• No results found

Examensarbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Examensarbete"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete 15 hp 2012

Konstnärlig kandidatexamen

Institutionen för klassisk musik

¶Handledare: Peter Berlind Carlson

Anja Kaiser

(2)

1(6)

examination

290512, 010612/15.40,

12.00/A339, S:ta Clara kyrka

(3)

Program

Francis Poulenc (1899-1963)

Sextuor pour piano, flute, hautbois, clarinette, bassoon et cor

1. Allegro vivace

2. Divertissement: Andantino

3. Finale: Prestissimo

Medverkande: Natasa Penezic, Anja Kaiser, Thea Kaiser, Max Låke,

Andreas Lyeteg och Maria Wiskari

Johann Sebastian Bach (1685-1750)

Ur sonat i h-moll för flöjt och cembalo, BWV 1030

1. Andante

(4)

Programkommentarer

Francis Poulenc var en av medlemmarna i Les six, en fransk tonsättargrupp som ville komma bort från det traditionella, från impressionismen och romantiken. De blandade gärna ”seriös” musik med jazz, folk- och cirkusmusik. De flesta av medlemmarna i Les six har fallit i glömska men Poulencs musik framförs flitigt än idag. Poulenc komponerade mycket kammarmusik, ett av hans mest spelade verk är ”Sextuor pour piano, flute, hautbois, clarinette, bassoon et cor”. Poulenc skrev två versioner av sextetten. Om den första, som publicerades 1931, skrev han att den innehöll några bra idéer men i det stora hela var den dåligt gestaltad. Den slutliga versionen, som publicerades 1939, var han dock mer nöjd mer.

Sonat i h-moll för flöjt och cembalo härstammar från tiden då Bach ledde Leipzig Collegium. Den komponerades 1735 och skrevs kanske till Bachs son Johann Gottfried Bernhard som var en begåvad flöjtist. Det finns en tidigare version av sonaten, en triosonat i g-moll för två flöjter och generalbas. Sonaten är mycket komplex och melodistämman samspelar med cembalostämman på ett raffinerat sätt. Första satsen, Andante, har en otrolig rikedom på motiv. I andra satsen, Largo e Dolce, ges flöjtisten möjlighet att verkligen sjunga ut. Tredje satsen, Presto, börjar med en trestämmig fuga som sedan övergår i en final i 12/16-takt.

Källhänvisning: Hans Eppstein förord till J.S. Bach Urtext Flötensonten 1. G. Henle Verlag, Naxos Poulenc Complete Chamber Music Vol. 1, http://kammermusikkammer.blogspot.se/

(5)

3(6)

Reflektioner

Varför vill jag spela musik?

Det rätta svaret på ovanstående fråga är: för att jag älskar att spela musik! Men jag tänkte reflektera lite kring frågan och se om jag kanske finner ett annat svar. Jag brukar ibland fundera på hur jag egentligen hamnade där jag är idag. Varför studerar jag musik? Jag har alltid varit en kreativ person och anade att jag skulle ägna mitt liv åt någon konstform, men att det blev just musik förbryllar mig. Ingen i min familj har tidigare ägnat sig åt musik. Men av någon anledning har jag alltid tyckt om att spela.

Medan de flesta i min omgivning valde utbildningar de kommer tjäna pengar på valde jag efter hjärtat. För något av det värsta som skulle kunna hända vore, tror jag, om man i slutet av livet ångrar att man aldrig vågade göra det man drömde om att göra.

Jag klarar mig inte länge utan att spela flöjt, jag blir helt enkelt uttråkad. Egentligen känns det nästan som om jag alltid är ledig, eftersom jag alltid kan göra vad jag helst vill göra: spela flöjt. Visst kanske man ibland kan avundas de som har ett jobb som det kan glömma eller släppa på kvällen. Musiken bär jag med mig hela tiden, det går inte att komma bort från den. Musiken blir helt enkelt en del av en själv. Men så länge man inte behöver komma bort från sig själv finns det nog heller ingen anledning att avundas de andra.

Jag tycker om att ägna mig åt något som aldrig blir färdigt, att det alltid kan bli bättre, eller annorlunda helt enkelt. Fast för mig som mycket kritisk person kan det ibland bli väldigt jobbigt. Jag blir sällan nöjd. Men det som stör mig mest med att vara instrumentalist är rädslan för att timmarna som jag ägnar åt övning kanske hämmar kreativiteten. Jag vill inte behöva hålla igång musklerna som en idrottare. Finns det inte en risk att alla timmar av övning blir till en vanesak? Att man en vacker dag undrar varför man står och blåser i ett rör hela tiden. Kanske man egentligen enbart borde öva när man känner för det? Men då skulle man å andra sidan inte ha tekniken för att uttrycka det man plötsligt fick lust att uttrycka. Som tur är ser jag ofta fram emot nästa dags övning, så förhoppningsvis är alla timmar av övning inte enbart muskelträning.

Det flesta männsikor vet nog vad de ägnar sig åt under dagen, men det gör inte jag. Vad är musik? Det är nog det mest abstrakta man kan ägna sig åt. Den uttrycker sådant som bara musik kan uttrycka. Bara det är ju en anledning varför

(6)

man vill vara musiker! Hur som helst, trots att jag inte riktigt vet vad musik är, är jag ganska säker på att det är något väldigt personligt. Som musiker utelämnar man sig själv. Även om det är någon annans känslor man uttrycker, så uttrycker man dem med sina egna känslor. Hur det nu kan vara möjligt. Men kanske kan man som instrumentalist förresten inte alls vara särskilt personlig. Ibland tänker jag på hur lite frihet man har jämfört med andra konstutövare. Som interpret är det ju enbart tolkningen som är ens egen. Musiken och vad den uttrycker är oftast någon annans. Just därför känns det väldigt viktigt att hitta en personlig stil. Ingen vill väl höra en kopia av t ex James Galway? Det skulle inte säga något om min musik och min person. Självklart tycker jag att det är väldigt viktigt att inspireras av andra musiker, men viktigast att man i slutändan spelar så som man själv anser det vara rätt.

Hur som helst, egentligen är det ju helt fantastiskt att få ägna sig åt musik hela dagen. Frågan varför jag vill spela musik är egentligen ganska dum. Varför skulle jag inte vilja det? Förhoppningsvis får också någon lyssnare någon gång del av alla känslor, världar och berättelser som jag har privilegiet att ägna mig åt hela dagen..

Slutligen, jag hittar nog inget annat, bättre eller djupare svar på min första fråga. Svaret på varför jag vill spela musik förblir- för att jag älskar att spela musik!

(7)

5(6)

(8)

References

Related documents

Cannon och Witherspoon (2005) sammanfattar fem typiska fallgropar vid levererandet av feedback som kan leda till att informationen inte uppfattas på rätt sätt av mottagaren i

Mellan EPB med socioekonomiska risker och utan socioekonomiska risker fanns inga signifikanta skillnader vad gäller självskattning för självkänsla, medan det fanns signifikanta

Då föräldrarnas inställning spelar en avgörande roll för barnets delaktighet, anser vi att en studie rörande föräldrars upplevelser av, och inställning till barns delaktighet

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) tar upp att verksamheten ska ta tillvara, samt att utveckla barnens förmågor till ett socialt handlingsberedskap. Det menas

I mitt arbete utgår jag från tanken att de utländska lärare som jobbar i svensk skola bär med sig olika kulturella erfarenheter som kan berika alla aktörer inom skolsystemet

Bandura (1977) menar också att ​vicarious experience ​är en bidragande faktor. Vicarious experience är att få ta del av andras erfarenheter kring uppgiften i fråga. Till exempel

notläsning ter sig inte vara applicerbar i västvärlden. För att klara sig som yrkesmusiker här krävs bättre kunskap inom notläsning än vad metoden ger. Inom improvisation

Jag anser det därför vara av vikt att emellanåt stanna upp och ifrågasätta olika beslut och antaganden vi gör, för att på sikt kunna skapa ett samhälle på mer lika villkor