Effektminskning i
90-talshus
En undersökning av MTC-huset i Uppsala
Rikard Ansander, Marcus Blomberg, Gustav Larsson, Hanna Lillestöl,
Torun Moberg, Fredrik Nordström, Jennifer Suuronen, Christine Timm
Handledare: Jonas Fransson och Ulf Näslund
Examinator: Jonas Fransson
Självständigt arbete i energisystem - 1FA311 - 15 hp
2019-05-22
Abstract
In older buildings there is a great potential for energy savings since there is a lot of newer technical as well as alternative solutions which were not available, or, non-existing during the time of construction. Among such solutions, this thesis will focus on solutions of which no reconstructions are required, with emphasis on demand regulated ventilation and heat as well as insulating curtains and blinds.
The study is made by means of a model of the building’s energy flows. The sim-ulations were, then, made to inquire different possible solutions and their energy sav-ing possibilities. The results show that demand regulated ventilation provide means to lower the total energy consumption in the MTC-building with 20,5 %. The thesis also inquire other possible solutions which also result in lower energy demands.
Sammanfattning
I äldre hus finns stor potential till att spara energi eftersom det finns möjlighet att implementera många nya lösningar och tekniker som inte fanns när huset byggdes. Bland desssa berör arbetet potentialen hos lösningar som endast kräver mindre el-ler inga ombyggnationer. Framförallt behovsstyrning av ventilation och värme, samt installering av gardiner och persienner berörs.
Detta undersöks genom en modell av husets energiflöden, för att simulera olika möjliga åtgärder och deras energibesparingsmöjligheter. Dessa simuleringar visar att behovsstyrd ventilation kan sänka den totala energianvändningen i MTC-huset med 20,5 %. Rapporten tar även upp andra möjliga åtgärder som också ger positiva resultat i form av minskad energianvändning.
Innehåll
1 Inledning 3 1.1 Syfte . . . 3 1.2 Frågeställning . . . 3 1.3 Metod . . . 3 1.4 Avgränsningar . . . 3 2 Teori 4 2.1 Värme . . . 4 2.2 Kyla . . . 4 2.3 Ventilation . . . 5 2.4 Regler för inomhusklimat . . . 5 2.5 U- och R-värden . . . 62.6 Möjliga åtgärder för effektminskning . . . 6
2.6.1 Överordnat värme- och kylsystem . . . 6
2.6.2 Väderprognosstyrning . . . 6
2.6.3 Styrning och reglering av ventilation . . . 7
2.6.4 Isolerande gardiner och persienner . . . 7
2.6.4.1 Isolerande gardiner . . . 8 2.6.4.2 Isolerande persienner . . . 8 2.6.4.3 Manuell reglering . . . 9 2.6.4.4 Automatisk reglering . . . 9 2.6.5 Belysning . . . 10 2.7 Personlig komfort . . . 10 3 MTC-huset 11 3.1 Klimatskal . . . 11 3.2 Energibalans . . . 11
3.3 Belysning i allmänna utrymmen . . . 12
3.4 Värme . . . 12 3.5 Kyla . . . 13 3.6 Ventilation . . . 13 4 Modellbeskrivning 13 4.1 Ventilationssimulering . . . 13 4.2 Värmesimuleringen . . . 14 5 Resultat 14 5.1 Ventilationssimulering: behovsstyrd reglering och värmeväxlare . . . 14
5.2 Värmesimulering: isolerande gardiner och persienner . . . 16
6 Diskussion 17
7 Slutsats 18
1
Inledning
Det råder effektbrist på Uppsalas elnät och etablering av nya företag och bostadsområden är svåra att genomföra. Både nya serverhallar och en batterifabrik har fått avslag då elnätet inte rustats upp och byggts ut i samma höga takt som staden växt de senaste åren. Svenska kraftnät, som ansvarar för stamnätet, uppger att det kommer ta 5 till 10 år att genomföra utbyggnationen (Lindblom 2018). Ett annat sätt att ge plats åt fler anslutningar på elnätet är om dagens användare minskar sin effektanvändning. Nya hus är överlag energieffektiva medan äldre hus ofta har en stor outnyttjad potential att minska effektförbrukningen, både genom större och mindre ingrepp samt ombyggnationer.
Det är den outnyttjade potentialen som detta arbete ska undersöka och hitta lösningar för. Fastighetsbolaget Vasakronan äger den aktuella fastigheten, MTC-huset (medicintekniskt centrum), som ska undersökas. De instruktioner som på förhand getts att förhålla sig till är att lösningarna inte ska innebära större ombyggnationer och fokus gärna ska ligga på behovsstyrd reglering av befintliga system.
Rapporten kommer dels gå igenom potentialen av behovsstyrd reglering av ventilation och värme via simulering, men också andra intressanta idéer via data- och informations-samling.
1.1
Syfte
Syftet med denna rapport är att kartlägga MTC-husets energiflöden och tekniska förut-sättningar för att sedan undersöka möjliga åtgärder för minskad effektförbrukning.
1.2
Frågeställning
• Hur ser energianvändningen i MTC-huset ut idag? • Vilka metoder finns för att sänka effekten i MTC-huset?
• Hur stor potential har de olika metoderna för att sänka effekten?
1.3
Metod
Simuleringar gjordes i syfte att approximera energiåtgången i MTC-huset. Med de möj-liga åtgärder till energieffektivisering som föreslås i rapporten kan simuleringarna ge un-derlag för en slutsats, såvida det är lämpligt att följa de förslag som ges.
Personer med vetskap inom ämnet från företaget Vasakronan har deltagift i projektet. Med den information och data som erhållits från dem personligen samt via mailkontakt har vidare byggstenar givits för att kunna göra så precisa antaganden som möjligt.
1.4
Avgränsningar
Denna rapport har inte tagit hänsyn till ekonomiska eller etiska aspekter, inte heller den faktiska genomförbarheten av resultatet tas i beaktning. Rapporten är begränsad till
te-oretiska simuleringsresultat och fakta från litteraturstudier då inga tester har utförts. Då det under arbetets gång funnits begränsad tillgång till data görs antaganden för att kun-na simulera ett så verkligt scekun-nario som möjligt. Inga större ombyggkun-nationer har tagits i beaktning som åtgärd för att effektivisera huset som undersöks. Simuleringarna som tas upp är begränsade efter det regelverk som existerar berörande byggnader (se kapitel 2.4) samt tillgången till data. De simulerade resultaten på den totala energianvändningen är ej normalårskorrigerade, dock baseras modellen på normalårskorrigerade värden.
2
Teori
2.1
Värme
Värme distribueras vanligen både via ett vattenburet system, vilket är vanligast i äldre hus, och via ventilationen. I ett vattenburet system utgår rörsystemet från en värmeväxla-re ansluten till fjärrvärmen. Via shuntgrupper (distribueringsmoduler som dimensionerar flöden) regleras sedan vattenflödet, och därmed temperaturen, till husets olika delar och värmefunktioner. I huset sprids värmen via exempelvis radiatorer, ventilation och golv-värme. Beroende på byggnadens värmetröghet i klimatskalet lagras värmen olika bra i byggnadens struktur (Moberg 2019a).
Förutom att reglera framledningsflödet till byggnadens olika delar kan temperaturen även regleras på enskilda radiatorer. I äldre hus görs detta antingen manuellt via ett vred eller via en termostatventil som reagerar på inomhustemperaturen. Utöver aktivt tillförd vär-me så värms byggnader också upp av solinstrålning samt passiv värvär-me från personer och elektriska apparater (Moberg 2019b). Med elektronisk styrning av värmetillförseln base-rat på väderdata samt uppgifter från sensorer inomhus kan värmetillförseln effektiviseras, mer om detta i kapitel 2.6.1 och 2.6.2.
2.2
Kyla
Aktiv kylning av byggnader kan ske både via fjärrkyla och kylaggregat, som ofta är el-drivna. Kylning sker antingen enbart via ventilation eller genom ett kombinerat system med kylbatterier. Ett eldrivet kylaggregat är den mest energikrävande lösningen men även lättast att reglera, och är därmed fördelaktig där hög driftsäkerhet krävs. Ofta återvinns dock spillvärmen från kylmaskinens kompressor och nyttjas i andra delar av byggnaden. Ett annat sätt att aktivt tillföra kyla via ventilationen är att använda våta plattor. Vätan avdunstar till luften, varpå temperaturen på plattan sänks och därmed kyler den förbipas-serande luften (Moberg 2019c).
Kylmetoder som kräver lägst energi utnyttjar omgivningen. Frikyla innebär att kyla häm-tas från källor så som berggrund, uteluft eller vattendrag, och den enda energikostnaden är för att driva de pumpar och fläktar som behövs. Vid nattkyla utnyttjas både utomhusklimat samt byggnadens egna värmetröghet. Byggnaden ventileras nattetid med sval luft, och ju högre värmetröghet byggnadens stomme har desto mer kyla kan lagras. Denna kyla avges sedan under dagen. Viktigt med denna sortens kylning är dock att inte slå på värmen för tidigt under dagen eftersom syftet med kyllagringen i stommen då försvinner (Moberg 2019c).
2.3
Ventilation
Ventilation har två huvuduppgifter; att föra bort värmeöverskott samt luftföroreningar så att luften hålls ren. Om inte inomhusluften ventileras blir halten av föroreningar snabbt hög och upplevs störande. Påverkan från människor innebär inte att man förbrukar syret i rummet, utan att man avger koldioxid och andra fasta partiklar som blir svävande i rummet (Lillestöl 2019a).
Det finns flera huvudtyper av ventilationssystem: självdragssystem, frånluftssystem, från-och tilluftsystem från-och FTX-system (från- från-och tilluftssystem med värmeåtervinning). I ett FTX-system finns det ett aggregat vilket fungerar som värmeväxlare och med hjälp av det kan systemet återvinna mellan 50 och 80 % av värmen som behöver tillföras tilluften. För en normalstor villa innebär det en besparing på 5000-7000 kWh/år (Lillestöl 2019b). För att återvinna värmen kan man använda olika typer av värmeväxlare, de tre vanli-gaste typerna är plattvärmeväxlare (mot- och medströms), roterande värmeväxlare och batterivärmeväxlare, även kallad vätskekopplad värmeåtervinning. Verkningsgraden för en plattvärmeväxlare ligger mellan 60 och 90 %, för roterande värmeväxlare är den ca 80 % och batterivärmeväxlare ca 70 %. Under kalla dagar är behovet för värmeåtervinning större och det är också under dessa dagar som temperaturdifferansen är som störst och det finns då större potential att återvinna värmen (Lillestöl 2019c)
Ett ventilationssystem är mestadels tryckstyrt vilket innebär att läckage har en stor på-verkan på systemet och på så sätt energianvändningen. Fläkten måste kompensera för läckaget genom att öka flödet av luft i systemet. Genom att använda formeln för täthet kan man beräkna energiförlusterna i systemet:
KP= qtot qtot− qleak 3 (1) Där qtot är det totala luftflödet genom fläkten (m3/s) och qleak är det läckande flödet i
kanalsystemet (m3/s). Ett exempel på hur fläkteffekten påverkas av ett läckage kan vara ett kanalsystem som läcker 5 % av sitt totala luftflöde kommer att öka fläkteffekten med 17 % (Lillestöl 2019a).
2.4
Regler för inomhusklimat
Miljöbalken, Arbetsmiljölagen och Boverkets byggregler beskriver olika lagar, riktlinjer och krav som fastighetsägare bör följa. Boverkets byggregler för nybyggnationer uppda-teras med jämna mellanrum och det är kraven från året som byggnaden uppfördes som gäller. Där benämns regler för bland annat vilka temperaturer en nybyggd byggnad ska kunna komma upp till, samt hur installationer för värme och kyla ska planeras för att klara av extrema väder på ett bra sätt utan att temperaturen inomhus förändras märkvärt (Suuronen 2019a).
I kontorsbyggnader orsakas luftföroreningar främst av människor, vilka avger koldioxid. Koldioxidhalten inomhus bör inte ha ett högre värde än 1000 ppm. I garage finns även nivågränsvärden för halten kolmonoxid (max 20 ppm) och kväveoxid (max 1 ppm) som är hälsoskadliga vid höga koncentrationer. Riktvärden för temperaturen inomhus är en operativ temperatur på mellan 18-24◦C (Suuronen 2019a).
För att förhindra att halterna av skadliga ämnen inte ska bli för hög bör man enligt bover-ket ha ett tilluftsflöde på minst 7 l/s. Det krävs också ett tillägg på cirka 0,35-1,40 l/s och
m2 utöver minimiluftflödet på 7 l/s, beroende på hur hög avgivning byggnadsmaterialet har, för att ventilera bort eventuell lukt. Vid detta flöde upplever åtta av tio personer att luftkvaliten är acceptabel. I kontorsbyggnader behövs det totalt ca 15 l/s och m2 och i garage råds det att man ska ha ett tillluftsflöde på 1,8 l/s per m2 golvarea. Medellufthas-tigheten får inte överstiga 0,15 m/s om temperaturen i rummet är under 24◦C (Suuronen 2019a).
2.5
U- och R-värden
U-värdet innefattar överföring av energi både via strålning och ledning genom exempelvis dörrar och fönster. Ju lägre U-värde ett fönster har desto bättre isoleringsförmåga har det. R-värdet innefattar bara motstånd mot värmeöverföring genom en viss tjocklek på mate-rial till skillnad från U-värdet. Ett högt R-värde innebär bättre isolering. Exempelvis har ett dubbelglasat fönster ett R-värde på 0,26, vilket kan jämföras med vanlig väggisolering som har ett R-värde mellan 2,0-4,0 (Suuronen 2019b).
2.6
Möjliga åtgärder för effektminskning
2.6.1 Överordnat värme- och kylsystem
Istället för att manuellt reglera värme och kyla kan detta göras automatiskt via ett över-ordnat styrsystem. Systemet kommunicerar via sensorer och data och, utifrån det avgörs om byggnaden behöver värmas, kylas eller ventileras mer. Att anpassa tillförseln utifrån behovet och inte låta värme- och kylsystemet motarbeta varandra sparar energi och mins-kar effekttoppar. Detta är något som generellt inte tas hänsyn till idag i äldre byggnader. Temperatursensorer i olika delar av byggnaden som styrs av systemet skickar data till de termoelektriska ställdon som reglerar radiatorerna samt ventilation och kylbatterier som reglerar kyla, som då kan se till att önskat temperaturintervall hålls. Även exempelvis CO2- och närvarosensorer kan användas för att anpassa ventilationen utifrån hur många
personer som är i byggnaden för att undvika onödigt stort ventilationsflöde (Lillestöl & Moberg 2019b). Se kapitel 2.6.3 för vidare information om styrsystem för ventilation.
2.6.2 Väderprognosstyrning
I ett överordnat värme- och kylsystem som styrs elektroniskt via sensorer och data kan även väderdata tas hänsyn till. Vädret, vind, temperatur, molnighet och solinstrålning, har en stor inverkan på byggnadens värme- och kylbehov och teoretiskt kan 16 till 41 % av den förbrukade energin sparas med väderprognosstyrning. Utifrån byggnadens värmetröghet kan mängden kyla eller värme som har möjlighet att lagras i stommen beräknas. Exem-pelvis kan värmetillförseln på morgonen minskas om väderprognosen visar att det blir varmare under dagen. På så sätt kan man undvika att värma byggnaden på morgonen för att sedan ändå kyla ner den på eftermiddagen när den värmts upp av både sol, personer och fjärrvärme. Att planera värme- och kyltillförsel samt ventilation utifrån hur utomhus-klimatet påverkar byggnaden under dygnet kan enligt SMHI spara upp till 20 kWh/m2per år. Dessutom fås ett jämnare inomhusklimat och en installation av ett prognosstyrt system återbetalar sig ofta inom ett år (Lillestöl & Moberg 2019).
2.6.3 Styrning och reglering av ventilation
Genom att styra eller reglera ett ventilationssystem kan man få önskad tillförsel av luft. Styrning innebär att man har kännedom om ett system, vilket kan vara att till exempel ställa in driftstider för ett aggregat då man vet vilka tider ett behov för ventilation finns. Vid reglering behövs ingen kännedom om systemet, där beror utsignalen på skillnaden mellan börvärdet och ärvärdet. Ett exempel är att man på förhand vet ett antal personer som kommer att befinna sig i rummet vid en viss tidpunkt och på förhand kan ställa in driftstider för önskad tillförsel av luft, vilket innebär att man styr systemet. Vid reglering har man inte kännedom om hur många personer och vilken tid de befinner sig i rummet och man kan då använda sig av till exempel en CO2-sensor som reglerar ventilationsflödet
med avseende på behovet. Reglering är mer instabil och långsammare än styrning. Genom att ha ett så kallat behovsstyrt system kan energibehovet för värme, kyla och ventilation reduceras med 10-30 %. En viktig uppgift för styr- och reglersystemet är att få olika sy-stem att samverka genom att se till att till exempel värme och kyla inte är igång samtidigt vilket på så sätt kan minska effektbehovet (Lillestöl 2019d).
Luftflödesprinciper brukar delas in i tre kategorier, Constant Air Volume (CAV), Variab-le Air Volume (VAV) och Demand Control Ventilation (DCV). DCV är ett behovsstyrt system där flödesregleringen sker manuellt och automatiskt beroende av belastning och behov. Skillnaden på ett DCV-system och ett VAV-system är att styrningen sker på en mer detaljerad nivå för ett DCV-system. Denna modell har en stor energibesparingspotential och den förbrukade fläkteffekt kan minskas med upp till 80 %, och värme- och kylef-fekt kan reduceras med upp till 40 % jämfört med om ett CAV-system används (Lillestöl 2019d).
Sally R är ytterligare en teknik som baseras på luftflödesprinciper. Idén med Sally R är att använda luftreningsteknik från ISS (Internationella rymdstationen), och kombinera det med andra ventilationslösningar som redan används här på jorden. Syftet med tekniken är att nyttja den luft som finns i ett rum och rena luften i så stor utsträckning att ny luft inte behöver tillsättas. Detta kan appliceras på hus. Genom utnyttjandet av algoritmer kan inomhusluften användas i större utsträckning och inflödet av ny luft optimeras. Detta för att spara energi då ny luft kan kräva uppvärmning och även eventuellt filtrering (Suuronen 2019c).
Ventilationen kan även regleras med avseende på koldioxidhalt, där systemet med hjälp av en CO2-givare ser till att koncentrationen inte överstiger ett satt värde. Det finns även
andra givare, eller sensorer, till exempel Clean Air Control som mäter partikelkoncent-rationen i luften. Detta kan kompletteras med en närvarogivare så att systemet får en snabbare reglering. Ventilationsflödet med avseende på halten av koldioxid kan beräknas med en formel som beskrivs i delrapport Ventilation - Reglering och styrning. (Lillestöl 2019d).
2.6.4 Isolerande gardiner och persienner
I den här delen är de uppskattade intervallen och värdena baserade på litteraturstudier. Specifikation av källorna finns i Nytänkande idéer - Isolerande gardiner och persienner (Suuronen 2019b).
Fönster har procentuellt sett relativt stora värmeförluster som är beroende av hur bra iso-lerat resterande delar av huset är, så som golv, tak och väggar. En uppskattning ger att
30-35 % av värmeförlusterna i en byggnad läcker ut genom dubbelglasade fönster. Om en fönsterrenovering ska undvikas är isolerande gardiner och persienner ett kostnads- och energieffektivt alternativ. Med gardiner och persienner går det också att öppna upp och ta vara på solvärmen under dagarna och dra för fönstren precis innan det blir mörkt för att hålla kvar värmen inomhus under natten. Under sommarhalvåret kan de även stänga ute solvärmen för att undvika att extra kylning behövs i byggnaden. Det finns många olika företag och olika typer av tekniker för isolerande gardiner och persienner som alla har olika bra påverkan på energibesparingen och fönstrenas U-värden (Suuronen 2019b).
2.6.4.1 Isolerande gardiner
Det som utmärker en isolerande gardin är att det finns isolerande foder och att den är mon-terad med en exakt passform för det specifika fönstret. Ett exempel är att den isolerande gardinen kan vara uppbyggd med en termisk beläggning. Den termiska beläggningen be-står av små fickor som effektivt ska fånga in luften. Utanpå beläggingen finns två foder som gör att luften hålls kvar mellan dem. För att undvika konvektionsströmmar vid fönst-ren och för ett bra resultat är den exakta passformen viktig. Gardinen ska därför sitta så nära fönsterramen som möjligt, fönsterram och gardin ska överlappa varandra längs si-dorna samt gardinen ska gå hela vägen ner i golvet. Målet är att luften ska vara instängd mellan gardinen och fönstret. Isolerande gardiner kan ge en sänkning i U-värde för ett dubbelglasat fönster mellan 35 % och 45 %. Enligt en studie som utförts i Stockholm av Cehlin, där byggnader med och utan isolerande gardiner använts, syns en årlig minskning på 20-30 % i värme- och kylsystemets energianvändning i den byggnad med isolerande gardiner jämfört med byggnaden utan (Suuronen 2019b).
2.6.4.2 Isolerande persienner
Isolerande persienner kan se olika ut och fungera med många olika tekniker för att vara isolerande. Fokus har lagts på cellulära persienner då den tekniken är en av de större och nyare teknikerna och som visat sig vara mest effektiv. De cellulära persiennerna består oftast av horisontella, men ibland vertikala, kolumner av luft instängt mellan minst två la-ger material. Det är luftfickorna i de cellulära persiennerna som funla-gerar isolerande. Som för de isolerande gardinerna är passformen mycket viktig för bra resultat. Oftast monteras persiennerna med en passform så att det maximalt bildas ett glapp på 1 cm eller inget alls längs kanterna mellan ram och persienn. Helst ska persiennen, i energibesparingssyfte, sitta på skenor längs fönsterramen som ger en exakt passform för persiennen till fönstret och raderar alla luckor som luften skulle kunna röra sig igenom (Suuronen 2019b). Det finns olika typer av cellulära persienner med olika R-värden. De dubbelcelliga är vanligast. Med dubbelcellig menas att det finns två rader av isolerande celler, se figur 1. Det finns också cellulära persienner som släpper igenom ljus (light filtering) och de som mörklägger (black out) (Suuronen 2019b).
Cellulär persienn med skenor
Figur 1: Grafisk förklaring av en dubbelcellig persienn monterad i skenor (Suuronen 2019b).
Tabellen nedan visar de dubbelcelliga persiennernas R-värden och hur mycket de adderar till det dubbelglasade fönstret.
Typ av cellulär persienn
R-värde med persienn och dubbelglasat fönster
Double Cell Light Filtering 0,48-0,66
Double Cell Light Filtering med skenor 0,60-0,70
Double Cell Black Out 0,60-0,80
Double Cell Black Out med skenor 0,75-0,90
Tabell 1: Uppskattat intervall för olika teknikers R-värden (Suuronen 2019b).
2.6.4.3 Manuell reglering
Gardinerna eller persiennerna öppnas under dagen manuellt för att solljuset och värmen ska ta sig in i lokalen och sen innan ljuset försvinner dras gardinerna och persiennerna för. På det sättet behålls den värme som lokalen fått in under dagen och det hjälper även till att förhindra att värme då läcker ut genom fönstren. Under sommarmånaderna kan de dras ner även under dagen för att undvika att solen värmer så mycket att lokalen behöver kylas (Suuronen 2019b).
2.6.4.4 Automatisk reglering
Med schemainställning, till exempel genom att använda en timer, går det att förbestämma scheman för när persiennerna eller gardinerna ska öppnas eller stängas. Schemat går att anpassa för att försöka optimera enligt årstiderna (Suuronen 2019b).
Med en termostat som styr en motor kan gardiner och persienner dras för och undan. Gardinerna och persiennerna kan således styras i enlighet med rummets temperatur och på det sättet optimeras användandet av solens värme på ett enkelt sätt året om. (Suuronen 2019b).
Smart blinds, motordrivna persienner, kan styras med hjälp av en handkontroll eller via en app. Dessa fungerar på ett liknande sätt som en timer men är lättare att komma ihåg
att ställa in efter årstid och väder. Det kan också kännas mer motiverande att göra när det finns lättillgängligt och smidigt. Detta system kan byggas på och förbättras ytterligare genom att integrera ”smart home technology”. Genom att koppla de motordrivna persien-nerna och gardipersien-nerna till en ”smart home hub” går det att spara ännu mer energi. Denna hub är ett litet redskap som går att koppla till temperatur- och solsensorer. Det innebär att systemet kan avgöra med hjälp av data från sensorerna hur det ska bete sig för att spara som mest energi beroende av inomhus- och utomhustemperatur, vilken tid och vilket vä-der det är. Exempelvis, unvä-der sommaren ska systemet veta när på dagen gardinerna eller persiennerna ska dras för, för att undvika att lokalen blir för varm (Suuronen 2019b).
2.6.5 Belysning
Vid effektreducering av belysning är det främst fyra saker som åtgärdas: byte till effekti-vare belysning, dimring av belysning samt styrning av dimmers och drifttid. Vid byte av belysning finns störst potential vid byte från äldre glöd- och halogenlampor till lysrör och LED-lampor, då de har mer än tio gånger så lång livslängd och mer än fem gånger bättre ljusutbyte. Ljusutbyte är ett mått på hur mycket ljus en ljuskälla ger per watt (Blomberg 2019a).
Att installera en dimmer är ett effektivt sätt att minska elektrisk effekt om maxbelysning inte alltid efterfrågas. Det går att styra belysning med och utan dimmer på olika sätt och några av dem är med närvarosensorer, tidstyrning, timers och ljusstyrning. Ljusstyrning bygger på att fotosensorer eller skymningsreläer känner av ljusnivån i rummet och styr ljusnivån därefter. Dessa fungerar bäst utomhus eller i rum med mycket fönster (Blomberg 2019b).
2.7
Personlig komfort
Hyresvärden har ett ansvar för att hyresgästerna har en god och komfortabel inomhus-miljö. Temperaturmässigt är detta enligt arbetsmiljöverket mellan 20 och 24◦C för stil-lasittande arbete. Hur temperaturen upplevs kan däremot variera kraftigt från person till person. Två av tio personer upplever missnöje med inomhusmiljö även när optimala för-hållanden råder (se kapitel 2.4). Med detta följer att även hyresgästerna har ett individu-ellt ansvar i att uppnå en personlig komfort. Vasakronan har publicerat en broschyr som uppmuntrar till enklare åtgärder och ett utdrag av dessa kan ses nedan i tabell 2 (Timm 2019b).
Åtgärd Ungefärlig skillnad i◦C
Stå eller sitta och jobba 3,0
Vinterkavaj eller kofta 2,0
Tunn kavaj eller tröja 1,5
Undertröja 0,5
Långärmad skjorta istället för kortärmad 0,5
Tabell 2: Upplevda förändringar i kroppstemperatur vid olika enkla åtgärder (Timm 2019b).
rekom-under kontorstiden som lockar till att de anställda tar pauser och rör på sig. Några förslag på fysiska aktiviteter kan vara ett pingisbord, yogarum, telefonrum dit man kan gå för att prata ostört, spel till lunchrummet eller hålla en stegräknartävling. Att vara medveten om var man placerar sig i rummet är en viktig aspekt, då olika delar av ett rum kan upplevas variera i temperatur. För att öka blodcirkulationen kan även ståbord användas eller att ha en pilatesboll istället för stol (Timm 2019b).
3
MTC-huset
3.1
Klimatskal
MTC-huset är byggt år 1991 och följer de byggnadskrav som boverket föreskrev för ny-byggnationer 1991. Klimatskalet för MTC-huset är alltså antaget att vara en typisk kon-torsbyggnad från 90-talet byggd med material som betong, gips, järn, trä, mineralull och tvåglasfönster. Detaljerad information gällande MTC-husets klimatskal är sammanställd utifrån byggnadens ritningar och återfinns i tabell 1 i delrapporten Klimatskal och klima-tanalys över MTC-huset. MTC-huset har en årlig värmeförlust på 360 748 kWh (Timm 2019c). Värmeförlusterna under år 2009 fördelas över klimatskalets olika områden enligt tabell 3.
3.2
Energibalans
En energibalans beskriver energiförluster samt tillförd energi över en byggnad. Den nor-malårskorrigerade totala energianvändningen för ett år i MTC-huset utgavs vara 482 741 kWh år 2009. Fastighetselen för att driva hissar, ventilation, lampor och diverse annat som ingår i allmäna utrymmen, utgavs vara 159 800 kWh år 2009 (Larsson & Nordström 2019a). Verksamhetselen är den energin som nyttjas av hyresgästen och utgavs vara 38 321 kWh. För MTC-huset sammanställdes denna information utifrån energideklarationen från år 2009 och representeras i tabell 3 samt grafiskt i figur 2.
Energiförluster Mängd [kWh] Transmissionsförluster 149 406 Markvärmeförluster 12 500 Varmvattenavlopp värmeförluster 7 218 Ventilationsvärmeförluster 191 624 Totala värmeförluster 360 748 Tillförd energi Mängd [kWh] El för komfortkyla 13 423 Fjärrvärme 291 750 Fastighetsel 159 800 Verksamhetsel 38 321
Total tillförd energi (normalårskorrigerad) 482 741
Tabell 3: Energiförluster samt den tillförda energin till MTC-huset år 2009 (Larsson, G. & Nordström, F. 2019a).
Figur 2: MTC-husets energiflöden år 2009 (Timm 2019a).
3.3
Belysning i allmänna utrymmen
Vasakronan ansvarar endast för belysning av allmänna utrymmen i fastigheten och kan inte påverka hyresgästernas val av belysning och styrning annat än genom rekommen-dationer. Största delen av belysningen som Vasakronan ansvarar för finns i garage och trapphus. I garaget finns nyligen installerade LED-lampor med närvarostyrning medan det i trapphuset är belysning styrd med strömbrytare med timer. Även där är belysningen till stor del utbytt till LED-lampor. Vasakronan har som mål att ersätta alla lampor som går sönder till LED-lampor (Lillestöl & Moberg 2019a).
3.4
Värme
MTC-huset har en markvärmepump installerad som används i garage och entré, vars årli-ga energiförbrukning uppgår till 12,5 MWh. I övriårli-ga byggnaden används fjärrvärme vars framledningstemperatur styrs via en fjärrvärmecentral i en annan byggnad i Science Park, Uppsala. Fjärrvärmecentralen är i sin tur beroendestyrd med avseende på utomhustem-peraturen. Radiatorerna kan hyresgästerna däremot reglera efter önskat behov. År 2009 uppgick fjärrvärmeenergin till 291,8 MWh varav 16,4 MWh används för att värma tapp-varmvatten. Fjärrvärmen fördelas i MTC-huset via shuntgrupper eftersom olika delar av huset, som radiatorer, tappvarmvatten och ventilationsvärme, kräver olika höga tempe-raturer. Husets olika områden kräver också olika mycket värme, varför värmeväxlingen är 100% från fjärrvärmetemperaturen i den norra och östra delen medan den södra och västra sidan endast växlar in 66% av den ursprungliga fjärrvärmetemperaturen. Utöver det fördelas fjärrvärmen även över golvvärme i huset (Lillestöl & Moberg 2019a).
3.5
Kyla
MTC-huset har en eldriven kylmaskin i källarplanet som via olika kylbatterier i ventila-tionen distribuerar kyla med hjälp av shuntreglering till hela huset. År 2009 hade kylma-skinen en energiförbrukning på 13,4 MWh och under vinterhalvåret var den avstängd då huset utnyttjade den kalla utomhustemperaturen för kylning (Lillestöl & Moberg 2019a).
3.6
Ventilation
Ventilationen i MTC-huset består av ett FTX-system. Detta system återvinner en stor del av värmen i frånluften till ventilationssystemets tilluft via ett vätskekopplat system. Ven-tilationssystemets totala värmeförluster under år 2009 uppgick till 191 624 kWh, vilket utgjorde ungefär hälften av de totala värmeförlusterna för MTC-huset. Det finns fyra luft-behandlingsaggregat, LB1, LB2, LB3 och LB4, som har en termisk verkningsgrad på 65 %. Luftbehandlingsaggregat LB3 och LB4 är strängt reglerade på grund av att de förser laborationslokaler med luft. Dessa tas inte hänsyn till i denna rapport. LB1 förser luft till bottenvåning och plan 1 till 4 (kontor) och har ett genomsnittligt luftflöde på 7,6 m3/s me-dan LB2 förser garaget med ett genomsnittligt luftflöde på 1,42 m3/s. Ventilationen är på mellan 06:30 och 18:00 och styrs beroende på utetemperaturen med möjlighet att reglera ventilationen per våningsplan (Lillestöl & Moberg 2019a).
4
Modellbeskrivning
Modellen för huset delades upp i två huvuddelar, en för ventilation och en för värme. I ventilationssimuleringen utnyttjas den modell som används för att göra en energideklara-tion. Värmesimuleringen nyttjar Fouriers lagar angående värmekonduktion genom solida medier. De två simulationerna används för att beräkna energianvändningen i MTC-huset. Data erhållen från energideklarationen för MTC-huset år 2009 användes som referensvär-den (Larsson & Nordström 2019a).
Simuleringarna begränsas av regelverk för byggnader. Minimumvärden för simuleringar-na har tagits med god margisimuleringar-nal för att undvika att simuleringarsimuleringar-na skulle ge resultat som inte överensstämmer med regelverket (Larsson & Nordström 2019b).
De möjliga åtgärder som rekommenderas i kapitel 2.6 tas i beaktning i simuleringarna. Detta ges i uttryck som ökad verkningsgrad vid utbyte till bättre värmeväxlingskompo-nenter samt minskat läckage av värme genom fönster då isolerande gardiner och persien-ner tillsätts.
4.1
Ventilationssimulering
Ventilationssimuleringen bestod av tre olika delar, där första delen var en simulering som eftersträvade det nuvarande systemet för MTC-huset. Denna simulering nyttjades för att skapa liknande resultat som energideklarationen anger. Detta gjordes med motivering att påvisa trovärdigheten av ventilationssimuleringen. Tabell 4 nedan visar både de värden simuleringen gav och hur mycket dessa värden skiljer sig från värdena i energideklara-tionen. I den andra delen av simuleringen tas antalet personer i byggnaden och bilar i garaget i beaktning och anpassar ventilationen därefter. En slumpgenerator genererade
antalet personer i huset med ett riktvärde på 100 personer. Detta för att ge ett medelvärde för luftflödet över en dag (Larsson & Nordström 2019b).
De antaganden som gjorts på grund av bristande tillgång till data beskrivs i delrapporten Ventilationssimulation(Larsson & Nordström 2019b).
Luftflödet regleras med 0,025 m3/s per person och antar ett minimumflöde på 2 m3/s, detta är grundat på gränsvärden för luftflöde i kontor och garage som återfinns i kapitel 2.4.
Energiflöden [kW h] Simulerade värden Skillnad från energideklarationen [%]
Fjärrvärme 298 014,00 +2,1
Ventilationsförluster 197 888,00 +3,3
Fastighetsel 161 974,00 +1,4
Total energianvändning 511 731,00 +6,0
Luftflöden [m3/s] Simulerade värden Skillnad från energideklarationen [%]
Luftflöde LB1 7,60 0,0
Luftflöde LB2 1,42 0,0
Tabell 4: Värden producerade av ventilationssimuleringen med mål att eftersträva värdena från energideklarationen. Detta gjordes för att skapa en trovärdig modell.
4.2
Värmesimuleringen
I värmesimuleringen gjordes först en simulering baserat på husets värmespecifika egen-skaper med vanliga dubbelglasade fönster, som användes som referensvärde till resteran-de simuleringar. Detta då simuleringen ej helt efterliknar verkligheten, eftersom resteran-den kyler och värmer efter behov, alla dagar under året, 24 timmar om dygnet. Alla simuleringar beräknar den mängd värme som måste tillföras med avseende på utetemperaturen som råder under år 2009 (Larsson & Nordström 2019c).
Påverkan på värme- och kylsystemets årliga energianvändning simulerades vid tillägg av isolerande gardiner, Double Cell Light Filtering persienner (med och utan skenor) och Double Cell Black Out persienner (med och utan skenor).
De antagnaden som gjorts på grund av bristande tillgång till data beskrivs i delrapporten Värmesimulering(Larsson & Nordström 2019c).
5
Resultat
5.1
Ventilationssimulering: behovsstyrd reglering och värmeväxlare
Ventilationssimuleringen med behovsstyrd reglering gav positiva resultat i form av effek-tivisering av den totala energianvändningen. Simuleringen resulterade i en total energian-vändning på 383 590 kWh vilket var en minskning med 20,5 % jämfört med energide-klarationen 2009 (baserat på ett normalårskorrigerat värde, se tabell 3). Den totala ener-gianvändningen i tabell 5 är baserad på den normalårskorrigade enerener-gianvändningen från energideklarationen, vilket skiljer sig från fjärrvärme, ventilationsförluster och
fastighets-effektiviserats främst för LB1, som har 67 % lägre luftflöde med behovsstyrd reglering jämfört med det befintliga systemet (se kapitel 3.4). Tabell 5 visar resultaten av simule-ringen av energiflöden och luftflöden med behovsstyrd reglering av ventilationssystemet över ett år.
Energiflöden Medelvärde [kW h] Standardavvikelse Sänkning (%)
Fjärrvärme 227 853,00 1 670,00 21,7
Ventilationsförluster 127 727,00 1 670,00 33,3
Fastighetsel 103 993,00 1 295,00 43,9
Total Energianvändning 383 590,00 2 965,00 20,5
Luftflöden Medelvärde [m3/s] Standardavvikelse Sänkning (%)
Luftflöde LB1 2,30 0,11 67,7
Luftflöde LB2 1,80 0,00 20,6
Tabell 5: Energiflöden och luftflöden med behovsstyrd reglering av ventilationssystemet. Tabellen visar även procentuella sänkningar från värden angivna i energideklarationen 2009.
I figur 3 nedan presenteras graferna över LB1-aggregatets luftflöde. Grafen till höger visar luftflödet för MTC-huset idag där luftflödet är konstant under dagen. Grafen till vänster visar systemet då behovsstyrd reglering simuleras vilket ger en tydlig minskning i luftflö-det.
Figur 3: Fiuren visar LB1-aggregatets flöde för behovstyrd reglering (blå) och för ett oreglerat system (röd). Systemet startas vid 06:30 och stängs av vid 18:00. Y-axeln visar flöde i m3/s och x-axeln visar tiden under dagen i minuter.
Simuleringsresultatet på varierande värden av den termiska verkningsgraden i ventila-tionsaggregaten visas i tabell 6. Verkningsgraderna är baserade på olika typer av värme-växlare: nuvarande värmeväxlare, vilken är en batterivärmeväxlare (65 %), medströms plattvärmeväxlare (70 %), roterande värmeväxlare (80 %) och motströms plattvärmeväx-lare (upp till 90 %). Ändringen är relativt det normalårskorrigerade värdet i
energideklara-tionen. Ett mer detaljerat resultat redovisas i delrapport Resultat av ventilationssimulering (Larsson & Nordström 2019d).
Verkningsgrad [%] Vent. förluster [kWh] Energianvändning [kWh] Ändring [%]
65 197 888 511 731 +6,0
70 169 888 483 733 +0,2
80 113 891 427 734 -11,4
90 57 894 371 737 -23,0
Tabell 6: Hur förbättringar av ventilationsaggregatens termiska verkningsgrad (värmeväx-laren) påverkar den totala energianvändningen för MTC-huset. Ändringen är relativt det normalårskorrigerade värdet i energideklarationen.
5.2
Värmesimulering: isolerande gardiner och persienner
Värmesimuleringen delades upp i flera simuleringar där den första simuleringen gjor-des med vanliga dubbelglasade fönster för att nyttjas som referens (se tabell 7). Därefter simulerades en typ av isolerande gardin och fyra typer av isolerande persienner för att undersöka deras eventuella energibesparingspotential.
Kategori Energimängd (kWh)
Värmeförluster 347 255
Energianvändning 292 365
Tabell 7: Värmeförluster samt värme- och kylsystemets årliga energianvändning i simu-lationen utan isolerande medel. Alla fönster har ett U-värde på 3 W/m2K.
Samma modell användes för att simulera MTC-huset då tillägg i form av isolerande gar-diner och persienner. Tabeller 8-10 visar påverkan på den årliga energianvändningen av de olika typerna av isolerande gardiner och persienner. Varje typ av teknik har ett intervall för hur stor potential mediet har för att sänka det totala U-värdet. Resultatet redovisas i årlig energianvändning för värme- och kylsystemet och en procentuell sänkning i jämfö-relse med resultaten i tabeller 8-10. Notera att det är värmeförluster samt energimängden för värme- och kylsystemets årliga energianvändning som ingår i tabeller 8-10 och in-te den totala energianvändningen för MTC-huset. Ett mer detaljerat resultat redovisas i delrapporten Resultat av värmesimulation (Larsson & Nordström 2019e).
Isolerande gardiner
U-värdessänkning (%) 35 37,5 40 42,5 45
Energianvändning (kWh) 217 146 212 364,0 206 373 201 090,0 195 776
Procentuell energisänkning (%) 26 27,0 29 31,0 33
Tabell 8: Simuleringsresultat över värme- och kylsystemets årliga energianvändning och motsvarande procentuella energisänkning då U-värdet varieras med isolerande gardiner.
Double Cell Light Filtering persienner
U-värdessänkning (%) 30 34 38 42 46
Energianvändning (kWh) 227 849 219 214 210 724 202 148 193 618
Procentuell energisänkning (%) 22 25 28 31 34
Tabell 9: Simuleringsresultat över värme- och kylsystemets årliga energianvändning och motsvarande procentuella energisänkning då U-värdet varieras med light filtering persi-enner.
Double Cell Black Out persienner med skenor
U-värdessänkning (%) 56 60 63
Energianvändning (kWh) 172 592 164 260 158 015
Procentuell energisänkning (%) 41 44 56
Tabell 10: Simuleringsresultat över värme- och kylsystemets årliga energianvändning och motsvarande procentuella energisänkning då U-värdet varieras med blcok out persienner med skenor.
6
Diskussion
Eftersom Vasakronan uttryckt att inga större ingrepp ska göras i fastigheten är effektivi-seringsmöjligheterna begränsade. Att byta ut ventilationens nuvarande värmeväxlare till plattvärmeväxlare med högre verkningsgrad skulle generera betydande energibesparingar men är dessvärre svårimplementerat. Detta beror på att plattvärmeväxlare kräver att till-och frånluft går genom samma aggregat vilket de inte gör idag i MTC-huset. Med en be-hovsstyrd reglering av ventilationssystemet kan dock stora energibesparingar göras utan större ombyggnationer. Ventilationsimuleringens resultat visar att en sådan metod kan ge energibesparingar på 20 %, vilket stöds av teorin i kapitel 2.6.3. Att byta ut belysningen i allmänna utrymmen till LED-lampor är redan ett pågående projekt inom Vasakronan. Värmesimuleringen simulerar över alla årets dagar, om helger och röda dagar däremot skulle uteslutas skulle effektbehovet minska ytterligare. Värmesimuleringen bygger på utomhustemperaturen och då energideklarationen (som stora delar av simuleringen base-ras på) är gjord 2009 är även temperaturdatan från samma år, om fler energiflöden hade normalårskorrigerade värden skulle ett bättre resultat kunna produceras. Ett antagande om hur många personer som fanns i byggnaden uppskattades till 100 personer eftersom ingen data på antal personer i byggnaden fanns att tillgå. Med mer exakt data skulle en bättre ventilationssimulering kunna göras eftersom resultatet är starkt beroende av hur många personer som befinner sig i byggnaden. En känslighetsanalys på detta har genomförts i delrapport Resultat av ventilationssimulation (Larsson & Nordström 2019d). Data på byggnadsmaterial och passivvärme kunde inte heller erhållas. Antaganden gjordes med hjälp av sakkunniga på Vasakronan men mer fakta hade lett till ett mer verklighetstroget resultat.
Några åtgärder som nämnts i rapporten är isolerande gardiner och persienner, vilka är kostnadseffektiva alternativ till fönsterrenovering. De kan installeras på alla typer av föns-ter och kräver inget ingrepp i fasaden. I värmesimuleringen tog endast gardinernas isole-rande förmåga i åtanke och gav ett resultat på 26-33 % sänkning i värme- och kylsyste-mets energianvändning för isolerande gardiner, vilket ligger i närheten av värdena i den
liknande studien av Cehlin i Stockholm (se kapitel 2.6.4.1). De isolerande persiennerna ger ett bättre resultat än gardinerna: den minst effektiva persienn som simulerades ger ett likvärdigt resultat som de isolerande gardinerna. Double Cell Black out-persiennerna med skenor är den mest effektiva teknik som simulerades, denna ger 56 % sänkning i värme- och kylsystemets energianvändning. Dock finns färre studier och tester kring per-sienner än gardiner, men enligt våra simuleringar och källkritiskt granskad teori angående hur persiennerna påverkar värmetillförsel och värmeförluster bör resultatet stämma även i verkligheten.
Gardiner och persienner går att reglera manuellt och automatiskt, men i värmesimulering-en antogs de vara konstant nerdragna. För de automatiska systemvärmesimulering-en hittades ingvärmesimulering-en data på energibesparing. Det gör det svårt att uppskatta hur olika regleringslösningar skulle på-verka simuleringsresultatet. En automatisk reglering anpassad utifrån solinstrånling och temperatur skulle möjligen optimera energianvändningen ytterligare.
Värme, kyla, ventilation, belysning, gardiner och persienner kan alla kopplas till ett ge-mensamt överordnat styr- och reglersystem, vilket förmodligen skulle ha en stor energi-besparingspotential. Systemet styrs då via sensorer som kan kontrollera systemet utifrån valda parametrar eller behov och har potential att sänka effekten. En fördel med ett sådant system är att det kan motverka att värme- och kylsystem används samtidigt samt att syste-met även kan samverka med isolerande syste-metoder. Bara i ventilationssimuleringen halveras ventilationsbehovet när den anpassas efter hur många som faktiskt befinner sig i byggna-den. Via temperatursensorer inomhus eller prognosstyrning utifrån väderdata kan värme-och kyltilförlförseln optimeras. Besparingsmöjligheterna är upp till 20 kWh/m2per år för väderprognosstyrning beroende på fastighetens uppbyggnad och omgivning, och installa-tionen av systemet är ofta återbetald inom ett år. Potentialen för effektminskning visas i denna rapport och nästa steg är att undersöka den tekniska möjligheten att nyttja dessa i praktiken.
7
Slutsats
MTC-huset är byggt år 1991 och har en årlig energianvändning på 482 741 kWh med totala värmeförluster på 360 748 kWh. Fjärrvärme och ett kylaggregat används för tempe-raturstyrning av byggnaden, dessa system är icke behovsstyrda utan arbetar lika oavsevatt personantal i byggnaden. Huset har även ett FTX-ventilationssystem med värmeåtervin-ning. De metoder som rapporten berör som anses sänka effekten på MTC-huset utan större ingrepp är överordnat värme- och styrsystem, väderprognosstyrning och isolerande gardi-ner och persiengardi-ner. Behovsstyrd ventilation kan sänka den totala egardi-nergianvändningen för byggnaden med 20,5 %. Isolerande gardiner kan sänka värme- och kylenergianvändning-en med 26 till 33 % och isolerande persikylenergianvändning-enner kan sänka värme- och kylkylenergianvändning-energianvänd- kylenergianvänd-ningen för byggnaden med upp till 56 %.
8
Referenser
Blomberg, M. (2019a). Belysning. Delrapport: Es-4-19-X-1-1
Blomberg, M. (2019b). Dimring och styrning. Delrapport: Es-4-19-X-1-2 Larsson, G, Nordström, F. (2019a) Datasamling. Delrapport Es-4-19-L-3-1
Larsson, G, Nordström, F. (2019b) Ventilationssimulation. Delrapport Es-4-19-L-1-1 Larsson, G, Nordström, F. (2019c) Värmesimulering. Delrapport: Es-4-19-L-4-1
Larsson, G, Nordström, F. (2019d) Resultat av ventilationssimulation Delrapport: Es-4-19-L-2-1
Larsson, G, Nordström, F. (2019e) Resultat av värmesimulation Delrapport: Es-4-19-L-5-1
Lillestöl, H. (2019a) Ventilation - Grundläggande. Delrapport: Es-4-19-X-4-1 Lillestöl, H. (2019b) Huvudtyper av ventilationsystem. Delrapport: Es-4-19-X-4-4 Lillestöl, H. (2019c) Värmeväxlare. Delrapport Es-4-19-X-5-1
Lillestöl, H. (2019d) Ventilation - Reglering och styrning. Delrapport: Es-4-19-X-4-3 Lillestöl, H. & Moberg, T. (2019a). MTC-huset. Delrapport: Es-4-19-X-4-2
Lillestöl, H. & Moberg, T. (2019b). Överordnat styrsystem för värme, kyla och ventilation. Delrapport: Es-4-19-X-8-1
Lindblom, M. (2018). Uppsala har slagit i eltaket. Uppsala nya tidning. https://www.unt.se/ekonomi/uppsala-har-slagit-i-eltaket-5155206.aspx
Moberg, T. (2019a). Värmesystem - grundläggande. Delrapport: Es-4-19-X-6-1 Moberg, T. (2019b). Reglering av värme- och kylsystem. Delrapport: Es-4-19-X-6-3 Moberg, T. (2019c). Kylsystem - grundläggande. Delrapport: Es-4-19-X-6-2
Suuronen, J. (2019a) Inomhusklimat - lagar, regler och riktlinjer. Delrapport: Es-4-19-X-7-1
Suuronen, J. (2019b) Nytänkande idéer - Isolerande gardiner och persienner. Delrapport: Es-4-19-X-7-5
Suuronen, J. (2019c) Nytänkande idéer - Sally R. Delrapport: Es-4-19-X-7-2 Timm, C. (2019a). Energibalans över MTC-huset Delrapport: Es-4-19-X-12-1 Timm, C. (2019b). Information till Hyresgäster Delrapport: Es-4-19-X-10-1
Timm, C. (2019c). Klimatskal och klimatskalsanalys över MTC-huset Delrapport: Es-4-19-X-11-1
