Ensamkommande ungdomars syn på framtida karriärval

SAMHÄLLE–KULTUR–IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Ensamkommande ungdomars syn på

framtida karriärval

En studie om ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen och deras tankar om framtida karriärval

“Unaccompanied young people's view on future career choice”

A study of unaccompanied young people covered by the new upper secondary school law and their thoughts about future career choice

Alice Troedsson

Mona Zhang

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp

Datum för uppsatsseminarium: 2021-06-02

Examinator:

Sammanfattning

Ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen har andra förutsättningar till skillnad från andra individer. Med tanke på målgruppens nuvarande situation kan varje karriärval både begränsa men också ge möjligheter för framtida karriärmål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ensamkommande ungdomar ser på sina framtida karriärval. Studiens frågeställning lyder Hur ser ensamkommande ungdomar

som omfattas av den nya gymnasielagen på sina framtida karriärval? Studiens teoretiska

utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Careership (1997) och CIP-teorin av Sampson et al (2004). Studiens informanter består av sju killar från Afghanistan och har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer.

Resultatet i denna studie visar att ensamkommande ungdomars syn på framtida karriärval grundar sig i möjligheter och begränsningar. Den nya gymnasielagen har visat sig vara en möjlighet för ungdomarna att få stanna i Sverige och påbörja ett nytt liv. Ungdomarna har fått möjligheten att välja en yrkesutbildning som ska göra det lättare för dem att hitta arbete efter avklarade studier. Detta i sin tur har gett ungdomarna möjligheten att få stanna i Sverige eftersom kravet är att de ska hitta ett arbete efter examen. Den nya gymnasielagen har å andra sidan också begränsat ungdomarnas framtida karriärval. Eftersom ungdomarna har fått anpassa sig till situationen och de utbildningar som har funnits, har detta lett till att de inte har kunnat fokusera på att nå sina drömyrken. Etablering på arbetsmarknaden har också begränsat ungdomarnas karriärval vilket leder till att det är svårt att få arbete och ta sig vidare i jakten på framtida karriärmål. Dock har det visat sig att det sociala nätverk som ungdomarna har fått ta del av har gett möjligheter till att knyta kontakter och komma in i samhället på ett smidigt sätt. Det sociala nätverket har även gett ungdomarna hopp om att fortsätta kämpa för en framtid i Sverige.

Nyckelord: Ensamkommande ungdomar, Den nya gymnasielagen, karriärval, möjligheter och begränsningar.

Förord

Vi vill börja med att tacka studie- och yrkesvägledaren och frivilligorganisationen, utan er hjälp hade det inte varit möjligt att få tag på studiens informanter. Vi vill också rikta ett stort tack till våra informanter för ert deltagande och att ni vågade öppna upp er om era tankar, funderingar och erfarenheter. Till sist vill vi tacka vår handledare för hjälpsam feedback och våra kurskamrater för många underbara stunder och givande diskussioner.

Innehållsförteckning

1 Inledning 7

1.1 Syfte och frågeställning 8

1.2 Bakgrund 9

1.3.1 Den nya gymnasielagen 9

1.3 Begrepp 10

2 Tidigare forskning 11

2.1 Livet som ensamkommande ungdom i ett nytt samhälle 11 2.2 Stöd från frivilligorganisationer och studie- och yrkesvägledare 12

2.3 Tankar om karriärval och framtiden 13

2.4 Ensamkommande i arbetsmarknaden och coronapandemins påverkan 14

2.5 Sammanfattning 16

3 Teoretiska utgångspunkter 17

3.1 Hodkinson och Sparkes - Careership 17

3.1.1 Pragmatiskt rationella val (habitus) 17

3.1.2 Handlingshorisont och fält 18

3.1.3 Brytpunkter och rutiner 18

3.2 Cognitive information processing (CIP) 19

3.2.1 Självkännedom och kunskap om arbetslivet 20

3.2.2 Förmågan att fatta beslut - CASVE-cykeln 21

3.3 Sammanfattning 22 4 Metod 23 4.1 Metodval 23 4.2 Urval av undersökningsenheter 23 4.3 Datainsamling 25 4.4 Analysmetod 27 4.5 Etiska ställningstagande 27 5 Resultat 29

5.1 Presentation av informanterna och deras skolgång 29

5.2 Den nya gymnasielagens påverkan på informanterna 31

5.2.2 “Lagen har gett mig en ny chans i Sverige” 32

5.3 Karriärval och drömmar 33

5.4 Resursernas betydelser för ensamkommande ungdomar 36

5.5 Upplevelser av den svenska arbetsmarknaden 37

5.6 Sammanfattning 39

6 Analys 41

6.1 Möjligheter och begränsningar 41

6.2 Sammanfattning 7. Diskussion

7.1 Resultatdiskussion 46

7.2 Metoddiskussion

7.3 Teoridiskussion 50

7.4 Studiens relevans för studie-och yrkesvägledare 50

Referenslista 51

Bilagor 1. Intervjuguide 55

1 Inledning

Den nya gymnasielagen är en tillfällig lag som infördes den 1 juli 2018 och kom att omfatta cirka 7800 ensamkommande ungdomar som har eller skulle ha fått avslag. För att omfattas av lagen måste vissa kriterier uppfyllas. Ett av kriterierna är att ungdomen först måste ha ansökt om uppehållstillstånd och blivit registrerad hos Migrationsverket senast den 24 november 2015. Det innebär att lagen berör endast en sluten grupp ensamkommande ungdomar. Med lagen tillkommer även olika krav som ensamkommande ungdomar måste förhålla sig till. Några krav som ställs är en utbildning på gymnasienivå och efter avslutad utbildning måste individen hitta ett arbete med fastanställning inom sex månader (Migrationsverket 2020). Hittills har 127 personer beviljats permanent uppehållstillstånd enligt Aftonbladets (2021) nyhetsrapport.

Unga ensamkommande som omfattas av den nya gymnasielagen har varit ett aktuellt ämne för den mediala och politiska debatten. Debattartiklar (Avén et al. 2021; Englund et al. 2020; Holmberg och Modéus 2021; Nyström 2021; Wennberg 2020) ställer sig kritisk till den nya gymnasielagen. Sex månaders tid att hitta ett arbete med fastanställning är höga krav för ensamkommande lika mycket som det är för ungdomar födda och uppvuxna i Sverige, särskilt under den rådande coronapandemin. Många av dem hotas också med utvisning till Afghanistan där krig är pågående. Förändring av den nya gymnasielagen kommer att träda i kraft sommaren 2021, vilket kan bli förödande för många ungdomar som har avslutat sin utbildning under julen eller våren. Deras sex månader är snart slut och de kommer att hinna utvisas från Sverige innan förändringen träder i kraft.

Mer än ett år efter lagstiftningen har den fått kritik i en skrivelse från Sveriges kommuner och landsting (2019, 1). Enligt Sveriges kommuner och landsting (2019, 1-4) råder det en otydlighet kring vilka utbildningar som kan ge förlängt uppehållstillstånd. De skriver att lärare, studie- och yrkesvägledare samt övrig skolpersonal i möte med målgruppen saknar kunskap om vilka val som kan vara avgörande för individens möjlighet att stanna kvar i Sverige. Brist på utbildningsplatser som målgruppen efterfrågar är också en problematik

som skrivelsen lyfter fram, vilket kan påverka ansökan om förlängt uppehållstillstånd. Sveriges kommuner och landsting nämner att majoriteten av målgruppen studerar i olika yrkesinriktade utbildningar inom framförallt den kommunala vuxenutbildningen. För att klara av de utbildningar och få ett förlängt uppehållstillstånd upptäckte Sveriges kommuner och landsting att det krävs förkunskaper, framförallt i svenska språket, vilket många i målgruppen saknar. I skrivelsen framkommer också möjligheter att få ett godkänt arbete efter fullföljd utbildning är liten.

Ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen har andra förutsättningar till skillnad från individer med svenskt medborgarskap. Målgruppens tid i landet är begränsad och varje val och handling som individen tar är avgörande för att de skall få stanna kvar i Sverige. Därmed är det intressant att undersöka hur ungdomarna som omfattas av den nya gymnasielagen ser på sina framtida karriärval och vilka möjligheter och begränsningar det finns. Tidigare studier har fokuserat på hur olika aktörer förhåller sig till ensamkommande ungdomar som omfattas av lagen men vi upptäckte att det saknades individperspektiv från målgruppen. Arbetet kommer således, genom individperspektiv, förhoppningsvis skapa en bättre förståelse för målgruppen.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med arbetet är att skapa förståelse för hur ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen ser på sina framtida karriärval gällande möjligheter och begränsningar. Arbetet kommer att utgå från sju afghanska killars perspektiv som omfattas av lagen. Undersökningens frågeställning är följande:

● Hur ser ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen på sina framtida karriärval?

1.2 Bakgrund

I detta kapitel presenteras lagens innehåll på ett förenklat sätt. Syftet är att ge en övergripande information för människor som inte är kunniga om den nya gymnasielagen. Syftet är också att öka människors förståelse för vilka krav som ställs på de ensamkommande ungdomar som omfattas av lagen.

1.3.1 Den nya gymnasielagen

Den nya gymnasielagen innebär en ny möjlighet för ca 7800 ensamkommande ungdomar att få tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige för gymnasiestudier. Lagen trädde i kraft den 1 juli år 2018 och för att omfattas av lagen fanns det vissa krav. Ungdomen måste först ha ansökt om uppehållstillstånd och registrerats hos Migrationsverket senast den 24 november 2015. Ärendets handläggningstid måste också ha dröjt i 15 månader eller mer. För att omfattas av lagen behövde ungdomen vara minst 18 år, högst fyllt 25, och hade fått eller skulle fått beslut om avslag eller utvisning. Mellan den 1 juli till den 30 september 2018 kunde ungdomen ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Ungdomen måste också ha tidigare studerat i Sverige på grundskolan eller påbörjat gymnasiestudier. Det förelåg inget krav att göra sin identitet sannolik och det var tillåtet om den var oklar. Ytterligare måste ungdomen studera heltid på en gymnasieskola eller gymnasiesärskola för att uppehållstillståndet skulle beviljas. Att studera deltid kunde också beviljas om ungdomen kunde styrka särskilda skäl som hindrar hen från att studera heltid. Ungdomen över 20 år har rätt att studera på kommunala vuxenutbildning (Komvux). Vid studier har ungdomen rätt att ansöka om studiestöd från Centrala studiestödsnämnden. Den tillfälliga uppehållstillstånden som beviljas är i tretton månader. Om utbildning ännu inte är avklarad går det att ansöka om ett förlängt uppehållstillstånd tills studierna är avklarade. Från den dag då ungdomen har avslutat sin utbildning beviljas ytterligare ett uppehållstillstånd i sex månader (Prop. 2017/18:252). Ungdomen har sex månader på sig att söka och få ett arbete som möjliggör för varaktig försörjning efter utbildning. Om arbetet motsvarar kraven i §17 den tillfälliga

lagen kan personen få ett permanent uppehållstillstånd. Kraven är följande (Sveriges kommuner och landsting 2019):

● Har en anställning som har anmälts till Skatteverket ● Som gör det möjligt för personen att försörja sig

● Att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen

1.3 Begrepp

Ensamkommande barn/ungdom: En person under 18 år som har kommit till Sverige och sökt asyl utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare (Prop. 2005/06:46). Vidare kommer studiens informanter att benämnas som ensamkommande ungdomar, trots att deras ålder överstiger 18 år. Informanterna har definierats som ensamkommande vid ankomsten till Sverige och detta är en del av deras identitet. För att skapa en djupare förståelse för informanternas erfarenheter i Sverige är det relevant för studiens syfte, att benämna dem som ensamkommande ungdomar.

2 Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras tidigare forskning som kopplas samman till studiens undersökning. Svenska studier från Åsa Sundelin (2015), Marcus Herz och Philip Lalander (2020), Darvishpour och Månsson (2019) samt Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö (2017) ger en inblick över ensamkommande ungdomars upplevelser i Sverige, deras yttre resurser samt tankar om karriärval och hur de ser på framtiden. För att beskriva arbetsmarknaden för ensamkommande ungdomar och coronapandemins påverkan använder vi oss av statistik från Statistiska centralbyrån (2020) och studier från Darvishpour och Månsson (2019). De internationella studierna används för att förstå ungdomars syn på karriärval och vilka yttre resurser som finns. De internationella studierna berör ungdomar i en annan kontext men vi kommer att använda studierna då vi kan se samband till vårt undersökningsområde.

2.1 Livet som ensamkommande ungdom i ett nytt samhälle

Boken Rörelser, gränser och liv - Att lyssna till de unga som kom skriven av Marcus Herz och Philip Lalander (2020) utgår från 20 ensamkommande ungdomars berättelser där läsaren får en inblick i deras vardagsliv i Sverige. Ensamkommande ungdomar präglas ständigt av olika erfarenheter och upplevelser i Sverige och försöker navigera i ett främmande land. De som kallas för ensamkommande påminns kontinuerligt av vi-och-dem-känslan och att de inte hör till den svenska gemenskapen, de blir stämplad som “främlingen”. Tillgång till den svenska gemenskapen görs genom medborgarskap eller “rätt” utseende, vilket saknas hos ensamkommande ungdomar. Genom att se eller tolka sig själv som en främling kan det leda till känslan av meningslöshet och isolering. Att ses som främling kan också skapa möjlighet till nya nära relationer. I en alltmer rörlig värld är det inte ovanligt där många delar

gemensamma erfarenheter av främlingskap och formar nya gemenskap och solidaritet (Herz och Lalander 2020, 42–43).

Herz och Lalander (2020, 77) nämner att känslan av ensamhet är något som många ensamkommande ungdomar upplever i Sverige. Flykten till ett nytt land gjorde de tvungna att lämna de människor som de älskar mest. Fysisk distans från familjen kan skapa en djup saknad hos ungdomen och i kombination med känslan av ensamhet kan det i sin tur leda till depression, självskadebeteende och risk för att begå självmord. Det är därför vanligt för ensamkommande ungdomar att försöka knyta sig till gemenskaper som minns och erkänner de som betydelsefulla individer, värda att sörja för. Ett annat sätt att hantera ensamhet är att möta människor som ser en som mänsklig och inte som enbart den ensamkommande, klienten eller ärendet. Precis som alla andra människor är de som väntar på sitt uppehållstillstånd eller under den osäkra flykten, i behov av gemenskaper men framförallt kärlek. I avhandlingen Borders Crossing Bodies lyfter Pouran Djampour (refererad i Herz och Lalander 2020, 77) fram hur kärlek kan fungerar som en medicin för att bota ensamhet och skapa hopp inför framtiden (ibid.).

2.2 Stöd från frivilligorganisationer och studie- och

yrkesvägledare

Tidigare forskning (Herz och Lalander 2020, 87; Alonso-Bello et al. 2020, 23) visar på olika yttre resurser som ensamkommande ungdomar kan ha. I Herz och Lalanders boks nämner dem frivilligorganisationer som har visat sig vara betydelsefulla för ensamkommande ungdomar. Det framkommer i boken att frivilligorganisationer präglas av solidaritet och kan få människor att känna sig värdefulla. Frivilligorganisationer är enligt författarna generösa i sin hjälp, bemöter ungdomar med öppna armar utan fördomar och förväntar sig ingenting tillbaka. En av ungdomarna i boken gick igenom en svår period i Sverige som gjorde att han tog avstånd, isolerade sig och blev deprimerad. Detta ledde till han konsumerade mycket alkohol och hasch för att dämpa sina känslor. Allt tog en vändning när ungdomen kom i kontakt med en aktivistgrupp. Kontakten med dem fick honom att känna sig mindre ensam

och han kände att det fanns människor som verkligen brydde sig om honom. Känslan av mening, värde och hopp om att kämpa för sin framtid skapades tack vare aktivistgruppen. Det är tydligt för Herz och Lalander att frivilligorganisationer har lagrats i minnet hos flera av de ensamkommande ungdomar som lever i utsatthet och förtvivlan.

Ensamkommande ungdomar har lättare att relatera, knyta relationer och skapa sociala nätverk med andra ungdomar i samma situation enligt en spansk studie skriven av Alonso-Bello (2020, 23). Alonso-Alonso-Bellos et al. menar att de tillsammans kan bilda ett nätverk och hjälpas åt när problem uppstår i varandras vardagliga liv. Det sociala nätverket kan även fungera enligt forskarna som ett verktyg för att bredda sitt nätverk, lära känna potentiella arbetsgivare och få en fot in i arbetsmarknaden. Forskarna påpekar ytterligare att socialt nätverk kan även förhindra känslan av social exkludering.

Åsa Sundelin (2015, 34) undersöker i sin forskningsstudie om interaktionen i vägledningssamtal mellan språkintroduktionselever och studie- och yrkesvägledare samt vilka möjligheter till meningsskapande om framtiden som eleverna erbjuds. Eleverna i studien har ett förtroende och beroende till vägledaren. Forskaren menar att samtal med studie- och yrkesvägledaren är en självklarhet för eleverna när de har frågor om framtiden och vill ha kunskap om livet utanför skolan. Vidare förklarar forskaren att grunden till beroendet handlar om elevernas brist på tillgång och svårighet att hitta information. De elever som tenderar att vända sig till vägledaren om utbildnings- och arbetsfrågor har varit elever vars familjer saknar kunskap om det svenska samhället enligt Sundelin.

2.3 Tankar om karriärval och framtiden

Olika faktorer spelar in för vad en människa anser som möjliga karriärval. En amerikansk studie undersöker hur studenter med invandrarbakgrund resonerar kring framtida karriärval (Free et al. 2014, 191–192). Det framkommer tydligt i studien att studenternas kunskap om skolsystemet, attityd gentemot lärare och utbildning samt hur involverade de är i skolan har en betydelse för vad de anser som möjliga karriärval. Flera studenter tänker sällan på möjligheten till akademiska utbildningar och förklaringen enligt forskarna är deras snäva referensram. Det betyder att deras enda kunskap om jobb är den miljön de är familjär med,

vilket är yrken som inte kräver vidareutbildning. Högskola och universitet är inte en självklarhet för studenterna och forskarna grundar det på familjebakgrund med låg utbildning och inkomst. Vidare kan ett lågt självvärde också enligt forskarna få studenterna att börja tvivla på vad de tror de kan åstadkomma i karriären, när de egentligen hade kunnat välja en högre utbildning.

Alonso-Bello et al. (2020, 20) nämner istället hur karriärvalen kan vara sammankopplad till familjesituationen. Studien undersöker ensamkommande ungdomar på Kanarieöarna och ungdomarna påpekar hur de vill förbättra sitt eget och familjens liv. Deras mål är att få en inkomst och försörja sin familj. Tankesättet hos ungdomarna handlar mer om att hitta ett varaktigt arbete med så lite krav på arbetslivserfarenhet. En kille i studien säger följande ”My objective is to look for a job, whatever it is, to be hired and to keep my job”.

Känslor av osäkerhet inför framtiden förekommer hos några språkintroduktionselever i Sundelins (2015, 190) studie. Deras oro beror på ovissheten kring uppehållstillståndet. Det finns en stark vilja att lyckas i Sverige och ordet “kämpa” är förekommande i Sundelins (2015, 191) studie. Hon förklarar att eleverna förstår att en framtid i Sverige inte är en självklarhet och att de är medvetna om att det krävs en stor ansträngning från dem om de ska lyckas. Att ungdomar beviljas uppehållstillstånd skapar enligt Darvishpour och Månsson (2019, 126) möjlighet till utbildning, bostad, jobb och bättre tillgång till vård och en trygghet i Sverige för ungdomar. När det gäller att beviljas permanent uppehållstillstånd har det varit en vändpunkt för ungdomarna i Darvishpour och Månsson studie. De förklarar hur ungdomarna slutar att leva i stress och ovisshet och kan börja planera för sin framtid.

2.4 Ensamkommande på arbetsmarknaden och

coronapandemins påverkan

Tidigare forskning från Darvishpour och Månsson (2019, 30–33) visar att möjligheterna till att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är starkt påverkad av en individs utbildning. Forskarna påpekar att en fullständig gymnasieutbildning ger större möjlighet till anställning. Den högsta utbildningsformen som de flesta ensamkommande har deltagit i, enligt

forskarna, är gymnasieskolan vid 22 år eller äldre. Få ensamkommande från åldersgruppen har fullföljt en treårig gymnasieutbildning. Celikaksoy och Wadensjö (2017, 112) nämner att åldern och vistelsetiden i Sverige kan vara avgörande för hur väl ensamkommande ungdomar etablerar sig på arbetsmarknaden. Forskarna argumenterar att ju lägre ålder ensamkommande ungdomen kom till Sverige desto mer tid finns att lära sig svenska, gå i ett svenskt skolsystem och hinna etablera ett socialt nätverk i Sverige.

Enligt statistik från Darvishpour och Månsson (2019, 34) visar att få ensamkommande ungdomar mellan 19–20 år arbetar, stegvis ökar andelen i arbete med åldern. Sysselsättningen bland ensamkommande män är mycket lägre än män med svensk bakgrund enligt statistiken. Darvishpour och Månsson (2019, 36) noterar att ensamkommande män oftast arbetar inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken, arbete inom bygg- och transportbranschen och yrke med krav på kort utbildning. Specifika yrkesroller som ensamkommande män har är köks- och restaurangbiträden, försäljare inom detaljhandel eller som vård- och omsorgspersonal. I en studie drar Lindblad och Lundahl (2020, 93–94) slutsatsen att en del ungdomar med invandrarbakgrund, som av olika anledningar har ofullständig gymnasieutbildning, arbetar i en tjänst där de arbetar upp sig och kan övergå till högre arbetspositioner.

Den svenska arbetsmarknaden under coronapandemin gick igenom en förändring med en snabb minskning av sysselsättningen enligt Statistiska centralbyrån (2021, 1). Sysselsättningsgraden sjönk till 66,4 procent i juni 2020 för åldern 15-74 år, vilket var jämförbart med finanskrisen 2008 där sysselsättningen var 64,1 procent. Gruppen som har blivit mest drabbad var ungdomarna mellan 15–24 år och framförallt utrikesfödda enligt analysen. Vidare visar analysen att sysselsättningen under det andra kvartalet nådde upp till 69,3 procent bland inrikesfödda och till 58,7 procent bland utrikesfödda. En viss återhämtning har skett enligt analysen men nivån var lägre än innan pandemin. Den högsta arbetslösheten under det tredje kvartalet av 2020 var 5,5 procent för inrikesfödda och 20,3 procent bland utrikesfödda.

Branscherna som blev mest drabbade under pandemin var inom tjänstesektorn. Framförallt inom hotell och restaurang samt transportbranschen. En av orsakerna berodde på de restriktioner och rekommendationer som pandemin medfört. Det bedöms att risken för

arbetslöshet och sämre chans till arbete var högre under pandemin än det har varit några år tillbaka (Statistiska centralbyrån 2021, 2–3).

2.5 Sammanfattning

Den tidigare forskningen visar att ensamkommande ungdomar i Sverige är stämplade som “främlingar” och de upplever ofta känslan av ensamhet, utanförskap och exkludering som leder till isolering och mental ohälsa. Ensamkommande ungdomar har ett stort behov av tillhörighetskänsla till andra gemenskaper som ger mening och värde i sitt liv (Herz och Lalander 2020). Enligt tidigare forskning kan ensamkommande ungdomar hitta meningsfulla gemenskaper hos vänner och framförallt frivilligorganisationer. Det framkommer i forskningen att vänner och frivilligorganisationer är resurser som stöttar ensamkommande ungdomar och kan ge dem hopp om att fortsätta kämpa för sin framtid. Studie- och yrkesvägledare kan även vara en resurs för nyanlända om frågor gällande arbete och utbildning. Om ensamkommande ungdomar inte har människor att vända sig till kan det medföra negativa konsekvenser. Tidigare forskning lyfter även fram olika omständigheter som kan vara avgörande för vad en individ anser som möjliga karriärval. För en del forskare handlar det om individens kunskap, attityd och involvering i skolan. Andra forskare menar att individer med sämre social bakgrund tenderar att inte se akademisk utbildning som en möjlighet. De söker sig då till lågutbildade jobb för att kunna försörja sig själv och sin familj. Känslan av oro inför framtiden hos individer som väntar på uppehållstillstånd framkommer i forskningen. Tidigare forskning visar också att arbetsmarknaden för ensamkommande ungdomar eller utrikesfödda är sämre till skillnad från en person med svensk bakgrund. Vidare finns statistik på att coronapandemin mest har drabbat utrikesfödda. Trots att sysselsättningen har återhämtat sig är nivån inte densamma som innan pandemin. Att hitta ett arbete har blivit svårare framförallt inom tjänstesektorn och forskning visar att de flesta ensamkommande män arbetar inom tjänstesektorn. De ovanstående forskningsresultaten bidrar till att vi kan jämföra och undersöka med informanternas upplevelser för att besvara studiens frågeställning. Nästa kapitel kommer presentera studiens använda karriärteorier.

3 Teoretiska utgångspunkter

I följande kapitel presenteras två karriärteorier, Careership från Hodkinson och Sparkes (1997) och Cognitive Information Process (CIP) från Sampsons et al. (2004). Careership kommer att hjälpa oss att förklara ensamkommande ungdomars syn på framtida karriärval med hjälp av centrala begrepp som pragmatiskt rationella val, handlingshorisont, fält,

brytpunkter och rutiner. I CIP teorin används en modell som kommer att hjälpa oss att

förklara den process som individen går igenom vid karriärval och vilka verktyg som behövs för att göra väl underbyggda val. Följande begrepp som används från CIP teorin är

självkännedom, kunskap om arbetslivet och CASVE-cykeln.

3.1 Hodkinson och Sparkes - Careership

Hodkinson och Sparkes (1997, 28) har tillsammans åstadkommit en karriärbeslutsfattande teori som heter Careership. Teorin förklarar ungdomars väljande och är även influerade av den franske sociologen Pierre Bourdieu. Careership-teorin inspireras av Bourdieus teorier om fält och habitus. I denna studie kommer vi att använda oss av Hodkinson och Sparkes tolkningar av begreppen samt förklara de tre olika dimensionerna som återfinns i Careership-teorin.

3.1.1 Pragmatiskt rationella val (habitus)

Ett begrepp som Hodkinson och Sparkes (1997, 33) använder sig mycket av är habitus. Habitus handlar om individens inlärda sätt att strukturera sina handlingar. Det finns olika faktorer som individens habitus påverkas av. Dessa är sociala nätverk, kön, klass, social bakgrund och kulturella traditioner. Dessa element styr och påverkar hur individen värderar, tänker och orienterar. Habitus brukar även beskrivas som föränderligt där den förändras under livets gång och styr individens handlingshorisont.

Hodkinson och Sparkes talar om tre dimensioner. I den första dimensionen förklarar de att individen gör pragmatiskt-rationella karriärbeslut utifrån sitt habitus snarare än tekniskt rationella (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). Begreppet pragmatisk-rationellt val betyder att individens valhandling i karriären beslutas genom tillfälligheter, slumpmässigt och utifrån ofullständig information. Ett exempel kan vara när en ungdom fattar ett beslut utifrån endast en valmöjlighet istället för att värdera, jämföra och välja mellan flera olika alternativ (Ibid 1997, 35). Ett pragmatiskt beslut bygger också på partisk information som till exempel ungdomar känner till och de förlitar sig därmed på sin sociala kontext. Att ta ett sådant beslut menas alltså med att individen lägger större vikt på omgivningens erfarenheter än till exempel råd från opartiska aktörer som studie- och yrkesvägledare.

3.1.2 Handlingshorisont och fält

Ett annat begrepp som används i Careership-teorin är handlingshorisont. Hodkinson och Sparkes (1997, 34–35) menar att en individs handlingshorisont är den kunskap en person har och som denne kan se som möjlig och önskvärt. Detta i sin tur kan påverka en persons karriärval genom att valen begränsas eller vidgas.

I den andra dimensionen berättar teorin om individens interaktion med andra aktörer inom utbildnings- och arbetsmarknadsfält. Begreppet fält nämns också i Careership-teorin och kan förklaras som en spelplan där individen existerar och integreras med aktörer som exempelvis utbildningssamordnare och studie- och yrkesvägledare. På olika fält finns olika spelregler där aktörerna kan bidra med ojämlika resurser och makt. Utifrån sin handlingshorisont så fattar individen ett karriärbeslut och beroende på hur individens habitus samspelar med fälten kan den forma dess handlingshorisont. Detta betyder att handlingshorisonten antingen kan vidga eller begränsa individens syn på vad som är möjligt och inte möjligt på de olika fälten (Hodkinson och Sparkes 1997, 39).

3.1.3 Brytpunkter och rutiner

Brytpunkt är ett begrepp som Hodkinson och Sparkes (1997, 39) beskriver i den tredje dimensionen. Brytpunkt kan förklaras som de tillfällen i en persons liv när individen fattar ett beslut och byter riktning. Detta kan inträffa hos alla människor någon under sin livstid.

Det brukar talas om tre olika brytpunkter som ofta är kombinerade med varandra. I denna studie kommer endast två brytpunkter att behandlas. Den första är frivilliga brytpunkter som förekommer på individens egna initiativ, till exempel valet att byta utbildning. Den andra brytpunkten kallas för påtvingade brytpunkter som innebär att yttre händelser leder till att individen måste anpassa sig till situationen. Ett exempel kan vara en uppsägning eller en så pass drastisk situation som att fly till ett annat land. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 40) kan brytpunkterna ha olika effekter på individens identitet, både åt det positiva och negativa hållet. Om utgången blir åt det positiva eller negativa beror på individens inställning med förändringen.

Hodkinson och Sparkes (1997, 39) förklarar också att teorin fokuserar på perioden mellan brytpunkterna vilket kallas för perioder av rutin. I en individs förändringsprocess är de olika perioderna av rutin en viktig del, både för och efter processen. Det är viktigt på så sätt att det kan ha betydelse för en individs identitet och karriärutveckling. Rutiner som skapas efter en brytpunkt kan beskrivas med fem olika typer av rutiner. I den här studien kommer vi att fokusera på den bekräftande rutinen och den socialiserande rutinen. Den bekräftade rutinen kan förklaras på så sätt att individen känner sig tillfredsställd med sitt val vilket i sin tur bekräftar den nya identiteten. Den socialiserande rutinen innebär att individen bekräftar en ny identitet, som till en början inte har varit önskvärd, men som på senare tid har vuxit fram och accepteras (Hodkinson och Sparkes 1997, 40).

3.2 Cognitive information processing (CIP)

Cognitive information processing eller CIP är en karriärteori utvecklad av Sampson, Reardon, Peterson och Lenz (2004, 2) i Florida State University. CIP-teorin handlar om att

ge individer kunskaper och verktyg för att göra väl underbyggda karriärval. Målet med CIP-teorin är också att utveckla individer till en skicklig problemlösare och beslutfattare till sina framtida karriärval. Författarna speglar teorin genom ett gammalt ordspråk “Give people a fish and they eat for a day, but teach them how to fish and they eat for a lifetime” (ibid).

När individen står inför ett karriärbeslut och söker efter lösningar är det viktigt att individen har två aspekter i åtanken, vad behöver du veta och vad behöver du göra.

Grundarna av CIP teorin har därför konstruerat en modell som visar processen över individens karriärbeslut. Modellen tar i form av en pyramid (se figur 1.) med tre nivåer i fyra fält. Den första nivån står för självkännedom (self-knowledge) och kunskap om arbetslivet (occupational knowledge), mellersta nivån är CASVE cykeln (generic information processing skills) och överst är metakognition (metakognition) över sitt beslut (Sampson et al. 2004, 21). Vidare kommer endast självkännedom, kunskap om arbetslivet samt CASVE cykeln att beskrivas.

Figur 1: Pyramid of Information Processing Domains (Sampson et al. 2004, 21)

3.2.1 Självkännedom och kunskap om arbetslivet

Individens kunskap om sig själv och arbetslivet är grunden för att kunna lösa sina karriärproblem. Självkännedom och kunskap om arbetslivet består av minnesstrukturer som kallas för scheman vilket utvecklas genom individens livstid (Sampson et al. 2004, 21). Begreppet självkännedom enligt Sampsons et al. (2004, 22) mening fokuserar på individens värderingar, intressen, förmågor och arbetspreferenser. Forskarna definierar värderingar som något som ger en anledning att jobba, intressen står för aktiviteter som människor tycker om, förmågor syftar till aktiviteter som människor presterar bra på och arbetspreferenser är faktorer som förklarar varför människor söker till eller undviker i ett arbete. Ett exempel forskarna ger är möjligheten att resa eller undvika att lyfta tunga vikter. Individens värderingar, intressen, förmågor och arbetspreferenser är enligt forskarna oftast påverkad av

deras egenskaper, livserfarenhet och religiösa tro. Forskarna vill poängtera att genom mognad och tillgång till olika livserfarenheter utvecklar individen så småningom självkännedom.

Det andra fältet syftar till individens kunskap om arbetslivet, utbildning, praktik och anställning. Utveckling av kunskap sker genom praktisk erfarenhet och observation i verkligheten eller genom media. Över tid med erfarenheter kommer således individens kunskap om olika karriäralternativ öka. En god förståelse för arbetslivet hjälper individen att organisera vad de vet om enskilda yrken, minskar känslan av överflödig information och bidrar till att vilja utforska sina karriärmöjligheter (Sampson et al. 2004, 23).

3.2.2 Förmågan att fatta beslut - CASVE-cykeln

I tredje fältet handlar det om förmågan att fatta beslut och Sampson et al. (2004, 24) förklarar att individens process till karriärbeslut kan brytas ner i olika steg, denna process kallas för CASVE-cykeln. Sampson et al. (2004, 29) tillägger att individer som inte lyckas fullfölja hela CASVE-cykeln kommer att få gå igenom den igen. Ordet CASVE står för de olika stegen i processen:

Communication ( C ): Individen upptäcker att det finns ett glapp mellan den nuvarande

situation och den önskade situationen eller var de är och var de vill befinna sig. När individen blir medveten om glappet skapas en motivation för att lösa problemet. Detta kan också leda till att individen söker hjälp hos andra som till exempel vägledare. Generellt tenderar individen att söka hjälp om de i sin nuvarande situation saknar eller har inte tillräckligt med support (Sampson et al. 2004, 26).

Analysis ( A ): Individen analyserar och klargör sina nuvarande kunskaper både om sig

själv och sina andra alternativ inom arbetslivet och studier. Här kan också individen skaffa mer information för att tillägga i sin nuvarande kunskapsbank. (Sampson et al. 2004, 27).

Synthesis ( S ): Här försöker individen hitta lämpliga lösningar på problemet genom att

utvidga och smalna ner sina val som de har i åtanken. Målet med denna fas är att ha ögonen öppna för alla möjliga val som finns men samtidigt inte bli överväldigad. För vissa handlar det däremot om att smalna av sin lista och utgå ifrån ens värderingar, intressen, förmågor och arbetspreferenser (Sampson et al. 2004, 28).

Valuing ( V ): När listan är färdig är det sedan dags för individen att värdera de olika

valmöjligheter och väger alternativen mot varandra. Detta leder individen till ett beslut (ibid.).

Execution ( E ): När individen hamnar i slutfasen av CASVE betyder det att individen är

redo att göra upp en plan. I planen ska det ingå delmål så att den sökande kan hålla motivationen uppe och nå sitt mål (ibid.).

3.3 Sammanfattning

Hodkinson och Sparkes (1997) Careership kommer att användas för att förstå ensamkommande ungdomars framtida karriärval. Studiens syfte är att förstå hur ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen tänker kring sin nuvarande situation i samband med lagen och framtidstankar. Begreppet handlingshorisont kommer att förklara vad som möjliggör och begränsar ungdomarnas beslut av karriärval. Faktorer som även kan påverka deras valbeslut är begrepp som fält, brytpunkter och aktörer. Sampson et al. (2004) CIP kommer att användas för att förklara vilka verktyg ensamkommande ungdomar använder för att fatta karriärbeslut. Detta kan förklaras med hjälp av begrepp som självkännedom, kunskap om arbetslivet och delvis CASVE-cykeln. Vidare i nästa kapitel presenteras metodkapitlet.

4 Metod

I detta kapitel beskrivs studiens metodval, urval av informanter, datainsamlingen, genomförandet, analysmetoderna och etiska ställningstagande som har använts till undersökningen.

4.1 Metodval

Studien genomfördes utifrån ett kvalitativt metodval. Anledningen till val av kvalitativ metod var för att få en djupare förståelse för de ensamkommande ungdomarnas syn på sina framtida karriärval. En fördel med att använda sig av en kvalitativ undersökning är att bortfallet minimeras. I många fall kan många välja att inte fylla i en utsänd frågeformulär medan det är svårare att undvika en planerad intervju (Larsen 2009, 26). Att använda sig av en kvalitativ metod leder också till att en god validitet i undersökningarna kan säkerställas (Larsen 2009, 27).

Precis som med alla metoder kan den kvalitativa metoden också inneha vissa nackdelar. Till exempel så är det mer tidskrävande att behandla all data efteråt. I en kvalitativ metod brukar det inte finnas en färdig svarskategori som är ikryssade. Detta leder till att behandlingen för resultatet tar längre tid. En stor nackdel är också att intervjuaren själv eller själva metoden kan påverka intervjuns resultat. Ett sådant scenario kan uppstå om informanten svarar det hen tror att intervjuaren vill höra eller för att göra ett gott intryck (Larsen 2009, 27). I möte med informanterna var vi tydliga med att det finns inget rätt eller fel svar för att vårt arbete kommer basera på deras erfarenheter och tankar.

4.2 Urval av undersökningsenheter

Våra informanter består av sju ensamkommande killar från Afghanistan i åldrarna 21–23 år som omfattas av den nya gymnasielagen. Eftersom majoriteten av de ensamkommande ungdomar som kom till Sverige år 2015 var killar, består vårt urval endast av killar.

Våra informanter omfattas av den nya gymnasielagen men alla har kommit olika långt i processen. Fem informanter studerar på gymnasienivå vilket innebär att de ännu inte kan ansöka om permanent uppehållstillstånd. Tre stycken studerar på gymnasiet varav två studerar på vård- och omsorgsprogrammet och en på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Två informanter studerar på kommunala vuxenutbildningen (komvux) och utbildar sig till undersköterska. Tiden för när de avslutar sin utbildning varierar, de tre förstnämnda informanter har cirka ett år kvar och de två sistnämnda har mindre än ett halvår. Resterande två informanter har fullföljt sin gymnasieutbildning och är under arbete. När de har hittat en fastanställning kan de ansöka om permanent uppehållstillstånd. Den ena informanten har en fastanställning inom detaljhandel och den andra informanten arbetar på en panel och produktionsföretag men har inte en fastanställning. Vidare i studien kommer informanterna att benämnas som informant 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 i den ordningen vi har nämnt dem. I resultatkapitlet presenteras tydligare en tabell om informanterna.

Våra informanter kommer från den södra delen av Sverige eftersom vi har prioriterat att genomföra fysiska intervjuer. På grund av kort tidsomfattning av arbetet har vi använt oss av snöbollsmetoden och delvis godtyckligt urval. Snöbollsmetoden innebär att forskaren kontaktar personer de anser vara lämpliga för undersökningen eller möjligtvis hänvisa forskaren vidare till nya kontaktpersoner (Larsen 2018, 125). Det innebär att vi har kontaktat olika studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasieskolor med introduktionsprogram, då vi visste att några i målgruppen kunde finnas där. Genom den utvägen har vi hittat tre av våra informanter. Vi tog även kontakt med studie- och yrkesvägledare och kuratorer på kommunala vuxenutbildning som hänvisade oss vidare till en frivilligorganisation som arbetar med ensamkommande ungdomar. På så sätt har vi kommit i kontakt med resterande fyra informanter. Vidare har vi tagit hänsyn till att informanterna har kommit olika långt i processen. Vi har undvikit informanter i den tidigare processen, det vill säga de som väntar

på antagning till utbildning. Detta kan göra att de kanske inte har funderat mycket kring sina framtida karriärval i samma utsträckning som de med utbildning och arbete. All kontakt har gjorts via mail, telefonsamtal och mobilt textmeddelande.

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet samlades in genom de sju intervjuerna. Genom fysiska intervjuer kunde vi som intervjuar få en bättre förståelse för våra informanter, deras svar på våra frågor och förståelse för deras kroppsspråk. Bland intervjuerna var det en informant (informant 6) som inte ville bli ljudinspelad, istället antecknades informantens svar på papper. Ljudinspelning skedde på de resterande 6 intervjuerna som sedan transkriberades. Vi valde ljudinspelning eftersom Larsen (2018, 156) skriver att inspelningar av intervjuer garanterar att få med allt som informanterna har sagt. Vidare skriver Larsen att transkribering av inspelningar skapar ett bra underlag och det kan bidra till högre validitet i arbetet.

Till intervjuerna användes semistrukturerad intervjuform eftersom vi ville ha struktur men samtidigt vara flexibla när vi ställde frågor. Vi förberedde en färdigformulerad intervjuguide (se bilaga 1) med specifika teman och öppna frågor som stöd. De frågor som informanterna fick svara på var till en början enstaka bakgrundsfrågor. Sedan fick de svara på frågor om deras upplevelser av skolgången i Sverige, den svenska arbetsmarknaden, den nya gymnasielagen, stöd från yttre resurser och hur de ser på framtiden gällande sina karriärval. Under intervjun fick informanterna prata fritt och för utvecklade svar och förtydligande ställde vi följdfrågor för att minimera risken för missförstånd (Larsen 2018, 139).

Under hela forskningsprocessen har vi bedömt och försökt sträva efter så hög validitet och reliabilitet som möjligt. Inom kvalitativ studie handlar validitet enligt Larsen (2018, 129) om giltighet, det vill säga att datainsamlingen är relevant för studiens syfte. Genom den färdigformulerade intervjuguiden hade vi en viss kontroll att frågorna som ställdes var i enlighet med studiens syfte och frågeställning. Intervjuguiden korrigerades under arbetets gång då vi upptäckte efter en intervju att några frågor var repeterande och andra behövde omformuleras. Detta hade kunnat undvikas om en pilotstudie genomfördes innan

intervjuerna vilket i sin tur hade ökat studiens validitet. Trots de korrigeringar som gjordes i intervjuguiden argumenterar Larsen (2018, 130) att uppnå hög validitet i kvalitativa studier är säkrare än kvantitativa, eftersom forskaren kan vara flexibel i processen, det vill säga vi kan ändra frågorna för att ge ett bättre underlag till studiens slutsats.

Begreppet reliabilitet handlar om noggrannhet och pålitlighet. Att säkerställa en hög reliabilitet i kvalitativa studier är en utmaning. På grund av coronapandemin har vi genomfört separata intervjuer. Eftersom vi var två olika individer med olika personligheter var vi medvetna om att interaktionen med informanterna kan ha sett olika ut och svaren hade kanske inte varit samma om någon annan hade intervjuat. Det vi båda försökte var att skapa en trygghetskänsla hos informanterna och detta gjordes genom en orientering, det innebär att vi återberättade kort om undersökningen syfte, problemformulering och frågeställning samt användandet av ljudinspelning. Vi frågade också om informanterna hade några frågor innan intervjun började (Kvale och Brinkmann 2014, 170).

I förberedelse för intervjuerna var vi också pålästa om den nya gymnasielagen och samtalade i förhand med aktörer som varit i kontakt med målgruppen för att skapa en förståelse. Vi kände inte informanterna sedan tidigare och vi har inga erfarenheter av de svårigheter som de har gått igenom vilket kunde bidra till ett objektiv förhållningssätt, det vill säga att vår bild av informanterna inte är färgade. Att det hade förekommit samma svar från en annan intervjuare med praktisk erfarenhet med informanterna är något som inte kan garanteras. Eftersom vi är två personer som tolkade svaren kan det inte uteslutas att en viss feltolkning kan ha skett. Trovärdigheten i undersökning hade blivit högre om flera fick tolka det insamlade empirin. För att säkerställa någon form av reliabilitet var frågorna i intervjuguiden inte ledande samt att de var tydliga. Vid databehandlingen var vi noggranna med att inte blanda ihop intervjuerna och transkriberingen skedde i en datamatris där svaren separerades (Larsen 2018, 131–132).

4.4 Analysmetod

Studien utgår ifrån ett induktivt angreppssätt utifrån Kvale och Brinkmann (2014, 238) definition. Enligt författarna innebär induktion att forskningen undersöker ett visst område med antal fall som resulterar i generella slutsatser. Den slutsats som dras från ett induktivt angreppssätt är inte alltid giltig. Författarna menar att trots att deras forskningsresultat blev positivt, innebär det inte att andra undersökningar kommer att leda till samma resultat. Kvale och Brinkmann menar att ifall forskaren vill göra generella slutsater måste fler undersökningar göras kring samma forskningsområde.

Vid bearbetning av materialet har två analysmetoder tillämpats, innehållsanalys (Larsen 2018, 160–164) och narrativ analys (Kvale och Brinkmann 2014, 268–272). Innehållsanalysen hjälper oss att kategorisera och hitta mönster samt jämföra likheter och skillnader (Larsen 2018, 160–164). Narrativ analys kan enligt Kvale och Brinkmann (2014, 270–272) skapa förståelse och framställning av hur en tänker, handlar, känner och lever genom att fokusera på individens berättelse. Författarna nämner att narrativ analys har hjälpt andra kvalitativa forskare men tillägger att allting kan inte förstås enbart genom berättelser. Vi är medvetna om analysens begränsningar och har därför kunskapsstöd från tidigare forskning och teori till studiens frågeställning.

4.5 Etiska ställningstagande

Till studien har vi tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principer från Vetenskapsrådet (2002) vilket är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I vårt missivbrev (se bilaga 2) var det viktigt för oss att informera om undersökningens syfte och att deras medverkan var frivillig. Därav de som deltagit i studien har frivilligt ställt upp för intervju och informerade återigen om syftet med undersökningen, de redovisningsformer som kommer att göras och att deras svar är konfidentiella och kommer endast användas av oss till forskningsändamål. Före intervjuerna informerades informanterna också om att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Vidare har

informantens namn, ålder och bostad behållits anonyma i studien för att de ska känna sig mer fria och att inget kan kopplas till dem. Under studiens gång har vi haft i åtanke om de ovanstående etiska ställningstagande till de fyra forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet 2002). Alla informanter gav sitt samtycke innan intervjun.

5 Resultat

I detta kapitel presenteras studiens resultat från undersökningen. Inledningsvis presenteras informanternas nuvarande sysselsättning, tidigare studier och deras upplevelser av den svenska skolgången. Vi har sedan valt att dela in dem i olika teman Den nya gymnasielagens

påverkan på informanterna, Karriärval och drömmar, Resursernas betydelse för informanterna samt Upplevelser av den svenska arbetsmarknaden.

5.1 Presentation av informanterna och deras skolgång

De sju ensamkommande ungdomarna i studiens undersökning är mellan 21–23 år. Sysselsättningen ser olika ut. Fem är studerande varav tre studerar på gymnasiet och två på komvux. Av de som studerar på gymnasiet läser två på vård och omsorgsprogrammet och en på restaurang och livsmedelsprogrammet. På komvux utbildar ungdomarna sig till undersköterska och arbetar vid sidan om sina studier. En informant arbetar i hemtjänsten och den andra i ett äldreboende. Tiden för att bli klar med sina studier är cirka 1 år för de som läser på gymnasiet och mindre än ett halvår för de som läser på komvux. Resterande två ensamkommande ungdomar har fullgjort sina utbildningar och deras nuvarande sysselsättning består av arbete. Den ena arbetar inom detaljhandel med fast anställning och har tidigare läst fordon- och transportprogrammet på gymnasiet. Den andra arbetar på ett panel produktionsföretag och har tidigare läst lager och logistik på komvux. Trots olikheterna i deras sysselsättning omfattas de av samma lag, dvs den nya gymnasielagen. De har även ett gemensamt mål, att få ett permanent uppehållstillstånd.

Tabell 1: Informanter/ålder, nuvarande sysselsättning, tidigare studier och drömyrke. Informant 1 21 år Studerar vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet Språkintroduktionspro gram Pilot alt. lastbilschaufför

Informant 2 21 år Studerar vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet Språkintroduktionspro gram Fotbollsspelare eller affärsman Informant 3

21 år Studerar restaurang- och livsmedelsprogrammet på gymnasiet Språkintroduktionspro gram Lastbilschaufför Informant 4 22 år

Studerar till undersköterska på Komvux + Arbetar på hemtjänsten Språkintroduktionspro gram Undersköterska Informant 5 21 år

Studerar till undersköterska på Komvux + Arbetar på äldreboende Vård- och omsorgsprogrammet Socionom Informant 6

23 år Arbetar (fastanställning) på detaljhandel Fordon bilmekaniker och på komvux

Egen företagare relaterat till fordon och bilmekaniker Informant 7

22 år

Arbetar på en panel och produktionsföretag

Lager och logistik på komvux

Polis eller förskollärare

Skolgången i Sverige har upplevts som positivt enligt sex informanter. Svaren skiljer sig åt där en del menar att skolan är en bra sysselsättning, en plats för att lära känna nya människor och skapa vänskapsrelationer. Somliga berättar också att de har lärt sig nya kunskaper som är användbara i framtida arbeten. Några informanter påpekar svårigheter att lära sig svenska men ser framsteg och upplever inte längre samma svårighet. Informant 5 hade en bättre skolgång under gymnasiet än på komvux. På gymnasiet var han ständigt bland människor som talade svenska och det var så han lärde sig språket, genom att höra och interagera med andra som talar svenska. Han lärde sig även normer, sociala koder och beteende bland ungdomar. Han kände att han fick komma in mer i samhället på gymnasiet än på komvux. Informant 6 upplevelser av skolgången var sämre. Det handlade om lärarna som inte visade intresse för honom och hans arbete. Skolan hjälpte inte honom heller att hitta en praktikplats utan det fick han ordna själv med hjälp av sina kontakter på frivilligorganisationen.

5.2 Den nya gymnasielagens påverkan på informanterna

5.2.1 Framtidssyn

Det framkommer i intervjuerna att samtliga informanter förstår den nya gymnasielagens grundläggande krav, det vill säga att klara utbildningen och därefter hitta en fastanställning inom 6 månader. Detta ska i sin tur leda till permanent uppehållstillstånd. Utifrån den förståelsen uttrycker samtliga informanter att den nya gymnasielagen har skapat en känsla av osäkerhet kring sin framtid. För tre informanter som studerar på gymnasiet är framtiden oviss. Tanken om att hitta ett fast arbete ligger för långt fram i tiden. De menar att det är svårt att planera sin framtid då han ändå inte vet vad som händer imorgon. De kan inte garantera vilken väg de ska gå och upplever det svårt att tänka för långt fram.

Informant 6 med en fastanställning anser att han har gjort allt han kunnat och inväntar ett beslut om permanent uppehållstillstånd. Han berättar att beslutet är utom hans kontroll och tillägger att det är de som jobbar med lagen som bestämmer. Informant 4 berättar att han känner ingen oro över att hitta ett arbete men i samma mening säger han “jag vet inte vad som kommer att hända” och att “saker kan ändras”. Majoriteten av informanterna upplever det däremot svårt att hitta ett arbete inom 6 månader med fastanställning. En del lyfter fram att de saknar kontakter, arbetserfarenhet och coronapandemin försvårar chanserna att få arbete. Informant 4 lyfter även fram kravet på jobbansökan efter utbildning skapar stress och han känner sig tvungen att söka jobb inom områden som inte har en koppling till sin utbildning. Informant 5 har tidigare sökt 50 eller 60 olika jobb men har inte fått bekräftelse förutom från ett jobb, vilket är hans nuvarande arbete. Han förklarar vidare hur han ser på framtiden om det händer att han får avslag från Migrationsverket.

Jag tänker och jag förväntar mig allting om det skulle hända något plötsligt oväntad. Om migrationsverket säger till mig att jag kommer skicka dig imorgon (till Afghanistan). Jag förväntade mig det. Jag kommer inte bli överraskad. Jag försöker ha en bild om allting att ja.. det här kommer hända om du inte gör det eller det här kommer hända. Jag är beredd på allting om man säger så. (Informant 5)

Var kommer denna mentalitet ifrån? (Intervjuaren)

Du vet, om du har varit med massa olika situationer och dåliga situationer och du har upplevt så mycket dåliga händelser så det blir vanligt för dig. Du blir van. (Informant 5)

Informant 5 berättar hur han är beredd på att inte beviljas permanent uppehållstillstånd och att bli utvisad från Sverige. Hans tankesätt beror på dåliga upplevelser från olika händelser som har gjort att han inte förväntar sig det bästa utfallet av situationen.

5.2.2 “Lagen har gett mig en ny chans i Sverige”

Det råder en osäkerhet kring framtiden men samtliga informanter är överens om att den nya gymnasielagen har gett dem en ny chans att få stanna kvar i Sverige. Innan den nya gymnasielagen inträdes fick informanterna avslag, När de visste om att de ingick i lagen blev många av dem positiva. Fem informanter uttrycker ett visst hopp och positiv inställning om att de kan bygga en framtid i Sverige. Vid reflektion över den nya gymnasielagen har fyra informanter resonerat både vad som har upplevts som bra och mindre bra med lagen. Informant 6 berättar att utan lagen skulle han befinna sig i Frankrike eller ett annat land. Lagen har gett honom en anledning att stanna kvar i Sverige och möjlighet till utbildning och jobb. Informant 6 upplever att lagen sätter mål för individerna att hitta ett jobb i slutändan och det tycker han är bra. Han lyfter samtidigt fram hur krävande den nya gymnasielagen är för människor som nyligen har kommit till Sverige och i samband med att hitta jobb under coronapandemin är det tufft.

Fördelen med den nya gymnasielagen uttrycker informant 4 är “bättre än ingenting” och att lagen uppmuntrar till utbildning och arbete. År 2017 gjorde han avhopp på gymnasiet på grund av avslag från Migrationsverket och påpekar att den nya gymnasielagen har gett honom en andra chans. Han anser att lagens krav är tuffa, särskilt när det kommer till att hitta ett arbete under coronapandemin. Informant 7 delar samma tankar kring fördelarna med den nya gymnasielagen men önskar att lagen kom tidigare. Informanten befann sig fyra år i Sverige innan lagen trädde fram. Hans tidigare sysselsättning bestod av inlärning av det svenska språket i SFI skolan. Informanten anser att han hade kommit snabbare in i samhället

om lagen kom tidigare. Han påpekar också att han hade mer energi när han var yngre och hade orkat mer.

Samtliga informanter nämner också hur viktigt det är att kämpa trots de motgångar de möter när det kommer till lagens krav.

Jag tänker om de hade förstått mig jag skulle säga att kämpa på [...] Man ska tänka det är krig att jag vill vinna över dem. Jag vill vinna över den nya gymnasielagen. Jag vill vinna över dem här sjuka regler eller lagar som de har skaffat för oss. [...] jag måste vinna för att överleva. Om jag inte ska vinna jag kommer inte överleva [...] Du måste göra eller inte göra. Om du gör du kommer överleva. Om du inte gör du kommer bli påkörd. (Informant 5)

Kämpa på och ge inte upp. För att det alltid finns hjälp. (Informant 4)

Det som jag vill säga till andra att jag vill att de ska fortsätta gå till skolan, kämpa för sin dröm, kämpa för samhället och hjälpa andra. Vi alla kommer till Sverige för att vi vill släppa det gamla i hemlandet och för att vi inte får den hjälp vi vill ha. Vi kommer hit för att få ett bättre liv och här är allting möjligt om man bara vill och kämpar. (Informant 2)

Man ska kämpa på. Man har kommit från ett land i krig och man kommer hit för att skapa sig ett bättre liv och en lycklig framtid. (Informant 3)

Samtliga informanter beskriver deras starka vilja att kämpa för att få stanna kvar i Sverige.

5.3 Karriärval och drömmar

De flesta visar sig vara nöjda med sina val av utbildning. Informanterna som studerar samt informant 6 kan se sig själva ha ett arbete i anknytning till deras utbildning. De flesta anser att deras utbildning och arbete kan kopplas samman med deras intressen och att det finns en meningsfullhet. Tre av informanterna menar att viljan att hjälpa andra har varit en drivkraft till att välja en utbildning där de kommer att få arbeta med människor.

Drömmar om andra yrkeskarriärer utanför sin utbildning och arbete är något som samtliga informanter, förutom informant 4, delar med sig av. Från vård och omsorgsprogrammet

berättar informant 1 att hans drömyrke är att bli pilot men kan också tänka sig att bli lastbilschaufför. Informant 2 vill bli fotbollsproffs eller jobba inom affärsbranschen. Informant 3 från restaurang och livsmedelsprogrammet drömmer om att jobba som lastbilschaufför. Informant 5 från undersköterskeutbildningen hade helst velat bli socionom. Informanterna som arbetar kan inte se sig själva arbeta i sin tjänst för resten av sitt liv. De båda drömmer om ett annat arbete. Informant 6 som jobbar inom detaljhandel drömmer om att en dag öppna ett eget företag som är kopplat till hans tidigare utbildning som fordon och bilmekaniker. Informant 7 som jobbar inom panel och produktionsföretag berättar att polis är hans drömyrke men han kan också tänka sig arbeta som förskollärare. Informant 4 från undersköterskeutbildningen är den enda som har hamnat på en utbildning och tjänst som ingår i hans drömmar, vilket är att arbeta med äldre inom hemtjänsten.

Både informant 4 och 6 anser att det är möjligt att arbeta med sina drömyrken i framtiden men informant 4 är öppen för andra tjänster. Resterande fem informanter anser att möjligheten är svår att arbeta med det dem egentligen vill men orsakerna till det skiljer sig åt. En del lyfter fram det permanenta uppehållstillståndet som ett hinder. Informant 5 är en av de som ser lagen som ett hinder. Socionom är hans drömyrke och han hade planer på att läsa samhällsprogrammet på gymnasiet innan lagen kom. För att omfattas av den nya gymnasielagen behövde han välja en yrkesinriktning och blev tvungen att tänka om sina val. Hans tanke från början var att arbeta med yngre barn men insåg efter ett tag att han trivdes bra med den äldre målgruppen efter att ha arbetat på äldreboendet. Citatet under berättar hur han resonerar kring möjligheten till studier inom socionomutbildningen:

Det jag jobbar med just nu (äldreboende) kommer också kunna hjälpa mig i framtiden när jag pluggar till socionom. Man vet aldrig, jag hoppas att jag kommer kunna göra det [...] Just nu ser jag inte så mycket möjlighet för att först och främst jag måste klara min utbildning sedan har jag 6 månader på mig att skaffa ett jobb. Hade jag fått välja hade jag definitivt studerat till socionom. (Informant 5)

Informant 7 hade tankar på att bli polis innan han kom till Sverige. Efteråt fick han reda på att kraven för att bli polis kräver ett svenskt medborgarskap. När han insåg att det tog lång tid att få ett uppehållstillstånd i Sverige blev han tvungen att tänka om sin karriärval.

Jag hoppar över det just nu men kanske sedan i framtiden. Jag ändrade mig då till förskollärare. Med förskolelärare så trivs jag med barn och barnen tycker också om mig plus jag har erfarenhet att ta hand om barn för jag har en lillebror. Just nu jobbar jag på panel företaget därför att jag behöver ett jobb på grund av min situation. Det är inte mitt drömyrke men det är inte som jag klagar. (Informant 7)

En annan informant delar liknande tankar och ser andra alternativ än sitt drömyrke.

Min dröm är att bli pilot [...] Just nu är uppehållstillståndet viktigaste. Längre fram skulle jag kunna jobba som lastbilschaufför men inte pilot tror jag. Det beror på att om man måste läsa mycket och det kommer ta många år. Sedan tror jag också min ålder är emot mig. Jag orkar inte läsa så länge heller. (Informant 3)

Informant 2 har en dröm om att bli fotbollsproffs och att bli professionell inom taekwondo. Han delar sin erfarenhet kring hur karriärvalen har ändrats under tiden han har bott i Sverige.

När jag kom till Sverige så tänkte jag att jag skulle fokusera på fotbollen. Men sen gick det inte bra för jag bodde långt borta och jag cyklade 8 km i regn. Det blev massor av problem och jag slutade. Sen började jag träna taekwondo och tränade det nästan i ett halvår. Sen fick jag avslag och då fick jag inte tävla. Jag kan inte tävla på grund av att ifall något händer så finns det ingen försäkring som täcker. Sen slutade jag. Det är sådana problem när man har drömmar som man inte kan rå för. Jag själv kommer hit för att fixa mitt liv, hjälpa andra och när jag inte får mitt uppehållstillstånd så blir det problem. [...] Att hjälpa andra är också anledningen till att jag väljer att läsa vård och omsorgsprogrammet. Jag har själv haft mycket problem och sett många som behöver hjälp men det finns ingen som hjälper de. Därför vill jag jättegärna hjälpa andra om jag kan. (Informant 2)

Utifrån informant 2 berättelse har han genomgått många svårigheter och han har sett andra vara i behov av hjälp men inte fått det. Det finns därav en stark vilja att hjälpa andra människor och han kan se sig själv göra detta genom att utbilda sig på vård- och omsorgsprogrammet.

5.4 Resursernas betydelser för ensamkommande ungdomar

För alla våra informanter så har de olika resurserna som erbjudits varit betydelsefulla. Ett exempel på en sådan resurs är en studie- och yrkesvägledare. Tre informanter som studerar på gymnasiet påpekar att de ofta har fått hjälp av studie- och yrkesvägledaren på skolan gällande jobbsökande och frågor om olika utbildningar. En annan resurs som också nämns under intervjun är kuratorn på skolan. Två av informanterna belyser även den hjälp som kuratorn har gett de när det kommer till oro och tankar om livet och uppehållstillståndet. En av dessa beskriver hur han mådde efter att han fick avslag första gången.

När jag fick avslag så blev jag deprimerad. Jag kunde varken sova eller äta. Jag gick först till läkare och sedan till kuratorn på skolan. Kuratorn brukar fråga mig om jag har kunnat sova, om jag kan äta. Jag får mycket hjälp av kuratorn och skolan och de betyder mycket för mig. - (Informant 1)

Enligt informant 2 har kuratorn också kunnat hjälpa till när det kommer till kontakter med olika myndigheter såsom migrationsverket. Alla tre menar att studie- och yrkesvägledaren och kuratorn har varit till stor hjälp när det gäller frågor och tankar om uppehållstillstånd, arbete och utbildningar.

Fyra av våra informanter känner att de har fått mycket hjälp av en frivilligorganisation. I denna organisation arbetar gode män, lärare, familjehem, präster och boendepersonal. Dessa resurser har på olika sätt hjälpt fyra av våra informanter för att skapa sig ett bättre liv i Sverige. Informanterna berättar att organisationen bland annat har agerat som stöttepelare när det kommer till tankar och känslor. Informant 5 berättar om att organisationen ibland ringer för att kolla hur de mår. Han menar även att de själva kan ringa till de när de mår dåligt. Organisationen beskrivs av informanten som en liten familj och att han upplever att ingen behöver känner sig ensam då det finns andra ensamkommande som sitter i samma situation. Utifrån att det finns flera som befinner sig i samma situation kan de hjälpa och stötta varandra i hur de mår. Informant 4 bekräftar också att personalen ger bra stöttning i form av att vara bra lyssnare och ger goda råd.

Förutom känslomässig stöttning så har organisationen även hjälpt informanterna med praktiska bitar. Genom organisationen har informanterna fått hjälp med att skaffa boende, praktik och arbete. Informant 5 beskriver hur de har hjälpt honom mycket med pappersarbete och hur han till exempel ska fylla i ansökan om olika saker. Det kan handla om blanketter till banken, utbildning eller ansökan till CSN. Han menar även att de har hjälpt honom med studier. Några i personalen har utbildning inom vården vilket denne informant studerar till. Enligt informanten har de hjälpt honom att förstå kunskapen bättre och hjälpt honom med olika skoluppgifter. Förutom att hjälpa till med praktiska delar finns organisationen även till för att umgås, spela spel, fika och laga mat tillsammans. Informant 5 beskriver också hur tacksam han är över de människor som arbetar i organisationen.

Jag är väldigt glad och tacksam över att det finns sådana människor som vill hjälpa ungdomar och ge allt. Personalen här hjälper alla på olika sätt. Till exempel är det svårt för oss ungdomar att ta körkort då det är dyrt och vi får bara CSN. Då finns det en särskild person som hjälper oss med detta. Hen tittar på vilka som behöver körkort och prioriterar de som verkligen behöver det just nu. Jag ser de som en familj, din familj hjälper dig med allting och det är samma sak med organisationen. (Informant 5)

Informanten påpekar hur betydelsefullt det är att ha människor runt omkring sig som genuint vill hjälpa till.

5.5 Upplevelser av den svenska arbetsmarknaden

Att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden har inte upplevts som lätt för samtliga informanter. Informanternas erfarenhet av arbetsmarknaden varierar men den gemensamma bilden har varit att det är en utmaning att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. För tre av informanterna som läser sin yrkesutbildning på gymnasiet har erfarenheterna inte varit många. Ingen av dessa tre informanter har erfarenhet av att arbeta i Sverige. Eftersom de fortfarande är under utbildning så har behovet av ett arbete inte varit lika aktuellt som för de andra fyra. Några av dessa fyra har nämligen kommit längre i sin utbildning eller så är de