Reviderad
kursplan i bild
Lgr11
Lgr 11 -‐ Ny uppgradera kursplan i bild
• Analys/reflek9on – produk9on
• Digital bildframställning – hantverksmässiga metoder
• Process-‐produkt
• Ämnesspecfikt – ämnesneutralt
• Kunskapskrav -‐ bedömning och betygskriterier
En samlad läroplan
Skolans värdegrund och uppdrag Övergripande mål och riktlinjer
Kursplaner som komple.eras med kunskapskrav Kommentarmaterial 3ll kursplanen
Kursplanen -‐ konstruk9on
• Krav på tydlighet i struktur och språk
• Större konkre9on och precision än nuvarande
• EM begränsat antal begrepp skulle användas vid formuleringen av mål och kunskapskraven
• Målen skulle vara så tydligt och dis9nkt uOormade så aM de bidrar 9ll en likvärdig bedömning
• Ingen detaljstyrning av lärarna eller inskränkning av lärarnas pedagogiska frihet
• Kunna användas och förstås av lärare, skolledare, föräldrar och elever
• Progression
Kursplan i bild lpo 94 -‐struktur
SyTe
Mål aM sträva mot
Mål som skall
uppnås åk 5 Mål som skall
uppnås åk 9 Ämnets
karaktär och uppbygg-‐
nad
Bedömning i ämnet bild
Kursplan i bild lgr 11 -‐struktur
SyTe
(Mål) Utveckla:
Kunskaper, förståelse och
förmåga
Centralt innehåll
Kunskapskraven
Kommentarmaterial
SyTe
-‐ anger vilka mo9v som finns för ämnets existens i skolan
Lpo 94:
1. Ämnets syTe och roll mo9veras u9från eM kultur-‐ och samhällsperspek3v.
-‐ referens 9ll människans bildanvändning genom historien -‐ bilden vik9g del av kulturarvet
-‐ bidra 9ll kulturell mångfald
-‐ bidra 9ll barns och ungdomars räM aM 9ll fullo delta i det konstnärliga och kulturella livet kopplat 9ll kulturins9tu9oner och det fria konstlivet
-‐ bidra 9ll aM eleverna använder sin kulturella yMrandefrihet -‐ främja skolan som kulturmiljö
-‐ bidra 9ll kulturarbetet i undervisningen
SyTe
-‐ anger vilka mo9v som finns för ämnets existens i skolan
Lpo 94:
1. Ämnets syTe och roll mo9veras u9från eM kultur-‐ och samhällsperspek9v.
-‐ referens 9ll människans bildanvändning genom historien -‐ bilden vik9g del av kulturarvet
-‐ bidra 9ll kulturell mångfald
-‐ bidra 9ll barns och ungdomars räM aM 9ll fullo delta i det konstnärliga och kulturella livet kopplat 9ll kulturins9tu9oner och det fria konstlivet
-‐ bidra 9ll aM eleverna använder sin kulturella yMrandefrihet -‐ främja skolan som kulturmiljö
-‐ bidra 9ll kulturarbetet i undervisningen
2. Ämnets syTe och roll mo9veras ur eM personligt utvecklingsperspek3v.
-‐ refererar 9ll termer som eget skapande, lust, krea9vitet och skapande förmåga -‐ aM bilder ger möjlighet 9ll upplevelse och reflek9on
SyTe
-‐ vilka mo9v finns för ämnets existens i skolan
Lpo 94:
1. Ämnets syTe och roll mo9veras u9från eM kultur-‐ och samhällsperspek9v.
-‐ referens 9ll människans bildanvändning genom historien -‐ bilden vik9g del av kulturarvet
-‐ bidra 9ll kulturell mångfald
-‐ bidra 9ll barns och ungdomars räM aM 9ll fullo delta i det konstnärliga och kulturella livet kopplat 9ll kulturins9tu9oner och det fria konstlivet
-‐ bidra 9ll aM eleverna använder sin kulturella yMrandefrihet -‐ främja skolan som kulturmiljö
-‐ bidra 9ll kulturarbetet i undervisningen
2. Ämnets syTe och roll mo9veras ur eM personligt utvecklingsperspek9v.
-‐ refererar 9ll termer som eget skapande, lust, krea9vitet och skapande förmåga -‐ aM bilder ger möjlighet 9ll upplevelse och reflek9on
3. Ämnet syTe och roll mo9veras ur eM este3skt och kommunika3vt perspek3v
-‐ kan bidra 9ll aM främja skolan som kulturmiljö, kulturarbetet i undervisningen samt delak9ghet och eget skapande
SyTe
-‐ vilka mo9v finns för ämnets existens i skolan
Lpo 94:
1. Ämnets syTe och roll mo9veras u9från eM kultur-‐ och samhällsperspek9v.
-‐ referens 9ll människans bildanvändning genom historien -‐ bilden vik9g del av kulturarvet
-‐ bidra 9ll kulturell mångfald
-‐ bidra 9ll barns och ungdomars räM aM 9ll fullo delta i det konstnärliga och kulturella livet kopplat 9ll kulturins9tu9oner och det fria konstlivet
-‐ bidra 9ll aM eleverna använder sin kulturella yMrandefrihet -‐ främja skolan som kulturmiljö
-‐ bidra 9ll kulturarbetet i undervisningen
2. Ämnets syTe och roll mo9veras ur eM personligt utvecklingsperspek9v.
-‐ refererar 9ll termer som eget skapande, lust, krea9vitet och skapande förmåga -‐ aM bilder ger möjlighet 9ll upplevelse och reflek9on
3. Ämnet syTe och roll mo9veras ur eM este9skt och kommunika9vt perspek9v
-‐ kan bidra 9ll aM främja skolan som kulturmiljö, kulturarbetet i undervisningen samt delak9ghet och eget skapande
Lgr11:
Ämnesspecifikt och kommunika3vt perspek3vMålkonstruk9on
– Tydlig koppling mellan syTet och målet med undervisningen i
ämnet
– Långsik9ga, dvs gälla för alla årskurserna
– Inte begränsa elevernas kunskapsutveckling
– Realis9ska i förhållande 9ll undervisnings9den
– Skall vara ämnesspecifika, var konkreta och utvärderingsbara – Betygsgrundande
– Ingen detaljstyrning som
begränsar lärarnas pedagogiska
frihet
Långsik9ga mål
• Lpo 94
– Mål aM sträva mot – Mål aM uppnå
• Lgr 11
Utveckla sin förmåga aM:
– Kommunicera med bilder för aM uMrycka budskap
– Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material
– Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
– Analysera historiska och sam9da bilders uMryck, innehåll och funk9oner
Mål
• Mål 1: AM utveckla sin förmåga aM kommunicera med bilder för aM uMrycka bildbudskap
• Lpo 94
-‐ bli medveten om bilden som språk och dess roll och
användning i skilda sammanhang och kulturer samt utveckla förmåga a= kommunicera med hjälp av egna och andras bilder (mål 2).
Bild: Mirja Medeby
Bildbudskap
• Förståelse hur bildbudskap uOormas i olika medier
– Vad bilder handlar om – Hur de är framställda – Vem som skapat dem
– I vilket syTe de är gjorda, hur de sprids i samhället
Bildbudskap
• Förståelse hur bildbudskap uOormas i olika medier
– Vad bilder handlar om – Hur de är framställda – Vem som skapat dem
– I vilket syTe de är gjorda, hur de sprids i samhället
• Kri9skt granska olika bildbudskap
– En central medborglig kompetens, vik9g för
demokra9, yMrandefrihet och kulturell mångfald – Synliggöra olika bildgenrer och bildbudskap med
olika syTen som t ex aM sälja, informera eller propagera
Bildbudskap
• Förståelse hur bildbudskap uOormas i olika medier
– Vad bilder handlar om – Hur de är framställda – Vem som skapat dem
– I vilket syTe de är gjorda, hur de sprids i samhället
• Kri9skt granska olika bildbudskap
– En central medborglig kompetens, vik9g för demokra9, yMrandefrihet och kulturell mångfald
– Synliggöra olika bildgenrer och bildbudskap med olika syTen som t ex aM sälja, informera eller propagera
• Kommunicera med bilder för aM uMrycka budskap
– Utveckla förmågan aM själv beräMa och förmedla något – Kri9skt granska och pröva sina åsikter och
ställningstagande.
(Källa: Kommentarmaterial 9ll kursplan i bild)
Mål
• Mål 2 -‐ AM utveckla sin förmåga skapa bilder med digitala och
hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material
• Lpo 94
– utveckla si= kunnande för a=
främja lust och vilja på e= personligt sä=
med hjälp av hantverksbaserade metoder
och tekniker samt metoder inom dator-‐ och
videoteknik (mål 1).
Digitala tekniker
• Kopplas 9ll IKT och digitala medier och därmed hela ämnets pågående paradigmförskjutning från tradi9onell hantverksbetonad bild 9ll alltmer datorisera undervisning.
• Ska läM kunna kopplas 9ll kunskapsområde två redskap för
bildframställning i det centrala innehållet, ingår dock i samtliga kunskapsområden.
• Kursplanen förordar i sin nuvarande skrivning eM scenario där digitala och hantverksmässiga verktyg och tekniker används omväxlande i olika faser av arbetet, där det övergripande perspek9vet är kommunika9vt och där digitala medier och tekniker ses som självklara inslag i bildarbetet.
(Källa: Kommentarmaterial i bild)
Mål
• Mål 3 -‐ AM utveckla sin förmåga undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och…
• Lpo 94
Motsvarig text saknas, närmast man kommer är i syTet:
Bildspråket är en av flera vägar Gll kunskap och personlig utveckling.
I arbetet gestaltas erfarenheter
och produceras kunskap som blir synlig,
gripbar och möjlig a= förmedla.
Undersöka och presentera
• SyTet anger eM undersökande och problemlösande arbetssäM och uppmanar eleverna 9ll aM ta egna ini9a9v (entreprenörskap)
• Tema9skt, ämnesöverskridande, arbetet sker över 9d
• Frågeställningar utan givna lösningar
• Genom bildskapande processer nå
lösningar som kan presenteras för andra
• Utveckla nyfikenhet, krea9vitet, och uthållighet i bildarbetet
• Uppmuntrar experimentlust och reflek9on.
• I fas med läroplanens entreprenörskapslinje
(Källa: Kommentarmaterial 9ll kursplan i bild)
Mål
• Mål 4 -‐analysera historiska och
sam9da bilders uMryck, innehåll och funk9oner.
• Lo 94
-‐ utveckla förmågan a=
analysera och samtala om bilder och
förståelsen a= bilder bär betydelser,
skapar mening och har e= innehåll
utöver det föreställande( mål 3).
UMryck, innehåll och funk9oner.
• Bildsemio9skt förhållningssäM 9ll analys och tolkning.
• Studier av visuell kultur
• Hur är bilden framställd och vad beräMar bilden.
• Bilders olika funk9on, för vilket ända-‐
mål är bilden gjord.
(Källa: Kommentarmaterial 9ll kursplan i bild)
-‐ 9llägnar sig såväl en bild-‐ och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön
-‐ blir förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område samt dess professionella utövare
Mål som inte finns kvar i syTet från lpo 94 9ll
lgr 11
Centralt innehåll
• Strukturerat i kunskapsområden som konstruerats så aM de bildar meningsfull helheter och sammanhang för eleven.
• Ska ha en logisk progression.(3st). Ska vidgas och fördjupas genom årskurserna.
• Ska formuleras så aM lärarna får en god förståelse för vad som ska behandlas men inte med eM detaljerat ämnesinnehåll eller arbetssäM.
• Ska ange vilka kunskaper som är väsentliga för aM i undervisningen utveckla elevernas förmågor.
• Anger inte hur mycket 9d som ska ägnas åt olika delar av innehållet.
• Inte möjligt aM utelämna eller flyMa delar av det centrala innehållet 9ll andra årskurser än vad som anges i kursplanen.
• Läraren kan 9llsammans med eleverna välja 9ll yMerligare innehåll inom ramen för ämnet.
(Ur Planering och genomförande av undervisningen. Allmänna råd)
Exemplen i det centrala innehållet är 3ll för a. tydliggöra innehållet inte för a. begränsa lärarna.
Kunskapsområden
• Bildämnet har tre kunskapsområden: Bildframställning, redskap för bildframställning och bildanalys. De ska inte ses som separata enheter utan bildarbetet ska genomsyras av alla områdena. Bildämnet står på två ben, teori och prak9k. Bildanalys kan ligga 9ll grund för bildframställning eller tvärtom.
Progression ligger bland annat i aM eleverna i grundskolan går från de enkla 9ll det lite mer komplexa eller omfångsrika. Från enkla redskap och former 9ll mer
avancerade. Med eM vidgat och fördjupat innehåll upp genom årskurserna.
• Exemplen i centralt innehåll förtydligar innehållet men behöver för den delen inte prioriteras eller ens användas. I år 4-‐6 anges exemplet serier och illustra9oner men skulle lika väl kunna vara karikatyrer eller
informa9onsbilder, eller något helt annat inom beräMande och
informa9va bilder.
Bildframställning
Åk 1-‐3 Åk 4-‐6 Åk 7-‐9
Framställning av beräMande bilder, 9ll exempel sagobilder.
• Framställning av beräMande och informa9va bilder, 9ll exempel serier och illustra9oner 9ll text.
Framställning av beräMande informa9va och
samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Teckning, måleri, modellering och
konstruk9on.
Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
Kombina9oner av bild, ljud och text i eget bildskapande.
Återanvändning av bilder i eget
bildskapande, 9ll exempel i collage och bildmontage.
Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, 9ll exempel i installa9oner.
Fotografering och överföring av
bilder med hjälp av datorprogram.
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.
Presenta9oner av eget bildskapande.
Räigheter och skyldigheter, e9k och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yMrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.
År 1-‐3 År 4-‐6 År 7-‐9 Olika element som bygger upp en
bild: färg, form, linje, yta samt för-‐
och bakgrund
Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, 9ll exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
Former, färger och
bildkomposi9oner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i
bildskapande arbete.
Former, färger och
bildkomposi9oner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i
bildskapande arbete.
Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
• Material och verktyg för två-‐och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syTen.
Plana och formbara material, 9ll exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika
bildarbeten.
Redskap för bildframställning
Bildanalys
Åk 1-‐3 Åk 4-‐6 Åk 7-‐9
Informa9va bilder, 9ll exempel läroboksbilder och hur de är uOormade och fungerar.
Reklam-‐och nyhetsbilder, hur de är
uOormade och förmedlar budskap. Bilder som behandlar frågor om iden9tet, sexualitet, etnicitet och maktrela9oner och hur dessa perspek9v kan uOormas och framställas.
Historiska och sam9da bilder och vad bilderna beräMar, 9ll exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.
Konst-‐, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika 9der och kulturer, hur de är uOormade och vilka budskap de förmedlar.
Sam9da konst-‐och
dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika 9der och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är uOormade och vilka
budskap de förmedlar.
Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kri9skt granskas.
Ord och begrepp för aM kunna läsa, skriva och samtala om bilders uOormning och budskap.
Ord och begrepp för aM kunna läsa, skriva och samtala om bilders uOormning och budskap.
Återanvändning av bilder
AM återanvända bilder i det egna
bildskapandet är yMerligare eM säM aM vidga utrymmet för bildframställningen. Det sker genom aM ta 9llvara redan framställda bilder,
material och föremål och använda dem i nya sammanhang. Återanvändning är eM krea9vt säM aM förhålla sig 9ll existerande 9ng i sin omgivning – även mer okonven9onella sådana.
(ur kommentarmaterial)
• År 4-‐6. Återanvändning av bilder i eget bildskapande, 9ll exempel i collage och bildmontage.
• År 7-‐9. Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, 9ll exempel i installa9oner.
Bildmontage. Elev åk 8.
Kunskapskraven
• Kraven utgår från de långsik9ga målen i syTet och relaterar 9ll det centrala innehållet i
årskurserna 1–6 respek9ve 7–9.
• För aM kunskapskraven ska vara hanterbara och inte bli allOör omfaMande, preciseras inte
innehållet lika detaljera som i det
centrala innehållet.
Rela9onen mellan kunskapskraven och de långsik9ga målen
Eleverna ska ges möjlighet aM utveckla förmågorna i de långsik9ga målen genom hela grundskole9den.
Exempel på progressionen kan vara:
• från det enkla 9ll det mer komplicerade
• vidgat djup
• ökade teore9ska kunskaper
• från betoning av uMryck 9ll betoning av innehåll
• ökad betoning på reflek9on
Förmågan a.
– kommunicera med bilder för a= u=rycka budskap och
– skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material
• progression: eleven framställer olika typer av beräMande och informa9va bilder med allt högre kvalitet i bildspråk och uMrycksformer.
• ökande krav: de högre betygsnivåerna på aM eleven använder tekniker, verktyg och material på eM funk9onellt, varierat och idérikt säM.
• I senare årskurser krävs även aM eleven allt mer systema3skt undersöker hur tekniker, verktyg och material kan kombineras för aM skapa olika uMryck.
Dessutom ställs allt högre krav på elevens sä. a. kombinera olika bildelement.
Förmågan a.
– undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder
• successivt allt högre krav på aM eleven bidrar 9ll aM utveckla idéer genom aM bearbeta olika uppslag och inspira9onsmaterial.
• ökande krav på aM eleven i större utsträckning bidrar 9ll aM formulera och välja handlingsalterna9v som leder arbetsprocessen framåt.
• på de högre betygsnivåerna krävs allt högre grad av anpassning 9ll syTe och sammanhang när eleven presenterar sina bilder.
• progression: eleven kan ge allt mer välgrundade omdömen om arbetsprocessen
och bildarbetet. Inledningsvis handlar det främst om bildarbetets kvalitet och
eTerhand även dess uMryck, innehåll och funk9on.
Förmågan a.
– analysera historiska och samGda bilders u=ryck, innehåll och funkGoner
• progression: utgår i de 9digare årskurserna från aM eleven resonerar om bilder från olika 9der och kulturer. I senare årskurser övergår den i aM eleven tolkar och resonerar om sam9da och historiska bilder och visuell kultur.
• på de högre betygsnivåerna ställs det krav på aM eleven visar ökat djup i dessa
resonemang. I senare årskurser på de högre betygsnivåerna ställs även allt högre
krav på hur eleven använder ämnesspecifika begrepp för aM beskriva bilders och
andra verks uMryck, innehåll och funk9on.
Kunskapskraven ur eM helhetsperspek9v .
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan framställa olika typer av beräMande och informa9va bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med eM enkelt bildspråk och delvis
genomarbetade uMrycksformer så aM budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på eM i
huvudsak fungerande sä. och prövar då hur dessa kan
kombineras för aM skapa olika uMryck.
Eleven kan framställa olika typer av beräMande och informa9va bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med eM utvecklat bildspråk och rela9vt väl
genomarbetade uMrycksformer så aM budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på eM rela3vt väl fungerande och varierat sä.
och prövar och om-‐prövar då hur dessa kan kombineras för aM skapa olika uMryck
Eleven kan framställa olika typer av beräMande och informa9va bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och
upplevelser med eM välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uMrycksformer så aM budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på eM väl
fungerande, varierat och idérikt sä. och prövar och omprövar då systema3skt hur dessa kan kombineras för aM skapa olika uMryck.
Illustra9oner: Mirja Gradeby
