Teknik och samhälle Datavetenskap
EXAMENSARBETE 15 högskolepoäng, grundnivå
Etik, digitalisering och den professionella rollen Ethics, digitization and the professional role
Markus Granlund Sacha Milo
Examen: Kandidatexamen
Huvudämne: Datavetenskap Handledare: Kristina von Hausswolff Program: Informationsarkitekt Examinator: Bengt Nilsson
Resumé
Ny teknik utvecklas dagligen och ger upphov till nya möjligheter för användaren. Med tanke på teknikutvecklingens framfart kan de etiska aspekterna ibland försummas. Syftet med uppsatsen är att lokalisera etiska problemställningar som uppkommer vid utövandet av yrkesrollen informationsarkitekt. För att lokalisera dessa utfördes en litteraturundersökning samt en etisk analys av resultatet. Litteraturundersökningen resulterar i tre teman: immaterialrätt, sociala nätverk och beteende och identitet på nätet. På dessa teman applicerades Tavanis analysmodell för att lyfta fram olika etiska perspektiv. Uppsatsen kunde utifrån resultaten lokalisera att det finns ett allmänt behov av etik för utvecklare.
Nyckelord: Etik, informationsarkitektur, Internet, IT-profession, Insamling av data, Det digitala gränssnittet Internet, Sociala nätverk, Mänskligt beteende i en virtuell värld
Abstract
New technologies are being developed every day which creates new opportunities for users. Given the technological advancement, the ethical issues can sometimes be neglected. The purpose of this paper is to locate the ethical issues that arise when working as an Information architect. To locate these issues a literature survey was conducted and an ethical analysis was performed of the results. The survey covers three areas: intellectual property, social networks and human behaviour. To deliberate on the ethical issues Tavanis analysis model was used. The result of the paper concluded a general need of ethics for developers.
Keywords: Ethics, Information architecture, internet, IT profession, Data mining, The digital interface Internet, Social Networking, Human behavior in a virtual world
Innehållsförteckning
1. Inledning 1 2. Bakgrund 2 2.1 E-etik 2 2.1.1 Historia 2 2.2 IT-profession 4 2.2.1 ACM 4 2.2.2 Informationsarkitektens roll 4 2.3 Etiska teorier 5 2.3.1 Utilitarismen 5 2.3.2 Dygdetik 6 2.3.3 Pliktetik 6 2.4 Definitioner 7 2.4.1 Integritet 7 2.4.2 Immateriell rätt 72.4.3 The online disinhibition effect 7
2.4.4 Ethicability 8
2.4.5 Ordlista 8
3. Problemformulering 9
4. Syfte 9
5. Metod 10
5.1 Val och motivering av metod 10
5.2 Litteratursökning 10
5.3 Tavanis analysmodell 10
5.4 Genomförande av metod 11
5.5 Urval och Kvalitetsgranskning 12
5.6 Reflektion 12 6. Resultat 13 6.1 Metod 13 6.2 Resultat 16 6.2.1 Immaterialrätt 16 6.2.2 Sociala nätverk 17
6.2.3 Beteende och identitet på nätet 17
6.3 Resultat 2 - Analys av teman 19
6.3.1 Immaterialrätt 19
6.3.2 Sociala nätverk 19
6.3.3 Beteende och identitet på nätet 20
7. Diskussion 21
8. Slutsats 23
9. Referenser 24
1. Inledning
Ny teknik utvecklas dagligen och ger upphov till nya möjligheter för användaren. Den ständiga uppkopplingen mot Internet har blivit en naturlig del av vår vardag. Närvaron på Internet har skapat ett digitalt samhälle var vi som användare förlitar oss allt mer på teknik för att utföra våra vardagliga sysslor.
I nuläget finns det inget krav på utvecklares kompetens inom etik för att utöva yrken inom IT- branschen. Resultatet av detta är att det blir svårt att förutse vilken påverkan ny teknik kommer att ha på oss som användare och vem som får stå till svars vid problem som kan komma att uppstå. Teknik och etik har kolliderat och haft en stor påverkan i samhället. Detta går att
återfinna i fall såsom Wikileaks, Lexbase och Edward Snowden som alla har hamnat i fokus för diskussioner.
Internet har gjort det möjligt att sprida information mer effektivt samt att nå ut till en större publik. Kopplar man detta till mobbning på sociala nätverk så ser man en mer ihållande version av mobbning där det inte finns några fysiska gränser [8]. Vem är det som bär ansvar för hur en tjänster påverkar oss människor?
Uppsatsen inriktar sig på etiska problem vi ser i dagens digitala samhälle. Detta för att svara på de frågor som uppkommit under utbildningen informationsarkitektur på Malmö högskola. Vi vill sätta fokus på att identifiera de etiska problemställningarna som uppkommer vid utövandet av yrkesrollen informationsarkitekt. Vilka etiska problemställningar belyser forskningen kring de frågor som rör etik och finns det ett behov för en ökad kompetens för just detta? Vi ämnar att lokalisera om det finns ett behov av en ny profession för de relevanta yrkesrollerna.
2. Bakgrund
2.1 E-etik
Etik härstammar från det grekiska ordet ethos och termen moral har sina rötter i Latinets mores. Båda termerna pekar på begrepp såsom vanor, beteende och karaktär. Etik avser en teoretisk reflektion över moralen och vad moral grundar sig i [12]. Gällande termen moral finns det ingen universell överenskommelse för vad definitionen moral innefattar. Man kan säga att begreppet moral kan definieras som riktlinjer för mänskliga beteenden [34].
I uppsatsen används benämningen e-etik då den beskriver ett perspektiv av etik som är applicerad på etiska frågor inom datavärlden [34]. Tavani definierar e-etik som en moralstudie rörande cyberteknologi, och den påverkan cyberteknologin har på det sociala samhällets lagar och system. Vad som urskiljer den från etik vi applicerar på vardagen är etiska dilemman som har en direkt koppling till digitala verktyg och digitala miljöer [34].
E-etik fokuserar på moralfrågor associerade med utveckling av applikationer, användandet av datorer samt teorin inom datavetenskap. Komplexiteten i frågor som rör e-etik är oftast hög och kan röra sig utanför de normer vi vanligen relaterar till för att finna någon form av förankring. 2.1.1 Historia
Under 1940-talet lade Professor Norbert Wiener vid Massachusetts Institute of Technology grunden för ”Computer ethics” [4]. Denna utveckling ledde till generella modeller för lösning av regeltekniska problem och dessa teorier utvecklades till att bli den teoretiska grunden för cybernetiken - teorin för styrda system. 1948 gav Wiener ut boken “Cybernetics” [38], vilket resulterade i att forskarvärlden uppmärksammande hans senare verk “The human use of human beings” och “God and Golem Inc”. Där lyfte Wiener fram cybernetikens samhälleliga och filosofiska konsekvenser [38]. Wieners grund till ”Computer ethics” var långt före sin tid [4]. Han ansåg att integreringen av datorteknologi i samhället skulle resultera i ett behov av förändring i hur samhället var uppbyggt [4]. Detta kan påvisas från Wieners "[the] second industrial revolution” [4].
Workers must adjust to radical changes in the work place; governments must establish new laws and regulations; industry and businesses must create new policies and practices; professional organizations must develop new codes of conduct for their members; sociologists and psychologists must study and understand new social and psychological phenomena; and philosophers must rethink and redefine old social and ethical concepts [4].
Donn Parker började under 1960-talet att granska de oetiska och illegala användningsområden som IT-professionella använde sina datorer till. Han sammanställde fall där IT-professionella bröt mot lagen eller uppvisande av oetiskt beteende och publicerade 1968 artikeln “Rules of Ethics in Information Processing” [4]. Här tog Parker upp olika problem som uppstod inom IT-professionen såsom “[...] invasion of privacy by use of the computer; implications of copyrighting computer programs; and fraudulent programming trade schools.” [28]. Vidare lade han stor vikt vid etik
inom IT-professionen men forskarvärlden ansåg detta obetydligt i jämförelse med de problem som nämnts ovan. De var oftast nära relaterade till de stora problemen han kunde se inom den aktuella professionen [28]. Artikeln kom sedan att ligga till grund för de första etiska grundregler vilken IT-professionen kunde följa. Artikeln blev 1973 införd i ACM’s “Code of Ethics” [4]. Under 1970-talet insåg forskarvärlden vikten av att granska etik inom IT-professionen. Etiken var i behov av att vidareutvecklas till ett vedertaget ämne för undervisning vid universitet. Inom detta område var Walter Maner en stark profil genom hans nydanande kurs vid Old Dominion University. I denna kurs kallad “Starter Kit in Computer Ethics” tog Maner upp element i kursplanen som skulle ge flera universitet över hela USA en grund för att erbjuda likvärdiga kurser [4].
1980 markerade startskottet för e-etik som ett problem intressant för allmänheten. Händelser under denna tidsperiod rörande IT-professionen var markanta problem, såsom databrott, katastrofer direkt kopplade till defekt mjukvara samt stora rättsliga processer som rörde mjukvaropatent [4]. Det var även under denna tid som James Moor publicerade “What is Computer Ethics”. Här talade Moor om etikens involvering inom datavärlden, varpå hans sammanfattning var ”computer ethics is the analysis of the nature and social impact of computer technology and the corresponding formulation and justification of policies for the ethical use of such technology.” [25]. Samtidigt fortsatte Maners arbete med att införa e-etik i läroplanen vilket fick olika yrkesgrupper att uppmärksamma etiken. 1991 anordnades den första konferensen som förde samman filosofer, IT-professionella, sociologer, psykologer, jurister, företagsledare, nyhetsreportrar och regeringstjänstemän [4]. En av 1990-talets stora milstolpe var Simon Rogersons uppstart “Centre for Computing and Social Responsibility” som ansågs vara en viktig del för att framhäva utvecklingen av en så kallad “second generation” av ”Computer ethics” [4]. I början av 1990-talet förespråkades en annan inriktning av computer ethics som skulle ses som en yrkesetik ägnad åt utveckling och standardisering av normer för god praxis och uppförandekoder [5]. Donald Gotterbarn som låg bakom denna sade följande:
There is little attention paid to the domain of professional ethics --the values that guide the day to day activities of computing professionals in their role as professionals. By computing professional I mean anyone involved in the design and development of computer artifacts. [...] The ethical decisions made during the development of these artifacts have a direct relationship to many of those issues discussed under the broader concept of computer ethics. I believe many of those issues are the result of bad computer ethical decisions made during software development. [16]
1995 hölls den första ETHICOMP i Europa [5], så här säger De Montfort University in Leicester om ETHICOMP:
Since 1995 the ETHICOMP conference series has provided a forum to discuss the ethical and social issues surrounding Information and Communication Technology. [...] it is an interdisciplinary community dedicated to exploring issues and seeking ways forward. [11]
Sedan 1995 har konferensen hållts var 18 månad i olika europeiska länder, det var först 2007 som ETHICOMP hölls utanför Europa och då i Tokyo [5].
2.2 IT-professionen
Yrken som faller innanför IT-professionen har ännu inga officiella krav på certifiering för att få utöva yrket [1]. I andra professioner såsom exempelvis läkare, så har man ingen rätt till att utöva yrket utan att ha ett godkänt certifikat som utfärdats av professionen [22]. En annan skillnad är att det inte finns någon professionsorganisation som driver frågor om professionen framåt. I rådande läge finns det ingen legitimerad profession för yrken som faller inom datavetenskap. Yrkena inom datavetenskap har i grund en stor bredd där delar av ingenjör, systemutveckling, informationsarkitekt återfinns på flertalet ställen. Detta leder till svårigheter att definiera hur en profession bör se ut. Man kan däremot se att ingenjörer har en professionsetik som kan följas, denna defineras i – ACM code of Ethics – som är ett försök till att säkerställa en viss grad av ansvar och standardisering [1].
2.2.1 ACM - Association of Computer Machinery
ACM är globalt erkänd som en organisation för IT-professionen och förgreningar inom denna genre. De tillhandahåller resurser och underlag till IT-professionen som ett vetenskapligt område [37]. ACM har i ACM code of Ethics ställt upp ett antal grundregler över hur utvecklare inom IT-professionen skall förhålla sig till aspekter av sin yrkesroll. Några exempel på dessa förhållningsregler är:
Give proper credit for intellectual property.
Know and respect existing laws pertaining to professional work.
Honor contracts, agreements, and assigned responsibilities.
Articulate social responsibilities of members of an organizational unit and encourage full acceptance of those responsibilities.
Articulate and support policies that protect the dignity of users and others affected by a computing system. [1]
Dessa exempel tar upp grundläggande principer som en utvecklare kan anpassa sig efter i sitt yrke [1].
2.2.2 Informationsarkitekten roll
Det finns flera definitioner för vad en informationsarkitekt är, detta avsnitt behandlar ett antal av dessa.
Richard Saul Wurman anses vara den som myntade termen “informationsarkitekt”, eller åtminstone riktade uppmärksamhet åt termen under 70-talet. Så här säger Wurman om informationsarkitektur:
(1)The individual who organizes the patterns inherent in data, making the complex clear. (2) a person who creates the structure or map of information which allows others to find their personal paths of knowledge. (3) the emerging 21 century professional occupation adressing the needs of the age focused upon clarity, human understanding, and the science of the organization of information. [9]
Wurman syftar på informationsarkitekten som en vägvisare i ett enormt informationsflöde som i sig är oöverskådligt, de skall finna struktur och presentera detta för dess användare på ett begripligt vis. Enligt honom är det informationsarkitektens yttersta ansvar är att strukturera data så att den blir överskådlig, som han själv beskrev det: “making the complex clear” [9].
I Rosenfields & Morvilles definition av informationsarkitektur, kan vi se en tydlig röd tråd att denna skall vara med och forma framtidens informationssystem.
The art and science of shaping information products and experience to support usability and findability [...] An emerging discipline and community of practice focused on bringing principles of design and architecture to the digital landscape [9]
Med fokus på att visa sidor av informationsarkitektur som en guide inom designkoncept och generella idéer om usability och findability, ska yrkesrollen i denna definition ligga närmare user experience än någon annan definition som tas upp i denna uppsats.
Informations architecture is about organizing and simplifying information, designing, intergrating and aggregating information spaces/systems; create ways for people to find, understand, exchange and manage information; and, therefore, stay on top of information and make right decisions. [...] the goal of IA design is not only to support people to find information but to manage and use information. [9]
Wei & Xia menar att det ansvar som en informationsarkitekt har är att definiera och designa system så att informationen kan användas och förstås av dess användare. Detta betyder dock inte att det är informationsarkitektens enda uppgift. Denne skapar inte bara nya system utan har även som uppgift att aggregera och visa upp nya användningsområden för en given datamängd. Alla dessa inspiratörer representerar vad som idag kallas för informationsarkitektur och ligger till grund för den yrkesroll som skapats.
2.3 Etiska Teorier
Här presenteras de etiska teorier som vi använder i den andra delen av resultatet. 2.3.1 Utilitarismen
Utilitarismen utvecklades under slutet av 1700-talet. Grundarna till denna etik var Jeremy Bentham, James Mill, John Stuart Mill, Henry Sidgwick och G.E. Moore. De hade dock olika åsikter på vad egenvärdet i den etiska ideologin var. Utilitarismen är en nyttoetik, en moralisk doktrin vilken innebär att man alltid handlar efter att uppnå så goda konsekvenser som möjligt. Vad som definierar goda handlingar bestäms av det sammanlagda välbefinnandet hos alla kännande individer och att välbefinnandet blir så stort möjligt. För att sammanfatta: man strävar alltid efter den största möjliga lyckan åt det största möjliga antalet individer eller som en kompass för handlingarna. Den mängd som tjänar mest på en utgång av något är också den som enligt den
utilitaristiska andan är det som är rätt. Detta kallas också för handlingsutilitarianism [36]. I en modernare variant av utilitarianism bör man alltid handla enligt ett system av regler som resulterar i störst lycka, dessa regler måste även vara allmänt accepterade för att vara gällande. Den här förgreningen kallas regelutilitarism.
2.3.2 Dygdetik
Dygetik är en etisk teori vilken precis som utilitarismen har handlingen i centrum och fokuserar på karaktärsdanande etik. Man strävar efter att bli en bättre individ. Detta behöver nödvändigtvis inte vara bättre som i att vara en ”godare människa”. Vad som gör en person bättre definieras snarare av hur man utvecklas som person, som att sträva för att leva som en bättre människa. Så här definieras dygdetik i Nationalencyklopedin:
”Dygdetik, etisk teori som sätter individens handlingsbenägenheter i centrum. Enligt dygdetiken är tillvaron så komplicerad att det inte är möjligt eller lämpligt att låta vårt handlande vägledas av några enkla moraliska principer. Målet för den etiska fostran bör i stället vara att hos individen uppamma olika dygder, dvs. benägenheter att i situationer av olika typer handla på ett moraliskt oklanderligt eller riktigt sätt. Man har här kunnat anknyta till en klassisk tradition väl argumenterad redan hos Aristoteles” [10].
Aristoteles menade att individen och samhället var ömsesidigt beroende av varandra. Ett gott samhälle skulle byggas på gemensamma insatser för att kunna frodas. Samhället vårdade i sin tur om sina medborgares välgång och sin etiska intellektuella utveckling. Det var upp till individen att i så hög grad som möjligt växa i rollen som förnuftig samhällsvarelse för att kunna föregå med gott exempel för andra i samhället. För att kunna bli en god och lycklig människa menade Aristoteles att människan behövde uppfostran för att efterleva goda vanor. Det krävdes alltså inte enbart kunskap om vad som var rätt och fel. Det fordras även etiska dygder såsom god vilja och fast karaktär, men också intellektuella dygder som insikt, klokhet och gott omdöme. Dessa dygder kan man enbart förvärva genom lång erfarenhet. Aristoteles menade att man då lärt sig konsten att tillämpa allmänna etiska principer [2].
2.3.3 Pliktetik
Immanuel Kant, 1724-1804, var en tysk filosof [18]. Enligt Kant skulle samhället hänvisa till människans förnuft när de skapade lagar och regler. Detta på grund av Kants kategoriska imperativ som löd “handla endast efter den maxim genom vilken Du tillika kan vilja att den bleve allmän lag” [19]. Varje människa skulle behandlas som ett mål och inte enbart som ett medel [19]. Om en person tillät sig själv att stjäla och om, enligt Kants plikt etik, tjuven skulle rättfärdiggöra sin handling hade det inneburit att vi allesammans skulle ha rätten till att stjäla från varandra. Det som hade ett absolut värde var den goda viljan att göra bättre. Nedan följer definitionen av pliktetik i Nationalencyklopedin:
pliktetik, etisk teori enligt vilken frågan om huruvida en handling är rätt eller fel inte avgörs enbart av denna handlings konsekvenser utan beror på om handlingen är i enlighet med pliktens bud [29].
För att det kategoriska imperativet skulle hålla behövde människan vara autonom. Det kategoriska imperativet hade annars inte varit hållbart och enligt Kant behövdes det självstyre över sina handlingar för att kunna handla etiskt [19].
2.4 Definitioner
Nedan följer definitioner av koncept som har en anknytning till uppsatsens olika delar. 2.4.1 Integritet
I studier inom datavärlden används den engelska benämningen privacy frikostigt. Nationalencyklopedins översättning av benämningen är följande “privatliv, sekretess, personlig integritet[...]“ [30]. Från denna översättning kommer definitionen “privatliv, personlig integritet” att användas i denna uppsats.
2.4.2 Immaterialrätt
Det engelska ordet Intellectual property översätts till immaterialrätt. Immaterialrätt syftar på äganderätt till ett objekt som inte är fysiskt. Digital mjukvara, kod eller digital grafik är exempel på immateriella produkter. Vissa anser att immaterialrätt ger äganderätt till det objekt man skapar medan andra anser att om objektet inte fysiskt existerar så kan det ej ägas. En åsikt är att immaterialrätt skall hanteras som äganderätt till objekten medan den andra menar på att det skall tolkas som information, och att denna skall spridas. Dessa åsikter är grunden till frågan om piratkopiering [34].
2.4.3 The online disinhibition effect
Människor interagerar med varandra via sociala medier och andra tjänster dagligen och hamnar i situationer som försätter användarna i en svår sits. Internet som verktyg och samlingsplats ger möjligheter för intentioner vilka lätt kan missbrukas. Till skillnad från interaktionen i den fysiska tillvaron finns det en skillnad, vad som gör den digitala interaktionen så speciell är att den förändrar beteendemönstret hos användarna. Den dagliga användaren är medveten om det förändrade beteendet hos människor som de interagerar med via Internet. Forskare har observerat hur människor agerar och pratar på Internet på ett vis som de inte skulle gjort i situationer utanför det digitala rummet. Användare tycks ha lättare för att uttrycka sig och känner inte samma begränsningar i det digitala gränssnittet som de annars gör. Detta skapar en form av distanserad trygghet vilket omedvetet förändrar vårt beteende. Forskaren John Suler, leg. Psykolog i New York vid Rider University, kallar detta beteende för ”The online disinhibition effect”, vilket enligt honom fungerar på två helt skilda sätt. Ur en synvinkel tillåter det människor att dela med sig av sig själva; användaren blir mottaglig för att uttrycka sina känslor, rädslor och önskningar. Personen visar en högre grad av vänlighet och tenderar till att agera mer hjälpsamt gentemot andra. Detta begrepp kallar han för benign disinhibition – ett godartat beteendemönster. Den andra synvinkeln bevittnas när man interagerar med användare som använder sig av ett grovt språk, stark kritik, ilska hat och liknande vulgariteter. Detta är användare som beblandar sig med de mörkare sidorna av Internet där de involverar sig i brott, våld eller pornografi; områden som inte återspeglar personens
beteende utanför det digitala gränssnittet. Detta begrepp kallar Suler för toxic disinhibition – negativt beteendemönster [32].
2.4.4 Ethicability
Ethicability: Är en sammansättning av orden ”ethic” och ”ability”. Vi använder ordet för etiskt kunnande rörande dataventenskapliga frågor. Termen myntades av Roger Steare i boken Ethicability: How to Decide What’s Right and Find the Courage to Do it [31]
2.4.5 Ordlista
Cybernetiken - teorin för styrda system: “cybernetik, det vetenskapliga område som omfattar studier av matematiska modeller för styrda system.” [6].
Usability: “användbarhet, praktisk nytta” [35].
Findability: Findability syftar främst på informationssökning på Internet. Detta via sökmotorer på hemsidor eller vid interaktion direkt på en hemsida [13].
3. Problemformulering
Uppsatsen riktar sig mot etiska dilemman som aktualiseras genom de möjligheter som ny teknik ger, mer specifikt ligger uppsatsens fokus i att identifiera etiska problemställningar som aktualiseras vid utövandet av informationsarkitektur.
4. Syfte
Samhället vi lever i idag har gjort det lätt för oss att dela och att ta del av information. Vi interagerar med andra människor dagligen via digitala verktyg och delar med oss av våra erfarenheter, vilket i sin tur resulterar i att vi ställs inför moraliska dilemman. Vi vill lokalisera den roll som etiken har inom de professionella grupper verksamma inom IT-området, närmare bestämt ur informationsarkitekters synvinkel. Vi vill försöka hitta ett svar på vilken roll e-etiken har och få en förståelse för vilka influenser den kan ha på aktuella yrkesroller i branschen.
5. Metod
I det här avsnittet behandlar vi den metod som använts i uppsatsen och vilka motiv som ligger för grund till denna.
5.1 Val och motivering av metod
Uppsatsen grundar sig i en litteraturstudie. Dess syfte baseras på vetenskapliga artiklar för att besvara uppsatsens frågeställning. Uppsatsen är kvalitativ med syfte att få en god överblick över de ämnen som diskuteras i forskningsvärlden men även för att belysa andra forskares empiriska forskningsresultat. Fokus ligger på aktuell forskning vilket möjliggörs genom att söka inom ett specifikt tidsintervall, detta för att få en tydlig bild över rådande situation i dagsläget.
Valet av en litteraturstudie framför en empirisk undersökning baserad på intervjuer är ett givet val med tanke på den omfattande forskning inom detta område som återfinns i vetenskapliga artiklar. Omfattningen som vetenskapliga artiklar utgör kontra intervjuer som görs med ett fåtal personer är att föredra eftersom de är mer omfattande än vad intervjuer hade varit vilket anses ha företräde i förhållande till personers åsikter i en undersökning.
5.2 Litteratursökning
Litteratursökningen är inspirerad av Febe Fribergs sökmetod för litteraturstudier [15]. Fribergs metod tar upp två relevanta delar, den osystematiska och den systematiska. Här skapar man struktur i informationen från de informationskällor man valt att använda. Den systematiska delen kräver att man under hela processen dokumenterar tillvägagångssättet. Man bygger upp sökningen från brett till smalt och tar vara på information man hämtar in under vägen.
5.3 Tavanis analysmodell
För att kunna analysera en moralfråga finns det en metod som involverar tre systematiska steg. Nedan följer den metod vilken Tavani rekommenderar vid analys av dataetiska problem [34].
Step 1. Identify a practice involving cybertechnology, or a feature of that technology, that is controversial from a moral perspective.
1a. Disclose any hidden or opaque features.
1b. Assess any descriptive components of the ethical issue via the sociological implications it has for relevant social institutions and sociodemographic groups. 1c. In analyzing the normative elements of that issue, determine whether there are any specific guidelines, i.e., social polices or ethical codes, that can help resolve the issue [...]
1d. If the normative ethical issue cannot be resolved through the application of existing policies, codes of conduct, etc., go to step 2.
Step 2. Analyze the ethical issue by clarifying concepts and situating it in a context. 2a. If a policy vacuums exists, go to step 2b; otherwise got to step 3.
2b. Clear up any conceptual muddles involving the policy vacuum and go to step 3.
3a. Apply one or more ethical theories (see Chapter 2) to the analysis of the moral issue, and then go to step 3b.
3b. Justify the position you reached by evaluating it via the standards and criteria for successful logic argumentation (see Chapter 3) [34]
Genom applicering av metoden ovan finner man en utgångspunkt vid analys av etiska problemställningar. Det är en praktisk metod för att bryta ned ett etiskt problem för att förstå alla synvinklar av det givna dilemmat [34].
5.4 Genomförande av metod
Litteraturstudien inleddes med en osystematisk sökning över ämnet. Sökningarna gjordes genom Google och Google Scholar med intentionen att få en överblick på ämnet. Under den osystematiska sökningen ringades nyckelord in som skulle användas i den systematiska sökningen.
Härefter inleddes den systematiska sökningen. Söktermer som lokaliserades i den osystematiska sökningen användes för den systematiska sökningen. Samtliga sökningar genomfördes två gånger för varje sökord från den osystematisk sökningen samt kombination mellan dessa. Första sökningen hade inga kriterier för avgränsningar. Den andra sökningen begränsades med kriterier enligt listan nedan.
Tidsintervall mellan datum: 28/12/11 - 25/04/14, för att få en tydlig bild över rådande situation i dagsläget
Texten behöver finnas i sin helhet online, för att kunna se artkeln i sin helhet.
Peer- review. Artikeln behövde vara en granskad artikel, för att säkerställa validiteten Område/ämne: Computer science eftersom uppsatsen är en datavetenskaplig artikel. Publiceringsformat: Journal Articles. För att artiklar som är publicerade inom detta
format har genomgått en granskingsprocess.
Samtliga sökningar utfördes genom tjänsten Summon som har tillgång till material från dessa källor: [23].
● Malmö högskolas bibliotekskatalog ● Artiklar från Malmö högskolas bibliotek ● E-böcker från Malmö högskolas bibliotek
● MUEP, studentuppsatser och forskning från Malmö högskola ● Material från majoriteten av bibliotekets databaser
● Material i fulltext från SwePub
5.5 Urval och kvalitetsgranskning
Från dessa kategorier gjordes en kvalitetsgranskning som följde Fribergs [15] beskrivning över hur man granskar kvalitativa och kvantitativa studiers kvalitet. Under kvalitetsgranskningen lästes alla uppsatser igenom upprepade gånger. Artiklar som efter kvalitetsgranskningen valdes ut hade ett tydligt formulerat syfte, en problemformulering, ett deskriptivt urval och metod samt svarat på syftet. Artiklarna analyserades också enligt Tavanis modell [34] över hur man analyserar ett etiskt problem. Detta resulterade i tio artiklar vilka presenteras i resultatet.
5.6 Reflektion
Under litteratursökningen har det dykt upp problem, några av dessa involverade avsaknaden av artiklar inom valt ämne. Här menas det på att om man använder sökorden “Ethics”, “Ethics Problem” så kommer man få sökresultat som ligger långt ifrån valt ämne. Etik har i historien varit i grund ett samhällsproblem som har varit fristående från det digitala. Wikipedia har använts för en överblick av ämnen så är det av vikt att nämna källkritiken som kan ställas mot denna databas. Wikipedia har i historisk synsätt alltid varit kritiskt granskad då den bygger på att vem som helst kan skriva nya artiklar samt redigera befintliga sådana [39]. Författarna förstår problemet och har vid varje tillfälle validerat informationen med hjälp av sekundära källor för att säkerställa validiteten i denna artikel.
6. Resultat
I det här avsnittet redovisas de artiklar som valdes ut för att presentera resultatet i förhållande till frågeställning och syfte. Resultaten presenteras i ordningen immaterialrätt, sociala nätverk följt av beteende och identitet på nätet.
6.1 Metod
Resultatet av den osystematiska sökningen resulterade i dessa söktermer: ● Ethics ● "Intellectual property" ● "Professional responsibility" ● Privacy ● Business ● Anonymity ● Information ● Internet ● Profession ● User ● Behaviour ● Computer ● "Social networks" ● "Information architecture"
Resultatet av första delen av den systematiska sökningen blev följande:
Sökord Antal träffar utan kriterier Antal träffar med kriterier
Ethics 1,189,334 600 "Intellectual property" 283,192 474 "Professional responsibility" 35,530 14 Privacy 570,413 2,888 Business 16,023,890 20,971 Anonymity 197,220 577 Information 26,774,614 57,647 Internet 2,436,055 8,463 Profession 957,782 475 User 4,587,503 17,375
Behaviour 7,865,787 18,212
Computer 7,604,941 65,359
"Social networks" 345,884 2,512
"Information architecture" 9,607 72
Från det första resultatet utfördes sedan nästa sökning där söktermer kombinerades för att begränsa sökresultatet. Sökningen utfördes på samma sätt som ovan med två sökningar per sökterm. En boolesk sökteknik användes i den här delen [15]. Det vill säga att söktermerna kombinerades med (AND, OR, NOT). Ordet ”ethics” användes i varje sökning förutom två där vi valde att fokusera på ”Information architecture” eftersom uppsatsens fokus ligger på att lokalisera etiska frågeställningar för yrkesrollen informationsarkitekt. Resultatet av andra delen av den systematiska sökningen resulterade i följande:
Sökord Antal träffar utan kriterier Antal träffar med kriterier
"Computer ethics" 2,304 26
Ethics AND "Intellectual property"
25,480 38
"Professional responsibility" AND ethics
14,764 7
Profession AND ethics 177,051 62
"Social networks" AND privacy AND Ethics
14,028 66
Anonymity AND Ethics 44,678 40
Information AND "business ethics"
37,545 21
Profession AND "Information architecture"
1,466 5
user AND Behaviour AND "Information architecture"
3,656 31
Internet AND "Computer ethics"
1,422 14
syfte. Artiklar som saknade relevans togs bort. se bilaga 1. Kvarvarande artiklar delades in i kategorier och eventuella dubbletter plockades bort. Se lista nedan för de olika kategorierna samt antalet av artiklar som föll under vilken kategori.
Kategori Antal artiklar
Intellectual Property 8 Mänskligt beteende 31 Wikileaks 3 Smart devices 3 Sensorer 2 Sociala nätverk 24 Mjukvarutestning 1 Företag 7 Information 4 Privacy 6 Vapen 1 Robotar 3 Profession 3 Certfiering 1 Myndighet 3 Anonymitet 3 Findability 1 User Experience, UX 1 Standardisering 1
Dessa kategorier lokaliserades och bestämdes utifrån resumén från insamlade artiklar. De ämnen som återkom i majoriteten av dessa var mänskligt beteende och sociala nätverk och immaterialrätt. Dessa blev de ämnen vi kom att belysa i vårt resultat.
6.2 Resultat
6.2.1 Immaterialrätt
Tekniken som gör fildelning möjlig kan enligt vissa forskare vara nyckeln till ett nytt paradigm[27]. Författaren Pagallo tar bland annat upp de negativa aspekterna som paradigmet kan ge uphov till i sin artikel Cracking down on autonomy: three challenges to design in IT Law, med författarens egna ord:
[...] the EU Commission reckons that P2Ps undermine crucial elements of our societies like incentives for knowledge producers or protection of the exclusive right to exploit the benefit of copyrighted works. [27]
BitTorrent-klienter som används för att ta del av P2P tekniken är oftast kraftigt optimerade och utvecklade för att den vardagliga användaren skall med enkelhet kunna ta del av allt material som delas genom denna teknik [17]. Det här kan leda till att allt fler användare deltar i fildelning då inlärningskurvan är liten för att lära sig hur man använder BitTorrent-klienterna.
Enligt Pagallo ifrågasätter också tekniken hur vi ser på lagar i sin mest fundamentala grund, “(1) made of commands; (2) enforced through physical sanctions; (3) within the territory of a sovereign state.” [27]. För att stoppa olagliga aktiviteter genom teknik granskar EU kommissionen hurvida det är legitimt att filtrera all elektronisk kommunikation, speciellt av tjänster som använder sig av P2P teknik [27]. Sverige antog IPRED lagen 2009. Lagen ger innehavare av upphovsrättsskyddat material möjlighet till att presentera kränkningar mot denna i domstol som i sin tur bedömer om Internetleverantörer skall ge ut IP-adresser för den kund som kränker upphovsrättsskyddet [33]. För en stor del av EU:s befolkning så har fildelning blivit en del av vardagen och den sociala normen. I allmänhet följer inte människor lagen utan enbart de sociala normer som ett samhälle har [33]. Detta skapar en dissonans mellan vilka lagar som finns och vilka som efterlevs. Ruud Jacobs och Ard Heuvelman går så långt att hävda att den nuvarande generationen inte påvisar någon moraliska hämningar när det kommer till nedladdning av film [17]. Jacobs och Heuvelman utförde en enkätundersökning där de fick resultatet att 348 av 436 deltagare nedladdade i snitt 6.4 filmer i månaden. Undersökningen innefattade personer i åldrarna 14-51 år där genomsnittsåldern var 26.5 år. Författarna ställde påståendet “I am not in the least afraid of getting arrested for my downloading or uploading behavior” [17]. Större delen av deltagarna visade liten rädsla för att bli åtalade för fildelning. Två tredjedelar av deltagarna svarade positivt för idéen om en tjänst som erbjuder nedladdningar för en liten avgift, samt 55% av dessa säger även att de skulle minska sina nedladdningsvanor om en sådan tjänst fanns [17].
Företag världen över försöker bekämpa dessa problem genom DRM (Digital Rights Management) teknik. Genom sådan teknik försöker man motverka de problem som kan uppstå vid lagkonflikter på en internationell nivå samt de sociala normer som strider mot vad företagen vill uppnå [27]. Svensson och Larsson menar på att internet och ny teknologi förändrar samhället och sociala normer radikalt [33], för allt fler konsumenter har nedladdning blivit en del av vardagen som inte längre anses vara en kriminell handling [17].
6.2.2 Sociala nätverk
Tommaso Bertolottioch Lorenzo Magnan tar upp mobbning på Internet som ett växande problem världen över. Författarna beskriver det så här: ”Cyber-bullying, and other issues related to violence being committed online in prosocial environments, are beginning to constitute an emergency worldwide.” [3]. Karthik Dinakar; Birago Jones; Catherine Havasi; Henry Lieberman; Rosalind Picard hävdar att problemet är av sådan signifikans att man kan likna det till problemet med skräppost [8]. Nästan 43% av alla tonåringar i USA har någon gång blivit utsatta för mobbning på Internet [8].
Danielle M. Lawa, Jennifer D. Shapkaa, Shelley Hymela, Brent F. Olsona, Terry Waterhouse diskuterar att det inte finns en tydlig definition av vad mobbning på Internet är och att avsaknaden av detta hindrar en full förståelse för ämnet [21]. De tar upp tre karaktärsdrag som kan ligga till grund för en definition: “(1) a power differential between those who bully and those who are victimized; (2) repeated harm over time; and (3) an intention to harm” [21]. Karthik Dinakar; Birago Jones; Catherine Havasi; Henry Lieberman; Rosalind Picard hävdar att mobbning på Internet är en mer ihållande version av traditionell mobbning, samt att denna sträcker sig bortom fysiska gränser såsom skola och arbetsplatser.[8] Mobbning på Internet skapar dessutom en möjlighet till att skada ett offer inför en större publik [8]. Det är också möjligt att den ursprungliga händelsen startar en serie av mobbningsincidenter mellan de två personerna, vilket gör det svårt att tydligt skilja vem offret är och vem som är mobbaren [21]. Författarna bakom “Common Sense Reasoning for Detection, Prevention, and Mitigation of Cyberbullying” kom även fram till att negativa interaktioner på Internet kan leda till mobbning i den fysiska världen [8].
Enligt Tommaso Bertolottioch Lorenzo Magnan har sociala nätverk sina rötter i ett av de äldsta samhällsfenomen: skvaller. De definierar tre orsaker till varför mobbning på sociala nätverk är möjligt och prevalent. Författarnas egna ord:
The first actor (evolutionary) is gossip, a tool for social cognition that was selected for social bonding but for social distancing as well, within a complex interplay of subgroups and sub-moralities—the second actor. The third actor is SN themselves, entailing a massively egalitarian structure that makes no distinction between the different ways of relating and communicating displayed by human beings within the different subgroups [3]
Med detta i åtanke vill författarna gradvis begränsa användningen av sociala nätverk för barn och tonåringar. Detta på grund av att deras moral och förståelse för skvaller inte är fullt utvecklat [3]. Brian O’Neill fortsätter diskussionen i sin artikel om att minderåriga befinner sig i en miljö som samhället kan anse vara opassande [26]. Detta stärker Bertolottioch Magnan övertygelse att vi borde begränsa användningen för barn och tonåringar.
6.2.3 Beteende och identitet på nätet
Idag är det inte ovanligt att personer har aktiva konton på flera digitala tjänster [24]. Enligt författaren Katie Davis, antar människor allt fler roller i olika sociala sammanhang [7] Den nya teknologin har gjort det möjligt för oss att skapa skiftande och flytande identiteter. Den drivande faktorn härstammar enligt Davis [7] från möjligheten till att vara anonym när vi interagerar med
andra via sociala medier. Detta tar även Andrea Flores och Carrie James upp i sin artikel “Morality and ethics behind the screen: Young people’s perspectives on digital life” där de beskriver att osynligheten kan skapa en ”disinhibition effect” [14]. Davis tar även upp möjligheten att de digitala identiteterna inte enbart har en koppling till identiteten utanför Internet utan är beroende av den [7]. Davis menar också att begränsningarna styrs av ansvarskänslan man har gentemot sig själv samt att de fiktiva personligheterna måste återspegla sitt sanna jag [7]. I artikeln “Tensions of identity in a networked era: Young people’s perspectives on the risks and rewards of online self-expression” har författaren ett fall som diskuteras bland deltagarna. Fallet var följande:
You and your circle of friends at school/work are very active on Facebook. You frequently post status updates, new photos, comments, etc. One day, you decide to browse LiveJournal just to check out the site, see how it compares to Facebook, etc. You are browsing through profiles when you come across one that seems very familiar. The picture is not very clear but resembles a close friend of yours. The profile does not list a full name but the user name is an old AIM user name this friend used to use. Upon closer inspection of the pictures and some of the interests listed, you become quite sure that the profile must belong to your close friend, Chris. You are intrigued because you had no idea that Chris had an LJ profile. As you start to look further at Chris’ profile – and the blog linked to it – you are surprised at some of the content you read there. What would be your initial reaction to this different profile? What do you think is happening here? [7]
Fallstudien resulterade i en diskussion över vilka fem skillnader i personligheten som deltagarna skulle bli överraskade av:
1) out-of-character or unfamiliar conduct (all 24 participants), 2) evidence of mental or physical health problems, such as depression or drug abuse (21 participants, or 88% of the sample), 3) gossip about the participant and/or the participant’s group of friends (17 participants, 71%), 4) harmful or offensive conduct, such as racist comments (12 participants, 50%), and 5) outright lies or deception, such as claiming to be a different age or to live in a different geographic area (12 participants, 50%). [7]
Studien visar på att vår digitala identitet ligger närmare vår personlighet utanför den digitala rymden än vad man tidigare trodde. Med det menar Davis att våra handlingar på Internet inte skiljer sig från våra handlingar i vardagen. Med den insikten vill Davis dra uppmärksamhet att handlingarna på Internet har samma konsekvenser som handlingarna utanför [7].
6.3 Resultat 2 - Analys av teman
Resultat 2 utgör tredje steget i Tavanis analysmodell. Här applicerars en eller flera etiska teorier för att belysa frågorna ur etiska synvinklar.
6.3.1 Immaterialrätt
Det största problemet är att det finns en stark dissonans mellan vad lagen säger och vad folk gör. I detta fall hade man enligt Kants pliktetik [29] haft ett tydligt svar. Vi har ett moraliskt ansvar att agera så det kan upphöjas till allmän lag. Lagen säger att det är olagligt att ladda ner, därav borde vi inte ladda ner. Enligt Kant skall man enbart handla efter den maxim man vill se som allmän lag [29], det här kan påvisa att en större del av befolkningen vill se fildelning lagligt, alternativt att en större del inte agerar moraliskt i frågan. Kant hävdar också att man skall behandla alla som ett slutmål i sig [29], kan man göra det om man inte betalar för en produkt som har skapats? Det här reser frågorna, hade utgången varit densamma om konsumenterna hade befunnit sig i ägarnas situation? Hade den sociala normen fortfarande varit densamma som den är idag? Ägare till material blir inte behandlade som ett slutmål då folk väljer att ta del av deras material utan att betala för det. Det är inte möjligt för företagen att överleva och fortsätta ge ut produkter utan en betalande publik.
Utifrån utilitarismens perspektiv [36] skulle fildelning däremot vara en moraliskt korrekt handling eftersom att lyckan är större än den totala olyckan som detta för med sig. Den sociala normen återspeglar detta väldigt tydligt. Lagen säger att man inte får ladda ner, men den sociala normen som baserar sig i den stora massans åsikt säger det motsatta. Det här styrker utilitarismen [36] synsätt att det är accepterat att ägna sig åt fildelning. Minoriteten av befolkningen som producerar virtuella varor är en accepterad procentuell förlust för att resterande befolkningen skall kunna ta del av material och därav frodas. Utifrån regelutilitarismen [36] kan man tolka ämnet ur en annan synvinkel. I regelutilitarismen kan man enbart rättfärdigöra sina handlingar om ens agerande följer en lag/regel ger som konsekvens den största vinningen. Det finns regler som säger att fildelning är olagligt och därför skulle regelutilitarismen [36] hävda att oavsett situation så skulle det vara omoraliskt att dela filer. Men det finns även en stark social norm som säger att det är ett accepterat beteende att ägna sig åt fildelning, detta skapar problem [36] för vilka regler skall man följa. Återfinns den största lyckan i reglerna eller i den sociala normen?
6.3.2 Sociala nätverk
Utilitarismen [36] för sin ståndpunkt tydligt i frågan rörande mobbning via sociala nätverk. Konsekvensen av mobbning medför inte en ökad lycka för den stora massan. Det är ett samspel mellan mobbaren och offret, och den enda positiva utgången av interaktionen är för mobbarens egna vinning. Enligt utilitarismen [36] så kan man inte rättfärdigöra dessa handlingar. Den del av resultatet som utilittarismen [36] har svårt att svara på är den del som Bertolottioch Magnan [3] tar upp angående begränsningen av nätverken för en yngre publik. Hade konsekvenserna varit negativa om minderåriga skulle befinna sig på sociala nätverk och vem hade det påverkat? Man kan se problemet ur två synvinklar, från den minderårigas synvinkel och genom föräldrarnas. Ur de minderårigas skulle lyckan av att befinna sig i en social miljö och knyta nya band överväga de negativa delar som det för med sig, den totala lyckan skulle vara större. För föräldrarna skulle det
troligtvis vara tvärtom. Riskerna som sociala nätverk för med sig är många och enligt föräldrarna skulle inte lyckan för de minderåriga vara större än den olycka som föräldrarna skulle uppleva om något negativt inträffade.
Bertolotti tar upp kärnan i problemet kring mobbning genom att diskutera förståelsen bakom handlingarna [3]. Han menar på att den moraliska förståelsen inte är fullt utvecklad och därför resulterar i illasinnade handlingar. Brian O´Neil riktar uppmärksamheten mot minderåriga som åter igen tillhör den del som saknar de moraliska verktyg som krävs för att hantera sociala interaktioner via sociala nätverk [26]. Avsaknaden av god karaktär och förebilder försätter användare i en förvirrande situation utan någon form av vägledning. Den dygdetiska läran [10] skulle se på problemet som avsaknad av förebilder vilket återspeglar förhållningssätt till andra användare. Avsaknaden av förebilder på en digital plattform såsom sociala medier får en förödande effekt då det anammade beteendet fångas upp och motiverar andra människor att bete sig på samma sätt [10]. Det här är ett tecken på hur teknik med intentioner att nå ut till en större publik gör oss en björntjänst när det är fel förebilder vars beteende som efterapas.
6.3.3 Beteende och identitet på nätet
Användaren på Internet tillåter sitt beteende att alterneras och agerar omedvetet annorlunda, det vill säga att de inte är sig själva. Det här kan resultera i att användarna försummar sitt mål att föregå med gott exempel. Påvisandet av svag karaktär resulterar i motsatsen och uppmuntrar andra användare att följa samma negativa beteendemönster [10]. Sociala medier och möjligheten till att vara anonym styrker dessa och sätter vår moral på prov. Davis instämmer i att det är möjligheten till att vara anonym som är den drivande faktorn. Hon menar också att den digitala identiteten är beroende av den verkliga [7]. Så oavsett antalet digitala identiteter, grundar de sig allesammans på samma karaktär och återspeglar därför samma beteende. Då kopplingen mellan den verkliga identiteten till de digitala är såpass signifikant så återfinns samma mönster i den analoga världen. Människor tenderar till att anta olika roller beroende på situationen oavsett medium.
7. Diskussion
Yrkesrollen informationsarkitekt besitter förutom kunskap inom IT såväl kunskap inom kognitionsvetenskap som användbarhet. Dessa förgreningarna gör att informationsarkitekten fungerar som en brygga mellan flera plan och har en förståelse för hur dessa sammantrålar. Resultatet visar en klar bild av hur etiska frågeställningar uppdagas i samband med att människor interagerar via digital teknik. Med det kan man hävda att etik har en naturlig plats för att förstå människors beteende vid interaktioner med digital teknik.
Vår avsikt med denna del är att belysa delar av imaterialrätt med hjälp av olika etiska teorier. Som resultatet påvisar så styrs frågan av den sociala normen och inte av vad lagen säger. Ett tydligt samband som påvisar en stark disonans i frågan om huruvida det här är rätt eller fel tolkas bäst utifrån Kants synsätt [29]. Antingen så anser en större del av befolkningen att det är moraliskt rätt att dela filer olovligt och vill se det avkriminaliserat eller så agerar en större del av användarna omoraliskt på Internet. Alternativt så tyder det här på att samhället håller på att förändras och att imaterialrätt inte hänger med i utvecklingen. Det här framgår tydligt i Jacobs och Heuvelman enkätundersökning [17] där merparten av deltagarna skulle vara villiga att ändra sina nedladdningsvanor om det skulle finnas en tjänst som tillhandahöll material på ett smidigare sätt mot en mindre ersättning. Ur pliktetikens synvinkel ser vi tvetydiga svar på dilemmat, man kan utifrån pliktetiken rättfärdigöra fildelning men samtidigt orättfärdigöra handligen. Det här skapar en diffus linje över vad som är rätt eller fel. Samma sak gäller vid en analys av problemet ur en utilitaristisk synvinkel. Difusa linjer målas upp och vi kommer även här fram till två svar där den ena delen av påvisar att det är etiskt hållbart medan den andra delen påvisar att så inte är fallet. Resultatet leder till en diskussion om vad som kan anses vara rätt eller fel och lämnar oss med många olika perspektiv i en fråga som är svår att svara på. Slutligen så påvisar det här att utvecklare som är verksamma i branchen skulle tjäna på att ha en förståelse för etik för att kunna föra en diskussion över hur vi borde gå vidare med sådana frågor.
En insikt som styrks i varje artikel som ingick i litteraturstudien är det faktum att både den digitala världen och den analoga hänger ihop. Det går inte att särskilja dessa och se dem som två skilda medium. Handlingar på Internet är en återspegling av den personlighet som representeras av vem du är utanför digitala gränssnitt. Davis visar på hur flera virtuella identiteter är djupt rotade i varandra och hur lika de är med “the offline selves” [7], vilket i sin tur resulterar i att oavsett om du är anonym eller på något vis hämmad av gränssnittet så är det fortfarande du som användare som står till svars för dina handlingar, vilket resulterar i att det blir allt farligare utan riktlinjer och regler. Det är inte enbart användarna som påverkar tjänsten utan tjänsten kan börja påverka vardagen vilket kan inkräkta på den personliga integriteten [30]. Då är det upp till användare att inte låta hämningarna styra beteendet och i möjligaste mån försöka visa gott omdöme och karaktär.
Sociala nätverk har varit mycket omtalade sedan de först gjorde debut på marknaden. I den här uppstatsen så har vi valt att belysa mobbning som sker på sociala nätverk. Problem med mobbning har alltid funnits i samhället, men tar man i beaktning att mobbning på Internet är ett större problem då den är mer ihållande så finns vissa skillnader. Det finns inga fysiska gränser och publiken är större [8]. Resultatet påvisar att mobbning är så pass vanligt på sociala nätverk att det reser frågan om vem det är som bär ansvaret för att det här sker? Är det användarna i sig som missbrukar tjänsterna eller är det utvecklarna som har skapat en tjänst som underlättar mobbning på Internet.
Vi anser att oavsett vem som bär ansvaret för det här beteendemönstret så måste utvecklarna av dessa tjänster möta problemet och aktivt arbeta för att förhindra dess spridning. Det här gäller även för problemet med minderåriga. Att sätta sig in i hur ett problem uppstår och hur man bäst går till väga för att förebygga dessa är en svår uppgift som utvecklare har fått tackla i årtionden. Allt fler människor använder sig av Internet och digitala tjänster dagligen vilket ger upphov till nya problem och ansvarsområden som kan vara svåra att definiera.
Man kan se tydliga kopplingar mellan mobbning på Internet och det faktum att människor påvisar olika personligheter när de interagerar med människor i vardagen. Den tydligaste kopplingen kan man förklara med hjälp av Sulers begrepp, disinhibition effect [32]. Här förklarar han att en användare har lättare för att uttrycka sig och inte samma hämningar på Internet. Detta kan skapa en form av distanserad trygghet som omedvetet förändrar deras beteende [32].
Just mobbning på Internet skulle Suler förklara med begreppet toxic disinhibition vilket innebär att en användare anamar negativa sidor av Internet och att detta inte återspeglar personens beteende utanför det digitala gränssnittet [32]. Utifrån denna teori kan man se tydliga tecken på att sociala nätverk som koncept leder till ett negativt beteendemönster hos användare. Det öppnar upp diskussionen om hurvida utvecklare har ett ansvar gentemot sina användare att utveckla en tjänst med olika etiska perspektiv i åtanke.
8. Slutsats
Med stöd i det som uppsatsen redovisar anser vi att den digitala världen är fylld av etiska frågeställningar som kräver expertis för att besvara. Kompetensen som krävs för denna uppgift är något som bör belysas och lyftas fram. Vi har under uppsatsens gång identifierat tre områden som aktualiseras vid utövandet av informationsarkitektur. Som resultatet påvisar kan det vara svårt att utröna ett definitivt svar på en frågeställning. Vi menar på att en större kunskap om etik i branschen hade varit fördelaktigt på grund av komplexiteten i dessa frågor. Hur kan vi veta vad som lämpar sig bäst för en användare i dessa frågor om vi inte ens kan utröna definitiva svar på hur man skall hantera mobbning på sociala nätverk. Då det i dagsläget inte finns en professions organisition som arberar med etiska frågor och för dessa framåt, så finns det inga krav på utvecklare att ta etik i beaktning när de utvecklar tjänster. Vi kan se att etik borde utnyttjas i en högre grad för att ta fram tjänster och produkter som tänker ett steg längre. Utifrån litteraturstudien kan vi inte med säkerhet säga att det är informationsarkitekten uppgift.
Vad vi däremot kan lokalisera är ett generellt behov av etik för utvecklare. Reflekterar man sedan över Informationsarkitektens kompetens, kan man anse att yrkesrollen i nuläget besitter rätt verktyg för en vidareutveckling av ansvarsområdet. Som informationsarkitekt har vi lärt oss usability och findability. Är det inte tid för ethicability[31] att få en vital och framträdande roll som ytterligare en kunskap för yrkesrollen?
9. Referens
[1] Anderson. Ronald E, Chair, Engel. Gerald, Gotterbarn. Donald, C. Grace, Hoffman. Hertlein Alex, Jawer. Bruce, Johnson. Deborah G, Lidtke. Doris K, Little. Joyce Currie, Martin. Dianne, Parker. Donn B, Perrolle. Judith A, Rosenberg. Richard S. Code of Ethics [Internet]. 1992 [citerad 2014 Apr 20]. Tillgänglig via: https://www.acm.org/about/code-of-ethics. (Webbsida) [2] Aristoteles. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/aristoteles, Nationalencyklopedin, [Hämtad 2014-04-21].
[3] Bertolotti. Tommaso, Magnani. Lorenzo. A philosophical and evolutionary approach to cyber-bullying: social networks and the disruption of sub-moralities. Ethics and Information Technology, 12/2013, Volume 15, Issue 4. (Artikel)
[4] Bynum. Terrell. Computer Ethics: Basic Concepts and Historical Overview. 2006. Tillgänglig via: http://stanford.library.usyd.edu.au/archives/spr2006/entries/ethics-computer/
Senast hämtad 2014-04-19. (Webbsida)
[5] Bynum. Terrell. Computer and Information Ethics. 2001. Tillgänglig via:
http://plato.stanford.edu/entries/ethics-computer/,Senast [Hämtad den 2014-05-18]. (Webbsida) [6] Cybernetik. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/cybernetik, Nationalencyklopedin, [Hämtad 2014-04-19]. (Encyklopedi)
[7] Davis. Katie. Tensions of identity in a networked era: Young people’s perspectives on the risks and rewards of online self-expression. June 2012, New Media & Society, vol. 14 no. 4 (Artikel)
[8] Dinakar. Karthik, Jones. Birago, Havasi. Catherine, Lieberman. Henry, Picard. Rosalind, Common Sense Reasoning for Detection, Prevention, and Mitigation of Cyberbullying. 2012, ACM Transactions on Interactive Intelligent Systems, volue.2 no.3.
[9] Ding. Wei, Lin. Xia. 2009. Information Architecture: The Design and Intergration of Information Spaces, Morgan & Claypool (sidor 1-2) (Bok)
[10] Dygdetik. http://www.ne.se.proxy.mah.se/dygdetik, Nationalencyklopedin, [Hämtad den 2014-04-19]. (Encyklopedi)
[11] ETHICOMP 2013. http://www.dmu.ac.uk/about-dmu/events/events-calendar/ethicomp-2013.aspx. De Montfort University Leicester, [Hämtad den 2014-05-18]. (Webbsida)
[12] Etik. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/etik, Nationalencyklopedin, [Hämtad 2014-04-19]. (Encyklopedi)
[13] Findability. http://en.wikipedia.org/wiki/Findability, Wikipedia, [Hämtad 2014-04-19]. (Webbsida)
[14] Flores. Andrea, James. Carrie. Morality and ethics behind the screen: Young people’s perspectives on digital life. 2012, New Media & Society September 2013 vol. 15 no. 6. (Artikel) [15] Friberg. Febe, Dags för Uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten,
Författare och Studentlitteratur; 2006. (Bok)
[16]Gotterbarn. Donald. Computer Ethics: Responsibility Regained. Tillgänglig via:
http://csciwww.etsu.edu/gotterbarn/artpp1.htm, Senast [Hämtad den 2014-05-18]. (Webbsida) [17] Jacobs. Ruud S, Heuvelman Ard. Digital movie piracy: A perspective on downloading behavior through social cognitive theory. Computers in Human Behavior Volume 28, Issue 3. 2012 (Artikel)
[18] Kant. Immanuel. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/immanuel-kant, Nationalencyklopedin, [Hämtad 2014-04-21].
[19] Kategoriskt imperativ. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/kategoriskt-imperativ, Nationalencyklopedin, [Hämtad den 2014-04-19]. (Encyklopedi)
[20] Key Databases & Packages – Full-Text.
http://www.serialssolutions.com/assets/resources/Summon_Databases_Full_Text.pdf
Serialsolutions, [Hämtad 2014-04-27].
[21] Lawa. Danielle M, Shapkaa. Jennifer D, Hymela. Shelley, Olsona. Brent F, Waterhouse. Terry, The changing face of bullying: An empirical comparison between traditional and internet bullying and victimization, 2012, Computers in Human Behavior volume 28, Issue 1.
[22] Läkare. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/läkare, Nationalencyklopedin, [Hämtad den 2014-04-19]. (Encyklopedi)
[23] Mer om Summon. http://www.mah.se/Bibliotek/Stod-i-ditt-arbete/Tema/Mer-om-Summon/,
Malmö Högskola, [Hämtad 2014-04-27].
[24] Miller. Keith W, Voas. Jeffrey, Who Owns What? The Social Media Quagmire, 2012, IT Professional, Volume.14 , no.6 (Artikel)
[25] Moor. James. 1985. What is Computer Ethics. Blackwell October issue of Metaphilosophy. (sidor 266-275) (Bok)
[26] O’Neill. Brian. Who cares? Practical ethics and the problem of underage users on social networking sites. Ethics and Information Technology, 12/2013, Volume 15, Issue 4. (Artikel) [27] Pagallo U. Cracking down on autonomy: three challenges to design in IT Law. Ethics and Information Technology Volume 14 Issue 4. 2012.(Artikel)
[28] Parker. Donn. 1968-03, Rules of ethics in information processing, Communications of the ACM Volume 11 Issue 3(sidor 198-201) (Bok)
[29] Pliktetik. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/pliktetik, Nationalencyklopedin, [Hämtad den 2014-04-19]. (Encyklopedi)
[30] Privacy. http://www.ne.se.proxy.mah.se/engelsk-ordbok/privacy/515412, Nationalencyklopedin, [Hämtad den 2014-04-19]. (Encyklopedi)
[31] Steare. Roger 2009-06, Ethicability: How to Decide What’s Right and Find the Courage to Do it 3rd Edtion, Roger Steare Consulting Limited (Bok)
[32] Suler. John. The Online Disinhibition Effect. 2004. Tillgänglig via:
http://lacomunidad.elpais.com/blogfiles/apuntes-cientificos-desde-el-mit/71994_Suler.pdf,Senast [Hämtad den 2014-04-19]. (Webbsida)
[33] Svensson. Måns, Larsson. Stefan. Intellectual property law compliance in Europe: Illegal file sharing and the role of social norms. New Media & Society Volume 14, Issue 7.
2012 (Artikel)
[34] Tavani. Herman, 2011, Ethics and Technology: Controversies, Questions, and Strategies for Ethical Computing fourth edition, Wiley, printed in the United States of America, stycke 1.1. (Bok)
[35] Usability. http://www.ne.se.proxy.mah.se/engelsk-ordbok/usability/697238, Nationalencyklopedin, [Hämtad 2014-04-19]. (Encyklopedi)
[36] Utilitarism. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/utilitarism, Nationalencyklopedin, [Hämtad den 2014-04-19]. (Encyklopedi)
[37] What is ACM?. https://www.acm.org/about, ACM, [Hämtad 2014-04-20]. (Webbsida) [38] Wiener. Norbert. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/norbert-wiener,
Nationalencyklopedin, [Hämtad 2014-03-24]. (Encyklopedi) [39] Wikipedia:Allmänt förbehåll.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll,
10. Bilagor
Bilaga 1.Går vidare
"Computer ethics"
Attitudes towards software piracy in South Africa: Knowledge of Intellectual Property Laws as a moderator
WikiLeaks and the Matter of Private Manning
Surveying the extent of involvement in online academic dishonesty (e-dishonesty) related practices among university students and the rationale students provide: One university’s experience
Is There a Place for Cyberethics? A Conceptual Look at the Effects of Cybertechnology on Ethics and Communications in Cyberspace
Ethical requirements for reconfigurable sensor technology: a challenge for value sensitive design Who Owns What? The Social Media Quagmire
Software Testing: What Goes Around Comes Around Is Ethical Behavior Good for Business?
A Secret Sociotechnical System
Cognitive revolution, virtuality and good life
Big Data: New Opportunities and New Challenges [Guest editors' introduction] BYOD: Security and Privacy Considerations
The Internet of Things: A Reality Check On the moral responsibility of military robots
Challenges of ethical and legal responsibilities when technologies’ uses and users change: social networking sites, decision-making capacity and dementia
How to build an appropriate information ethics code for enterprises in Chinese cultural society
Gendering the digital body: women and computers Robots: ethical by design
Ethics AND "Intellectual property"
Robert Merges: Justifying intellectual property: Harvard UP, Cambridge, MA, 2011, xiv+402 pp, ISBN 9780674049482
Are intellectual property rights compatible with Rawlsian principles of justice?
Attitudes towards software piracy in South Africa: Knowledge of Intellectual Property Laws as a moderator
Intellectual property law compliance in Europe: Illegal file sharing and the role of social norms Information ethics in the context of smart devices
Is There a Place for Cyberethics? A Conceptual Look at the Effects of Cybertechnology on Ethics and Communications in Cyberspace
How to build an appropriate information ethics code for enterprises in Chinese cultural society Anticipating ethical issues in emerging IT
CULTURAL EFFECTS ON PERCEPTIONS OF UNAUTHORIZED SOFTWARE COPYING Ethical considerations in an online community: the balancing act
Cracking down on autonomy: three challenges to design in IT Law
Challenges of ethical and legal responsibilities when technologies’ uses and users change: social networking sites, decision-making capacity and dementia
Digital movie piracy: A perspective on downloading behavior through social cognitive theory Bringing the Human Factor to Software Engineering
The Issue of (Software) Plagiarism: A Student View Society under threat… but not from AI
The end of forgetting: Strategic agency beyond the panopticon
"Professional responsibility" AND ethics
Is There a Place for Cyberethics? A Conceptual Look at the Effects of Cybertechnology on Ethics and Communications in Cyberspace
Robots: ethical by design
Considering the ethical implications of social media in social work education
No User Left Behind: Including Accessibility in Student Projects and the Impact on CS Students' Attitudes
Profession AND ethics
Architecting a Profession Practical knowledge and ethics
Morality and ethics behind the screen: Young people’s perspectives on digital life
Is There a Place for Cyberethics? A Conceptual Look at the Effects of Cybertechnology on Ethics and Communications in Cyberspace
How to build an appropriate information ethics code for enterprises in Chinese cultural society An ethical framework in information systems decision making using normative theories of business ethics
Thinking ethical
Considering the ethical implications of social media in social work education
Surveillance in ubiquitous network societies: normative conflicts related to the consumer in-store supermarket experience in the context of the Internet of Things
Ethical Dilemmas in the Workplace Is Ethical Behavior Good for Business?
