Klarspråksarbete i offentlig sektor 2014

(1)

Klarspråksarbetet

i offentlig sektor

En enkätundersökning år 2014

om klarspråksarbete på myndigheter,

kommuner och landsting

(2)

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Språkrådet följer klarspråksarbetet ... 4

60 procent arbetar med klarspråk ... 7

Brist på tid och pengar är de största hindren... 9

Vanligast att omarbeta mallar och att utbilda ... 10

Hälften har haft professionell hjälp ... 11

Klarspråksarbetet engagerar många... 12

Ansvaret kan ligga på olika ställen ... 12

Klarspråksarbetet ökar medvetenheten och förbättrar texterna ... 14

Få utvärderar klarspråksarbetet ... 15

Två tredjedelar kommer att arbeta med klarspråk ... 17

Direktiv från ledningen är viktigast ... 18

Nästan alla känner till Språkrådet ... 20

Klarspråkstestet ... 21

Att skriva bättre ... 21

Bulletinen Klarspråk ... 22

Språkrådet kan hjälpa till i klarspråksarbetet ... 23

Slutsatser ... 25

(3)

Sammanfattning

Under maj 2014 genomförde Språkrådet en undersökning om myndigheters och kommuners klarspråksarbete.

Undersökningen visar att 60 procent av alla myndigheter, kommuner och landsting har arbetat med klarspråk under de senaste två åren. Myndigheter har arbetat mer än kommuner, och större organisationer har arbetat mer än mindre organisationer.

De vanligaste insatserna är att arbeta om mallar och utbilda skribenter.

De som arbetat med klarspråk ser att arbetet ger effekter som större språklig medvetenhet inom organisationen och mer mottagaranpassade texter. Det är dock få som utvärderat effekterna av klarspråksarbetet, och många efterfrågar effektmätningar och

användarundersökningar att hänvisa till.

På frågan om vad som är viktigast för att öka kvaliteten på organisationens texter svarar de flesta att det kräver direktiv om klarspråk från ledningen.

Undersökningen visar också att de flesta känner till Språkrådet och att många använder och uppskattar de tjänster och den hjälp och inspiration som Språkrådet erbjuder.

De 40 procent som inte arbetat med klarspråk anger brist på tid och pengar som huvudskäl. Inför framtiden planerar 66 procent att arbeta med klarspråk inom de kommande två åren. 29 procent anger att de inte vet om de kommer att arbeta med klarspråk.

(4)

Språkrådet följer klarspråksarbetet

Bakgrund

I språklagens elfte paragraf fastställs att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta är den s.k. klarspråksparagrafen, och arbetet med att göra språket enkelt och begripligt brukar kallas klarspråksarbete.

Enligt instruktionen för Institutet för språk och folkminnen ska Språkrådet dels verka för att den offentliga förvaltningen använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk, dels följa och utvärdera klarspråksarbetet inom den offentliga förvaltningen. För att kunna följa och

utvärdera klarspråksarbetet undersöker Språkrådet regelbundet i vilken grad och på vilket sätt myndigheter, kommuner och landsting bedriver klarspråksarbete. En sådan undersökning gjordes 2009. Innan Språkrådet bildades 2006 gjordes liknande undersökningar av

Klarspråksgruppen i Regeringskansliet, som tidigare ansvarade för klarspråksfrågorna. Under maj 2014 genomförde Språkrådet en ny undersökning. Resultatet redovisas här.

Syfte

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur många myndigheter, kommuner och

landsting som arbetar med klarspråk, på vilket sätt de gör det, varför/varför inte, vilket resultat arbetet har gett etc.

Ett annat syfte var att se hur väl organisationerna känner till Språkrådet och den hjälp vi erbjuder, vad de tycker om vårt arbete och vad de skulle vilja ha för hjälp i framtiden. Undersökningen ger på så sätt viktig information för vårt fortsatta arbete.

Mottagare

Undersökningen sändes ut till 518 mottagare. Detta innebär att i princip alla myndigheter, kommuner och landsting kontaktades. Några mycket små myndigheter sorterades bort och enkäten skickades inte heller till varje separat domstol och polismyndighet.

Vi fick in 370 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 71 procent. Enligt företaget Trivector, som genomförde enkäten, är detta en hög svarsfrekvens på den här typen av undersökningar.

(5)

Frågorna

Undersökningen bestod av 25 frågor inom följande områden: • arbetet med klarspråk i dag

• arbetet med klarspråk i framtiden

• kännedom om Språkrådet och Språkrådets tjänster • stöd från Språkrådet

Frågor med fasta svarsalternativ kompletterades med möjlighet att lämna kommentarer. Det fanns också en helt öppen fråga med möjlighet att lämna kommentarer till Språkrådet. Frågorna utgick från de frågor som ingick i 2009 års enkät, så att det skulle gå att göra jämförelser. Några frågor har tillkommit och några har tagits bort, men i stora drag är det samma frågor.

Nytt var frågor om huruvida svaren kom från en myndighet, en kommun eller ett landsting, och om storleken på myndigheten (antal anställda) respektive kommunen (antal invånare). Detta gör det möjligt att se eventuella olikheter beroende på organisationstyp och storlek på verksamheten.

Enkätform

Undersökningen gjordes i form av en webbenkät. En länk till ett formulär skickades ut via e-post till organisationerna, till respektive organisations officiella e-e-postadress.

Webbenkäten var utformad så att den som inte var berörd av en viss fråga slussades vidare. Den som t.ex. svarat nej på frågan om organisationen arbetat med klarspråk behövde således inte se frågorna om hur man arbetat.

Undersökningen pågick under fyra veckor i maj 2014. Några dagar innan enkäten skickades ut fick mottagarna ett aviseringsmejl från Språkrådet. Vi informerade även Språkrådets

kontaktpersoner i klarspråkfrågor (ca 500 personer) om att enkäten skulle skickas ut och uppmanade dem att hålla utkik efter den.

Under maj månad skickades sedan tre påminnelsemejl till de organisationer som inte besvarat enkäten.

(6)

Undersökningsföretag

Det var företaget Trivector som genomförde undersökningen. Kontaktperson hos Trivector var Elin Josefson.

Val mellan ”klarspråk” och ”språkvård”

I årets undersökning valde vi att använda begreppet ”klarspråk”. I undersökningen 2009 varvades begreppen ”språkvård” och ”klarspråk”. Den första frågan var då ”arbetar ni med språkvård”, medan en del av följdfrågorna använde ”klarspråk” och andra använde

”språkvård”.

Vi valde att enbart använda ”klarspråk”, dels för att vi ville vara konsekventa, dels för att vi anser att begreppet bättre beskriver vad för slags arbete det är frågan om.

I följebrevet skrev vi så här som förklaring: ”I språklagen (2009:6) står det bland annat att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta kallas klarspråk.” Vi valde att inte exemplifiera vad som kan ingå i klarspråksarbetet, eftersom vi inte ville styra svaren.

(7)

60 procent arbetar med klarspråk

Under maj genomfördes en enkätundersökning om klarspråksarbete. Enkäten skickades till drygt 500 myndigheter, kommuner och landsting i syfte att följa och utvärdera arbetet inom den offentliga förvaltningen, i enlighet med instruktionen. Frågorna som ställdes handlade om huruvida organisationerna arbetade med klarspråk och i så fall på vilket sätt. Det fanns även frågor om varför/varför inte man arbetar med klarspråk, vilka resultat man kan se etc. Dessutom ville vi veta hur väl de känner till Språkrådet och de tjänster vi erbjuder, vad de tycker om vårt arbete och vad de skulle vilja ha för hjälp i framtiden.

Den första frågan var huruvida organisationen arbetat med klarspråk under de senaste två åren. 60 procent av de

tillfrågade svarar ja på frågan. Resultatet visar att myndigheter arbetat med klarspråk i större utsträckning än kommuner. Detta är inte förvånande eftersom klarspråksarbetet

påbörjades i myndighetsvärlden redan på 70-talet.

Bland landsting är siffran ännu högre. Hela 80 procent av de landsting som besvarat enkäten anger att de arbetat med klarspråk under de senaste två åren. Märk dock att det bara är frågan om svar från 15 landsting (av totalt 20).

Vi ser även att organisationens storlek har betydelse. Större myndigheter arbetar mer med klarspråk än små, och större kommuner mer än mindre kommuner. Bland myndigheter med fler än 1 000 anställda har 88 procent arbetat med klarspråk, medan siffran är under 50 procent (45,5) för kommuner med färre än 50 000 invånare.

Man kan dock anta att en större andel av de organisationer som inte besvarat enkäten är sådana som inte arbetat med klarspråk. Den som inte kan svara positivt känner sig förmodligen mindre motiverad att besvara enkäten, och den som inte funderat på klarspråksarbete kanske inte heller är intresserad av eller känner sig berörd av en enkät om detta.

Vid förra undersökningstillfället 2009 var det 67 procent som angav att de under de senaste två åren arbetat med språkvård (som frågan formulerades då). Det är svårt att säga huruvida

(8)

dagens 60 procent innebär en faktisk nedgång eller om skillnaden delvis beror på den förändrade terminologin. Det är möjligt att några av de organisationer som svarat nej på frågan inte till fullo insett vad klarspråksbegreppet innebär. Bland fritextsvaren om varför man inte arbetat med klarspråk finns kommentarer som ”vi har i stället arbetat med att

tillgängliggöra vår kommunikation utifrån Handisams riktlinjer” eller ”inga särskilda projekt, men en ständig strävan efter ett begripligt språk” och liknande, som indikerar att dessa organisationer lika väl kunnat svara ”ja” på frågan.

(9)

Brist på tid och pengar är de största hindren

Det är alltså 40 procent som anger att de inte arbetat med klarspråk under de senaste två åren. De som svarat så fick följdfrågan ”varför inte?”. Den främsta anledningen är brist på tid. Detta anger 55 procent som orsak. På andra plats kommer brist på pengar (42 procent).

Figur 2. De flesta anger tidsbrist eller brist på pengar som orsak till att inte arbeta med klarspråk.

Vi vet att klarspråksarbete tar tid och att det naturligtvis innebär en kostnad. Men effekterna av arbetet kan vara att man sparar såväl tid som pengar, till exempel genom kortare lästid och färre följdfrågor.

Det är framför allt små kommuner som inte har resurser för klarspråksarbete. Fler än hälften av kommunerna med färre än 50 000 invånare anger att de inte arbetat med klarspråk. Bland fritextsvaren med övriga orsaker till att inte ha arbetat med klarspråk, finns det flera organisationer som anger att verksamheten är nystartad eller nyligen omorganiserad och att det inte funnits någon ansvarig eller att den ansvariga nyligen anställts, svar som visar att ambitionen finns men att arbetet ännu inte hunnit komma igång.

Hela 14 procent av de organisationer som svarar att de inte arbetat med klarspråk anger att de inte tänkt på att de skulle kunna göra det. Detta är alarmerande med tanke på språklagens krav på enkelt och begriplig språk.

(10)

Vanligast att omarbeta mallar och att utbilda

De vanligaste aktiviteterna bland de 60 procent som arbetar med klarspråk är att ta fram eller arbeta om mallar för vissa texttyper. Att arbeta med mallar är en klassisk klarspråksaktivitet som kan göra stor nytta. Mer än hälften (58 procent) har gjort just detta.

Att utbilda personalen i klarspråk är också vanligt. Mer än hälften har utbildat skribenter och närmare 50 procent har anordnat föreläsningar. Just föreläsningar har ökat i antal jämfört med förra enkäten.

Att ta fram skrivhandledningar och lägga upp språksidor på intranätet är också vanliga aktiviteter.

Figur 3redovisar olika sätt att arbeta med klarspråk. Vanligast är att arbeta med mallar.

En aktivitet som minskat avsevärt jämfört med undersökningen 2009 är att köpa in

skrivhandledningar och handböcker. Andelen som har köpt böcker har minskat med hela 16 procent. Man kan spekulera i om detta beror på att pappersböcker används i mindre

utsträckning, eller om det beror på att det inte kommit någon ny utgåva av Svenska skrivregler eller Myndigheternas skrivregler under de aktuella två åren. Kanske hade svaren blivit

annorlunda om enkäten skickats ut efter det att den nya utgåvan av Myndigheternas

(11)

Svarsalternativen ”fastställa interna språkliga riktlinjer” och ”genomföra klarspråksprojekt” är nya jämfört med tidigare undersökningar. Just att fastställa interna riktlinjer är viktigt (se s. 18) och så många som 38 procent av organisationerna har gjort just detta.

Om man vill leta skillnader mellan olika organisationstyper ser man att myndigheter oftare arbetar om mallar, medan kommuner oftare väljer att utbilda skribenterna.

Bland dem som svarat ”annat” återfinns bland annat språkgranskning av beslut, inventering av termer, språkgranskning av webbplatsen, arbetsmöten med samtal om språk.

Hälften har haft professionell hjälp

Ungefär hälften av de svarande har anlitat någon form av professionell hjälp.

Figur 4. Mer än hälften har haft professionell hjälp i klarspråksarbetet.

Figur 5. Vanligast är att anlita en frilansande språkkonsult.

Att anlita en frilansande språkkonsult är den vanligaste formen av professionell hjälp, men det är färre som gjort detta nu än år 2009.

Anställda språkvårdare finns framför allt på de större myndigheterna. 53 procent av de största myndigheterna har någon anställd, medan det hos kommuner knappt finns någon anställd språkvårdare.

(12)

Att ta emot en språkkonsultpraktikant kan vara ett sätt att få professionell hjälp om man har en begränsad budget. 9 procent av de svarande har utnyttjat denna möjlighet. Nu när språkkonsultutbildningen finns på fler håll i landet kanske siffran kan öka.

Klarspråksarbetet engagerar många

Enkätsvaren visar att klarspråksarbetet berör många inom organisationen. Det är vanligt att kommunikationsavdelningen är engagerad i arbetet (78 procent) och även att handläggarna har deltagit. Dessvärre är det mindre vanligt att cheferna är inblandade. För att

klarspråksarbete ska få verklig effekt är det viktigt att även ledningen engagerar sig.

Figur 6 visar vilka som varit engagerade i klarspråksarbetet.

Ansvaret kan ligga på olika ställen

Frågan om vem som är ansvarig för klarspråksarbetet är ny för i år. Det är intressant att

se att svaren är så flerstämmiga. Förvånansvärt få anger att det är högsta chefen, även

om det naturligtvis alltid är hen som är ytterst ansvarig, såväl för klarspråksarbetet som

för annat arbete i organisationen. Det vanligaste svaret är kommunikationschefen eller

motsvarande.

(13)

Figur 7. Ansvaret för klarspråksarbetet ligger ofta på kommunikationschefen.

Bland fritextsvaren under alternativet ”annan” finns svar som webbredaktörer, utvalda skribenter och administrativ personal av olika slag.

(14)

Klarspråksarbetet ökar medvetenheten och

förbättrar texterna

Vad anser organisationerna då att man uppnått med klarspråksarbetet? Mottagaranpassade texter och en större språklig medvetenhet inom organisationen är de vanligaste svaren. Mer än 60 procent anger något av dessa svarsalternativ. Svaren är dock bara en uppskattning från den svarandes sida, och behöver inte vara en effekt som visats genom någon sorts mätning eller undersökning.

Figur 8 visar vad organisationerna anser sig ha uppnått med klarspråksarbetet, t.ex. en större språklig medvetenhet och mer mottagaranpassade texter.

Bland de 15 procent som svarat ”annat” är det flera organisationer som anger att de precis påbörjat sitt klarspråksarbete och därför inte kan se några resultat än.

(15)

Få utvärderar klarspråksarbetet

Till Språkrådet kommer många frågor om utvärderingar, effekter och resultat. Varje år delar vi ut priset Klarspråkskristallen till en myndighet, kommun eller landsting som arbetat med sitt språk på ett föredömligt sätt. Vi valde ”visad effekt av klarspråksarbete” som tema för 2014 års klarspråkskristall bl.a. för att fram goda exempel på klarspråksarbete. Vi fick dock färre

nomineringar än tidigare år, vilket visar att det inte är så många som utvärderat sitt klarspråksarbete. Därför lade vi till en fråga om utvärdering i enkäten.

Resultatet bekräftar att det är få som utvärderat sitt klarspråksarbete. Endast 12 procent anger att de gjort någon form av utvärdering. Det är vanligast att utvärdera webbtexter, vilket inte är så underligt då det finns många verktyg just för utvärdering av webbtext. Bland fritextsvaren ser man att många har utvärderat utbildningar, vilket inte heller är så underligt. Det är ju vanligt att fylla i en kursutvärdering efter genomförd utbildning. Däremot är det få som utvärderat bemötande eller attityder.

Figur 10. Det är vanligast att utvärdera webbtexter.

(16)

Figur 11. Enkäter är den vanligaste metoden för utvärdering.

De flesta utvärderingarna (mer än hälften) har gjorts genom enkäter.

När organisationer har gjort utvärderingar visar dessa dock goda resultat. Ordmolnet nedan är skapat av alla svar på frågan om vad utvärderingarna gett för resultat. Orden i ett ordmoln blir större ju fler gånger ordet förekommer i texten. Här ser vi tydligt orden bättre texter, tydlig information, förstå.

(17)

Två tredjedelar kommer att arbeta med klarspråk

Inför framtiden är det 66 procent av organisationerna som anger att de avser att arbeta med klarspråk under de kommande två åren. 29 procent anger att de inte vet och endast 6 procent säger nej.

Att så många säger sig inte veta kan tolkas som en ovilja att explicit svara nej på frågan, men också bero på att budget och verksamhetsplanering för de kommande åren ännu inte var klar i maj när enkäten besvarades.

(18)

Direktiv från ledningen är viktigast

En fråga om vad som är viktigast för att höja den språkliga kvaliteten på organisationens texter utformades som en rangordningsfråga. Respondenterna fick svara på vad som på sikt är viktigast för att höja kvaliteten på deras texter. De fick rangordna tio alternativ från ”viktigast” till ”minst viktig”. Medelvärdena för de olika svarsalternativen varierar mellan 4,27 och 6,9. Det är ett relativt litet intervall, vilket tyder på att det varit svårt att rangordna vad som är viktigast. Kommentarer bekräftar att det var svårt att välja.

Ett tydligt resultat är dock att initiativet till klarspråksarbetet måste komma uppifrån. Majoriteten (34 procent) anser att direktiv om klarspråk från ledningen är det allra viktigaste för att på sikt höja den språkliga kvaliteten i organisationen. Interna språkliga riktlinjer hamnar på andra plats.

Figur 14 redovisar vad de tillfrågade anser vara viktigast för att höja kvaliteten på organisationens texter.

Under ”annat” kommenterar en del att de anser att anställda språkvårdare är viktigt, men att de själva redan har anställda och att man därför inte satt så hög poäng på detta alternativ som man annars skulle gjort. Detta visar att frågeställningen är något vag, det framgår inte om frågan gäller generellt eller just för den svarande organisationen.

Många fritextsvar handlar också om att hålla klarspråksfrågan levande i organisationerna, att klarspråksarbetet måste nå ut till alla medarbetare som kan beröras av det och svårigheten att gå från teori till praktik. Några exempel på vad respondenterna uppger:

(19)

Ständigt pågående arbete med att påminna om språket – hur skriver vi och för vem.

Grums kommun

Höja medvetenheten hos alla medarbetare om hur stort inflytande språkbruket har för vår patientnöjdhet/kundnöjdhet. Det handlar inte om att man inte orkar, utan de flesta vet helt enkelt inte vad som fungerar. Kunskapsspridning i breda personalled behövs.

Landstinget Östergötland

Svårigheten är att gå från teori till praktik. Språkliga riktlinjer finns men i slutändan är det individer som ska förhålla sig till dem och då finns det olika grad av intresse och förmåga.

(20)

Nästan alla känner till Språkrådet

I undersökningen ingår, liksom förra gången, några frågor om huruvida man känner till Språkrådet. Eftersom enkäten gick ut precis i samband med att Institutet för språk och folkminnen lanserade en ny webbplats valde vi att inte ha med frågor om webbplatsen, utan endast om några av Språkrådets tjänster.

Hela 95 procent känner till Språkrådet, vilket är en ökning med 8 procent sedan 2009. Kännedomen om Språkrådet är något lägre bland kommuner än bland landsting och myndigheter. Man kan också förmoda att det är troligt att antalet som inte känner till Språkrådet är högre bland dem som inte besvarat enkäten.

Figur 15. Nästan alla känner till Språkrådet.

Figur 16. Många anser att Språkrådet haft betydelse i klarspråksarbetet.

73 procent anger att Språkrådet har haft betydelse för deras klarspråksarbete. Även här är det fler som svarar ja inom myndigheter och landsting än i kommunerna.

(21)

Klarspråkstestet

Klarspråkstestet har funnits sedan 2002 i sin ursprungliga form. Det har därefter uppdaterats

och utvidgats vid flera tillfällen. Det är därför inte underligt att en majoritet av de tillfrågade känner till verktyget. Det är dock endast 28 procent som anger att de använt Klarspråkstestet. Varför inte fler använt det, vet vi inte.

Figur 17. Klarspråkstestet är välkänt, men inte så välanvänt.

Att skriva bättre

Språkrådets webbutbildning Att skriva bättre lanserades i januari 2013 och är alltså tämligen ny. Utbildningen är ändå relativt välkänd, och många organisationer anger att de länkar från utbildningen på sitt intranät och rekommenderar sina anställda att gå den.

Det är dock 40 procent som inte känner till utbildningen, och siffran är betydligt högre bland kommunerna. Vi behöver sprida information om utbildningen framför allt till små kommuner, som behöver tips på hur man kan arbeta med klarspråk utan att betala för mycket för det.

(22)

Bulletinen Klarspråk

Det är många som prenumererar på Språkrådets kostnadsfria informationsblad Klarspråk, och bulletinen uppskattas. Bland medelstora kommuner och stora myndigheter är siffran

prenumeranter så hög som 88 procent.

(23)

Språkrådet kan hjälpa till i klarspråksarbetet

På frågan vad Språkrådet kan göra för att stödja klarspråksarbetet vill de flesta ha information på webben eller handböcker och skrivråd. Bland fritextsvaren finns många uppmuntrande tillrop, och många uppskattar databasen Frågelådan på vår webbplats och möjligheten att ställa frågor till vår språkrådgivning.

Klarspråksseminarier och språkkonferenser är också eftertraktade. Det är dock en del små kommuner som påpekar att det är svårt för dem att resa till Stockholm för att delta i arrangemang. De önskar sig lokala eller webbaserade seminarier.

Figur 20 redovisar önskemål om vad Språkrådet kan göra för att stödja klarspråksarbetet.

Många vill också att Språkrådet ska utvärdera effekter av klarspråksarbete. Just utvärdering av effekterna är något som går som en röd tråd genom många svar. Att kunna visa att klarspråk gör nytta och lönar sig är viktigt såväl för att inspirera till att starta klarspråksarbete som för att visa dem som arbetar att de är på rätt väg.

(24)

I tabellen redovisas även svaren uppdelade bland dem som inte har arbetat med klarspråk under de senaste två åren och dem som uppgett att de planerar att arbeta med klarspråk under de närmaste två åren. Föga förvånande efterfrågar de som planerar klarspråksarbete stöd från Språkrådet i högre utsträckning än genomsnittet. De som inte arbetat med klarspråk önskar hjälp i något mindre utsträckning. Detta kan tolkas som att de inte insett behovet eller att de inte har resurser att ta hand om stödet.

(25)

Slutsatser

Fler utvärderingar behövs

En generell slutsats av enkäten är att det behövs fler utvärderingar som visar effekterna av klarspråksarbete. Både för att inspirera organisationer att börja arbeta med klarspråk och för att visa dem som redan är igång att arbetet gör nytta och att de är på rätt väg.

Ledningen måste ge mandat

Vi kan även konstatera att det är viktigt att ha ledningens mandat i klarspråksarbetet. Direktiv om klarspråksarbete från ledningen är det de flesta anser behövs för att kunna förbättra kvaliteten på organisationens texter.

Organisationstyp och storlek har betydelse

Enkäten visar att statliga myndigheter arbetar mer med klarspråk än kommuner, och att det oftare finns anställda språkvårdare på myndigheter. Det beror förmodligen på en längre tradition av klarspråksarbete i statlig sektor. Men även storleken spelar roll. Klarspråksarbete är vanligare i större organisationer, och det är även där de flesta anställda språkvårdarna finns. Små myndigheter och framför allt små kommuner anger i större utsträckning att de inte arbetat med klarspråk och inte planerar att göra det.

Språkrådets arbete är uppskattat

Enkäten visar att Språkrådet är välkänt bland organisationerna, och att våra insatser för att inspirera och hjälpa till med klarspråksarbetet är uppskattat.

Språkrådets insatser framöver

Språkrådet behöver nå ut även till organisationer som i dagsläget inte arbetar med klarspråk, såsom mindre kommuner. Vi borde även försöka underlätta för dem som vill utvärdera

effekterna av sitt klarspråksarbete. Ett sätt kan vara att samla in och visa upp goda exempel på genomförda mätningar.

(26)

Bilaga. Enkätfrågor

Har ni arbetat med klarspråk de senaste två åren?

 Ja  Nej

Varför har ni inte arbetat med klarspråk? Vilka är hindren?

Du kan ange flera svar.  Inte tänkt på det

 Det finns inga pengar avsatta för klarspråksarbete  Tidsbrist

 Bra som det är  Annat: ___________

Hur har ni arbetat med klarspråk?

Du kan ange flera svar.  Haft föreläsningar  Utbildat skribenter

 Genomfört klarspråksprojekt

 Deltagit i Språkrådets seminarier/konferenser

 Tagit fram eller arbetat om vissa mallar (t.ex. blanketter, beslut, brev)  Bildat en intern klarspråksgrupp

 Fastställt interna språkliga riktlinjer  Tagit fram skrivhandledningar

 Köpt in skrivregler eller andra handböcker

 Lagt upp språksidor på intranätet eller webbplatsen  Utsett en terminologiansvarig

(27)

Vem/vilka har varit engagerade i klarspråksarbetet?

Du kan ange flera svar.  Högsta chefen  Övriga chefer  Chefsjuristen  Handläggare  Kommunikationsavdelningen  All personal  Andra: ___________

Har ni haft professionell hjälp i klarspråksarbetet?

 Ja  Nej  Vet ej

I vilken form har ni fått professionell hjälp?

Du kan ange flera svar.

 Vi har en anställd språkvårdare

 Vi har anlitat en frilansande språkkonsult  Vi har tagit emot en språkkonsultpraktikant  Annat: ___________

Vad tycker du att ni har uppnått med ert klarspråksarbete?

Du kan ange flera svar.  Mottagaranpassade texter  Klarare beslutsunderlag  Enklare blanketter

 Större språklig medvetenhet inom organisationen  Ökat intresse för språkfrågor

(28)

 Entydig terminologi på vårt område  Välbesökt webbplats

 Färre frågor från allmänheten, t.ex. om oklara formuleringar  Klarspråksarbetet har blivit ett naturligt inslag i kvalitetsarbetet  Kortare handläggningstider

 Effektivisering av arbetet  Nöjdare mottagare  Annat: ___________

Har ni utvärderat någon del av klarspråksarbetet?

Vad har ni utvärderat?

Du kan ange flera svar.  Beslut, brev eller liknande  Webbtexter

 Attityder  Bemötande

 Annat: ___________

Hur har ni utvärderat?

Du kan ange flera svar.  Enkät

 Intervjuer  Fokusgrupper

 För- och eftermätningar  Annat: ___________

(29)

Vad fick ni för resultat av utvärderingen?

Lyft fram de viktigaste resultaten, gärna med exempel.

Känner du till Språkrådet?

 Ja  Nej

Har Språkrådet haft någon betydelse för ert arbete?

Eventuell kommentar

Känner du till ”Klarspråkstestet” som finns på Språkrådets webbplats?

 Ja, har använt det

 Ja, men har aldrig använt det  Nej

Eventuell kommentar

Känner du till webbutbildningen ”Att skriva bättre” som finns på Språkrådets webbplats?

 Ja, har använt den

 Ja, men har aldrig använt den  Nej

Eventuell kommentar

Känner du till informationsbladet ”Klarspråk" som Språkrådet ger ut?

 Ja, vi har minst en prenumeration inom organisationen  Ja, men vi prenumererar inte

 Nej

Eventuell kommentar

(30)

Eventuell kommentar

Vad kan Språkrådet göra för att stödja ert klarspråksarbete?

Du kan ange flera svar.

 Ge ut handböcker och skrivråd

 Informera på webben (t.ex. nyheter, skrivråd, goda exempel och kontaktuppgifter till andra som arbetar med klarspråk)

 Informera i informationsbladet ”Klarspråk” (t.ex. nyheter, artiklar, skrivråd)  Erbjuda inspirationsföreläsningar

 Arrangera seminarier om hur man startar och driver klarspråksarbete  Arrangera seminarier om hur man tar klarspråksarbetet vidare  Arrangera språkkonferenser

 Informera om språklagsstiftningen  Utvärdera effekterna av klarspråksarbetet  Väcka debatt om språkfrågor

 Annat: ___________

Vad anser du vara viktigast för att på sikt höja den språkliga kvaliteten i era texter?

Rangordna från 1 till 10, där 1 är viktigast.

Skrivkurser ___________

Inköp av Myndigheternas skrivregler och andra handböcker ___________

Språksidor på intranätet ___________

Språkspalt i personaltidningen eller på intranätet ___________

Direktiv om klarspråk från ledningen ___________

Interna språkliga riktlinjer ___________

(31)

Anställda språkvårdare ___________