Examensarbete. C-uppsats inom fastighetsvetenskap Visualiseringsmediernas betydelse vid försäljning av
nyproducerade bostäder
– En studie av modeller i Virtual Reality och fullskala Jennifer During
Helena Fällås VT 2007
Sammanfattning
Titel Visualiseringsmediernas betydelse vid försäljning av nyproducerade bostäder – En studie av modeller i Virtual Reality och fullskala.
Författare Jennifer During Helena Fällås
Syfte Denna uppsats syftar till att utreda om modeller i Virtual Reality och fullskala kompletterar befintliga visualiseringsmedier i försäljningen av nyproducerade bostäder, genom att dessa stödtjänster skapar ökad förståelse för bostadens utformning och därmed ökar nyttan för kunden. Vidare syftar uppsatsen till att utreda hur projektsäljare och privatpersoner ställer sig till användandet av denna typ av modeller samt om kvaliteten på företagets tjänster därmed kan anses öka.
Metod Uppsatsen är framarbetad både med en kvalitativ och med en kvantitativ metod. Genom att göra djupintervjuer med projektsäljare på Peab Region Bostad samt med sakkunniga personer inom områdena för Virtual Reality och modeller i fullskala, har intervjupersonernas kunskaper och inställningar kunnat inhämtas. Den kvantitativa ansatsen har bestått av en enkätundersökning med avsikt att åskådliggöra vilken förståelse personer får för en bostad genom att titta på olika visualiseringsmedier.
Slutsats Både modeller i Virtual Reality och fullskala ger ökad förståelse för bostadens utformning i jämförelse med ritningar. Den optimala förståelsen för bostadens utformning ges av en mix av visualiseringsmedier.
Projektsäljarna och privatpersoner är överens om att modeller i Virtual Reality och fullskala skulle kunna utgöra komplement till befintliga marknadsföringsmedier, då de ger en ökad förståelse för bostadens utformning. Modeller i fullskala ger det bästa helhetsintrycket av bostadens utformning. Virtual Reality får dock anses utgöra framtidens visualiseringsmedium vad gäller att påvisa utformningen av nyproduktion.
Att som företag vara tidig med att introducera en stödtjänst som ger nytta för kunden anses bidra till företagets tjänstekvalitet och ökade konkurrenskraft. Idag är det få byggföretag som kontinuerligt använder sig av modeller i Virtual Reality och fullskala i försäljningsprocessen av nyproduktion. Dock börjar aktiviteter som innefattar visualiseringsteknik att användas inom byggbranschen i marknadsföringssyfte. Detta är en tydlig indikation på att tekniken har stor potential att på allvar få genomslag i byggbranschen.
Abstract
Title The meaning of visualization methods to illustrate future house building – A study of models in Virtual Reality and full-scale.
Authors Jennifer During Helena Fällås
Purpose The aim of the thesis is to examine whether models in Virtual Reality and full-scale work as complement to other visualization methods, that are used today, by giving customers a better understanding of the design and interior of the future house or flat. The purpose of the essay is also to investigate the attitude towards using models in Virtual Reality and full-scale by private persons and sellers at a construction company.
Method The methods that have been used in this thesis are both of a qualitative and quantitative character. The persons that have been interviewed are either sellers of houses and flats in a construction company or persons that have got great knowledge within the area of Virtual Reality and models in full-scale. The essay is also based on a survey in form of a questionnaire. The purpose of using this method was to get statistic data over the understanding of the design and interior of a house or flat, when using different visualization models. In addition to this the survey also compares how people understand these models comparing to the more traditional ones.
Conclusion Models in both Virtual Reality and full-scale gives the user a better understanding of how the future house or flat is going to look like comparing to a drawing. The best result is given by a mix of various visualization methods, as most of them are illustrating different qualities better than others.
Sellers at a construction company as well as private persons have got a positive attitude towards using models in Virtual reality and full-scale as complement to visualization methods that are being used today. The best over all impression is given by using models in full-scale. Models in Virtual Reality, however, are considered to be the future visualization method.
To get an advantage over rival companies it is important to introduce new technology in an early stage. The possible benefits of this action could be that a construction company could increase the quality of the service it provides, as a result of the better understanding the costumers get of the future house or flat. Only a few companies within the property business are using models in Virtual Reality and full-scale on a regular basis in their selling process today. As models in Virtual Reality are starting to get more common, this shows its potential to become the obvious visualization method in the future.
Förord
Det har varit en lång och mycket lärorik process att skriva detta examensarbete som så sakteligen har tagit form nere i VR-labbet på Ingvar Kamprad Design Centrum, LTH, under våren 2007. Många sena kvällar har fyllts med skratt, struntprat och stinkande matlådor. Det har varit en kul kunskapsresa som vi sent kommer att glömma. Vi vill härmed rikta vårt varmaste tack till alla de personer som möjliggjort genomförandet av detta examensarbete. Vi vill inledningsvis tacka vår företagshandledare, Louise Johnsson för möjligheten att i samarbete med Peab Region Bostad genomföra detta examensarbete. Tack för att vi har fått ta del av din branschkunskap och dina goda råd.
Vidare så vill vi rikta ett stort tack till våra handledare på Malmö högskola, Sarah Jaxell och Jesper Magnusson, för värdefulla kommentarer och handfasta tips vad gäller formalia och utformning av uppsatsen.
Vi riktar ett särskilt tack till våra intervjupersoner på Peab Region Bostad, Frank Andersson, Fredrik Jönsson, Inger Karlsson och Jan-Erik Wessberg för att ni avvarat er tid för att besvara våra frågor.
Dessutom vill vi tacka för all den hjälp och vänlighet vi har mötts av från personal vid Lunds Tekniska Högskola. Ett stort tack riktas till Joakim Eriksson, Elisabeth Hornyanszky-Dalholm, Jonas af Klercker och Per Tibbelin för all hjälp och support vi fått i samband med vårt löpande arbete med uppsatsen samt i samband med enkätundersökningen.
Vidare vill vi tacka Dag Thulin och arkitektfirman Möllers Arkitekter, som gav oss förtroendet att använda deras ArchiCAD-modell över Norra Fören 5 som utgångspunkt för visualiseringsmodellen. Vi vill även tacka arkitektstuderande Rickard Henriksson för hjälpen med framställandet av VR-modellen.
Vi vill även tacka alla de personer som ställt upp i vår enkätundersökning och givit oss intressanta synpunkter och resultat.
Avslutningsvis vill vi rikta ett varmt tack till alla våra nära och kära för uppmuntran och stöd i såväl medgång som motgång samt för att ni givit oss anledning att emellanåt lägga examensarbetet åt sidan.
Jennifer During
&Helena Fällås
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1 Abstract ... 2 Förord ... 3 Innehållsförteckning... 4 1 Inledning ... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Syfte ... 8 1.3 Frågeställningar ... 8 1.4 Avgränsningar ... 8 1.5 Målgrupper ... 9 1.6 Begreppsdefinitioner ... 10 1.7 Disposition ... 12 2 Metod... 13 2.1 Metodval... 13 2.1.1 Intervjuer ... 14 2.1.2 Enkät... 15 2.2 Undersökningsobjekt... 172.3 Validitet och reliabilitet... 18
3 Byggprocessen... 21
3.1 Allmänt om byggprocessen för bygg- och anläggningsföretag... 21
3.2 Den svenska byggmarknaden... 22
3.3 Försäljningsprocessen ... 23
3.4 Visualiseringsmaterial ... 24
4 Virtual Reality ... 26
4.1 Definition och beskrivning av VR ... 26
4.1.1 VR på persondator... 28
4.1.2 Omslutande VR ... 29
4.2 VR inom bygg- och arkitektursektorn... 30
4.3 VR-labbet på Lunds Tekniska Högskola... 31
5 Fullskalemodeller ... 32
5.1 Definition och beskrivning av fullskalemodeller ... 32
5.2 Fullskalemodeller inom bygg- och arkitektsektorn... 33
5.3 Fullskalelaboratoriet vid Lunds Tekniska Högskola... 34
6 Tjänstekvalitet och kundnytta ... 36
6.1 Det grundläggande tjänstepaketet ... 36
6.2 Kundens förväntningar ... 37
6.3 Företagets tjänstekvalitet... 38
6.4 Kundnytta ... 39
6.5 Kundens tjänstekvalitetsupplevelse... 39
6.6 Teknikens roll i företagets tjänsteerbjudande... 40
7 Säljarnas syn på visualiseringsmaterial och nya arbetsmetoder ... 43
7.1 Försäljningsprocessen ... 43
7.2 Visualiseringsmaterial som används på Peab Region Bostad idag ... 44
7.3 Möjligheter med VR och modeller i fullskala... 45
7.4 Företagets och kunders inställning till ny teknik ... 46
7.5 Problem som kan uppstå vid introducerande av ny teknik som VR ... 47
7.6 Försäljningshastigheten av nyproducerade bostäder... 47
7.7 Tjänstekvalitet och kundnytta ... 48
8 Resultat av enkät ... 49
8.1 Förståelsen för bostadens utformning genom ritning... 49
8.2 Förståelsen för bostadens utformning genom VR-persondator... 51
8.3 Förståelse för bostadens utformning genom VR-Cave ... 52
8.4 Förståelse för bostadens utformning genom Fullskalemodell... 54
8.5 Viktiga parametrar inför bostadsköpet ... 56
8.6 Modellernas användning för ett byggföretag ... 56
8.7 Modellernas användarvänlighet för kunden ... 57
8.8 Modellernas helhetsintryck ... 57
8.9 Synpunkter och spontana reflektioner... 58
9 Analys ... 59
9.1 Försäljningsprocessen ... 59
9.2 Förståelsen för bostadens utformning genom VR och fullskala ... 61
9.2.1 Modeller i VR... 61
9.2.2 Modeller i fullskala ... 63
9.3 Tjänstekvalitet och kundnytta ... 64
10 Slutsats... 66
10.1 Ökad förståelse för utformningen av bostaden ... 66
10.2 Modeller i VR och fullskala som marknadsföringsverktyg ... 67
10.3 Förhöjd tjänstekvalitet och kundnytta ... 68
11 Reflektioner... 69 Källförteckning... 70 Skriftliga källor ... 70 Elektroniska källor ... 71 Muntliga källor ... 72 Bilagor Bilaga 1 Enkät
Bilaga 2 Intervjumall- Projektsäljare Bilaga 3 Intervjumall- Virtual Reality Bilaga 4 Intervjumall- Fullskala
1 Inledning
___________________________________________________________________________ I detta inledande avsnitt kommer ramarna för uppsatsens utformning att behandlas. Inledningsvis kommer en bakgrund till ämnesvalet att ges, varefter bland annat syftet kommer att klargöras samt de frågeställningar som uppsatsen avser att utreda.
___________________________________________________________________________ 1.1 Bakgrund
Många byggföretag har idag som målsättning att sälja en stor andel av sina bostäder innan byggstart kan godkännas. Anledningen är att byggherren vill ha garanti för att efterfrågan verkligen finns för projektet för att därigenom säkerställa täckning för stora ekonomiska investeringar. Genom att sälja merparten av bostäderna innan byggstart minimerar byggföretaget således risken för misslyckade bostadsprojekt. Peab Region Bostad har som målsättning att cirka 60 % av beståndet skall vara sålt innan byggstart sker för deras projekt. I dagsläget finns det dessutom planer på att ytterligare höja denna säkerhetsmarginal.1
När byggstart väl har skett så är det vanligt att byggföretag uppför ett visningshus eller en visningslägenhet i samband med att bostadsetappen byggs. Försäljningen av bostäder tenderar att ta fart först efter att en sådan visningsbostad har byggts upp, då försäljningen vanligtvis redan har pågått under en längre tid. Att bygga upp en visningsbostad är dock en mycket kostsam process, varför det i de flesta fall endast genomförs vid projekt där det krävs ytterligare marknadsföringsinsatser för att få igång försäljningen.
Kravet på att en stor andel av bostäderna skall vara sålda innan byggstart föranleder därav ett problem i inledningen av försäljningsprocessen, då det har visat sig att det kan vara svårt att hitta köpare innan bostäderna är uppförda. Bostadsköpet är för de allra flesta människor den största investeringen som görs, varför man kan ana en avvaktande inställning bland spekulanter som inte har möjlighet att uppleva sina potentiella hem annat än genom olika ritningar och beskrivningar. Försäljningsprocessen kan således bli trög och kostsam för byggföretaget i inledningsskedet.
Vid försäljning av nyproducerade bostäder ställs därav stora krav på byggföretagets informations- och visualiseringsmaterial i samband med marknadsföringen av nya bostadsprojekt. För att skapa en god förståelse för de framtida bostäderna fordras god inlevelseförmåga hos kunden samt presentationsskicklighet hos säljaren. Många kunder kan tyda ritningar. Frågan är emellertid hur väl deras bild av det framtida boendet stämmer överens med verkligheten. Dessutom ges kunden, i samband med försäljning av nyproduktion, vanligtvis tillvalsmöjligheter vad gäller exempelvis köks- och badrumsutrustning, tapeter, kakel och olika planlösningar. Dessa tillval får köparen normalt ta del av i olika typer av broschyrer och kataloger, varför det kan vara svårt för köpare att föreställa sig hur olika val kommer att inverka på den färdiga bostaden.
Fysiska modeller har länge använts för att åskådliggöra en framtida byggnads planlösning och arkitektur i försäljningssammanhang. Vanligtvis uppförs dessa modeller i mindre skala, men det förekommer även modeller som uppförs i skala 1:1. Under senare år har emellertid användningen av modellbaserade dataprogram blivit allt mer vanligt förekommande. Teknologin skapar nya möjligheter vad gäller informations- och kommunikationshantering i försäljningsprocessen, vilket resulterar i nya visualiseringsmetoder som återger utformningen av framtida bostäder.
Att uppfylla kundens förväntningar är idag en förutsättning för att kunna bli ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt företag. Det är alltså av stor vikt att ta reda på vad kunden efterfrågar för att kunna möjliggöra ett förbättrat agerade och därmed i största möjligaste mån leva upp till kundens förväntningar. Det är således kundens bedömningar, behov och upplevelser som skall vara målet för byggföretagets arbete. Det är därför viktigt att som byggföretag se till att följa med i utvecklingen och kontinuerligt arbeta med att förbättra sitt tjänsteerbjudande i takt med marknadens utveckling och kundernas ökade krav och behov.
1.2 Syfte
Denna uppsats syftar till att utreda om modeller i Virtual Reality och fullskala kompletterar befintliga visualiseringsmedier i försäljningen av nyproducerade bostäder, genom att dessa stödtjänster skapar ökad förståelse för bostadens utformning och därmed ökar nyttan för kunden. Vidare syftar uppsatsen till att utreda hur projektsäljare på byggföretag och privatpersoner ställer sig till användandet av denna typ av modeller samt om kvaliteten på företagets tjänster därmed kan anses öka.
1.3 Frågeställningar
1 Ger modeller i Virtual Reality och fullskala ökad förståelse för utformningen av nyproducerade bostäder?
2. Hur ställer sig projektsäljare på byggföretag samt privatpersoner till användningen av denna typ av modeller som komplement till befintligt visualiseringsmaterial i försäljningsprocessen av nyproducerade bostäder?
3. Hur kan tjänstekvaliteten och kundnyttan anses öka vid användning av modeller i Virtual Reality och fullskala i försäljningsprocessen av nyproducerade bostäder?
1.4 Avgränsningar
Uppsatsen är avgränsad till att främst behandla hur privatpersoner och anställda på byggföretag ställer sig till användandet av visualiseringsmodeller av bostäder i Virtual Reality och fullskala. Även idag vanligt förekommande visualiseringsmodeller, som ritningar, visningshus, fysiska modeller och projekthemsidor, kommer att behandlas i mindre omfattning.
Vidare så har ingen verklig visning hållits av den bostaden som visualiseringsmodellerna är baserad på, vilket innebär att endast antaganden kan göras om hur väl dessa visualiseringsmedier överensstämmer med den verkliga bostaden.
Allmänna värdeskapande faktorer vid köp av bostäder som till exempel bostadens läge, prisnivåer och kundvård kommer ej att behandlas i denna rapport. Emellertid kommer nyttan som kunden upplever av att få god förståelse för bostadens utformning att belysas.
Utgångspunkten i arbetet är att se hur samtliga kontor på byggföretaget Peab Sveriges division Peab Region Bostad arbetar med försäljning av nyproduktion. Samtliga intervjuer är därav gjorda med anställda från kontoren i Malmö, Lund, Helsingborg och Växjö.
Uppsatsen är slutligen avgränsad till att undersöka förståelsen för bostadens interiör. Därav kommer bostadens exteriör ej att behandlas i uppsatsen.
1.5 Målgrupper
Den främsta målgruppen som denna uppsats vänder sig till är bygg- och anläggningsföretag som säljer nyproducerade bostäder. Även andra företag och organisationer inom fastighetsbranschen som använder sig av visualiseringsteknik idag eller som funderar på att investera i denna teknik i framtiden kan tänkas ha ett intresse av det material som presenteras i detta examensarbete.
Vidare skulle även potentiella köpare av nyproduktion kunna vara intresserade av att ta del av den information som framkommer i uppsatsen, då uppsatsen ger en god beskrivning över hur försäljningsprocessen av nyproducerade bostäder kan gå till.
Även studenter vid universitet och högskolor som kan använda sig av uppsatsen som en informationskälla för egna rapporter och arbeten inom likartade ämnesområden kan anses utgöra en målgrupp.
Slutligen kan personer med ett allmänt intresse för visualiseringstekniken och dess påverkan på användare ha ett utbyte av denna uppsats, då intresset för visualiseringstekniken växer i takt med att allt fler människor kommer i kontakt med tekniken och blir varse dess potential i försäljningssammanhang.
1.6 Begreppsdefinitioner
Här nedan följer ett antal definitioner av begrepp och förkortningar som återkommer i uppsatsen.
ArchiCAD Computer Aided Design. Ett dataprogram som ger användaren möjlighet att skapa innehållsrika 3D-simuleringar där virtuella byggnader kan skapas med väggar, fönster m.m. Används vanligtvis av arkitekter och ingenjörer för designändamål.
Bostad Lägenhet eller friköpt hus/parhus/radhus.
Cave Det visualiseringsrum som används i ett omslutande visualiseringssystem (se figur 4.2).
Desktop En persondator används som visualiseringssystem (se figur 4.1).
EON Reality Ett företag som har utvecklat ett dataprogram med samma namn som, med utgångspunkt från en ArchiCAD ritning, kan användas för att ytterligare förbättra 3D-simuleringarna genom att ta fram olika texturer samt ställa in modellen för olika visualiseringssystem.
Fullskalemodell En bostadsmodell som byggs upp i skala 1:1.
Hårdvara Delar av en dator som man kan ta på, till exempel datorskärm, tangentbord och Cave.
Kundnytta En tjänst som utförs i enighet med kundens behov och skapar därigenom ett värde för kunden.
Mjukvara De delar av en dator som man ej kan ta på, till exempel dataprogram och data.
Projektsäljare Anställd på byggföretag som har till uppgift att sälja bostäder. Till arbetsuppgifterna hör kontakten med kunder och intressenter i form av kontraktsskrivningar, tillvalsmöten och visningar. Därutöver deltar säljarna i framtagandet av nya bostadsprojekt tillsammans med projektledare och arkitekter.
Rendering Är de förfinade datavyerna över en bostad som bildas med hjälp av olika texturer, vilka resulterar i olika ytor, material, rörelseskärpor m.m.
Tillval Interiörval som kunder kan göra vad gäller till olika köksluckor, vitvaror, badrumsinredning tapeter m.m.
Textur Datamängd som bestämmer en ytas utseende och beskaffenhet.
Tjänstekvalitet Ett mått på tjänstens förmåga att uppfylla kundens underförstådda eller uttalade förväntningar, behov och krav.
Tredimensionell (3D) Tre dimensioner. Bilden får ett djup då x och y koordinaten kompletteras med en z-koordinat.
Tvådimensionell (2D) Två dimensioner. Platta bilder med x och y koordinat.
Virtual Reality (VR) En tredimensionell datorsimulerad miljö, i vilken en användare kan närvara och interagera med den upplevda omgivningen på ett naturligt sätt.
Visningsbostad Kan antingen vara ett hus eller en lägenhet som byggföretaget bygger och som vanligtvis inreds i marknadsföringssyfte för att väcka potentiella kunders intresse för bostadsprojekt.
Visualiseringssystem Är mediet som visualiseringsmodellen kommer att presenteras i, som till exempel en Cave, persondator eller projektor.
1.7 Disposition
Uppsatsen består av tio kapitel som är disponerade enligt figuren nedan. Kapitel 1 och 2 redogör för de förutsättningar som arbetet är framställt efter. Vidare så utgör kapitel 3, 4, 5 och 6 arbetets teoretiska avsnitt. Kapitel 7 och 8 består av det empiriska materialet som har tagits fram. Avslutningsvis består kapitel 9, 10 och 11 av de analyser, slutsatser och reflektioner som kan göras med hänsyn till den fakta som har framkommit i tidigare kapitel.
Figur 1.1 Illustration av uppsatsens disposition. (författarna).
Kapitel 2 redogör främst för metodval som har använts i arbetet.
Kapitel 3 belyser byggprocessen för nyproducerade bostäder.
Kapitel 4 och 5 beskriver främst de visualiseringsmetoder som arbetet avser att behandla.
Kapitel 6 framställer bakomliggande faktorer som kan förklara fastighetsföretagets och kundernas agerande.
Kapitel 7 är baserad på djupintervjuer och handlar om projektsäljares syn på nya visualiseringsmetoder.
Kapitel 8 redogör för den data som framkom vid enkäten och åskådliggör därigenom människors inställning och förståelse för visualiseringsmaterialen.
Kapitel 9 skildrar de analyser och slutsatser som kan göras av materialet.
Kapitel 11 består främst av reflektioner som författarna har kunnat göra under arbetets gång rörande
informationen som har framkommit m.m.
Metod Byggprocessen Virtual Reality Tjänstekvalitet och kundnytta Modeller i fullskala Analys Resultat av enkät Projektsäljarnas syn på visualiseringsmaterial
och nya metoder
Reflektion
Inledning
Kapitel 1 behandlar de ramar som arbetet är framställt efter.
Slutsats
Kapitel 10 kommer att klargöra de slutsatser som kan dras av det bearbetade materialet i arbetet.
2 Metod
___________________________________________________________________________ Följande kapitel kommer att redogöra för de olika metoder som arbetet har framställts efter. Vidare kommer avsnittet att ge en kort beskrivning över det bostadsprojekt och den lägenhet som har varit utgångspunkt för enkätundersökningen. Avslutningsvis kommer metodvalens tillförlitlighet och relevans att analyseras.
___________________________________________________________________________ 2.1 Metodval
För att besvara uppsatsens frågeställningar och för att få en så heltäckande bild över ämnet som möjligt så har ett flertal metoder använts. Metoden som arbetet är framställt efter kallas för induktiv metod, vilket innebär att utgångspunkten i arbetet är verkligheten varefter teorierna utformas.2
De teoretiska kapitlen i uppsatsen grundar sig främst på en litteraturstudie av tidigare publicerad litteratur. Böcker, avhandlingar, examensarbeten och tidskrifter har använts för att ge en bakgrund till ämnesvalet. Till viss del har även information hämtats från relevanta hemsidor på Internet. Litteratursökningen har främst varit knuten till Lund där det nationella bibliotekssystemet Libris har använts vid framtagandet av relevant litteratur.
För att ytterligare få ökad förståelse för visualiseringsprocessen och tekniken som underbygger Virtual Reality så har författarna deltagit i kursen Modellering för virtuell verklighet av byggd miljö vid Lunds Tekniska Högskola under vårterminen 2007. Föreläsningar och seminarier har syftat till att ge deltagarna en grundläggande teoretisk och praktisk kunskap om visualiseringstekniken.
De empiriska avsnitten i denna uppsats grundar sig dels på djupintervjuer med projektsäljare på Peab Region Bostad och sakkunniga inom områdena Virtual Reality och fullskala. Vidare har empiriskt material även framkommit vid en enkätundersökning, gjord vid Lunds Tekniska Högskola.
2.1.1 Intervjuer
Djupintervjuer har genomförts med sammanlagt sex personer. Intervjuerna har ägt rum antingen på intervjupersonernas kontor eller via telefon. Samtliga intervjuer har spelats in med hjälp av diktafon, med undantag för en av intervjuerna där intervjupersonen motsade sig detta. Denna kvalitativa metod innebär att informationen inhämtas i syfte att få en fördjupad förståelse för det valda ämnesområdet.3
Fyra av intervjuerna har genomförts med projektsäljare med kunskaper inom området för försäljningsprocessen av nyproducerade bostäder och de eventuella problem som vissa restriktioner föranleder. Vidare har två av intervjuerna genomförts med sakkunniga inom området för Virtual Reality respektive modeller i fullskala. Syftet med djupintervjuerna har bland annat varit att få en inblick i hur bygg- och anläggningsföretaget Peab Region Bostad ser på problematiken i försäljningsprocessens inledningsskede samt hur de ställer sig till användandet av ny teknik. Vidare har syftet med djupintervjuerna varit att få en djupare förståelse för visualiseringstekniken av modeller i Virtual Reality och fullskala samt hur dessa modeller skulle kunna utgöra ett hjälpmedel för byggföretag i deras försäljningsprocess av nyproducerade bostäder.
Samtliga projektsäljare som har intervjuats är anställda på Peab Region Bostad. Anledningen till detta val av intervjupersoner var att företaget ansågs lättillgängligt, då författarna är anställda på företaget. Vidare så anses Peab utgöra ett representativt byggföretag, vars arbetsmetoder och visioner i stor utsträckning får anses likna de som andra större byggföretag använder sig av. För att emellertid få ett så brett spektra som möjligt så valdes att göra intervjuer med säljare från samtliga kontor som innefattas av Peab Region Bostad. Detta eftersom arbetssätt och marknader skiljer sig åt förhållandevis mycket mellan de olika kontoren. Intervjuer är således gjorda med projektsäljare från Peab Region Bostads kontor i Lund, Malmö, Helsingborg och Växjö. De sakkunniga intervjupersonerna inom området för Virtual Reality respektive modeller i fullskala, är anställda på institutionen för Designvetenskap vid Lunds Tekniska Högskola. Samarbetet med Lunds Tekniska Högskola berodde på att skolan hade den utrustningen som krävdes för att genomföra enkätundersökningen. I övrigt kan det förtydligas att samtliga intervjupersoner har valts ut med anledning av sin specifika kompetens.
2.1.2 Enkät
Vidare så har en enkätundersökning genomförts i syfte att belysa hur privatpersoner och anställda på byggföretag förstår olika visualiseringsmodeller. En sådan kvantitativ ansats innebär att data samlas in för att sedan bearbetas statistiskt.4
Enkätundersökningen ägde dels rum i Virtual Reality-laboratoriet på Ingvar Kamprad Design Centrum och dels i Fullskalelaboratoriet i Arkitekthuset på Lunds Tekniska Högskola. Undersökningen inleddes med att testpersonerna fick titta i en katalog innehållande ritningar på den utvalda bostaden samt bilder på olika tillval. Därefter fick personerna som deltog i enkätundersökningen övergå till att se bostadsmodellen i Virtual Reality, först på en persondator och sedan i en Cave. Avslutningsvis fick testpersonerna se bostadsmodellen uppbyggd i fullskala. Enkäten fylldes i varefter de olika visualiseringsmedierna demonstrerades. För att kunna utreda om modeller i Virtual Reality och fullskala ger en ökad förståelse för utformningen av bostaden har utöver dessa modeller en ritning använts som jämförelseobjekt. Undersökning syftar således till att se om dessa modeller kan användas som komplement till befintliga visualiseringsmaterial snarare än som substitut.
Katalogen som användes under enkätundersökningen bestod av ritningar av undersökningsobjektet, bilder på omgivning samt tillval och köksinredning. Denna katalog används idag på Peab Lund för att visualisera ett projekt över ett flerbostadshus i Västra Hamnen i Malmö.
Visualiseringsmodellen anpassades både för persondator och för Caven. Modellen är baserad på en ArchiCAD modell över en bostadsrätt i ett flerbostadshus belägen i Västra Hamnen i Malmö. Denna modell är ritat av Möllers Arkitekter i Ängelholm. I samarbete med en arkitektelev från Lunds Tekniska Högskola så förfinats modellen genom att texturer applicerades på bostadsmodellen. Därefter infogades en bakgrundskuliss i modellen som var baserad på ett panoramafotografi från den aktuella bostadens läge i Västra Hamnen i Malmö. Detta för att kunna ge en verklighetstrogen utsikt.
Till grund för enkäten byggdes även en modell i fullskala upp av samma lägenhet som visualiseringsmodellen var baserad på. Fullskalemodellen byggdes upp med hjälp av paneler och inreddes därefter med möbler och symbolisk inredning. Inredningen i köket bestod till exempel av skåp och vitvaror i frigolit och plywood.
Enkätformuläret var uppdelat i två avsnitt där den första delen utredde testpersonernas förståelse för ritningar, visualiseringsmodeller på dator och i Cave, samt fullskalemodeller. Med förståelse menade vi här den förståelsen som testpersonen får av den framtida bostaden genom att studera visualiseringsmedierna. Testpersonerna förståelse testades på parametrarna planlösning, rumsvolym, fast inredning, ytskikt, ljusinsläpp/väderstreck och utsikt/omgivande miljö. Skalan för graden av förståelse var indelad i de fyra alternativen, ej tillfredställande, mindre tillfredställande, tillfredställande och mycket tillfredställande, där 4 motsvarade alternativet mycket tillfredställande och 1 motsvarade alternativet ej tillfredställande. Den andra delen av enkäten var uppdelad i fem frågor med syfte att utreda hur privatpersoner och anställda på byggföretag ställer sig till användningen av modeller i Virtual Reality och fullskala.
Vad gäller urvalsgruppen till enkätundersökningen så har materialet statistiskt analyserats för att klargöra skillnader och samband mellan hur anställda på byggföretag i jämförelse med privatpersoner samt hur olika åldersgrupper ibland privatpersonerna ställde sig till visualiseringsmodellerna. Den totala testgruppen som gjorde enkäten bestod av 50 personer. Utav den totala gruppen var 8 personer anställda på byggföretag. Samtliga utav dessa var anställda på Peab Region Bostad. Testgruppen privatpersoner utgjordes av 42 personer. Av denna testgrupp så var 28 personer under 30 år gamla och den resterande gruppen privatpersoner var således 30 år eller äldre. Gruppen av privatpersoner var slumpmässigt utvalda och bestod främst av personal och elever på Lunds Tekniska Högskola samt av vänner och bekanta i olika åldrar.
Kategorier i testgrupp Antal Privatpersoner <30 år 28 Privatpersoner ≥30 år 14 Anställda på byggföretag 8
Totalt 50
Tabell 1 Fördelningen av personer i testgruppen (författarna).
2.2 Undersökningsobjekt
Bostadsprojektet Fören 5 valdes av den anledningen att det var ett projekt som Peab Region Bostad byggde och som var planerat att vara färdigt vid en tidpunkt som skulle göra det möjligt att låta vissa ur testgruppen få se den verkliga bostaden som modellerna i Virtual Reality och fullskala var baserade på, för att därefter kunna möjliggöra en jämförelse mellan de visualiserade modellerna och det färdiga resultatet.
Bostadsprojektet Fören 5 ligger precis norr om Västra hamnens mest berömda byggnad, 190 meter höga, Turning Torso. Norra Fören är ritad av arkitektfirman Möllers Arkitekter i Ängelholm och här har tagits fasta på kvartersnamnet Fören och närheten till havet. Byggnaden har således fått marina former med lutande burspråk och kan liknas vid ett fartygsstäv.
Fören 5 består av två byggnader, Norra Fören 5 och Södra Fören 5. Tillsammans innehåller huskropparna totalt 100 stycken lägenheter mellan 1-6 rum och kök fördelade på en yta mellan 35-170m². De flesta av lägenheterna har balkong, uteplats eller takterrass mot havet eller in mot de gröna omgivningarna. Materialen håller genomgående en mycket hög kvalitet och arkitekterna har utformat fem välkomponerade designpaket för bland annat kök och bad, i syfte att kunderna skall kunna skapa sin personliga prägel på det framtida boendet.5
5www.foren5.se
Figur 2.3 Fasadritning över Norra Fören. (www.foren5.se).
Figur 2.2 Översiktsritning över Norra Fören i Västra Hamnen. (www.foren5.se).
Den lägenhet som modellerna i Virtual Reality och fullskala är baserad på är lägenhet G21 som ligger i Norra Fören 5 med utsikt över hav och parkområde. Lägenheten har en yta på 78m² som är fördelad på 2 rum och kök med möjlighet att välja till ett extra sovrum. Lägenheten valdes ut då den har en öppen planlösning med utsikt över vattnet. Den tilltalande havsutsikten möjliggjorde skapandet av trevlig utsikt även i visualiseringsmodellen. Valet av lägenhet gjordes med tanke på den öppna planlösningen, vilket underlättade uppförandet av modellen i fullskala. Vidare så ansågs lägenheten, med den öppna planlösningen och utsikten mot havet, vara representativ och tilltalande för en stor målgrupp.
2.3 Validitet och reliabilitet
Vad gäller urvalsprocessen av källor och undersökningsmetoder så är den av stor betydelse för de resultat som framkommer i uppsatsen. Validitet handlar om källornas och metodernas giltighet. Med reliabilitet så avses metodernas och källornas tillförlitlighet.6 Det är en förutsättning att både validiteten och reliabiliteten av de metoder och källor som används i en uppsats är hög för att de resultat som framkommer skall kunna anses vara pålitliga.
Litteraturstudien grundar sig främst på litteratur från 1990-talet och framåt, varför validiteten på denna information bör klassas som mycket god då litteratur inom det valda ämnesområdet inte kan anses ha förändrats nämnvärt under denna tidsperiod.
6 Graziano, A. Raulin, M. (1998).
Figur 2.4 Planritning över lägenhet G21. (www.foren5.se).
Vad gäller den använda litteraturens tillförlitlighet så bör den därav generellt sett anses vara mycket hög. Emellertid så är uppsatsen i viss mån baserad på tidigare examensarbeten, vilket innebär att tillförlitligheten kan vara sämre då kvaliteten på examensarbeten kan variera mycket stort. Därav har materialet i denna typ av källor kritiskt granskats innan det har använts i uppsatsen.
Giltigheten av den information som framkom vid de djupintervjuer som uppsatsen i viss mån är baserad på får den anses vara mycket hög då samtliga intervjupersoner får anses vara ytterst sakkunniga inom de områden som intervjufrågorna har varit baserade på. Vad gäller tillförlitligheten av den informationen som framkom vid intervjutillfällena så får den likaså anses vara mycket hög, även om viss beaktning får göras till att intervjupersonernas subjektiva ställningstaganden i viss mån har framhållits.
Enkätundersökningens giltighet får anses hålla en något lägre nivå än övriga källor och metoder. Att den totala testgruppen på 50 personer, kom att bestå av tre mindre testgrupper av varierad storlek kan ha påverkat giltigheten och tillförlitligheten hos resultatet i viss utsträckning. Då anställda på byggföretag får anses inneha i stort sett likartade baskunskaper vad gäller byggbranschen, så bör inte resultatet från denna urvalsgrupp ha påverkats nämnvärt, trots gruppens ringa storlek. Däremot vad gäller grupperna av privatpersoner så får de antas ha betydligt mer varierade preferenser, varför dessa resultat kanske inte kan anses vara helt tillförlitliga. Det hade således varit bra om dessa testgrupper avseende privatpersoner hade varit lika stora.
Vad gäller det upplägg som enkätundersökningen följde, så innebar det att testpersonerna kunde ta med sig den information som de fick av de första visualiseringsmedierna till efterkommande bostadsmodeller. Detta borde kunna innebära att förståelsen för bostadens utformning ökar ju fler modeller som testpersonen får se. Detta är något som också syntes på resultaten och som beaktas i analysen av den statistik som framtagits. Anledningen till att demonstrationen som föregick enkätundersökningen var utformad på detta viset berodde på att det var det lättaste sättet att administrera undersökningen. Med anledning av att enkätundersökningen gjordes i grupp, så innebär det att testpersoner kan ha påverkat varandra i viss utsträckning. Dock får graden av uppriktighet i de statistiska data som insamlas, generellt sett, anses vara hög då testpersonerna får antas ha svarat uppriktigt på frågorna i enkäten.
Vad gäller reliabiliteten av de data som framkom av testgruppen privatpersoner så kan den i viss mån anses vara mindre tillförlitlig. Anledningen är att många utav personerna ej befann sig i en position av att köpa nyproducerade bostäder och ännu mindre hade ett genuint intresse för den specifika lägenheten som modellerna var baserad på. Emellertid får resultatet ändock anses utgöra fullgoda riktlinjer för hur de olika testgrupperna förstår visualiseringsmedierna för att denna statistiska data skall kunna ligga till grund för utredningarna av uppsatsens frågeställningar.
Vad gäller kvaliteten på de bostadsmodeller som användes i undersökningen så hade de kunnat bli bättre med mer tid och resurser. Mer tid hade inneburit att kvaliteten på ytskikt och fast inredning i visualiseringsmodellen hade kunnat bli bättre, vilket skulle kunna ha påverkat utfallet i undersökningen. Även modellen i fullskala hade kunnat förbättras genom tapetsering och bättre utrustning, vilket likaså hade kunnat påverka resultatet i enkätundersökningen. Initialt var även tanken att genomföra undersökningen i en ny och modern Cave. Dock blev utrustningen försenad varför enkätundersökningen genomfördes i den äldre befintliga utrustningen. Spekulationer kan göras om huruvida den nya utrustningen hade påverkat resultatet i enkätundersökningen i nämndvärd omfattning eller ej. Det är möjligt att upplevelsen i Caven hade blivit mer imponerande om den nya förbättrade utrustningen hade använts i undersökningen. Detta hade i sin tur kunnat påverka resultatet av upplevelsen i Caven.
För att få ett resultat som håller en högre grad av validitet och reliabilitet så hade olika testgrupper kunnat få ta del av olika visualiseringsmodell. En testgrupp skulle då till exempel endast få se modellen i fullskala för att därefter svara på frågorna. Detta hade dock inneburit att den totala testgruppen hade behövt vara enorm på grund av att de olika testgrupperna hade behövt vara representerade i samtliga visualiseringsgrupper. För att ytterligare få ett fullt hållbart resultat så hade det vidare krävts att testpersonerna fick jämföra upplevelserna av visualiseringsmodellerna med den verkliga bostaden. Detta var den initiala tanken med enkätundersökningen. Dock kunde detta ej genomföras som ett led i enkätundersökningen då ansvariga för byggprojektet motsatte sig besökare innan hela byggnaden var färdig.
3 Byggprocessen
___________________________________________________________________________ Följande kapitel kommer att inledas med en överskådlig redogörelse av byggprocessen. Vidare kommer avsnittet att behandla byggföretagens användning av visualiseringsmaterial i försäljningsprocessen.
___________________________________________________________________________ 3.1 Allmänt om byggprocessen för bygg- och anläggningsföretag
Byggprocessen är en mycket komplicerad process där många olika aktörer med varierade intressen skall samverka. Det gäller att alla dessa intressenter med skilda kunskaper kan samordna sina aktiviteter så att uppställda mål, som till exempel tider, ekonomi och kvalitet, kan uppnås. Detta kan vara svårt då aktiviteter som rör produktbestämning, produktframställning och produktanvändningen i stor utsträckning är åtskilda. Detta kan exemplifieras med att projekteringen vanligtvis sker på en annan plats än där byggnaden sedan kommer att färdigställas. Byggprocessen kan beskrivas som ett stafettlopp där olika intressenter successivt kopplas in och i viss mån avlöser varandra.7
Byggprocessen för ett byggprojekt
Figur 3.1 Byggprocessen för ett byggprojekt. (författarna).
De övergripande skedena i byggprocessen är projekterings-, produktions- och förvaltningsprocessen. I projekteringsfasen sker produktbestämningen, vilket skall resultera i färdiga handlingar. Vidare skall produktionsfasen resultera i den färdiga byggnaden. Avslutningsvis innefattar förvaltningsprocessen själva produktanvändningen, vilket i realiteten kan hänföras till drift- och underhållsaktiviteter.
7 Hansson, B. och Söderberg, J. (1999).
Utrednings-, program- o projekteringsprocess
Byggandeprocess
3.2 Den svenska byggmarknaden
Under de senaste åren har byggbranschen utsatts för hårt tryck vilket har tvingat byggföretagen att genomgå stora förändringar. Detta beror dels på att kundernas krav har ökat samt att de statliga subventionerna som byggföretagen får i samband med bostadsbyggande har minskat rejält sedan 1990-talet. De förändringar som successivt har gjorts av finansieringssystemet har resulterat i stora påtryckningar att byggföretagen måste sänka sina kostnader. Detta skulle bland annat kunna åstadkommas genom att byggföretagen får en ökad helhetssyn med hänsyn till ökad ekonomi- och kvalitetsstyrning redan i byggprocessens tidiga skeden. Vidare har ökad konkurrens mellan företagen inneburit att branschen har tvingas att bli effektivare för att bättre kunna möta kundernas krav och önskemål.8
I dagsläget är behovet av bostäder fortfarande mycket stort som ett resultat av den kraftigt avkylda bostadsmarknaden under 1990-talet då nyproduktionen var näst intill obefintlig. Man beräknar inom byggsektorn att närmare tusentals nya hem årligen kommer att behöva färdigställas under de närmaste åren för att råda bot på bostadsbristen. Även om fastighetsmarknaden fortfarande ser ljus ut så är det emellertid svårt att bedöma exakt hur länge denna högkonjunktur kommer att fortgå, varför byggföretag tvingas att vidta försiktighetsåtgärder för att säkerställa projektinvesteringar. Att byggföretag har som mål att sälja en viss andel av bostäderna innan byggstart får anses utgöra en sådan försiktighetsåtgärd.9
Sverige har, sett till ett internationellt perspektiv, haft ovanligt stora byggföretag. Den trenden har vidare förstärkts med anledningen av den avkylning som drabbade byggbranschen under 1990-talet, vilket fick till följd att små och medelstora byggföretag tvingades reducera sin verksamhet, köptes upp eller i värsta fall gick i konkurs. De byggföretag som lyckades överleva lågkonjunkturen tvingades anpassa och förändra sin verksamhet efter de rådande förhållandena. Idag domineras bygg- och anläggningsmarknaden av de tre risktäckande företagen Skanska, NCC och Peab. 10
8
Söderberg, J. (2005). 9 Andersson, I (3/2006).
3.3 Försäljningsprocessen
Då byggföretagen i allt större utsträckning har insett vikten av effektivisera sina verksamheter så förutsätts även hög försäljningstakt för att uppnå optimal effektivitet genom hela byggprocessen. Detta har resulterat i en nödvändig vidareutveckling av försäljningsprocessen för att anpassa skedet till de nya förhållandena. Många byggföretag har till exempel valt att bygga upp egna säljorganisationer, vilket har resulterat i ett minskat behov av externa mäklare.11 Dessutom så tenderar egna säljare att få ökat inflytande och förståelse för projektets utformning med anledning av att de kan delta genom hela byggprocessen.
Försäljningen av bostäder inleds vanligtvis i slutfasen av projekteringsskedet. Företaget reserverar sig då för att mindre ändringar vad gäller konstruktion och planlösning kan komma att göras. Målsättningen är självfallet att en köpare som är i stånd att köpa en nyproducerad bostad skall ha rätt att känna till alla nödvändiga förutsättningar för förvärvet, varför företaget har fastslagit att kunden åtminstone måste kunna få veta vilken typ av köksinredning, golv och badrum som kommer att finnas i bostaden. Leverantörer av interiörer och vitvaror som är av betydelse för kunden måste således vara fastställd. Dock händer det att leverantörer av tak och fönster ej är fastställda, men företaget anser att detta ej av ett större intresse för kunden.12
Hela byggprocessen för ett byggprojekt
Försäljningsprocessen
Figur 3.2Illustration av försäljningsprocessen sett till hela byggprocessen.(författarna).
11www.ncc.info
12 Projektsäljare Peab Region Bostad. (03/04 -2007). Utrednings-, program- o projekteringsprocess
Byggandeprocess
60 % av bostäderna skall vara sålda innan byggstart får ske. Att bostäderna skall vara sålda innebär att ett juridiskt bindande förhandsavtal skall föreligga samt att byggföretaget har upprättat en godkänd kostnadskalkyl. Detta är de krav som organisationen har för att ge klartecken för byggstart. Undantag kan emellertid göras om kontoret får klartecken från investeringsrådet eller via kontorschefen, om att sätta igång byggandet utan att 60 % av bostäderna är sålda. Förhandsavtalet är juridiskt bindande för kunden men byggföretaget kan fortfarande ändra priser och inflyttningstider eller i värsta fall om projektet läggs ner kan kunden då inte stämma företaget. Upplåtelseavtalet som upprättas efter att förhandsavtal föreligger är emellertid juridiskt bindande för likväl byggföretag som kund.13
3.4 Visualiseringsmaterial
Den dokumentation som vanligtvis tas fram för byggprojekt riktar sig främst till sakkunnigt branschfolk med vana att hantera ritningar och beskrivningar. Detta material har tidigare utgjort samma material som potentiella köpare har fått tillgång till när de har velat sätta sig in i byggnaden framtida utformning. Detta har resulterat i att det har varit svårt för kunder att skapa sig en verklig uppfattning om hur bostaden kommer att gestaltas. Emellertid har byggföretagen idag insett det tidigare problemet och lägger nu ner stora resurser på att ta fram lättförståeligt visualiseringsmaterial för potentiella kunder.14
Ritningar är kanske den kanske den mest självklara och äldsta typen av visualiseringsmaterial som används vid försäljning av bostäder. Typerna av ritningar som kunder vanligtvis har att tillgå är planritningar, perspektivritningar (3D), sektionsritningar samt fasadritningar. I dag är det främst 2D planritningar i skala 1:100 som används för att åskådliggöra bostädernas planlösningar, då detta är en skala som är lätt att omvandla till verklig skala. Under de senaste åren har byggföretagen insett marknadsföringens betydelse även för visualiseringsmaterial, varför företagen allt oftare investerar i påkostade broschyrer och kataloger. Här återges bostaden med hjälp av ritningar och stämningsfulla bilder blandat med information i syfte att skapa en gemytlig känsla för bostadsprojektet hos kunderna.
13 Projektsäljare Peab Region Bostad. (03/04 -2007). 14 Ibid
Hemsidor utgör den främsta informationskanalen för byggföretaget i sin marknadsföring av olika byggprojekt med anledning av mediets lättillgänglighet för potentiella kunder. På hemsidor finns vanligtvis allmän information och bilder som berättar om bostäderna och det område som dessa är belägna i. Dessutom är det vanligt att det finns en lägenhetsförteckning där intressenten kan ta del av information om specifika lägenheter. I regel tillhandahåller byggföretaget en del lättare tjänster på hemsidan för att underlätta administrationen av sina kund- och intressentkontakter.
Fysiska modeller kan beskriva framtida byggnaders arkitektur och utformning mycket väl då denna typ av modeller till exempel bättre kan visa hur fönster kommer att se ut än vad en ritning kan göra. Fysiska modeller är särskilt användbara vid försäljning av byggprojekt som innefattas av snarlik bebyggelse då bostadsmodellen kan användas vid försäljningen av samtliga bostäder. Modellerna uppförs vanligtvis i mindre skala för att de skall vara lätthanterliga för säljare och kunder. Vanligtvis kan användaren lyfta på tak och våningsplan för att se hur de olika planen kommer att se ut.
Visningshus och visningslägenheter är ett mycket effektivt och allt vanligare förekommande sätt för byggföretag att marknadsföra nya bostadsprojekt på. Genom att inreda en bostad som färdigställs tidigt i området eller i flerbostadshuset så kan intressenter därefter besöka denna, fram tills dess att samtliga bostäder är sålda. Intressenterna kan då besöka bostaden antingen vid allmänna eller privata visningar tillsammans med en projektsäljare. Potentiella kunder kan då i lugn och ro skapa sig en god uppfattning om hur bostäderna kommer att se ut samt vilka material och standard som byggföretaget har valt att använda. Nackdelen med visningsbostäder är emellertid att de är kostsamma för företaget. Förklaringen ligger i att byggandet av bostäder vanligtvis sker i etapper då det är många olika aktörer som deltar under olika skeden av byggprocessen. Detta innebär att det blir billigare för byggföretaget att anlita personer som utför ett arbete i taget på samtliga bostäder. Om företaget istället väljer att färdigställa en bostad före de övriga så kommer tilläggskostnader att utgå då enstaka arbetsinsatser kostar mer än kostnader för det sammanlagda arbetet för samtliga bostäder. Av den anledningen är visningsbostäder kostsamma för byggföretaget.15
4 Virtual Reality
___________________________________________________________________________ Detta kapitel syftar huvudsakligen till att ge en god beskrivning av Virtual Reality (VR), samt att redogöra för lyckade användningsområden. Dessutom kommer avsnittet att behandla hur VR kan användas som hjälpmedel inom byggsektorn.
___________________________________________________________________________ 4.1 Definition och beskrivning av VR
Tekniken Virtual Reality, vanligtvis förkortad till VR, har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste decennierna. På senare tid har tekniken även nått ut till allmänheten, varför många människor idag åtminstone i grova drag känner till och har kommit i kontakt med VR i någon form. En vanlig föreställning som människor har är att VR endast används för kommersiella ändamål i spel- och nöjesindustrin i syfte att återskapa realistiska virtuella miljöer. Vad många inte känner till är visualiseringsteknikens spännvidd och dess industriella och affärsmässiga potential inom andra användningsområden Många forskare anser idag dessutom att VR är framtidens redskap inom många tänkbara områden.16
Termen Virtual Reality kan hänföras till en rad olika tekniker som alla har gemensamt att de möjliggör att användare enkelt kan interagera med komplexa tredimensionella databaser. Visualiseringstekniken är utformad efter människans upplevelseförmåga i syfte att återskapa realistiskt virtuella miljöer.17 På svenska finns det inte någon entydig definition av Virtual Reality, men tekniken kan emellertid beskrivas som en tredimensionell datorsimulerad miljö, i vilken en användare kan närvara och interagera med den upplevda omgivningen på ett naturligt sätt.18
VR är en förhållandevis ny teknologi. Bakgrunden till VR-tekniken var att NASA ville skapa en säker och förmånlig metod för stridspiloter att träna flygning, vilket senare kom att resultera i en immersiv flygsimulator.19
16
Magnius, P. och Smidfelt, P. (1998). 17
Nilsson, A. (2000).
18 Författarnas egen definition.
Under mitten av 1980-talet samlades ett flertal forskare, ingenjörer och sponsorer på NASA:s Ames Research Center, i Kalifornien och det var då de första prototyperna till VR-teknologin konstruerades. Det kom sedan att dröja ytterligare ett par år, till 1989, innan offentligheten introducerades för termen Virtual Reality.20
VR-tekniken kan i princip användas inom alla tänkbara områden. Idag används visualiseringsteknologin främst inom områden där den verkliga produkten ännu ej existerar eller där miljön är svårtillgänglig eller farlig att vistas i. Bilindustrin är idag en flitig användare av VR. Här används tekniken som ett självklart led i försäljningsprocessen vid lanseringen av nya bilmodeller. VR kan vidare användas som ett träningsverktyg för kirurger för att förbättra deras färdigheter genom att simulera operationer.21 Även inom nöjesbranschen har VR-tekniken fått genomslagskraft. Inom spel- och filmindustrin har VR blivit allt vanligare i syfte att skapa fiktiva miljöer med större realism för att uppnå en starkare upplevelse hos användaren.22
EON Reality är ett företag som distribuerar programvaran för visualiseringsprogram. Hård- och mjukvaran för en egen visualiseringsstudio för kommersiellt bruk finns redan i handeln idag. Emellertid kommer det att krävas att kompetens vad gäller tekniken, finns att tillgå på företag som väljer att investera i egen visualiseringsutrustning.23 Viktigt att pointera är dock att mjukvaran för den datorsimulerade miljön i princip kan vara densamma oavsett vilken typ av utrustning som används för att presentera visualiseringsmodellen. Den primära skillnaden mellan olika VR-system är således hur informationen presenteras visuellt för användaren. Vilken typ av hårdvara som lämpar sig bäst för ett specifikt ändamål beror på faktorer som till exempel antalet personer som skall ta del av upplevelsen, ekonomiska resurser samt vilken nivå av interaktion och realism som eftersträvas. 24
VR kategoriseras vanligtvis efter den grad av omslutenhet som kan uppnås med utrustningen.25 Nedan följer beskrivningar av hur VR kan presenteras dels via en persondator och dels genom ett omslutande system.
20 Schade, C. och Steiniche, M. (1994). 21 Magnius, P. och Smidfelt, P. (1998). 22
Hashemi, F.M. och Grunder, P. (2003). 23
Eriksson, J. (2007-03-16)
24 Magnius, P. och Smidfelt, P. (1998). 25 Ibid
4.1.1 VR på persondator
Desktop VR är det absolut vanligaste och enklaste formen av VR. Här används VR på en vanlig persondator. Visualiseringen visas på dataskärmen och användaren interagerar vanligen med tangentbord eller mus.26
Användaren av VR på en persondator kan inte få en fullständig upplevelse av att befinna sig i en virtuell miljö. Anledningen är att trots att datamodellen är tredimensionell så kommer grafiken att presenteras på en tvådimensionell datorskärm, vilket innebär att användarens synfält även kommer att registrera den verkliga omgivningen. Dock kan upplevelsen förbättras om visualiseringen istället projiceras på en storbildsskärm. Då denna typ av skärm kommer att uppta en större del av användarens synfält, än vid användning av en vanlig datorskärm, så kommer upplevelsen av den virtuella miljön i större utsträckning att efterlikna den visualiseringsupplevelse som genereras av ett omslutande VR-system.27
Forskare menar idag att VR på persondatorer har stor potential att få ett starkt genomslag inom flertalet branscher. Förklaringen tycks dels ligga i lättillgänglighet till utrustningen som i huvudsak består av en vanlig dator och enklare mjukvara för VR. Vidare kan fördelen med Desktop VR förklaras med att denna teknik är förhållandevis billig.28 Under de senaste åren har dessutom flertalet tjänsteföretag som erbjuder visualiseringstjänster för diverse ändamål etablerat sig.29 26 Nilsson, A. (2000). 27 Nilsson, A. (2000).
28 Magnius, P. och Smidfelt, P. (1998). 29www.proveit.se
Figur 4.1Illustration av ett VR-system på en persondator.(www.servodata.com).
4.1.2 Omslutande VR
VR-system som ger en användare möjlighet att uppleva sig som helt eller delvis omsluten av den virtuella miljön kallas även för Immersiv VR.30 I denna typ av VR-system blir användaren i hög grad utesluten från den yttre verkligheten. För att åstadkomma en inneslutande visualiseringsmiljö kan man använda sig av en så kallad Cave, vilken kan beskrivas som det rum som utgör scenen för visualiseringen.
I ett omslutande VR-system produceras visualiseringen genom att ett system av datorer och dataprogram projicerar den konstgjorda miljön på väggar, golv och tak. Om brukaren dessutom använder 3D-glasögon så kommer ett stereoseende att skapas, vilket ytterligare förbättrar visualiseringsupplevelsen.
I ett omslutande VR-system så kan användaren lättare skapa sig en känsla av att interagera med den virtuella miljön än om visualiseringen visas på en persondator. Visualiseringsmodellen är tredimensionell och när brukaren rör sig i den konstgjorda miljön kommer omgivningen att förändras på ett realistiskt sätt. Rör sig användaren till exempel snabbt i modellen så kommer således omgivningen att svepa förbi hastigare. Manövreringen kan ibland även ske med hjälp av en mus eller ett tangentbord. Då en Cave utgörs av ansenliga projektorskärmar skapas en relativt stor upplevelsearena, vilket möjliggör att flera personer samtidigt kan ta del av och diskutera den omgivande virtuella miljön. 31
30Hashemi, F.M. och Grunder, P. (2003). 31 Nilsson, A. (2000).
Figur 4.2Illustration av ett omslutande VR-system med en s.k. Cave.(www.avl.iu.edu).
Med anledning av att denna teknik ej håller samma kvalitet som VR på persondatorer finns det emellertid en risk för att upplevelsen blir mindre bra om den omslutande visualiseringen ej är genomarbetad. Om utvecklingen av omslutande system hade legat lika långt fram som visualiseringar på persondatorer så hade upplevelsen av interaktion i den virtuella miljön blivit bättre i ett omslutande system, men idag existerar inte det perfekta omslutande visualiseringssystemet.32
Tanken med att använda sig av omslutande VR-system är att de skall återge rymden på ett korrekt vis. Kanske är det så att visualiseringssystem aldrig någonsin kommer att kunna återskapa känslan av rymd till fullo. Målsättningen är ändock att kunna återge verkligheten i så stor utsträckning som möjligt. Genom att använda sig av olika referenspunkter i visualiseringen, som till exempel möbler i en visualisering av en bostad, så underlättas dock förståelsen för storleken på olika ytor. Inom spelindustrin har man inte detta problem, då brukaren här endast förväntar sig att den virtuella miljön skall verka förhållandevis realistisk.33
4.2 VR inom bygg- och arkitektursektorn
Idag anser många att byggsektorn är den bransch, i vilken VR har stor potential att bli ett regelbundet hjälpmedel.34 En förklaring tycks vara att denna bransch till viss del lever kvar i gamla invanda tankemönster och tillvägagångssätt, varför utvecklingen har varit tämligen begränsad i byggindustrin, i jämförelse med många andra branscher. Dessutom är behovet av effektiviseringar stort i byggprocessen då delmomenten och de olika aktörerna innehar starka beroendeställningar till varandra. Detta leder i många fall till att parallellt utförbara delmoment kan bli svåra att upptäcka i mer komplicerade projekt. Även om branschen har blivit medveten om behovet av mera rationella tillvägagångssätt och olika program har utvecklats för att effektivisera byggprocessen, så finns det fortfarande ett stort behov av ytterligare effektivisering inom byggsektorn.35
32
Eriksson, J. (2007-03-16). 33
Ibid
34 Magnius, P. och Smidfelt, P. (1998). 35 Sand, D. (1998).
Flertalet aktörer med anknytning till byggbranschen använder sig idag av VR. Det händer till exempel att arkitekter använder sig av tekniken för att illustrera sina idéer vid anbudsgivande till olika byggherrar. Emellertid är det få av dessa brukare som kontinuerligt använder sig av denna visualiseringsteknologi.36
4.3 VR-labbet på Lunds Tekniska Högskola
Vid Lunds Tekniska Högskola upprättades 2002 en organisation, som kallas för Re-Flex Lab (Flexible Reality Centre). Organisationen består av laboratorium från olika institutioner som alla bedriver forskningsverksamheter som härrör områdena visualisering och simulering.37
Tillgång till dessa faciliteter kan arrangeras för olika typer av projekt. Med anledning av att högskolan ej får bedriva projekt i vinstsyfte så täcker kostnaderna endast användningen av dessa hjälpmedel. Det innebär att kostnaderna för att få tillgång till utrustningen består av, hyra av den specifika golvytan, underhåll av utrustning samt personalkostnader. Således erhåller inte LTH någon vinst.38
VR-labbet, som utgör en viktig del i Re-Flex, finns att tillgå i Ingvar Kamprad Design Centrum. Laboratoriet består dels av en sal på närmare 200 kvm där själva VR-utrustningen är placerad. Det är således denna del som utgör själva utställningshallen. Laboratorielokalens andra del består av ett utvecklingsrum på 150 kvm, där bl.a. flertalet dataprogram finns tillgängliga för att skapa VR-visualiseringar. Under våren 2007 ersattes den äldre Caven av större och modernare utrustning. Den nya Caven är tillverkad av visualiseringsföretaget Eon Reality och skeppades till Sverige från USA.39
36
Magnius, P. och Smidfelt, P. (1998). 37
Eriksson, J. (2007-03-16) 38www.reflex.lth.se 39 Ibid
5 Fullskalemodeller
___________________________________________________________________________ Kapitlet syftar till att ge en beskrivning av fullskalemodeller samt hur dessa används inom bygg- och arkitektsektorn för att öka kundens förståelse för den framtida byggnationen. Vidare kommer det i kapitlet att redogöras för verksamheten med fullskalelaborationer vid Lunds Tekniska Högskola.
___________________________________________________________________________ 5.1 Definition och beskrivning av fullskalemodeller
Att arbeta med fullskalemodeller innebär att en modell av en framtida byggnation konstrueras i full skala, det vill säga i skala 1:1. Fullskalemodellen ger brukarna möjlighet att röra sig i och uppleva den planerade miljön på ett mer realistiskt sätt än med hjälp av andra visualiseringsmedel. Vidare kan brukaren lättare relatera denna upplevelse till andra miljöer som denne redan känner till och till föremål de har i sin omgivning. Fullskalemodeller används som utgångspunkt för diskussioner om möjliga lösningar, till exempel när det gäller disposition av bostadslägenheter eller inredningar för speciella arbetsplatser.40
Det traditionella sättet att redovisa planerade byggnader är med hjälp av plan- och perspektivritningar samt modeller i olika skalor. Ett av problemen när brukarna skall delta i planeringsprocessen av sitt framtida boende är att de ofta saknar vana att tolka det underlag som finns. Det är uppenbart svårt för en lekman att uppfatta den faktiska storleken på en byggnation enbart genom att studera en tvådimensionell ritning samt att uppfatta vad inredningssymbolerna representerar. 41
Fördelen med fullskalemetoden är att människor som inte är vana att läsa ritningar har lättare för att förstå dimensionerna och storleken på rummen. Vidare finns här möjligheten att möblera modellen, vilket kunden är van att göra hemma. Genom att stå i modellen och därigenom använda sin egen kropp som måttstock är det lättare att förstå dess storlek. Metoden är således ett lättillgängligt medium som vem som hels klarar av att hantera. Fullskalemodellen ger en ökad förståelse för vad rummen ger för möjligheter, samt dess rymd och utformning. 42
40
Hornyanszky Dalholm, E. och Rydberg-Mitchell, B. (1992) 41 Ibid
En nackdel med metoden är att det inte går att se hela byggnaden, utan endast delar av denna. Det finns i dagsläget begränsade möjligheter att bygga flera våningsplan i en fullskalemodell samt att påvisa takets utformning. Vidare är det omständligt att färgsätta väggar och utföra tapetseringar på enskilda projekt.43
Figur 5.1 Fullskalelaboratoriet på Lunds Tekniska Högskola44
Fullskalemetoden kan å ena sidan ses som ett verktyg som ger ökad förståelse för den framtida byggnationen men även som en möjlighet som skapar ett mervärde för kunden, liksom en visningsbostad.45
5.2 Fullskalemodeller inom bygg- och arkitektsektorn
Det första fullskalelaboratoriet togs i bruk 1957 i Holland. Det var under en tid likt en sed att bygga upp alla kommunala bostäder i fullskala som någon form av visningslägenheter innan bostäderna byggdes upp på riktigt. Laboratorierna i Holland är dock sedan en tid nedlagda.46
I svensk byggnadsforskning finns det en tradition att använda fullskalestudier som metod för att utveckla planeringsunderlag. Redan under 40-talet, när arbetet med standardiseringen av kök och köksinredning påbörjades vid Hemmens Forskningsinstitut, introducerades arbetssättet med fullskalemodellering inom svensk byggnadsforskning.47
43 Ibid 44
Foto Elisabeth Hornyanszky Dalholm 45
Hornyanszky Dalholm, E. (2007-03-19). 46 Ibid
