"Dörrklockan ringer" Pedagogernas bemötande av nyanlända i förskolan

Examensarbete i Barndom och lärande

”Dörrklockan ringer”

Pedagogernas bemötande av nyanlända föräldrar i förskolan

”The doorbell rings”

Pedagogues treatment of newly arrived parents in preschool

Jasmine Vainio Ali &

Akkiz Kozan

Förskollärarexamen 210hp

Datum för slutseminarium: 2017-06-05

Examinator: Susan Lindholm

Handledare: Hilma Holm Lärande och samhälle

2

Förord

Vi vill börja med att tacka förskolan där vi genomförde våra intervjuer och observationer som gav oss möjligheten att utföra vår studie. Stort tack till de pedagoger som visade engagemang och la ner sin tid på att bli intervjuade och gav oss tillåtelse att observera dem. Tack till vår

handledare Hilma Holm som har väglett oss genom skrivandet och hjälpt oss på rätt väg under arbetets gång. Sist men inte minst så vill vi även passa på att tacka de personer som har hjälpt till med översättningen av bilaga 2, då en översättning på många olika språk varit nödvändig i vår studie som utfördes på en mångkulturell och flerspråkig förskola för nyanlända.

Att skriva ett examensarbete har haft sina fram- och motgångar. Vissa avsnitt har varit lättare och roligare än andra samtidigt som arbetet har varit lärorikt och givande. Det har krävts mycket självdisciplin och planering under arbetets gång och vi gjorde upp en projektplan för att hinna med att färdigställa arbetet inom den knappa tidsram vi hade.

Vi fann vårt ämne väldigt intressant samtidigt som det varit svårt eftersom det inte fanns så många tidigare studier om det vi valde att undersöka. Vi har lärt oss väldigt mycket under processen och samlat in många värdefulla erfarenheter som vi kommer att ta med oss ut i arbetet som blivande förskollärare, då det kommer till att bemöta nyanlända föräldrar i förskolan.

Många timmar spenderades på Malmö högskolas bibliotek där vi tillsammans sökte upp relevant litteratur, tidigare forskning, teorier och försökte få ihop en bra text. Transkriberingen var det svåraste och mest tidskrävande vi har gjort men samtidigt så lärde vi oss mycket av det och fick en uppfräschning om vad vi hade hört under våra intervjuer, vilket var till stor hjälp i vår analys. Vi har skrivit arbetet ihop men fått delat upp de tidigare forskningsstudierna och sammanfattat dem var för sig hemifrån. I metodavsnittet sökte vi i litteraturen individuellt hemifrån och skrev ner det som var värdefullt och relevant medan vi sedan sammanställde det mesta tillsammans i skolan.

3

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna bemöter nyanlända föräldrar i förskolan med fokus på lämning- och hämtningssituationerna på en introduktionsavdelning för nyanlända. Vi hade tidigare erfarenheter från förskolan att de främsta möjligheterna för kommunikation ägde rum mellan pedagogerna och föräldrarna vid lämning och hämtning, därför fokuserade vi på dessa tillfällen och riktade in oss på kommunikation, kommunikativa strategier och inkludering. Vi valde att använda oss av följande frågeställning i vår studie: Hur kommunicerar pedagogerna med vårdnadshavarna vid lämning- och hämtningssituationerna? vilka typer av strategier och kommunikativa redskap används av pedagogerna i mötet med vårdnadshavarna? och hur bidrar pedagogerna till att föräldrarna inkluderas i verksamheten och får ta del i det som sker i barns vardagsliv på förskolan?

Vårt empiriska material består av kvalitativa metoder såsom observationer och semistrukturerade intervjuer med fyra av pedagogerna. Studien utfördes på en introduktionsavdelning för nyanlända där vi samlade in materialet under två dagar.

Vi har använt oss av relevant tidigare forskning och teorier såsom kommunikationsteori, multimodalitet och interkulturalitet då vi analyserat vårt material.

Resultatet vi kom fram till var att de vardagliga rutinerna vid lämning och hämtning på

avdelningen skiljde sig från många förskolor. Pedagogerna hade utvecklat olika strategier då de kombinerade det verbala med det visuella i kommunikationen med vårdnadshavarna, utifrån multimodala uttrycksformer såsom gester och kroppsspråk. Det var viktigt för personalen att skapa ett gott samarbete mellan hem och förskola. Pedagogerna på avdelningen hade därför hittat olika handlingssätt och taktiker för att kommunicera med föräldrarna trots den rådande

språkbarriären. De inkluderade föräldrarna genom att ta del av deras kultur, planera olika arrangemang och bjuda in dem till förskolans verksamhet.

Nyckelord: Bemötande, förskolan, inkludering, interkulturalitet, kommunikationsteori,

4

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Sammanfattning ... 3

1. Inledning ... 5

2. Syfte och frågeställningar ... 7

2.1 Frågeställningar ... 7

3. Bakgrund och tidigare forskning ... 8

3.1 Mångkultur... 8

3.1.2 Den mångkulturella förskolan ... 8

3.2 TAKK som komplement till tal ... 9

3.3 Kommunikation och inkludering av vårdnadshavare ... 9

4. Teoretiska utgångspunkter ... 13 4.1 Kommunikationsteori ... 13 4.1.2 Barriärmodellen ... 13 4.2 Multimodalitet ... 14 4.3 Interkulturalitet ... 14 4.3.1 Interkulturell kommunikation ... 15 5. Metod ... 17 5.1 Metodval ... 17

5.1.1 Urval och beskrivning av förskolan ... 17

5.2 Observationer... 19

5.3 Intervjuer ... 20

5.4 Studiens tillförlitlighet ... 21

5.5 Etiska överväganden ... 21

6. Resultat och analys ... 23

6.1 Kommunikation genom dialog ... 23

6.2 Kommunikativa redskap och strategier i mötet med vårdnadshavare ... 26

6.3 Inkludering av vårdnadshavare i en mångkulturell och flerspråkig förskola ... 28

6.3.1 Införandet av det mångkulturella i praktiken ... 31

7. Slutsats och diskussion ... 34

7.1 Metoddiskussion ... 36

7.2 Fortsatt forskning och förskollärarens roll ... 36

Referenser ... 38

Bilagor ... 41

Bilaga 1 ... 41

Bilaga 2 ... 43

5

1. Inledning

Samhället vi lever i är under ständig förändring och förskolan idag verkar som en mångkulturell arena där barn, pedagoger och föräldrar från hela världen möts och får ta del av varandras olika språk, traditioner och kulturer. Enligt Migrationsverkets statistik så har det skett en markant ökning av asylsökande i Sverige från år 2000- 2016, och år 2015 var siffran som högst då 162 877 personer sökte asyl i landet(Migrationsverket 2017a). I Skåne län har man sedan februari 2017 tagit emot så många som 2600 flyktingar(Migrationsverket 2017b) och de flesta kommer från länder såsom Syrien, Afghanistan, Irak och Turkiet (Migrationsverket 2017c).

För nyanlända är förskolan det första steget i utbildningssystemet som många familjer kommer i kontakt med (De Gioia 2015). Under förskolans uppdrag i läroplanen (98, rev 16) står det att verksamheten ska samverka med vårdnadshavarna och fungera som ett komplement till hemmet. Med beaktande av att många familjer kommer från olika kulturer med skilda bakgrunder och språk bör de bemötas med förståelse, nyfikenhet och uppmuntran av pedagogerna. Enligt Skolverkets årliga rapport för förskolan 2016 så är fler barn än någonsin inskrivna på förskolan idag och 20 % av dem har en annan nationalitet och bakgrund än svensk (Skolverket 2017). Kommunikation, inkludering och föräldrasamverkan är därför tre i synnerhet aktuella och viktiga faktorer i bemötandet av nyanlända i förskolan. Men hur går pedagogerna tillväga då språket som är en del av grunden till interaktion inte räcker till?

Under våra VFU perioder hade vi uppmärksammat att kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare ofta kunde upplevas som svår och komplicerad då de inte talade samma språk. Detta kunde i vissa fall leda till osäkerhet, missförstånd och exkludering hos båda parterna. Vi inspirerades att ta reda på vilka strategier pedagogerna använde i samtalet med föräldrarna och hur de inkluderar dem i förskolans verksamhet då det verbala språket inte räcker till. Vi hade tidigare erfarenheter av förskolans verksamhet där vi upplevt att det är vid lämning- och hämtningssituationerna som tillfälle ges för pedagogerna och föräldrarna att träffas och

kommunicera. Därför valde vi att fokusera på det dagliga mötet i förskolan som sker vid lämning och hämtning utifrån pedagogernas perspektiv på en introduktionsavdelning för nyanlända.

6

Vi har använt oss av kvalitativa metoder såsom semistrukturerade intervjuer och icke deltagande observationer för att få fram det empiriska materialet. Det finns en tydlig forskningslucka kring nyanlända föräldrars kontakt med förskolan trots att ämnet är väldigt aktuellt i dagsläget då vi lever i ett mångkulturellt samhälle, där det skett en markant ökning av asylsökande till Sverige under de senaste åren. Därför blir vår studie ytterst viktig och tidsenlig då personal inom

barnomsorgen behöver kunskaper om hur man går tillväga i bemötandet av nyanlända föräldrar i förskolan.

7

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna bemöter nyanlända föräldrar i förskolan samt kommunicerar och inkluderar dem i verksamheten då språket inte räcker till. Vi valde att utföra vår studie på en introduktionsavdelning för nyanlända där vi fokuserade på lämning- och hämtningssituationerna.

2.1 Frågeställningar

 Hur kommunicerar pedagogerna med vårdnadshavarna vid lämning- och hämtningssituationerna?

 Vilka typer av strategier och kommunikativa redskap används av pedagogerna i mötet?  Hur bidrar pedagogerna till att föräldrarna inkluderas i verksamheten och får ta del i det

8

3. Bakgrund och tidigare forskning

Efter att ha läst tidigare forskning som varit relevant till det ämne vi valt att undersöka insåg vi att det rådde en brist på aktuell forskning inom området “nyanlända föräldrars kontakt med förskolan”. Tidigare studier om nyanlända barn i förskolan kunde vi hitta i en viss omfattning medan nyanlända föräldrar i förskolan än så länge verkar vara ett relativt outforskat område. Vi valde ut två svenska studier och tre internationella artiklar i vårt avsnitt om tidigare forskning som vi ansåg vara tidsenliga och relevanta till vår studie som vi redogör för under ”

kommunikation och inkludering av vårdnadshavare”. Vi redogör även för en bakgrundsförståelse kring begreppet mångkultur som sätts i relation till förskolan och dess läroplan samt för TAKK som komplement till tal.

3.1 Mångkultur

Begreppet mångkultur redogör för en situation och status i samhället som innebär en mångfald av människor från olika nationaliteter, kulturer och etniciteter (Haraldsson Sträng 2016).

Enligt Haraldsson Sträng (2016) så har Sverige övergått från en monokulturell politik till att ha en icke-dualistisk syn på människan i samhället. Detta innebär att istället för att exkludera och dela upp samhället i tvåfaldighet vilket innebär “den svenska majoritetskulturen” och “invandrare och minoritetskultur” så inkluderar och välkomnar man dualism med respekt för andra kulturer med positiv inställning till det mångkulturella samhället.

3.1.2 Den mångkulturella förskolan

Allt eftersom invandringen har ökat och Sverige globaliserats, vilket innebär att vi fått en världsomfattande integrering och internationaliserats, så har förskolan fått anpassa sig och blivit en flerspråkig och mångkulturell arena där språket och kulturen ses som berikande (Haraldsson Sträng 2016). Bergstedt och Lorentz (2006) hävdar att en mångkulturell utbildning kan omfatta olika synsätt och beteenden hos individen genom att man har olika sätt att framstå, leva och tänka på som är beroende av kulturen.

9

I förskolans värdegrund och uppdrag står det hur förskolan bör förhålla sig till det mångkulturella samhället.

Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer

internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och

värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.

(Lpfö 98, rev 16 s.6).

Haraldsson Sträng (2016) menar att det är ytterst viktigt i arbetet som förskollärare att kunna bemöta kulturella skillnader i en mångkulturell förskola. Det är av betydelse att känna till de olika levnadssätt och religiösa kulturella skillnaderna man kan komma att bemöta inom yrket. Enligt de grundläggande värdena i Lpfö (98, rev 16) så ska förskolan förmedla de grundläggande demokratiska värderingar vi har i Sverige samtidigt som man ska ha respekt och förståelse för alla människors rättigheter, integritet och frihet.

3.2 TAKK som komplement till tal

TAKK – tecken som AKK är ett sätt att uttrycka sig på samtidigt som man gör sig förstådd. Det

innebär att man använder sig av tecken i kombination till det verbala språket för att stärka det. TAKK som stöd används i både skolan och förskolan i kommunikationen med barn som har olika funktionsnedsättningar samtidigt som det kan användas till de med flerspråkig bakgrund (Heister Trygg 2010).

3.3 Kommunikation och inkludering av vårdnadshavare

I en nordisk studie har Johannes Lunneblad (2013) undersökt hur nyanlända barn och deras vårdnadshavare integrerar och bekantar sig med förskolan och den svenska kulturen. På förskolan räknar man med att föräldrarna ska delta när det gäller firandet av olika traditioner och högtider. Detta diskuteras i förskolans vardagliga integrationspolitik och vardagliga villkor såsom genom tidsramar, mat och kläder. Pedagogerna samtalar med föräldrarna om att hur de bör planera sina tider och rutiner samt komma i tid vid lämning och hämtning med anpassning till förskolans

10

tidsschema. I kommunikationen med vårdnadshavarna använder sig pedagogerna av både verbalt språk samt kroppsspråk för att de ska kunna förstå varandra på bästa sätt.

Enligt Lunneblad (2006) så finns det inte mycket tidigare forskning som handlar om den svenska förskolan i relation till det mångkulturella samhället. I hans studie beskriver han de svårigheter förskolan har med att införa arbete inom kultur och mångfald in i förskolans praktiska arbete. Vad ett “mångkulturellt arbetssätt” syftar på kan ses som diffust och kan lätt resultera i en

uppdelning av det dominerande svenska “vi” och invandrarna, vilket betecknar “de andra”. Detta kan orsaka kulturella, sociala och ekonomiska fördelningar. Pedagogernas arbetsvillkor samt kunskaper, identitet och tidigare erfarenheter kan ha en inverkan på hur de begriper och står i relation till att handskas med den kulturella mångfalden i förskolan.

I Laid Bouakaz (2007) studie som bygger på föräldraengagemang i skolan, tar han upp hur personalen i skolan kan arbeta för att motverka hinder och underlätta för samarbetet med föräldrar. Det är främst den språkliga barriären som anses vara det största problemet, vilket kan motverkas genom att anlita en tolk, ta hjälp av flerspråkig personal och vuxna samt bjuda in föräldrar att följa barnen i skolan under en dag eller till öppet hus. Även andra strategier nämns såsom tvåvägskommunikation mellan skolan och hemmet och att personalen har en bra attityd och tolerans gentemot föräldrarna samt visar ett intresse för deras kultur.

I Katey De Gioias (2015) studie från Australien beskriver hon förskolan som den första

institutionen många av de nyanlända familjerna kommer i kontakt med. Det är först där de får en inblick i det nya samhällets kultur och traditioner. Hon lyfter fram tre punkter i hur personalen på förskolan kan stödja och nå ut till vårdnadshavarna, dessa är främst genom kommunikation, vara medveten om familjens situation och behov samt att vara att mottaglig och förstående.

Hon nämner även att språkliga hinder ses som den främsta orsaken till att inte kunna bygga upp relationer mellan personal och föräldrar. Det är utifrån språket och kommunikationen man kan bygga upp en förståelse för varandras kulturer. Genom att samtala med vårdnadshavaren på deras

11

modersmål under själva övergångsperioden då de ofta känner sig som mest osäkra och sårbara avlägsnar spärren för att kunna bygga upp en ömsesidig relation (De Gioia 2015).

De Gioia (2015) lyfter även vikten av att informera vårdnadshavare om de regler och rutiner som gäller inom barnomsorgen då det kan skilja sig från deras tidigare erfarenheter, kunskaper och föreställningar. Vårdnadshavarna kan ha en föreställning om förskolans pedagogiska metoder och tillvägagångssätt som bygger på personliga uppfattningar och tidigare erfarenheter, vilket inte alltid stämmer överens med det nya landets förfarande.

Wendy Hobbins McGrath och Cindy Kennedy Reedy (2008) undersöker i sin fallstudie från USA den växande kommunikationen på ”Child Care Centres” genom att samla in fakta utifrån en kvalitativ metod. Studien handlar om barnomsorg utifrån ett perspektiv på utbildning för föräldrar och deras praktik i förskolans verksamhet. Det är en etnografisk studie som tar upp relationen mellan mödrar och förskollärare i en etniskt och ekonomiskt mångfaldig förskoleverksamhet.

Forskning visar att genom övning av kontinuerlig dialog utifrån barnpassning mellan personal och föräldrar ges fler möjligheter för klargörande, vilket stödjer de nuvarande fastställda normer som kräver samarbete med vårdnadshavare. Vårdnadshavare eftersträvar information som är både skriftligt och muntlig för att kunna förstå allting och bli aktiva deltagare i förskolans verksamhet samt ta del i det som har skett under dagen (Hobbins McGrath & Kennedy Reedy 2008).

I sin studie har Hobbins McGrath och Kennedy Reedy (2008) kommit fram till att området “småbarnsfostran” och “specialundervisning” bör fokusera mer på processen för hur information levereras och sprids, till att den mottagits och godkänts från familjerna. Kommunikationen mellan förskolepersonalen och föräldrar kan ses som en teoretisk modell som innehåller tre primära komponenter, dessa är kommunikationsprocessen som är pågående och kontinuerlig, en öppen tvåvägskommunikation och stöd av föräldrarna som främst kommer genom utbildning.

I den tidigare forskning som vi valde att använda oss av i vår undersökning så har man utgått från både skolans och förskolans perspektiv. Vi beskriver en kombination av internationell samt

12

nordisk forskning för att kunna se likheter och skillnader mellan de och den svenska förskolan. De Gioia (2015) och Lunneblad (2006) riktar sig åt förskolan med fokus på kommunikation, integrering och föräldrarnas möte med den nya kulturen. Även Hobbins McGrath och Kennedy Reedy (2008) liksom Lunneblad (2013) tidigare forskningsstudier fokuserar på dessa perspektiv men även på traditioner och högtider samt på föräldrarnas relation till pedagogerna och

barnomsorgen.

Bouakaz (2007) studie utgår från skolans perspektiv men med inriktning på föräldraengagemang och kommunikation med föräldrar av utländsk bakgrund, vilket är relevant till vår studie där vi undersökt pedagogernas bemötande av nyanlända föräldrar i förskolan.

13

4. Teoretiska utgångspunkter

Detta avsnitt behandlas de teoretiska aspekter som behövts för att kunna analysera vårt empiriska material. Vi redogör för aktuella begrepp och valet av teorier är relaterade till vår studie med fokus på pedagogernas bemötande av nyanlända föräldrar i förskolan med inriktning på en

kommunikationsteori, multimodalitet och interkulturalitet. De olika teorierna används i analysen

utifrån det tema de är relevanta till och hjälper oss att analysera och förstå det insamlade materialet från våra intervjuer och observationer. Det deduktiva tillvägagångsättet innebär att man har teorin som utgångspunkt (Alvehus 2013). I vår studie hade vi förutbestämt att vi skulle utgå från en kommunikationsteori, multimodalitet och interkulturalitet i vår undersökning innan vi påbörjade vår empiriska insamling.

4.1 Kommunikationsteori

Nilsson och Waldemarson (1990) menar att kommunikation behövs i samspelet mellan oss människor och kan innefatta både verbala och icke verbala budskap såsom talet, kroppsspråk, gester och ögonkontakt. De beskriver kommunikation på följande sätt:

Kommunikationen innebär bland annat information, påverkan, tanke, känsla och bekräftelse; med kommunikationen visar vi hur vi upplever och reagerar på en person vi pratar med. Vi kan därmed också definiera kommunikation som en process där två eller flera personer skickar budskap till varandra och där de visar hur de påverkar varandra, uppfattar sig själva och situationen samt vilket innehåll de lägger in i sina budskap.

(Nilsson & Waldemarson 1990, s.12).

4.1.2 Barriärmodellen

Utifrån barriärmodellen som är en kommunikationsprocess kan man förstå de svårigheter och språkbarriärer som kan uppstå i samtalet mellan människor där faktorer som kulturen, olika språkvanor och ens personlighet och attityd kan skapa hinder i kommunikationen mellan

14

individer och ha inverkan på tolkningen man gör. Barriärmodellen kan beskrivas som att

sändaren har en tanke och avsikt med budskapet man vill få fram men att hinder såsom ens olika

värderingar, erfarenheter, förväntningar och individuella behov påverkar mottagarens tolkning. Dessa bidrar till att vi upplever och tolkar beteenden på olika sätt som är beroende av verbala och ickeverbala uttryck (Nilsson & Waldemarson 1990).

4.2 Multimodalitet

Begreppet multimodalitet innebär ett sätt att kommunicera och samspela samtidigt som det används för att skapa mening. Man kombinerar flera olika slag av uttrycksformer såsom det verbala som innefattar ord och ljud med en blandning av det visuella såsom bild, gester, symboler och kroppsspråk. Det multimodala uttryckssättet är relaterat till skolan och lärandet där eleven ges möjlighet till att uttrycka sig genom multipla utföranden. De alla uttryckssätten bidrar till möjligheter för elever med annat modersmål att kunna förstå, uttrycka sig och skapa mening (Kindenberg 2016).

4.3 Interkulturalitet

Till skillnad från mångkultur som är ett läge så innebär begreppet interkulturalitet själva samspelet mellan samhällets individer. Interkulturalitet är gränsöverskridande och syftar på interaktionen och mötet mellan människor från olika bakgrunder och kulturer (Bergstedt & Lorentz 2006). Lahdenperä (2004) hävdar att interkulturalitet främst är förknippat med undervisning och kommunikation och är ett förhållningssätt som växte fram i Sverige under 1980- talet i och med den växande invandringen.

Begreppet “interkulturell pedagogik” inkluderar både interkulturell kommunikation,

interkulturellt lärande, interkulturell undervisning, skolutveckling och forskning (Lahdenperä 2004). Enligt Borgström, Goldstein- Kyaga och Hubinette (2012) har samhället övergått från kulturell assimilation, vilket innebar att de med utländsk bakgrund och annan kultur i skolan skulle anpassa sig till den dominerande svenska kulturen. Detta orsakade segregation och exkludering hos de med utländsk bakgrund och de från minoritetskulturer i skolan.

15

kulturer och språk, och samhället övergick från att ha varit monokulturellt till att bli mångkulturellt (Borgström et al. 2012). År 1974 framfördes en rekommendation av det interkulturella förhållningssättet av UNESCO vilket innefattar de mänskliga rättigheterna, inkludering, gemensam förståelse och främjandet av olika kulturer (Lahdenperä 2004).

4.3.1 Interkulturell kommunikation

Enligt Lahdenperä (2004) innebär interkulturell kommunikation ett ömsesidigt samspel mellan individer från olika kulturella bakgrunder. Individens tankesätt kan påverkas av socioekonomiska faktorer eller det etniska som innefattar den kulturella identiteten, språket och religionen i

interkulturella möten. Människan tar fram en personlig synförmåga på det nya samhället med hänsyn till språket som har en omfattande betydelse för den personliga socialisationen och ackulturationen, vilket innebär den anpassning som görs till samhället.

Borgström et al. (2012) menar att koder och symboler är sammankopplade med språk, kultur och sociala kontexter och är något som växt fram genom mångkultur och globalisering. Kodväxling är ett begrepp som innebär att man människor sinsemellan skiftar mellan olika språk i ett samtal samtidigt som man växlar mellan olika kulturella perspektiv. Språket hänger även ihop med beteendet och bidrar till en ökad kulturell förståelse, vilket innebär att man kan vara delaktig i olika kulturella språkliga kontexter. Inom kodväxling kan man ersätta vissa ord i samtalet med ord från andra språk vilket ses som en fördel i det globaliserade samhället.

I analysavsnittet har vi undersökt kommunikation genom dialog utifrån kodväxling och kommunikationsteorin barriärmodellen, för att förstå de språkbarriärer som kan uppstå i samtalet mellan sändaren och mottagaren. I kommunikativa redskap och strategier med vårdnadshavare så används TAKK som stöd till tal och multimodalitet för att begripa vilka hjälpmedel pedagogerna använder sig av då de språkliga kunskaperna inte är tillräckliga. I inkludering av vårdnadshavare i en mångkulturell och flerspråkig förskola används den

interkulturella teorin som består av den interkulturella pedagogiken och kommunikationen samt mångkultur för att förklara hur pedagogerna inkluderar föräldrarna och får de att känna sig

16

för teorin interkulturalitet samt mångkultur. Dessa aspekter används för att skapa förståelse kring hur pedagogerna tar del av den mångkultur och traditioner som finns i samhället och för in de i förskolans verksamhet, samtidigt som föräldrarna skapar förståelse kring den svenska förskolan.

17

5. Metod

I detta avsnitt framförs de metoder vi har använt oss för att samla in det empiriska materialet. Vi redogör för vårt urval och en beskrivning av förskolan samt hur vi förhållit oss till de etiska principerna.

5.1 Metodval

Enligt Patel och Davidson (2011) utgår man från sin problemformulering då man ska välja metoder som lämpar sig för det man vill undersöka. Vi har utfört en etnografisk studie med kvalitativa metoder då vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och icke deltagande

observationer för att samla in det empiriska materialet. När man utnyttjar olika materialkategorier kallas det för triangulering och man lyfter fram problemet ur olika perspektiv (Johansson & Karlsson 2013). Enligt Bryman (2011) så används triangulering främst i kvantitativa

forskningsmetoder men kan även användas i de kvalitativa, vilket bidrar till att det insamlade materialet blir mer tillförlitligt. I vår studie valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer med förutbestämda frågor för att lämna fritt svarsutrymme till pedagogerna samtidigt som vi ville hålla oss till det tema som vi valt att undersöka. Den icke deltagande

observationsmetoden valde vi för den lämpade sig bäst i vår studie där vi ville se hur pedagogerna bemöter vårdnadshavarna utan att påverka situationen.

Under våra observationer har vi utgått från vår frågeställning då vi undersökt hur pedagogerna bemöter nyanlända föräldrar i förskolan. Även i intervjuerna har vi haft med vår frågeställning i en kombination med andra relevanta frågor till ämnet som vi valde att undersöka.

5.1.1 Urval och beskrivning av förskolan

Patel och Davidson (2011) menar att man med hänsyn till sin frågeställning väljer vilka personer som ska medverka i undersökningen. I vår studie ville vi ta reda på hur nyanlända föräldrar bemöts av pedagogerna i förskolan, därför ansåg vi det ytterst relevant att genomföra

18

undersökningen på en förskola med en specialavdelning som fungerar som en

introduktionsavdelning för nyanlända. Trots en ökad migration till Sverige så finns det inte så många förskolor med avdelningar som är inriktade på att endast ta emot nyanlända, vilket gjorde introduktionsavdelningen för nyanlända där vi utförde vår undersökning unik.

Vi blev tipsade om förskolan av en lärare på Malmö högskola och tog kontakt genom att mejla den biträdande förskolechefen. Därefter fick vi nummer till avdelningen som vi kontaktade och bokade in ett möte med. Vi var tidigare okända för personalen och beslöt oss därför för att besöka förskolan innan vår undersökning ägde rum för att bekanta oss med barn, pedagoger och miljön, samtidigt som vi passade på att lämna samtyckesblanketter till avdelningspersonalen (Bilaga 1). Vi sammanställde även en informationslapp om vår studie på språken svenska, turkiska, kurdiska, arabiska, japanska och spanska som talades av barnen och föräldrarna på avdelningen (Bilaga 2). Vi utförde översättningen till turkiska medan vänner och familj hjälpte till med de övriga

översättningarna.

Det finns olika upplägg man kan förhålla sig till då man utför sin undersökning (Patel & Davidson 2011). I vårt fall har vi utfört en studie där vi valt att ha de fyra pedagogerna som arbetade på avdelningen som fokusgrupp. Informationen vi samlade in kommer från både observationer och intervjuer för att få ett brett och innehållsrikt perspektiv på det vi undersökt. Med hänsyn till individskyddskravet så valde vi att namnge de medverkande som pedagog 1,2,3 och 4.

Pedagog 1) Barnskötare med bosniska som modersmål. Har jobbat på förskolan i 20 år och var

med och öppnade upp introduktionsavdelningen för nyanlända barn.

Pedagog 2) Barnskötare med arabiska som modersmål. Har arbetat på avdelningen i tre år och

har tidigare arbetat som gymnasielärare i sitt hemland.

Pedagog 3) Förskollärare som talar svenska och engelska. Började arbeta på avdelningen i

19

Pedagog 4) Specialpedagog som är 50 % anställd på avdelningen med persiska och dari som

modersmål. Har arbetat på avdelningen för nyanlända sedan januari år 2015.

Förskolan är belägen i en stad i södra Sverige och ligger längst ner i ett hyreshus. Stadsdelen är känd för sin etniska mångfald och alla dess kulturella inslag. På avdelningen där vi utfört vår studie går det 19 barn i åldrarna tre till sex år och fyra pedagoger varav en förskollärare, två barnskötare och en specialpedagog. Majoriteten av barnen på introduktionsavdelningen talar arabiska men även turkiska, spanska, japanska och kurdiska. De tillbringar ett år på

introduktionsavdelningen och flyttas sedan vidare till någon av förskolans två andra avdelningar medan några av dem börjar skolan.

5.2 Observationer

Syftet med våra observationer var att få syn på hur pedagogerna bemöter och kommunicerar med vårdnadshavarna under lämning- och hämtningssituationerna i förskolan. Det finns olika

observationsmetoder man kan förhålla sig till då man utför en undersökning. I vårt fall använde vi oss av icke deltagande observationer med fältanteckningar där vi valde att kolla på hur pedagogerna uttryckte sig och kommunicerade både verbalt och visuellt, till exempel genom kroppsspråk, gester, blickar och kodväxling.

Att komma in i verksamheten som en okänd observatör och ägna sig åt icke deltagande observationer kan enligt Patel och Davidson (2011) medverka till ett tillgjort beteende hos de personer man vill studera och orsaka en del etiska dilemman. Alvehus (2013) hävdar även att observatörens närvaro kan inverka på situationen då man utför sin studie vilket kan påverka resultatet. Eftersom vi tidigare var okända för barnen och vårdnadshavarna utan någon koppling till förskolan så var vi ute vid ett tidigare tillfälle och besökte förskolan för att bekanta oss med miljön och individerna. Trots att vi valde att använda oss av icke deltagande observationer så tog vi oss tid att hälsa och presentera oss för föräldrar och förskolepersonal för att skapa en trygghet med vår närvaro och medvetenhet om vår studie. Även en informationslapp som vi tidigare nämnt under ”urval och beskrivning av förskolan” sammanställdes till föräldrarna på olika språk med studiens syfte.

20

Vi fick samtycke till att observera pedagogerna vid lämning- och hämtningssituationerna under två dagar. Vi befann oss på förskolan några timmar under förmiddagen och efter lämningen drog vi oss tillbaka för att diskutera det vi observerat för att sedan återkomma till avdelningen runt 13:30 för att kunna närvara och observera vid hämtningen.

Enligt Alvehus (2013) så bör man vistas i den omgivningen man vill studera under en tid då man utför en etnografisk studie för att bli delaktig i miljön och det man undersöker. En faktor som har inverkat på vår observation var det begränsade tidsutrymmet vi haft för att utföra studien, vilket kan ha påverkat det resultat vi kom åt.

5.3 Intervjuer

För att komplettera observationerna utförde vi även fyra semistrukturerade intervjuer med tio förutbestämda frågor med relevans till vår undersökning(Bilaga 3). Alvehus (2013) menar att semistrukturerade intervjuer lämnar plats för öppna svar och följer ett visst tema. Vi har varit aktiva lyssnare under intervjuerna och lämnat utrymme för pedagogen att svara på frågorna. En av oss ställde frågorna till respondenten medan den andra hade hand om ljudinspelningen och förde anteckningar under samtalet. Varje intervju tog i genomsnitt cirka tjugo minuter och vi ljudinspelade samtalen för att sedan kunna transkribera det insamlade materialet.

Transkriberingen tog cirka nio timmar att översätta från ljud till text men vi valde ändå att ljudinspela materialet för att kunna gå tillbaka och lyssna på inspelningen samt för att få ett så tillförlitligt material som möjligt. Enligt Norrby (1996) så finns det olika transkriptionsmetoder att använda sig av då man ska analysera sitt material, det tillvägagångssätt man använder beror på valet av samtal och vilken avsikt man har med analysen.

Vi utförde en bastranskription som är talspråk anpassad och därför valde vi att göra materialet mer skriftspråk anpassat i analysen. Bryman (2011) hävdar att det är betydelsefullt i en kvalitativ intervju att notera vad respondenten sagt och hur det har sagts. Enligt en respondentvalidering så är det viktigt att forskarens och respondentens föreställningar och uppfattningar överensstämmer.

21

Vi har värnat om validiteten i våra intervjuer och att det som sagts ska överensstämma med det vi transkriberat. Vi har fått anpassa det direkt transkriberade materialet till en mer läsvänlig text i intervjuerna genom att redigera grammatiska fel, ta bort pauser samt utfyllnadsord.

5.4 Studiens tillförlitlighet

Reliabiliteten har varit ytterst viktig i vår undersökning och därför valde vi att ljudinspela våra intervjuer. Alvehus (2013) nämner nackdelar med att endast använda sig av anteckningar under en intervju då det som sagts inte alltid stämmer överens med det man hör. Genom att vara två observatörer som medverkat i observationerna och hållit i de semistrukturerade intervjuerna så stärks det insamlade materialets pålitlighet (Patel & Davidson 2011).

5.5 Etiska överväganden

Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det vissa etiska riktlinjer att förhålla sig till då man utför en forskningsstudie. Individskyddskravet består av fyra huvudkrav som är till för att forskning ska kunna bedrivas utan att individen tar skada. Dessa fyra huvudkrav är samtyckeskravet,

informationskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. I vår undersökning har vi varit förtrogna med vad de etiska övervägandena innebär och noggranna med att följa och informera om dessa krav till de medverkande så att de har varit väl medvetna om sina rättigheter.

 Samtyckeskravet: För att medverka i en forskningsundersökning så krävs samtycken från deltagarna. Vi inledde vår studie med att ta kontakt med biträdande förskolechefen och besökte förskolan därefter för att lämna ytterligare information och samtyckesblanketter till personalen för att tydliggöra studiens syfte och tillvägagångssätt.

 Informationskravet: Studiens undersökningssyfte ska tydligt framgå och det är frivilligt att medverka i undersökningen. Vi tillbringade sammanlagt en timme på förskolan där vi presenterade oss för barn och vuxna samtidigt som vi bekantade oss med miljön. Vi framförde tydligt för de involverade pedagogerna att det var frivilligt att delta i studien

22

och att man när som helst har rätt till att dra sig ur. En informationslapp om studien sammanställdes även till föräldrarna på olika språk som vi hängde upp i tamburen. Vi har under processen av vår studie hållit kontakten med de medverkande pedagogerna via mail och telefon.

 Nyttjandekravet: Det material och uppgifter som samlats in i en undersökning får endast användas i det forskningssyfte som har angetts. Man får inte sälja vidare materialet till någon annan forskning eller marknadsundersökning. Detta har vi framfört till de medverkande på samtyckesblanketten.

 Konfidentialitetskravet: Innebär att forskaren ska värna om deltagarnas anonymitet och privata uppgifter. Vi har värnat om förskolan och de medverkandes anonymitet och därför valt att inte benämna varken förskolan eller någon av pedagogerna vid namn. Allt

insamlat material har bevarats av oss enligt sekretessåtgärd, så att ingen obehörig ska kunna ta del av informationen (Vetenskapsrådet 2002).

23

6. Resultat och analys

I detta avsnitt har vi att analyserat vårt empiriska material som består av observationer och

intervjuer med hjälp av en kommunikationsteori, multimodalitet och interkulturalitet, som vi även kopplar till tidigare forskning. Vi har delat upp rubrikerna utifrån olika teman som vi valt utifrån våra frågeställningar. Vi har främst använt oss av intervjuerna i analysen men även en del observationer för att ge läsaren två olika, och ett därmed bredare perspektiv.

Vi har undersökt hur pedagogerna bemöter och kommunicerar med vårdnadshavarna vid lämning- och hämtningssituationerna i förskolan. På introduktionsavdelningen för nyanlända arbetar det fyra pedagoger med olika modersmål såsom bosniska, persiska, arabiska, svenska och engelska, som vi tidigare har nämnt i metodavsnittet. Eftersom föräldrarna varken talar svenska eller engelska utan talar språk som arabiska, turkiska, kurdiska, japanska och spanska så råder en språkbarriär mellan vårdnadshavare och pedagogerna. Därför valde vi att undersöka hur

pedagogerna går tillväga för att kommunicera med vårdnadshavarna genom dialog och andra kommunikativa redskap. Vi har även utforskat hur de inkluderar föräldrarna i förskolans verksamhet och tar del av den mångkultur som råder i samhället.

6.1 Kommunikation genom dialog

Utifrån våra observationer och intervjuer på introduktionsavdelningen för nyanlända ville vi ta reda på hur pedagogerna kommunicerade med föräldrarna vid lämning- och hämtning

situationerna. Vi intog våra platser precis utanför den lilla tamburen där vi ostört kunde iaktta hur pedagogerna använde sig av det verbala språket i mötet med två vårdnadshavare.

Under en av observationerna på eftermiddagen då det är dags för hämtning så ringer det på

dörrklockan. Pedagog 3 går ut i hallen och öppnar dörren till en förälder som kommit för att hämta sitt barn.

- Hej hej! She's eating (visar med en tydlig handgest).

Samtidigt som de står i tamburen och försöker kommunicera anländer en annan förälder för att hämta sitt barn. Pedagog 3 hälsar på spanska och återgår sedan till föregående samtal.

24

Innan föräldern går med barnet så växlar pedagogen än en gång mellan språken och ropar: - Vi ses imorgon, thank you for today!

Det blir tydligt i denna situation att pedagog 3 kodväxlar mellan svenska, engelska och spanska i samtalen med föräldrarna. Enligt Borgström et al. (2012) så innebär kodväxling att man

kombinerar ord från olika språk i samtalet, vilket bidrar till att man kan vara en del av olika språkliga kontexter. Trots att pedagogen endast behärskar svenska och engelska fullt ut så

använder hon sig av de få ord hon kan på spanska för att göra sig förstådd på bästa sätt och kunna delta i det språkliga sammanhang som äger rum ute i tamburen med föräldrarna.

Senare i intervjun med pedagog 3 frågade vi hur hon kommunicerar med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning då vi även är intresserade av hennes perspektiv på hur hon ser på kommunikationen med vårdnadshavarna genom dialogen och fick följande svar:

De föräldrarna jag kan prata med så är det genom svenska och engelska och då kan man ju prata men annars så är det att man visar att det varit bra genom mycket miner och gester. Sen har vi en kollega “Pedagog 2” som pratar arabiska och då tar hon de föräldrarna som talar arabiska och är mycket stöd där. Specialpedagogen har några föräldrar hon kan kommunicera med men annars så får man visa lite med hjälp av kroppsspråk. Många barn blir jätte duktiga och hjälper till att tolka till föräldrar och pedagoger. Så mycket miner och gester används och korta ord som man lärt sig på t.ex. arabiska eller spanska som man kan ta in i samtalet (Pedagog 3).

Det hon berättar stämmer bra överens med vad vi såg under observationen då hon använde sig av ord hon lärt sig på andra språk samtidigt som hon kombinerade det verbala med icke verbala uttryck såsom gester och kroppsspråk för att förtydliga det hon vill ha sagt till föräldrarna. Pedagog 3 fortsätter att berätta om lämning- och hämtningssituationerna:

Vid lämning och hämtning är det ganska enkelt egentligen. Det är inte så mycket om vad som har hänt under dagen som det kanske är hos andra just för att språket inte alltid finns där. Om det är någon som undrar så kan man ju ta hjälp av den personalen som kan prata samma språk. Annars blir det för mycket att stå och berätta information. Då kanske man säger att det har varit bra, barnet har varit lite ledsen eller att allting har gått som det ska. Mer än så kan man inte ta upp eftersom det blir för mycket. Sen har vi inskolningssamtal och vi bokar in extra samtal när det behövs med tolk om det är någonting man vill prata om. Men vid hämtning och lämning försöker man hålla det relativ kort för att man ska förstå varandra (Pedagog 3).

25

Intervjun med pedagog 3 bekräftar även det resultat vi kom fram till genom att observera, vilket var att man höll samtalet i mötet med föräldrarna väldigt kort med förenklat språk. Pedagogerna kodväxlade mellan olika språk och använde sig av de tillgångar och erfarenheter de hade av de språk som talas på avdelningen, för att på bästa sätt kunna göra sig förstådda och underlätta för dialogen. Utifrån observationerna och intervjuerna så fick vi det även bekräftat att pedagog 2 som talade arabiska ofta fick ingripa och hjälpa till med kommunikationen på förskolan då flest barn och vårdnadshavare är från arabisktalande länder. Ville föräldrarna ha ett längre samtal om något särskilt med pedagogerna, och det inte fanns någon tillgänglig som talade samma språk på förskolan, så bokade man in ett möte för samtal med tolk. Både Bouakaz (2007) och Hobbins McGrath och Kennedy Reedy (2008) nämner tvåvägskommunikation som en strategi i kommunikationen för att nå ut med information till föräldrar där de även ges möjlighet till att ställa frågor. Detta försvårades dock i denna situation i och med det korta mötet mellan pedagogerna och vårdnadshavarna vid lämning och hämtning.

Under observationerna noterade vi att mötet med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning alltid ägde rum ute i tamburen och blev kortfattat utan någon längre dialog som ägde rum. Enligt barriärmodellen finns det vissa faktorer som kan störa kommunikationen och samtalet mellan människor såsom språket, attityder, kulturen och personligheten. Språk och kultur kan antingen integrera eller skapa skillnader i individens tolkning och handlingar. Sändaren har en avsikt med vad man vill få fram för budskap men hinder såsom ens olika erfarenheter, värderingar och förväntningar kan påverka mottagarens tolkning av budskapet (Nilsson & Waldermarson 1990). I detta fall berodde störningen av kommunikationen på att det var människor från olika länder och kulturer som inte behärskade samma språk. Pedagogerna tydliggjorde därför för vårdnadshavarna sitt budskap genom att kodväxla mellan olika språk samt förtydliga genom gester och

kroppsspråk. Hobbins McGrath och Kennedy Reedy (2008) lyfter fram vikten av att förskolepersonalen övar på att lära sig ha en kontinuerlig dialog och ett bra samarbete med föräldrarna. Vilket vi sett att pedagogerna på avdelningen försökte genom att kombinera de olika metoderna såsom verbala och icke-verbala.

26

6.2 Kommunikativa redskap och strategier i mötet med

vårdnadshavare

I De Gioias (2015) studie anses språket vara det största hindret för att skapa ett samarbete med föräldrarna. Eftersom språket inte alltid var tillräckligt under pedagogernas möte med

vårdnadshavarna så användes många olika strategier och kommunikativa redskap såsom kroppsspråk, gester, bilder och TAKK av pedagogerna.

Vi observerade en lämningssituation då en av pedagogerna använde sig av kommunikativa strategier såsom kroppsspråk och gester i mötet med en förälder.

Det är torsdag morgon och dörrklockan på avdelningen ringer. Pedagog 3 går ut i hallen och öppnar dörren för barn och vårdnadshavare. Hon vill informera föräldern om förskolans öppettider under påsk och söker aktivt ögonkontakt medan hon räknar upp veckodagarna på fingrarna då de har öppet.

- Monday, Tuesday, Wednesday open. But Thursday close (hon visar med en tydlig handgest att de har stängt nästa torsdag), (pedagog 3).

Efter att ha observerat pedagogerna under två dagar kunde vi konstatera att det verbala språket kombinerades med det visuella, där kroppsspråk och gester var något som ofta användes och som vi iakttog under alla observationstillfällen. Situationerna kan tolkas utifrån multimodalitet då de multimodala uttrycksformer såsom gester, bilder och kroppsspråk användes av pedagogerna, vilket anses vara sammankopplat till kulturen man lever i. En kombination av dessa modaliteter används för att människan ska kunna skapa mening och ge uttryck för alla sina språk

(Kindenberg 2016). Vår observation kan även relateras till Lunneblads (2013) studie där pedagogerna använde sig av både verbalt språk och kroppsspråk i kommunikationen med nyanlända vårdnadshavare för att förstå varandra på bästa sätt.

I en av intervjuerna med pedagog 4 ställde vi även frågan om vilka kommunikativa redskap och strategier som används i mötet med vårdnadshavarna. Då fick vi bekräftat att det visuella språket är viktigt i mötet med vårdnadshavarna då det verbala språket inte alltid räcker till. Pedagog 4 uttryckte sig på följande sätt:

27

Om vi inte behärskar språket så försöker vi prata med varandra genom hela kroppen och visa att vi bryr oss. Vi tar emot barnen med ett leende och kommunicerar först och främst med barnet när de lämnar. Det andra sättet är som sagt genom mycket kroppsspråk men vi anlitar i många fall en tolk för det måste kännas rätt (Pedagog 4).

Samtliga pedagoger uttryckte under intervjuerna då vi ställde frågan om ”vilka kommunikativa redskap och strategier som används i mötet med vårdnadshavarna” att just kroppsspråk, gester och ögonkontakt var väldigt viktigt i mötet med vårdnadshavarna och något som används i både kommunikationen samt för att skapa en välkomnande och förstående känsla. De Gioia (2015) nämner i sin studie att man genom att samtala med nyanlända föräldrar på deras modersmål bidrar till att bygga upp en god relation. Detta stämmer inte överens med det resultat vi kom fram till i vår studie, då pedagogerna hade lyckats skapa en relation med föräldrarna utifrån många andra faktorer som inte enbart var uppbyggt på kommunikationen på modersmålet. Men samtidigt måste vi även förhålla oss kritiska till det resultatet då vi endast har undersökt frågan utifrån pedagogernas perspektiv och inte föräldrarnas.

Under intervjuerna med pedagogerna 3 och 4 så nämnde de att kommunikationsmetoden TAKK är något som används i verksamheten som kommunikativt redskap, vilket vi kunde relatera till Heister Trygg (2010) då hon nämner TAKK som en metod där man använder sig av tecken för att förstärka talet och kan användas i kommunikationen med flerspråkiga personer. Pedagog 3 uttryckte sig på följande sätt under intervjun:

Vi har gått en utbildning i TAKK allihop. Specialpedagogen är ju duktig på TAKK så hon har nya ord varje vecka som barnen lär sig. Det är en stor del för både barn och hela verksamheten, ett gemensamt språk (Pedagog 3).

Pedagog 4 berättade även att all personal på avdelningen har genomgått en utbildning i TAKK och hävdar att metoden även används i mötet med vårdnadshavarna.

Vi använder oss av TAKK och jag har gjort lite TAKK övningar med föräldrarna. Vi lämnade bilder till dem om hur man gör och de kunde ställa frågor till mig hur man gör (Pedagog 4).

28

Detta var inget vi såg under våra två dagars observationer på avdelningen då främst gester och kroppsspråk synliggjordes. Inne på väggen i allrummet hängde bilder på TAKK men inga bilder förekom i hallen där föräldrarna främst vistades.

6.3 Inkludering av vårdnadshavare i en mångkulturell och

flerspråkig förskola

Ett av syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna går tillväga för att inkludera föräldrarna i verksamheten och få dem att ta del i det som sker i barns vardagsliv på förskolan. I föregående nämnda observationer och intervjuer har pedagogerna synliggjort och berättat om vikten av att söka ögonkontakt och använda hela kroppen för att få föräldrarna att känna sig välkomna och bekväma med personalen och förskolemiljön, vilket även pedagog 2 konstaterar:

Det behövs inte så mycket, mest hej på alla språken och det kan vi. Ni har sett när ni kom in på avdelning det fanns hej på alla språken som ni märkt. På alla möjliga språk har vi lärt oss hej och välkomna (Pedagog 2).

De Gioia (2015) lyfter tre viktiga punkter i sin studie om hur personalen kan nå ut till föräldrarna, vilket är genom kommunikation, medvetenhet och förståelse. Intervjun med pedagog 2 kan vi relatera till De Gioias studie då pedagogen lyfter vikten av att kunna kommunicera och har lärt sig hälsningsfraser på många olika språk. I en annan intervju med pedagog 3 tar hon upp mötet som en viktig punkt:

Jag kan tycka det är jätte bra att vi har ringklockan som ger oss den delen att vi alltid träffar föräldrarna. Vi går alltid ut i hallen, så det är det stora egentligen som skiljer från många andra ställen där föräldrarna själva går in och letar upp någon personal och vinkar lite. Så här måste vi gå ut och öppna och barnen får verkligen inte öppna dörren och de vet de om. Så det är det stora att man oftast väntar in dem (Pedagog 3).

Pedagog 3 och samtliga pedagoger berättar under intervjuerna att det hade blivit bättre på

avdelningen efter att ringklockan sattes upp då de fick möjlighet att träffa föräldrarna vid lämning och hämtning. Innan dess lämnade många föräldrar bara barnen innanför dörren till förskolan och hämtade dem utan att säga till personalen, vilket enligt pedagogerna berodde på föräldrarnas

29

tidigare erfarenheter och okunskap om hur den svenska förskolan fungerar. Under våra

observationer noterade vi även att de flesta föräldrarna lämnade av barnen innanför dörren och hade bråttom därifrån. Pedagog 4 berättade om hur de inkluderar föräldrarna i förskolans verksamhet:

Det är lite svårt att varje dag kunna berätta vad som har hänt under dagen, vi försöker som sagt genom föräldramöte och drop in att ha lite info på olika språk, det är ett sätt. Men det vardagliga är ofta att det har gått bra. Har funderingar kan de ställa frågan men det blir lite mer komplicerat då vi inte har tillgång till att kunna förklara. Då föreslår vi att de skriver lapp och lägger i förslagslådan (Pedagog 4).

Eftersom mötet med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning ofta blir fåordigt och kort nämnde samtliga pedagoger under intervjuerna att just inskolningsperioden, föräldramöten och drop in är av stor betydelse för föräldrarna. Detta bekräftas även under intervjun med pedagog 2:

Först och främst genom inskolningsperioden så ser dem vad barnen gör under dagen. Sen hade vi möte med föräldrarna att de är välkomna under vilken dag som helst, att de bara bestämmer dagen som de kan så att de kan se hur det fungerar här med barnen under dagen från morgon till klockan 12 (Pedagog 2).

Resultatet pekar på att det främst är genom de uppstyrda tillfällena som vårdnadshavarna ges möjlighet till att få en inblick i barnens vardagsliv på förskolan samt en förståelse för vad den svenska förskolan innebär. Enligt Lunneblad (2006) så försvåras och påverkas det mångkulturella arbetet i förskolan av den tidsbrist som råder samtidigt som den kulturella mångfalden inte alltid uppmärksammas då man strävar efter att behandla barnen likvärdigt. Pedagogerna nämnde för oss under intervjuerna att de oftast inte hade tid för något längre samtal med föräldrarna vid lämning och hämtning. De strävade även efter att hålla det så kort som möjligt eftersom de hade svårt att förstå varandra och inte ville orsaka missförstånd.

Utifrån intervjuerna med pedagog 4 och 2 så tolkade vi det som att förskolan försöker anpassa sig till föräldrarnas kulturer samtidigt som de vill att de ska lära sig om förskolan. Pedagogerna använder sig av den interkulturella pedagogiken som även innefattar den interkulturella

kommunikationen, detta innebär det gemensamma samspel mellan individer som kommer från olika kulturer och bakgrunder (Lahdenperä 2004).

30

I sin studie berättar Bouakaz (2007) att språket kan upplevas som en svårighet i

kommunikationen med vårdnadshavarna. Den språkliga barriären mellan föräldrar och

pedagoger går att klara av med hjälp av visuella hjälpmedel, tolk eller genom att ha en inställning och strävan att vilja hitta en väg till kommunikation. Genom att hantera språkliga hinder, vara medveten om mångkulturalism och ha en ömsesidig kommunikation samt se den öppna skolan som en mötesplats för pedagoger och vårdnadshavare, bidrar till att föräldrarna blir mer delaktiga och involverade i verksamheten.

Det framfördes tydligt av pedagogerna under samtliga intervjuer att det är viktigt för dem att föräldrarna förstår sina rättigheter och skyldigheter samt känner sig inkluderade och välkomna på förskolan. Pedagog 1 berättar följande under intervjun då vi frågar hur de informerar

vårdnadshavarna om förskolans värdegrund och uppdrag:

Det första är att berätta för dem om läroplanen och vilka delar läroplanen har och att den står för vår lag, att vi måste följa den och sådant. Sen hade vi här på tavlan vissa delar från läroplan och

dokumentation på väggarna som vi har visat för föräldrarna. Bilderna hjälper dem att se att vi följer det som står i läroplan och såklart förklarar vi till dem (Pedagog 1)

Pedagog 1 hävdar att det är viktigt för föräldrarna att känna till läroplanen och förskolans värdegrund och uppdrag. Lunneblad (2013) menar att pedagogerna kan ha en delad uppfattning om hur man bör bemöta de nyanlända familjerna i förskolan och att det ofta är komplicerat. Å ena sidan försöker man få familjerna att anpassa sig till förskolan och den svenska

majoritetskultur som råder och å andra sidan ska förskolan lämpa sig efter familjens behov.

I läroplanens (Lpfö, 98, rev 16) mål och riktlinjer för förskola och hem står det följande om samarbete och föräldrasamverkan:

Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka

verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande

31

Sverige har gått från att ha varit ett monokulturellt samhälle där man strävat efter kulturell integrering har man övergått till ett mångkulturellt och globaliserat samhälle, där även förskolan fått anpassa sig till de rådande förhållandena (Borgström et al. 2012). Utifrån ett interkulturellt perspektiv som syftar på mötet mellan individer från olika kulturella bakgrunder så menar Lahdenperä (2004) att ett interkulturellt förhållningssätt innebär att man visar respekt, tolerans och ser jämlikt på mötet med människor från andra religioner, kulturer och språk samtidigt som man accepterar olikheter.

6.3.1 Införandet av det mångkulturella i praktiken

Den svenska förskolan fungerar idag som en mångkulturell arena där både barn, pedagoger och föräldrar med olika bakgrunder, kulturer, religioner och språk möts. Man utgår från ett

inkluderande och icke- dualistiskt förhållningssätt med respekt för mångfalden (Haraldsson Sträng 2016).

Enligt De Gioias (2015) tidigare forskningsstudie är språket till stor hjälp då man ska få föräldrarna i förskolan att skapa en förståelse för den nya dominerande kulturen samtidigt som man kan dra paralleller till hemkulturen. Lahdenperä (2004) menar att språket är socialt och kulturellt påverkat och har en stor betydelse för hur man ser och anpassar sig till samhället. Språket bidrar till nya perspektiv, gemenskap och öppnar upp dörrarna till det nya samhället (Borgström et al. 2012). Under intervjun med pedagog 2 frågade vi hur de går tillväga för att undvika språkliga och kulturella missförståelser och fick följande svar:

De är nyanlända, de kan inte lag och de kan inte något om traditionen eller kulturen här. Vissa som jag sa innan, kommer inte in i verksamheten men så småningom så lär de sig. De är välkomna in och om de vill vara här en hel dag så är de välkomna (Pedagog 2).

Än en gång lyfts vikten av att de nyanlända föräldrarna ska få en förståelse för den svenska förskolan och de kulturella krockarna tas upp. Samma fråga ställdes till pedagog 3:

I de flesta fall är föräldrarna ganska förstående och när man väl har förklarat och dem, vill de bli lyssnade på. De har inte så många andra i Sverige att prata med. Så ibland vill de väl bara ha någon att prata med. Det kan de ibland ta upp i hallen när man faktiskt inte har tid men de vill stå och prata om vad de gjort där hemma, hur de har det mellan föräldrarna osv. Men man får ha ett öppet

32

sinne och förstå att de inte har så många andra att prata med. Krockarna försvinner ganska snabbt om man bara respekterar allas situationer (Pedagog 3).

Resultatet tyder på att pedagogerna har en förstående och inbjudande inställning gentemot föräldrarna. De svårigheter som pedagogerna nämnde att de ofta stötte på var främst den språkliga barriären men även den kulturella skillnaden och de tidigare erfarenheter föräldrarna hade av förskolan och skolan från sina hemländer. Bilden de har av den svenska förskolan kan likaså skilja sig från hur det fungerar och ser ut i verkligheten.

Under intervjuerna med pedagogerna så nämnde de att det är viktigt med en förståelse för att människor kommer från andra kulturer och bakgrunder. ”Respekterar man allas situationer så försvinner de kulturella sammanstötningarna”, vilket vi kopplar till det interkulturella

perspektivet. Pedagog 2 berättar om hur de för in det mångkulturella i praktiken:

Vi har mångkulturella barn här, så vi har en öppen dag där vi bjuder in föräldrar, det gjorde vi förra terminen och det ska vi även göra denna termin. De är välkomna hit med kläder, mat eller någon som kan läsa en saga på deras eget språk. Tyvärr har vi många som har sysselsättning och jobb men det händer att det kommer någon förälder som är volontär och säger att de kan läsa till de barnen som har samma modersmål som dem (Pedagog 2).

Utifrån intervjuerna tolkar vi det som att pedagogerna arbetar inbjudande och tar sin tid att informera vårdnadshavarna om den svenska förskolan, främst genom drop in, föräldramöten och inskolning. De berättade även att vårdnadshavarna är välkomna in på avdelningen under en heldag för att se hur den svenska förskoleverksamheten fungerar. Enligt Haraldsson Sträng (2016) så ska förskolan visa ett intresse för andra kulturer och ta initiativ till en ömsesidig

samverkan med vårdnadshavare. Det makttillstånd som kan råda i förskolan mellan verksamheten och hemmet går att förhindra genom att vara positiv inställd gentemot deras språk och kultur. Pedagog 3 talade om ”införandet av det mångkulturella i förskolans praktik” på följande sätt:

Vi har faktiskt en pågående forskning just för att hur vi ska inkludera föräldrarna och göra dem delaktiga. Många av dessa föräldrar ser detta lite som att det är ert ställe, vi får i stort sett inte lov att gå innanför tröskeln och de stannar där ute och vågar verkligen inte gå in. Detta är förskolan, det har vi inte att göra med. Så vi har gjort ganska många sådana här drop in, bjudit in föräldrarna så de får vara med och pyssla lite eller fika och förstå att de är välkomna. Någon gång har vi bjudit in enskilda föräldrar så de får vara med lite under samlingen i verksamheten och bara vara med sina barn liksom, annars bjuder vi gärna in dem, men det är svårt för många föräldrar, vissa ser det som

33

en självklar del och många andra ser det som nej jag stannar hellre här, så det skiljer sig mycket (Pedagog 3).

Undersökningen tyder på att man genom ett interkulturellt förhållningssätt och ett gott samarbete mellan pedagoger och vårdnadshavare kan förhindra de kulturella krockar som kan uppkomma. Pedagogerna framförde under intervjuerna att de är inkluderande och förhåller sig positivt till att bjuda in föräldrar i verksamheten och till att föra in deras kulturer och traditioner i praktiken. Bergström och Lorentz (2006) hävdar att man ur ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv som innefattar mångkultur och interkulturalitet utgår från kvaliteten i kommunikationen och i mötet med individer från andra kulturer. Interkulturalitet är en process som innebär att man arbetar gränsöverskridande och förhåller sig öppensinnad och förstående inför andra människors tankar, värderingar och kunnande (Bergstedt & Lorentz 2006).

34

7. Slutsats och diskussion

I detta avsnitt har vi återgått till studiens syfte och frågeställningar och diskuterar det resultat vi har kommit fram till under arbetets gång. Analysens slutsats framförs med koppling till tidigare forskning och vi redogör för metodvalet till den empiriska insamlingen samt för vår studies relevans och hur man kan gå tillväga för vidare forskning inom ämnet.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna bemöter nyanlända föräldrar i förskolan och kommunicerar och inkluderar dem i verksamheten när språket inte räcker till, utifrån följande frågeställningar:

 Hur kommunicerar pedagogerna med vårdnadshavarna vid lämning- och hämtningssituationerna?

 Vilka typer av strategier och kommunikativa redskap används av pedagogerna i mötet?  Hur bidrar pedagogerna till att föräldrarna inkluderas i verksamheten och får ta del i det

som sker i barns vardagsliv på förskolan?

Genom att observera och intervjua pedagogerna kom vi fram till att den verbala

kommunikationen i mötet med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning inte varade särskilt länge och att det rådde en språkbarriär, vilket bidrog till att pedagogerna försökte hålla det så enkelt och lättbegripligt som möjligt för att de skulle förstå varandra. Den arabisktalande pedagogen användes i de flesta möten med vårdnadshavare på både avdelningen och förskolan eftersom hon kunde kommunicera med flest antal föräldrar, då majoriteten av nyanlända kom från arabisktalande länder. De pedagoger som inte behärskade samma språk som föräldrarna kunde kodväxla mellan olika språk som till exempel svenska och engelska för att underlätta samtalet och få fram sitt budskap.

35

Kindenberg (2016) menar att man kan använda olika kombinationer av verbala och visuella uttrycksformer för att kommunicera och skapa mening. Det resultat vi kom fram till var att den verbala kommunikationen mellan pedagog och vårdnadshavare kombinerades mycket med olika strategier och kommunikativa redskap såsom de multimodala uttrycksformerna, vilket innefattar kroppsspråk, gester, ögonkontakt och bilder. Interaktionen med föräldern bestod av en

sammansättning av både verbala och visuella uttrycksformer, för att förstärka det budskap man ville få fram samt för att kunna kommunicera och göra sig förstådd på bästa sätt.

Pedagogerna lyfte betydelsen av att få föräldrarna att känna sig bekväma med dem och känna sig välkomna att vistas i förskolans verksamhet. Detta gjorde de bland annat genom att ha en

ringklocka in till avdelningen som gjorde att pedagogerna blev tvungna till att komma och öppna dörren för vårdnadshavarna vid både lämning och hämtning. Därigenom menade pedagogerna att de fick större möjlighet att samtala och få kontakt med dem. De flesta av pedagogerna hade lärt sig hälsningsfraser och andra ord på barnens och föräldrarnas modersmål, vilket skapade en känsla av acceptans och inkludering. Kommunikationen vid lämning och hämtning blev alltså relativt kort men pedagogerna nämnde även att det var viktigt för föräldrarna att få insikt och kunskap om förskolans rutiner, riktlinjer och läroplan, vilket de fick genom de mer uppstyrda tillfällena som anordnades.

I sin studie nämner Bouakaz (2007) att strategier såsom tvåvägskommunikation mellan skolan och hemmet, att personalen har en bra attityd och tolerans gentemot föräldrarna samt visar ett intresse för deras kultur, bidrar till ett bra samarbete mellan föräldrar och personal. Både Bouakaz (2007) och De Gioia (2015) anser att språkbarriärer är det största hindret i att skapa en god

relation med föräldrarna. Detta kan motverkas genom att anlita en tolk, ta hjälp av flerspråkig personal och vuxna samt bjuda in föräldrar att följa barnen i skolan under en dag eller till öppet hus (Bouakaz 2007). Dessa tidigare forskningsresultat stämmer bra överens med det vi kom fram till i vår studie, då pedagogerna berättade att föräldrarna även får ta del av mer uppstyrda

tillfällen såsom drop in, föräldramöten och inskolning med tolkar närvarande. Pedagogerna framförde ett genuint intresse för den mångkultur som fanns och arbetade aktivt med att försöka föra in det i förskolans verksamhet.

36

Dessa tillvägagångssätten bidrog till att föräldrarna fick en större inblick i den svenska förskolan och barns vardagsliv i verksamheten. Tillgången av flerspråkig personal gynnade avdelningen genom att det underlättade i kommunikationen med vårdnadshavarna. Men det var pedagogernas positiva inställning till den interkulturella pedagogiken och försök till interkulturell

kommunikation i mötet med de nyanlända föräldrarna och deras kulturer, traditioner och språk som främst bidrog till inkluderingen. Alla förskolor har inte flerspråkig personal men genom vår undersökning kom vi fram till att pedagog 3 som inte behärskade några andra språk än svenska och engelska ändå kunde kommunicera och göra sig förstådd med hjälp av olika strategier och kommunikativa redskap. Därför anser vi att ett interkulturellt arbetssätt gentemot föräldrarna är det viktigaste i mötet och till att få dem att inkluderas i förskolans verksamhet.

7.1 Metoddiskussion

Examensarbetet har varit tidsbegränsat och vi fick endast tillåtelse att vistas på förskolan där vi utförde våra observationer under en två dagars period och valde därför att komplettera med intervjuer med pedagogerna. Denna korta tidsperiod kan ha inverkat på insamlingen av empirin och det resultat vi kom fram till i studien. I vissa fall, när observationerna inte riktigt stämde överens med intervjusvaren kunde det vara svårt att komma fram till ett entydigt resultat. Under intervjuerna hävdade pedagogerna att de använde sig av metoden TAKK även i mötet med föräldrarna. Detta var inget vi såg i våra observationer under den korta tidsperiod vi spenderade på avdelningen, men som man kanske hade kunnat få syn på ifall man spenderat mer tid på att observera dem. Det hängde bilder på TAKK inne på avdelningens vägg men eftersom

kommunikationen med föräldrarna främst ägde rum ute i hallen så kunde man även ha hängt upp bilderna på TAKK därute, så att föräldrarna kunnat ta hjälp av bilderna under samtalet med pedagogerna?

7.2 Fortsatt forskning och förskollärarens roll

I vår undersökning utgick vi från pedagogernas perspektiv eftersom vi endast fick tillåtelse och samtycke till att intervjua och observera dem i vår studie. För vidare forskning hade man även kunnat ta med föräldrarna och deras perspektiv för att få en bredare bild på hur de bemöts av

37

pedagogerna i förskolan. Man hade dessutom kunnat jämföra olika förskolor med introduktionsavdelningar för nyanlända för att se likheter och skillnader i pedagogernas tillvägagångssätt gentemot vårdnadshavarna.

Förskolan är en flerspråkig och mångkulturell mötesplats som har globaliserats allt eftersom migrationen till Sverige ökat (Haraldsson Sträng 2016). Enligt migrationsverket (2017a) har det skett en ökning av asylsökande i landet under de senaste åren. Som vi förut nämnt i vårt tidigare forsknings avsnitt, så finns det inte särskilt många tidigare studier som riktar sig åt nyanlända i förskolan och ännu mindre om nyanlända föräldrar i förskolan. Vår studie behövs eftersom det lyfter ett viktigt och tidsenligt problem som i dagens Sverige är mer aktuellt än någonsin.

Vi behöver veta hur vi som blivande förskollärare kan bemöta och kommunicera med nyanlända föräldrar i förskolan, då det förekommer olika typer av språkbarriärer. Vår studie och det resultat vi kommit fram till i undersökningen har bidragit till nya insikter och kunskaper inom ämnet som vi kan ha hjälp av i framtiden.