Elevers attityder gentemot matematik

NATURVETENSKAP– MATEMATIK–SAMHÄLLE

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Matematik och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Elevers attityder gentemot matematik

Students’ Attitudes Towards Mathematics

Halima Gasi

Syrina El-madhoun

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4–6, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå 2020-01-20

Examinator: Helen Hasslöf Handledare: Mats Lundström

Förord

Denna kunskapsöversikt är ett resultat av ett självständigt arbete i fördjupningsämnet Matematik och lärande på 15 högskolepoäng. Kursen har hållits på Malmö universitet som en del av grundlärarutbildningen med en inriktning i årskurs 4-6 under höstterminen 2019.

I denna del av vårt arbete vill vi intyga att vi har arbetat gemensamt under arbetets gång och kan därmed bedömas lika. Vid ett fåtal tillfällen valdes det att sökprocessen för artiklar skulle göras individuellt. Då söktes underlag till vår uppsats på egen hand för att sedan synkroniseras och bearbetas vid fysiska träffar. Resterande delar av vår uppsats har utförts gemensamt och därför kan vi konstatera att båda författarna till den här kunskapsöversikten har tillfört lika mycket arbete.

Vi vill avsluta detta stycke med att rikta ett stort tack till vår handledare Mats Lundström för all vägledning i vårt arbete men även för alla kreativa idéer samt uppmuntran under arbetets gång. Vi vill även tacka vår handledningsgrupp för all feedback och lärorika träffar.

Sammandrag

I följande kunskapsöversikt är syftet att undersöka vilka positiva respektive negativa faktorer som påverkar elevers inställning till matematikämnet från de tidigare skolåren upp till högstadiet. En variation av vetenskapliga artiklar från i huvudsak databasen ERIC valdes för jämförelse och analys. Fokus låg på artiklar som tog upp matematiska attityder och dess orsaker. Sammanfattningsvis visade resultaten att det finns fyra övergripande faktorer som kan påverka elevens inställning till ämnet matematik. Faktorerna som redovisades var lärare, lärmiljö, föräldrar och eleven själv. Samtliga ovan nämnda faktorer kan ha en positiv respektive negativ påverkan på elevens inställning till matematikämnet. Dessa kan även samspela med varandra. Både läraren och föräldrarna har en betydande roll för vilken inställning eleven får. Lärmiljön hör även ihop med läraren och hens metodiska och didaktiska val i undervisningen. Avslutningsvis har kunskapsöversikten bidragit till att vi som framtida lärare tidigt kan uppmärksamma att det finns ett samband mellan elevens attityd till ett ämne och med vad vi kommit att upptäcka om självförtroendets roll.

Innehållsförteckning

Förord ... 1

Sammandrag ... 2

1. Inledning ... 4

2. Syfte och frågeställning ... 5

2.1 Centrala begrepp ... 5 2.1.1 Attityd ... 5

3. Urvalsmetod ... 6

3.4 Sammanställning över sökningen ... 8

3.4.1 Tabell 1 ... 8

4. Resultat ... 9

4.1 Lärare och lärmiljö ... 9

4.2 Elev ... 11

4.3 Vårdnadshavare ... 13

5. Slutsatser och diskussion ... 15

5.1 Slutsats ... 15

5.2 Resultatdiskussion ... 15

5.3 Metoddiskussion ... 17

5.4 Framtida studier ... 18

1. Inledning

I grundskolans kursplan för matematik betonas det att “Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala, tekniska och digitala utvecklingen” (Skolverket, 2011, s54). Utifrån våra upplevelser från vår verksamhetsförlagda utbildning och vikariat har vi sett att dagens matematikundervisning på skolor enligt oss inte lever upp till ovanstående målsättning. Vidare ska “Undervisningen bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang” (Skolverket, 2011, s 54). Det är alltså viktigt att läraren hittar sätt att motivera och engagera eleverna i matematikundervisningen.

I den verksamhetsförlagda utbildningen har vi observerat att många lärare använder sig av matematikboken och inte laborativt material eller undersökande arbetssätt i sin undervisning. Vi har i vår observation i klassrummen sett att en del elever inte förstår varför de utför någon matematisk uträkning utan bara vet hur de ska göra. Vi har även sett elever som ogillar ämnet matematik och inte är delaktiga i matematikundervisningen. Att det skiljer sig från skola till skola och från lärare till lärare är vi medvetna om. Därav har vi också fått syn på klassrum där matematikundervisning bedrivs med laborativt material, problemlösning i par eller grupp och med hjälp av digitala verktyg, såsom surfplattor. Det vi har sett har väckt tankar kring hur dessa olika undervisningssätt påverkar eleverna.

Clerkin och Gilligan (2018) skriver att barns tidiga erfarenhet av matematik kan ha en betydande och långvarig effekt på barns utveckling. Dessa erfarenheter kan resultera i både positiv och negativ inställning till matematiken hos elever. Avsikten med det valda ämnet är att få en djupare förståelse i hur olika aspekter kan påverka elevernas inställning till matematikämnet.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka på vilket sätt olika faktorer i grundskolans samtliga årskurser påverkar elevernas attityd till matematikämnet. För att uppnå syftet behöver vi besvara följande fråga: vilka faktorer med koppling till matematikämnet bidrar till enpositiv respektive negativ uppfattning av matematik hos elever?

2.1 Centrala begrepp

2.1.1 Attityd

“Även om det inte finns någon standarddefinition av begreppet attityd, avser det i allmänhet

till en lärd predisposition eller tendens från en individs sida att reagera positivt eller negativt till något objekt, situation, koncept eller annan person” (Aiken, 1970, s 551). Men attityd kan också enligt Neale (1969) definieras som ett gillande eller ett ogillande av matematik, som visar sig genom ett engagemang eller ett undvikande av matematiska aktiviteter, en tro på att man är bra eller dålig i ämnet matematik och en tro på att matematiken är användbar.

Vi kommer att utgå ifrån både Aikens (1970) och Neales (1969) definition av begreppet attityd i denna kunskapsöversikt. Begreppet attityd kommer i vår kunskapsöversikt ibland ersättas med orden: inställning eller syn. Då syftar vi på definitionerna ovan.

3. Urvalsmetod

I detta avsnitt kommer vi presentera vårt tillvägagångssätt för att möjliggöra denna kunskapsöversikt. Vi har genom litteratursökningar, kedjesökning samt genom ett systematiskt urval via databaserna Libsearch, SwePub och ERIC via EBSCO valt ut relevanta vetenskapliga artiklar.

3.1 Urvalskriterier

Vi valde, i våra urvalskriterier, att fokusera på elever i grundskolans samtliga år i ett brett perspektiv och därmed inte något avgränsat geografiskt område. Till en början valdes svenska ord men inga relevanta träffar hittades. Därför valde vi att använda engelska ord för att kunna bredda vår sökning. Sökprocessen tog start i Malmö universitets sökguide till självständigt arbete på grundnivå i lärarutbildningen (Malmö universitet, 2019). Genom att använda sökord utifrån den valda frågeställningen, fann vi därmed vetenskapliga artiklar som var peer reviewed. Peer review innebär att artiklarna är granskade av ämnesexperter innan de får publiceras. Det innebär att artikeln håller en hög standard eftersom den genomgått en kvalitetsgranskning. Till att börja med användes endast enstaka ord i sökfältet. Efter bibliotekets sök-workshop, när vi blivit bekanta med databaserna och sökprocessen, kunde vi avgränsa antalet träffar genom att begränsa publikationsår. När sökandet av artiklar gjordes till resultatet, valdes enbart artiklar från 2000-talet. Ytterligare avgränsningar var tillägg av parenteser, citattecken och de booleska operatorerna “AND” och “OR” i sökfältet för att kunna avgränsa och anpassa antalet träffar efter frågeställningen (Östlundh, 2012). Vid ett fåtal tillfällen utfördes även en så kallad kedjesökning, som innebar att vi använde oss av de valda artiklarnas originalkällor. Däremot vid utformandet av centrala begrepp gjordes ett undantag, då artiklar från 1900-talet användes för att kunna få en tydlig definition av begreppet attityd.

När vi exempelvis sökte på ordet mathematics genom Libsearch fick vi ett resultat på över sju miljoner träffar. Det var ett för stort utbud vilket gjorde att vi inte hade möjlighet att välja någon artikel som besvarade vår frågeställning. Därför valde vi att använda andra ord eller avgränsa sökningen.

3.2 Definition av sökord

För att skapa ett så bra underlag som möjligt med avsikt att besvara vår frågeställning valde vi till att börja med omfångsrika sökord och därefter avgränsade vi sökorden. Sökorden vi använde oss av var: mathematics, mathematic attitudes, mathematic attitudes - pree-school, mathematic attitudes - elementary school, mathematic attitudes pupils, attitudes toward mathematics, math attitudes - pree-school/elemantary-school, parents’ attitude toward mathemtic

3.3 Sökmetod

Till att börja med användes söktjänsten SwePub där få relevanta artiklar hittades. Därefter användes databasen Libsearch som är en sökmotor genom Malmö universitets egna bibliotek. Där fann vi några vetenskapliga artiklar och där blev det även synligt vilka artiklar som med säkerhet var peer reviewed. Detta gav oss god reliabilitet. Därefter användes databasen ERIC via EBSCO och där fann vi ett större utbud än vad som fanns på SwePub och Libsearch. Backman (2008) förklarar databasen EBSCO som en databasvärd med miljontals sök- och länkbara artiklar via EBSCOhost. I EBSCO finns flertal andra databaser och ERIC är en av dem. ERIC var den mest givande databasen där vi fann flest artiklar till vår kunskapsöversikt. Tabellen under rubrik 3.4 redovisar en sammanställning av sökprocessen som resulterat i tolv vetenskapliga artiklar. I tabellen dokumenteras även två sökningar i databaserna SwePub och Libsearch men som inte resulterade i valda artiklar. Med detta ville vi visa att sökord på svenska samt att sökord som ”matematik” inte gav givande resultat. Rubriken var det första i sökprocessen som avgjorde relevansen till vidare granskning av artikeln och dess innehåll. Den andra delen av sökprocessen utgjorde sammandraget och artiklarna som ansågs besvara vår frågeställning sparades i vårt gemensamma dokument i Google Docs. Därefter arbetade vi oss igenom artiklarna och det forskningsresultat som matchade vår kunskapsöversikt skrevs ner i vårt gemensamma dokument.

3.4 Sammanställning över sökningen

3.4.1 Tabell 1

Datum Databas Sökord Begränsningar Antal

träffar

Valda artiklar

18/11-19

SwePub matematik attityder Refereegranskat 8 0

18/11-19

Libsearch attityder till matematik Scholarly and peer review

3 0

19/11-19

ERIC mathematics attitudes AND pre-school

Peer Reviewed 15 1

2/12-19

ERIC (math* attitudes) AND pre school OR elementary school Peer Reviewed Publication Date 2000-2019 163 5 2/12-19

ERIC (pupils math* attitudes) Peer Reviewed Publication Date 2000-2019

7 3

2/12-19

ERIC (Attitudes toward mathematics)AND elementary school Peer Reviewed Publication Date 2000-2019 95 2 19/12-19

ERIC parents attitude toward mathematic

Peer Reviewed Full Text

4. Resultat

I denna del redogörs resultatet med utgångspunkt i frågeställningen. Här nedan presenteras de faktorer som visats ha en bidragande effekt till en positiv eller negativ syn på matematiken. Artiklarna vi valt har alla fokuserat på elevens inställning till matematik och bakomliggande orsaker till denna inställning. Resultaten i artiklarna har sammanställts genom tester och undersökningar genomförda på elever i årskurs ett till åtta. Testerna och undersökningarna varierade i form såsom enkäter, uppsatser och intervjuer, men gav snarlika resultat.

4.1 Lärare och lärmiljö

Enligt Ren och Smith (2017) har det skett en förskjutning inom matematikundervisningen från att värdera traditionell lärarcentrerad undervisning till att istället värdera elevcentrerad undervisning. Lärare som har en lärarcentrerad syn på matematikundervisningen uppfattar elever som passiva kunskapsmottagare och använder därför ofta instruktionsmetoder utifrån sin egen syn. Betoningen i undervisningen ligger därmed på matematiska fakta och effektivitet och därför faller fokus på elevens utveckling och förståelse bort. Mirza och Hussain (2018) uttrycker att det kan resultera i att eleverna förlorar intresset för matematik eftersom lärandet då blir mer uppdrags- och prestationsorienterat. Däremot tenderar lärare med elevcentrerad syn, tro på att elever konstruerar sin egen kunskap genom undersökande arbetssätt och betonar begreppsmässig förståelse, problemlösning, resonemang och meningsskapande (Ren & Smith, 2017).

Skemp (2006) skiljer på två sätt att förstå matematik, den instrumentella förståelsen och den relationella förståelsen. Han menar att instrumentell förståelse är den förståelse där eleven känner till regler och metoder till utförandet av en uppgift utan att förstå varför. Relationell förståelse är däremot att eleven kan tillämpa reglerna och även förstå varför metoderna ska utföras.

Mirza och Hussain (2018) samt Ren och Smith (2017) är alla överens om att lärarnas inställning till matematik i sin tur påverkar elevernas attityd. Även Elci (2017) framför vikten i lärarnas tillvägagångssätt och aktiviteter som i sin tur påverkar elevernas inställning till matematik. Vidare menar författarna att många elever går in med inställningen att matematik är ett svårt ämne och är oroade över att inte lyckas i ämnet vilket influerar attityden på ett negativt sätt. Inställningen som grundats under de tidigare skolåren

fortsätter och eleverna förlorar sitt självförtroende och tron på sin egen förmåga att lyckas. Som ett resultat av matematiklärarnas instruktionsmetoder, lärarstil, undervisningsmetoder samt lärarens attityd till matematikämnet kan eleverna etablera ett ogillande av ämnet matematik (Elçi, 2017).

Hussain, Lindh och Shukur (2006) för liknande resonemang om att lärare spelar en primär roll i elevens inlärningsprocess. Lärare och lärmiljön är viktiga eftersom det har ett stort inflytande på elevers attityder. Elçi (2017) skriver om forskning som menar att det finns en relation mellan lärare och elev. Elever ser sina lärare som förebilder och därför smittas lärarnas attityd av sig på eleverna, samt kan lärarnas attityd påverka elevernas lärande. Även författarna Mohr-Schroeder, Cavalcanti, Schroeder, Jackson, Jong och Speler (2017) menar att det finns en nödvändighet att lärarna involverar föräldrar i deras barns matematiska lärande.

I en studie av Elçi (2017) uppgav elever att de matematiska begrepp som används i undervisning och läroböcker inte var relaterade till vardagen samt inte användbar för eleverna. Däremot redogör inte författarna för vilka dessa matematiska begrepp är. När eleverna inte förstod begrepp gav läraren olika exempel vilket ledde till att eleverna förstod bättre och tyckte om ämnet matematik. Däremot påverkades eleverna på ett negativt sätt när läraren inte gav något stöd utan lämnade eleverna ensamma i sin oförståelse. Studiens resultat visade att 96% av eleverna uppgav att deras matematiklärare använde läroböcker. Eleverna uttryckte att de gillade att arbeta med konkret material såsom gradskiva och linjal eller digitala verktyg. Inom studien framgick det att användandet av detta material i matematikundervisningen var en bidragande faktor till att eleverna utvecklade en positiv syn på matematiken, således uppskattade eleverna lektionerna mer. Eleverna uppgav även i studien att när läraren utformade uppgifter med flera lösningar kunde eleverna tänka djupt och upplevde lektionerna som värdefulla.

När eleverna tillfrågades om lärarnas undervisningsmetoder påpekade eleverna att lärarna bör utforma undervisningen med aktivt deltagande. Elçi (2017) samt Erdogan och Yemenli (2019) uttrycker i sina studier att eleverna upplevde lektionerna som motiverande om de innehöll aktiviteter som matematiska tävlingar och spel som aktiverar hjärnan. Lärarnas kommunikation med eleverna spelade en stor roll för studiens deltagare.

korrigera deras misstag och kritisera på ett konstruktivt sätt. Eleverna påpekade ytterligare att de uppskattade när matematiklärare använde gestaltning i sin undervisning, såsom gester, mimik och kroppsspråk (Elçi, 2017).

4.2 Elev

Prestation inom matematik, är en faktor som påverkat elevers attityd till ämnet. Kadijevich (2008) skriver om tre dimensioner av matematisk prestation bland elever i en studie. De tre dimensionerna var självupplevd effektivitet eller att det är tryggt för eleven att delta i matematikundervisningen, om eleverna gillar eller ogillar ämnet matematik samt hur användbara och verklighetsförankrade eleverna tyckte att matematikuppgifterna var. Liknande resonemang förs även av Haciomeroglu (2017) som menar att elevers positiva attityder förbättrar deras vilja att lära medan deras negativa attityder kan orsaka motstånd. De negativa attityderna gentemot matematik leder ofta till ett lågt engagemang och sämre prestation hos elever. Elevernas inställning till matematik påverkas också av huruvida de tycker att matematik är roligt, värdefullt och om de ser en avgörande koppling till framtida karriärsmål (Haciomeroglu, 2017). Liknande resonemang går att finna i Mohr-Schroeders et al. (2017) studie som menar att grundskolan till en början introducerar matematik med konkret material, begrepp förklaras långsamt och repetitivt vilket resulterar i positiva attityder och prestationer för de flesta elever. Författarna menar vidare att matematiken senare blir mer mångsidig, utmanande och abstrakt, vilket leder till en minskad förståelse som i sin tur leder till försämrad motivation och attityd.

Det är enligt Batchelor, Torbeyns och Verschaffel (2018) allmänt känt att kompetensutveckling inom ett visst område inte bara beror på kognitiva färdigheter utan även på elevens attityder, känslor och motivation. Detta är särskilt märkbart eftersom matematik är ett ämne som uppfattas framkalla starka och ofta negativa reaktioner (Batchelor et al., 2018). Liknande resonemang förs även i en studie utförd av Arslan, Yavuz och Deringol-Karatas (2014) som undersökte grundskoleelevers attityd till matematik genom att eleverna fick gradera en skala i ett formulär. Studiens resultat visade att affektiva egenskaper spelar roll i lärandet, därav påverkades elevernas inställning till ämnet. Studien visade även att eleverna hade utvecklat en negativ inställning redan under sina tidiga skolår. Arslan et.al (2014) bevisar genom sin undersökning att det finns en signifikant ökning av elevernas negativa inställning till matematik när eleverna nådde åttonde klass. Nedgången från mellanstadiet till högstadiet i grundskolan kan bero på att eleverna är mindre benägna

att se en koppling mellan vad de lär sig i matematik och i deras vardag. När eleverna sedan börjar betygsättas och matematiken blir mer avancerad, förvärras elevernas inställning (Mohr-Schroeder et al., 2017).

Problemlösning är känt för att vara en utmanande del av matematiken. Di Martino (2018) påvisar att det finns en korrelation mellan problemens växande svårighetsgrad och svårigheterna med att lösa dem. Svårigheterna började uppträda redan i tredje klass och påverkade elevernas känslomässiga inställning till matematik. Studien visar en oroväckande utveckling från klass tre till fem. När eleverna i tredje klass inte kunde lösa matematiska problem påverkades deras psykiska hälsa negativt vilket uttrycks av eleverna i studien. Eleverna i femte klass uttryckte sin negativa inställning till matematik genom att vilja fly från undervisningen när hen blivit frustrerad över att inte kunnat lösa ett matematiskt problem. Denna frustration visas i undersökningen även påverka elevernas självförtroende (Di Martino, 2018).

Arslan et al. (2014) uttrycker att människan har en positiv inställning till de saker som hen förstår och en negativ inställning till de saker som hen inte förstår. Anledningen till varför människan antar en negativ inställning till matematiken är för att hen ofta får en ytlig förståelse av ämnets grunder. Ytterligare en orsak är individens självförtroende i förhållande till förmågan att kunna lösa matematiska problem. Arslan et.al (2014) menar även att elevernas prestation har en korrelation till deras inställning till ett ämne. För att utveckla en positiv attityd hos eleverna till ämnet matematik måste skolan organiseras på ett sätt som tillgodoser elevernas behov.

I en studie sammanställd av Haciomeroglu (2017) framförs det att även om elever börjar skolan med en positiv inställning till ämnet kommer skolans matematiska erfarenheter spela en skadlig roll i elevernas inställning till matematik vilket kan resultera i ångest. Di Martino (2018) som forskar i matematisk utbildning har i sin studie undersökt elevernas attityd till matematiska problem. Di Martino (2018) nämner att andelen negativa attityder gentemot matematik ökar från första till femte klass. Det är även inom denna tidsperiod som de första symptomen för rädsla för att göra misstag dyker upp. I denna rädsla för misstag beskriver eleverna starka känslor av oro som kan kopplas till ångest. Haciomeroglu (2017) påpekar dessutom att en negativ inställning till matematik ofta är associerad med elevernas

ångest tenderar att ha högre självförtroende samtidigt som elever med hög prestation hade låg ångestnivå.

4.3 Vårdnadshavare

En studie utförd av Mirza och Hussain (2018) har visat att om eleverna ska kunna utveckla sina färdigheter inom matematik trots de svårigheter och hinder de står inför behöver de utveckla en positiv inställning till ämnet matematik. Vidare noterar författarna i sin litteraturöversikt att elever har mindre tillgång till stöd från sina vårdnadshavare, med anledning att dagens matematik skiljer sig från deras tid. Även Mohr-Schroeder et.al (2017) påpekar att elevernas hemmiljö kan påverka deras attityd till ämnet matematik och att föräldraengagemang samt stöd är avgörande för elevernas prestation. Författarna menar att även om en del vårdnadshavare inte hade pedagogisk kunskap samt matematiskt ämnesinnehåll kände sig vårdnadshavare mer kompetenta i sin matematiska förmåga och kunde interagera med sitt barn när lärarna nådde ut till dem. Vidare uttrycker de att det är viktigt för lärarna att ge möjligheter för vårdnadshavare att engagera sig samt tillhandahålla lämpliga verktyg för att vårdnadshavare ska kunna hjälpa sina barn.

I studien av Mirza och Hussain (2018) presenteras tre faktorer som kan ge oro och känslor av negativitet gentemot matematik hos elever. Sociala faktorer som grupptryck, lärare men framför allt vårdnadshavare som själva är oroliga för matematik kan överföra sådana känslor till sina barn oavsiktligt. Mohr-Schroeder et al. (2017) instämmer med ovanstående genom att uttrycka att vårdnadshavare med en negativ attityd till matematik leder till att vårdnadshavarna inte kan fungera som ett stöd för sina barn och inte vill involveras i deras matematiska lärande. Enligt den utförda studien är många vårdnadshavare inte säkra på sin egen matematiska förmåga vilket leder till att de känner sig otillräckliga.

Mohr-Schroeder et al. (2017) uttrycker att barn med hög matematisk prestation kan spåras i vårdnadshavares förväntan och stöd för sitt barns förmåga och framgång, vilket i sin tur är relaterat till barnets inställning till matematik. Lärare, kamrater och vårdnadshavares positiva stöd är faktorer som hjälper eleverna att utveckla en positiv attityd till ämnet matematik. Författarna menar vidare att så länge eleverna är omgivna av positiva influenser finns det större chanser att eleverna presterar bättre och såsom Arslan et al. (2014) menar, kommer det i sin tur leda till positiva attityder. En annan faktor till att attityden till matematik påverkas grundar sig i socioekonomisk status. Elever vars

vårdnadshavare som har låg inkomststatus kommer enligt studien med större sannolikhet hjälpa sitt barn mer med läsning än med matematik eftersom de påstår att matematik inte är lika viktigt i vardagen (Mohr-Schroeder et al., 2017).

5. Slutsatser och diskussion

I följande avsnitt kommer slutsatser diskuteras utifrån det resultat som presenterats ovan. Diskussionen förs i två delar, en resultatdiskussion samt en metoddiskussion där våra metodiska val redogörs. Avslutningsvis finns ett avsnitt som berör framtida studier och yrkesrelevans.

5.1 Slutsats

Utifrån resultatet kan vi konstatera att det finns fyra övergripande faktorer som påverkar elevens inställning till ämnet matematik. Faktorerna som redogjorts i resultatet är lärare, lärmiljö, vårdnadshavare och eleven själv. Urvalet av artiklar som gjorts har visat en samstämmighet gällande vilka påverkande faktorer som finns. De har även visat att samtliga faktorer kan ha en positiv respektive negativ påverkan på elevens inställning beroende på hur faktorerna hanteras.

Ett gemensamt resultat i de granskade studierna i denna kunskapsöversikt visade att lärares inställning till matematik är en oerhört viktig faktor som påverkade elevernas inställning. Författarna var även överens om en annan betydande faktor, vilket var lärmiljön. Lärarens didaktiska och metodiska val i undervisningen har en avgörande roll för elevens attityd och lärande. Eleverna i de ingående studierna menar att lektioner uppfattas som roliga och intressanta när arbetssättet är variationsrikt.

Det finns en generell samstämmighet i studierna att även vårdnadshavares attityder till matematik samt elevens självförtroende till ämnet kan ha påverkan på eleven. Huruvida eleven uppfattar sin matematiska förmåga och hur hen såg ämnet matematik som användbart för sin vardag och framtid var även en sådan faktor som bland annat Haciomeroglu (2017) och Elçi (2017) bekräftade. Det optimala för att främja elevers positiva attityder kommer i nästa avsnitt behandlas.

5.2 Resultatdiskussion

Majoriteten av studierna påvisar att attityder till matematik grundas och utvecklas hos barn i grundskolan. Detta ger oss en kunskap om var insatserna ska sättas för att förhindra att attityderna utvecklas i en oönskad riktning. Vi har sett att lärares osäkerhet och negativa syn på matematik speglas på elever. I sin tur leder detta till att nyfikenheten och elevernas lust att

lära avtar. Problematiken i detta ligger i att elever i senare årskurser får svårigheter inom ämnet. Brist på intresse för ämnet matematik kan i sin tur resultera i att elever väljer bort att utbilda sig inom yrkesområden där matematikämnet är ett krav.

Ett flertal studier bekräftar att sociala relationer, det vill säga relationen med andra människor, kan ha påverkan på elevens attityd till ett ämne (Arslan et al., 2014; Mohr-Schroeder et al., 2017; Mirza & Hussain, 2018). Därför menar studierna att elevers attityder till matematik överlag inte endast kan påverkas i skolsammanhang utan även i hemmet. De människor som studiernas resultat främst visat sig påverka elevers attityder till matematik, är vuxna i deras närhet, såsom vårdnadshavare och lärare.

Ytterligare en faktor som är av stor vikt är vad Skemp (2006) uttrycker som två olika sorters lärande, relationell och instrumentell förståelse. I den relationella förståelsen får eleven en djup förståelse för vad hen lär sig i matematikämnet och i den instrumentella får hen endast en ytlig förståelse. Detta i sin tur återkopplar till om eleven tycker aktiviteten är intressant och rolig. Resultaten visade en korrelation, om elever tyckte något var roligt visade de ett intresse som resulterade i en vilja att lära. Med detta kan det konstateras att elever behöver exponeras för positiva attityder för att sedan kunna utveckla sådana. Vi som skriver denna kunskapsöversikt tycker att vi lever i en värld som är prestationsorienterad samt resultatstyrd och därför har vi bildat en uppfattning att det forskats särskilt mycket kring orsaker till negativa attityder eftersom man på något sätt ska kunna åtgärda dessa. Vi som framtida lärare, kan tack vare vår kunskapsöversikt, lättare upptäcka elever med negativ inställning till matematikämnet. Därmed kan vi tillsammans ta reda på orsakerna. Genom att lärare fortbildar sig och läser vetenskapliga artiklar som krävts för att möjliggöra denna kunskapsöversikt, kan medvetenheten öka för vilka faktorer som kan påverka elevernas attityder. Dessutom kan lösningar hittas på hur elevernas attityder kan främjas genom att arbeta på ett målmedvetet sätt och det viktigaste av allt är att initiera ett samarbete med vårdnadshavare och hemmet. Ett tillvägagångssätt är förslagsvis kvällar där vårdnadshavare, lärare och elever deltar för att öka engagemanget hos samtliga parter men specifikt för de som möjligtvis känner en viss oro samtidigt som elever får stimulans av intresseväckande aktiviteter. Men å andra sidan är det inte särskilt trovärdigt att både vårdnadshavare och lärare hade velat avsätta sin fria tid till detta.

Självförtroende är ett viktigt personlighetsdrag för att elever ska kunna nå upp till de kunskapskrav som skolan kräver (Di Martino, 2018; Elçi, 2017). Om en elevs självförtroende är lågt kan detta påverka hela skolgången och inte endast matematikämnet. För att lyckas med alla ämnen behöver därför eleven tro på sig själv. Även läraren behöver tro på sina elever samt kunna ge lämpligt stöd för att de ska kunna uppnå självförtroende och utveckla en tilltro till sin egen förmåga. Därför måste vi som lärare hitta en balans mellan utmaning och stöttning som en del av vårt uppdrag för en god lärmiljö.

5.3 Metoddiskussion

I våra sökningar, trots omfångsrik sökning fann vi mestadels resultat från olika delar av världen men endast fåtal som var utförda på svensk datainsamling. Om däremot den svenska databasen SwePub använts i större utsträckning av sökprocessen, hade utfallet möjligtvis resulterat i användbara vetenskapliga artiklar. Valet av sökord, databaser samt vetenskapliga artiklar bör analyseras kritiskt. Bland våra sökord hade vi det engelska ordet parents. Trots att ordet vårdnadshavare används i kunskapsöversikten, refererar vi till den svenska översättningen föräldrar med anledning av att det inte är en självklarhet att alla elever har eller bor med sina föräldrar.

Hade andra och mer specifika sökord använts hade utfallet blivit annorlunda och resultatet fått nya infallsvinklar. Detta hade även kunnat leda till fler användbara artiklar. Vi valde däremot att inte använda den booleska operatorn “NOT” av den orsaken att inte avgränsa sökningen. Reflektionen i efterhand har lett till tankar och diskussioner kring att den booleska operatorn “NOT” hade kunnat möjliggöra ett större utfall av relevanta artiklar. Ett annat kritiskt perspektiv som bör tillämpas på de valda vetenskapliga artiklarna är att det är subjektiva tankar och känslor som framförs av samtliga parter i studierna. Därför är det av stor vikt att vi som författare till denna kunskapsöversikt är medvetna om detta. Vi är även medvetna om att forskare i sina studier kan ha olika perspektiv på begrepp och deras fokus på forskningsfråga. I resultatdelen nämns elevers ångest som en följd av negativ inställning till ämnet matematik. Ångest är en upplevd känsla och forskares syn på begreppet kan därför variera. Vi har valt att inte definiera begreppet ångest eftersom det inte är fokus i vår kunskapsöversikt.

5.4 Framtida studier

För att knyta tillbaka till inledningen där våra egna erfarenheter av elevers attityder av matematik på svenska skolor nämndes, saknar vi liknande forskning inom Sverige. Vi är medvetna om att detta kan bero på att vi endast valde engelska sökord. Om liknande fortsatta studier utförs bör språket på sökorden varieras. Ett förslag på vidare forskning är att genom egna studier, intervjuer och undersökningar ta reda på hur elevers inställning till matematik genom skolåren förändras. Fokus hade varit på elever i grundskolan, från de tidigare skolåren upp till högstadiet. Detta hade varit intressant att undersöka för att se om slutsatsen som dragits stämmer överens med liknande datainsamling från Sverige. Ett annat intressant forskningsområde som vi inte stött på genom våra artiklar är huruvida klasskamrater kan påverka varandras attityder till ämnet matematik. Så som vi sett i studierna influeras elever av sin omgivning. Därför kan detta forskningsområde vara av stor vikt att undersöka. Våra idéer kring fortsatta studier är att ha samma frågeställning som till denna kunskapsöversikt men grunda studien på nationell datainsamling. Frågeställningen till vårt andra intresseområde hade kunnat vara följande: I vilken utsträckning påverkar klasskamrater varandras attityd till matematikämnet?

7. Referenslista

Aiken, L. R. Jr. (1970). Attitudes toward mathematics. Review of educational research, 40(4), 551–596.

Arslan, C., Yavuz, G., & Deringol-Karatas, Y. (2014). Attitudes of elementary school students towards solving mathematics problems. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 152, 557–562.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund.

Batchelor, S., Torbeyns, J., & Verschaffel, L. (2018). Affect and mathematics in young children: an introduction. Educational Studies in Mathematics, 100(3), 201–209.

Clerkin, A., & Gilligan, K. (2018). Pre-school numeracy play as a predictor of children’s attitudes towards mathematics at age 10. Journal of Early Childhood Research, 16(3), 319–334. Di Martino, P. (2019). Pupils’ view of problems: the evolution from kindergarten to the end of primary school. Educational Studies in Mathematics, 100(3), 291–307.

Elçi, A. N. (2017). Students’ attitudes towards mathematics and the impacts of mathematics teachers’ approaches on it. Acta Didactica Napocencia, 10(2), 99–108.

Erdogan, A., & Yemenli, E. (2019). Gifted student attitudes toward mathematics: a qualitative multidimensional analysis. Asia Pacific Education Review, 20(1), 37–52.

Haciomeroglu, G. (2017). Reciprocal relationships between mathematics anxiety and attitudes toward mathematics in elementary students. Acta Didactica Napocencia, 10(3), 59– 68.

Hussain, S., Lindh, J., & Shukur, G. (2006). The effect of LEGO Training on Pupils’ School Performance in Mathematics, Problem Solving Ability and Attitude: Swedish Data. Educational Technology and Society, 9(3), 182–194.

Kadijevich, Dj. (2008). TIMSS: Relating dimensions of mathematics attitude to mathematics achievement. Zbornik instituta za pedagoska istrazivanja, 40(2), 327-346.

Malmö universitet. (2019). Sökguide till Självständigt arbete på grundnivå (SAG) i lärarutbildning. Hämtad 2019-11-19 från https://libguides.mau.se/sag

Mirza, A., & Hussain, N. (2018). Performing Below the Targeted Level: An Investigation into KS3 Pupils’ Attitudes Towards Mathematics. Journal of Education and Educational Development, 5(1), 8–24.

Mohr-Schroeder, M. J., Cavalcanti, M., Schroeder, D. C., Jackson, C., Jong C., & Speler, L. G. (2017). Parents’ Attitudes Toward Mathematics and the Influence on Their Students’ Attitudes toward Mathematics: A Quantitative Study. School Science and Mathematics, 117(5), 214–222.

Neale, D. C. (1969). The Role of Attitudes in Learning Mathematics. Arithmetic Teacher, 16(8), 631–640.

Ren, L., & Smith, W., M. (2018). Teacher characteristic and contextual factors: links to early primary teachers’ mathematical beliefs and attitudes. Journal of Mathematics Teacher Education, 21(4), 321–350.

Skemp, R. R. (2006). Relational Understanding and Instrumental Understanding. Mathematics Teaching in the Middle School, 12(2), 88–95.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Andra upplagan, reviderad). (s. 57–80). Lund: Studentlitteratur.