Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå”Jag visste inte att det är svårare
för invandrare att få jobb”
- Nyanlända utomeuropeiska ungdomars syn på
sina framtida karriärmöjligheter i Sverige
“I didn’t know that it’s more difficult
for immigrants to get jobs”
- Newly arrived non-European youths’ views on their future career prospects in Sweden
Åsa Malmgren
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2016-06-02
Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Roland Ahlstrand
Fakulteten för lärande och samhälle
Sammanfattning
Då tidigare forskning tyder på att nyanlända utomeuropeiska ungdomar står inför en stor utmaning beträffande yrkesmässig framgång och framtida försörjning i Sverige har syftet med den här studien varit att beskriva och analysera utomeuropeiska nyanlända ungdomars syn på sina framtida karriärmöjligheter. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med nyanlända utomeuropeiska ungdomar som studerade på Språkintrodukt-ion, ett av Introduktionsprogrammen på gymnasieskolan. Vid analysen av empirin an-vändes begreppsramen inom Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership - A
socio-logical theory of Career decision making (1997). Studien visar att de nyanlända
ung-domarnas studie- och yrkesvalssituationer, med liten tillgång till gångbart kapital på det svenska utbildnings- och arbetsmarknadsfältet, bidrog till att de inte var medvetna om unga vuxna invandrares utsatthet på den svenska arbetsmarknaden. I jämförelse med hemländerna upplevde de större utbildnings- och arbetsmöjligheter i Sverige, men det svenska arbetsmarknadsfältet var till stora delar okänt för dem. De nyanlända ungdo-marna gjorde etniskt färgade pragmatiskt rationella val av gymnasieprogram utifrån en begränsad handlingshorisont, samtidigt som de upplevde ett stort behov av studie- och yrkesvägledning och valkompetens. Konsekvenserna av de nyanlända ungdomarnas valsituationer kan antas ha försvårat deras möjligheter att kunna göra fullt ut genom-tänkta studie- och yrkesval i syfte att nå sina karriär- och utbildningsmål samt beträf-fande att i möjligaste mån undvika framtida arbetslöshet i Sverige.
Förord
Författarens tack
Jag vill först och främst tacka samtliga nyanlända ungdomar som tog sig tid att delta i intervjuerna. Tack för att ni delade med er av era tankar, reflektioner och erfarenheter. Av er har jag lärt mig väldigt mycket och utan er hade inte den här studien varit möjlig att genomföra. Tack också till programansvarig för Språkintroduktion som på ett för-tjänstfullt och smidigt sätt ordnade så att jag kunde komma i kontakt med de fina ung-domarna. Ett tack också till min förstående make och våra tre söner som tålmodigt låtit mig färdigställa examensarbetet.
Och sist, men inte minst: Ett stort tack till min handledare Roland Ahlstrand för alla värdefulla kommentarer och mycket snabba respons.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Definition av nyanlända ... 8
1.3 Disposition ... 9
2 Tidigare forskning ... 10
2.1 Invandrade ungdomars karriärvägar och karriärval ... 10
2.1.1 Den sociala bakgrundens betydelse - studieresultat och ambitioner ... 10
2.2 Interna och externa karriärbarriärer ... 11
2.2.1 Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden ... 12
2.2.2 Medvetenhet om och strategier att hantera karriärbarriärer ... 13
2.3 Valkompetens som strategi att hantera karriärbarriärer ... 14
2.3.1 Språklig ackulturation, socialt stöd och valkompetens ... 15
2.4 Bristande vägledning vs invandrade ungdomars behov ... 16
2.5 Sammanfattning ... 18
3 Teori ... 19
3.1 Careership ... 19
3.1.1 Pragmatiskt rationella beslut ... 19
3.1.2 Aktörer med kapital på olika fält ... 20
3.1.3 Brytpunkter och perioder av rutin ... 22
3.2 Sammanfattning ... 22
4 Metod ... 24
4.1 Metodval ... 24
4.1.1 Validitet och reliabilitet ... 25
4.1.2 Begreppsvaliditet ... 25
4.2 Urval ... 26
4.3 Genomförande av intervjuerna ... 26
4.4 Bearbetning och analys av empiriskt material ... 27
4.5 Etiska ställningstaganden ... 28
5 Resultat ... 29
5.1Nyanlända ungdomars studie- och yrkesvalssituationer ... 29
5.1.1 Social bakgrund och syn på utbildning ... 29
5.1.2 Språklig ackulturation och socialt stöd ... 30
5.2 Tankar om karriärmöjligheter i Sverige ... 30
5.2.1 En tro på bättre möjligheter ... 30
5.3 Medvetenhet om karriärbarriärer ... 31
5.3.1 Omedvetna om invandrade unga vuxnas utsatthet ... 31
5.3.2 Synliga karriärbarriärer ... 33
5.4 Upplevt behov av vägledning och valkompetens ... 35
5.4.1 Mer medvetenhet om alternativen och arbetsmarknaden ... 35
5.4.2 Upplevt behov av stöd och valkompetens ... 35
5.5 Sammanfattning ... 36
6 Analys ... 38
6.1 Förändrade studie- och yrkesvalssituationer ... 38
6.2 Större möjligheter, men okänt arbetsmarknadsfält ... 40
6.3 Pragmatiska val utifrån tillgänglig information ... 40
6.3.1 Etniskt färgade studie- och yrkesval ... 41
6.3.2 Utökad möjlighetshorisont, men inte breddad handlingshorisont ... 41
6.4 Nytt fält skapar behov av vägledning och valkompetens ... 42
6.5 Sammanfattning ... 43
7 Diskussion ... 44
7.1 Resultat- och analysdiskussion ... 44
7.2 Metoddiskussion ... 46
7.3 Teoridiskussion ... 47
7.4 Förslag till vidare studier ... 47
7.5 Avslutande reflektioner ... 48
7.5.1 Betydelsefullt att förädla och förstärka vägledningen ... 48
Referenser ... 50
Bilaga ... 53
1 Inledning
Till följd av krig och oroligheter, i framför allt Nordafrika och Mellanöstern, har antalet nyanlända elever på ett av gymnasieskolans Introduktionsprogram – Språkintroduktion – ökat kraftigt (Migrationsverket 2015, 6 och Skolverket 2016, 17). Det gör att vi möter allt fler vägledningssökande ungdomar i migration som står inför att forma en framtid i ett för dem nytt samhälleligt sammanhang (Sundelin 2015, 14). Då invandrade ungdo-mar ofta stöter på hinder i sin strävan att nå sina utbildnings- och karriärmål är det av intresse att ta reda på hur nyanlända utomeuropeiska ungdomar ser på sina framtida karriärmöjligheter (Lundqvist 2005, 27-28).
Tidigare studier visar att det till följd av främst två orsaker är vanligare att ungdomar med utländsk bakgrund möter svårigheter att förverkliga sina – ofta mer ambitiösa – karriär- och utbildningsmål, jämfört med ungdomar med svensk bakgrund (Lundqvist 2005, 27-28). Den ena orsaken är att färre erhåller gymnasiebehörighet, att de betygs-mässigt sett halkar efter ännu mer i gymnasieskolan och att färre uppnår grundläggande högskolebehörighet jämfört med svenskfödda ungdomar (ibid). Den andra påvisade orsaken är att invandrade unga vuxna är utsatta på arbetsmarknaden på så sätt att de har betydligt svårare att erhålla ett arbete jämfört med ungdomar födda i Sverige (Bekhtoui, 2006; Malmberg-Heimonen och Julkunen, 2006; Sundlo, 2008 refererade i Johansson och Olofsson 2008, 185; Vilhelmsson 2002 refererad i Lundqvist 2005, 28). Invandrade unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund har visat sig vara särskilt utsatta på arbets-marknaden, då de i högre grad är arbetslösa jämfört med såväl unga vuxna med invand-rarbakgrund födda i Sverige som unga vuxna med svensk bakgrund (Ekberg 1997 refe-rerad i Lundqvist 2005, 28; Vilhelmsson 2000 referefe-rerad i Århammar 2004, 96-97).
Att invandrade ungdomar och unga vuxna kämpar i motvind inom såväl skolväsen-det som på arbetsmarknaden innebär att nyanlända ungdomar med utomeuropeisk bak-grund, löper stor risk att få en svag ställning på arbetsmarknaden efter avslutade studier. Situationen är bekymmersam då arbetslöshet bromsar upp integrationen, vilket ofta medför bidragsberoende och socialt och ekonomiskt utanförskap (Århammar 2004, 85, 135-136).
Ett sätt att vända motvind till medvind i form av förbättrade skolresultat, fler förverkli-gade karriär- och utbildningsmål och ett bättre utgångsläge på arbetsmarknaden skulle kunna vara att arbeta för att stärka invandrade ungdomars valkompetens, då en förstärkt sådan anses vara ett sätt att bidra till att stärka individens anställningsbarhet och på så sätt förebygga framtida arbetslöshet (Sultana 2012, 231). Detta med tanke på att en för-stärkning av individens valkompetens innebär att stötta hen i processen att utveckla ett antal kompetenser som underlättar hanteringen av valsituationer vid övergångar och brytpunkter i livet (Sultana 2012, 229).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utomeuropeiska nyanlända ung-domars syn på sina framtida karriärmöjligheter i Sverige vid tiden för deras val till gym-nasiet. Jag ställer mig följande frågor:
• Hur ser nyanlända ungdomars studie- och yrkesvalssituationer ut avseende soci-al bakgrund, syn på utbildning, språklig ackulturation och socisoci-alt stöd?
• Hur ser nyanlända ungdomar på sina karriärmöjligheter i Sverige?
• Vilket behov av studie- och yrkesvägledning och vilken valkompetens upplever nyanlända ungdomar att de har?
1.2 Definition av nyanlända
Av Skollagen (2010:800, 3 kap 12 a §) framgår att nyanlända elever – som tidigare har varit bosatta utomlands och nu är bosatta i Sverige samt har påbörjat sin utbildning i det svenska skolsystemet efter sju års ålder – efter fyra års skolgång i Sverige inte längre ska anses vara nyanlända. Med nyanlända ungdomar avses, i den här studien, således ungdomar i åldern 17-18 år med max fyra års skolgång i Sverige.
1.3 Disposition
I nästa kapitel, kapitel två, presenteras den forskning som ligger till grund för studiens syfte och frågeställningar.Kapitel tre består av Hodkinson och Sparkes teori Careership, studiens teoretiska referensram, vars begrepp används vid analysen av den insamlade empirin. I kapitel fyra presenteras och motiveras studiens genomförande samt vilka me-toder som använts vid besvarandet av frågeställningarna på ett tillförlitligt och etiskt sätt.Det femte kapitlet innehåller en till vissa delar tematiserad redovisning av empirin. I kapitel sex analyseras det empiriska materialet. Slutligen, i kapitel sju, diskuteras stu-diens resultat, analys, teori- och metodval.
2 Tidigare forskning
I ett antal studier uppmärksammas de svårigheter ungdomar med utländsk bakgrund möter vid formandet av en framtid i Sverige. Trots högre utbildningsambitioner, och bättre studieresultat när hänsyn tagits till socioekonomiska faktorer, jämfört med ung-domar med svensk bakgrund når de mer sällan sina karriär- och utbildningsmål och blir i högre utsträckning arbetslösa (Lundqvist, 2010; Skolverket, 2004 refererade i Ham-marén 2014, 204). Än mer bekymmersam är situationen för ungdomar med utomeuro-peisk bakgrund. Trots situationen är forskningen begränsad (Sundelin 2015, 35; Bunar 2010, 5 samt Fransson och Lindh 2004; Goldstein-Kyaga 1995; Ålund 1996, 1997 refe-rerad i Lundqvist 2005, 6). I det följande presenteras relevant forskning som kan bidra till en bredare förståelse för ämnesområdet. Forskningen har delats in under fyra huvud-rubriker: a) Invandrade ungdomars karriärvägar och karriärval, b) Interna och externa karriärbarriärer, c) Valkompetens som strategi att hantera karriärbarriärer och d) In-vandrade ungdomars vägledningsbehov.
2.1 Invandrade ungdomars karriärvägar och karriärval
2.1.1 Den sociala bakgrundens betydelse - studieresultat och ambitioner
Lundqvist (2005, 25) har, inför uppdraget att skapa en kunskapsöversikt åt Integrations-verket och i samband med författandet av sin doktorsavhandling, sammanställt tidigare studiers resultat beträffande invandrade ungdomars karriärvägar och karriärval. Av kun-skapsöversikten framgår att sociala bakgrundsfaktorer – framför allt socioekonomisk bakgrund, föräldrars utbildningsnivå och arbetsmarknadsetablering – har ett starkt sam-band med studieprestationer, studieaspirationer och karriärval (ibid, 25-27). Vidare har invandrade ungdomars sociala bakgrund större inverkan på studievalet jämfört med föräldrarnas ursprungskultur (ibid 27). Det är också känt att ungdomar med utländsk bakgrund förhåller sig till olika värderingar, karriärmöjligheter och statushierarkier som
finns i hemlandet vid studie- och yrkesval (Eyrumlu 1992, Bons 2003, Knocke och Hertzberg 2000 refererade i Lundquist 2005, 28).
Migrationen och ungdomarnas etniska ursprung har också visat sig inverka på stu-dieambitionerna på så sätt att ungdomarmed utländsk bakgrund har högre studieambit-ioner jämfört med ungdomar med svensk bakgrund, uppmuntras i högre utsträckning av sina föräldrar att studera (Arai, Schröder och Vilhelmsson 2000 refererade i Lundqvist 2005, ibid) och verkar även ha de högsta ambitionerna till eftergymnasiala studier (Jonsson 2001, Ungdomsstyrelsen 2000, 2003a, Skolverket 1999 refererade i Lundqvist 2005, 28). Däremot uppnår inte ungdomar med utländsk bakgrund sina karriärmål i lika hög utsträckning på grund av deras generellt sett lägre utbildningsnivå och utbildnings-resultat jämfört med ungdomar med svensk bakgrund (ibid).De sämre studieresultaten är också kopplade till migrationen då de bland annat har sin förklaring i antalet år som ungdomarna hunnit gå i svensk skola (Lundqvist 2005, 26). Vidare är ungdomar med utländsk bakgrund överrepresenterade gällande avhopp från gymnasiet – en fjärdedel avbryter sina gymnasiestudier jämfört med en tiondel av ungdomar födda i Sverige (Arai, Schröder och Vilhelmsson 2000 refererade i Lundqvist 2005, 7, 11).
2.2 Interna och externa karriärbarriärer
Constantine et al (1998, 83) diskuterar ungdomar, som tillhör etniska minoritetsgrupper i USA, och de utmaningar som studier avseende utbildning och arbete visat att de möter under sin karriärresa. Enligt dem är en känd intern karriärbarriär att ungdomar av annan etnisk bakgrund, jämfört med majoritetsbefolkningen, också tenderar att ha begränsad kunskap om och tillgång till information om olika utbildningar, yrken och arbetsmark-naden som skulle kunna vara till stöd i deras karriärutvecklingsprocess (Loughead, Liu och Middleton, 1995; Watson och Stead, 1990, refererade i Constantine et al 1998, 85). En undersökning av ungdomars uppfattningar om karriärplanering har bland annat visat att ungdomar av annat etniskt ursprung önskar: mer yrkesinformation, behöver mer hjälp med karriärinformation och beslutsfattande samt vill ha mer studie- och yrkesväg-ledning i skolverksamheten – jämfört med övriga ungdomar (Brown, Minor, and Jepsen 1991, refererade i Constantine et al 1998, ibid). Att situationen ser ut så för denna ung-domsgrupp kan delvis ha sin förklaring i att de ofta i samband med migrationen tappar
stora delar av sitt sociala nätverk i form av släkt och vänner (Sluzki, 1998; Yeh et al, 2008, refererade i Yeh et al 2008, 778). Att bygga upp ett nytt socialt nätverk är både svårt och tar lång tid för invandrare (ibid).
Snarare strukturellt än kulturellt betingade externa karriärbarriärer som troligtvis bi-drar till att orsaka den sämre utbildningsbakgrunden hos invandrade ungdomar är till exempel låg socioekonomisk status, förberedande och kompletterande utbildningar och skolsegregation (Ballesteros 1986; Mestre och Robinson, 1983; Nielsen, 1986; Orum, 1986; Santos, 1986, refererade i Constantine et al 1998, 87). Därutöver kan diskrimine-ring, fördomar hos personalen inom skolverksamheter och lägre förväntningar på att dessa ungdomar ska lyckas fungera som en självuppfyllande profetia och på så sätt bi-dra till att begränsa deras akademiska och yrkesmässiga framgångar (Weinstein et al, 1995, refererad i Constantine et al 1998, ibid). Att invandrade ungdomar i högre ut-sträckning avbryter sina studier har, tillsammans med diskriminering på arbetsmark-naden, visat sig bidra till att de oftare återfinns inom lågstatusjobb och i högre utsträck-ning är arbetslösa jämfört med majoritetsbefolkutsträck-ningen (ibid, 87-88).
2.2.1 Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
I tidigare nämnd kunskapsöversikt redogör Lundqvist (2005) för den externa karriärbar-riären etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Av den framgår att skill-naderna i arbetslöshet mellan unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund och unga vuxna med invandrarbakgrund födda i Sverige samt unga vuxna med svensk bakgrund endast delvis kan förklaras med sämre betyg och utbildningsnivå, dåliga språkkunskaper eller föräldrars utbildning och ställning på arbetsmarknaden. Det pekar mot att denna skill-nad i sysselsättning för unga vuxna med svensk respektive utländsk bakgrund har sin förklaring i diskriminering (Arai, Schröder och Vilhelmsson 2000, Ekberg 1997, Hög-skoleverket 2005, Rooth och Ekberg 2003, Vilhelmsson 2002 refererade i Lundqvist 2005, 28). Precis som inom alla andra grupper finns dock även inom denna grupp indi-vider som etablerar sig på arbetsmarknaden utan större bekymmer. Det har med faktorer såsom de nyss nämnda att göra, men även socialt nätverk, etnisk bakgrund, ålder och antal år i Sverige kan ha betydelse för etableringen (Behtoui, 2006; Lundqvist, 2006, 2010 refererade i Hammarén 2014, 203).
Med utgångspunkt från att unga med utländsk bakgrund har ett sämre socialt ut-gångsläge och större svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden studerade Lun-dqvist (2010, 19) hur karriärval för ungdomar med utländsk bakgrund tog sig uttryck
och vilken roll etnicitet spelade i deras berättelser om karriärvalen. Ungdomarna som intervjuades tillhörde antingen första eller andra generationens invandrare och studerade på nationella program i årskurs tre på gymnasiet. Av deras berättelser framgick att de hade upplevt etnisk diskriminering och att de var medvetna om risken att bli utsatta för etnisk diskriminering på arbetsmarknaden (ibid 308-309). När ungdomarna bedömde sina möjligheter till arbete framgick det tydligt att etnisk tillhörighet rankades högre som riskfaktor för att inte komma ifråga för ett arbete jämfört med ålder och kön (ibid 307). I inkluderingsstrategierna ingick därför en anpassning till “svenskhet” med för-hoppning om att en sådan skulle komma att fungera som en inträdesbiljett på arbets-marknaden (ibid, 308).
2.2.2 Medvetenhet om och strategier att hantera karriärbarriärer
Hammarén (2014, 204) har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med invandrade unga vuxna i åldern 18-25 år i syfte att undersöka deras strategier att undvika framtida arbetslöshet. Många av dem härstammade från Mellanöstern, var födda utomlands och kom till Sverige av flyktingskäl. De hade vistats i Sverige under olika lång tid då de var mellan 1-19 år vid ankomsten. De flesta kom dock i tonåren. Samtliga hade lämnat gymnasiet, hälften hade påbörjat universitetsstudier och flertalet hade arbetslivserfaren-het från lågstatusjobb (ibid, 208). De unga vuxna uttryckte en medvetenarbetslivserfaren-het om den et-niska diskrimineringen på arbetsmarknaden samt rasism och exkludering i samhället i stort. De hade antingen egna direkta eller indirekta erfarenheter av diskriminering eller genom andra (ibid, 209). Studien visade att de invandrade unga vuxna tillämpade olika motståndsstrategier, vägar mot anställning och identitetskonstruktioner i relation till social exkludering och framtida möjligheter till arbete (ibid, 218). Resultatet är i linje med tidigare studier som också visat att invandrares medvetenhet om etnisk diskrimine-ring på arbetsmarknaden kan fungera som en drivkraft att lyckas och därför resultera i olika strategier att ta sig förbi hinder på arbetsmarknaden (ibid, 206). Enligt Hammarén (2014, 206) visar till exempel Lundqvist (2010) hur ungdomar med invandrarbakgrund använder olika strategier såsom namnbyte, utbildningsval och eget företagande i syfte att stärka sina möjligheter till försörjning. Andra studier visar hur ungdomar med in-vandrarbakgrund väljer gymnasieskolor med högre status i city för att uppnå ’svensk-het’ och därigenom förbättra sina möjligheter att nå sina framtida karriär- och utbild-ningsmål (Bunar and Kallstenius, 2007; Integrationsverket 2005; Johansson and Ham-marén, 2011; Kallstenius, 2007 refererade i Hammarén 2014, 206).
2.3 Valkompetens som strategi att hantera karriärbarriärer
En strategi att hantera karriärbarriärer anses vara att utveckla individers valkompetens, det vill säga utveckla färdigheter hos individen att hantera sin karriär i syfte att erhålla ett arbete för försörjning (Sultana 2012, 231). I samband med författandet av en artikel om arbetet med implementeringen av begreppet valkompetens (den svenska översätt-ningen av det engelska begreppet Career Managment Skills) i en lång rad europeiska länder har Sultana (2012, 225, 228) kommit fram till att en gemensam definition av be-greppet valkompetens varit svår att nå inom EU. Dels på grund av medlemsländernas olika skol- och arbetsmarknadskulturer, men också på grund av oklarheter om valkom-petens hos medborgarna enbart ska vara förknippat med arbetsmarknads- och skolpoli-tik eller om det också är tänkt att omfamna fostran av kompetenser hos medborgare som är applicerbara på en individs livskarriär (ibid, 242). Vad som krävs av en individ för att uppfylla kriterierna för valkompetens, och därmed kan anses vara valkompetent, varie-rar således något beroende på det egna landets definition av begreppet (ibid, 228). I Sverige definieras begreppet valkompetens, som hämtats från Sultanas artikel (2012, 229), enligt följande i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med studie- och yr-kesvägledning (2013, 13):
För att hantera valsituationer behöver eleven utveckla ett antal kompetenser som visar på strukturerade sätt att samla, analy-sera, sätta samman och organisera sig själv och utbildnings- och yrkesinformation samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i li-vet. Med andra ord ska eleven ges möjlighet att utveckla en så kallad valkompetens.
Förutsättningarna för att kunna utveckla kompetenserna är att individen a) är medveten om sig själv, b) är medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken, c) är medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen, d) lärt sig att fatta beslut och e) lärt sig att genomföra sina beslut (ibid, 12). Det framgår också att en indi-vid som står inför en valsituation ofta behöver stöd i att bearbeta olika valalternativ, att hen behöver få möjlighet att ställa de olika alternativen i relation till sina egna preferen-ser, förutsättningar och eventuella egna personliga mål (ibid, 13).
Begreppet valkompetens, som har sitt ursprung i policysammanhang, inlemmas såle-des i Sverige inom skolväsendet och har därmed en nära anknytning till skol- och
ar-betsmarknadspolitik (Sultana 2012, 227). Makthavarnas syfte med begreppets tillkomst är att stärka medborgarnas ställning på arbetsmarknaden – genom att utveckla färdig-heter hos individen kring karriärhantering – för att på så sätt försöka bidra till att uppnå social rättvisa och inkludering via arbete (ibid, 231, 240). Det finns dock inte någon forskning som visar att ökad valkompetens leder till ökad anställningsbarhet och där-med bidrar till lägre arbetslöshet. Men då det logiskt sett skulle kunna vara så, anser makthavarna det vara önskvärt att medborgarna utvecklar valkompetens (ibid, 235).
2.3.1 Språklig ackulturation, socialt stöd och valkompetens
Mot bakgrund av att det är vanligt att ungdomar med annan etnisk bakgrund inte kan få ett lika bra stöd från sina familjer som ungdomar tillhörande den dominerande kulturen har Patel et al (2008, 218-219) gjort en kvantitativ studie i USA. Målet var att under-söka om kön, språklig ackulturation, socialt stöd, socioekonomisk bakgrund och rasism har betydelse för vietnamesiska ungdomars ’career decision-making self-efficacy’. Det amerikanska begreppet ’career decision-making self-efficacy’ definierades som ”confi-dence in negotiation tasks related to selection of and success in a career”, det vill säga upplevd förmåga att genomföra uppgifter i förhållande till sig själv relaterade till valet av en karriär som individen kan nå framgång inom - valkompetens
.
Med språklig ackulturation avsågs den anpassning som sker när en individ från en kultur kommer i kontakt med många individer från en annan dominerande kultur (Bir-man och Trickett, 2001; Nguyen, Messe, och Stollak, 1999 refererad i Patel et al 2008, 220-221). Det sociala stödet definierades som upplevd hjälpsamhet hos familjen, vänner och skolpersonal beträffande framtida karriärplaner och skolarbete (ibid, 222).
På grund av bland annat låg svarsfrekvens indikerade studiens resultat att språklig ackulturation och vänners stöd påverkade ungdomarnas upplevda förmåga att genom-föra uppgifter i förhållande till sig själv relaterade till valet av en karriär som individen kan nå framgång inom. Däremot gjorde socioekonomisk bakgrund och rasism inte det (Patel et al 2008, 232).
Beträffande språklig ackulturation funderar Patel et al över om det kan vara så att ungdomar som i högre utsträckning behärskar det engelska språket på ett bättre sätt kan ta till sig information på bibliotek, karriärcenter, internet med mera och därigenom ut-veckla karriärkunskap. Detta i sin tur antas öka ungdomarnas tilltro till deras förmåga att ta beslut om och planera för en framtida lyckosam karriär (ibid, 233).
Vidare diskuterar Patel et al (2008, 233) om det skulle kunna vara så att vänner har stor betydelse för individens upplevda förmåga att genomföra uppgifter i förhållande till sig själv relaterade till valet av en karriär som hen kan nå framgång inom. Detta med tanke på att tidigare forskning antytt att vänner kan ha större betydelse än familjen för karriär-utvecklingsprocessen. Då ungdomar tillbringar en stor del av sin tid tillsammans med vänner, är det möjligt att aktiviteter som påverkar utvecklingen av deras övertygelser om karriärbeslut sker i umgänget med vännerna (ibid, 234). Patel et al (2008, 234) me-nar att det också är möjligt att ungdomar med annan etnisk bakgrund upplever att deras föräldrar är mindre bekanta med och i högre utsträckning saknar kunskap om det ameri-kanska utbildningssystemet och arbetsmarknaden jämfört med vännerna. Därför är det tänkbart att de söker sig till sina vänner för råd och stöd beträffande utbildningar och yrken. Liknande resultat kom Azmitia och Cooper (2001) fram till - att vänner hade betydelse för karriärutvecklingen beträffande ungdomar med annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen (ibid, 234).
Enligt Patel et al (2008, 219) finns få studier om vietnamesiska ungdomars karriärut-veckling och anser att ytterligare forskning behövs för ökad förståelse för vilka faktorer som är av betydelse för yrkesmässig framgång på arbetsmarknaden. Förslag ges på att bland annat språklig ackulturation, vänners värderingar och vänners akademiska ambit-ioner skulle kunna undersökas i förhållande till nyanlända ungdomars karriärutveckling och karriärbeslut, avseende framgång (ibid, 235-236). Då tidigare forskning visat att vietnamesiska ungdomar befinner sig i riskzonen för att vara överkvalificerade för de arbeten de får och arbetslöshet, menar Patel et al att ett sätt att stötta denna målgrupp skulle kunna vara att öka deras förmåga att genomföra uppgifter i förhållande till sig själv relaterade till valet av en karriär som individen kan nå framgång inom, det vill säga öka deras valkompetens (ibid, 236).
2.4 Bristande vägledning vs invandrade ungdomars behov
Av Lundqvists doktorsavhandling (2010, 308) framgår också att ungdomar med ut-ländsk bakgrund upplevt brister i studie- och yrkesvägledningen från såväl lärarnas som studie- och yrkesvägledarnas sida under det sista året på gymnasiet. Förutom en upplevd känsla av att skolans personal hade liten tilltro till deras förmågor, kapacitet och
aspirat-ioner handlade bristerna om frånvaro av vägledande möten inför karriärvalet vid över-gången mellan gymnasiet och arbete eller vidare utbildning (ibid, 221). Ungdomarnas upplevelse var att de hänvisades till att ta eget ansvar för att orientera sig i utbudet, ut-värdera informationen och ta beslut på egen hand, vilket riskerar att medföra att skol-verksamheten reproducerar individens sociala tillhörighet (ibid, 308). Detta då det sedan tidigare är känt att individen gör pragmatiska och väl kända val mot bakgrund av sitt habitus och sin sociala position. Följden av bristerna i vägledningen blev att ungdomar-na kände att ansvaret för att göra framgångsrika karriär- och utbildningsval vilade på deras axlar (ibid). Ungdomarna var dock på det klara med att alla inte har samma möj-ligheter på arbetsmarknaden på grund av etnisk diskriminering (ibid). Många av ung-domarna visste vilka utbildningsalternativ de var intresserade av efter gymnasiet, men uttryckte ändå ett behov av stöd (ibid, 211). Flera av dem hade föräldrar med högre ut-bildning, men som inte utbildat sig i Sverige och därför var mindre bekanta med det svenska utbildningssystemet. Lundqvist framhåller att en situation som denna ställer krav på att skolverksamhetens vägledning fungerar (ibid).
Det är sedan tidigare känt att studie- och yrkesvägledning – att aktivt vägleda och stödja eleverna i deras val – har brister inom skolverksamheten (Skolverket 2004, 2013; Dresch och Lovén 2010 refererade i Lundqvist 2010, 218). Bristerna handlar främst om den delen av individens väljande som är kopplad till medvetenheten om sig själv och brist på stöd att hantera och tolka information i relation till sig själv (Dresch och Lovén 2010, refererade i Lundqvist, ibid). Brister av dessa slag uttrycktes också av ungdomar-na med utländsk bakgrund. De beskrev att studie- och yrkesvägledaren gett klassrums-information om studietekniskt slag, det vill säga individuellt val, högskoleprov och lik-nande men inte något mer. Ungdomarna var medvetna om att de kunde ta kontakt med vägledaren, men nämnde att det inte blev av (ibid). Dock visar tidigare studier att drygt 60 procent av tillfrågade elever (med företrädesvis inhemsk bakgrund) ansåg att det var viktigt att prata med en studie- och yrkesvägledare (Dresch och Lovén 2010 refererade i Lundqvist, ibid). Det dessa elever var angelägna om att diskutera i samtalet med vägle-daren var såväl sin personliga situation och lämplighet inför olika val som att få inform-ation om utbildnings- och yrkesval (Lovén 2000 refererad i Lundqvist, ibid).
Angående nyanlända ungdomars behov och bristande vägledning kommer Sundelin, i sin doktorsavhandling (2015, 225), bland annat fram till att vägledningssamtal både kan bidra till och begränsa nyanlända ungdomars möjligheter att skapa mening om framtiden. I syfte att undvika att vägledare utvecklar rutiniserade arbetssätt - som kan
komma att begränsa deras möjligheter att forma framtiden - betonas vikten av att vägle-darna ges tid för reflektion för att kunna hantera balansen mellan de nyanlända ungdo-marnas behov och samhällets ramar (ibid 208, 235). Tiden till förfogande för vägled-ningssamtalen är också avgörande för hur utbildande och vägledande samtalen kan bli. Med en lyckad integration för ögonen anses därför vara angeläget att förse vägledning-en med tillräckliga resurser för att kunna undvika att nyanlända ungdomar lämnas vägledning- en-samma med att hantera frågor om framtiden, i form av studie- och yrkesval, i det nya samhället (ibid, 238).
2.5 Sammanfattning
De sammantagna forskningsresultaten pekar i riktning mot att nyanlända utomeurope-iska ungdomar står inför en stor utmaning beträffande yrkesmässig framgång och fram-tida försörjning i Sverige. Samtidigt finns indikationer på att språklig ackulturation och vänners stöd påverkar unga invandrares valkompetens – som anses främja framgångs-rika studie- och yrkesval avseende arbetsmarknadsetablering – vilket antyder att de båda faktorerna kan ha betydelse för nyanlända ungdomars val av gymnasieprogram. Mot bakgrund av rådande bekymmersamma situation, i kombination med brist på tidigare forskning, är syftet med den här studien att beskriva och analysera utomeuropeiska ny-anlända ungdomars syn på sina framtida karriärmöjligheter vid tiden för gymnasievalet. Med kunskap om deras medvetenhet om de svårigheter de kan komma att möta på ar-betsmarknaden i kombination med hur språklig ackulturation och vänners stöd påverkar deras upplevda behov av studie- och yrkesvägledning och valkompetens kan den studie- och yrkesvägledning de erhåller förhoppningsvis vidareutvecklas.
3 Teori
Vid tolkning och analys av det empiriska materialet kommer begreppsramen inom Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership - A sociological theory of Career
decis-ion making (1997) att användas. Med tanke på att Careership skapats med utgångspunkt
från Bourdieus sociologiska kapitalteori redogörs också för de grundläggande begrep-pen kapital, habitus och fält, med hjälp av Broadys tolkningar av Bourdieus teori.
3.1 Careership
Hodkinson och Sparkes visar, med hjälp av sin teori Careership: a sociological theory
of career decision making (1997, 29), att våra karriärval inte är så fria som vi ibland kan
förledas att tro. De menar dock inte att våra studie- och yrkesval är fullt ut socialt deter-minerade, däremot att de är starkt påverkade av individens sociala bakgrund.
Careership består av tre fullt ut integrerade dimensioner som påverkar en ung indi-vids karriärval: a) pragmatiskt rationella beslut kopplade till individens habitus och handlingshorisont, b) interaktionen med andra personer på de fält individen som ska göra ett studie- och yrkesval befinner sig, i relation till de ojämlika resurser – i form av olika kapital – individens bekantskaper har och c) förutsättningarna för besluten i för-hållande till de ibland oförutsägbara mönstren av brytpunkter och rutiner som sker un-der livets gång (ibid, 29). Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 41) är de här dimens-ionerna förbundna med varandra och sker i en makromiljö där individen har att ta hän-syn till sociala, politiska, kulturella, geografiska och historiska händelser.
3.1.1 Pragmatiskt rationella beslut
Hodkinson och Sparkes (1997, 33) har kommit fram till att ungdomar gör pragmatiskt rationella karriärval. Pragmatisk rationalitet, till skillnad från teknisk rationalitet, inne-bär att besluten bland annat är kontextrelaterade, opportunistiska och fattade utifrån
ofullständig information. Att ungdomar fattar pragmatiskt rationella beslut betyder dock inte att deras beslutsfattande inte kan förbättras. Studie- och yrkesvägledare och andra professioner inom skolväsendet kan bidra till att öka deras pragmatiska rationalitet.
Ett pragmatiskt rationellt studie- och yrkesvalsbeslut är nära sammankopplat med in-dividens habitus, som är unikt oavsett klasstillhörighet. Beslutet sägs vara socialt och kulturellt konstruerat, då vårt habitus – som innehåller en uppsättning normer, värde-ringar och kunskaper om livet – påverkar våra handlingar, vårt sätt att tänka och de val vi gör (Hodkinson och Sparkes 1997, 33-34). Vårt habitus är med andra ord ett samlat resultat av livserfarenheter som påverkar vårt sätt att tänka om oss själva, vår omvärld och vårt sätt att leva. Det i sin tur påverkar hur vi beter oss i sociala sammanhang, hur vi tar för oss i samhället och vilka studie- och yrkesval vi gör.
Ett pragmatiskt rationellt karriärbeslut, som överensstämmer med den egna självbil-den, fattas inom en mer eller mindre begränsad ram – handlingshorisonten (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-36). Individens habitus, kön, klass och etnicitet samt hens kun-skap om utbildningar, yrken och arbetsmarknad avgör handlingshorisontens bredd, det vill säga vad individen känner till och ser som möjligt och bedömer vara lämpligt för hen att välja (ibid, 34-36). Handlingshorisonter kan således både vara möjliggörande och begränsande samt förändras vid tillkomst av ny fakta (ibid, 35).
3.1.2 Aktörer med kapital på olika fält
Begreppet fält kan liknas vid en spelplan med normer som sätter ramarna för det sociala spelet, som inrymmer olika maktrelationer (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). I Bour-dieus teori existerar ett fält när en avgränsad grupp människor och institutioner konkur-rerar om symboliska eller materiella tillgångar som är gemensamma för dem (Broady 1990, 270-271). Begreppet kan användas som ett redskap för att förstå sig på ett system av relationer mellan positioner, som intas av människor och institutioner eller skolor, inom det specifika fältet (ibid 274-275). I denna studie utgörs aktörerna av nyanlända utomeuropeiska ungdomar, deras familjer och vänner, studie- och yrkesvägledare och lärare som agerar på utbildningsfältet. Individen fattar beslut i interaktion med andra aktörer, till exempel föräldrar och vänner, på utbildningsfältet (Hodkinson och Sparkes, 1997, 37). Interaktionen med andra aktörer inom fältet sker utifrån olika förutsättningar, då individerna på ett fält besitter olika stora resurser beträffande kapital inom sitt habi-tus. Det får till följd att makten är ojämnt fördelad på fältet (ibid.).
Av Broadys doktorsavhandling om Bourdieus sociologiska forskning framgår att en individs kapital utgörs av de värden, tillgångar eller resurser hen förfogar över – enskilt eller tillsammans med familj, släkt och vänner – vilket påverkar hur individen rör sig och tar för sig i samhället. Det finns olika former av kapital; ekonomiskt, kulturellt och socialt som tillsammans utgör det symboliska kapitalet (Broady 1990, 171-174). En kapitalform kan konverteras till en annan kapitalform. Det sker till exempel när kultu-rellt kapital konverteras till utbildningskapital, vilket gör individen mer konkurrenskraf-tig på arbetsmarknaden. Utbildningskapitalet kan i sin tur, via arbete, konverteras till ekonomiskt kapital i form av lön (ibid, 181-182).
Det symboliska kapitalet definieras i relation till det aktörerna inom ett fält tillskriver värde (Broady 1990, 171), det vill säga ett kapital ger endast avkastning i form av nya resurser om de som definierar status anser att det har ett värde. Därför varierar det sym-boliska kapitalet beroende på sammanhang. I den här studien utgörs symboliskt kapital av goda kunskaper i svenska och betyg i ämnen som ger behörighet till gymnasiet.
Det ekonomiska kapitalet består av materiella och ekonomiska resurser såsom in-komster och förmögenheter medan det kulturella kapitalet avser tillgångar man får ge-nom utbildning och gege-nom att behärska den gällande kulturens koder i olika samman-hang, inklusive förmågan att kunna uttrycka sig kultiverat i tal och skrift (Broady 1990, 171). Enligt Broady (1990, 177) består gångbart kulturellt kapital – inom utbildnings-väsedet som fält – av en individs förmågor, dispositioner och handlings- och oriente-ringsmöjligheter. Dessa nedärvs i stor utsträckning från den egna familjen (ibid). En elev med stort kulturellt kapital är per automatik välinformerad både tack vare sina egna förmågor, men också inte minst via sina egna föräldrar och eventuella övriga familj och sociala kontakter. Den kapitalmässigt sett kulturellt välrustade eleven har på så sätt mycket goda möjligheter att på ett framgångsrikt sätt värdera den stora floran av yrken och utbildningsmöjligheter som finns, i syfte att erhålla ett välavlönat arbete (ibid). Be-träffande skolframgång är det, genom Bourdieus forskning, visat att elevens kulturella kapital är av större betydelse än föräldrarnas ekonomiska ställning (ibid, 187).
Det sociala kapitalet förenar individer inom ett specifikt fält och utgörs av person-liga relationer och sociala nätverk av olika slag, till exempel familj och vänner (Broady 1990, 179). Ett exempel på ett socialt kapital inom ett specifikt fält är de sociala kontak-ter individen har via skolkamrakontak-ter på gymnasieskolan som fält. Det sociala kapitalet kan konverteras till, eller öka avkastningen på, de andra kapitalformerna och är i likhet med
det symboliska kapitalet kontextuellt, det vill säga en del sociala kontakter kan ge av-kastning inom vissa områden, men är inte gångbara överallt (ibid, 181).
3.1.3 Brytpunkter och perioder av rutin
Den tredje dimensionen som påverkar ungdomars karriärbeslut är förutsättningarna för besluten i förhållande till ibland oförutsägbara mönster av brytpunkter och rutiner som sker under livets gång. Begreppet rutin motsvarar den period som individen befinner sig i mellan två brytpunkter, men eftersom rutiner inte studeras i denna undersökning redo-görs inte närmare för detta begrepp. Med begreppet brytpunkter avses större förändring-ar för individen att hantera – kopplade till utbildning eller förändring-arbetsliv – som föregås av en process som leder fram till ett beslut (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Dessa bryt-punkter kan endera vara strukturella, självinitierade eller framtvingade och antingen uppstå var för sig eller i kombination. En strukturell brytpunkt är känd på förhand och sker utifrån institutionella strukturer, såsom övergången från grundskola till gymnasiet. En självinitierad brytpunkt är aktuell när en individ självmant tar initiativ till att skapa förändring, till exempel att avbryta studier på en utbildning för börja arbeta istället. En framtvingad brytpunkt uppstår till följd av externa händelser som individen själv inte kunnat påverka, exempelvis uppsägning på grund av arbetsbrist (ibid, 39). I den här studien föreligger en framtvingad brytpunkt på grund av krig som orsakat ett uppbrott från skolsystemet i hemlandet till ett nytt skolsystem i Sverige. Det är den förändringen de nyanlända har att hantera i kombination med en strukturell brytpunkt – att välja gymnasieprogram när behörighet uppnåtts.
3.2 Sammanfattning
De samverkande faktorerna som är verksamma vid ett karriärval, enligt Hodkinson och Sparkes karriärteori, täcker in det mesta av betydelse som sammantaget påverkar ung-domars studie- och yrkesval. Careership handlar bland annat om hur individen formas av sin närmaste omgivning och därigenom ofta blir begränsad och styrd i sitt val på ett eller annat sätt. I teorin finns användbara begrepp för ökad förståelse angående hur ung-domar tänker om sig själva, sina möjligheter och sin omvärld vid studie- och yrkesvalet. I min analys av resultatet kommer begreppen pragmatiskt rationella val, habitus,
hand-lingsorisont, brytpunkter, fält och kapital att användas. Med hjälp av dessa besvaras frågeställningarna som bidrar till förståelsen för nyanlända ungdomars syn på sina kar-riärmöjligheter i Sverige vid tiden för gymnasievalet.
4 Metod
I det här kapitlet beskrivs och motiveras studiens genomförande och de metoder som använts för att besvara frågeställningarna på ett tillförlitligt och etiskt sätt. Först presen-teras valet av metod. I detta sammanhang lyfts studiens validitet och reliabilitet. Däref-ter redogörs för studiens urval. Direkt därpå följer en beskrivning av genomförandet av vald metod samt tillvägagångssätt vid bearbetning och analys av det empiriska materi-alet. Slutligen informeras om de etiska överväganden som gjorts.
4.1 Metodval
Då syftet med studien har varit att beskriva och analysera nyanlända utomeuropeiska ungdomars syn på sina karriärmöjligheter i Sverige valdes ett induktivt angreppssätt och kvalitativ metod, eftersom kvalitativa studier handlar om att förstå och analysera hur individer tänker, känner och upplever något (Larsen 2009, 22-23). Valet gjordes även mot bakgrund av möjligheterna att gå på djupet genom att kunna ställa följdfrågor, upp-täcka mönster i informanternas svar och uppnå en helhetsförståelse kring studiens fråge-ställningar (ibid, 27).
Både med tanke på den begränsade kunskapen inom valt undersökningsområde och de nyanlända ungdomarnas inte fullt utvecklade språkförståelse, beroende på deras korta tid i Sverige, hade en kvantitativ undersökning varit mindre lämplig (Larsen 2009, 27). Ett kvalitetsmässigt bra frågeformulär hade varit svårt att konstruera och risken för missförstånd vid ifyllandet hade varit stor. Att undvika missförstånd var extra angeläget med tanke på de nyanländas kunskapsnivå i svenska. I det avseendet har kvalitativa intervjuer en stor fördel då de inte är lika strukturerade som kvantitativa undersökning-ar, vilket gör det möjligt för både informant och intervjuare att be om förklaringar i syfte att minimera missförstånd (ibid, 27). Således hade kvantitativ metod förmodligen varken gett tillräcklig förståelse för det studerade eller tillräcklig reliabilitet, det vill
säga tillförlitlighet. Ytterligare en fördel med valet av kvalitativ intervju var att bortfall kunde minimeras, vilket också stärker studiens reliabilitet (ibid, 26-27).
Med kvalitativ metod finns dock en nackdel - intervjueffekten. Den är viktig att vara medveten om och innebär att intervjuaren eller metoden kan komma att påverka inter-vjuresultatet. Detta på så sätt att informanten vill vara till lags och därför säger det hen tror att intervjuaren vill höra, till exempel svarar på ett visst sätt för att ge ett gott in-tryck, på ett annat sätt för att dölja brist på kunskap eller ger ett allmänt accepterat svar istället för att svara sanningsenligt (Larsen 2009, 27-28). De svar som misstänks ha mo-difierats av intervjupersonerna har därför getts en nedtonad betydelse i studien.
4.1.1 Validitet och reliabilitet
Studiens validitet, att den insamlade empirin är relevant i förhållande till syftet, har må-nats om genom användandet av kvalitativ metod med dess fördel att kunna göra änd-ringar under arbetets gång (Larsen 2009, 80-81). För att stärka validiteten lades också särskild vikt vid att intervjufrågorna härleddes ur syftet och omformulerades muntligt till lättbegriplig svenska (Kvale och Brinkmann 2014, 297-298). Att noggrannhet rådde kring tolkningen av intervjusvaren utifrån helhetsupplevelsen av intervjuerna har också gagnat studiens validitet (ibid).
Intervjueffekten gör att det är svårare att uppnå en hög reliabilitet, att undersökning-en och dess resultat är tillförlitligt tack vare noggrannhet, i kvalitativa studier (Larsundersökning-en 2009, 81). Därför ställdes emellanåt medvetet ledande frågor i syfte att dels pröva till-förlitligheten i intervjupersonens svar och dels för att verifiera tolkningarna av svaren (Kvale och Brinkmann 2014, 214). För att bättra på reliabiliteten ytterligare genomför-des uppsatsskrivandet och behandlagenomför-des empirin på ett noggrant sätt. Samtliga informan-ter svarade på de grundläggande frågorna och stor noggrannhet har iakttagits beträf-fande att inte förväxla intervjupersonerna med varandra (Larsen 2009, 81). För att kunna veta om en god reliabilitet har uppnåtts är det emellertid nödvändigt att flera stu-dier görs som undersöker samma sak och ger samma resultat (ibid).
4.1.2 Begreppsvaliditet
Enligt Kvale och Brinkmann (2014, 296) råder en god begreppsvaliditet om olika be-grepp kan anses korrelera med varandra efter en logisk analys av sambanden dem. Efter noggrann analys av sambanden mellan definitionerna av det engelska begreppet ’career
management skills’ (Sultana 2012), det amerikanska begreppet ’career decision-making self-efficacy’ (Patel et al 2008) och det svenska begreppet ’valkompetens’ (Skolverket 2013) har de funnits överensstämma med varandra. Med god valkompetens avses en individs färdigheter att göra studie- och yrkesval som leder till utbildnings- och arbets-marknadsmässig framgång, det vill säga leder till egenförsörjning (Sultana 2012, 231).
4.2 Urval
Med tanke på studiens syfte kontaktades först rektor och därefter programansvarig för Språkintroduktion – ett av programmen på Introduktionsprogrammen – på en kommu-nal gymnasieskola i en kommun i Västsverige. Därefter gjordes ett icke-sannolikhetsur-val genom självselektion i och med att undersökningen presenterades muntligt för den grupp nyanlända ungdomar som kommit kunskapsmässigt längst i svenska som språk (Larsen 2009, 77). De stod inför att när som helst få godkänt i svenska som andra-språk och påbörjandet av studier på ett nationellt gymnasieprogram till hösten. Efter presentationen anmälde sig sju ungdomar till att delta i undersökningen (ibid). Tillväga-gångssättet gjorde att urvalskriterierna uppfylldes, det vill säga att de nyanlända ung-domarna hunnit a) tillägna sig det svenska språket i tillräcklig utsträckning, b) få erfa-renhet av skolverksamhetens studie- och yrkesvägledning c) söka, alternativt stod i be-grepp att söka, ett nationellt program på gymnasiet och d) hade utomeuropeisk bak-grund samt e) var nyanlända. I studien särskiljs informanterna genom att de döpts till informant A, informant B och så vidare till och med bokstaven G.
4.3 Genomförande av intervjuerna
Sju halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide – se bilaga, har genomförts för in-samling av studiens empiri (Kvale och Brinkmann 2014, 45). Intervjuguiden delades in i olika delar utifrån forskningsfrågorna och utarbetades med utgångspunkt från Hodkin-son och Sparkes karriärteori Careership, tidigare forskning och vad Allmänna råd för studie- och yrkesvägledning säger om studie- och yrkesvägledning och valkompetens. Detta för att säkerställa matchning av syftet och frågeställningarna, så att så valida
slut-satser som möjligt sedan skulle kunna dras (Kvale och Brinkmann 2014, 297). Då inter-vjuguiden endast användes som ett stöd och en checklista kom de olika delarna delvis att flyta in i varandra i och med att informanten tilläts prata fritt om de ämnen som togs upp under intervjun (Larsen 2009, 84). I syfte att undvika missförstånd ställdes frågorna på förenklad svenska.
Då det är känt att en trygg intervjumiljö utan störningsmoment främjar kvaliteten på empirin genomfördes intervjuerna i en ostörd och för de nyanlända ungdomarna väl-känd miljö på deras gymnasieskola (Trost 2010, 65). I samband med de timmeslånga intervjuerna fick ungdomarna information om de forskningsetiska principerna. Samtliga sju intervjuer spelades in med hjälp av inspelningsfunktionen på mobilen, varv sex tran-skriberades i sin helhet. Efter varje intervju gjordes minnesanteckningar som sedan, tillsammans med transkriberingarna, användes under bearbetningen.
4.4 Bearbetning och analys av empiriskt material
Efter det att den ljudinspelade empirin transkriberats – i syfte att uppnå en bra överblick och goda förutsättningar att kunna urskilja eventuella teman, mönster och processer – reducerades den data som inte var relevant för frågeställningarna (Larsen 2009, 97). Därefter innehållsanalyserades empirin, det vill säga identifierades mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader (ibid, 101), genom kategorisering av intervjuut-talandena (Kvale och Brinkmann 2014, 241). Då det skedde genom att metoder och tekniker blandades fritt genomfördes en intervjuanalys som bricolage (ibid, 281).
Vid kategoriseringen av intervjuernas innehåll utgicks från frågeställningarna och Hodkinson och Sparkes teori Careership med ingående begrepp som bas samt definit-ionen av studie- och yrkesvägledning och valkompetens för att kunna identifiera upp-levda behov som inte uttryckligen uttalades. Eftersom enskilda uttalanden tolkades uti-från intervjuns helhet var det av betydelse att be de nyanlända ungdomarna beskriva sin sociala bakgrund, med tanke på att det är känt att den begränsar individens studie- och yrkesval och då även kan tänkas ha koppling till deras syn på sina karriärmöjligheter i Sverige. Empirin har sedan tolkats och analyserats med hjälp av begreppsramen inom Careership och de grundläggande begreppen kapital, habitus och fält, som lånats av Bourdieu. Förhållningssättet har varit abduktivt, då en interaktion mellan teoretiska
be-grepp och det empiriska materialet har skett (Kvale och Brinkmann 2014, 239).
4.5 Etiska ställningstaganden
Vid forskning inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området ska hänsyn tas till individskyddskravet som består av fyra etiska huvudkrav: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6).
I samband med att de nyanlända ungdomarna tillfrågades om deltagande i studien gavs information om studiens syfte, men också om deras roll i undersökningen och öv-riga villkor för deltagandet. Möjlighet gavs att ställa frågor för ytterligare klargöranden kring studien. Ungdomarna informerades om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Detta både vid den muntliga presentationen och innan intervjuernas start, då även bekräftelse på att de hade förstått villkoren för deltagandet inhämtades. Vid intervjutillfället upplystes också om att de själva kunde välja vilka frågor de ville besvara. I de fall de var omyndiga inhämtades vårdnadshava-rens eller god mans samtycke. Därutöver inhämtades samtycke till att fråga efter inter-vjupersoner från rektor och programansvarig.
Det insamlade empiriska materialet har behandlats med konfidentialitet. Redan vid transkriberingen avidentifierades informanterna. Med hänsyn till konfidentialitetskravet har kommunen, skolan och intervjupersonerna inte benämnts med namn. I syfte att yt-terligare stärka konfidentialiteten har informanterna i så stor utsträckning som möjligt benämnts med hen. De nyanlända ungdomarna informerades om att såväl ljudupptag-ningarna av intervjuerna som transkriberingarna skulle komma att raderas när examens-arbetet godkänts. Information gavs också om att det de delade med sig av endast skulle komma att användas i denna studie.
Förutom ansatsen att uppfylla de forskningsetiska huvudkraven har även strävats ef-ter att ingen som ingått i studien ska ha behövt känna sig kränkt eller ifrågasatt. Detta med tanke på att grundprincipen för forskning är att göra gott (Kvale och Brinkmann 2014, 110). Förhoppningsvis har det uppnåtts, då en medveten ansträngning om att vara lyhörd i intervjusituationen gjorts.
5 Resultat
I det här kapitlet presenteras en sammanställning av det som framkommit av det empi-riska intervjumaterialet. Resultatet redovisas i enlighet med forskningsfrågornas ord-ning och har till viss del tematiserats utifrån de mönster som framträtt. Huvudrubrikerna är: a) Nyanlända ungdomars studie- och yrkesvalssituationer, b) Tankar om karriärmöj-ligheter i Sverige, c) Medvetenhet om karriärbarriärer och d) Upplevt behov av vägled-ning och valkompetens.
5.1
Nyanlända ungdomars studie- och yrkesvalssituationer
5.1.1 Social bakgrund och syn på utbildning
De nyanlända ungdomarna, som kom från Somalia, Tanzania, Palestina, Afghanistan och Syrien, hade sociala bakgrunder av skiftande karaktär. Ungdomarna från Somalia och Tanzania – som saknade tidigare skolgång – beskrev att de tillhörde arbetarklass (informant A och B). Ungdomarna från Mellanöstern – som hade motsvarande svensk grundskola vid ankomsten – ansåg att de tillhörde lägre medelklass, medelklass eller övre medelklass (informant C till G). De somaliska och tanzanianska ungdomarnas för-äldrar hade lägre utbildningsnivå jämfört med förför-äldrarna till ungdomarna från Mella-nöstern. Några av föräldrarna från Mellanöstern var akademiskt skolade.
Trots skilda bakgrunder såg de nyanlända ungdomarnautbildning som nödvändig för formandet av en bra framtid. De bar med sig den närmaste familjens åsikter om lämpligt studie- och yrkesval in i gymnasievalet på två olika sätt: a) ungdomarna från Somalia och Tanzania vars familj såg det som mest viktigt att finna en försörjning efter gymna-siestudierna, så att de kan klara sig själva och helst bidra med en slant till kvarvarande familj i hemlandet eller på flykt och b) ungdomarna från Mellanöstern vars familj före-drog ett val av yrke som kräver högskolestudier. De nyanlända ungdomarnas vänner beskrevs ha motsvarande syn på utbildning som de nyanlända själva.
5.1.2 Språklig ackulturation och socialt stöd
De nyanlända ungdomarna, som hade vistats i Sverige mellan två till snart fyra år, hade på kort tid kommit så pass långt med språkutvecklingen i svenska som andraspråk att de stod inför att snart få ett godkänt betyg och därmed behörighet för gymnasiestudier. De upplevde att det var lättare att uttrycka sig muntligt än skriftligt, men att de fortfarande begränsades av ett inte så stort ordförråd. Det bidrog till den oro de uttryckte för om kunskaperna i svenska som andraspråk skulle räcka till för de kommande gymnasiestu-dierna på nationella program.
Ungdomarnas sociala stöd skiftade till viss del i sin karaktär. Beträffande familjens stöd, var det endast en av ungdomarna som bodde tillsammans med sina föräldrar och syskon. En var föräldralös, kom till Sverige ensam och bodde hos en släkting. Tre kom ensamma tillsammans med ett syskon och två var fullt ut ensamkommande. Samtliga hade syskon, och i många fall även föräldrar, antingen kvar i hemlandet eller på flykt i ett annat land. Visst socialt stöd fanns hos syskon, föräldrar och ibland andra släktingar. Det var dock i allmänhet ett sporadiskt stöd på distans, då ungdomarna vittnade om att det var svårt att upprätthålla en regelbunden kontakt på grund av dåligt utbyggt internet och mobilnät i familjemedlemmarnas vistelseland. Beträffande det sociala stödet från vänner är bilden i stort sett entydig. Vännerna kom från många olika länder, men före-trädesvis från ungdomarnas egna hemländer. Några av de nyanlända ungdomarnas vän-ner tillhörde andra gevän-nerationen invandrare, men majoriteten av ungdomarnas närmaste vänner var nyanlända i likhet med dem själva. Ingen av dem hade en vän som var född och uppväxt i Sverige med svenskfödda föräldrar.
5.2 Tankar om karriärmöjligheter i Sverige
5.2.1 En tro på bättre möjligheter
Hos ungdomarna fanns – utöver en tacksamhet över ett fysiskt tryggare och säkrare liv – en övertygelse om bättre utbildnings- och arbetsmöjligheter i Sverige jämfört med hemlandet. De unga kvinnorna från Mellanöstern uppskattade och lyfte fördelarna med kvinnornas frihet i Sverige och vår mer jämställda arbetsmarknad.
De nyanlända ungdomarna hade främst ambitiösa studie- och yrkesmål som kräver högskolestudier, till exempel civilekonom, dataingenjör, arkitekt, socionom och läkare.
Dessa mål hade de planerat för redan i hemlandet. Men även yrkesmål som inte helt uppenbart kräver eftergymnasiala studier förekom, i form av statsminister och säljare. Alternativa yrken som de såg som möjliga för dem själva var eget företagande, chef, ingenjör, lärare och läkare. De som hade siktet inställt på att studera på universitet efter gymnasiestudierna hade också planerat för det i hemlandet. Studiemotivationen var med andra ord över lag hög. Särskilt framträdande var den hos de unga kvinnorna från Mel-lanöstern. Ungdomarna sa att de inte vet hur det kommer att gå för dem, men att de hade mycket goda förhoppningar om att nå sina karriär- och utbildningsmål. De var på det klara med att det var nödvändigt att lägga ner mycket tid på sina studier för att lyckas nå sina mål.
5.3 Medvetenhet om karriärbarriärer
5.3.1 Omedvetna om invandrade unga vuxnas utsatthet
De nyanlända ungdomarna var inte medvetna om invandrade utomeuropeiska unga vux-nas utsatthet på den svenska arbetsmarknaden. Informant F reagerade så här när hen fick kännedom om forskningsresultaten om invandrade unga vuxnas svårigheter att få jobb i Sverige:
Jag visste inte att det är svårare för invandrare att få jobb. Jag vet bara att de som har bra betyg och bra utbildning kan få bra jobb också. Jag tänkte inte att det kan vara svårare att få jobb. Jag bara tänker att jag ska skaffa mig bra betyg och bra ut-bildning och att det ska göra det lätt för mig att få jobb.
De nyanlända ungdomarna delade en framtidsbild som kännetecknades av att de har goda möjligheter att få jobb efter avslutade studier på valda gymnasieprogram respek-tive högskolestudier. Graden av kännedom om arbetsmöjligheter på den svenska arbets-marknaden varierade allt mellan att via vänners försök ha viss insikt om att det kan vara tufft att få jobb i allmänhet till att ge intryck av att inte alls känna till svårigheterna. Vi-dare fanns en tendens att inte vilja tro på att det förhåller sig så när problematiken lyftes. Det överensstämmer med att ungdomarna samstämmigt svarade nej på frågan om stu-die- och yrkesvägledare eller lärare hade pratat med dem om att det kan vara svårare att få jobb när man inte har svensk bakgrund – och att det ofta är ännu svårare om man är
av utomeuropeisk härkomst – i syfte att rusta dem inför mötet med arbetslivet i Sverige. Ungdomarna nämnde att de hade fått information om Arbetsförmedlingens hemsida på skoltid i samband med en skoluppgift, som handlade om att undersöka arbetsmöjlighet-er inom yrken de var intressarbetsmöjlighet-erade av. Det varbetsmöjlighet-erkade dock inte som om hade tagit del av informationen som finns att hämta där.
De nyanlända ungdomarna berättade att de inte hade tagit reda på utsikterna till ar-bete vid valet av gymnasieprogram, vilket ligger i linje med att inte någon av dem hade valt ett gymnasieprogram där efterfrågan på arbetskraft är omvittnat stor och därför borde innebära goda chanser – oavsett etnisk tillhörighet – att få arbete efter avslutade gymnasiestudier. De gymnasieprogram som ungdomarna hade valt var handel- och ad-ministration, ekonomi, natur och teknik. Informant F hade vid tidpunkten för intervjuer-na inte bestämt sig för vilket gymintervjuer-nasieprogram hen skulle söka, men det lutade åt ett yrkesprogram.
Bland de nyanlända ungdomarna fanns planer på eget företagande kopplade till pro-grammen handel- och administration och ekonomi, vilket kan ses på som en strategi att hantera diskrimineringen på arbetsmarknaden. De framhöll dock inte att svårigheterna att få jobb i Sverige – för individer med utomeuropeisk bakgrund – skulle ha varit en av anledningarna till framtidsplanerna och valet av program. Anledningar till valet av pro-gram som nämndes var intresse och att det ger behörighet inför högskolestudier.
De nyanlända ungdomarnas sätt att resonera visade tecken på att de var osäkra på hur det ser ut på arbetsmarknaden beträffande möjligheterna att erhålla arbete inom olika områden. Informant B motiverade sitt val av program så här:
Det är lättare att få jobb, kanske. Det krävs inte så många be-tyg för att komma in och det är inte så jättejobbigt om man jämför med andra program. Bekanta sa att programmet var in-tressant. Jag vill inte välja ett program som är jättesvårt för mig som jag inte orkar med.
Det tycks inte vara lättare att få jobb efter handel- och administrationsprogrammet, då konkurrensen om jobben inom området är hård enligt Arbetsförmedlingens prognoser. Däremot hade hen gjort ett val som ökade möjligheterna att lämna gymnasiet med en examen. Det hade inte informant E gjort som – efter två år i Sverige – planerade att stu-dera på naturvetenskapligt program och resonerade så här:
Nej, jag har inte kollat upp om det är lätt eller svårt att få jobb efter natur, för jag vet om jag går på läkarlinjen och får bra betyg så är det lätt att få jobb.
Informant E utgick från att hen klarar av naturvetenskapligt program med så pass goda betyg att hen, efter eventuella betygskompletteringar på vuxenutbildningen, kommer att lyckas ta sig in på läkarprogrammet och lämna det med bra betyg.
De nyanlända ungdomarnas tankar om att det är svårare för unga vuxna med invand-rarbakgrund att få jobb på svensk arbetsmarknad jämfört med svenskfödda unga vuxna präglades av en känsla av orättvisa. Informant E uttryckte sig så här:
Jag tycker inte att det är bra. Det stämmer inte med att det all-tid pratas om det jämställda och att alla har lika värde och lika rättigheter i Sverige. Om jag skaffar mig en bra utbildning och kan, måste dom välja mig - om jag är bättre än dom an-dra.
5.3.2 Synliga karriärbarriärer
Språket - De nyanlända ungdomarna lyfte språket som karriärbarriär. Informant C, vars
släktingar undrat varför hen inte ska passa på att utbilda sig till ingenjör – ”bli något bra, någonting stort” – när hen ändå har lämnat hemlandet, reflekterade över sin utbild-ningssituation på följande sätt:
Fast de förstår inte riktigt att det är svårt att läsa på ett annat språk. Det är väldigt svårt. Det gick mycket bra för mig i mitt hemland. Jag hade alltid de högsta betygen, men här är det svårt att få det.
Oro över familjen och annat som stjäl tid och energi – Även annat beskrevs av de
nyan-lända som hindrande i deras strävanden att skaffa sig en utbildning och en försörjning, till exempel koncentrationssvårigheter till följd av oro över föräldrar och syskon på flykt, extrajobb för att kunna skicka pengar till familjemedlemmar, att behöva klara sig ensam och klara av många saker samtidigt såsom sätta sig in i hur allt fungerar i det nya samhället och möten med socialtjänsten.
Psykisk otrygghet på grund av kulturella skillnader – De nyanlända vittnade om att
den fysiska otryggheten bytts ut mot en psykisk otrygghet. En otrygghet, med koppling till social ackulturation, som kommer sig av kulturella skillnader avseende normer, lagar och regler som inte fanns i hemlandet. Informant C beskriver detta så här:
Där var det öppet och här är det stängt. Där kände jag alla och alla kände mig. Det var mitt land och jag kunde göra vad jag ville. Jag kände till alla regler och jag kände mig trygg. Sve-rige är ett nytt land för mig och jag kan inte göra vad jag vill. Jag måste typ, tänka på lagar och tänka på hur ni är. Alltså ni är inte som oss. Vi är väldigt sociala och vi snackar med va-randra, så jag måste vara lite sträng för att vara som er för att passa in här.
Dessa negativt upplevda sociala skillnader beskrevs också få konsekvenser i form av förlorad tid och energi som annars hade kunnat läggas på studierna.
Social exkludering – Hos de nyanlända ungdomarna fanns en tydlig önskan om
vän-skap med inhemska ungdomar, samtidigt som de upplevde att det var svårt att komma i kontakt med dem. Informant E hade känt sig socialt bortstött vid flera olika tillfällen se-dan hen kom till Sverige, vilket för tankarna till social exkludering på grund av etnicitet. Hen berättade följande om sina upplevelser:
När jag kom hit till Sverige upptäckte jag ett problem. Männi-skorna här är jättekalla. De pratar inte med alla. I samhället som jag kommer från har människorna sociala relationer med varandra, men inte här. Om jag har träffat en annan tonåring i skolan och vi har pratat med varandra och skrattat tillsam-mans, så när vi möts några dagar senare låtsas hen som att vi aldrig setts förut. Så är det inte i Palestina, där umgås vi mer och mer, men här låtsas de som om de inte känner mig, var-för?
Efter att ha hört sig för med en svenskfödd vän – med föräldrar från Libanon – valde hen att söka till en gymnasieskola i en annan kommun, där vännen intygat att araber och svenskar umgås, utifrån förhoppningen att kunna knyta band med svenska ungdomar.
5.3.2.1 Strategier att hantera språket som karriärbarriär
De nyanlända ungdomarna hade lagt märke till de språkliga fördelarna med att ha svenskfödda vänner, då de som hade det lärde sig att prata svenska snabbare. En strategi att hantera språket som karriärbarriär var således att försöka skaffa sig svensktalande vänner födda i Sverige. En annan strategi som tillämpades var att välja en gymnasie-skola som innebar möjligheter för dem att träna svenska muntligt. Informant D beskrev hur hen hade valt en gymnasieskola i blindo. När det visade sig att möjligheterna var mycket begränsade att prata svenska med studiekamraterna, på grund av att alla hade samma modersmål, valde hen att byta skola.
