sig i att kvinnor mer sannolikt är utsatta för sexuellt våld i sammanhanget. Detta är något som dock motbevisats av ytterligare analyser där det konstaterats att unga män och kvinnor som säljer sex är utsatta i lika stor utsträckning (Tyler, 2009).
Individer som bedriver sexarbete har visats uppleva stigmatisering av både samhället men också sin familj. En studie genomförd i Kenya visar att respondenternas upplevelse av stigmatisering med anledning av sexarbete är signifikant högre bland kvinnor jämfört med hos män. Dessutom påverkar utbildningsnivå huruvida stigmatisering upplevs förekomma eller inte då en lägre utbildningsnivå innebär en högre grad av upplevd stigmatisering (Oga, Kraemer, Stewart, Mbote,
6 Njuguna, Stockton & Nyblade, 2019). Dessutom beskriver Minichiello et al. (2015) hur manliga sexarbetares maskulinitet samt identitet kan ifrågasättas och ses avvikande i samhället utifrån rådande kulturella faktorer och kontexter. Även hegemonisk maskulinitet beskrivs kunna påverka de manliga sexarbetarnas maskulinitet och identitet. De kulturella faktorerna och kontexterna samt hegemonisk maskulinitet beskrivs kunna leda till att männen upplever sig stigmatiserade. Stigmatiseringen kan påverka var männen vistas men också risken för att hamna i utsatthet av olika slag. Minichiello et al. (2015) skriver hur lagar påverkar normer och synsätt där ett resultat av lagar och stigmatisering kan bli att områden där sexhandel förekommer hamnar i utsatthet och att lagen i sin tur minskar möjligheten för de individer som säljer sex att få eller kunna söka hjälp. Det kan sedermera ses utöka risken att hamna i ett utanförskap eller utsatthet (Minichiello et al., 2015).
Teoretiska utgångspunkter
Följande avsnitt presenteras olika teoretiska begrepp som kommer att användas för analys av empiri. De begrepp som kommer att behandlas är genus- och maskulinitetsteorin samt begreppet könsmakt. Vidare behandlas begreppet stigmatisering samt “idealiska offer”. Tillämpning av dessa begrepp syftar till att skapa en förståelse för unga män i sexarbete från olika perspektiv som relaterar till varandra, där begreppen skildrar olika faktorer som unga män inom prostitution påverkas av.
Genus- och maskulinitetsteori
Enligt genusteori förstås kön som något som är skapat och socialt konstruerat. Genus är därmed något som är föränderligt och kan påverkas över tid samt är kontextberoende. Definitionen av respektive kön inklusive femininiteter och maskuliniteter skapas enligt genusteori utifrån sociala samspel, fostran och av människors tolkningar om vad som är kvinnligt och manligt (Mattsson, 2016). Trots att begreppen “kön” och “genus” ofta används som synonymer tydliggör Piuva och Karlsson (2012) att det föreligger skillnad mellan dessa. Begreppet “genus” innefattas av könets sociala betydelse och “kön” refererar till biologiska egenskaper med dikotomiska skillnader Mattsson (2016) skriver att de socialt konstruerade definitionerna av kön, alltså genus, införlivas hos individer och förmedlas som en del av ett samhälles normer genom bland annat media, språk, utbildning och i samhällsstrukturer. Genom införlivandet av normer om genus beter sig människor enligt vad som förväntas av de som kvinna eller man och på så sätt upprätthålls och återskapas samhällets könsnormer. Piuva och Karlsson (2012) beskriver hur genus bör tolkas som en förståelse för de skillnader som föreligger istället för att förmoda att könsmaktsförhållanden i samhället står som jämlika. På så vis kan diskussion med tillämpning av genus användas för att synliggöra skillnader för förändring mot jämställdhet.
Connell (2008) skriver att enligt maskulinitetsteorin anses de karaktärsdrag som samhället identifierar som äkta och rent maskulina oftast utgå från egenskaper hos den manliga biologiska kroppen. Egenskaper hos den manliga kroppen beskrivs med egenskaper som antingen driver eller leder till mäns handlingar, likaså sätter den manliga kroppen gränser för mäns handlande. Exempelvis uttrycker Connell (2008) fysisk styrka och aggressivitet som biologiskt maskulina egenskaper. Under det senaste årtiondet har en ytterligare uppfattning om maskulinitet varit central. Maskulinitet definieras istället utifrån kroppsliga egenskaper hos det manliga könet i kombination med sociala influenser som då skapar de genusskillnader som föreligger i samhället. Maskulinitet utgörs alltså av könsspecifika handlingar vilket gör att det manliga genuset blir
7 sårbart när män utför handlingar som inte är relaterade till mäns kroppsliga egenskaper. Exempel på en sådan handling är sex mellan två män (Connell, 2008). Connell (2018) klargör detta genom att förklara att i en patriarkalisk kultur tolkas homosexuella män som män utan maskulinitet. Även Arvidsson och Henriksson (2012) beskriver att heterosexualitet anses vara en grundläggande beståndsdel av att vara man, vilket härleds till uppfattningen om att kön föranleder genus och genus föranleder sexualitet. Connell (2018) skriver att denna kultur innefattas därmed av en grundläggande uppfattning om att sexualitet inkluderar enbart motsatser, antingen kvinnlig eller manligt. Denna kultur införlivas hos individer som i sin tur skapar en uppfattning om dennes egna genusidentitet i relation till sig själv och till de strukturerna som finns i samhället.
Införlivandet av definitionen om vad som anses vara manligt i ett samhälle beskriver Connell (2018) upprätthålls genom hegemonisk maskulinitet. Mattsson (2016) beskriver hegemonisk maskulinitet istället som det strukturella mönstret som legitimerar samhällets patriarkala maktstrukturer där kvinnor och det som ingår i vad som anses vara kvinnliga egenskaper är underordnat till män och manliga egenskaper. Börjesson och Rehn (2009) beskriver könsmakt som en typ av makt med utgångspunkt från de könsrollerna som råder i samhället där makten även bidrar till upprätthållandet av de pågående genusdefinitionerna och de maktskillnader som föreligger mellan könen (eng. homosocial reproduction). Likaså skildrar Johansson (2001) att könsmakt grundar sig i en kollektiv verklighetsuppfattning som upprätthålls genom individuella tolkningar och handlingar och därför kan denna typ av makt således förändras på samtliga samhällsnivåer. Däremot kräver en sådan förändring att de sociala maktrelationerna medvetandegörs.
Stigmatisering
Enligt Goffman (2014) avgör varje enskilt samhälle vilka egenskaper som ska betraktas som “normala” och vilka som ska betraktas som “icke-normala”, det vill säga avvikande. Olika kategorier tilldelas olika egenskaper och på så vis skapas förförståelser i samhället om både vilka människor som tillhör en viss kategori men också vilka egenskaper de inom kategorin har. Om dessa egenskaper avviker från vad som anses vara normalt i ett samhälle stigmatiseras och möjligtvis även diskrimineras individer inom dessa kategorier av övriga i samhället. Stigma är således något som är socialt konstruerat och är beroende av hur samhället uppfattar och beskriver individer och grupper (Goffman, 2014). En typ av stigma som Goffman (2014) skildrar handlar om hur den personliga karaktären är befläckad, vilket syftar till exempelvis bristande hederlighet vilken kan handla om konstiga eller annorlunda lustar, fängelsevistelse, alkoholism, homosexualitet men även arbetslöshet. De uppfattningar som skapas av andra människor inom olika kategorier kallar Goffman för tillskrivande av social identitet, vilket innefattar både personliga egenskaper men också egenskaper som exempelvis yrke. Om omgivningens förväntningar och förförståelser påverkar individen som tillhör en viss kategori kan det kallas för att denne stämplas in i ett stigma (Goffman, 2014). Enligt Goffman (2014) kan det handla om att bilden av hur en individ bör vara inte överensstämmer med hur individen faktiskt är. Hur individen reagerar på sitt stigma kan variera. En individs egen uppfattning av vad som är normalt och vad som är avvikande kan överensstämma med omgivningen, trots att denne själv är avvikande enligt omgivningen. Den stigmatiserade kan verka opåverkad av den stigmatisering som föreligger och Goffman (2014) förklarar hur denne istället kan bedöma sin omgivning vara avvikande. Individen kan då istället uppleva sig själv som fullt normal och se sig själv ha liknande möjligheter som övriga. Individens syn på sig själv kan även förklaras som att individen kan måla upp en bild av
8 sig själv där den egenskap som anses var avvikande inte existerar utifrån skam. Förutom att försöka förbise det avvikande kan den stigmatiserade individen försöka att åtgärda och/eller tillintetgöra det som anses vara avvikande. Det kan ske genom att exempelvis byta omgivning till en där uppfattningarna om vad som är avvikande inte är lika starka alternativt att den nya omgivningen har liknande “icke-normala” egenskaper (Goffman, 2014).
Det idealiska offret
Ett idealiskt offer kan variera och utvecklas över tid i takt med hur samhället utvecklas och hur grupper i samhället ser på varandra skriver (Christie, 2001). Normer och värderingar påverkar synen på individen och individen kan falla offer för, och kan då även försättas i utsatthet, av rådande samhällsnormer. För att vara ett idealiskt offer krävs det att både samhället definierar individen och individen definierar sig själv som ett offer. Det idealiska offret kan på så vis förklaras handla om hur samhället ser på individen som ett offer men även hur individen själv ser på sig själv och sitt offerskap. En förmåga till att göra sitt offerskap hört krävs för att vara ett idealiskt offer. När det handlar om att göra sig hörd kan det ses som en styrka (Christie, 2001). Däremot kan det uppfattas som att en individ som besitter styrka och kan göra sig hörd inte är ett offer utifrån möjligheten till att tillkalla hjälp samt styrkan att ta sig därifrån. Är förmågan att höras för stark kan offerskapet komma att ifrågasättas. Beroende på hur mycket makt en individ besitter desto mer eller mindre ses denne som ett offer enligt Christie (2001). Mer makt innebär minskat offerskap och på så vis kan makt fungera som ett skydd för individen. Dessutom kan det ses som att de kategorier som individer blir kategoriserade in i utifrån egenskaper i sin tur placeras i olika fack gällande offerskap utifrån faktorer som förmågor, makt, transparens och där varje kategori placeras in i en viss förutfattad kontext. Ett offerskap kan ses som en utsatthet i samhället. För att det idealiska offret ska existera krävs det att dess motpart, den idealiska gärningsmannen, existerar och vice versa. Det innebär att desto mer idealiskt offret är desto mer idealisk är gärningsmannen (Christie, 2001).
Metod
Föreliggande avsnitt kommer inledningsvis att presentera vilket vetenskapsteoretiskt antagande som genomsyrat arbetet i såväl syfte som i analys och slutsatserna därefter. Sedermera konkretiseras det tillvägagångssätt som användes för att få fram de studier som resultatet baserades på. Avsnittet kommer att behandla hur och var insamling av empiri genomfördes samt vilka kriterier som blev avgörande för inkludering och exkludering av data. Vidare kommer detta avsnitt att presentera vilken dataanalysmetod som ligger till grund för den analys som genomfördes. De kvalitetskriterier som beaktats i genomförandet tas upp och olika etiska krav och aspekter utifrån studien samt dess karaktär presenteras. Slutligen presenterar detta avsnitt en metoddiskussion där de avvägningar och val som gjordes för studien behandlas och kritiseras.
Vetenskapsteoretiskt antagande
Westlund (2019) skriver att hermeneutiken tillämpas då det föreligger ett syfte om att tolka samt att försöka förstå individers upplevelser ett fenomen. Olika sätt att tillämpa hermeneutik i samhällsvetenskap beskrivs av Danermark, Ekström, Jakobsen och Karlsson (2003) vara beroende av vilken typ av förståelse som studien syftar till att nå. En inriktning inom hermeneutiken beskriver Westlund (2019) vara den allmänna tolkningsläran. Den allmänna tolkningsläran är en
9 bred riktning och syftar till att förstå ett budskap snarare än att förklara det vilket den misstänksamma hermeneutiken syftar till. Danermark et al. (2003) beskriver att oavsett hermeneutisk inriktning bör tolkningarna tolkas vidare med hjälp av befintliga vetenskapliga begrepp och teorier. Genom att tillämpa ett hermeneutiskt antagande av den allmänna tolkningsläran i följande studie kan den således besvara frågeställningarna gällande bland annat förekomst, skillnader och eventuella orsaker till att unga män ingår prostitution för att skapa en helhetsförståelse av den forskning som föreligger kring fenomenet.
Westlund (2019) skriver att oavsett vilken typ av hermeneutisk inriktning som tillämpas kan förförståelser och fördomar påverka hur empirin tolkas. Författaren framför därför vikten av att kunna förhålla sig till sina egna fördomar och/eller förförståelser som forskare. Att skriva ut fördomar eller förförståelser kring det som studeras beskrivs som ett sätt för att förtydliga vinklingar och vilka synsätt som föreligger för tolkningen (Westlund, 2019). Denna studies ämne, prostitution och sexarbete, är fenomen där etablerade förförståelser och fördomar föreligger. De fördomar som förelåg oss författare när denna studie påbörjades var att majoriteten av sexarbetare var kvinnor, att alla individer som säljer sexuella tjänster för pengar är utsatta och att tillgången till internet har inneburit en ökning av försäljningen av sex.
Litteratursökning
Vid ett första söktillfälle för att hitta relevanta artiklar för studiens syfte och frågeställningar användes databaserna PsycInfo och Social Science Premium. De sökord och kombination av sökord som användes för dessa databaser var “sex work*” OR prostitution AND young adult* OR “young men” OR adolescence. Sökningarna gav 50 687 träffar respektive 68 627 träffar. Sökningarna genomfördes 2020-04-07 i båda databaserna. Utöver dessa databaser användes även sökmotorn Google Scholar, med sökorden “sex work*” OR prostitution AND “young men”. Sökningen gav 20 200 antal träffar och genomfördes 2020-04-08. I de vetenskapliga artiklarna som sökningarna gav granskades till en början artiklarnas titlar efter relevans för studiens syfte och frågeställningar och efter det lästes även abstract för att välja ut huruvida artikeln var av relevans eller inte. För att hitta två av artiklarna användes funktionen “cited by” på databaserna. Anledningen till detta var för att hitta artiklar som inte kom upp under sökningen men som är inom samma eller liknande område. Efter att artiklar valts ut utifrån titel och abstract lästes artiklarna i fulltext, för att få en tydligare bild av innehållet för att besluta huruvida relevans för följande studie förelåg. Då antalet träffar för det första söktillfället blev många valdes att göra ytterligare sökning vid ett annat söktillfälle. Vid det andra söktillfället användes dels andra sökord, dels andra kombinationer av sökord. Anledningen till att genomföra ytterligare ett söktillfälle var på grund av att tidigare sökning gett ett stort antal träffar och på grund av tidsbrist fanns inte möjlighet att gå igenom samtliga artiklar. Vid den första sökningen granskades enbart de första sidorna, alternativt cirka de första 60 stycken artiklarna och utifrån dessa välja ut artiklar efter relevans.
De databaser som användes för att finna relevant forskning om unga vuxna i prostitution vid andra sökningstillfället 2020-04-15 var PsycInfo (EBSCOhost) samt Criminal Justice Abstract (EBSCOhost) med kombinationen av sökord “((men OR male) N3 (prostitut* OR "sexual service*" OR "sex worker*")) AND (young OR adolesc*)” som gav 654 stycken respektive 75 stycken träffar. Ytterligare databas som användes var Social Science Premium Collection (ProQuest) med kombinationen av sökord “((men OR male) NEAR/3 (prostitut* OR "sexual service*" OR "sex worker*")) AND (young OR adolesc*)” som gav 143 stycken träffar. Samma
10 sökord användes i Applied social sciences index (ProQuest), samt Sociological Abstracts (ProQuest), men dessa sökningar gav inga ytterligare relevanta studier jämfört med sökningen i Social Science Premium Collection.
Inklusion- och exklusions kriterier
För att besvara studiens syfte och frågeställningar kommer metoden utgöras av en integrativ forskningsöversikt, vilket innebär att tidigare forskning med både kvantitativ- samt kvalitativ datainsamlingsmetod inkluderas. Booth, Sutton och Papaioannou (2016) beskriver att omfattande litteraturstudier, inklusive forskningsöversikter, söker efter hela ”sanningen” om ett fenomen och inte endast en del av den som många andra typer av datainsamlingsmetoder gör. Vidare skildrar författarna att litteraturstudier ofta bidrar till att konkretisera vad befintlig forskning resulterat i för kunskap och således lyfter denna typ av studier kunskapsluckor som finns inom området för eventuella fortsatta studier (Booth et al., 2016). Genom att tillämpa en integrativ forskningsöversikt i följande studie kommer den således kunna besvara frågeställningen: “Vilka
bakomliggande orsaker föreligger för unga män att sälja sexuella tjänster?” genom att inkludera
studier av kvantitativ karaktär. Frågorna: “Hur förstås mäns upplevelser av att sälja sexuella
tjänster utifrån tidigare forskning?” och “Hur framställs unga mäns utsatthet i tidigare forskning om sexarbete?” besvaras istället med hjälp av att inkludera studier med kvalitativa
datainsamlingsmetoder. Om studien endast skulle inkludera tidigare forskning med antingen kvantitativa- eller kvalitativa datainsamlingsmetoder finns det skäl att anta att studiens frågeställningar och syfte inte skulle besvaras. Bryman (2011) redogör för att kvantitativa studier tillämpas för att undersöka fenomen som är mätbara, där studierna sällan har intresset av att redogöra beskrivande svar på frågeställningarna som skall besvaras. De svar som studien resulterar i syftar ofta till att vara generaliserbara för att slutsatserna skall kunna tillämpas i andra grupper och sammanhang. Till skillnad från studier med kvantitativa datainsamlingsmetoder skildrar Bryman (2011) att kvalitativa datainsamlingsmetoder strävar efter förståelse och där det föreligger ett intresse för subjektiva upplevelser och erfarenheter för att beskriva ett fenomen. Resultaten som genereras ur kvalitativa datainsamlingar syftar till att bidra till kontextuell förståelse för ett fenomen och inte till att bidra till generaliserbar empirisk kunskap (Bryman, 2011). Då följande studie syftar till att generera en förståelse för unga män i prostitution, som till viss del är mätbar, krävs det därför en kombination av tidigare forskning av såväl kvalitativa- som kvantitativa datainsamlingsmetoder. Detta tillvägagångssätt kommer således kunna generera omfattande empiri att dra grundade slutsatser på som i sin tur kan generera kunskap som framtida studier skulle kunna använda sig av.
Vid litteratursökningen inkluderades forskning som är vetenskapligt granskad (eng. peer reviewed) samt studier som publicerats mellan år 2000 och 2020. Forskning som undersöker både unga män och kvinnor i prostitution gemensamt har inkluderats då forskning om endast män uppfattas vara begränsad. Det har även uppfattats att aktuell forskning om den specifika målgruppen “unga vuxna” är begränsad och därför har forskning som studerat män i prostitution i ett bredare åldersspann än så inkluderats, specifikt respondenter mellan 14 till 47 år.
De sökningar som genomfördes för att samla in empiri till denna studie gav ett högt antal träffar och ett flertal av träffarna bedömdes inte vara relevanta för att besvara studiens syfte. Dessutom resulterade sökningarna i ett omfattande material som inte kunde bearbetas systematiskt inom tidsramen för denna uppsats. Vetenskapliga artiklar som inte ansågs relevanta innefattade enbart
11 kvinnliga respondenter, hade ett fokus på män som köper sex av kvinnor, hade fokus på sexuellt överförbara sjukdomar eller män i fel åldersgrupp än som är i fokus för denna studie. Sökningarna begränsades därför ytterligare genom att exkludera studier som innehöll HIV eller AIDS i titeln då den initiala sökningen gav ett högt antal studier som berörde just HIV och AIDS vilket inte är ett område som uppsatsen syftar till att undersöka. Även en begränsning gällande målgrupp gjordes i sökningen genom att välja bort artiklar som hade kvinnor som målgrupp. Denna exkludering resulterade i 241 stycken respektive 52 stycken träffar i databaserna PsycInfo och Criminal Justice Abstract samt 97 stycken träffar i samt Social Science Premium Collection. Totalt genererade det första söktillfället cirka 20 000–50 000 stycken träffar varav tre användes i följande studies resultat då dessa ansågs vara av relevans men inkluderades inte i träffarna vid det andra söktillfället. Det andra söktillfället genererade totalt 390 stycken träffar varav 14 stycken användes som empiri.
Dataanalysmetod
Lindgren (2014) skriver att en tematisk analysmetod handlar om att dela in analysområden i teman. I studier som syftar till att finna beskrivning och förståelse av fenomenet i fråga används tematisk analys för att konkretisera centrala teman som skall utforskas vidare. För att dela upp empirin i teman måste först viktiga fenomen identifieras och kategoriseras i form av kodning av begrepp eller företeelser som anses vara relevanta för studien. Därefter sker tematiseringen, vilket innebär att den kodade och kategoriserade empirin ska slås samman i teman. Tematiseringen som genomförs bör ha utgångspunkt i studiens syfte och/eller frågeställningar för att bibehålla struktur och analysens relevans för studien (Lindgren, 2014). Exempel på olika teman kan vara likheter och skillnader i empirin samt språkliga kopplingar utifrån de ord som används och hur de kan lyfta fram kausala samband (Bryman, 2011).
Följande studie har tillämpat tematisk analysmetod då metoden anses kunna besvara det syfte och frågeställningarna som föreligger, och anses även som passande utifrån att studiens empiri utgörs av vetenskapliga artiklar. Som beskrivits ovan genomfördes först en kodning genom kategorisering av centrala begrepp och företeelser som kunde identifieras i de vetenskapliga artiklarna. Dessa kategorierna sammanställdes sedan i form av teman för att möjliggöra vidare analys kopplad till befintliga vetenskapliga begrepp och teorier. Exempelvis identifierades bland annat kategorierna sexuell drift, ansträngd ekonomisk situation, finansiering av missbruk och hemlöshet i empirin som bearbetades. Dessa sub-kategorierna kategoriseras därefter under temat bakomliggande orsaker samt motiv till fortsatt sexarbete. Temat kunde sedan användas i fortsatt analys kopplat till befintliga vetenskapliga begrepp.
Kvalitetskriterier
Validitet innebär att forskaren studerar det som denne har för avsikt att studera och ingenting annat (Bryman, 2011). Validitet handlar även om huruvida de slutsatser som studien genererat är varaktiga eller ej. Bryman (2011) benämner två typer av validitet, intern- och extern validitet. Intern validitet används för att undersöka om det finns ett samband mellan minst två variabler. Extern validitet beskrivs tillämpas för att bedöma huruvida resultatet från en studie och dennes undersökningskontext är överförbart till andra kontexter. Extern validitet kan beskrivas som generaliserbarhet (Bryman, 2011). För att stärka studiens interna validitet har olika faktorer inom fenomenet prostitution bland unga män studerats. De samband föreliggande studie har studerat i relation till prostitution var bakomliggande orsaker, motiv till att fortsätta sälja sexuella tjänster men även hur upplevelser och utsatthet påverkar individen inom fenomenet. Samband mellan de
12 variabler som undersöktes kunde ses föreligga. Samtidigt kan fenomenet prostitution undersökas med fler variabler än de som studerats i föreliggande studie då fenomenet är bredare och innefattar fler områden där samband kan ses förekomma än vad föreliggande studie haft för avsikt att studera. Ytterligare sätt för att stärka den interna validiteten i föreliggande studie var att ha tydliga inklusions- och exklusionskriterier för insamlande av litteratur vilket beskrivs i ett avsnitt ovan. För att stärka studiens externa validitet har en utsatt grupp i samhället studerats där de slutsatser kring problematiken hos målgruppen till viss del kan vara generaliserbara till andra utsatta grupper. Detta utifrån att fenomenet unga män i prostitution härleds till att ha flera olika faktorer och samband till att hamna i prostitution. Fenomenet prostitution ses däremot vara komplext och kontextberoende och bör ses i sitt sammanhang. Att enbart en grupp av flera utsatta grupper har studerats kan ses problematiskt när det handlar om att kunna generalisera slutsatser i samtliga sammanhang och kontexter då fenomenets och målgruppens karaktär är säreget och komplext.
Med reliabilitet i en studie menas att studiens mätningar är pålitliga, stabila och att studien kan genomföras vid upprepade tillfällen utan att resultatet skiljer sig åt markant (Bryman, 2011). Reliabiliteten för föreliggande studie stärks utifrån att studien grundar sig på tidigare forskning som finns publicerade och som kan sökas fram igen. Det möjliggör för ytterligare genomföranden av studien. De sökord som använts har presenterats tillika vilka databaser som använts samt när. Däremot har föreliggande studie genomfört två olika sökningar där den första sökningen genererade ett stort antal träffar och samtliga träffar vid detta sökningstillfälle granskades inte. En brist kan därför ses gällande att en systematisk litteraturgenomgång inte gjorts. Med anledning av ett systematiskt tillvägagångssätt men ej en systematisk litteraturgenomgång föreligger risken att de träffar som granskades vid den första sökningen genererade inte uppkommer om sökningen görs om. Risken för detta finns utifrån att enbart de första tre sidorna granskades vid det första sökningstillfället. Trots detta har ett systematiskt tillvägagångssätt använts för att stärka reliabiliteten och sökord, databaser samt tidpunkter för sökningarna presenteras för att stärka reliabiliteten och möjliggöra för upprepningar av studien.
Etik
Vid forskning där respondenter involveras ska olika etiska krav beaktas. Fyra etiska huvudkrav inom forskning är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Ytterligare ett krav är individskyddskravet vilket syftar
till att individers privatliv inte ska röjas för allmänheten, att individer inte ska utsättas för varken psykisk eller fysisk skada men inte heller utsättas för kränkningar eller förödmjukelser (Vetenskapsrådet, 2002). Då denna studie har utgångspunkt i tidigare genomförda studier, där inga personliga uppgifter har funnits, har individskyddskravet uppfyllts. Genom att använda redan befintliga vetenskapliga artiklar som empiri för resultat i föreliggande studie har inga möten med respondenter ägt rum vid genomförandet. Det har i sin tur även medfört att information om denna studies syfte eller respondenternas rätt till att avbryta sitt deltagande inte behövts delas ut. Vi har inte heller behövt ta ställning till samtyckeskravet utifrån att studierna redan är genomförda och resultatet från dem finns publicerat. Dessutom har avkodning redan gjorts av forskare till de vetenskapliga artiklar som utgör empirin för denna studie, vilket ledde till att detta inte behövde göras av oss. Då de vetenskapliga artiklar som använts för denna studie finns publicerade och tillgängliga för allmänheten föreligger inga krav för en säker förvaring av information. Däremot har de vetenskapliga artiklarnas etiska tillvägagångssätt och överväganden setts igenom med en bedömning att de ej utgör ett hinder för användning av dem i föreliggande studie. Förutom de fyra
13 huvudsakliga etiska kraven behöver forskaren även framföra studiens resultat med hederlighet, vilket innebär att studier inte får förvrängas, förfalskas, plagieras eller vilseleda. Dessutom ska forskningen kunna vara replikerbar och vara tillgänglig för forskare att ta del av (Vetenskapsrådet, 2017). I föreliggande studie har ett beaktande av detta gjorts då bearbetning och presentation av redan befintlig data fördes fram med tydlighet och ett frekvent användande av referenser i löpande text. Dessutom presenterades en tablå över inkluderade studier (bilaga 1) för att skapa en omfattande bild av studierna och deras syften. På så vis har ett beaktande av hederlighet gjorts då bearbetning av redan befintlig data förts fram på ett medvetet sätt för att minimera risk för förvrängning eller vantolkning av innehåll. Data har presenterats sakligt genom dels ett beaktande av eventuella förförståelser för fenomenet och dels genom frekvent referenshantering för tydliggörande av vad tidigare forskning kommit fram till.
Metoddiskussion
Den empiri som användes i denna integrativa forskningsöversikt söktes fram via ett systematiskt tillvägagångssätt. Bryman (2011) beskriver systematiska litteraturgenomgångar som vetenskapliga, replikerbara samt transparenta datainsamlingsprocesser som används för att skapa litteraturgenomgångar av grundlig karaktär i ett försök till att minimera forskarens egna bristfälligheter i processen. Vidare beskrivs sju moment som en systematisk litteraturgenomgång skall innefattas av. Det första steget är att avgränsa problemområdet som studien ämnar till att undersöka genom en problemformulering. Andra steget innefattas av att tydligt formulera studiens syfte genom frågeställningar. Tredje steget är att beskriva vilken kontext som studien är relaterad till, inklusive detaljer som faktorer som kan vara av betydelse vid tolkning av studiens resultat. Exempelvis samhällskontext, lagrum och förförståelser. I fjärde steget skall avgränsningar specificeras i relation till studiens syfte och frågeställningar där inkluderings- och exkluderingsprocesser av samtlig data skall fastställas (Bryman, 2011). Bryman (2011) beskriver sedan att det femte steget i en systematisk litteraturgenomgång är att metoderna som skall användas i såväl datainsamling som analys tydlig beskrivs. De slutgiltiga momenten är nummer sex som innefattas av empirin som framkommit analyseras och i sjunde samt tolkas de resultat som konstateras (Bryman, 2011). Utifrån Brymans beskrivning kunde föreliggande studie inte betecknas som en fullständig systematisk litteraturöversikt. Anledningen till detta var dels på grund av att två olika kombinationer av sökord användes i två separata sökningstillfällen, och dels då det första sökningstillfället gav fler antal träffar än vad som kunde gås igenom inom tidsramen för uppsatsen. Under det första sökningstillfället, där ett större antal träffar än som skulle hinnas gås igenom förekom, granskades bara artiklar på de tre första sidorna, det vill säga cirka 60 artiklar per sökning. På så vis var studien inte en systematisk litteraturöversikt, men har ett systematiskt tillvägagångssätt. En annan anledning till att denna studie inte ses som en systematisk litteraturöversikt därför att de vetenskapliga texter som valdes ut för studien inte användes i fulltext, att enbart vissa delar av artiklarna valdes ut som relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Däremot lästes samtliga artiklarna i fulltext för att få ett sammanhang av dem. Ett systematiskt tillvägagångssätt har använts även av anledning av de avgränsningar som gjordes genom inkludering- och exkluderingskriterierna för datainsamlingen.
Att tillämpa en hermeneutisk teoretisk ansats i analys medförde för- och nackdelar för studien. En nackdel med att tillämpa hermeneutik i följande studie var att den vetenskapliga ansatsen utgick från att kunskap nås via tolkning. Därmed kunde slutsatserna av analysen som studien presenterar uppfattas som subjektiva. Däremot ansågs en hermeneutisk ansats vara av relevans i studier inom
14 bland annat socialt arbete då forskningen ofta handlar om att förstå individers handlingar och/eller samhälleliga problem i ett försök till att nå mer eller mindre sannolik kunskap om samhället som helhet enligt Gilje och Grimen (2007). Subjektivitet är oundvikligt i dessa typer av analysmetoder, dock anses detta inte nödvändigtvis inte behöva uppfattas som negativt i relation till vetenskaplig validitet, så länge subjektiviteten beaktas. Därför bör förförståelser för eventuella tolkningar tydliggöras och specificeras, då detta bidrar till transparens i studien och således kan slutsatserna härledas.
En tematisk analys valdes som dataanalysmetod då detta tillvägagångssätt möjliggjorde för tolkningar och hur empiri delades in i teman utifrån likheter och upprepningar. Utifrån att empirin kunde tolkas och delas in i teman kunde det dock ses föreligga vissa nackdelar med en tematisk analys. Lindgren (2014) beskriver att hur data tolkas och delas in i teman beror på vad forskaren valt. Därför anses det föreligga en risk för att data påverkas av forskaren i denna typ av analysmetod. Forskarens deltagande och tolkningar av empiri kunde ses eventuellt minska trovärdigheten av den empiri som presenteras utifrån att tolkningarna kunde skilja sig åt mellan personer och även påverkas av förförståelser. Att empirin tolkades av oss författare utgjorde att den inte blev mätbar då tolkningar inte kunde mätas. Däremot ansågs en tematisk analys vara fördelaktigt utifrån studiens design som forskningsöversikt för att få en övergripande bild av den forskning som studerades men även för att kunna behandla och tolka empiri i analysen utifrån ett hermeneutiskt antagande. En tematisk analys möjliggjorde för att aktivt bearbeta den empiri som förelåg genom att samla likheter i empiri i olika teman för tolkning. Att empiri kunde tolkas skapade förutsättningar för att kunna förstå data ur olika sammanhang och kontexter vilket på så vis skapade en bred förståelse för fenomenet unga män i prostitution.
Resultat och analys
Detta avsnitt kommer att presentera empirin som genererats ur den forskning som denna studie behandlat. Samtliga vetenskapliga studier som använts finns redovisade i bilaga 1 där bland annat land, beskrivning av respondenter och studiernas respektive resultat har redogjorts för. Tabellen kan således användas för att få en översikt för de studier som behandlas. Följande avsnitt kommer att besvara syftet och frågeställningarna avseende vilka bakomliggande orsaker och motiv som skildras i tidigare forskning om unga män som säljer sexuella tjänster, hur unga mäns upplevelser av att sälja sexuella tjänster samt upplevelser av utsatthet beskrivs i tidigare forskning om män i prostitution. Till samtliga avsnitt presenteras analyser och slutsatser som har en grund i de teoretiska utgångspunkter och den empiri som föreligger denna studie. Analyserna som presenteras skapar möjlighet till en djupare förståelse för fenomenet unga män i prostitution.
Orsaker till att börja med sexarbete
Det finns olika orsaker till att unga män väljer att börja sälja sexuella tjänster, vilka även presenteras i bilaga 1. Den vanligast förekommande orsaken till att män ingår prostitution är av ekonomiska skäl där individen är i ett behov av en inkomst (Mariño, Minichiello & Disogra, 2003) för att kunna försörja sig och överleva (Bar-Johnson & Weiss, 2015; Ballester et al., 2014; Leichtentritt & Davidson Arad, 2005). En fördel som beskrivs med den inkomst som sexarbete genererar är att pengarna är skattefria (Uy et al., 2004). Däremot presenterar Minichiello, Marino, Browne, Jamieson, Peterson, Reuter och Robinson (2002) att inkomsten för sexarbete kan variera beroende på var och hur sexarbetet bedrivs. Andra orsaker till att inträda prostitution är att
15 individen kan vara hemlös och på så vis behöver en inkomst för att ha råd att bo någonstans (Bar-Johnson & Weiss, 2015). Enligt Lasco (2018) föreligger behov av ekonomiska ersättningar delvis för att dessa unga män skall ha råd med droger då de upplever sig kunna prestera bättre under påverkan av narkotika (se bilaga 1). God prestation under arbetet möjliggör att kunder återkommer och på så sätt ökar intäkterna. Lasco beskriver detta som att det ena kräver det andra och individen fastnar i ett behov av inkomst genom sexarbete. Det kan, utöver ekonomiska skäl för överlevnad, också handla om att individerna vill ha en extra inkomst utöver sin ”vanliga” (Bar-Johnson & Weiss, 2015; Ballester et al., 2014). Det framkommer även hur sexarbete kan vara en lösning till att få någon typ av inkomst då möjlighet att få ett ”vanligt arbete” inte finns (Leichtentritt & Davidson Arad, 2005; Mariño et al., 2003; Smith, Grov, Seal & McCall, 2013; Srivastava & Goldbach, 2019). Leichtentritt och Davidson Arad (2005) skildrar hur svårigheter att få ett “vanligt arbete” kan bero på att de unga männen söker andra arbeten men utan framgång. Dessutom skriver Kaye (2007) samt van de Walle et al. (2012) att sexarbete genererar en större inkomst jämfört med ett vanligt arbete. Att sälja sex anses även vara ett enkelt sätt att tjäna pengar på kort tid (Lasco, 2018).
Förutom ekonomiska orsaker finns även andra orsaker och anledningar till att börja bedriva sexarbete. Det kan handla om att de unga männen gillar och ser ett nöje i att ha sex (Ballester et al., 2014; Uy et al., 2004; Fredlund et al., 2005) samt för att få bekräftelse och/eller att uppleva en viss självständighet och kontroll (Uy et al., 2004; Leichtentritt & Davidson Arad, 2005). Sexarbete beskrivs kunna ge en känsla av kontroll över sitt liv för sexarbetaren vad gäller bland annat att förtjäna en inkomst, men också förmågan att kontrollera sin egen inkomst (Uy et al., 2004). Att arbeta med sexförsäljning beskrivs också vara äventyrligt (Uy et al., 2004) och en anledning till att börja sexarbete beskrivs av van de Walle et al. (2012) vara av nyfikenhet och äventyrslust. Sexarbete beskrivs möjliggöra för att träffa nya människor, att uppleva nya saker samt besöka olika platser och resa till olika städer eller länder vilket får de unga männen att vilja fortsätta sälja sexuella tjänster (Uy et al., 2004)
Att bedriva sexarbete har ett visst samband, men nödvändigtvis inte alltid, när det handlar om bakgrund av problematiska familjeförhållanden (Leichtentritt & Davidson Arad, 2005; Jonsson et al.,2015), erfarenheter av fysisk och psykisk misshandel (Jonsson et al., 2015; Leichtentritt & Davidson Arad, 2005) men även sexuellt utnyttjande (Fredlund et al., (2018). Jonsson et al. (2015). Även bristande relation till föräldrarna kan vara en orsak till att unga män ingår prostitution och ju sämre relationen till föräldrarna är ju mer ökar risken. De unga män som bor utan föräldrar skriver Jonsson et al. har en högre tendens att sälja sex. Även föräldrarnas utbildningsnivå och möjlighet till arbete har en inverkan på huruvida de unga männen tenderar att ingå i sexarbete (Jonsson et al., 2015). Samband kan även ses då de unga männens uppväxt präglats av bristande rutin och tillit genom att föräldrar missbrukat alkohol och/eller droger (Leichtentritt & Davidson Arad, 2005). Problematik kan även ses föreligga hos den egna unga mannen som säljer sex vad gäller både symtom på upplevt trauma men även egna alkohol och drogvanor (Fredlund et al., 2018). Även andra emotionella orsaker kan föreligga skriver Fredlund et al. (2018) som exempelvis att känna sig ensam och vilja ha närhet, att få känna sig uppskattad och bekräftad men även för att dämpa ångest.
De olika bakomliggande orsaker som beskrivits föreligga för att unga män börjar sälja sexuella tjänster kan förklaras med hjälp av Goffmans teori om stigmatisering. Goffman (2014) skriver om
16 hur den som stigmatiseras kan komma att söka sig till olika lösningar för att åtgärda eller eliminera det som skapat stigmat. Goffman (2014) skriver vidare hur det kan handla om att en individ söker sig bort från det som skapat stigmat till en verklighet där stigmat inte är lika stor eller erkänns. Att de unga männen väljer att sälja sexuella tjänster kan förklaras med att dessa män anser att förvärvsarbete, oavsett yrke är mindre stigmatiserande jämfört att vara arbetslös. Utifrån detta kan de bakomliggande orsakerna till att unga män säljer sex även förstås som ett resultat av hur stigmatisering påverkar dem i sina val vad gäller att minska stigmatisering via att ha ett arbete istället för arbetslöshet och på så vis även skapa kontroll över sin ekonomiska situation. Att skapa en känsla av kontroll kan i sin tur appliceras vad gäller ett kontrollskapande över sitt liv och att bryta sig fri från sina tidigare, och till synes problematiska, erfarenheter för skapande av självständighet.
Motiv till att fortsätta sälja sex
Förutom orsaker och faktorer till att börja sälja sexuella tjänster för ersättning föreligger även olika motiv till att de unga männen fortsätter att sälja sexuella tjänster, vilket även redogörs för i bilaga 1. Motiv till att unga män fortsätter att sälja sex återfinns både på individ, grupp och samhällsnivå där normer och värderingar är påverkande faktorer, likaså känsla av ensamhet och bekräftelsebehov (Uy et al., 2004), äventyrslust, nyfikenhet (van de Walle et al., 2012), känsla av kontroll och ökat självförtroende (Uy et al., 2004) eller dämpning av ångest (Fredlund et al., 2018) kan även dessa vara anledningar till att försäljning av sex mot ersättning fortsätter. Uy et al. (2004) skriver att en känsla av kontroll och självständighet införlivas hos den som sexarbetar vilket skapar förutsättningar för denne att fortsätta bedriva sexarbetet. Att känna sig bekräftad och få ett ökat självförtroende skriver Smith et al. (2013) är ytterligare anledningar till att de unga männen fortsätter sälja sexuella tjänster och där lärdom av sin egen förmåga förutsätter ett fortsatt sexarbete. Den egna synen på sexarbete och sig själv i sin roll förändras över tid skriver Smith et al. (2013) då värderingar och normer ändras hos individen efter dennes omgivning, vilket möjliggör för unga manliga sexarbetare att fortsätta sitt yrke. Även upplevelser som ensamhet, att känna sig uppskattad, duktig på någonting samt ångestdämpning av sexarbete beskrivs vara motiv för fortsättning av sexarbete bland unga män (Fredlund et al., 2018). Att känna en tillhörighet och att ha skapat en relation till andra personer inom samma yrkesgrupp beskriver Kaye (2007) som en anledning till att de unga männen fortsätter att bedriva sexarbete och en faktor som gör det svårt att frångå prostitution. Ytterligare en svårighet med att sluta med sexarbete kan enligt van de Walle et al. (2012) vara att rollen som prostituerad kan krocka med den egna upplevelsen av sig själv, och ta en negativ form genom att individen inte känner sig bekväm i rollen.
Även ekonomiska orsaker och motiv föreligger för att fortsätta bedriva sexabete där inkomsten blir avgörande. I regel arbetar individen därför också längre än både tänkt och önskat (Ballester et al., 2014). De ekonomiska motiven kan förklaras hänga ihop med andra då Leichtentritt och Davidson Arad (2005) skriver att ett behov av att köpa både droger och alkohol föreligger (se bilaga 1), vilket mer eller mindre tvingar de unga männen att fortsätta sexarbetet. Dessutom föreligger svårigheter med att få andra arbeten som kan ge unga män möjlighet till att inte vara ekonomiskt beroende av prostitution (Leichtentritt & Davidson Arad, 2005). Andra ekonomiska motiv för att fortsätta bedriva arbete av sexuellt försäljande förklarar Kaye (2008) är att ha råd med att betala utbildning.
