Malmö högskola
Lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Montessoripedagogers inställning till
Lgr11
Montessori teachers´opinions of Lgr11
Anna Johnsson
Sandra Rosdahl
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barn & Ungdomsvetenskap 2011-11-01
Examinator: Mariann Enö
Handledare: Gitte Malm
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori-grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011.Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever. Studiens slutsats tyder på att det är möjligt att jobba efter Montessoris grundsyn samtidigt som man följer Lgr11 utan några större förändringar inom verksamheten.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Syfte och frågeställning 3
3 Litteraturgenomgång 4
3.1 Maria Montessoris pedagogik 4
3.2 Lgr 11 6
3.3 Nya betygsskalan 8
3.4 Artiklar 9
4 Metodval 11
4.1 Urval och genomförande 12
4.2 Forskningsetiska överväganden 13
5 Resultat och analys 14
5.1 Implementeringen av Lgr11 14
5.2 Likheter, fördelar och nackdelar 19
5.3 Pedagogernas syn på framtiden 22
6. Slutsats 26
7. Diskussion 27
8 Referenslista 31
1. Inledning
I samband med regeringens beslut om ny läroplan diskuterades bland annat pedagogers undervisning och elevernas allt mer sjunkande resultat. Björklund har skrivit en artikel som belyser att pedagoger kommit bort från katederundervisningen. Detta har enligt Björklund gett eleverna större chans till självständigt arbete och en mindre strukturerad undervisning som gett sämre resultat(Björklund, 2011).
Wennerström debatterar i en artikel mot Björklunds åsikter om att återgå till katederundervisningen. Wennerström kan förstå att Björklund inte är nöjd med resultaten i skolan, men att vända om 180 grader och gå bakåt ser hon inte som en förnyelse eller förbättring av undervisningsmetoder. Hon nämner att det finns noggranna studier som påvisar hur barn lär sig bäst vilket Wennerström anser motsäger Björklunds åsikter om katederundervisning i skolan (Montessoritidningen, 2011:17). De ovan nämnda artiklarna är anledningarna till att vi vill undersöka om den nya läroplanen Lgr11 går att etablera inom montessoriverksamheter, utan att gå ifrån Montessoris grundsyn. Samtidigt som vårt val av studie skulle göras höll Lgr 11 på att implementeras ute i verksamheterna. Därför kändes det relevant att studera arbetet med implementeringen. Vi som skribenter till denna studie har båda ett intresse för montessoripedagogiken och Maria Montessoris grundtankar. Därför tycker vi att det vore intressant att undersöka hur Lgr 11 implementeras i en montessoriverksamhet. I Björklunds artikel skrivs det att läraren ska återgå till sin ”plats” vid katedern, att det avgörande i skolans verksamhet är mötet i klassrummet mellan eleverna och pedagoger och att pedagogen har gått ifrån att ha varit den undervisande läraren till en handledare (Björklund, 2011). Wennerström skriver:
Alla har vi gått i skolan och tycker att det därför är lätt att tala om vad som är rätt och fel när det gäller kunskapsinhämtning. Men bara för att det har fungerat för just dig under din skoltid är det verkligen den bästa inlärningsmetoden. (Montessoritidningen, 2011:17)
Hon menar att alla barn är unika och man kan inte endast se till sina egna erfarenheter kring undervisning utan verksamheten måste individanpassas så alla barn får en chans till en god kunskapsinlärning.
Syftet med studien är att undersöka om montessoriverksamheten behöver förändras för att leva upp till Lgr11s grundsyn och mål. Är pedagogerna villiga att modernisera pedagogiken eller anser de att montessoripedagogiken mister sin ursprungliga tanke vid en omstrukturerad undervisning? Dessa frågeställningar är det vi primärt vill undersöka.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att öka kunskapen om huruvida det går att implementera Lgr11 i en montessoriverksamhet. Kan Lgr11 implementeras utan att Montessoris grundsyn går förlorad? Vad anses vara för- och nackdelar? Hur ser pedagogerna på sitt uppdrag? Undersökningen baseras på intervjuer med montessoripedagoger som jobbar inom grundskolan.
Frågeställningar:
1. Hur arbetar pedagogerna med att implementera Lgr11 i sin verksamhet?
2. Finns det likheter mellan Lgr11 och montessoripedagogikens grundtankar? Vad anser pedagogerna vara för- eller nackdelar?
3. Hur ser pedagogerna på sin verksamhet och sitt uppdrag i ett framtida perspektiv?
3. Litteraturgenomgång
I detta avsnitt presenteras litteratur om Maria Montessori och hennes pedagogik, Lgr11 och tidigare artiklar skrivna kring våra frågeställningar. På grund av brist på tidigare forskning kring vårt ämne, så har vi valt att belysa litteratur som är relevant för vår studie. Litteraturen kring montessoripedagogiken är till för att ge en överblick och förståelse för Montessoris grundtankar. Texterna om läroplanernas historik är till för att förstå empirin. Artiklarna handlar om moderniseringen av montessoripedagogiken samt vikten av att forska kring pedagogiken i dagens samhälle.
3.1 Maria Montessoris pedagogik
Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds (2009:18) förklarar montessoripedagogiken så här:
Montessoripedagogiken grundar sig på Maria Montessoris egna iakttagelser och den forskning som hon bedrev hela sitt liv. I sina observationer lade Maria Montessori märke till vad barn var intresserad av, vad de tycker om att göra och hur de löste problem som dök upp.
Maria Montessori föddes i Italien. Hon var den första kvinnan i Italien som började studera medicin, vilket resulterade i att hon blev landets första kvinnliga läkare.
När hon avslutat sina studier gick hon med i ett forskarlag som skulle studera barn med mentala handikapp. Det var under observationer av barnen på mentalsjukhuset som hon upptäckte att de inte fick någon stimulering. Observationerna gjorde Montessori upprörd och hon tyckte att något borde göras för att stimulera barnen och göra deras liv drägligare (Skjöld Wennerström och Bröderman Smeds, 2009:13). Maria såg en liten flicka sitta och leka med en litet rött papper.
Hon blev fascinerad av flickans sätt att fokusera och koncentrera sig på en sak under en längre period (Skjöld Wennerström och Bröderman Smeds, 2009:12). Dessa två ovanstående observationer sägs ha varit anledningen till att Maria Montessori började utveckla sin pedagogik.
År 1907 öppnade Maria Montessori sin första skola som fick namnet Casa dei Bambini. Signert (2000) beskriver montessoripedagogiken tydligt och konkret. Det man främst kopplar ihop med montessoripedagogiken är miljön och materialet.
Miljön bör vara anpassad för barnens storlek så att de slipper vara beroende av de vuxna. Självständigheten och ansvarstagandet utvecklas när barnen får möjlighet till att klara av så mycket som möjligt utan vuxnas hjälp.
Materialet är framarbetat så att det kan möta barnens olika känsliga perioder. Dessa känsliga perioder innebär att barnen tar till sig viss kunskap bättre under olika tidpunkter under uppväxten. Materialet presenteras efter en förutbestämd ordning som grundar sig i Montessoris studie kring barns utveckling och lärande. Maria Montessori anser inte att pedagogen ska rätta eller berömma barnens arbete. Eftersom materialen i de flesta fallen är självrättande upptäcker barnen om uppgiften utförts korrekt.
Att observera barnen i dess arbete är en viktig del i pedagogiken. Maria Montessori ansåg att man inte ska störa ett barn i dess arbete utan betrakta hur barnet arbetar. Med hjälp av observationerna är det meningen att pedagogerna ska upptäcka var i utvecklingen barnet befinner sig. Pedagogen ska vägleda barnen i sin utveckling med hjälp av att presentera rätt material för barnens utvecklingsfas.
Maria Montessori beskriver hur pedagogen bör ser på lärandet och hur materialet ska presenteras. Det är viktigt för en pedagog att kunna materialen och vara lugn och harmonisk. Under presentationens gång bör pedagogen använda korta och precisa meningar, tanken med detta är att få barnets fulla koncentration på materialet. En svår uppgift för en pedagog kan vara att inte störa barnet när det arbetar. Det är viktigt att barnet får koncentrera sig och slippa bli stört under arbetets gång. Pedagogen ska låta barnet får upprepa samma handling om och om igen tills det att barnet känner sig tillfredställt med uppgiften. Under tiden som barnet arbetar med sitt material så sitter pedagogen och observerar vad som sker.
…the elementary teacher (as did the primary teacher) constantly obseves the children in order to know where they are in their development at any given moment. Both primary and elementary teachers keep records of the children´s activites... (Lillard, 1996:91)
Maria Montessori hade tydliga åsikter om hur pedagogen bör vara. Hon anser att pedagogen bör vara lugn och ha ett stort tålamod samt låta barnen vara de aktiva i verksamheten.
Montessori har inte bara åsikter kring pedagogens agerande utan även utseende. Pedagogen bör vara ren och fräsch samt vara yrkesmässigt klädd eftersom hon ska upplevas professionell.
Enligt Montessori får pedagogen inte korrigera barnet när denne gör något fel utan barnet ska kunna rätta sig själv. Montessori ansåg att pedagogen är till för att vägleda barnen i deras utveckling men utvecklingen ska inte bara ske hos barnen utan även hos pedagogen. Maria Montessori ansåg att pedagogen ska sträva efter att utveckla sina kunskaper samt sin egen karaktär. En stor uppgift som pedagogen har är att se till att allt material är helt, rent och fräsch. Hon ska se till att allt står på sin plats och att miljön inbjuder till nyfikenhet hos barnen (Roth, 1995:40-42).
3.2 Lgr 11
Den 9 februari 2006 beslutade regeringen att genomföra en översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem. Många olika verksamheter har deltagit i utredningen, bland annat Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Specialpedagogiska institutet och olika lärarförbund i Sverige. Förhoppningarna med de olika verksamheterna var att få en djupare syn på läroplanerna och kunna bearbeta dessa på bästa sätt. I ett av dokumenten från utredningen kan man läsa att anledningen till att utredningen skulle startas var att den skulle bidra till att öka måluppfyllelsen genom att göra målen och skolans uppdrag tydligare.
Målsystemet skulle vara så tydligt för pedagogerna att de skulle kunna kommunicera med elever och vårdnadshavare angående målen och skolans uppdrag (Regeringskansliet, del 2, 2007:1).
Avsikten med Utredningen om mål och uppföljning i grundskolan är att skapa förutsättningar för bättre resultat genom att skolans uppdrag görs tydligare, bland annat mot bakgrund av svårigheterna att genomföra dagens målsystem med mål att sträva mot och mål att uppnå. (Regeringskansliet, del2, 2007:1)
I början av 2011 kom läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ut. I den nya läroplanen för grundskolan står det att skolans verksamhet måste arbetas igenom för att kunna stämma överens med de nya målen i Lgr 11. Det står även att det är rektorns ansvar att se till att detta sköts och att verksamheten utvärderas.
Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya
metoder prövas och utvecklas. (Skolverket, Lgr11:11)
Här kommer skolans helhetsansvar in. Alla som jobbar inom verksamheten måste sikta på samma mål. Det är pedagogernas ansvar tillsammans med eleverna att våga pröva på nya metoder och utveckla sin utlärningsförmåga. För att nå upp till ovanstående utveckling av verksamheten krävs ett gott samspel mellan skolans personal, eleverna, målsmännen och det omgivande samhället.
Lgr11 är indelad i tre delar. Del 1 heter Skolans värdegrund och uppdrag och exemplifierar vilka värdegrunder och vilka uppdrag skolan ska följa. Del 2 heter
Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Denna del handlar om kunskaper,
elevers ansvar och inflytande på verksamheten och vilka riktlinjer för hem och skolan har gentemot varandra samt normer och värden som ska följa på skolan. I del 2 beskrivs även pedagogernas och rektorns olika ansvarområden. Del 3 heter Kursplaner och berör de olika ämnena. Syftet med de olika ämnena beskrivs och det centrala innehållet redogör vad pedagogen måste ha med i sin undervisning i de olika ämnena. Kursplanen avslutas med att tydliggöra vilka kunskapskrav elever måste uppnå för att få ett visst betyg. Det är denna del som lärarna utgår ifrån när de ska betygsätta sina elever.
3.3 Ny betygsskala
All information som presenteras under denna rubrik är hämtat från Skolverkets hemsida.
Under den senare delen av 1900-talet har de funnits tre olika betygssystem. Det
Absoluta betygssystemet var det som fanns fram till 1960-talet. Då användes en
betygsskala från A-C.
I denna betygsskala var A det högsta och C var det som man kallar underkänd. Redan i årskurs 1 fick man betyg. Eleverna bedömdes inte bara efter sina teoretiska kunskaper utan efterordning och uppförande.
1 juli 1962 gick Lgr62 i bruk, då infördes det Relativa betygssystemet. Eleverna betygssattes fortfarande under grundskolans alla år. Betygsstegen var 1-5, där 5 var det högsta betyget. Detta betygsystem byggde på den matematiska teorin om normalfördelning.”Betygen skulle fördelas enligt en femgradig skala där det framgår
hur många procent av alla elever som skulle ha ett visst betyg.” (Skolverket, 2008:2)
När procentdelen av ett visst betyg var utdelade till eleverna fick resterande elever ett annat betyg, vilket ledde till orättvisa betyg.
Lgr69 infördes 1 juli 1969, behöll man det Relativa betygssystemet men förändrade så att betygsättning bara sattes i årskurserna 3,6 och 7 i slutet av vårterminen och i varje terminsslut i årskurs 8 och 9.
När Lgr80 gick i bruk, 1 juli 1980, infördes IG-MVG som betygsskala, där det var MVG som var högsta betyget. Denna betygsskala kallas Dagens mål- och
kunskapsrelaterade betygssystem. I Lgr80 skrevs tydliga anvisningar för hur pedagogen
skulle kunna mäta kunskaperna på eleverna för att ge dem rätt betyg vilket inte fanns i Lgr69. Det infördes betygskriterier som beskrev och preciserade vilken kunskapskvalité som gällde för varje betyg. Det infördes även nationella prov i svenska, matematik och engelska. Detta för att kunna få ett mer riksbedömande perspektiv på hur eleverna låg till i hela landet.
I samband med att Lgr11 går i bruk juli 2011 så blir det ny betygsskala och dessa börjar användas höstterminen 2011. Den nya betygsskalan är en sexgradig skala ifrån A-F, där A räknas som det högsta betyget Fem av dessa är godkända betyg och ett är icke godkänt.
När det saknas bedömningsunderlag för elevens kunskaper där eleven har haft mycket hög frånvaro under skoltiden sätts något som kallas streck istället för ett bokstavsbetyg.
Tanken med den nya betygsskalan är att eleverna får bättre förutsättningar till rättvisare betyg och bedömning. Från och med hösten 2012 kommer elever få betyg efter varje terminsslut i årskurs 6-9 i alla ämnen förutom språkval.
3.4 Artiklar
Gustavsson (2008) beskriver varför det är viktigt att forska kring montessoripedagogikens angelägenheter i dagens samhälle. Gustavsson skriver att montessoripedagogiken är den största alternativa pedagogiken i Sverige idag.
Hon nämner bland annat att Lgr80 hade liknande grundtankar som montessoripedagogiken. När Lpo94 sedan kom fanns det ytterligare likheter mellan läroplanen och montessoripedagogiken.
Raden av forskningsfrågor kan i princip bli hur lång som helst. Utvecklingen mot ett mer mångkulturellt och globalt kunskapssamhälle kräver förändringar i skolans värld och politiker eftertraktar en skola som ser till elevens hela utvecklingspotential. Forskning om montessoripedagogiken pekar ofta på framgång inom de områden där skolan i Sverige brottas med stora problem. (M.E.R om Montessori,Gustavsson, 2008:23)
Gustavsson skriver att det till största del varit kvinnor som valt att forska om montessoripedagogiken och att dessa kvinnor gått in med en kritisk syn på pedagogiken. Hon nämner också att om montessoripedagogiken ska kunna ha en hållbar utveckling i dagens samhälle så måste det genomföras studier som har en kritisk syn på pedagogikens förhållningssätt. När man läser om Gustavssons syn på montessorimiljöer och utvecklingen av pedagogiken, anser hon även om det blivit fler utbildade pedagoger i vårt samhälle så har utvecklingen av pedagogiken inte hängt med.
Hon menar att blivande pedagoger inte haft något större intresse för att undersöka om pedagogiken behöver moderniseras.
Rengi (2008) talar om att vi måste se barnen som vår nyckel till framtiden. Det gäller att vi ger barnen en bra grund att stå på för att de ska kunna bygga om vårt samhälle. Rengi menar att Montessoris pedagogik är användbar för att möta problem som rör fostran i dagens globala samhälle. Han anser också att vi inte ska vara rädda att utveckla och modernisera pedagogiken.
Montessori kan hjälpa oss att tänka på undervisning utifrån vår tid av osäkerhet och få oss att förstå att barnen är vårt verkliga password för framtiden. (M.E.R om Montessori, Rengi, 2008:101)
Han fortsätter skriva att han tycker att grundpelarna inom montessoripedagogiken sätts på prov i vår tids samhälle. Han pratar om att man utnyttjar människans naturliga potentialer genom att globalisera och modernisera vårt samhälle hela tiden. Han tror att detta kommer leda till att Montessoris grundtankar kommer förändras inom pedagogiken.
4. Metod
Den metod vi har valt för att samla in vår empiri är intervjuer, detta för att på ett ingående sätt få svar på våra frågor. (Se bilaga 1) För att vi skulle hinna genomföra och bearbeta våra intervjuer valde vi att begränsa antalet till sex personer. Hade vi gjort fler intervjuer skulle materialet blivit ohanterligt och vi hade gått miste om många små, men betydelsefulla detaljer (Trost, 1997:110).
Vi har genomfört kvalitativa intervjuer då detta kan bidra till ett mer meningsfullt och sammanhängande samtal. Vi som intervjuare kunde ställa följdfrågor och verkade som medaktörer under intervjun. Vi avvaktade svar från personen vi intervjuade så att denne inte kände sig hämmad (Patel, Davidsson, 2009:78). Det handlade om att förstå personen vi intervjuade, vi ville analysera och hitta mönster i de olika intervjuades svar och detta gjorde vi bäst med kvalitativa intervjuer. Trost (1997:16) beskriver kvalitativa intervjuer på följande sätt ”Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller att hitta
mönster så skall man göra en kvalitativ studie.”
Våra intervjufrågor var strukturerade. Med strukturerade menar vi att det var frågor som berörde vårt syfte dock fanns det inga förbestämda svarsalternativ så att intervjuaren kunde svara med egna ord (Davidson, Patel, 2009:78). En låg grad av standardisering tillämpades. Detta innebar att vi anpassade frågornas följd samt följdfrågornas formuleringar beroende på vad vi fick för svar (Trost, 1997:19).
Då vår studie krävde en förståelse av andra personers erfarenheter och åsikter kring våra frågeställningar, ansåg vi att enkäter inte kunde ge oss dessa fördjupade svar. Möjligheten att be om förklaring av svar är inte möjlig i en enkätundersökning, därför valde vi bort enkätundersökning som metodval.
4.1 Urval och genomförande
Vi har båda deltagit i samtliga intervjuer för att kunna hjälpas åt att minnas viktiga händelser och detaljer som kan ha betydelse för analyseringen av intervjuerna.
Medverkar båda under alla intervjuerna leder detta till bättre intervjuer med större informationsmängd då båda uppfattar olika saker under intervjun (Trost, 1997:44). En nackdel till att vara två intervjuare kan bidra till att intervjuade känner sig i underläge, därför valde vi informera personerna om att vi båda skulle delta under intervjun.
Vi ville att personerna som intervjuades skulle ha ett förtroende för oss och inte känna att den har kommit i något underläge. Vi bad personerna som skulle bli intervjuade att välja en ostörd plats där intervjun ska genomföras. Detta för att personen i fråga skulle kunna få en trygghetskänsla under intervjun (Trost, 1997:44).
Under intervjuerna hade vi en diktafon för att kunna lyssna och analysera intervjuerna igen. Användningen av en diktafon gjorde att vi kan koncentrera oss på intervjun och inte bara på att hinna anteckna allt som sades. Vi valde att skriva ut våra intervjuer för att kunna analysera dem eftersom vi ville kunna läsa och lyssna på det samtidigt för att kunna se små detaljer som behövde lyftas fram. I samband med intervjuerna frågade vi de intervjuade om de accepterade inspelningen. Det finns risk att diktafonen hämmar den intervjuade, men oftast glöms den snabbt bort. Vi valde att dela upp uppgifterna under vår intervju. En av oss ställde frågorna och den andre antecknade stödpunkter. Anledningen till varför vi valde bort anteckningar som metod beror på att vi inte ville att det skulle bli ett störande moment (Trost, 1997:51-52).
Personerna i vår undersökningsgrupp arbetar på olika montessorigrundskolor. Det var viktigt att personerna som deltog i studien var aktiva inom verksamheten för att vi skulle kunna se vad de ansåg vara möjligt inom verksamheten ur flera aspekter. Valet av personer grundade sig i att personer som är aktiva inom verksamheten har en ”djupare relation” till Lgr11 och de kunde ge oss fördjupade svar till vår studie. Pedagogerna vi intervjuat är av båda könen, har olika åldrar och varit verksamma inom verksamheten olika lång tid. Personerna arbetar inom olika årskurser, vilket vi hoppas skulle ge oss ett brett perspektiv.
Presentation av pedagogerna
Annika är utbildad grundskolepedagog i årskurserna 1-7 med matematik och naturorienterande ämne. Hon har jobbat som montessoripedagog i 4 år, för tillfället är hon klasslärare i årskurserna 5-6.
Cassandra har arbetat som montessoripedagog i 26 år. Hennes montessoriutbildning sträcker sig till årskurs 6. Hon arbetar just nu i en F-2.
Louise är utbildad pedagog med huvudämnena svenska, samhällsorienterande ämne och idrott för årskurserna 1-7. Louise arbetar som klasslärare för årskurserna F-3. Charlotte arbetar som specialpedagog på en montessoriskola. Hon har arbetat inom montessoriskolor i 17 år. Hon arbetar som specialpedagog i årskurserna 4-6.
Jane är grundskolepedagog i årskurserna 1-9. Hon har jobbat som montessori-pedagog i 14 år. Idag undervisar hon i slöjd, teknik och idrott.
Angelika är utbildad grundskolepedagog i årskurserna 1-7. Hennes huvudämnen är svenska, engelska, samhällsorienterande ämne och idrott. Hon har arbetat som montessoripedagog i 8 år och är idag mentor för 14 elever i årskurserna 4-6.
4.2 Forskningsetiska överväganden
Med anledning av informationskravet valde vi att skriva ihop ett mejl med information om oss, studien och vad vi ville uppnå med intervjun. Denna information var till för att personerna skulle kunna ta ett beslut om de kände att de ville medverka i studien, samtyckeskravet.
Diktafoninspelningarna och utskrifterna från intervjuerna hanterades på en avskild plats för att personerna på inspelningarna skulle behålla sin anonymitet. Till följd av nyttjandekravet valde vi att förstöra allt material, som har en koppling till de intervjuade, så att ingen annan kan ta del av informationen (Vetenskapsrådet, 1990:7-14). På grund av konfidentialitetskravet valde vi att använda oss av fingerade namn på de personer vi intervjuat, eftersom fingerade namnen ska skydda personerna från identifiering då vi lovat personerna anonymitet (Kvale, 1997:109,235). Vi ville personifiera vår studie och göra den tydlig för läsaren därför ansåg vi att fingerade namn var ett lämpligt sätt att göra anonymiseringen på. Vi valde att ge alla personer ett
5. Resultat och analys
Syftet med studien är att undersöka montessoripedagogers inställning till Lgr11. Empirin innehåller intervjuer med pedagoger och i detta avsnitt presenteras resultatet av vår studie med kopplingar till våra frågeställningar. Begreppen som berörs är implementeringen, verksamhetens framtidsperspektiv, fördelar och nackdelar samt likheter.
5.1 Implementering av Lgr11
De nationella styrdokumenten anger vad verksamheten i skolan ska inriktas mot, d v s målen för verksamheten. /…/ Det är på skolnivå man bestämmer om undervisningen ska organiseras ämnesmässigt eller ämnesintegrerat, tematiskt eller i projekt. Det viktiga är att verksamheten som helhet förverkligar läroplanens och kursplanernas mål. (Regeringskansliet del 1, 2007:62)
Angelika berättar att de har jobbat med Lgr11 sen hösten 2010. De började med att få information från skolverket om vad som skulle ske i samband med implementeringen. På en av deras personalkonferenser planerades ett upplägg för vad som skulle göras. En grupp valdes ut som ansvariga för hur implementeringen skulle ske inom deras verksamhet. Gruppen bestod av ledningen och några pedagoger från olika årskurser. Gruppen fick ansvaret att hålla koll på när ny information hade lagts upp på Skolverket och utifrån det skulle de lägga upp ett arbetssätt som berörde den information som kommit ut.
De skickades också på informationsträffen som Skolverket höll. ”Detta fick vi göra eftersom att vi skulle kunna få tips och idéer om hur vi skulle kunna lägga upp vårt arbete med att implementera Lgr11 i vår verksamhet” berättar Angelika.
Ledningen använde personalkonferenserna som tillfälle för pedagogerna att diskutera sina åsikter kring Lgr11. Detta har gjort att Angelika upplever implementeringen som engagerad, både från ledningens - och kollegiernas håll.
Jane uttrycker sig såhär angående implementeringen av deras verksamhet:
Jag upplever att ledningen har tagit detta på fullaste allvar och började jobba med detta redan när det började pratas om att en ny läroplan skulle komma ut. De har varit på utbildningar och sen har vi på skolan jobbat mycket med detta internt för att kunna ha många gemensamma diskussioner för att utveckla och prata om vår verksamhet utifrån Lgr11 och Montessoris grundtankar.
Hon har delade tankar kring inställningen till implementeringen av Lgr11. Jane anser att det är spännande att se utvecklingen, samtidigt som hon befarar att det rent praktiskt kan vara svårt att planera om sin undervisning med det centrala innehållet som mall. Annika har en helt annan syn på implementeringen av Lgr11 och engagemanget från ledningens sida. Hon upplever inte sig själv som tillräckligt insatt i Lgr11 eftersom ledningen valt att inte starta med implementeringen förrän höstterminen 2011. Pedagogerna har inte haft några inledande diskussioner, inga informationsträffar eller möten om vad arbetet runt implementeringen kommer att medföra. Annika anser att ledningen visat ointresse för något som har stor betydelse för verksamheten och som kommer kräva mycket tid för att det ska kunna bli bra. Detta tror hon kan bero på att det finns lite av en bekvämlighet från ledningens sida, för att de känner sig nöjda med det arbetssätt de jobbat med under alla år och försöker undvika eventuella förändringar. Ansvaret har förts över från ledningen till pedagogerna. Förhoppningsvis kommer ledningen avsätta tid för implementeringen under höstterminen 2011. Diskussioner inom arbetslagen och generellt på skolan tror Annika skulle kunna vara den bästa implementeringsmetoden. Diskussioner behövs för att förstå hur verksamheten ska vara enade kring Lgr11 och samtidigt inte mista montessoripedagogikens grundsyn.
Charlotte känner sig inte heller riktigt insatt i Lgr11, på grund av personliga skäl, eftersom hon missat stora delar av skolans arbete med implementeringen.
Hon berättar att ledningen och pedagogerna jobbat med implementeringen genom att ha gemensamma diskussioner inom arbetslagen. I samband med diskussionerna skulle var och en läsa de olika delarna i läroplanen.
Tankarna kring implementeringen är att utgå från montessoripedagogiken och sin egen verksamhet.
De ska försöka få en tydlig bild av deras gemensamma grundsyn av arbetet.
Denna grundsyn försökte de sen se om de kunde hitta i del 1 och del 2 i Lgr11. De upplevde att de hittade tydliga paralleller mellan just dessa två delar och deras grundsyn samt grundtankar.
Det var inte förrän de tittade närmare på de mål och riktlinjer som det blev tydligt vilka delar de kunde förbättra och arbeta mer aktivt med. De olika arbetslagen fick tillsammans se över och planera hur det framtida arbetet skulle se ut för att inkludera alla delar i Lgr11. I samband med detta har nya teman och mål lagts upp för vad som behövs göras för att utveckla olika delar av verksamheten för att det ska samspela med Lgr11. Diskussioner i de olika arbetslagen har varit fokus under implementeringen. Efterfrågan av diskussioner generellt över skolan behövs enligt Charlotte eftersom detta hade kunnat ge verksamheten en tydligare helhetsbild vart i implementeringen alla ligger.
Louise säger såhär angående deras verksamhets implementering:
Vi startade gemensamt upp i våras. Så vi har hunnit prata ganska mycket om just implementeringen. Vi använder våra personalkonferenser att jobba med detta samtidigt som vi får jobba både i arbetslag, individuellt och i skolan som helhet.
Detta tycker hon är ett väldigt bra arbetssätt. Det ger chansen till diskussioner om både implementeringen och hur de kan hjälpas åt för att planera undervisningen i verksamheten. Hon tycker personligen att diskussioner är det bästa arbetssätet eftersom det ger möjlighet till personlig utveckling, en sammasvettnings av arbetslaget och ett gemensamt mål för skolan på ett tydligare sätt.
Cassandra berättar att implementeringen på hennes skola startade med att alla pedagoger studerade läroplanen. Sedan utgick de ifrån läroplanens mål för att hitta paralleller till montessoripedagogiken. Därefter försökte de finna nya arbetssätt för att matcha målen och samtidigt behålla Montessoris grundtankar. De diskuterade sina olika arbetsområden för att sen granska läroplanen. Eftersom deras arbetsområden inte inkluderade alla delar i Lgr11 gjordes kompletteringar i form av exempelvis nya teman. Cassandra ser positivt på upplägget av implementeringen på grund av att arbetslaget har chansen till utbyte av kunskaper inom de olika arbetslagen. Ledningen har även en aktiv roll genom att hålla diskussionerna levande och kontinuerliga.
Cassandra berättar följande:
Vi jobbar parallellt med den nya läroplanen och med att införa något som heter ”Elevledda utvecklingssamtal” där målet är att göra målen tydliga för oss själva, eleverna och föräldrarna. Vi skriver fler pedagogiska planeringar där vi utgår från ett visst mål och pratar med barnen om hur vi ska jobba för att uppnå det och sedan utvärderar vi vårt arbete.
Upplevelsen att inkludera eleverna mer ser hon som positiv. Det är viktigt att göra målen konkreta för både föräldrar, elever och pedagoger. Alla som kommer i kontakt med läroplanen bör förstå vad Lgr11 står för. Föräldrar, elever och pedagoger måste alla vara medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.
I en utredning från regeringskansliet del 1 (2007:59) står det:
För att underlätta för lärarna att förstå, ta till sig och tillämpa systemet i sin vardag och utveckla sin undervisning måste staten ta fram nödvändiga underlag, t.ex. kommentarmaterial och informationsmaterial, utöver styrdokumenten.
Angelika uttalar sig om just detta genom att säga såhär: ”Med hjälp av skolverkets stöd rent digitalt så känner jag mig jättetrygg inför implementeringen.” Alla pedagoger mer eller mindre nämner att skolverkets ämnens - och informationsfilmer varit till stor hjälp under själva implementeringen.
Charlotte anser att skolverkets filmer förenklar implementeringen på skolan. Eftersom alla anställda inte varit iväg på någon kurs inför implementeringen, utan endast ledningen, upplever hon en att de digitala hjälpmedlen förenklar förståelsen för Lgr11.
Alla pedagoger förutom Jane tror att Lgr11 kommer leda till att Sveriges skolor kommer få bättre resultat. Skolverkets satsning på informationsfilmer minskar risken för egentolkningar av läroplanen vilket i sin tur minskar skolornas skillnader runt om i landet. Jane tror inte implementeringen kommer se likadan ut på alla skolor. Faktorerna som spelar in är skolans storlek, vilken pedagogik skolan har, ekonomiska förutsättningar, personalens engagemang samt ledningens vilja att uppdatera sig.
Hon avslutar med att poängtera att vi alla är olika och hanterar implementeringen på olika sätt.
I samband med implementeringen upptäckte alla intervjuade pedagoger att undervisningen behövde analyseras för att de skulle kunna nå upp till de centrala innehållen i läroplanen.
Exempelvis står det i Lgr 11 att: Eleverna ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. (Läroplanen, 2011:15)
Charlotte berättar att i hennes verksamhet är elevrådet med och utvecklar samt funderar över hur man ska kunna implementera Lgr11 i verksamheten. Detta gör de för att få eleverna mer engagerade och ge de mer elevinflytande i dagen verksamhet.
De får chansen att påverka sin utbildning inom vissa ramar och utifrån de möjligheter skolan har.
På Annikas skola arbetar de också för att inkludera eleverna. Annika säger: Dessutom är det lättare för eleverna att gå hem och berätta hur implementeringen går till på skolan samtidigt som det ger oss en ny infallsvinkel att få Lgr11 mer lättförstådd för elever och föräldrar. Genom att inkludera elever och föräldrar i implementeringen hoppas Annika att skolan utvecklas effektivare och mot klarare mål. Tidigare trodde hon att hennes skola legat långt fram när det handlar om elevinflytande. Men efter arbete med utveckling av verksamheten har de funnit flera punkter som kan förbättras. Information till föräldrarna har skett kontinuerligt. Hon berättar att föräldrarna ibland ställt frågor kring delar som pedagogerna själva inte varit insatta i än. Exempel på frågor har varit kring betygen och hur det kommer att förändra verksamheten, även om lektionerna varit EU anpassade enligt målen. På så sätt har föräldrarnas frågor och funderingar lett till att implementeringen har förbättras.
Flera av skolorna har lyft behovet av att pedagogerna får en gemensam syn kring vad verksamheten står för. Regni (2008) skriver att utveckling är nödvändig för en fungerande undervisning inom verksamheterna. Det krävs inte bara att undervisningen utvecklas utan pedagogerna bör kontinuerligt utveckla och förnya sig.
Angelika berättar om den första personalkonferensen som handlar om implementeringen:
Vi försökte hitta våra huvudord ansvar, frihet, disciplin, normalisering och respekt i läroplanen. Vilket vi naturligtvis gjorde på många ställen. Men vad vi upptäckte då var att vi behövde diskutera våra begrepp och vad vi står för? Har vi samma syn på orden?
I samband med denna konferens kom de fram till att huvudorden var det första de var tvungna att diskutera innan de kunde jobba vidare med implementeringen. Angelika beskriver att arbetslagen blev mer sammansvetsande och hon upplevde en stor förändring på arbetsplatsen.
På grund av att de enades om huvudord stärktes deras gemensamma syn på verksamheten vilket underlättade implementeringen eftersom alla var medvetna vad de gemensamt försökte sträva mot.
Känslan av att alla jobbade mot ett gemensamt mål stärkte arbetslagen och förenklade utvecklingen av allas undervisning.
5.2 Likheter, fördelar och nackdelar
När Lpo94 skulle implementeras argumenterade regeringen på följande vis: Samtidigt som de ger en tydlig ram måste de vara formulerade så öppet att det finns ett tillräckligt lokalt friutrymme för lärare och elever att välja stoff och arbetssätt. (Regeringskansliet del 1, 2007:94) Hansson (2010) gav ut ett pressmeddelande när Lgr11 presenteras. Kursplanerna beskrivs så här:
Vad gäller kursplanerna har regeringen fattat beslut om syftet och det centrala innehållet. Syftet är en text som förklarar varför ämnet finns och vad kunskaperna ska leda till. Det centrala innehållet beskriver stoffet, innehållet i undervisningen.
En tydlig fördel med Lgr11, enligt pedagogerna, är att den är mycket mer tydlig och konkret än tidigare läroplaner. Det är i det centrala innehållet som de största förändringarna märks. Förändringarna ligger i att det står mer detaljerat vad varje pedagog måste ha med i sin undervisning. Till följd av läroplanens detaljering hoppas pedagogerna att alla elever i Sverige ska få samma undervisning.
I ett av förslagen till varför det skulle införskaffas en ny läroplan skrivs det såhär ”Tydliga mål i kursplanerna är en viktig förutsättning för att lärarna skall kunna planera en undervisning som blir likvärdig i hela landet.” (Regeringskansliet, 2007:201)
Pedagogerna hoppas att tolkningsmöjligheterna av läroplanens innehåll kommer minska tack vare detaljeringen. Charlotte säger så här:
Lgr11 uppfattar jag som mycket mer konkret än Lpo94. Jag hoppas detta leder till att skolor runt om i landet ger samma undervisning till sina elever. Föräldrar ska känna sig trygga med att deras barn får ”rätt” typ av kunskap oavsett vilken skola de väljer för sina barn.
Pedagogerna är eniga kring att detaljeringen av läroplanen kommer förenkla kopplingen till deras undervisning. Som pedagog kommer det vara enklare att knyta an sin undervisning till läroplanen. De ser läroplanen som en mall för att utveckla mer innehållsrika teman.
Montessori tyckte att om samhället anser att undervisningen skall vara obligatorisk, så måste den göras mer praktisk. (Signert, 2000:44) Annika tror att Montessori hade uppskattat att Lgr11 lyfter att undervisningen måste innehålla fler tekniker.
Med tekniker menar hon olika uttrycksformer där flera av våra sinnen används. Montessorimaterialet är framtaget för att locka och stimulera elevernas alla sinnen (Hedberg, 1995:53). Det går att dra en tydlig parallell till detta i Lgr11, vilket stärker montessoripedagogikens syn på undervisning. I del 1 i Lgr11 står det att eleverna ska få chans till att testa olika uttrycksformer, så att elever upplever olika känslor och stämningar. Det är viktigt att eleverna får skapa, pröva och utforska olika kunskaper och erfarenheter (Skolverket,2011:10).
Både Cassandra och Louise uttrycker sin oro över tidsbristen. De anser att detaljeringen gjort det svårare att veta vilka delar som de måste lägga mer fokus på i sin undervisning. Läroplanen gör att pedagogerna måste kompromissa hur stort utrymme i undervisningen varje del ska ha. Louise anser att detaljeringen leder till att ramarna stramas åt och tidsbristen blir ett faktum. Eleverna kan inte själva styra över sitt lärande på grund av lärarens allt fler tillägg i undervisningen. Sköljs Wennerström och Bröderman Smeds (2009:152) nämner att målen brukar upplevas som lågt satta i den svenska läroplanen. Detta på grund av att tiden utnyttjas mer effektivt vilket gör att eleverna ofta hinner lära sig mer i en montessoriklass än läroplanens angivna mål.
Införandet av Lpo 94 innebar en genomgripande och radikal förändring av styrningen för den svenska skolan. Begreppen mål att sträva mot och mål att uppnå, som aldrig tidigare använts i någon läroplan, var något helt nytt för lärare och skolledare. (Regeringskansliet, 2007:74)
Jane anser att det skedde en större förändring mellan Lgr80 och Lpo94 än mellan Lpo94 och Lgr11. När Lpo94 kom kunde hon se större likheter med montessoripedagogiken än tidigare. Hon anser att Lgr11 bara är en uppdatering av Lpo94. Det finns ingen väsentlig skillnad mellan läroplansdelen i Lpo94 och Lgr11, enligt Jane.
Angelika, Annika, Cassandra och Charlotte har alla hittat tydliga paralleller med montessoripedagogikens grundsyn och del 1 och 2 i Lgr11. De finner att ord som respekt, ansvar och individualisering, som alla är viktiga i montessoripedagogiken, nämns i del 1 och del 2.
Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. /…/ Varje elev har rätt att i skolan få utveckla, känna växande glädje och få erfara den tillfredställelse som de ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Skolverket, 2011:10)
Angelika undrar hur man kan nå upp till läroplanen utan att arbeta enligt montessoripedagogiken. Montessoripedagogens uppgift är att assistera och inspirera till meningsfullt lärande samt se till att eleven får chans till att utveckla kunskaper och sin egen karaktär. Pedagogen ska vara en god förebild för eleverna. Det är även viktigt att pedagogen är medveten om elevernas olika behov och ser till att dessa behov tillfredställs på bästa sätt (Malm, 2003:54).
Individanpassad undervisning är viktigt för eleverna.
Varje barn är unikt. Barn utvecklas i olika takt och det är montessorilärarens uppgift att anpassa undervisningen efter varje barns individuella behov. (Sköljd Wennerström, Bröderman Smeds, 2009:8)
Annika och Cassandra nämner att de är positiva till att Lgr11 lägger större vikt vid individanpassningen i undervisningen. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. /…/ Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (Skolverket, Lgr11, 2011:8) De känner sig tryggare i sina roller som pedagoger då de vet att de redan arbetat på ett sätt som nu lyfts tydligare i läroplanen.
5.3 Pedagogernas syn på framtiden
Pedagogerna vi intervjuat har en positiv inställning till Lgr11. De tror att Lgr11 kommer leda till en positiv utveckling för dem själva som pedagoger, deras undervisning och verksamheten. De är eniga om att det är två faktorer som kommer ha stor betydelse inför det framtida arbetet med Lgr11. Dessa faktorer är det nya betygssystemet och moderniseringen av montessoripedagogiken i arbetet med implementeringen av Lgr11. Alla pedagogerna nämner att betyg har varit en av de stora frågorna som uppstått under implementeringen. De upplever att frågan om betygen varit den fråga som diskuterats flitigast.
Charlotte säger så här om att den nya läroplanen har kommit:
Jag ser positivt till att det har kommit en ny läroplan, speciellt eftersom att jag tycker att det är en bra utveckling för skolan. Jag upplever att det tvingar verksamheten och oss pedagoger att hålla oss alerta på hur de lär ut och varför. Men framför allt hur vi utvärderar barnens arbete och ser till så att våra elever uppnår målen i kursplanen men att betygen ska införas redan i mellanstadiet är jag skeptisk till.
Detta gör att hon är väldigt fundersam över hur arbetet runt betygen kommer att påverka framtiden både i verksamheten och för sin egen del som pedagog. Att börja betygssätta eleverna innebär att Charlotte måste gå emot sina personliga åsikter om hur elever motiveras till god inlärning. Precis som Montessori anser hon inte att betygssättning är ett positivt sätt för pedagoger att mäta elevers kunskaper.
Jane anser inte heller att betyg är något bra koncept, utan att det räcker med de skriftliga omdömena som de tidigare skrivit på hennes skola. Att betyg ska ges i årskurs sex tror Jane kommer leda till eleverna får allt större prestationsångest. Så unga elever tror hon inte kan hantera bedömning på ett nyttigt sätt. Eleverna på hennes skola har aldrig tidigare fått betyg så detta kommer vara en stor förändrig för alla elever. Hon utrycker sig så här: ”Det är ett enormt steg för oss just med tanke på hur vi vill kunna bibehålla allt vi tror på inom montessoripedagogiken samtidigt som vi tvingas mäta elevernas kunskaper och jämföra dessa med en bokstav.”
Jane tror betygssättning kan ställa till med problem inför det framtida arbetet eftersom att hon tycker att betygsättning är en del som talar emot Montessoris tankar om individanpassning. Roth (1995) skriver att Montessori influerades av renässansens anda, vilket bland annat innebär att man ska göra varje individ mer mänsklig. Detta speglar Montessoris tankar om individanpassning väldigt väl. Det är viktigt, enligt Jane, att som pedagog kunna se varje elev individuellt och därefter sätta ett betyg. Betyget kommer i sin tur göra att eleverna jämför sig med varandra eftersom de inte kan förstå skillnaderna med de olika betygen.
Pedagogerna nämner alla att Montessori skulle vara helt emot betygssystemet och allt som har med betyg, mål och kriterier att göra. Montessoripedagoger lägger mycket tid på att synliggöra varje elevs styrka och intressen inom de olika ämnena. Nu ska man istället jobba utifrån de mål och kriterier som finns i läroplanen. Louise säger:
Det viktigaste är att vi inte ger upp det vi sysslar med, vi ska inte gå och bedöma elever dagligen. Utan att vi fortfarande jobbar med skriftliga kommenterar och det är ju det som är det bärande i slutändan när man sätter en bokstav och det är något som bara sker.
Annika tror att det kommer bli mycket frågor från föräldrarna när betygen ska börja införas i de olika årskurserna. Det kommer bli en osäkerhet och många funderingar kring hur deras barn kommer påverkas av betygen.
Även om säkert många föräldrar är skeptiska till att betygs ska sättas tror Annika att det finns de föräldrar som tycker det är positivt. Föräldrarna får lättare att förstå sina barns utveckling i och med de själva är bekanta med betyg från sin egen skolgång.
Ingen av pedagogerna vill börja sätta betyg men då det inte finns en möjlighet att kringgå detta som tidigare, diskuterar de vidare om den nya betygsskalan.
De anser att det blir lättare att sätta ett mer individanpassat och korrekt betyg på grund av den bredare skalan. Nu när skalan blivit bredare är det möjligt att sätta ett mer korrekt betyg som speglar elevens kunskaper bättre.
Cassandra berättar att hon tyckte att det gamla betygssystemet var fruktansvärt opedagogiskt eftersom hon anser att man inte ska säga till en elev att du är godkänd eller icke godkänd, vilket hon tyckte kunde anses som kränkande gentemot eleven.
Björklund (2007) anser att den nya betygsskalan ska leda till att elever anser att det löna sig att plugga mer, ju mer man pluggar ju bättre betyg får man. Han nämner att möjligheten till högre betyg underlättar om betygsskalan är bredare.
Stegen mellan de olika betygen är inte så stort som det var förr, utan lite extra arbete ska kunna belönas med ett högre betyg. I hans pressmeddelande skriver han att den vanligaste frågan han har stött på när han varit på skolan är varför det inte finns fler betygssteg i betygsskalan. Eleverna har själva tyckt att det varit orättvisa betyg som satts när de börjar jämföra sig med varandra. Han skriver att elevernas åsikter var en av anledningarna till att det blev fler betygssteg i den nya betygsskalan.
I samband med diskussionen om betygsskalan frågade vi vad de tror att Maria Montessori skulle tycka om moderniseringen av läroplanen. Pedagogerna är eniga om att hon hade gillat det. De är eniga kring att Montessori kunnat skildra sin pedagogik i del 1 och 2 i Lgr11, precis som pedagogerna kan göra. Däremot hade hon inte gillat att eleverna måste betygssättas.
Annika berättar vad hon tror Montessori tyckt om att modernisera pedagogiken: ”Eftersom hon redan på sin tid var en kvinna som ville vara med i utvecklingen så tror jag att hon gillat utvecklingen i samband med Lgr11.” Hon fortsätter även med att säga att modernisering är nödvändigt. Annika känner till skolor där de är mycket mer strikt hållna och det som inte är rent montessorimaterial får inte finnas i verksamheten. Modernisering är helt nödvändig eftersom samhället har förändrats sedan Montessori grundade sin pedagogik.
Sköljd Wennerström och Bröderman Smeds (2009) skriver att pedagogen alltid ska stäva efter att på ett naturligt sätt låta barnen vara väl förtrogna med den senaste tekniken i samhället vilket både Angelica och Annika lyfter under intervjuerna. De anser att deras verksamheter är väl utrustade med datorer och projektorer som de använder effektivt i sitt arbete.
Angelica säger såhär om modernisering av verksamheten:
På vår skola ses det som en självklarhet, men jag har träffat personer i olika forum som läser montessori eller är i montessoriverksamheter som är negativa till det. Men det är nästan mer tydligt utomlands, där ses det inte bara som något bra och positivt utan snarare tvärtom. Tycker personligen att det är det mest självklara att modernisera. Vi jobbar och lever i 2000-talet, så då måste det ju också utveckla.
Hedlund (1995) skriver att i samband med Lpo94s implementering skulle man inte glömma bort att skolan har förändrats sedan Montessori utformade sin pedagogik.
Denna åsikt anser Charlotte också är viktig att fundera kring när Lgr11 implementeras. ”Om vi inte vågade modernisera vår skolmiljö så blev inte heller eleverna förberedda på vad de ska mötas av när de kommer ut i samhället som vuxna.”, säger Charlotte.
Hon liksom de andra pedagogerna tycker att modernisering av pedagogiken är en självklarhet. Personligen tyckte Charlotte att man stjälper barnen om dagens samhälle inte genomsyrar undervisningen, eleverna får inte en verklighetsuppfattning. I Lgr11 står det att Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. (Skolverket, Lgr11, 2011:9)
Louise nämner att i samband med implementeringen av Lgr11 upptäckte pedagogerna att alla delar från det centrala innehållet inte berördes i undervisningen. Samhällkunskapen är ett av ämnena hon nämner de fått göra kompletteringar i.
Som klasslärare i en F-3 måste hon försöka prata mer om yrken och verksamheter i samhället. Eftersom hon är montessoripedagog utgår hon från helheten och arbetar sedan mot de mindre delarna. Det är i de mindre delarna hon fått omprioritera vilka saker som ska nämnas mer samt mindre.
6. Slutsats
Studiens slutsats tyder på att det är möjligt att jobba efter Montessoris grundsyn samtidigt som man följer Lgr11 utan några större förändringar inom verksamheten. Den största förändringen inom montessori grundskolorna är att betyg kommer att sättas, vilket anses som en negativ förändring. I övrigt är pedagogerna positiva till att det har kommit en ny läroplan. De anser att det varit ett moment som kommer leda till vidare utveckling av verksamheten. Pedagogerna upplever att de finner tydliga likheter mellan Montessoris grundtankar och Lgr11, vilket underlättar arbetet framöver. Deras implementerings utformningar skiljer sig tydligt beroende på olika faktorer, såsom tid ledningen engagemang.
7. Diskussion
I detta avsnitt har vi en diskussion kring anknytningarna till våra frågeställningar, vunnen kunskap av studien samt förslag till framtida forskning.
Diskussion i anknytning till våra frågeställningar:
En av fördelarna, enligt oss, med Lgr11 är att personalen inom montessori-verksamheter blir ”tvingade” till att modernisera sin pedagogik. Om verksamheten ska kunna följa med i vårt globaliserade samhälle tror vi att pedagogiken måste följa med i utvecklingen. Som blivande pedagoger måste vi trots allt följa läroplanen.
Både läroplanen och montessoripedagogiken vill förbereda eleverna på det samhälle de lever i.
En annan fördel med Lgr11 är att man i sin undervisning hittar delar som behövs kompletteras. Pedagogen bör alltid sträva efter att förnya och aktualisera sin undervisning för att samspela med Lgr11. Detta bör man som pedagog tänka på oavsett om man jobbar inom en montessori - eller traditionell verksamhet.
Detta anser vi vara lämpligt eftersom då tror vi att man ser verksamheten med nya ögon och inte är rädd för att våga modernisera sig.
Med hjälp av studien har vi insett att Montessoris grundtankar kring pedagogiken och Lgr11s grundsyn är väldigt lika. Dessa likheter kunde vi finna när vi studerade dem båda. Vårt resultat får oss att se möjligheterna med att följa Lgr11 samtidigt som man jobbar på en montessorigrundskola, utan att behöva gå ifrån montessoripedagogikens grundsyn. Respekt, individualisering och ansvar är begrepp som återkommer både i Lgr11 och i montessoripedagogiken. Det visade sig i studien att det som behöver förändras är vissa delar i undervisningen men detta påverkar inte verksamheten i stort.
Vi som blivande pedagoger upplever att implementeringen bör startas i god tid. Självklart måste man själv ta initiativ till att vara insatt i den aktuella läroplanen men ledningen som har huvudansvaret bör styra upp implementeringen. Personalen bör utgå från verksamhetens grundsyn och sen utforska läroplanen för att se vilka delar som redan görs samt vilka delar som bör förändras.
Det optimala sättet, enligt oss, att genomföra implementeringen på är när man engagerar hela skolan, eftersom man då får en gemensam syn på verksamheten som helhet. Det gör det även lättare att sätta upp tydliga mål i verksamheten och hur man ska kunna fortsätta att utvecklas. Det är viktigt att man får chansen att sitta i sitt arbetslag och diskutera hur man vill lägga upp framtida lektioner och teman. Vi tror att i samband med dessa diskussioner får man möjlighet att utbyta erfarenheter med sina arbetskollegor, vilket enligt oss är en viktig del för att man ska kunna ha ett fungerade arbetslag. En sak som flera av våra pedagoger säger är att de uppskattar att de fått tid och möjlighet att lägga upp ett gemensamt arbete tillsammans med sina kollegor. Flera av pedagogerna upplever att det skulle vara nyttigt att jobba mycket gemensamt i arbetslagen eftersom det gynnar både arbetslaget och barnen. Dock är detta ett mycket tidskrävande projekt som gör att möjligheten till gemensamma diskussioner minskas och blir på så sätt försvårat.
Pedagogerna hade olika erfarenheter kring implementeringen på sina skolor. Ledningen hade gett olika mycket tid till sin personal för att sätta sig in i Lgr11. Dessa olikheter uppmärksammades under intervjuerna. De som fått chans till att sätta sig in i Lgr11 kunde ge mer exempel på vilka för – och nackdelar Lgr11 gav på verksamheten. På de skolor där pedagogerna fått mindre tid kunde de inte ge lika utförliga svar. 1 juli gick Lgr11 i bruk vilket borde betyda att alla pedagoger borde vara väl insatta i Lgr11 under höstterminen 2011.
Detta innebär inte att vi anser att hela verksamheten och undervisningen ska vara färdigplanerad men den borde i alla fall vara på väg mot ett angivet mål. Några av pedagogerna upplevde vi inte hade några angivna mål för sin undervisning vilket är en direkt följd av att de inte är tillräckligt insatta i Lgr11 än. De pedagogerna som däremot fått mycket implementeringstid hade redan nu förändrat sin undervisning. Vi anser att verksamheten bör utvärderas kontinuerligt, oavsett om en ny läroplan ska implementeras eller inte. Vi tycker personligen inte att införa betyg i verksamheten är ett större bekymmer, i alla fall inte för eleverna. Det kan bero på att vi själva gått i den traditionella skolan och inte upplevt betygen som något problem mer än vi upplevde betygsystemet som orättvist. Den nya betygsskalan anser vi är väldigt bra, den underlättar vårt arbete som pedagog. Vi har chansen att kunna ge ett rättvist betyg till våra framtida elever utifrån vad det presterar. En positiv förändring enligt oss. Då den nya betygsskalan har en bredare skala får pedagoger förhoppningsvis en tydligare bild på var i kunskapsledet eleverna ligger.
Även om montessoripedagogiken inte talar för att betygssätta elever för sina kunskaper så verkar det ändå som om pedagogerna vi talade med i alla fall ser positivt på att betygsskalan ändrats.
Vunnen kunskap av studien:
Studien har gett oss som författare en fördjupning av Lgr11 och montessori-pedagogiken. Lgr11 har vi varit tvungna att läsa ingående för att kunna genomföra vår studie. Detta har lett till att vi blivit insatta i grundtanken med att göra en ny läroplan, vad som står i Lgr11 och hur Lgr11 implementeras ute i verksamheterna.
Under större delen av vår utbildning har vi studerat Lpo94 men har under studiens gång blivit insatta i Lgr11. I och med att vi ska arbeta efter Lgr11 när vi blir verksamma lärare kommer vi gynnas av att ha fördjupat oss i den nya läroplanen. Vi har haft diskussioner kring vad vi anser om den nya läroplanen och hur vi i framtida yrkesroll ska kunna använda den som ett stöd i vårt arbetssätt. Även om de intervjuade är verksamma inom montessoripedagogiken så kan deras åsikter och synpunkter vara till hjälp för oss oavsett om vi arbetar i en traditionell - eller montessorigrundskola.
Som tidigare nämnt i inledningen är vi båda intresserade av montessoripedagogiken. Även om vi läst kurser om montessoripedagogiken har vi nu med hjälp av denna studie fått chans att fördjupa våra kunskaper ytterligare. Våra kunskaper om pedagogiken har fördjupats, framförallt det som berör pedagogikens modernisering. Vi har tidigare varit skeptiska till hur Montessoris grundsyn skulle se ut i vår tid med läroplaner och andra styrdokument som måste följas. Att Lgr11 har blivit mer detaljstyrd tycker vi, precis som de intervjuade pedagogerna, är en fördel eftersom det kommer att underlätta vårt arbete som blivande pedagoger för att kunna genomföra lektioner som går att koppla till de centrala begreppen.
Framtida forskning:
Personerna vi intervjuade arbetar inom olika årskurser vilket kan bidra till att en ingående jämförelse blir svårgenomförlig. Det sker olika förändringar inom de olika årskurserna. De arbetade även alla med olika ämnen vilket även det leder till att en fördjupning blir svår.
Kanske skulle vi ha valt ett smalare perspektiv på vår studie för att få en lite mer fördjupning kring ett visst ämne eller en viss årskurs. Hade vi haft mer tid till att fördjupa oss kring de olika ämnena eller en viss årskurs hade detta kunnat vara tänkvärt att forska kring.
Det centrala innehållet i de olika ämnena har förändrats olika mycket. Genom att utföra en studie kring de olika centrala innehållen skulle man kunna granska vilka lärare som påverkas mest av den nya läroplanen, om en sådan skillnad finns.
Som nämnt i metoddelen är vi medvetna om att vår studie inte går att ses som en övergripande åsikt kring vad alla verksamma montessoripedagoger anser om Lgr11. I och med att de personer vi intervjuade var överens om att det är nödvändigt att modernisera montessoripedagogiken kan detta leda till att vår studie får ett smalt perspektiv.
En faktor som kanske borde ha berörts mer djupgående är vilka delar som stämmer samt inte stämmer överens med Lgr11 ur ett montessoriperspektiv. Kanske hade våra intervjuer sett annorlunda ut om vi hade bättre kunskaper kring det centrala innehållet utifrån Lgr11, men även vilka förändringar som skett gentemot Lpo94 och Lgr80. Att göra en studie endast kring vilka förändringar som skett mellan de gamla läroplanerna och Lgr11 och sedan dra paralleller med montessoripedagogiken skulle kunna vara fascinerande.
Det hade också varit intressant att göra en studie för att undersöka om den betygsskalan underlättar för pedagogerna att betygssätta sina elever. Vilka för- och nackdelar den nya betygsskalan har jämfört med den vi lämnat bakom oss. Det är möjligt att genomföra studien med inriktning mot montessori-pedagogiken men även mot den traditionella pedagogiken. Dessa två skulle kunna vara intressanta att jämföra.
8. Referenslista
Bjöklund Jan (2011).”Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder” Regeringskansliet Tillgänglig på internet
http://www.regeringen.se/sb/d/9540/a/16339 (14.4.2011 kl 20.00)
Björklund Jan (2010). ”Jan Björklund om det nya betygssystemet: Det ska löna sig att
plugga” Tillgänglig på internet www.regeringen.se/sb/d/8543/a/78663 (23.9.2011 kl: 19.45)
Hansson, Camilla ”Nya läroplanen sätter tydliga mål för lärare och elever” Tillgänglig på internet http://www.regeringen.se/sb/d/9537/a/153375 (14.4.2011 kl: 20.05) Hedlund, Nina (1995). Följ barnet!: frågor och svar om modern montessoripedagogik.
1. uppl. Solna: MacBook
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lillard, Paula Polk (1996). Montessori today: a comprehensive approach to education
from birth to adulthood. New York: Schocken
Malm, Birgitte (2003). Understanding what it means to be a Montessori teacher:
teachers' reflections on their lives and work. Diss. Lund : Univ., 2003
M.E.R. om Montessori: tidskrift för utbildning och forskning inom montessoripedagogik. (2008-). Stockholm: Nätverket M.E.R.
Montessori, Maria (1989). The child in the family. Oxford: Clio
Montessori-tidningen: tidskrift för Montessoriförbundet i Sverige. 2011 nr 2. Göteborg:
Montessori-tidningen
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur Roth, Klas (1995). Montessoripedagogiken: en kritisk analys. Stockholm: HLS
Regeringskansliet (2007). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan.
Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem. Tillgänglig på internet
http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/81428 (14.5.2011 kl: 14.26)
Regeringskansliet (2007). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan
Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem, del 1. Tillgänglig på internet
http://www.sweden.gov.se/download/9c704914.pdf?major=1&minor=81428&cn=att
Regeringskansliet(2007). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan
Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem, del 2. Tillgänglig på internet
http://www.sweden.gov.se/download/97a52460.pdf?major=1&minor=81428&cn=att
achmentPublDuplicator_2_attachment (14.05.2011 kl: 14.40)
Roth, Klas (1995). Montessoripedagogiken: en kritisk analys. Stockholm: HLS Skolverket (2008). ”Betygshistorik” Tillgänglig på internet
http://www.skolverket.se/kursplaner_och_betyg/2.4122/betygshistorik-1.46885
(23.9.2011 kl: 19.42)
Skolverket (2011). ”En ny betygsskala” Tillgänglig på internet
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.4382/en-ny-betygsskala-1.122969 (23.9.2011 kl 19.41)
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Signert, Kerstin (2000). Maria Montessori: anteckningar ur ett liv. Lund:
Studentlitteratur
Skjöld Wennerström, Kristina & Bröderman Smeds, Mari (2009). Montessoripedagogik
i förskola och skola. 3. utg. Stockholm: Natur & kultur
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på internet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (26.10.2011 kl: 10,41)
Bilaga 1
Intervjufrågorna till våra pedagoger:
Vilken utbildning har du? Hur länge har du arbetat som montessorilärare? Beskriv din arbetssituation idag.
1. Hur arbetar du/ni för att implementera Lgr11 i verksamheten?
2. Vilka är de vanligaste frågorna och funderingarna som uppstått under implementeringen? Hur har dessa hanterats?
3. Tycker du att Lgr11 stämmer överens med montessoripedagogiken? Kan du nämna några för- eller nackdelar?
4. Hur ser du på utvecklingen av verksamheten framöver?
