Att beskriva sjuksköterskornas inställning i mötet med misshandlade kvinnor i vården

!

!

!

Att beskriva sjuksköterskornas

inställning i mötet med

misshandlade kvinnor i vården

To describe the nurse’s attitude in

the meeting with battered women in

healthcare

!

A literature study

Författare: Angelica Gelfgren och Nathalie Nyberg

HT 2016

Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap

Sjuksköterskeprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Karin Jackson, universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Sigrid Odencrants

Sammanfattning

Bakgrund: Enligt statistik från WHO uppskattades det att 35 procent av

världens kvinnliga befolkning har blivit utsatta för våld, vilket gör det till ett stort problem i samhället. I en relation där våld förekommer mellan en man och en kvinna kan det finnas orsaker till att kvinnorna inte lämnar mannen, det kan bero på bland annat att hon kan vara rädd för att bli utsatt för mer våld, eller att hon hoppas på att mannen ska förändras och sluta med våldet. Sjuksköterskor har en förutsättning att tidigt kunna upptäcka kvinnor som blivit utsatta för misshandel.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas inställning i mötet med misshandlade

kvinnor i vården.

Metod: En systematisk litteraturstudie med en deskriptiv design. Elva artiklar

valdes ut, artiklarna granskades och analyserades. Vid analysen inkluderades åtta artiklar i resultatet, det identifierades koder som sedan bildade kategorier.

Resultat: I mötet mellan sjuksköterskor och kvinnor fanns det avgörande

faktorer som bidrog till att misshandeln upptäckes hos kvinnorna.

Sjuksköterskornas egna inställningar, erfarenheter och kunskap var exempel på faktorer som kunde bidra till om samtalet togs upp eller inte. Orsaker som försvårade sjuksköterskornas arbete i att identifiera kvinnorna var bland annat otillräckliga rutiner, tidsbrist och för lite kunskap. Även konflikter mellan sjuksköterskornas egna känslor och sin profession kunde försvåra

sjuksköterskornas arbete med misshandlade kvinnor. För att underlätta identifieringen av kvinnorna önskade sjuksköterskorna få mer utbildning i arbetet med misshandlade kvinnor.

Slutsats: För att tidigt kunna identifiera misshandlade kvinnor är

sjuksköterskans inställning en central roll, även förutsättningar som kunskap, handlingsplaner och erfarenhet hos sjuksköterskorna har betydelse.

Innehållsförteckning

1.7 Patientfokuserad/ personcentrerad omvårdnad ... 2

1.8 Problemområde ... 2 2. Syfte ... 3 3. Metod ... 3 3.1 Datainsamling ... 3 3.2 Urval ... 3 3.3 Kvalitetsgranskning ... 4 3.4 Dataanalys ... 4 3.5 Etiska överväganden ... 4 4. Resultat ... 4

4.1 Sjuksköterskornas inställning till symtom relaterat till kvinnomisshandel 4 4.2 Brister i omhändertagandet ... 5

4.3 Konflikter mellan sjuksköterskornas egen inställning till sina känslor och sin profession ... 6

4.4 Sjuksköterskornas inställning till utbildning ... 6

4.5 Resultatsammanfattning ... 7 5. Diskussion ... 7 5.1 Metoddiskussion ... 7 5.2 Resultatdiskussion ... 7 5.3 Slutsats ... 10 5.4 Klinisk nytta ... 10 5.5 Vidare forskning ... 11 6. Referenser ... 12 Bilaga 1 Bilaga 2

1. Bakgrund

1.1 Inledning

Misshandel i nära relationer är vanligt förekommande i samhället. Många av kvinnorna som blivit utsatta för misshandel söker sig till sjukvården i samband med våldet. Det finns därmed en möjlighet för sjuksköterskorna att kunna identifiera dessa kvinnor vid besöken. Sjuksköterskorna kan stötta kvinnorna och ta reda på vad som hänt, för att sedan vägleda dem till att få rätt hjälp. Sjukvården saknar många gånger bra rutiner för omvårdnaden i mötet med kvinnorna och då kan det vara svårt att veta hur man ska agera som

sjuksköterskor.

Med litteraturstudien önskas en ökad kunskap om inställningens betydelse hos sjuksköterskorna i mötet med misshandlade kvinnor i vården.

1.2 Inställningens påverkan

Vårdgivarens inställning kan påverka hur vården utförs (Simon, Ramsenthaler, Bausewein, Krischke & Geiss, 2013). Om sjuksköterskors inställningar speglar sig i ett ointresse för omvårdnadsuppgifter kan det leda till att ett undvikande sker (Ali & Ayoub, 2010). En personlig inställning till en uppgift kan ändras med hjälp av en ökad kunskap och kontakt med situationen (Mallory, 2003).

1.3 Misshandlade kvinnor

Våldshandlingar som utövades av män mot kvinnor definierades i handlingar som orsakar psykiskt, fysiskt och sexuellt lidande. Det innebär också tvång samt hot till de olika handlingarna. Även att kvinnan blir frihetsberövad (FN, 1993).

1.4 Prevalens

Department of Health (2005) redovisade att våld förekom i såväl samkönade relationer som i relationer mellan män och kvinnor. Statistiken visade att förekomsten av våld var betydligt högre i relationer mellan män och kvinnor. Siffror visade att män som utövade våld mot kvinnor stod för 90 % av det totala våldet. World Health Organization (WHO), (2010) presenterade att 35% av alla världens kvinnor någon gång har blivit utsatta för våld. Studier har påvisat att kvinnor som blivit utsatta för våld besöker vården nästan dubbelt så mycket som andra kvinnor (Ulrich et al. 2003).

1.5 Riskgrupper

Det finns grupper av kvinnor som kan ha extra svårt att söka stöd. Det kan bero på att de inte vet vart dem ska vända sig någonstans eller att de inte vill förlora sin partner.

Riskgrupperna är missbrukande kvinnor, kvinnor med utländsk bakgrund, funktionshindrade kvinnor, samkönade kvinnor samt äldre kvinnor.

Det kan finnas rädsla hos kvinnorna för att bli utsatta för mer våld, svårigheter med att hitta ett annat boende, känslomässiga orsaker och hopp om att männen ska sluta. Det

bidrog till att kvinnorna blev isolerade och inte vågade lämna männen. (Socialstyrelsen, 2009).

1.6 Vårdprogram

På en akutmottagning är det vanligt förekommande att människor som blivit utsatta för våld inom en relation söker vård på grund av sina skador (Reisenhofer & Seibold, 2007). Sjuksköterskor på akutmottagningen har en optimal förutsättning att identifiera, ingripa och förebygga våldet mot kvinnor (Anglin & Sachs, 2003).

Det var en fördel om det fanns handlingsplaner och rutiner för omhändertagandet av de utsatta kvinnorna. All personal inom vården bör ha en god kunskap om kvinnor som blivit utsatta för våld, så att det inte är en tillfällighet att kvinnorna som blivit misshandlade upptäckts. Det krävs handlingsplaner och vårdprogram som personal kan arbeta efter för att kunna upptäcka de drabbade kvinnorna (Heimer & Stenson, 2008).

Yonaka, Yoder, Darrow, & Shereck (2007) tog upp att tidsbrist, språksvårigheter, brist på kunskap och rutiner var faktorer som försvårade omvårdnadsarbetet med misshandlade kvinnor.

1.7 Patientfokuserad/ personcentrerad omvårdnad

Patientfokuserad vård involverar patienten på flera plan genom ett samarbete kring sin behandling och vård. Patienten har möjlighet att lyfta fram sina behov, önskningar och ta beslut kring sin egen behandling. Sjuksköterskornas uppgift i den patientfokuserade vården blir att guida och underlätta behandlingen efter patientens önskemål (Fransson Sellgren, 2011).

Personcentrerad vård innebär att personalen inte bara ser patientens sjukdom utan även patienten som individ. Patientens egen uppfattning om sina behov är av samma vikt som det synliga för sjuksköterskorna och det är sjuksköterskornas uppgift att skapa ett förtroende, så att patienten känner att hen kan hålla en dialog med sjuksköterskorna (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).

Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ska sjuksköterskorna arbeta för att tillgång till sjukvård och resurser ska fördelas på ett rättvist och jämlikt vis. Sjuksköterskorna har ett ansvar att tillämpa och utarbeta hållbara riktlinjer inom omvårdnaden och ska även ha miljöns påverkan på hälsan i åtanke. Professionella värden är något som ska eftersträvas i sjuksköterskornas arbete, vilket innefattar respektfullhet, integritet, lyhördhet och

trovärdighet (Svensk sjuksköterskeförening, 2007).

1.8 Problemområde

I slutrapporten som Inspektionen för vård och omsorg (IVO), (2014) sammanställt

angående våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, framkommer det att det fanns flera förbättringsbehov i vården. Två områden som berördes var kvalitén och kompetensen inom vårdens arbete med kvinnor som blivit utsatta för våld. Vårdgivarna i Sverige hade i stor utsträckning arbetat fram rutiner som skulle följas i arbetet med våldsutsatta kvinnor, men de användes i olika stor utsträckning, vilket riskerar att vården kan bli ojämlik.

Det är viktigt att veta vad det är som avgör om de framtagna rutinerna i omvårdnadsarbetet med misshandlade kvinnor följs och om sjuksköterskornas egna inställning påverkar arbetet med misshandlade kvinnor.

2. Syfte

Att beskriva sjuksköterskornas inställning i mötet med misshandlade kvinnor i vården.

3. Metod

I en litteraturstudie avgränsas ett område för att kunna besvara ett specifikt syfte.

Litteraturen söks strukturerat fram och granskas sedan kritiskt för att kunna sammanställa ett resultat (Kristensson, 2014).

I litteraturstudien användes en deskriptiv design.

3.1 Datainsamling

Svenska Mesh användes för att översätta de meningsbärande orden i syftet från svenska till engelska, så att sökningarna sedan kunde genomföras i databaserna.

Databaserna som användes i litteraturstudien var MEDLINE och Cinahl Plus with Full Text. De meningsbärande orden i syftet skrevs i fritext och ändrades under sökningens gång för att kunna få så många artikelträffar som möjligt. Begränsningarna i sökningen var att artiklarna skulle vara publicerade på engelska och mellan åren 2006-2016. I Cinahl Plus with Full Text användes även peer reviewed som en begräsning i sökningen. Första

sökningen gjordes i Cinahl Plus with Full Text med sökorden battered women AND nurs*. Andra sökningen gjordes i både MEDLINE och Cinahl Plus with Full Text, då användes sökorden battered women AND nurs* AND attitude AND role.

Den slutliga kombinationen av sökorden blev: Battered women AND nurs* AND attitude, den sökningen gjordes i både Cinahl Plus with Full Text samt MEDLINE.

Sökningen redovisas i sökmatrisen, se bilaga 1.

3.2 Urval

Inklusionskriterierna för de utvalda artiklarna var sjuksköterskor som mött kvinnor som blivit utsatta för misshandel och sökt vård.

Exklusionskriterierna var män och barn som blivit utsatta för våld.

Första sökningen gjordes i Cinahl Plus with Full Text med sökorden battered women AND nurs* och gav 159 artikelträffar. För att få artiklar som begränsade sökningen samt svarar till studiens syfte togs ett beslut att lägga till sökorden role AND attitude.

Andra sökningen med sökorden battered women AND nurs* AND role AND attitude gav fjorton artikelträffar i Cinahl Plus with Full Text och femton träffar i MEDLINE. Alla titlar lästes igenom och de titlar som svarade på syftet valdes ut till nästa steg som var att läsa artiklarnas abstracts. I Chinal Plus with Full Text lästes fem abstracts och i MEDLINE lästes också fem abstracts. Vid granskningen av de tio artiklarna visade sig att flertalet inte svarade på studiens syfte, hade en låg kvalitet och inte höll måttet för en vetenskaplig studie. Då gjordes ett val att ändra sökorden och det gjordes en ny sökning.

Den tredje och slutliga sökningen baserades på sökorden battered women AND nurs* AND attitude. Sökningen gav 32 artikelträffar i Cinahl Plus with Full Text och 49 träffar i MEDLINE. Alla titlar lästes igenom och sållades ut beroende på om dem svarade till litteraturstudiens syfte. Av alla artiklar lästes sedan tio abstracts från Cinahl Plus with Full Text och åtta från MEDLINE. I nästa steg av urvalsprocessen granskades artiklarna. Sju artiklar från Cinahl Plus with Full Text och fyra artiklar från MEDLINE valdes ut till granskning.

3.3 Kvalitetsgranskning

Granskningen av artiklarna genomfördes utifrån checklistor enligt Forsbergs & Wengström (2013) för kvantitativa och kvalitativa artiklar. Enligt checklistan granskades de

vetenskapliga artiklarnas struktur, syfte, metod- och urvalsprocess samt resultatdel. De elva artiklarna som framkom från sökningen i databaserna lästes igenom och

granskades efter checklistan. Vid granskningen föll tre av de elva artiklarna bort på grund av att dem inte svarade på syftet, efter det återstod det åtta stycken artiklar som

inkluderades i resultatet. Det resulterades i fem kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar samt en artikel med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. En artikelmatris skapades för att översiktligt redovisa litteraturstudiens inkluderade artiklars syfte, metod, värdering och resultat. Se bilaga 2.

3.4 Dataanalys

I dataanalysen har innehållsanalys tillämpats och följts av Forsberg & Wengström (2013). De artiklar som behölls efter granskningen lästes igenom av båda författarna. Under läsningen identifierades olika koder som t.ex. tidsbrist, känslor och förutfattade meningar. Alla koder som uppstod strukturerades upp och av dem bildades kategorier. De kategorier som skapades blev i sin tur de underrubriker som finns i resultatet i litteraturstudien.

3.5 Etiska överväganden

Artiklarna som valdes ut var etiskt godkända och artikelförfattarna höll deltagarna anonyma och gav tydlig information om studien innan studien påbörjades. Vid läsningen av artiklarna hölls arbetet objektivt och litteraturstudiens författare lade sin förförståelse åt sidan för att inte vinkla resultatet (Forsberg & Wengström, 2013).

4. Resultat

Under datainsamlingen framkom fyra kategorier, kategorierna tog upp olika aspekter på sjuksköterskornas inställning i mötet med misshandlade kvinnor.

De fyra kategorierna var: ”Sjuksköterskornas inställning till symtom relaterat till

kvinnomisshandel”, ”Brister i omhändertagandet”, ”Konflikter mellan sjuksköterskornas egen inställning till sina känslor och sin profession”, ”Sjuksköterskornas inställning till utbildning”.

4.1 Sjuksköterskornas inställning till symtom relaterat till kvinnomisshandel

Enligt Häggblom & Möller (2006) fanns det vanligt förekommande symtom relaterat till våld i nära relationer, symtomen var: magbesvär, bröstsmärta, långvarig trötthet och

ryggont. Om sjuksköterskorna i den här studien såg något tecken på att kvinnorna blivit utsatt för misshandel valde sjuksköterskorna att fråga kvinnorna om dem blivit utsatta för det.

Leppäkoski, Åstedt-Kurki & Paavilainen (2010) sammanställde också symtom som kännetecknade att en kvinna blivit utsatt för misshandel. Symtomen presenterades i olika kategorier som framkom i resultatet. Fysiska skador som inte stämde överens med vad kvinnan berättat, var den kategorin som var vanligast för personalen att upptäcka. Mindre kategorier togs också upp så som: diffusa symtom, kvinnans beteende – kvinnan talade inte om vad som hänt, mannen ville inte lämna kvinnans sida samt sjuksköterskornas egna magkänslor. Mer än hälften av personalen ansåg att de hade problem i arbetet med de misshandlade kvinnorna. Sex procent av personalen hade inte några problem i arbetet, då deras inställning var att avsätta tillräckligt med tid för att få möjlighet att kunna lyssna och observera kvinnorna i mötet.

I mötet mellan personalen och kvinnorna uppstod fyra olika situationer.

I den första situationen beskrev författarna i studien att både kvinnorna och personalen var medvetna om att kvinnorna blivit misshandlad, det hamnade under kategorin ”open area”. Sjuksköterskornas inställning var då att visa förståelse för att kunna öppna upp en

diskussion om misshandeln mot kvinnorna. Den andra situationen var kvinnorna inte medvetna om våldet men vårdpersonalen var det, den situationen hamnade under kategorin ”Closed area”. Sjuksköterskorna hade som avsikt att hjälpa kvinnorna som blivit utsatta för misshandel till att komma till insikt om situationen. Tredje situationen var när kvinnorna var medvetna men personalen var omedveten om våldet, den hamnade under kategorin ”Hidden area”. Fjärde kategorin handlade om när varken kvinnorna eller vårdpersonalen var medvetna om misshandeln, kategorin benämndes som ”Unknown area”. I studien visade det sig att kvinnorna som befann sig i kategori nummer två hade hjälp av

fokusgrupper, det hjälpte kvinnorna att komma till insikt med misshandeln som de vart utsatta för (Bradbury-Jones, Taylor, Kroll & Duncan, 2014).

4.2 Brister i omhändertagandet

Enligt Tower, Rowe & Wallis (2012) och Häggblom & Möller (2006) hade

sjuksköterskorna som inställning att vilja prata med kvinnorna om vad som hänt, men att de kände att tiden inte räckte till. Sjuksköterskorna i studierna berättade att de tänkte på andra patienter som behövde vård när de tog hand om de misshandlade kvinnorna. Wyk & Wath (2015) beskrev miljöns betydelse i mötet mellan sjuksköterskorna och kvinnorna. I brist på plats för avskildhet begränsades möjligheten av att ta upp frågan ifall de blivit utsatta för våld, även om sjuksköterskorna hade som avsikt att vilja ta upp frågan. Natan & Rais (2010) beskrev i deras studie att det fanns sjuksköterskor som frågade de utsatta kvinnorna om våldet samtidigt som andra sjuksköterskor avstod från att ta upp frågan med kvinnorna. Avgörande faktorer som bidrog till om sjuksköterskorna tog upp frågan om våldet eller inte var kunskap, normer och inställning hos sjuksköterskorna. Avdelningsrutiner och framtida intentioner bidrog också till om frågan togs upp.

4.3 Konflikter mellan sjuksköterskornas egen inställning till sina känslor och sin profession

Goldblatt (2009) beskrev att i arbetet som sjuksköterska behövdes den professionella rollen vidhållas i mötet med misshandlade kvinnor. Sjuksköterskorna fick inte blanda i sina egna känslor och förutfattade meningar i mötena med kvinnorna. I studien framkom det hur sjuksköterskornas inställning till våld påverkade deras professionella roll i mötet med de misshandlade kvinnorna. Sjuksköterskorna förstod inte varför kvinnorna inte lämnade männen och hur de var tvungna att hindra sig själva för att inte bli upprörda. I mötet mellan sjuksköterskor och kvinnorna så kunde en del sjuksköterskor lägga mötet med kvinnorna åt sidan. Samtidigt som andra sjuksköterskor lät sig påverkas på ett personligt och

emotionellt plan, vilket bidrog till att de tog med det hem och mådde dåligt. Då sjuksköterskorna tog med sig känslorna hem kom det att påverka familjen.

I studien som Wyk & Wath, (2015) utförde i Sydafrika, beskrevs olika konflikter som två manliga sjuksköterskor upplevt i arbetet som sjuksköterskor. De två manliga

sjuksköterskornas inställning skilde sig ifrån samhällets perspektiv, där män inte skulle lägga sig i våldet mellan en man och en kvinna. De utsatta kvinnorna anlände till

akutmottagningen och behövde då en insats av de manliga sjuksköterskorna för att få hjälp. Utifrån sjuksköterskornas profession blev det då aktuellt att lägga sig i orsaken till våldet. De två manliga sjuksköterskorna identifierade sig inte med männen som utövat våldet mot kvinnorna, utan upplevde en skam av att vara män i mötet med de misshandlade kvinnorna. Det uppstod en konflikt mellan sjuksköterskorna och de misshandlade kvinnorna i och med att kvinnorna såg dem som män utifrån samhällets ögon.

4.4 Sjuksköterskornas inställning till utbildning

Enligt Tower, Rowe & Wallis (2012) var sjuksköterskorna oroliga över att råka säga fel saker och på det sättet kränka kvinnorna. Sjuksköterskorna berättade att de kände att de saknade kunskap och adekvat träning till hur man tar upp våldet som kvinnorna blivit utsatta för. I studien framkom det att när sjuksköterskorna fick tid till reflektion efter deras möten med kvinnorna, kom de fram till att små saker gör skillnad. De berättade att bara att få kvinnorna att känna sig trygga för en stund hjälpte, att de bara fanns där och lyssnade, frågade om kvinnorna är okej eller om det är något de behövde som till exempel

smärtlindring hjälpte kvinnorna.

Sjuksköterskorna ansåg att de saknade rutiner och instruktioner som bidrog till att de behövde improvisera själva när det krävdes akuta åtgärder. Det kunde exempelvis innebära att sjuksköterskorna blev tvungna att gå på sin egen magkänsla, när de upplevde att

kvinnorna berättade en historia som inte överensstämde med hennes befintliga skador. I studien framkom det att sjuksköterskornas inställning var att prioritera utbildning i att identifiera, hur man pratar, frågar och går tillväga med kvinnor som blivit misshandlade. Prioriteringen grundade sig i den stora variationen med att lyckas identifiera misshandlade kvinnor och sjuksköterskorna tog upp att de antagligen har missat många kvinnor och att det finns ett stort mörkertal (Häggblom & Möller, 2006).

Vårdpersonal hade en större benägenhet att agera i möten med misshandlade kvinnor på grund av att de hade erhållit formell utbildning inom våld i nära relationer samt egna erfarenheter (Gutmanis, Beynon, Tutty, Wathen & Macmillan, 2007).

4.5 Resultatsammanfattning

Det fanns sammanställda symtom som var relaterat till våld som kvinnor blivit utsatta för. Faktorer som visade sig vara avgörande om sjuksköterskor valde att ta upp samtalet om misshandeln med kvinnorna var: inställningar, känslor, erfarenheter och kunskap. Sjuksköterskors inställning ska vara att tillämpa ett professionellt förhållningssätt vilket innebär att inte involvera sina egna känslor och värderingar. Det fanns faktorer som påverkade sjuksköterskornas arbete som exempelvis vårdmiljön, tidsbrist, kunskapsbrist och otillräckliga rutiner på avdelningen. Sjuksköterskornas inställning var att vilja

identifiera och hjälpa de misshandlade kvinnorna. För att få ett bättre möte med de kvinnor som utsatts för misshandel önskade sjuksköterskorna mer utbildning och tydliga rutiner.

5. Diskussion

5.1 Metoddiskussion

I sökningen av artiklar användes sökorden battered women AND nurs* AND role AND attitude. Sökorden valdes att ändras på grund av att artikelträffarna var för få och en del av dem svarade inte upp till litteraturstudiens syfte. Istället valdes sökorden battered women AND nurs* AND attitude till sökningen. Den kombinationen gav flera träffar som

medförde att flera artiklar klarade av kvalitetsgranskningen enligt checklistan där reabilitet, validitet samt trovärdighet redovisades (Forsberg & Wengström, 2013).

Vid sökningens tillfälle togs beslutet att använda sig av sökning i fritext eftersom det inte blev några artikelträffar genom sökningen med kombinerade ämnesord. Valet av databaser grundades på att dem skulle innefatta ämnesområdet omvårdnadsvetenskap, då valdes MEDLINE och Cinahl Plus with Full Text ut. Beslutet om att endast ha valt två databaser kan eventuellt ha resulterat i ett färre antal artiklar som svarade på litteraturstudiens syftet. Engelska och svenska ord kan ha olika sorters betydelse och det är ofta svårt att översätta svenska ord till engelska ord som har exakt samma innebörd. En svaghet som kan finnas i litteraturstudien är att översättningen har gjorts från engelska till svenska. Ett försök till en så korrekt översättning som möjligt har eftersträvats.

Ordet attitude som användes i sökningen av artiklar kan översättas som både attityd och inställning på svenska. Vid översättningen av ordet attitude framkom det att attityder grundar sig på inställningar, då togs beslutet att använda inställning i litteraturstudien. I litteraturstudien används artiklar från olika delar av världen. Det kan förekomma kulturella skillnader med tanke på kvinnosyn, samhällets funktion som kan bidra till ett omfattande resultat. Studier från Sverige som svarade till litteraturstudiens syfte fanns vid sökningens tillfälle inte publicerade i databaserna.

5.2 Resultatdiskussion

Häggblom & Möller (2006) nämner fysiska symtom som kan vara relaterat till våld i nära relationer, som exempelvis långvarig trötthet och magbesvär.

Andra symtom som kan förekomma hos misshandlade kvinnor kan vara exempelvis att kvinnans berättelse inte stämmer överens med de fysiska skadorna, att mannen inte vill lämna kvinnans sida och att sjuksköterskorna kunde få en magkänsla av att något var fel (Leppäkoski, Åstedt-Kurki & Paavilainen, 2010). Sådana symtom bör uppmärksammas

och tas på allvar av sjuksköterskor. Symtomen har en bakomliggande orsak som inte behöver vara framkallat av en somatisk orsak.

Utifrån de studierna som inkluderades i resultatet har sjuksköterskorna ett aktivt val när dem ställs inför mötet med kvinnorna. De val som finns är att antingen att ta upp ämnet och fråga om kvinnorna blivit utsatta för misshandel i hemmet eller så kan

sjuksköterskorna välja att bara se symtomen. Det andra alternativet att bara se symtomen, strider mot definitionen av personcentrerad vård enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010), eftersom sjuksköterskorna ska se hela människan i en helhet och inte bara symtomen kvinnorna har.

Kvinnornas åsikt om hur deras behov ser ut kan skilja sig mot sjuksköterskornas bild av kvinnornas behov. Därför behöver sjuksköterskorna vara lyhörda för kvinnornas önskemål samt bemöta kvinnorna på ett respektfullt sätt.

Heimer & Stenson (2008) påpekar att hälso-sjukvårdspersonal bör ha god kunskap om misshandlade kvinnor. Så att det inte är tillfälligheten som avgör om kvinnorna får rätt hjälp från vården.

Socialstyrelsen (2009) tar upp olika slags riskgrupper som kan ha svårt att ta hjälp från samhället. Riskgrupperna är missbrukande kvinnor, funktionshindrade kvinnor, kvinnor med utländsk bakgrund, äldre kvinnor och samkönade kvinnor, kvinnorna kan vara i stort behov av att vara kvar hos mannen för att de har sin trygghet där. Tryggheten ses ur olika perspektiv bland annat emotionellt, ekonomiskt eller så är kvinnorna beroende av männen rent praktiskt i vardagen.

Utan att sjuksköterskorna får förutfattade meningar om vissa patientgrupper så bör ändå en åtanke till de olika riskgrupperna erhållas. Sjuksköterskor har en extra viktig del i mötet med kvinnorna i riskgrupperna, eftersom sjuksköterskorna kan vara den första person som de våldsutsatta kvinnorna kommer i kontakt med och som har en chans att hjälpa dem. I mötet med kvinnorna är det viktigt att kvinnorna får en chans att prata med

sjuksköterskorna enskilt utan anhöriga, då kvinnorna kan vara utsatt för hot och våld av personen som följt med till vårdenheten. Sjuksköterskor ska klargöra hotbilden mot

kvinnorna och sjuksköterskorna ska berätta om vilka alternativ kvinnorna har, som skyddat boende, polisanmälan och rättigheter.

Beroende på vårdtillfället och vart det här upptäckts bör åtgärder vidtas som kan göras på plats. På en vårdavdelning kan en kurator komma till kvinnornas rum, men är tillfället på en mottagning bör sjuksköterskorna se till att kvinnorna får möjlighet till antingen en bokad tid hos en kurator, eller ett telefonnummer som kvinnorna kan ringa själva när dem känner sig redo. Åtgärderna vid mötena med de misshandlade kvinnorna styrks av

checklistan som Skoger, Edlund & Leander (2005) sammanställt, de poängterar vikten av att ge kvinnorna möjlighet av att använda tolk samt att alltid fråga om eventuella barns situation.

Det är viktigt att sjuksköterskor vidtar dessa åtgärder så att kvinnornas problem upptäcks och inte faller bort vilket resulterar i att inga åtgärder vidtas. Det vore en fördel om det fanns en rutin att fråga kvinnor om misshandel lika väl som att ta ett blodtryck i undersökningen, det kan leda till att frågan inte blir lika laddad och sjuksköterskor blir vana vid att ta upp frågan och får en tryggare inställning till ämnet.

Om sjuksköterskorna har som inställning att bara se symtomen i mötet med de

misshandlade kvinnorna är det säkerligen enkelt att hamna i hidden area och unknown area. Det är Bradbury-Jones et al. (2014) som har sammanställt det i sitt studieresultat i fyra olika kategorier, kategorierna är ”open area” och ”closed area”, där sjuksköterskorna är medvetna om våldet samt ”hidden area” och ”unknown area”, där sjuksköterskor är omedvetna om våldet. Kategorierna påvisade att både sjuksköterskorna och kvinnorna kan ha olika uppfattning om våld förekommer eller inte i hemmet.

Det är viktigt att sjuksköterskorna inte hamnar i det omedvetna, det vill säga att hamna i ”hidden area” där kvinnor döljer våldet för sjuksköterskorna, eller ”unknown area” där varken sjuksköterskor eller kvinnorna vet om att våldet pågår. Därför är det av vikt att sjuksköterskorna har den kunskapen av att kunna identifiera kvinnor som blir utsatta för misshandel, så att sjuksköterskorna inte hamnar i de omedvetna kategorierna och att kvinnorna riskerar att inte få den hjälp dem behöver. Om sjuksköterskorna väljer att använda sig av ett personcentrerat förhållningssätt som även Vårdförbundet (2015)

beskriver att sjuksköterskorna väljer att inte bara se symtomen hos kvinnorna, utan även se till hela människan där hälsa, sociala- och kulturella sammanhang är lika viktigt som symtom, kan det leda till att sjuksköterskornas medvetenhet ökar om att våld förekommer hos kvinnorna samt att risken att hamna i de omedvetna kategorierna minskar.

Wyk & Wath (2015) tar upp konflikter hos sjuksköterskorna ur ett genusperspektiv. Det är två manliga sjuksköterskor som deltar i studien och dem beskriver deras perspektiv på vårdandet av våldsutsatta kvinnor. Kvinnorna i fråga har blivit utsatta för våld av män och samtidigt möter dem en manlig sjuksköterska på sjukhuset. Enligt svensk

sjuksköterskeförening (2010) ska sjuksköterskorna skapa ett förtroende till kvinnorna för att bidra till att en dialog om situationen kan ske.

Där kan det uppstå en konflikt som beror på att kvinnorna blivit svikna av en man och då ska försöka få ett förtroende till den manliga sjuksköterskan. Om kvinnorna inte är redo att berätta om deras situation för en manlig sjuksköterska bör den manliga sjuksköterskan följa ICN:s etiska kod för sjuksköterskor enligt Svensk sjuksköterskeförening (2007). Det genom att visa respekt och lyhördhet efter kvinnornas behov och önskemål. Då kan den manliga sjuksköterskan erbjuda kvinnorna en annan hjälp, exempelvis som att få träffa en kvinnlig sjuksköterska om det känns bättre för kvinnorna eller få ett nummer till en kurator.

Tower, Rowe & Wallis (2012) och Häggblom & Möller (2006) beskriver två områden där sjuksköterskorna upplever att de inte hinner fördela sina resurser jämlikt mellan de olika patienterna. De två områden som begränsar sjuksköterskornas möjlighet att ta upp ämnet med kvinnorna även fast sjuksköterskorna har som inställning till att göra det är: att tiden inte räcker till samt att det finns andra patienter som kräver mer tid och vård.

Sjuksköterskorna behöver då prioritera sitt arbete.

Beroende på sjuksköterskornas arbetsbelastning finns det olika möjligheter till att prioritera sitt arbete. Livshotande tillstånd som behandlas på arbetsplatsen prioriteras högst av

sjuksköterskorna. De misshandlade kvinnornas situation kan då tyckas mindre aktuell då kvinnorna är säkra på vårdenheten, då det är rörelse och personal runt kvinnorna hela tiden. Kvinnornas akuta tillstånd är i hemmet och därför blir kvinnornas tillstånd inte lika

påtaglig för sjuksköterskorna, då kvinnornas situation inte är synliga jämfört med en sepsispatients sjunkande blodtryck.

Med hänvisning till ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk Sjuksköterskeförening, 2007) beskrivs det att vården ska fördelas rättvist och jämlikt, men på grund av tidsbristen är det svårt att genomföra sitt arbete enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskorna. Det är en påfrestande upplevelse att känna att arbetet behöver prioriteras och kortas ner när deras åtanke egentligen är att vilja ta sig an kvinnorna och ge en god omvårdnad.

Det är viktigt med utbildning och rutiner för att kunna ha rätt verktyg i att bemöta och hantera mötet med misshandlade kvinnor. Det kan stödjas från Yonaka et al. (2007) som tar upp att det kan vara svårt att identifiera misshandlade kvinnor på grund av bristande kunskap och instruktioner. Heimer & Stensson (2008) poängterar att det krävs

vårdprogram och handlingsplaner för att sjuksköterskorna ska ha möjlighet att upptäcka de misshandlade kvinnorna. Om utbildning och handlingsplaner inte är tillgängligt kan det finnas en risk för att sjuksköterskorna inte upptäcker kvinnor som blivit utsatta för våld. Det kan leda till att kvinnorna förgås och inte får den hjälp som de är i behov av och har rätt till.

I slutrapporten som Inspektionen för vård och omsorg (2014) påpekar att vårdgivarna oftast har rutiner för hur bemötandet av våldsutsatta kvinnor ska gå till, dock tillämpas rutinerna olika mycket beroende på vårdgivare. I och med att rutinerna tillämpas i olika utsträckningar kan det leda till att vården blir ojämlik runt om i Sverige.

Det ska inte vara tillfällighet som avgör om de misshandlade kvinnorna får den hjälp och stöttning som dem behöver. Sambandet mellan utbildning och handlingsrutiner kan vara avgörande i om de misshandlade kvinnorna identifieras eller inte.

Ulrich et al. (2003) skriver att våldsutsatta kvinnor besöker sjukvården ungefär dubbelt så mycket jämfört med andra kvinnor. Om sjuksköterskor får utbildning och rutiner för att identifiera kvinnorna, kan det hjälpa kvinnorna på ett personligt plan. Ur ett

samhällsperspektiv skulle vårdtyngden ha en chans till att minska, eftersom kvinnorna inte skulle behöva söka vård lika mycket.

5.3 Slutsats

Att kvinnor blir misshandlade är ett vanligt förekommande problem i världen. Sjuksköterskor har en möjlighet att tidigt kunna identifiera samt hjälpa de utsatta kvinnorna. Förutsättningen till det är att det finns kunskap och rutiner som kan följas. Sjuksköterskornas inställning är en central del i mötet med kvinnorna. Faktorer som visar sig vara en stor del hur vida kvinnor får hjälp eller inte beror på hur mycket kunskap samt erfarenhet sjuksköterskorna besitter.

5.4 Klinisk nytta

Föreliggande litteraturstudie kan vägleda sjuksköterskor i att identifiera och vara mer medvetna om misshandlade kvinnor. Genom att vara medveten om de olika symtomen som kan vara relaterat till våld i nära relationer som litteraturstudien tar upp, kan det leda till att sjuksköterskor får lättare att tidigt kunna identifiera kvinnorna.

I litteraturstudien poängteras vikten av att sjuksköterskor ska få bättre rutiner,

handlingsplaner samt utbildning angående misshandlade kvinnor. Detta kan bidra till en bättre samt tryggare inställning för sjuksköterskorna gentemot kvinnorna, vilket i sin tur kan leda till att sjuksköterskorna känner sig säkrare på att ta upp samtalet med kvinnorna angående våldet. Det kan bidra till att kvinnorna får bättre hjälp och även att vårdtyngden skulle kunna minskas. På det sättet kan även tidsbristen minska och resultera i att vården kan bli mer jämlik mellan patienterna. I nuläget kan det vara tidskrävande att lägga ner

resurser för att utbilda personal och strukturera upp rutiner angående patientgruppen. När det väl är genomfört kan det sannolikt bidra till att vårdtyngden minskas i framtiden.

5.5 Vidare forskning

Vidare forskning behövs hur sjuksköterskor ska kunna identifiera och hjälpa misshandlade kvinnor i deras situation. I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna anser sig sakna utbildning och kunskap i att ta sig an kvinnorna, det leder till en osäkerhet hos

sjuksköterskorna och en brist i omhändertagandet.

Om mer forskning om ämnet görs för att göra bättre handlingsrutiner och öka kunskapen kan det hjälpa sjuksköterskorna att få en mer säker och tryggare inställning till att ta upp misshandeln med kvinnorna, då kan fler kvinnor identifieras och få hjälp med sin situation. Omvårdanden kring misshandlade kvinnor kan utvecklas av förbättringsarbeten i vården. Det kan ge en möjlighet för personalen att diskutera sina egna inställningar kring mötet med de misshandlade kvinnorna och hur omvårdnaden ska se ut. Förbättringsarbeten kan bidra till att tydligare rutiner införs utifrån evidens och tidigare beprövade erfarenheter.

6. Referenser

Ali, W. & Ayoub, N. (2010). Nurses’ attitudes towards caring for dying patient in Mansoura University Hospitals. J Med Biomed Sci (3), 16-23.

Anglin, D. & Sachs, C. (2003). Preventive care in the emergency department; Screening for domestic violence in the emergency department. Academic Emergency Medicine, 10, 1118-1127.

*Bradbury-Jones, C., Taylor, J., Kroll, T. & Duncan, F. (2014). Domestic abuse awarness and recognition among primary healthcare professionals and abused women: a qualitative investigation. Journal of Clinical Nursing, 23(21/22), 3057-3068. doi:

http://dx.doi.org/10.1111/jocn.12534

Department of Health (2005) Responding to Domestic Abuse: A Handbook for Health Professionals. Department of Health, London.

FN (1993) Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (resolution 48/104 20 december 1993).

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur.

Fransson Sellgren, S. (2011). Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s.243-269). Lund Studentlitteratur

*Goldblatt, H. (2009). Caring for abused women: impact on nurses´professional and personal life experiences. Journal of advanced Nursin, 65(8), 1645-1654. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2648.2009.05019.x

*Gutmanis, I., Beynon, C., Tutty, L., Wathen, C N. & Macmillan, H L. (2007). Factors influencing identification of and response to intimate partner violence: a survey of physicans and nurses. BMC Public Health, 7. Från

http://web.a.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=4aebf568-0b08-488b-a57e-baf1531feb65%40sessionmgr4010&vid=7&hid=4104

Heimer, G. & Stenson, K. (2008-02-12). Hälso- sjukvårdens perspektiv: Vården har en nyckelroll i att avslöja våld och hjälpa kvinnor. Läkartidningen, nr 7. Hämtad 160920 från

http://lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=8790

*Häggblom. M.E, A. & Möller. R, A. (2006). On a life-saving mission: Nurses´willingness to encounter with intimate partner abuse. Qualitative health research, 16(8), 1075-1090. Från http://qhr.sagepub.com.db.ub.oru.se/content/16/8/1075.full.pdf+html

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) (2014). Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld – Slutrapport från en nationell tillsyn 2012-2013. (Artikelnummer: IVO2014-2). Hämtad från

http://access.edita.se/optimaker//interface//stream/mabstream.asp?filetype=1&orderlistmai nid=4416&printfileid=4416&filex=6636373389120

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.

*Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P. & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(4), 638-647. doi:

http://dx.doi.org/10.1111/j.1471-6712.2009.00754.x

Mallory JL. (2003). The impact of a palliative care educational component on attitudes toward care of the dying in undergraduate nursing students. J Prof Nurs, 19(5), 305–312.

*Natan, MB., Rais, I. (2010). Knowledge and attitudes of nurses regarding domestic violence and their effect on the identification of battered women. Journal of Trauma Nursing, 17(2), 112-117. doi: http://dx.doi.org/10.1097/JTN.0b013e3181e736db

Reisenhofer, S. & Seibold, C. (2007). Emergency department care of women experiencing intimate partner violence: Are we doing all we can? Contemporary Nurse, 24, 3-14. Simon, ST., Ramsenthaler, C., Bausewein, C., Krischke, N. & Geiss, G. (2013) Core attitudes of professionals in palliative care: a qualitative study. Int J Palliat Nurs 15(8). 405-411. doi: http://dx.doi.org/10.12968/ijpn.2009.15.8.43800

Skoger, U., Edlund, K. & Leander, K. (2005). Handlingsprogram. Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Hämtad från

http://www.sll.se/Global/Landstinget/Styrande-dokument/Karnverksamhet/halsa-vard-handlingsprogram-for-valdsutsatta-kvinnor.pdf Socialstyrelsen (2009). Våldsutsatta kvinnor: Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal. (2009-126-237). Hämtad från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8442/2009-126-237_rev1.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från: http://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2010). svensk sjuksköterskeförening om…: Personcentrerad vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från:

http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.personcentrerad.vard_web.pdf

* Tower, M., Rowe, J. & Wallis, M. (2012). Reconceptualisinghealt and health care for women affected by domesic violence. Contemporary Nurse, 3842(2), 216-225. doi: http://dx.doi.org/10.5172/conu.2012.42.2.216

Ulrich, Y., Cain, K., Sugg, N., Rivara, F., Rubanowice, D., & Thompson, R. (2003). Medical care utilisation patterns in women with diagnosed domestic violence. American Journal of Preventive Medicine, 24, 9–15.

Vårdförbundet (2015). Vad alla behöver veta om personcentrerad vård: en skrift från Vårdförbundet om hur vården kan bli bättre, smartare och säkrare. (VF000354). Hämtad från https://www.vardforbundet.se/siteassets/engagemang-och-paverkan/sa-gor-vi-varden-battre/vad-alla-behover-veta-om-personcentrerad-vard.pdf

World Health Organization. (2010). Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Hämtad från

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/85239/1/9789241564625_eng.pdf?ua=1

*Wyk van, N. & Wath van der, A. (2015). Two male nurses´experiences of caring for female patients after intimate partner violence: s South African perspective. Contemporary Nurse, 50(1), 94-103. doi: http://dx.doi.org/10.1080/10376178.2015.1010254

Yonaka, L., Yoder, M.K., Darrow, J.B., & Sherck, J.P. (2007). Barriers to screening for demestic violence in the emergency department. The Journal of Continuing Education in Nursing, 38, 37-45.

Bilaga 1 - Sökmatris

Datum

Databas Sökord Begränsningar Antal träffar Lästa abstracts Granskade artiklar Inkluderade i resultatet 160824 Cinahl Plus with Full Text Battered women and nurs* English language och publicerade mellan 0608-1608 159 160825 Cinahl Plus with Full Text Battered women and nurs* and role and attitude English language, peer reviewed och publicerade mellan 2006-2016 14 5 0 0 160825 MEDLINE Battered women and nurs* and role and attitude English language och publicerade mellan 2006-2016 15 5 0 0 160907 Cinahl Plus with Full Text Battered women and nurs* and attitude English language, peer reviewed och publicerade mellan 2006-2016 32 10 7 6 160907 MEDLINE Battered women and nurs* and attitude English language och publicerade mellan 2006-2016 49 8 4 2

Bilaga 2 – Artikelmatris 1 (8)

!

Författare, titel, tidsskrift, land

Syfte Metod Värdering Resultat

Bradbury-Jones, C., Taylor, J., Kroll, T. & Duncan, F. (2014). Domestic abuse awarness and recognition among primary healthcare professionals and abused women: a qualitative investigation. Journal of Clinical Nursing. Skottland. Utforska primärvårdens personals tro om våld i hemmet och problemet med avslöjandet. Metod: Kvalitativ två fasstudie, i 12 månader. Analys: innehållsanalys Datainsamlingsmetod: individuella semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper

Urval: Strategiskt urval Antal deltagare: Första fasen

ingick 29 sjukvårdare i andra fasen deltog 14 kvinnor.

Inklusionskriterier: Personal

ska ha arbetat med

misshandlade kvinnor och kvinnorna ska ha sökt hjälp i vården.

Styrkor: Tydligt syfte

med tillhörande frågeställningar. Inga bortfall. Tar upp trovärdigheten. Tydligt resultat. Dataanalysen.

Svagheter: Tar inte

upp sin förförståelse.

Kvalité: Hög

Får fram fyra olika kategorier (Open area, blind area, hidden area och unknown area) om sjuksköterskornas och kvinnornas förhållanden och medvetenhet och omedvetenheten hos misshandlade kvinnor.

Bilaga 2 – Artikelmatris 2 (8)

!

Författare, titel, tidsskrift, land

Syfte Metod Värdering Resultat

Goldblatt, H. (2009). Caring for abused women: impact on

nurses´professional and personal life experiences. Journal of advanced Nursing. Israel. Undersöka effekterna av att ta hand om misshandlade kvinnor på sjuksköterskors professionella och personliga upplevelser. Metod: Kvalitativ, fenomenologisk studie. Analys: Fenomenologisk. Datainsamlingsmetod: Djupgående intervjuer.

Urval: Strategiskt urval Antal deltagare: 22

Israeliska kvinnliga sjuksköterskor deltog.

Inklusionskriterier:

Kvinnliga sjuksköterskor som jobbat med misshandlade kvinnor senaste året.

Exklusionskriterier:

Manliga sjuksköterskor.

Styrkor: Såg bort från

sina förkunskaper. Tydligt syfte. Relevans till klinisk nytta.

Svagheter:

metoddelen- står fört i resultatet hur många deltagare det är.

Kvalité: hög/medel

Att sjuksköterskorna fick arbeta med att inte ta med jobbet hem så att det

påverkar familj. Kvinnornas berättelser utmanar sjuksköterskornas

Bilaga 2 – Artikelmatris 3 (8)

!

Författare, titel, tidsskrift, land

Syfte Metod Värdering Resultat

Gutmanis, I., Beynon, C., Tutty, L., Wathen, C N. & Macmillan, H L. (2007). Factors influencing identification of and response to intimate partner violence: a survey of physicans and nurses. BMC Public Health. Kanada.

Identifiera barriärer och handledarrutiner för rutinundersökningar i våld i nära relationer. Metod: Kvantitativ. Analys: Principalkomponentanalys och variationsanalys. Datainsamlingsmetod: Frågeformulär och ostrukturerade intervjuer.

Urval: Strategiskt urval Deltagare: 328 läkare och

597 sjuksköterskor .

Inklusionskriterier: Manliga

och kvinnliga deltagare.

Styrkor: Validitet, den

signifikanta skillnaden mellan personal med träning och erfarenheter tillskillnad från dem utan.

Svagheter: Otydligt

syfte.

Kvalité: Hög.

Resultatet visade på en skillnad mellan personal som fått utbildning i våld i nära relationer mot de som inte fått någon träning i omvårdnaden av misshandlade kvinnor. Arbetsplatsen avgör hur man agerar i mötena med kvinnorna.

Bilaga 2 – Artikelmatris 4 (8)

!

Författare, titel, tidsskrift, land

Syfte Metod Värdering Resultat

Häggblom. M.E, A. & Möller. R, A. (2006). On a life-saving mission: Nurses´willingness to encounter with intimate partner abuse. Qualitative health research. Finland.

Utforska i djupt valda expert sjuksköterskors upplevelser av fenomenet våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskornas roll som sjukvårdgivare till dessa kvinnor.

Metod: Grounded theory. Analys: innehållsanalys. Datainsamlingsmetod: Urval: Strategiskt urval

Intervjuer. Antal deltagare: 10 kvinnliga sjuksköterskor. Inklusionskriterier: Kvinnliga sjuksköterskor Exklusionskriterier: Manliga sjuksköterskor.

Styrkor: Inga bortfall.

Kriterier för validitet och trovärdighet. Metoddelen var välbeskriven.

Svagheter: Syftet fanns

men var inte tydligt presenterat. Den kliniska nyttan beskriv inte.

Kvalité: Hög.

Brist på rutiner resulterade att

sjuksköterskorna ofta fick improvisera i vården för våldsutsatta kvinnor.

Känna igen symtomen på att en kvinna blivit våldsutsatt. Hantera sina egna känslor som sjuksköterskorna hade i mötet med kvinnorna. Sjuksköterskor vill få utbildning i att identifiera, hur man pratar, frågar och går tillväga med dessa kvinnor.

Bilaga 2 – Artikelmatris 5 (8)

!

Författare, titel, tidsskrift, land

Syfte Metod Värdering Resultat

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P. & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Finland. Beskriva frekvensen av Våldsutsatta kvinnor på akutmottagningen och kunna identifiera kvinnorna. Metod: ”Triangulation” –

kvantitativ och kvalitativ metod.

Analys: statistisk analys och

kvantitativ innehållsanalys

Datainsamling:

semistrukturerade intervjuer, frågeformulär.

Urval: Strategiskt urval Antal deltagare: 488

deltagare.

Inklusionskriterier: Personal

som jobbar på akutmottagning.

Styrkor: att använda

sig av kvantitativ och kvalitativ datainsamling ger mer information. Stort urval. Pilotstudie för testa klarhet och läsbarhet.

Svagheter: Syftet fanns

men inte tydligt nog.

Kvalité: Medel

Kategorier bildades för att upptäcka misshandlade kvinnor. Mer än hälften av personalen ansåg sig ha svårt att identifiera kvinnorna. Sex procent av personalen hade inte problem med identifieringen av de misshandlade kvinnorna.

Bilaga 2 – Artikelmatris 6 (8)

!

Författare, titel, tidsskrift, land

Syfte Metod Värdering Resultat

Natan, MB. & Rais, I. (2010).

Knowledge and attitudes of nurses regarding domestic violence and their effect on the identification of battered women. Journal of Trauma Nursing. Israel.

Undersöka effekten av sjuksköterskornas kunskap, avdelningsrutiner och inställningar i identifieringen av våldsutsatta kvinnor.

Metod: Kvantitativ design. Analys: Deskriptiv statistisk

analys. Datainsamlingsmetod: Frågeformulär. Urval: Bekvämlighetsurval. Antal deltagare: 100 sjuksköterskor. Inklusionskriterier: manliga

och kvinnliga sjuksköterskor som möter våldsutsatta kvinnor i sitt arbete.

Bortfall: 20 deltagare

Styrkor:

Refererar till tidigare forskning. Välbeskriven metod.

Svagheter: Bortfall.

Syftet finns men är inte så utförlig. Urval.

Kvalité: Medel

Att fråga om kvinnan blivit utsatta för våld ingår i en sjuksköterskas arbete. Det fanns ett samband mellan kunskap, inställning, normer som är en del av en avdelningsrutin och framtida frågor till kvinnor som blivit våldsutsatta.

Bilaga 2 – Artikelmatris 7 (8)

!

Författare, titel, tidsskrift, land

Syfte Metod Värdering Resultat

Tower, M., Rowe, J. & Wallis, M. (2012). Reconceptualisinghealt and health care for women affected by domesic violence. Contemporary Nurse Australien Utforska misshandlade kvinnors upplevelser av sjuksköterskornas omvårdnad och använda den datan och tidigare data för att utveckla

vårdrelaterad kunskap när det gäller hälsofrågor och service behov när de söker vård.

Metod: Kvalitativ metod. Analys: Innehålls analys. Datainsamlingsmetod: 2

guidad intervju.

Urval: Strategiskt urval. Antal deltagare: 12

sjuksköterskor.

Inklusionskriterier:

Kvinnliga och manliga

sjuksköterskor med minst fem års arbetslivserfarenhet.

Exklusionskriterier: Mindre

än fem års

arbetslivserfarenhet.

Styrkor: Tydligt syfte,

inga bortfall, analysen.

Svagheter: författarens

förförståelse presenteras ej, relevansen.

Kvalité: Medel

Sjuksköterskorna upplever tidsbrist. Saknar kunskap om hur man ska prata med kvinnorna för att inte göra

kvinnorna upprörda. Kommer fram till att små saker kan göra skillnad i sjuksköterskornas och kvinnornas förhållande.

Inte vara fördömande mot kvinnornas partner.

Författare, titel, tidsskrift, land

Syfte Metod Värdering Resultat

Wyk van, N. & Wath van der, A. (2015). Two male nurses´experiences of caring for female patients after intimate partner violence: s South African perspective.

Contemporary Nurse. Sydafrika.

Undersöka och beskriva manliga sjuksköterskors erfarenheter från ett Sydafrikanskt perspektiv som tagit hand om kvinnliga patienter som har utsätts för våld i nära relationer.

Metod: Kvalitativ metod Analys: Femonologisk

analys.

Datainsamlingsmetod:

Ostrukturerade djupgående intervjuer.

Urval: Strategiskt urval. Inklusionskriterier: 2

manliga sjuksköterskor som tar hand om överlevare från våld i nära relationer. Exklusionskriterier: Kvinnliga sjuksköterskor. Styrkor: Välbeskriven metod. Beskriver förförståelse. Syftet. Svagheter: Klinisk nytta. Kvalité: Hög. Konflikter i sjuksköterskornas professionella och personliga roll. Sjuksköterskornas inställning till våld skilde sig ifrån samhällets syn.

Svårt att ta upp ämnet med kvinnorna på grund av brist på avskilda rum.

!

Bilaga 2 – Artikelmatris 8 (8)