Institutionen för Tema Campus Norrköping
C-uppsats från Miljövetarprogrammet, 2021
Jenny Grönlund
Johanna Petersson
Arbetet med materialval för
minskad klimatpåverkan inom
den svenska byggbranschen
Erfarenheter från tre nyproduktionsprojekt
Titel
Arbetet med materialval för minskad klimatpåverkan inom den svenska byggbranschen – Erfarenheter från tre nyproduktionsprojekt i Sverige
Title
Reducing climate impact with the choice of building material in the Swedish construction industry – Experiences from three projects in Sweden
Författare Author
Jenny Grönlund & Johanna Petersson
URL för elektronisk version http://www.ep.liu.se/index.sv.html Datum Date 2021 – 06 – 22 Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete AB-uppsats C-uppsats D-uppsats Övrig rapport ISBN _____________________________________________________ ISRN LIU-TEMA/MV-C—21/18--SE _____________________________________________________ ____________ ISSN _________________________________________________________________ Serietitel och serienummer
Title of series, numbering
Handledare Tutor Anna Bohman Språk Language Svenska/Swedish Engelska/English Sammanfattning
Byggsektorn bidrar, genom en stor resursanvändning, med höga växthusgasutsläpp. Den största delen av utsläppen kommer från
materialanvändningen vid produktion av byggnader. En mer hållbar omställning bör ske inom byggbranschen för att minska utsläppen och därmed minska dess klimatpåverkan. I denna uppsats har respondenter från tre nyproduktionsprojekt i Sverige intervjuats för att synliggöra på vilka sätt de minskar sin klimatpåverkan samt vad som påverkar deras val för att möjliggöra en minskad klimatpåverkan. De tre projekten är projekt Högasten i Helsingborg, projekt Daggkåpan i Malmö och projekt Brf Viva i Göteborg. De främsta faktorerna som påverkar arbetet med minskad
klimatpåverkan är i form av projektens ambitioner, kunskap om material, normer gällande användning av material inom branschen, svenska regelverk samt kommun och myndigheter. Uppsatsen föreslår att erfarenheter från projekten bör synliggöras för andra svenska byggaktörer för att de ska få inspiration av tillvägagångssätt och kunskaper kring material. Erfarenheterna från projekten bör även synliggöras av myndigheter som utformar de svenska regelverken för att kunna möjliggöra ett effektivare arbete med minskad klimatpåverkan vid nyproduktion.
Abstract
The construction sector releases high amounts of greenhouse gases, through the large use of resources. The majority of the emissions comes from the use of materials within the production of buildings. This essay has studied three projects that focus on reducing its climate impact in Sweden. Interviews with people who have worked on these projects will give the essay different influencing factors that they experienced within the work with reducing climate impact. The three projects are project Högasten in Helsingborg, project Daggkåpan in Malmö and projekt Brf Viva in Göteborg. The factors affecting the projects´ work with the climate impact are the projects´ ambition, knowledge about building materials, norms of certain material use within the industry, Swedish regulations, municipalities and agencies. The newfound knowledge about the building materials and the development of Swedish regulations could lead to further possibilities for the construction industry to reduce the climate impact in future production of buildings in Sweden.
Nyckelord
Byggbranschen, Minskad klimatpåverkan, Nyproduktion, Materialval, Trä, Betong. Keywords
Construction industry, reduce climate impact, new production, choice of material, timber, concrete
Institution, Avdelning Department, Division Tema Miljöförändring, Miljövetarprogrammet
Department of Thematic Studies – Environmental change Environmental Science Programme
1
Sammanfattning
Byggsektorn bidrar, genom en stor resursanvändning, med höga växthusgasutsläpp. Den största delen av utsläppen kommer från materialanvändningen vid produktion av byggnader. En mer hållbar omställning bör ske inom byggbranschen för att minska utsläppen och därmed minska dess klimatpåverkan. I denna uppsats har respondenter från tre nyproduktionsprojekt i Sverige intervjuats för att synliggöra på vilka sätt de minskar sin klimatpåverkan samt vad som påverkar deras val för att möjliggöra en minskad klimatpåverkan. De tre projekten är projekt Högasten i Helsingborg, projekt Daggkåpan i Malmö och projekt Brf Viva i
Göteborg. De främsta faktorerna som påverkar arbetet med minskad klimatpåverkan är i form av projektens ambitioner, kunskap om material, normer gällande användning av material inom branschen, svenska regelverk samt kommun och myndigheter. Uppsatsen föreslår att erfarenheter från projekten bör synliggöras för andra svenska byggaktörer för att de ska få inspiration av tillvägagångssätt och kunskaper kring material. Erfarenheterna från projekten bör även synliggöras av myndigheter som utformar de svenska regelverken för att kunna möjliggöra ett effektivare arbete med minskad klimatpåverkan vid nyproduktion.
Antal ord: 9819
Abstract
The construction sector releases high amounts of greenhouse gases, through the large use of resources. The majority of the emissions comes from the use of materials within the
production of buildings. This essay has studied three projects that focus on reducing its climate impact in Sweden. Interviews with people who have worked on these projects will give the essay different influencing factors that they experienced within the work with reducing climate impact. The three projects are project Högasten in Helsingborg, project Daggkåpan in Malmö and projekt Brf Viva in Göteborg. The factors affecting the projects´ work with the climate impact are the projects´ ambition, knowledge about building materials, norms of certain material use within the industry, Swedish regulations, municipalities and agencies. The newfound knowledge about the building materials and the development of Swedish regulations could lead to further possibilities for the construction industry to reduce the climate impact in future production of buildings in Sweden.
Nyckelord: byggbranschen, minskad klimatpåverkan, nyproduktion, materialval, trä, betong.
2
Förord
Vi vill tacka vår handledare Anna Bohman för all vägledning och stöd vi har fått genom hela processen. Vi vill även tacka vår granskande lärare Erik Glaas som har gett oss tydlig och konstruktiv återkoppling av vår uppsats. Vi vill slutligen även tacka respondenterna som ställt upp på intervjuer för vårt material.
3
Innehållsförteckning
1. Introduktion 4
1.1 Syfte och frågeställningar 5
1.2 Forskningsfrågor 5
2. Bakgrund 6
2.1 Färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom bygg- och anläggningssektorn 6
2.2 Svenska regelverk 7
3. Tidigare forskning gällande arbetet med minskad klimatpåverkan inom byggbranschen 7
4. Metod 11
4.1 Beskrivning och val av projekt 11
4.1.1 Högasten 11
4.1.2 Daggkåpan 12
4.1.3 Brf Viva 12
4.1.4 Motivering 12
4.2 Intervju som metod 12
4.3 Urval till intervjuer 13
4.4 Genomförande av intervjuer 14
4.5 Intervjuguide 14
4.6 Bearbetning av material 15
4.7 Reliabilitet och validitet 15
5. Projektens val vid arbetet med minskad klimatpåverkan 16
5.1 Högasten 16
5.2 Daggkåpan 17
5.3 Brf Viva 18
6. Påverkansfaktorer och lärdomar för arbetet med minskad klimatpåverkan 19
6.1 Projektens ambitioner 19
6.2 Kunskaper och erfarenheter kring byggmaterial 20
6.3 Svenska regelverk 21
6.4 Krav 22
7. Sammanfattande diskussion och slutsats 23
7.2 Vidare forskning 25
8. Referenser 26
4
1. Introduktion
En hållbar utveckling strävar efter att ha tre dimensioner i balans med varandra, dessa tre är: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Den ekonomiska tillväxten skapar utmaningar med att uppnå den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling, genom att många sektorer fortsätter exploatera naturresurser i överflöd utan att ha framtidens behov av naturresurser i åtanke. Ett nytt angreppssätt för att uppnå en hållbar framtid behöver därmed utvecklas med mer fokus på den ekologiska dimensionen såsom bevarande av naturresurser (World
Commission on Environment and Development, 1987). Byggsektorn är på global nivå en av de sektorer som använder stora mängder naturresurser samt bidrar till stora mängder av de globala växthusgasutsläppen. Den största delen av utsläppen från byggsektorn kommer från materialet som används vid nybyggnation. Om en omställning och förbättring sker när det kommer till materialanvändningen i produktionen av bostäder, skulle det leda till en minskad klimatpåverkan genom lägre utsläpp av växthusgaser (Ruuska & Häkkinen, 2014).
Beräkningsunderlag från Statiska centralbyrån (SCB) visar på att i Sverige uppgick de totala växthusgasutsläppen från den svenska byggsektorn till ca.17,7 miljoner ton
koldioxidekvivalenter under året 2018, vilket är en ökning av utsläpp jämfört med tidigare år (Boverket, 2020a). En befolkningstillväxt som skapar en större efterfrågan på bostäder kräver att fler bostäder byggs, vilket skapar en större klimatpåverkan än tidigare inom den svenska byggsektorn (Naturvårdsverket, 2020). På grund av efterfrågan av nya bostäder och därmed en ökning av nyproduktionsprojekt behöver den svenska byggbranschen ställa om för att minska sina utsläpp. Byggbranschen behöver i linje med nationella miljömål för 2045 uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser inom branschen. Målen behöver därmed integreras vid produktion av bostäder. Måluppfyllelsen är att alla verksamheter i Sverige bör ta ansvar för att minska deras utsläpp och påverkan på klimatet (Boverket, 2018).
De senaste åren har det skett förändringar inom den svenska byggbranschens klimatpåverkan. Det har skett genom ett högre krav på energieffektiviseringen, en ökad användning av förnyelsebar energi vid uppvärmning av byggnader samt en utveckling av den svenska energianvändningen och dess system generellt. Det fattas dock en förbättring av bygg- och produktionsskedet för att kunna minska klimatpåverkan från den svenska
byggsektorn (Boverket, 2018). Det största arbetet för den svenska byggsektorns möjlighet att minska klimatpåverkan är val av material i stommen (Kurkinen et.al, 2015). I flerbostadshus är det vanligast att använda sig av betong i stommen. Materialet betong bidrar med högre mängd koldioxidutsläpp, i jämförelse med trä. I tillverkningsprocessen av betong sker utsläppen från en hög energianvändning vid upphettning av bindemedlet kalksten i
betongblandningen (Boverket, 2018). Trä som byggmaterial är ett miljövänligare alternativ då det vid tillverkningsprocessen av byggmaterialet, såsom trästomme, släpper ut mindre koldioxid, i jämförelse med betong som byggmaterial. Materialet trä är även ett bättre alternativ då trä binder koldioxid. Inom byggbranschen har dessa två materialval betydelse för hur branschen ska minska sin klimatpåverkan (Peñaloza et.al, 2018; Kurkinen et.al, 2015). Det finns en liten erfarenhet kring vilka faktorer som påverkar dessa val av
byggmaterial samt vilka långsiktiga kunskaper det finns inom branschen (Boverket, 2018). Mot bakgrund för den stora klimatpåverkan från byggsektorn krävs en omställning. Det är därför intressant att undersöka nyproduktionsprojekt som visar på olika
5
tillvägagångssätt gällande minskning av klimatpåverkan från produktionsskedet av bostäder. I denna uppsats kommer därmed tre nyproduktionsprojekt studeras utifrån deras arbete med minskad klimatpåverkan samt vad som påverkar deras val gällande arbetet med minskad klimatpåverkan. De tre nyproduktionsprojekten som studeras i denna uppsats är Brf Viva i Göteborg, Högasten i Helsingborg samt Daggkåpan i Malmö. Brf Viva har vidtagit flera hållbarhetsåtgärder såsom klimatförbättrande betong (Riksbyggen, u.å). Högasten har fokuserat på att minska koldioxidutsläpp i produktionsskedet i form av klimatförbättrande betong samt reducering av byggmaterial (Helsingborgshem, u.å). Daggkåpan arbetar med att minska klimatpåverkan från byggskedet genom att ställa höga krav vid upphandling av entreprenören. Dessa krav ska möjliggöra en minskning av klimatpåverkan med 25% i jämförelse med tidigare projekt (Nya Projekt, 2020). Alla dessa tre projekt har därmed haft ett stort fokus på produktionsskedet i deras arbete med minskad klimatpåverkan av bostäder.
1.1 Syfte och frågeställningar
Tidigare forskning belyser vikten av att byggbranschen bör ställa om och minska
klimatpåverkan vid nyproduktion, och många studier har analyserat miljöpåverkan från olika byggmaterial. Den tidigare forskningen belyser dock inte i samma utsträckning
erfarenheterna som finns inom den svenska byggbranschen gällande arbetet med minskad klimatpåverkan och vad som påverkar detta arbete. Denna kunskapslucka kommer i denna uppsats att beröras genom att studera erfarenheter från tre svenska nyproduktionsprojekt med fokus på att minska klimatpåverkan via materialval för att bidra till en omställning för den svenska byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen av påverkningsfaktorer i arbetet med minskad klimatpåverkan utifrån dessa tre nyproduktionsprojekt, samt analysera hur dessa tre projekt kan bidra till det framtida arbetet för en minskad klimatpåverkan för den svenska byggbranschen. Studien bygger på semistrukturerade-intervjuer för att undersöka vilka val som görs och vad som påverkar valen inom dessa tre nyproduktionsprojekt.
1.2 Forskningsfrågor
● Vilka val har dessa tre projekt gjort för att minska klimatpåverkan inom nyproduktion?
● Vilka faktorer har påverkat valen av material vid produktion av bostäder för att minska klimatpåverkan i dessa tre projekt?
● Vilka lärdomar från dessa tre projekt kan tillämpas i det framtida arbetet med minskad klimatpåverkan inom byggbranschen?
6
2. Bakgrund
2.1 Färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom bygg- och
anläggningssektorn
Inom ramen av Fossilfritt Sverige har olika svenska branscher tagit fram färdplaner i syfte att synliggöra hur ett arbetet med minskad klimatpåverkan kan genomföras (Fossilfritt Sverige, u.å). Aktörer från bygg- och anläggningssektorn samt fastighetssektorn har tagit fram en färdplan med en vision som innebär att år 2045 ska bygg- och anläggningssektorn vara klimatneutral och därmed ha nettonollutsläpp jämfört med värden från 2015. I denna färdplan finns olika stegvisa mål för att lyckas uppnå denna vision om nettonollutsläpp 2045.
Färdplanen är till för att belysa hur en omställning kan uppnås genom olika uppmaningar och förslag, med mål. Målen i denna färdplan innefattar:
•2020–2022: Aktörer i bygg- och anläggningssektorn har kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål
•2025: Utsläppen av växthusgaser visar en tydligt minskande trend. • 2030: 50 % minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015).
•2040: 75 % minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015). • 2045: Netto nollutsläpp av växthusgaser.
(Fossilfritt Sverige, 2018).
Uppmaningarna och förslagen i färdplanen är riktade till regeringen samt aktörer inom sektorn såsom till exempel beställare och entreprenörer. Uppmaningarna och förslagen belyser viktiga åtgärder för att kunna nå visionen klimatneutralitet till år 2045. Ett exempel på en uppmaning för beställare, exempelvis byggherre, är att i tidiga skeden ta hänsyn till klimatpåverkan av byggprocessen. Det finns även en uppmaning till entreprenörer där
färdplanen ger förslag på att exempelvis utveckla produktionsmetoderna för materialet för att kunna skapa en så liten klimatpåverkan som möjligt från byggprocessen. Ytterligare en uppmaning är att fastighetsägare och förvaltare ska hållbarhetsredovisa projektet för att kunna redovisa och sätta miljömål för verksamheten. Alla dessa uppmaningar och förslag skapar en större möjlighet för sektorn att kunna ställa om och minska klimatpåverkan. Färdplanen för bygg- och anläggningssektorn belyser även att aktörer inom byggbranschen behöver samarbeta för att det ska kunna ske en omställning, och att det krävs gemensamma och långsiktiga lösningar för att kunna minska klimatpåverkan. Klimatomställningen sker gemensamt i samhället vilket leder till att en tillit och jämlikhet skapas, både inom Sverige och internationellt. Omställningen möjliggörs genom lagstiftning, krav och tydliga mål som trappas upp successivt. Stegvis upptrappning av mål ses inge en trygghet till att bland annat våga samverka samt satsa på investeringar och innovationer. Det behövs därmed en
samverkan mellan aktörer inom branschen samt regering och myndigheter. En samverkan mellan dessa aktörer beskrivs kunna leda till att nya lagstiftningar tas fram. Exempelvis togs det fram en ny lagstiftning i januari 2017 vilket var Lag 2016:1145 om offentlig upphandling. Denna lag fungerar som ett verktyg för att kunna påverka en samhällsutveckling med fokus på miljön, genom att främja innovationer och alternativa lösningar. Utifrån denna lag har det
7
skapats större möjligheter att ställa krav på projekt såsom miljökrav och krav på
livscykelanalys i den offentliga upphandlingen av byggnader. Det leder till att ökade krav kan ställas på att integrera arbetet med en minskad klimatpåverkan i byggnadsprocessen. Dessa krav ställs av myndigheter, kommuner, regioner och offentligt ägda bolag (Fossilfritt Sverige, 2018).
2.2 Svenska regelverk
Boverkets byggregler (BBR) är ett regelverk som reglerar den svenska byggbranschen. BBR ställer krav på den färdiga byggnaden och innehåller bland annat föreskrifter och råd på hur till exempel krav från Plan- och bygglagen (PBL 2010:900) kan används för att kunna
vägleda byggaktörer. Dessa krav och regler förhåller sig byggbranschen till vid produktion av byggnader (Boverket, 2016). Den 2 maj 2011 trädde en ny version av Plan- och bygglagen i kraft. Den ska ersätta både den gamla Plan- och bygglagen (1987:10) samt lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, med mera. PBL (2010:900) innehåller
bestämmelser gällande vatten, mark och byggande och har mer fokus på miljö och
klimataspekter i jämförelse med den tidigare lagstiftningen (Boverket, 2020b). Syftet med PBL (2010:900) är att främja en jämlik samhällsutveckling. Regelverket innehåller därmed flera aspekter av hållbarhet för att bidra till hållbara levnadsförhållanden för människor både nu och för framtida generationer. Ett exempel från PBL är 8 kap. 4§ som handlar om bland annat ljudkrav på inomhusmiljöer, energihushållning & värmehushållning samt bärförmåga,
stadga & beständighet, säkerhet i händelse av brand, samt skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, med mera (Plan- och bygglag (2010:900). Vid produktion av byggnader bör
det materialet som används i byggnaden följa upp de tekniska egenskapskraven i 8 kap §4 i PBL (2010:900) med tillhörande författningar. Det finns en risk att kravet ej uppfylls vid utformning och prövning av nya material exempelvis fuktsäkra konstruktioner. Vid beslut av vilket material som ska användas i stommen förekommer det för- och nackdelar med de olika materialen, beroende på hur väl materialet uppfyller de tekniska egenskapskraven 8 kap §4 i PBL med tillhörande författningar. Olika material har olika förutsättningar att uppfylla kravet, vilket påverkar valet av vilket material som ska användas i stommen vid produktion av byggnader (Boverket, 2018).
3. Tidigare forskning gällande arbetet med minskad
klimatpåverkan inom byggbranschen
Forskningen visar på olika val såsom innovativa lösningar eller reducering av material kan påverka förutsättningarna för arbetet med minskad klimatpåverkan inom byggbranschen (Sev, 2009; Calkins, 2009; Ruuska & Häkkinen, 2014; Kurkinen et. al, 2015). Den tidigare forskningen visar även på svenska byggaktörers åsikter kring byggmaterialen trä och betong vilket kommer presenteras nedan (Peñaloza et.al, 2018; Markström et. al, 2016; Markström et. al, 2019; Hemström et. al, 2017).
8
Ruuska & Häkkinen (2014) undersöker resurshantering av byggmaterial vid produktion av byggnader. Studien visar på att vid produktion av byggnader står
byggmaterialet för 40 - 50% av de globala växthusgasutsläppen. Det tyder på att materialval har stor betydelse för byggnadens totala klimatpåverkan eftersom den största mängden av det använda materialet skapas av icke förnyelsebara resurser (Ruuska & Häkkinen, 2014). Ytterligare negativa effekter av material nämns av Calkins (2009) som menar på
byggmaterial gjorda av icke förnyelsebara resurser oftast skapas på en annan plats än där byggnationen sker och effekterna av växthusgasutsläppen kan anses osynliga för användaren. Utsläppen från produktion och transport av nytt material påverkar ekosystem negativt genom att deras habitat rubbas av antropogen påverkan på vatten, luften och marken. Genom att ta hållbarhet i beaktning inom byggsektorn kan globala klimatförändringar i form av ekologisk förstörelse, förlust av biologisk mångfald och ökning av växthusgasutsläppen motverkas (Calkins, 2009).
Ruuska & Häkkinen (2014) menar att vid nyproduktion av byggnader står
byggaktörer inför viktiga val gällande byggmaterial samt resurseffektivitet för att minska klimatpåverkan (Ruuska & Häkkinen, 2014). Enligt Sev (2009) och Ruuska & Häkkinen (2014) kan resurseffektivitet av byggmaterial i byggprocessen vara i form av material som är återvunna, reducera mängden material, inte beställa överskott av material, ha material av god kvalité, använda energisnåla material samt använda material som går att återvinna. Det skapar en lång hållbarhet för byggnader samt minskar konsumtionen av materialet (Sev, 2009; Ruuska & Häkkinen, 2014; Calkins, 2009). Livscykeln för många material kan enligt Calkins (2009) anses vara kort och linjär när många material utvinns av icke förnybara resurser och sedan kasseras vilket leder till att utsläppen blir höga. En mer cirkulär och hållbar livscykel möjliggörs när material återanvänds eller återvinns. Långsiktigt blir utsläppen lägre samt påverkan på klimat och ekosystem blir mindre (Calkins, 2009). Kurkinen et.al (2015) framhåller ytterligare en aspekt för att minska klimatpåverkan vid produktion av byggnader, vilket är att använda sig av förnyelsebar el vid produktionsprocessen och vid tillverkning av material (Kurkinen et. al, 2015).
Kurkinen et.al (2015) jämför klimatpåverkan från tre olika byggstommar:
prefabricerad betongstomme, platsgjuten betongstomme och massivträstomme. Jämförelsen har gjorts genom att undersöka de olika byggmaterialets påverkan utifrån tre olika faser såsom tillverkningsprocessen av byggmaterialet, produktionsskedet av byggnad och
energianvändning i driftskedet av byggnad under en 100 års dimensionering. Kurkinen et.al (2015) visar på att massivträstomme har lägre energikrävande tillverkningsprocess och har därmed en lägre klimatpåverkan än prefabricerad betongstomme och platsgjuten
betongstomme. I jämförelsen av dessa tre varianter av stommar har inte egenskapskrav såsom ljud, fukt och hälsa tagits med i beräkningen. Data som har samlats och information om materialets prestanda har tagits utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter när det kommer till betong i både prefabricerad- och platsgjutenstomme. När det kommer till
massivträstomme finns det dock inte samma kunskap och erfarenhet gällande materialets prestanda som med betongstommar (Kurkinen et.al, 2015).
Det vanligaste materialet som används vid produktion av byggnader är betong, både internationellt (Calkins, 2009) samt nationellt i Sverige (Boverket, 2018). I
9
koldioxidhalter samt kräver användning av naturresurser, vilket skapar en stor
klimatpåverkan (Andersson et. al, 2013). I produktionsprocessen av betong används även stora mängder vatten samt att råmaterial utvinns från sten och sand (Calkins, 2009). Andersson et.al, (2013) framhåller även att betong har en långsam bindningsprocess av koldioxid i användningsskedet (Andersson et.al, 2013). Peñaloza et.al (2018) framhåller att för framtida arbete med minskad klimatpåverkan inom den svenska byggsektorn är det av betydelse att det sker en utveckling av teknologi och innovationer när det kommer till materialanvändning vid produktion av bostäder (Peñaloza et.al, 2018). Kurkinen et.al (2015) framhåller att genom att ändra bindemedlet i betongblandningen och byta ut en del av kalkstenen till flygaska, vilket är en restprodukt, skapas en lägre klimatpåverkan från materialet (Kurkinen et.al, 2015). Kalksten används fortfarande i betongblandningen men i betydligt mindre andel, upp till 15% (Ammenberg et.al, 2015). Det kan dock enligt Peñaloza et.al (2018) bli svårt att få tag i flygaska om efterfrågan ökas, när utbudet inte möter
efterfrågan. På grund av detta syftar Peñaloza et.al (2018) på att det är bättre att byggaktörer helt byter ut material som har hög klimatpåverkan till andra alternativ med lägre
klimatpåverkan, till exempel kan byggaktörer använda sig av trä i stället för betong som byggmaterial. Trä som byggmaterial skapar en betydligt lägre klimatpåverkan eftersom det släpper ut lägre växthusgasutsläpp vid tillverkningsprocessen av byggmaterialet samt binder växthusgaser i användningsskedet. Peñaloza et.al (2018) belyser att det i Sverige finns det en stor areal av skog, vilket skapar stora möjligheter för den svenska byggbranschen att använda sig av trämaterial vid produktion av byggnader. Enligt Peñaloza et.al (2018) är trä det
byggmaterial med lägst klimatpåverkan jämfört med betong och är därmed det bästa
alternativet (Peñaloza et.al, 2018). Markström et. al (2016) framhåller dock att det finns flera anledningar till att svenska byggaktörer tenderar att inte välja att bygga med trä.
Byggaktörerna saknar framför allt tillräcklig kunskap gällande trämaterial, och incitament för viljan att bygga med trämaterial (Markström et. al, 2016). Hemström et. al (2017) och
Markström et. al (2016) syftar även på att det finns mer kunskap och en stor erfarenhet gällande tillvägagångssätt och metoder kring att bygga med betong jämfört med trä inom den svenska byggbranschen, vilket är en bidragande faktor till varför aktörer väljer att bygga med betong (Hemström et. al, 2017; Markström et. al, 2016). Markström et. al (2016) framhåller att det finns en osäkerhet kring livslängden och underhållet av trämaterial. Totalkostnaden av trämaterial är även i högre omfattning i dagsläget jämfört med betongmaterial. Det finns därmed ett negativt synsätt hos byggaktörer gällande val av trä som byggmaterial eftersom det finns risker, såsom ekonomiska, med att introducera nya material (Markström et. al, 2016). Hemström et. al (2017) menar att svenska entreprenörers erfarenheter och kunskaper kring kostnader av betong är avgörande vid val av material. Kunskapen och erfarenheten som finns gällande betong för entreprenörer skapar därmed en större tillit gällande vilka kostnader som finns och vilka risker som kan förekomma vid användningen av materialet betong (Hemström et. al, 2017). Markström et. al. (2016) och Markström et. al (2019) hävdar att trä som byggmaterial kräver underhåll i längden samt att det finns risker med brandfarlighet och fuktskador. Det försvårar valet för aktörer inom byggbranschen att bygga med trämaterial i bostäder. I dagsläget finns det därmed en osäkerhet kring materialets egenskaper i form av brandsäkerheten, ljudisolering samt tillgång av billig prefabricerad trästomme. Kunskaper kring dessa materialegenskaper och hur man går tillväga för att bygga brandsäkert,
10
ljudisolerat och billigt är ytterligare en aspekt som behöver utvecklas för att aktörer inom byggbranschen ska börja överväga trä som material i större utsträckning (Markström et. al, 2016; Markström et. al, 2019). Hemström et. al (2017) syftar på att entreprenörer hellre väljer att använda betong som byggmaterial då man har större kunskap och erfarenheter gällande materialets goda kvalité och låga pris. Hemström et. al (2017) framhåller att entreprenörer har en stark åsikt kring att vilja bygga med betong, vilket skapar svårigheter för att trä som byggmaterial ska bli mer vanligt förekommande i byggbranschen. Författarna hävdar även att det är en norm att bygga med betong inom den svenska byggbranschen. Det skapar en barriär gällande viljan att utvecklas och få utökade kunskaper inom branschen (Hemström et. al, 2017).
Toppinen et.al (2019) studerar Sverige och Finland för att få ett nationellt perspektiv av byggaktörernas val inom byggbranschen, gällande användningen av trämaterial vid byggnationer. Studien undersöker Finland och Sverige då det finns nationella strategier och mål som syftar på att utveckla och använda mer trämaterial i byggkonstruktioner. De svenska byggaktörerna framhöll att de nationella byggregler som finns i dagsläget i Sverige är
utformade utifrån en betongbransch. Det är på grund av en stark kultur inom byggbranschen att bygga med betong och därmed har regelverk utformas i från den kulturen. Inom kulturen är det är ett stort fokus på prestandan och kostnad vid betongbyggnader. Det gör att
byggregler och lagar lättare går att implementera när man bygger med betongmaterial till skillnad från med trämaterial. Det är en faktor som påverkar omställningen för
byggbranschen gällande användningen av trämaterial vid konstruktioner av byggnader då valet av att bygga med träkonstruktioner försvåras när det kommer till att uppfylla de
byggregler som finns i landet (Toppinen et.al, 2019). Toppinen et.al. (2019) visar även på att utifrån ett nationellt perspektiv finns det en kunskapsbrist kring träkonstruktioner samt saknas erfarenheter gällande användning av trä som byggmaterial. En viktig faktor för att branschen ska kunna införa en större användning av träkonstruktioner är att det krävs ytterligare
kunskaper och erfarenheter kring materialet. En samarbetsvillig inställning gällande
utveckling av kunskaper kring trämaterial är av vikt för alla aktörer inom byggsektorn för att möjliggöra denna utveckling och öka kunskapen kring materialet genom delning av
erfarenheter på nationell och lokal nivå (Toppinen et. al, 2019). Svenska kommuner ställer enligt Francarta et. al (2019) olika stränga krav beroende på storleken på kommunen. Större kommuner ställer strängare krav än mindre. Förutom kravställan kan kommuner bidra till byggnationer genom att sprida en större medvetenhet om nya miljövänligare innovationer och utbilda gällande klimatfrågor som därmed skapar en förändring inom byggbranschens
klimatpåverkan. Nationella myndigheter såsom Boverket har stort inflytande över kommuners kravställan på byggnationer och kraven från Boverket skulle kunna vara
tydligare och strängare ställda för att möjliggöra minskning av klimatpåverkan. Det kan vara en stor och svår uppgift för kommuner att komma på egna strängare krav på byggbranschen för att minimera klimatpåverkan, därmed är det viktigt att regeringen och myndigheter skapar tydliga och stränga krav som kan implementeras på en lokal nivå för att säkerställa en
11
En sammanfattning av den tidigare forskningen är som följande: ● Olika klimatpåverkan från trä- och betongmaterial på grund av
tillverkningsprocessens växthusgasutsläpp. Trä har en lägre klimatpåverkan vid produktion av byggmaterialet.
● Bristande kunskap inom den svenska byggbranschen om att bygga med andra material än traditionell betong. Det finns större kunskaper och erfarenheter att bygga med betong jämfört med trä.
● Miljölagstiftning ses inte som förenliga med att bygga med trästomme på grund av att det är svårare att uppnå kraven med träkonstruktioner.
● Det finns en tradition inom den svenska byggbranschen att bygga med traditionell betong.
● Låg efterfrågan på trämaterial till stomme påverkar möjligheten att bygga med trä för svenska byggaktörer.
● Kommuner har ett stort inflytande i form av att ställa krav på den svenska byggbranschen.
Den tidigare forskningen visar på erfarenheter kring olika byggmaterial. Arbetet med minskad klimatpåverkan inom den svenska byggbranschen är understuderat, i form av att den tidigare forskningen inte belyser vilka faktorer som påverkar val av byggmaterial för att minska klimatpåverkan från byggmaterialet. Uppsatsens syfte är att fylla denna
kunskapslucka genom att redogöra och analysera vilka faktorer som påverkar val av byggmaterial för att bidra till arbetet med minskad klimatpåverkan ur en svensk kontext. Uppsatsen kommer gå vidare genom att studera tre nyproduktionsprojekt för att belysa deras erfarenheter i relation med den tidigare forskningen. Analysen från dessa tre
nyproduktionsprojekt kommer även att dra lärdomar till hur den svenska byggbranschen kan möjliggöra ett framtida arbete med minskad klimatpåverkan.
4. Metod
Uppsatsen baseras utifrån erfarenheter från semistrukturerade intervjuer av tre
nyproduktionsprojekt. Projekten samt metodens metoddelar kommer att beskrivas i följande kapitel: intervju som metod, urval, genomförande, reliabilitet samt validitet för att redogöra insamling av empiriskt material.
4.1 Beskrivning och val av projekt
4.1.1 Högasten
I projektet Högasten byggs 67 lägenheter fördelat på två åttavåningshus och två
12
Projektet Högasten har ett stort fokus på att minska klimatpåverkan i byggprocessen genom val av byggmaterial. Det har gjorts genom att använda sig av klimatförbättrande betong och vid resurshantering av byggmaterial. Projektet anser även att med detta projekt kunna bidra med kunskaper kring nya tillvägagångssätt för hållbart byggande (Helsingborgshem, u.å).
4.1.2 Daggkåpan
Projektet Daggkåpan ska bygga 130 lägenheter samt 12 radhus till en stadsdel i östra Malmö, som ska vara inflyttningsklara år 2022. Bakgrunden till projektet Daggkåpan är att utveckla ett befintligt område i Sege park i östra Malmö genom att utforma klimatsmarta hus för att främja en hållbar livsstil (Nya projekt, 2020). MKB Fastigheter har som ambition att år 2030 ha en klimatneutral byggprocess. Projekt Daggkåpan ska vara en del av denna långsiktiga måluppfyllelse. I upphandling av entreprenör har fastighetsbolaget ställt höga miljö- och klimatkrav, vilket fastighetsbolaget uppskattar att i byggprocessen kommer klimatpåverkan minska med 25% (Malmö stad, 2021).
4.1.3 Brf Viva
Projektet Brf Viva startade förarbetet för projektet 2013 och upphandling av entreprenör under 2015. 132 lägenheter fördelat på två huskroppar byggdes under åren 2016–2019 . Brf Viva marknadsför sig med att arbeta med innovativa lösningar såsom en klimatförbättrande betong som har 30% lägre CO2 utsläpp än traditionell betong. Projektet har blivit nominerat samt vunnit flertalet miljöpriser på grund av arbetet med olika hållbarhetsaspekter. Projektet har även som mål att bidra till lärdomar för hela den svenska branschen i hållbart byggande (Riksbyggen, u.å).
4.1.4 Motivering
Motiveringen kring varför dessa tre projekt har valts är på grund av deras ambitiösa hållbarhetsarbete. Dessa tre projekt har valts på grund av intresse att studera och analysera deras innovativa lösningar i arbetet med minskad klimatpåverkan. Intervju har valts som metod för att få djupare och mer personliga erfarenheter, för att skildra dessa projekt samt hur deras erfarenheter bidrar till kunskaper för den svenska byggbranschens arbete med minskad klimatpåverkan.
4.2 Intervju som metod
Insamling av material till denna uppsats har genomförts via intervju som metod. Enligt Dalen (2015) används intervju som metod när forskaren vill studera personers sociala verklighet. Den här uppsatsen har tillämpat semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju innebär att intervjun har en öppenhet med frågor i en intervjuguide som författarna håller sig till vid genomförande av intervju. Frågorna följer ett visst tema under intervjuns gång men fokus vid utförandet av en semistrukturerad intervju är att intervjupersonen ska berätta så fritt som möjlig om sina personliga erfarenheter gällande det valda temat. Det ger författarna en viss förförståelse angående ämnet som studeras utifrån personliga erfarenheter från
13
4.3 Urval till intervjuer
Baserat på syftet av uppsatsen har ett val av intervjupersoner gjorts från tre
nyproduktionsprojekt i Sverige som har ett arbete med minskad klimatpåverkan i fokus. Tre projekt har valts på grund av att få en viss varians och olika perspektiv till uppsatsens material. Intervjupersonerna har valts utifrån titel som har stort inflytande och inblick i projekten såsom projektledare, byggherrar och entreprenörer. Projektledare och byggherrar från fastighetsbolag och projektledare från en entreprenör har en stor överblick över hur projekten ska kunna fortskrida. Projektledaren och byggherren är delaktig i stor del av planeringen av projektet där en stor del av planeringen av arbetet med minskad
klimatpåverkan sker. Entreprenören har också en inblick över projektet eftersom det är de som leder det praktiska arbetet i genomförandet och är delaktig till viss del av planeringen. Anledningen till att dessa intervjupersoner valdes är på grund av deras möjlighet att påverka val som görs i projekten. Intervjupersonerna har erfarenheter kring arbetet med minskad klimatpåverkan utifrån projekten vilket uppfyller studiens syfte att synliggöra erfarenheter och vad som påverkar valen för att minska klimatpåverkan, vilket även möjliggör svar på uppsatsens forskningsfrågor. Två intervjupersoner från vardera av de tre projekten har
intervjuats, totalt intervjuades sex personer för denna uppsats. Författarna för uppsatsen ansåg utifrån tidsplaneringen att det var lämpligt att intervjua två personer från vartdera projektet. Den ursprungliga planen var att studera fyra projekt samt intervjua 8 personer Endast en person från det fjärde projektet visade intresse för deltagande och därmed fanns det sju intervjupersoner. Materialet från den sjunde intervjun används dock inte i empirin för denna uppsats på grund av att inriktningen på uppsatsen blev en annan samt att det inte var någon ytterligare person från detta projekt som visade intresse för deltagande. Med endast en intervju från detta projekt fanns det inte tillräckligt med material från det fjärde projektet för att kunna bidra till materialet för denna uppsats. Den bortvalda intervjun gav dock författarna en viss kunskap inom området som har relevans för uppsatsens bakgrund.
Vissa av de tre valda projekten var i byggfasen, vissa projekt stod klara. Hela
planeringen för arbetet är genomfört för alla projekten. Det påverkade inte uppsatsen material då forskningsfrågorna fokuserade på arbetet med minskad klimatpåverkan i
produktionsskedet samt vilka faktorer som påverkar valen som görs innan byggnationens start.
14
Tabell 1: I denna tabell visas de 6 respondenternas yrkestitel, vilket fastighetsbolag eller vilken entreprenör de tillhör och vilket projekt de är relaterade till
Respondenten Arbetstitel Fastighetsbolag Projekt
Respondent 1 Biträdande Markområdeschef Riksbyggen Brf Viva Respondent 2 Projektledare. Nyproduktion MKB Fastighets AB Daggkåpan
Respondent 3 Projektchef Helsingborgshem Högasten
Respondent 4 Byggherre MKB Fastighets AB Daggkåpan
Respondenten Arbetstitel Entreprenör Projekt
Respondent 5 Platschef NCC Högasten
Respondent 6 Projektchef K21 Brf Viva
4.4 Genomförande av intervjuer
På grund av en pågående pandemi genomfördes alla intervjuer digitalt via Zoom.
Respondenterna fick innan intervjun information om vad temat för intervjun handlade om samt ett samtyckesdokument om hur deras personuppgifter lagras som sedan godkändes muntligt av respondenterna i början av intervjun. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas. En gemensam intervjuguide användes för att respondenterna skulle få så liknande intervjuer som möjligt. Tidslängden för intervjuerna var mellan 25 - 55 min. Författarna turades om att varannan intervju ha en ledande roll och den andra författaren ha en mer passiv roll. Rollerna byttes sedan till nästa intervju. Enligt Dalen (2015) ska den mer ledande rollen ha i uppgift att ställa frågor utifrån intervjuguiden, men även kompletterande följdfrågor och såg till att intervjun spelades in. Den mer passiva rollen hade i uppgift att ta anteckningar och ställa kompletterande följdfrågor. Det gör att intervjun efterliknar ett samtal då den som utför intervjun kan fokusera på intervjupersonen. Det resulterar i att
intervjupersonen känner sig mer trygg och får mer tid till att reflektera över sina svar (Dalen, 2015).
4.5 Intervjuguide
I planering av intervjuer valdes tema samt forskningsfrågor för uppsatsen. Intervjuguiden följer därmed temat och forskningsfrågorna. Strukturen för intervjuguiden, se bilaga 1, var att börja med öppna frågor för att skapa en bra och inbjudande stämning för intervjupersonen. Intervjun övergick sedan till mer djupgående frågor. Frågorna var ställda på ett öppet sätt som är relaterade till uppsatsen forskningsfrågor, med följdfrågor. Intervjun avslutades sedan med öppna avslutande frågor samt en fråga om respondenten ville tillägga någonting
15
Frågorna formuleras öppna för att inte leda respondentens svar för mycket, de ska kunna ge sin egen åsikt. Det skapar en viss flexibilitet för intervjuaren att ställa följdfrågor till respondenten för att komplettera och utveckla frågorna i intervjuguiden. De mer fria svaren från respondenterna eftertraktades eftersom det sanna svaret om deras verksamheter ska komma fram (Krag Jacobsen & Nilsson, 1993). Det är även lämpligt att ställa korta frågor än långa frågor för att respondenten inte ska missa att svara på en del av frågan (Dalen, 2015). När intervjuerna därmed använder lika struktur och samma intervjuguide för alla
intervjuerna, är det större säkerhet att intervjuerna kan bearbetas på samma sätt och därefter jämföras med varandra i analysen.
4.6 Bearbetning av material
Bearbetning av intervjumaterialet gjordes i fem steg för att sedan bidra till uppsatsens analys på ett mer lättförståeligt sätt enligt Brinkman & Kvale (2015). Efter den första
genomläsningen av transkriberingarna märktes viktiga och innehållsrika citat ut som sedan kategoriserades. Utifrån transkriberingsmaterialet upptäcktes ett mönster på olika kategorier som intervjupersonerna återkom till. De kategorier som användes var:
i. Material, ii. Kunskap, iii. Krav, iv. Ekonomi, v. Samarbete, samt vi. Certifieringar.
Kategoriseringen ändrades även efter flera inläsningar och slutade inte förens alla enheter i rådata hade en kategori och inga fler förändringar gällande kategoriseringen skedde (Ryen, 2004). Nästa steg blev att uppge relevansen för varje citat som sedan slutligen användes i analysen. (Brinkman & Kvale, 2015). Väl i analysen delades kategoriseringen in i
kategorierna: i. ambition, ii. val av material, iii. svenska regelverk, iv. kunskap samt v. krav för att tydliggöra ytterligare vad som är de huvudsakliga temana från intervjumaterialet. Det var därmed endast ett urval från transkriberingarna som användes i själva analysen av materialet i denna uppsats.
4.7 Reliabilitet och validitet
Enligt Dalen (2015) bör man som forskare vara medveten om uppsatsens validitet och reliabilitet. För att skapa en stark validitet ska uppsatsen vara möjlig att upprepa och få liknande resultat (Dalen, 2015).
Denna uppsats genomförde inte någon provintervju då det fanns en tidsbegränsning för forskningen, som inte ansågs räcka till för en provintervju. Därmed korrigerades några av frågorna om efter första intervjun samt struktur på intervjuguiden. Ändringarna möjliggjorde tydligare svar från respondenterna. Frågorna höll sig till samma ursprungliga tema som tidigare och därmed förändrar inte resultatet drastiskt. Några frågor som var mer specifika för projekten utformades för att komplettera frågorna i intervjuguiden och utifrån
bakgrundsinformation som hittades om projekten. Det gjordes för att komplettera övriga frågor i intervjuguiden och skapa en mer inkluderande stämning under intervjun.
Vid inspelning av materialet ansågs tekniken vara av hög kvalité och skapade ej problem för transkribering. Intervjupersonerna hördes tydligt och kan därmed inte påverka eller skapa förvirring i senare användning av materialet. Kategorisering och kodning av
16
materialet har gjorts manuellt och det användes inte någon form av datorprogram. Den mänskliga faktorn kan enligt Dalen (2015) skapa en mindre validitet, eftersom tydliga teman och kategorier utformades efter genomgång av transkriberingsmaterialet kan det skapa en lite högre validitet då detta är vad ett datorprogram också hade gjort.
I slutet av varje intervju fick respondenterna frågan om de ville läsa
transkriberingarna innan författarna bearbetade materialet. Det kan säkerställa validiteten av intervjumaterialet, skapa en tillit mellan forskare och respondenter samt säkerställa att
författarna har återgett materialet korrekt. Respondenterna fick även frågan om att få läsa den slutgiltiga rapporten för att bibehålla tilliten mellan forskare och respondenter.
5. Projektens val vid arbetet med minskad klimatpåverkan
Denna del av uppsatsen kommer presentera de tre projekten som har studerats samt redogöra för de tre projektens arbete med minskad klimatpåverkan. Det som kommer att analyseras är vilka val projekten har gjort för att minska klimatpåverkan i deras arbete och varför dessa val har gjorts.
5.1 Högasten
Projektet Högasten har en ambition att som Helsingborgs största fastighetsbolag bidra till en bättre stad att leva och bo i genom att göra en förtätning, samt utöka mängden bostäder i Helsingborg. I upphandling av entreprenör ställdes kriterier och Platschefen på NCC delgav att i anbudet var ett av utvärderingskriterierna att integrera ett arbete med minskad
klimatpåverkan. Det gjordes genom att använda sig av en beräkningsmodell (BM) som beräknar klimatpåverkan i projektet. Projektchefen på Helsingborgshem menar på att beslutet landade i att låta entreprenören NCC ha fria händer gällande val av byggmaterial till stomme eftersom i detta fall hade entreprenören större kunskaper kring material för minskad
klimatpåverkan. Entreprenören NCC valdes för att de hade planerat för hälften av
koldioxidutsläppen, enligt respondenten Platschef på NCC, i jämförelse med konkurrenterna samt att de kunde bidra med billiga bostäder. Ett val som gjordes för att minska
klimatpåverkan vid produktionsskedet var enligt Platschef på NCC att vid uppvärmning och uttorkningsprocessen av byggnaden använda bränning av pellets som energikälla: “Jag har
pelletsuppvärmning på mina projekt i 12 år och det har ju gjort jättestor nytta både ekonomiskt och för klimatet”. Platschef på NCC resonerade kring att det är ett bättre och
effektivare val som bidrar med lägre växthusgasutsläpp vid produktionsskedet av bostäder, eftersom diesel vanligen används som energikälla.
Platschef på NCC påstår även att stommen för huset utgör 90 % av utsläppen från byggmaterialet. Vid val av byggmaterial gjordes först en jämförelse med vilken konstruktion som var både miljövänligast och billigast. De tre valen som jämfördes var trästomme,
prefabricerad betongstomme och platsgjuten betongstomme. Projektchef på Helsingborgshem uttrycker att den första tanken vid upphandlingen av entreprenör var att bygga med
trästomme, men att branschen inte var mogen för det på grund av kunskapsbrist av
levererande aktörer samt en låg efterfrågan bland aktörer i området som hade möjlighet att bygga med massiv trästomme. Enligt Platschef på NCC är trähus miljövänligare än betong att bygga, men att det blir en dyrare konstruktion samt har svårare att uppnå myndighetskrav:
17
“Men sedan har ju trä också sina för och nackdelar och nackdelarna är ju brand, fukt och ljud och så vidare.[...] om man ska kunna bygga höga hus i trä så behöver man utveckla
det lite till [..] gällande ljud och brandkrav och kanske måste beställare vara beredda att sänka sina ljudkrav. ”
Platschefen på NCC för projekt Högasten anser att om myndighetskraven på godkända ljudnivåer sänks behövs inte lika mycket extra material på väggar och dylikt användas i byggnader med trästomme. Projektchefen på Helsingborgshem upplever att ytterligare kunskaper om riskerna med massiv trästomme såsom vid vattenläckor, brand och dylikt samt om livslängden för materialet massiv trästomme behövs. På grund av tidigare nämnda
aspekter blev valet, enligt Platschef på NCC, därmed att bygga med platsgjuten betong samt att tunna ut konstruktionen i form av att reducera mängden betong och armering för att inte använda onödigt mycket material. Platschef på NCC lyfte även att reduceringen gjordes genom att dra ner på mängden cement som används i betongblandningen genom att arbeta med olika bindemedel och fortfarande få en stark betong. Det resulterade i att betongen som användes i projektet har 40% lägre klimatpåverkan än traditionell betong.
5.2 Daggkåpan
Malmö kommun har ställt ett krav på att alla projekt som genomförs i området ska ha hållbar utveckling i åtanke. Byggaktörer behövde skicka in ett tävlingsbidrag för att kunna få markanvisning i området utifrån olika hållbarhetsaspekter, såsom ekonomiska, sociala och ekologiska. En stor ambition i projektet Daggkåpan är enligt Byggherre på MKB Fastigheter att främja en hållbar utveckling genom att arbeta med ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsaspekter. I produktionsskedet blev det enligt Byggherren på MKB Fastigheter fokus på att främja den ekologiska hållbarheten genom att minska klimatpåverkan vid val av material. I planering av projektet bestämde fastighetsbolaget att ett av tre huskroppar ska bestå av massiv trästomme och resterande två av betongstomme. Det valet gjordes för att möjliggöra ökade kunskaper gällande klimatpåverkan mellan husens byggmaterial.
Byggherre på MKB Fastigheter lyfte även att, för att kunna minska materialet i ytterväggar och yttertak, minskades tjockleken på väggar, vilket leder till att en minskad mängd betong används. Projektledare Nyproduktion på MKB Fastigheter resonerade även kring valet att minska materialet i entréer genom att endast ha den rena betongen på golven och inte ha någon ljuddämpande beläggning samt att använda sig av material som är baserat på
återanvändning. En specifik utmaning som lyfts av Byggherre på MKB Fastigheter gällande val av material är att betong är ett billigt och lättanvänt material. Respondenten menar på att det kan vara en anledning till att en omställning inom byggbranschen är svår på grund av kostnaden av byggmaterial. Traditionell betong som byggmaterial har använts i många års tid och respondenten menar på att det är en norm att bygga med betong och att normen har påverkat priset och den höga användningen inom den svenska byggbranschen.
Ytterligare en utmaning i detta projekt var enligt Byggherre på MKB Fastigheter att i tidigt skede veta vilka krav som är rimliga att ställa på entreprenörer i upphandlingen.
Fastighetsbolaget ville inte sätta för höga krav som ej var rimliga att kunna genomföras på grund av budget och kunskaper kring metoder och tillvägagångssätt. Byggherre på MKB menar att kraven kan exempelvis handla om materialval, produktionsmetoder samt en klimatberäkning. I detta projekt valdes det, enligt Byggherre på MKB, till slut att inte ställa de tidigare nämnda kraven utan att förutsätta att entreprenören har kunskapen som behövs för att uppnå den vision som MKB Fastigheter har gällande en minskad klimatpåverkan i
18
Fastigheter resonerar kring detta val då det anses fattas kunskaper hos byggherrar och projektledare kring till exempel vilket byggmaterial som anses ha den lägsta klimatpåverkan och erfarenheter om metoder och tillvägagångssätt gällande material med mindre
klimatpåverkan.
5.3 Brf Viva
Projekt Brf Viva hade en ambition att arbeta med de hållbarhetsfrågor som kan anses vara svåra enligt Biträdande Markområdeschef på Riksbyggen, vilket kan vara både
ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor. Det var en primär anledning till varför projektet Brf startades. Biträdande Markområdeschef på Riksbyggen resonerade även: “Där
var vi väldigt innovativa och föregångare. Där tror jag att vi har påverkat hela
betongbranschen i Sverige idag. “. Projekt Brf Viva har varit en drivkraft för andra projekt
genom att redan för cirka 10 år sedan börjat utveckla ett klimattänk vid nyproduktion.
Ytterligare en ambition i projektet har varit att vara ledande inom byggbranschens arbete med minskad klimatpåverkan i form av att driva forskningen gällande arbetet med minskad
klimatpåverkan i produktionsskedet. Projektet Brf Viva arbete med att utveckla forskningen gjordes enligt Biträdande Markområdeschef på Riksbyggen ett forskningsprojekt i samarbete med RISE för att jämföra miljöpåverkan av att bygga husen i trä jämfört med betong, för att ytterligare utveckla kunskaperna om byggmaterial. Resultatet enligt Biträdande
Markområdeschef på Riksbyggen var att bygga i trä bidrar till något lägre utsläpp än att bygga i betong. Grundtanken var att bygga ett av husen i trä och ett i betong men enligt Biträdande Markområdeschef på Riksbyggen valdes det att bygga i betong på grund av att platsen för husen, är i en otillgänglig slänt och det skulle bli svårt att bygga med trä. Respondenterna från detta projekt lyfte även andra faktorer som påverkade valet av
byggmaterial i Brf Viva, vilket är argumenten utifrån livslängden av materialet och underhåll av material. Ytterligare ett argument som lyftes av Biträdande Markområdeschef på
Riksbyggen var svårigheter att uppnå ljudkrav vid val av trä som byggmaterial. Dessa tre argument var anledningar till att betong blev det rätta valet. Trots valet att bygga med betong var det ändå av vikt att ha en sådan liten klimatpåverkan som möjligt enligt Projektchef på K21 och Biträdande Markområdeschef på Riksbyggen. Biträdande Markområdeschef på Riksbyggen berättade att utifrån resultatet från forskningsprojektet utvecklades en betongblandning i samarbete med Cementa och RISE med specificerade krav gällande betongens klimatpåverkan. Betongblandningen som skapades inkluderar uppemot 30 % flygaska i stället för bara cement. I projektet Brf Viva gjordes därmed valet att använda sig av denna betongblandning genomgående i projektet för att minska klimatpåverkan. På grund av platsen för projektet behövdes det enligt Projektchef på K21 användas dubbelt så mycket betong till de platsgjutna betongpelarna än vad som ursprungligen var planerat. Projektchef på K21 menar på att trots att mer betong behövdes, anses det ändå vara miljömässigt bättre med att använda betongen med flygaskan jämfört med traditionell betong. På grund av valet att utveckla betongblandningen resonerade Projektchef på K21 att projektet ändå kunde bidra med en minskad klimatpåverkan.
19
6. Påverkansfaktorer och lärdomar för arbetet med minskad
klimatpåverkan
Följande del av uppsatsen kommer analysera de tre projektens olika val för arbetet med minskad klimatpåverkan. Olika påverkansfaktorer kommer analyseras i form av projektens ambitioner, svenska regelverk, kommunkrav samt kunskap och erfarenheter kring
byggmaterial. Lärdomar från dessa tre projekt kommer även analyseras och kopplas med den svenska byggbranschens framtida arbete med minskad klimatpåverkan.
6.1 Projektens ambitioner
Ambitionerna för alla tre projekten är att bygga med minskad klimatpåverkan och bidra till att inspirera och förändra de svenska byggaktörernas tillvägagångssätt och metoder. Den tidigare forskningen visar på vikten av att svenska byggaktörer bör ställa om, särskilt deras tankesätt vid val av material (Peñaloza et.al, 2018). Det går att se i denna uppsats att
respondenterna som har intervjuats från de tre projekten har haft en hög ambition och vilja att minska klimatpåverkan vid val av material. Den höga ambitionen och viljan har skapat möjligheten att utföra tre nyproduktionsprojekt med minskad klimatpåverkan, vilket kan leda till byggaktörer i Sverige blir inspirerade och ser möjligheterna utifrån dessa tre projekt. Ruuska & Häkkinen (2014) bekräftar att det är av vikt för byggaktörer att ha en hög ambition och val av material vid byggnation skapar stor betydelse för hur byggsektorn generellt kan minska dess klimatpåverkan (Ruuska & Häkkinen, 2014). Denna uppsats visar på att arbetet med minskad klimatpåverkan görs vid val av material, genom att göra några små förändringar i taget. Projekten har haft i ambition att arbeta med små förändringar såsom att reducera byggmaterial och utveckla byggmaterial, vilket ger den svenska byggbranschen lärdomar för i arbetet med minskad klimatpåverkan. Calkins (2009) menar att långsiktigt, är det bättre att göra få, stegvisa förbättringar gällande utformningen av material än stora drastiska
förändringar (Calkins, 2009). Respondenterna lyfter att de på olika sätt förbättrat traditionella material och metoder och anpassat dem på ett mer hållbart sätt som är realistiskt
genomförbara inom deras projekt. Dessa lärdomar från projekten kan användas i framtiden för byggbranschens arbete med minskad klimatpåverkan genom att belysa ambitionen som finns hos de svenska byggaktörerna. Projekten visar på att det finns flera möjligheter vid val av material som bidrar till att kunna minska klimatpåverkan vid nyproduktion.
I projektet Högasten har, utöver byggmaterial, ett fokus även varit på val av el i produktionsskedet av byggnaderna. Platschef på NCC resonerade kring användningen av pellets i stället för direktverkande el vid uppvärmning av byggnader i produktionsprocessen. Den tidigare forskningen visar på att en minskad klimatpåverkan vid produktion av
byggnader sker även vid val av el vid produktionsskedet (Kurkinen et.al, 2015). Val av el vid produktionsskedet av byggnader nämndes dock bara av en respondent i ett av projekten. Det kan därmed diskuteras vidare hur byggbranschen bör utveckla detta tankesätt och utifrån denna uppsats kan man se att det är ett möjligt arbete även inom andra projekt som har ambitionen att minska klimatpåverkan. Erfarenheten kring att använda sig av
20
har fungerat bra. Med en erfarenhet kring val av uppvärmning vid produktionsskedet har det gett entreprenören NCC flera fördelar i form av ekonomin och för klimatet. Fördelarna och den stora erfarenheten från detta projekt kan delas med andra inom byggbranschen som inspiration för deras arbete med minskad klimatpåverkan. Det kan leda till att fler byggaktörer ser vilka möjligheter det finns för att kunna att minska klimatpåverkan i produktionsskedet.
6.2 Kunskaper och erfarenheter kring byggmaterial
En aspekt till varför de tre nyproduktion projekten valde att använda sig av framför allt betong som byggmaterial är på grund av kunskapsbrist gällande trämaterialets livslängd, underhåll samt totalkostnad. Markström et. al (2016) och Markström et. al (2019) menar på att kunskapsbristen kring trämaterial och dess kostnad kan skapa ett konservativt synsätt kring trä som material och därmed påverkar byggaktörers vilja att använda sig av detta material (Markström et. al, 2016; Markström et. al, 2019). De tre nyproduktions projekten i denna uppsats har dock inte ett konservativt synsätt på trä som material vid nyproduktion. Alla tre projekten har på olika sätt undersökt om trä som byggmaterial är ett passande val samt visat en vilja att om rätt förutsättningar finns är trä som byggmaterial ett alternativ. Projektet Daggkåpan valde att bygga en huskropp med trästomme för att utveckla kunskaperna kring trämaterialets livslängd och underhåll, vilket är en kunskap som alla svenska byggaktörer får ta del av inom snar framtid. Byggaktörerna i denna uppsats
resonerade kring att trä som material är ett bra alternativ för att minska klimatpåverkan men att marknaden för trämaterial har brister som behöver utvecklas för att möjliggöra byggandet av träbyggnader i större utsträckning än i dagsläget. Bristerna enligt somliga respondenternas erfarenheter är att det finns en låg efterfrågan, en icke mogen bransch samt kunskapsbrister gällande trämaterial som påverkade valet. Somliga respondenter resonerade även kring normen att bygga med betong. Byggaktörer i Sverige har använts sig av betong som byggmaterial under en lång tid vilket skapar en norm för byggbranschen att använda sig av detta material vid produktion av byggnader. Byggherren på MKB Fastigheter resonerade att det finns en lång erfarenhet kring användningen av betong som byggmaterial, vilket påverkar och skapar en barriär för byggaktörer att vilja ställa om till att använda andra material med lägre klimatpåverkan. Det kan vara en orsak till att byggaktörer fortfarande väljer att bygga med betong och utveckla betong i stället för att byta ut materialet helt. Den tidigare
forskningen visar på att denna inställning finns hos de svenska byggaktörer i dagsläget då Hemström et. al (2017) menar på att det saknas incitament och tillräckligt med kunskap kring andra material på grund av normen kring användning av betong (Hemström et. al, 2017). Det går dock att se att i dessa tre projekt finns det en ambition att minska klimatpåverkan genom att utveckla traditionellt material såsom betong. I alla tre projekten har inställningen varit att utveckla deras kunskaper kring traditionell betong, hur den kan göras mer miljövänlig samt ändra normen gällande användningen av traditionell betong. En ändring av normen kan dock gå långsamt då somliga respondenter menar på att det fattas en utveckling av forskningen gällande nya innovationer när det kommer till att bygga med minskad klimatpåverkan. Biträdande markområdeschef på Riksbyggen resonerade dock att projektet BRF Viva
21
fungerade som en drivkraft för forskningen och branschens vidare arbete med minskad klimatpåverkan. Många av valen som gjordes under projekt Brf Viva fokuserade på att driva på forskningen och därmed utveckla kunskaperna kring byggmaterialets klimatpåverkan. Det gjordes genom att ta risker som behövs vid brist på kunskap och genom dessa risker se möjligheten att lära sig samt bli ett drivande projekt som andra byggaktörer kan inspireras av. På grund av detta val skapades nya kunskaper kring utveckling av traditionell betong vilket somliga respondenter i projektet menar har skapat möjligheter för byggbranschen samt
forskare att utöka kunskapen kring val av material för minskad klimatpåverkan. En ytterligare ökning av kunskap kan ske genom att dela erfarenheter från tidigare projekt med minskad klimatpåverkan i fokus. Erfarenheter från andra projekt resulterar i kunskaper om
tillvägagångssätt för implementering av arbetet med minskad klimatpåverkan och vad som är rimligt att genomföra i kommande projekt. Det bidrar även med ökade kunskaper kring val av material för den svenska byggbranschen vilket Toppinen et. al (2019) anser vara av vikt. En utveckling av kunskapen om hållbara bostäder, kan även resultera i en ökad förståelse för aktörer inom branschen samt skapa en större efterfrågan på hållbara byggnader, som kan tillämpas i framtida projekt inom branschen. Ett samarbete gällande kunskapsdelning är därav av vikt för den svenska byggbranschen, för att kunna dela med sig av de olika kunskaper som finns. Det möjliggör att driva arbetet med minskad klimatpåverkan framåt. Tilliten mellan aktörerna möjliggör även att samarbetet för att dela kunskaper fortskrider smidigare och effektivare. Kunskapsdelning och tillit mellan aktörer är av vikt eftersom det bidrar till den svenska byggbranschens arbete med minskad klimatpåverkan. Fler byggaktörer med breda kunskaper kring material med liten klimatpåverkan bidrar till möjligheter för en omställning.
6.3 Svenska regelverk
En likhet som går att se utifrån dessa tre nyproduktionsprojekt är val av material kopplat till svenska regelverk inom byggbranschen. De materialval som gjordes i alla tre
nyproduktionsprojekten var dels på grund av PBL (2010:900) tekniska egenskapskrav. I PBL (2010:900) 8 kap. 4§ finns det tekniska egenskapskrav på ljudkrav på inomhusmiljöer,
bärförmåga, stadga & beständighet samt säkerhet i händelse av brand på byggnader.
Egenskapskraven är viktiga för byggnadens livslängd och för de som ska leva i bostaden, byggnaden behöver därmed uppnå dessa krav vid byggnation. Respondenterna menar på att det finns en osäkerhet kring att trä som byggmaterial vid byggnader inte uppnår dessa egenskapskrav lika lätt till skillnad från vad betong gör. Regelverk är därmed en faktor som har påverkat valet av material vid dessa tre nyproduktionsprojekt då det finns större
erfarenheter kring hur materialet betong följer upp egenskapskraven från PBL (2010:900). Tidigare forskningen menar på att i dagsläget är regelverken utformade utifrån en
betongbransch (Toppinen et.al, 2019). Det kan vara en anledning till att respondenterna anser att trä som byggmaterial har svårare att uppnå egenskapskraven från PBL (2010:900).
Markström et. al (2016) menar även på att byggaktörer ser en risk med att använda sig av trä som material då det kräver större underhåll i längden samt att det finns risker gällande brandfarlighet och fuktskador (Markström et. al, 2016). Risker som kan ses i linje med att uppnå de tekniska egenskapskraven i PBL (2010:900). Utifrån erfarenheterna från projekten kan det vara av vikt att det även krävs utveckling av trämaterialet för att uppnå fukt-, brand-
22
och ljudkrav. Det skulle leda till att de svenska byggaktörerna i större utsträckning kan överväga trä som material vid nyproduktion. Somliga respondenter syftar även på att en större materialåtgång, både vid val av trä och betong, är nödvändig för att uppnå till exempel ljudkrav för inomhusmiljöer. Den ökade materialåtgången leder till ökade utsläpp från byggmaterialet. I projektet Högasten och projekt Brf Viva gjordes valet att bygga med betongstomme i stället för med trästomme för att lättare uppnå ljudkrav för inomhusmiljöer. Arbetet med att uppnå ljudkrav för inomhusmiljöer krockar till viss del med arbetet för att uppnå en minskad klimatpåverkan på grund av en större resursåtgång, samt att kravet
förhindrar möjligheten att välja ett miljövänligare alternativ av material. Utifrån den tidigare forskningen och respondenternas erfarenheter behövs en utveckling av byggreglerna och att de borde utformas på det vis att det blir lättare vid val av byggmaterial och större möjligheter i arbetet med en minskad klimatpåverkan. Det skulle kunna göras genom att de som arbetar aktivt inom branschen borde ha ett större inflytande på myndigheternas utformning av byggregler och krav som finns för byggbranschen. Det skulle möjliggöra ett lättare val av material för byggbranschen vid nyproduktion då de som arbetar inom byggbranschen har erfarenheterna kring hur krav påverkar det praktiska arbetet. Projektet Daggkåpan valde dock att bygga ett av tre huskroppar i trä vilket motsäger den tidigare forskningen kring risker och skiljer sig från de andra två projektens erfarenheter. Projekt Daggkåpan har lyckats bygga en huskropp med trästomme som följer upp dessa egenskapskrav i PBL (2010:900), därmed visar det på möjligheter för framtida projekt som har fokus på minskad klimatpåverkan. De svenska byggaktörerna kan bygga bostäder med trästomme och uppnå egenskapskraven, då projektet Daggkåpan visar på att det är möjligt. Det som dock kan resoneras kring är
lärdomar från projekten gällande hur pass mycket extra material det krävs när man väljer att bygga med trästomme, för att kunna uppnå kraven från PBL (2010:900). Myndigheter bör därmed utveckla de svenska regelverken för att möjliggöra en minskad klimatpåverkan från den svenska byggbranschen och skapa större möjligheter vid reducering av material. Det skulle leda till att den svenska byggbranschen har en större möjlighet att minska
klimatpåverkan genom att inte behöva använda mer material än nödvändigt. Det kan leda till svenska byggaktörer kan välja trä som byggmaterial utan att riskera att inte uppnå regelverk vid byggnation av bostäder.
6.4 Krav
I denna uppsats är det endast ett av projekten, projekt Daggkåpan, som nämner att kommunen ställer specifika krav på att projektet ska ha hållbarhet integrerat. Kravställan för projekt Daggkåpan är att i markanvisningar för det området som projektet ska genomföras i, krävs det att hållbarhet är integrerat i arbetet. De andra två projekten nämner inte på vilket sätt deras kommuner påverkar arbetet med minskad klimatpåverkan. Kommuner kan formulera en egen kravställan utöver nationell lagstiftning som är bättre lämpad för det specifika området. Det kan vara i form av att till exempel informera projekt om miljövänliga innovationer och därmed skapa en större medvetenhet (Francarta et. al, 2019). Utifrån erfarenheter från projektet Daggkåpan visar det på att krav från kommunen var en anledning till varför projektet gjorde valet att integrera hållbarhetsfrågor vilket ledde till att välja
