De fattiga ska befrias: Användningen av Nya testamentet i den latinamerikanska befrielseteologin

De fattiga ska befrias

Anv¨

andningen av Nya testamentet i den latinamerikanska befrielseteologin

Lukas Appelqvist

Kurs: Bibelvetenskap C2NTs

Handledare: Cecilia Wass´

en

Examinator: James A. Kelhoffer

Betygs¨

attande l¨

arare: James A. Kelhoffer

Inneh˚

all

1 Inledning 1

1.1 Syfte och fr˚agest¨allning . . . 1

1.2 Teori och metod . . . 1

1.3 Material . . . 2

1.4 Forsknings¨oversikt . . . 2

2 Befrielseteologi och Nya Testamentet 3 2.1 Bibelanv¨andningen inom befrielseteologin . . . 3

2.2 Befrielseteologers tolkning av NT . . . 4

2.2.1 Gustavo Guti´errez . . . 4

2.2.2 Jon Sobrino . . . 6

2.2.3 Ren´e Padilla . . . 8

3 Analys 11 3.1 Introduktion . . . 11

3.2 Utv¨ardering . . . 11

3.2.1 Gustavo Guti´errez . . . 11

3.2.2 Ren´e Padilla . . . 14

3.2.3 Jon Sobrino . . . 16

3.3 J¨amf¨orelse . . . 18

3.3.1 Preferens f¨or de fattiga — opci´on por los pobres . . . 18

3.3.2 Vem som ¨ar fattig — πτωχός . . . 19

3.3.3 Gudsriket — el reino de Dios . . . 19

4 Sammanfattning 20 4.1 Hur befrielseteologer anv¨ander nytestamentliga texter i sin teologi . . . 20

4.2 Viktiga texter och begrepp . . . 21

4.3 J¨amf¨orelse mellan katolska och evangelikala representanter . . . 21

4.4 Avslutande reflektioner . . . 22

1

Inledning

Befrielseteologin har haft en stor p˚averkan i hela Latinamerika och gett de marginaliserade i samh¨allet en r¨ost, framf¨or allt n¨ar den b¨orjade ta form under 1960 och–70–talet. Under mina utbytesstudier i Costa Rica v¨acktes mitt intresse f¨or ¨amnet. Jag fick upp ¨ogonen f¨or vilken stor roll befrielseteologin fortfarande spelar i Latinamerika, men ocks˚a hur den tog sig uttryck i Costa Rica. N¨ar jag studerade befrielseteologi d¨ar blev det tydligt hur stor vikten och anv¨andningen av GT:s texter var, och t¨ankte att det borde finnas teologer som ocks˚a anv¨ander NT. D˚a f¨oddes id´en till den h¨ar uppsatsen.

1.1

Syfte och fr˚

agest¨

allning

I denna uppsats kommer jag att unders¨oka olika latinamerikanska befrielseteologers anv¨andning av NT. Syftet ¨ar att ta reda p˚a hur man motiverar sin teologi och hur den uttrycks i NT, speciellt eftersom befrielseteologins bibelanv¨andning traditionellt ¨ar sedd som inspirerad av GT. De fr˚agor jag vill besvara ¨ar f¨oljande:

1. Hur anv¨ander befrielseteologer nytestamentliga texter i motiveringen av sin teologi? 2. ¨Ar dessa tolkningar rimliga?

3. Vilka texter och begrepp ¨ar s¨arskilt viktiga?

4. Hur skiljer sig tolkningen mellan representanter fr˚an den katolska och evangelikala kyrkan?

1.2

Teori och metod

F¨orst beskrivs de olika teologernas tolkningar, vilka begrepp de tar upp, och utifr˚an det-ta f¨oljer sedan en analys d¨ar jag framf¨or allt kommer j¨amf¨ora och utv¨ardera de tolkningar och material som kommit fram. Som redan framg˚att kommer allts˚a Guti´errez och Sobrino fr˚an den katolska kyrkan medan Padilla kommer fr˚an den evangelikala, och detta sp¨ annings-f¨orh˚allande blir ett s¨arskilt fokus i analysen. Begreppet ”evangelikal” ¨ar dock komplext d¨arf¨or att det ¨ar sv˚art att ¨overs¨atta och syftar p˚a olika saker beroende p˚a kontext. Spanskans ”evang´elico” och engelskans ”evangelical” ¨ar i grunden samma ord, men skiljer sig starkt mellan exempelvis USA och Latinamerika. I Latinamerika ¨ar det en n¨armast frikyrklig pro-testr¨orelse som kritiserar den katolska kyrkan och har starka band till befrielseteologin. Ordet ”evangelikal” kommer h¨adanefter att anv¨andas f¨or att beteckna denna r¨orelse. Att ocks˚a in-kludera en evangelikal teolog ger en st¨orre bredd ¨an att enbart ha ett katolskt perspektiv, s¨arskilt som detta har varit det dominanta inom befrielseteologin. D¨arf¨or ¨ar det intressant att se p˚a vilket s¨att de tv˚a perspektiven skiljer sig fr˚an varandra.

En befrielseteologisk l¨asning s¨atter in texten i den r˚adande samh¨allssituationen. Den in-neb¨ar att Gud verkar f¨or de fattiga, ¨ar n¨arvarande i deras historia och vill fr¨alsa m¨anniskorna fr˚an f¨ortryck, fattigdom och or¨attvisa. D¨arf¨or ¨ar en befrielseteologisk tolkning av bibeltexter aldrig neutral utan leder till handlingar som befriar folket, den tar alltid st¨allning f¨or de fattiga. Jag kommer ocks˚a att anv¨anda ett receptionhistoriskt perspektiv f¨or att analysera befrielseteologiska tolkningar. Receptionsanalys handlar om hur texten har tolkats genom historien. Bibeln tolkas annorlunda i olika kulturer och tidsepoker, den p˚averkar samh¨allen, grupper och enskilda individer p˚a olika s¨att genom dess inverkningar p˚a t.ex. konst, lagar och politik. Samtidigt anv¨ander m¨anniskor tolkningar i olika syften och sammanhang, och ett i det h¨ar fallet befrielseteologiskt perspektiv inneb¨ar hur denna tradition har tolkat NT och i vilka syften.1

1.3

Material

F¨or att besvara fr˚agest¨allningen kommer jag anv¨anda mig av tre befrielseteologer: Gustavo Guti´errez, Jon Sobrino och Ren´e Padilla. Guti´errez ¨ar den som anses vara grundaren av befrielseteologin i och med sin bok Teolog´ıa de la liberaci´on – perspectivas fr˚an 1971. D¨ar uppmanar han till solidaritet mot de fattiga och att kyrkan ska hj¨alpa till i arbetet med att f¨or¨andra de r˚adande institutionerna till att fr¨amja social r¨attvisa. 2 _{Jon Sobrino har}

i boken Jesucristo liberador utarbetat en befrielseteologisk kristologi som utg˚ar ifr˚an den historiske Jesus som de fattigas befriare, och ¨ar liksom Guti´errez en av de st¨orre katolska befrielseteologerna. Ren´e Padilla tillh¨or den evangelikala kyrkan som ¨ar en annan stor religi¨os akt¨or i Latinamerika vid sidan av den katolska kyrkan. Han delar det befrielseteologiska perspektivet men har bidragit framf¨or allt till kyrkans mission genom en kongress i Lausanne 1974, och ¨ar s˚aledes en av huvudakt¨orerna inom den evangelikala kyrkan.3_{Padilla presenterar}

viktiga aspekter av sin teologi i boken Guds rike och kyrkans uppdrag som kommer fungera som underlag i den h¨ar studien.

1.4

Forsknings¨

oversikt

Mycket av forskningen kring befrielseteologi har behandlat t.ex. dess historia och etik. Ex-empelvis har Ulf Borelius i sin avhandling Om befrielseteologins uppkomst i Latinamerika: En sociologisk analys av religi¨os f¨or¨andring analyserat befrielseteologins uppkomst, och han kommer fram till att den har skapats av en st¨orre grupp m¨anniskor f¨orutom Gustavo Gu-ti´errez, vilket strider mot hur man normalt sett honom som befrielseteologins fader. Vidare har t.ex. Leila Celis skrivit artikeln The Legacy of Liberation Theology in Colombia: The Defense of Life and Territory fr˚an 2016. Den handlar om befrielseteologins betydelse idag

1_{Runesson och Mitternacht 2006, s. 402–403.}

2_{Encyclopedia Britannica Academic Edition, Gustavo Guti´errez} 3_{Padilla 1988, s. 5–6.}

och hur man utarbetat vad hon kallar ”a theology of life”, dess relation med m¨anskliga r¨attigheter och hur befrielseteologin f¨orsvarar de fattigas r¨att till liv.

Att mycket forskning har bedrivits ur dessa perspektiv g¨or ett bibelvetenskapligt s˚adant intressant, d¨arf¨or att det g˚ar in p˚a hur befrielseteologer anv¨ander bibeltexterna vilket det generellt forskats betydligt mindre om. Mycket av det som skrivits framf¨or allt av de stora befrielseteologerna har n˚agra ˚ar p˚a nacken och ¨ar p˚a spanska, vilket g¨or det sv˚art att hitta mer aktuell forskning. D¨arf¨or kommer en del av denna litteratur att anv¨andas med medvetenhet om dess potentiella brister. D¨aremot ¨ar den samtidigt v¨ardefull eftersom den ¨ar skriven under den tiden, ur den kulturen och det spr˚aket befrielseteologin uppstod, d¨ar mycket finns dolt som annars h¨ar i Sverige ¨ar sv˚artillg¨angligt.

2

Befrielseteologi och Nya Testamentet

2.1

Bibelanv¨

andningen inom befrielseteologin

Innan arbetet med de olika teologernas tolkningar vill jag f¨orst s¨aga n˚agot om bibelv¨andningen generellt inom befrielseteologin. Bo Johnsson skriver i Svensk teologisk kvartalsskrift fr˚an 1984 att befrielseteologin tenderar att prioritera texter som kan kopplas ihop med befrielse, och d¨arf¨or blir utt˚aget ur Egypten v¨aldigt centralt. Exodus blir en symbol f¨or hur befriel-seteologins f¨ortryckta ska lyckas bryta sig loss ur f¨ortrycket. Ytterligare en av de viktigaste episoderna f¨or befrielseteologin ¨ar friheten fr˚an babylonska f˚angenskapen speciellt som den beskrivs i Jesaja. Detta g¨or att NT f˚ar en betydligt mindre roll p˚a bekostnad av GT. En-ligt Johnsson ¨ar urvalet av texter i NT begr¨ansade till de som uppfattas som kritik av det r˚adande systemet, d¨ar Jesus f˚ar rollen som befriare. Man betonar hans identifikation med samh¨allets f¨ortryckta och utst¨otta samt hans protester mot strukturerna i samh¨allet. De texter som prioriteras ¨ar allts˚a de som betonar kampen mot f¨ortryck och befrielsen, men man l¨agger mer tonvikt p˚a den egna befrielsen snarare ¨an den som befriar (Jesus).4

En aspekt av den befrielseteologiska bibeltolkningen beskriver f¨orfattaren utifr˚an Juan Luis Segundos teori om ”den hermeneutiska cirkeln”. Den inneb¨ar att verkligheten kommer vid vissa tider f˚a oss att tvivla p˚a den r˚adande ideologiska och teologiska synen, och som resultat skapar vi en ny teologisk verklighetsf¨orst˚aelse vilken ifr˚agas¨atter bibelinterpretaio-nen. P˚a detta s¨att st˚ar den r˚adande situationen i dialog med bibeln som bidrar till en annan bibeltolkning baserad p˚a verkligheten s˚a som den uppfattas just d˚a. Bibeltolkningen beror allts˚a p˚a hur den specifika kontexten ser ut. En intressant kritik Johnsson tar upp mot befri-elseteologin ¨ar att Jesu d¨od och uppst˚andelse spelar en v¨aldigt liten roll. En kristen positiv bibeltolkning g¨or det sv˚art att komma f¨orbi en s˚a pass central h¨andelse som detta ¨ar, och d¨arf¨or borde ocks˚a Jesu roll som fr¨alsare betonas starkare. ¨Aven om det ¨ar m¨ojligt att forma

en befrielseteologi utan Kristus som fr¨alsare, blir konsekvensen enligt Johnsson att det som kanske borde prioriteras f˚ar st˚a tillbaka f¨or n˚agot annat.5

2.2

Befrielseteologers tolkning av NT

Gustavo Guti´

errez

Guti´errez lyfter fram grekiskans πτωχός som betyder fattig eller ringa. Han menar att denna term syftar p˚a den som inte har det n¨odv¨andiga f¨or att leva, den miserable som m˚aste g˚a till tiggeriet f¨or att klara sig. Denna person beskriver Guti´errez som bl.a. svag, heml¨os eller krokryggig. F¨or honom betyder de h¨ar uttrycken en protest genom att de inte begr¨ansar sig till enbart en beskrivning av situationen, utan ¨ar ett s¨att att ta st¨allning mot och f¨orkasta fattigdomen.6 _{Guti´errez skiljer p˚a tv˚a typer av fattigdom varav πτωχός symboliserar den ena:}

Den materiella. Den materiella fattigdomen inneb¨ar avsaknaden av de n¨odv¨andiga framf¨or allt ekonomiska medlen f¨or ett v¨ardigt liv. Att vara fattig betyder f¨or Guti´errez att ”d¨o av hunger”, ”vara analfabet” och ”vara exploaterad av andra m¨anniskor”. Men den materiella fattigdomen existerar inte enbart p˚a individniv˚a utan ¨ar i allra h¨ogsta grad kollektiv. Sociala klasser, samh¨allen och hela kontinenter kan bli medvetna om sin fattigdom och g¨ora uppror mot den, genom att den kollektiva aspekten skapar en solidaritet mellan de lidande som d¨arigenom kan organisera sig f¨or att k¨ampa mot de rika.7 _{F¨or detta h¨anvisar Guti´errez bl.a.}

till Luk 6:24–25, 12:13–21 och 18:18–26 som f¨ord¨omer rikedom och beskriver hur sv˚art det ¨

ar f¨or de rika att komma in i gudsriket.8

Den andra typen av fattigdom ¨ar spirituell och ˚aterfinns tydligast i saligprisningarna hos Matteus, speciellt Matt 5:1. Denna vers uttrycker det som Guti´errez menar med spirituell fattigdom, n¨amligen ”total tillg˚ang f¨or Herren”. Det ¨ar villkoret f¨or att ta emot Guds ord som ¨ar en g˚ava av k¨arlek, och f¨or att kunna g¨ora det ¨ar det n¨odv¨andigt att vara fattig. Att inte ha n˚agon annan n¨aring ¨an Guds vilja ¨ar Kristus f¨orh˚allningss¨att, och det ¨ar gentemot honom som alla saligprisningarna refererar till.9

Guti´errez presenterar i sin bok tv˚a andra viktiga begrepp, skapelse och fr¨alsning, vilka han i f¨orsta hand relaterar till utt˚aget ur Egypten. Skapelsen ser han som b¨orjan p˚a m¨anniskans historia och som en del i fr¨alsningen. Fr¨alsning ¨ar inte n˚agot som intr¨affar vid enstaka tillf¨allen utan ¨ar en st¨andigt p˚ag˚aende process, medan skapelsehandlingen ¨ar sammanbunden och kan n¨astan identifieras med Exodus.10 _{Det markerar ett uppbrott fr˚an en situation av mis¨ar och}

b¨orjan p˚a konstruktionen av ett r¨attvist samh¨alle, och startar i och med detta en ny historia

5_{Johnsson 1984, s. 68–70.} 6_{Guti´errez 1975, s. 370–371.} 7_{Guti´errez 1975, s. 366–367.} 8_{Guti´errez 1975, s. 372.} 9_{Guti´errez 1975, s. 377–378.} 10_{Guti´errez 1975, s. 201–203.}

som (fritt ¨oversatt) Guti´errez kallar en ”˚aterskapelse” eller ”ny skapelse” (re–creaci´on).11

H¨ar kommer till slut NT in i bilden. Guti´errez menar att Jesus uppfyller historien genom sin fr¨alsningg¨arning, som ocks˚a ¨ar en del i ˚aterskapelsen tillsammans med Exodus. Han h¨anvisar till ett flertal av Paulus brev men framf¨or allt Johannesprologen (hans motivering till detta framg˚ar dock inte). Jesu fr¨alsningshandling och budskap ¨ar allts˚a enligt Guti´errez en ny skapelse. H¨ar refererar han till n¨ar Paulus talar om ”en ny skapelse i Kristus”(2 Kor 5:17 och Gal 6:15), d¨ar han menar att i och med fr¨alsningen f˚ar skapelsen sin fullst¨andiga mening. Samtidigt skriver han att Jesu liv ocks˚a representerar en befrielse fr˚an synden och alla dess konsekvenser: Or¨attvisan, hatet och f¨ortrycket, men i och med befrielsen uppfylls p˚a ett ov¨antat vis de l¨often som profeterna i GT gav. Skapelse och fr¨alsning ¨ar allts˚a enligt Guti´errez i grunden kristologisk eftersom allt har blivit skapat och fr¨alst i Kristus, och uppfyller det som s¨ags i GT.12

Jeffrey Seiker skriver i en artikel att Guti´errez anv¨andning av bibeln har utefter hans unders¨okningar bara tagits upp i sm˚a m¨angder (i varje fall fram till han skrev sin artikel 1996). Enligt f¨orfattaren ¨ar Guti´errez bibeltolkning ett resultat fr˚an en mycket traditionell romersk-katolsk tradition han m¨otte han n¨ar han studerade vid tv˚a av Europas fr¨amsta katolska universitet, universitetet i Louvain och det katolska institutet i Lyon. N¨ar han sedan kom tillbaka till Peru i slutet av 1960–talet krockade det han s˚ag med denna tradition, och han omv¨arderade allting han hade l¨art sig, inklusive om bibeln, till den situation han nu befann sig i: De fattigas, marginaliserades och f¨ortrycktas situation. Denna ¨ar allts˚a kontexten som ¨ar grunden f¨or Guti´errez bibelanv¨andning.13

Som Seiker menar prioriterar Guti´errez (inte s¨arskilt f¨orv˚anande) n¨astan uteslutande material i GT som t.ex. Exodus, Deutrojesaja och Jobs bok, men d¨aremot ¨ar inte NT bara f¨or den sakens skull helt oviktig. Precis som Seiker skriver ¨ar en av de viktigaste texterna f¨or Guti´errez i NT och bibeln som helhet Matt 25:31–36:14

”N¨ar M¨anniskosonen kommer i sin h¨arlighet tillsammans med alla sina ¨anglar, d˚a skall han s¨atta sig p˚a h¨arlighetens tron. Och alla folk ska samlas inf¨or honom, och han skall skilja m¨anniskorna som herden skiljer f˚aren fr˚an getterna. Han skall st¨alla f˚aren till h¨oger om sig och getterna till v¨anster. Sedan skall kungen s¨aga till dem som st˚ar till h¨oger:‘Kom, ni som har f˚att min faders v¨alsignelse, och ¨overta det rike som har v¨antat er sen v¨arldens skapelse. Jag var hungrig och ni gav mig att ¨ata, jag var t¨orstig och ni gav mig att dricka, jag var heml¨os och ni tog hand om mig.”

11_{Guti´errez 1975, s. 206.} 12_{Guti´errez 1975, s. 208–209.} 13_{Seiker S 1996, s. 41–42.} 14_{Seiker S 1996, s. 45–46.}

Enligt Seiker identifierar denna text tj¨anande till fattiga och f¨ortryckta med tj¨anande till Kristus, vilket utg¨or grunden f¨or den kommande domen av m¨anskligheten. Detta g¨or texten viktig f¨or Guti´errez, eftersom f¨or att d¨omas v¨al m˚aste man enligt honom hj¨alpa de fattiga. Guti´errez anv¨ander den h¨ar texten f¨or att betona Guds kallelse till de kristna att engagera sig i detta tj¨anande f¨or de fattiga som ¨ar ”sist” i v¨arlden, men som ska bli f¨orst. Dessutom skriver f¨orfattaren att Guti´errez inte ser fattigdomen som spirituell som det kan tolkas om man l¨aser hans tolkning av saligprisningarna i Bergspredikan, utan materiell. Ist¨allet m˚aste saligprisningarna l¨asas i ljuset av hela evangeliet vilket leder till att fattigdom ses som materiell, och domen i Matt 25 ¨ar den text som enligt Guti´errez tydligast visar detta. Vad g¨aller de andra evangelierna anv¨ander Guti´errez Lukasevangeliet i ungef¨ar lika stor utstr¨ackning, d¨ar en viktig text ¨ar Luk 4:16–30 (speciellt den del som citerar Jesaja 61) som beskriver Jesu predikan i Nazaret. Johannesevangeliet f˚ar ocks˚a relativt stor plats men dock mindre ¨an Luk och Matt, speciellt prologen och Jesu avskedstal i Joh 14–17. Markus anv¨ands mycket lite, d˚a fr¨amst hur handlingen att f¨olja Jesus inneb¨ar att ge upp sig sin egen ¨ara och v¨alg˚ang till f¨orm˚an f¨or andra. I en fotnot skriver Seiker att Guti´errez ser Mark 8:27–35 som en central passage i evangeliet.15 _{Texten beskriver f¨orst hur Jesus fr˚agar l¨arjungarna vem}

han ¨ar. Johannes D¨oparen s¨ager att en del tror Jesus ¨ar Elia och en del n˚agon av profeterna, men Petrus s¨ager att han ¨ar Messias. D¨arefter st˚ar det om M¨anniskosonens lidande, att han ska d¨o och uppst˚a om tre dagar och att Petrus f¨orebr˚ar honom men tillr¨attavisas. Slutligen beskriver de tv˚a sista verserna att man m˚aste ”f¨orneka sig sj¨alv” f¨or att f¨olja Jesus, och den som mister sitt liv f¨or hans skull kommer till slut att r¨adda det. Sieiker menar att Guti´errez tolkning av texten ¨ar att lidande och d¨od aldrig ¨ar ett m˚al i sig utan en konsekvens av att vara utsatt f¨or or¨attvisa efter att ha s¨okt ett b¨attre (och befriat) liv, vilket enligt honom Gud lovar till sitt folk i den h¨ar texten16

Jon Sobrino

En central del i Jon Sobrinos kristologi ¨ar gudsriket. Framf¨or allt understryker Sobrino att gudsriket ¨ar n¨ara och t.o.m. n¨armast omedelbart f¨orest˚aende. Jesus v¨antar sig inte enbart riket utan s¨ager att dess ankomst ¨ar en s¨akerhet och kommer uppfyllas omedelbart.17 _Det

som h˚aller upp hoppet om detta ¨ar Jesu mirakel. Miraklernas viktigaste aspekt i kristologin ¨

ar att visa p˚a Jesu barmh¨artighet: N¨ar Jesus visar barmh¨artighet genom att exempelvis bota sjuka i evangelierna signalerar det fr¨alsning till de fattiga. Miraklerna visar enligt Sobrino inte bara p˚a Jesu makt utan ¨aven hans barmh¨artighet mot de fattigas och svagas sm¨arta, vilket han motiverar med att speciellt i synoptikerna (t.ex. Matt 14:14, Mark 1:41 och Luk 7:13) talas om hur Jesus k¨ande medlidande f¨or de m¨anniskor som f¨oljde honom. Jesu mirakel

15_{Seiker S 1996, s. 47.} 16_{Seiker S 1996, s. 47.} 17_{Sobrino 1991, s. 136–137.}

¨

ar allts˚a ett uttryck f¨or befrielse mot f¨ortryck och tecken p˚a gudsrikets n¨arvaro. Detta, skriver f¨orfattaren, betyder att miraklerna ocks˚a beh¨over f¨orst˚as som kontrast och motpol till f¨ortrycket, inte bara som ”reino” (rike) utan ocks˚a som ”anti–reino”. Det handlar allts˚a inte enbart om att se en f¨ordel till ena sidan, utan ocks˚a en befriande aspekt fr˚an n˚agon eller n˚agot. P˚a s˚a s¨att ger miraklerna enligt Sobrino ut¨over gl¨adje framf¨or allt hopp, eftersom de uttrycker att de f¨ortryckande krafterna kan besegras.18

En annan viktig aspekt av Sobrinos syn p˚a gudsriket ¨ar Guds n˚ad, som Jesus uttrycker i termen ευαγγέλιον Han skriver att hos synoptikerna ¨ar det en central term som har flera betydelser i de olika evangelierna. Exempelvis kan ordet ευαγγέλιον n¨ar evangelisten sj¨alv talar enligt Sobrino syfta p˚a personen Jesus eller det som Jesus b¨ar med sig (han h¨anvisar till Mark 1:1), men de st¨allen det f¨orekommer n¨ar Jesus talar anv¨ands det i en absolut mening (Mark 8:35, 10:29, 13:10, 14:9). Hos Markus menar Sobrino, ¨ar allts˚a ευαγγέλιον det som Jesus b¨ar med sig fr˚an Gud. Hos Matteus skriver han att det betyder ”det glada budskapet om riket” (bl.a. 4:23 och 9:35), medan Lukas helt och h˚allet undviker ordet i evangeliet och bara anv¨ander det tv˚a g˚anger i Apostlag¨arningarna (Apg 15:7 och 20:24). Sobrino skriver att slutsatsen av detta blir att i evangelierna betyder ευαγγέλιον sj¨alvklart Jesus, men framf¨or allt det Jesus tar med sig: Gudsriket.19

Detta f¨or oss till Sobrinos n¨asta centrala p˚ast˚aende, n¨amligen att gudsriket endast ¨ar till f¨or de fattiga. Han motiverar detta p˚a tv˚a s¨att, d¨ar det f¨orsta ¨ar att om gudsriket ¨ar ευαγγέλιον kan de fattiga klarg¨ora dess inneh˚all precis d¨arf¨or att de ¨ar fattiga. Jesus erbjuder sin k¨arlek fr˚an Gud till alla och vill att Guds rike ska vara till f¨or alla, men k¨arleken erbjuds p˚a ett annat s¨att till de fattiga. D¨arf¨or hindrar detta inte enligt Sobrino Jesus fr˚an att ha haft denna grupp i ˚atanke n¨ar annonserade om gudsriket. Det som ¨ar speciellt med de fattiga och g¨or gudsriket specifikt avsedda f¨or dem ¨ar fr¨alsningen Jesus erbjuder dem. ”Riket tillh¨or endast de fattiga”, d¨arf¨or att Jesus f¨orst˚ar sitt uppdrag som riktat mot dem.20

Men Sobrino motiverar preferensen f¨or de fattiga framf¨or allt med hj¨alp av Jesu liknelser. Det som enligt honom g¨or liknelserna speciella ¨ar deras ˚ah¨orare: Motst˚andarna till Jesus. F¨orfattaren skriver att i saligprisningarna ¨ar ˚ah¨orarna de fattiga medan i m˚altidsundren ¨

ar de syndarna, men liknelserna skiljer sig d¨arf¨or att ˚ah¨orarna ¨ar de som kritiserar Jesu partiskhet gentemot de fattiga. Exempelvis tar Sobrino upp liknelserna om det f¨orlorade f˚aret (Luk 15:1–7), det f¨orlorade myntet (15:8–10), och den f¨orlorade sonen (Luk 15:11–32) som handlar om att visa n˚ad f¨or en enda som fallit bort ¨aven om man har andra sedan tidigare. Dessa texter anser Sobrino uttrycker huvudbudskapet att gudsriket ¨ar till f¨or de fattiga. Han skriver att eftersom Gud ¨ar partisk, rik p˚a barmh¨artighet och k¨arleksfull kan de fattiga v¨anta sig Gud med gl¨adje och utan r¨adsla. Det som Jesus enligt Sobrino g¨or med de h¨ar liknelserna ¨ar allts˚a att f¨orsvara de fattiga och legitimera sitt partiska agerande till deras

18_{Sobrino 1991, s. 159–161.} 19_{Sobrino 1991, s. 139–140.} 20_{Sobrino 1991, s. 142–143.}

f¨ordel, genom att beskriva deras situation s˚a som han s¨ager i liknelserna: Som ett f¨orlorat f˚ar, en desperat son eller en tiggande Lasaros.21

I sin bok La fe en Jesucristo, uppf¨oljare till Jesucristo liberador, utg˚ar Sobrino fr˚an de fattiga som offer. Vad g¨aller NT ¨ar uppst˚andelsen enligt honom den fundamentala h¨andelsen vilken han ser som en befriande handling eftersom den ger r¨attvisa ˚at Jesus som offer. Korset och uppst˚andelsen fungerar som universella symboler f¨or hela m¨anskligheten: Korset ¨

ar uttryck f¨or ”det m¨anskliga upph¨orandet”, slaveriet, och uppst˚andelsen ¨ar ett svar p˚a offrets l¨angtan efter od¨odlighet och allts˚a uppr¨attelse. Genom uppst˚andelsen har Jesus skapat r¨attvisa ˚at offret. Sobrino skriver att den inte bara ¨ar ett symbol f¨or Guds allm¨aktighet utan ett f¨orsvar som Gud uppr¨attar f¨or de r¨attvisas och offrens liv. Det speciella ¨ar allts˚a att Gud inte l˚ater ett lik utan ett offer uppst˚a, och d¨armed visar Jesu uppst˚andelse direkt p˚a de fattigas seger genom Guds r¨attvisa. Men Guds uppenbarelse (uppst˚andelsen) ¨ar mer ¨an bara ¨an h¨andelse, den ¨ar ocks˚a en princip i sig. Den ¨ar en reaktion (re–acci´on) mot lidandet som vissa m¨anniskor skapar mot andra och likst¨alls av Sobrinio som barmh¨artighet. N¨ar han beskriver uppenbarelsen som en princip utg˚ar han fr˚an Joh 1:1, ”I begynnelsen fanns ordet”, d¨ar han menar att uppenbarelsen fortfarande ¨ar n¨arvarande och agerar i en del av en process som ger riktning fram˚at. P˚a detta s¨att stannar Guds uppenbarelse alltid kvar som en konstant, vilket han kopplar till 1 Kor 15:24: ”Sedan kommer slutet, n¨ar han ¨overl¨amnar riket ˚at Gud, fadern. D˚a har han f¨orintat varje v¨alde och varje makt och kraft.”22

Ren´

e Padilla

Padilla anv¨ander sig ocks˚a av termen ευαγγέλιον och han refererar speciellt till Mark 1:14–15, som beskriver hur Jesus efter att Johannes d¨oparen blivit f¨angslad f¨orkunnade att Guds rike ¨

ar n¨ara och att folket ska omv¨anda sig. Enligt Padilla f¨orkunnar Jesus i och med detta att ”den eskatologiska uppfyllelsens dag har kommit”. Han menar att f¨orkunnandet av evangeliet inneb¨ar καιρός, d˚a Gud ska fullborda sin avsikt och d˚a det profeterna lovade ¨ar p˚a v¨ag att f¨orverkligas. Enligt Padilla ¨ar ευαγγέλιον inte en ny teologi eller l¨ara om Gud utan en h¨andelse, n¨amligen rikets ankomst, och Jesu f¨orkunnelse ¨ar allts˚a att detta nu har uppfyllts. Men uppfyllelse skriver han ¨ar ocks˚a ett f¨orest˚aende tema i Lukas, speciellt i Luk 4:16– 30, som beskriver Jesu f¨orsta predikan i Nasarets synagoga. D¨ar talar Jesus om hur han uppfyller Jesajas ord om att ”framh¨ava ett gl¨adjebud till de fattiga”, och ”att f¨orkunna befrielse f¨or de f˚angna och syn f¨or de blinda, att ge de f¨ortryckta frihet” (Luk 4:18). Padilla tolkar den h¨ar texten som att Jesus vittnar om en ny tids˚alder som blir n¨arvarande genom hans handlandande f¨or de fattigas och f¨ortrycktas skull.23

21_{Sobrino 1991, s. 177–178.} 22_{Sobrino 1999, s. 92–93.} 23_{Padilla 1988, s. 13–14.}

F¨orfattaren skriver om gudsriket ur tv˚a olika perspektiv, f¨orsamlingen och v¨arlden, som han menar b˚ada h¨anger ihop. F¨orsamlingen beskriver han som en ”messiansk gemenskap”. Om Jesus var Messias vilket han gjorde anspr˚ak p˚a, ¨ar det logiskt att han hade en gemenskap som erk¨ande hans anspr˚ak. Detta anser Padilla att han faktiskt gjorde i och med att han kallade m¨anniskor att l¨amna allt och f¨olja honom (bl.a. h¨anvisar han till Luk 9:57–62 som beskriver denna kallelse d¨ar Jesus uppmanar m¨anniskor att f¨olja honom utan att titta tillbaka p˚a sina tidigare liv). Padilla skriver att f¨orsamlingen ¨ar det som blir till f¨oljd av gudsriket, ett resultat av Guds handlande, och genom rikets gemenskap kallas att vara ett ”nytt samh¨alle som st˚ar vid sidan av judar och hedningar” (1 Kor 10:32).24 Kyrkan ¨ar p˚a detta s¨att en manifestation och uppenbarelse av Guds rike. Genom m¨anniskans sociala tj¨anande och goda g¨arningar blir riket (d¨ar Jesus ¨ar f¨orsamlingens herre) synligt, f¨or vilket Padilla h¨anvisar till Ef 1:22–23: ”Allt lade han under hans f¨otter, och honom som ¨ar huvud ¨over allting gjorde han till huvud f¨or kyrkan, som ¨ar hans kropp, fullheten av honom som helt uppfyller allt”.25 Ang˚aende den gudsriket och v¨arlden anv¨ander Padilla termen κόσμος som beskrivning f¨or hur NT ser p˚a v¨arlden, och han presenterar ett antal p˚ast˚aenden f¨or hur han anser att denna syn ser ut:

1. V¨arlden ¨ar resultatet av skapelsen som Gud kommer skapa ˚aterigen

2. V¨arlden ¨ar ordningen f¨or m¨anniskans existens, materiella ting, tid och rum

3. V¨arlden ¨ar m¨anskligheten som ¨ar fientligt inst¨alld mot Gud och f¨orslavad av m¨orkret26

Padilla beskriver gudsriket som ett universellt evangelium, vars budskap i dess ess¨ans ¨ar ”Sonen som s¨ants av Fadern f¨or att r¨adda v¨arlden” (Joh 14:4). Men bara f¨or att gudsriket inbegriper hela v¨arlden betyder det inte heller att alla m¨anniskor automatiskt tillh¨or riket, eftersom man beh¨over uppfylla vissa krav f¨or att kunna komma in det. I och med detta inneb¨ar f¨orkunnandet av gudsriket inte enbart ett objektivt faktum som m¨anniskor beh¨over f˚a veta, utan samtidigt en uppmaning till tro. Ang˚aende dessa krav h¨anvisar f¨orfattaren till Matt 5:20, 7:21, 18:3, 19:23 samt Mark 10:23. Dessa respektive verser handlar om att ge g˚avor, f¨olja Guds vilja, omv¨anda sig och inte ha pengar. I exempelvis Matt 18:3 st˚ar: ”[och sade:] Sannerligen, om ni inte omv¨ander er och blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket.”27

Padilla skriver ocks˚a att grekiskans κόσμος har n¨astan uteslutande i NT en negativ klang. V¨arlden ¨ar visserligen m¨anniskan, men en m¨anniska som ¨ar fiende till Gud och ¨alskar m¨orkret. H¨ar refererar han framf¨or allt till Johannes och ordet, bl.a. Joh 1:10, 8:12, och 14:17, men ¨

aven Rom 8:7. Padilla l¨agger tonvikt p˚a hur verserna beskriver ordet: Ordet kom till v¨arlden,

24_{Padilla 1988, s. 31–33.} 25_{Padilla 1988, s. 34.} 26_{Padilla 1988, s. 42–44.} 27_{Padilla 1988, s. 36.}

men ”v¨arlden k¨ande honom inte.” (Joh 1:10) Jesus kom som v¨arldens ljus f¨or att vittna om sanningen, men m¨anniskan begick onda g¨arningar och ¨alskade m¨orkret mer ¨an ljuset. Padilla ser v¨arlden som f˚angad i en ond cirkel, en tragedi av f¨orkastande som leder till ett hat av Kristus.28_{Vidare ser han samtidigt v¨arlden som skild fr˚an f¨orsamlingen: Evangeliet splittrar}

p˚a samma g˚ang som det f¨orenar, och ur denna ”skilsm¨assa” som skapas uppst˚ar kyrkan som en gemenskap. Padilla vill se en evangelisation som tar den h¨ar skillnaden p˚a allvar utan att f¨or den skull ¨overdriva eller f¨orminska den, som kan bryta loss m¨anniskan fr˚an hennes slaveri i v¨arlden och inte f¨orvandlas till ett uttryck f¨or kyrkans slaveri under v¨arlden.29

Padilla f¨or ocks˚a ett intressant resonemang om vem som ¨ar fattig. Han betonar mycket Jesu egen fattigdom och att evangelierna vittnar om hur Jesus visade omsorg f¨or de fattiga och f¨ortryckta. Han menar att Jesu inst¨allning till de fattiga visas tydligt i en av Lukas ver-sioner av saligprisningarna: ”Saliga ni som ¨ar fattiga, er tillh¨or Guds rike” (Luk 6:20). Detta anser han visar p˚a att fattigdomen ¨ar materiell, och p˚apekar tre saker avseende skillnaderna mellan Lukas version i relation till Matteus: F¨orst menar han att fattigdom i bibeln inte ¨ar helt samma sak som ”avsaknad av materiella tillg˚angar”. Enligt f¨orfattaren kan man anta att anv¨andningen av termen ”fattig” i NT ¨ar rotad i en judisk tradition d¨ar ”fattig” ofta ¨ar synonymt med att vara from eller r¨attf¨ardig. Han tolkar Lukas version som att de fattiga st˚ar i motsats till de rika, och att Jesus i 6:24 uttalar ett ”ve” ¨over dem f¨or att de redan har f˚att sin gl¨adje, n¨amligen de f¨orm˚aner som rikedomen ger. Han skriver att ingen kan p˚ast˚a att de rikedomar som Jesus talar om ¨ar andliga s˚adana, och d¨arf¨or kan man inte betrakta de fattiga likt Matteus, som fattiga i anden.30

F¨or det andra menar Padilla att om man f¨orandligar Lukas version f¨orloras grunden f¨or att tolka Matteus, eftersom att vara fattig i anden inneb¨ar att dela den livsh˚allning som de materiellt fattiga har. Om fattigdomen i evangelierna alltid tolkas som ”fattig i anden” inneb¨ar det enligt Padilla att Matteus saligprisningar inte syftar p˚a den konkreta verkligheten. Ist¨allet menar han att vara fattig i anden inneb¨ar att vara som de materiellt fattiga, men man erk¨anner sina behov och ¨ar villiga att ta emot hj¨alp. F¨or det tredje skriver Padilla att saligprisningarna kommer fr˚an Jesus som en fattig man och riktas till de fattiga. Deras f¨orandligande menar f¨orfattaren speglar ett tankes¨att som k¨annetecknas av m¨anniskor som har allt de beh¨over ur materiell synpunkt, och d¨arf¨or inte kan g¨ora anspr˚ak p˚a den salighet som ¨ar f¨or de materiellt fattiga.31

28_{Padilla 1988, s. 45.} 29_{Padilla 1988, s. 48–49.} 30_{Padilla 1988, s. 138.} 31_{Padilla 1988, s. 139.}

3

Analys

3.1

Introduktion

I analysen kommer f¨orst teologernas tolkningar utv¨arderas separat, och sedan f¨oljer en j¨amf¨orande analys som framf¨or allt kommer behandla skillnader och likheter mellan ˚a ena sidan Padilla fr˚an den evangelikala kyrkan, samt ˚a andra sidan Sobrino och Guti´errez fr˚an den katolska. ¨Aven om det ¨ar ett litet urval av teologer och det s¨akerligen finns utrymme f¨or andra tolkningar ¨ar j¨amf¨orelsen ¨and˚a intressant, d¨arf¨or att den kastar ljus ¨over olika befriel-seteologiska perspektiv och vad man kan dra f¨or slutsatser av dessa. Tv˚a viktiga teman har varit gudsriket och evangeliet. F¨or Sobrino ¨ar gudsriket det som Jesus b¨ar med sig, vilket tillsammans med Guds n˚ad till de fattiga uttrycks i ευαγγέλιον. Padilla menar snarare att det ¨ar kyrkan och dess f¨orsamling som best˚ar av de fattiga, och har dessutom en annan syn gudsriket som ”v¨arlden” vilken inte finns hos Sobrino. Fr˚agan som uppkommer ¨ar d˚a om dessa tolkningar verkligen ¨ar fruktbara.

3.2

Utv¨

ardering

Gustavo Guti´

errez

Det Guti´errez s¨ager om Jesu liv som re–creaci´on (ny skapelse eller ˚aterskapelse) ¨ar intressant men har problematiska aspekter. Konsekvensen av att se Jesu fr¨alsningsg¨arning som ett uppfyllande av skapelsen blir att denna st˚andpunkt ocks˚a kan p˚averka relationen mellan GT och NT. Nu handlar dock inte den h¨ar studien om GT, men i sammanhanget ¨ar fr˚agan intressant d¨arf¨or att den s¨atter fingret p˚a ett problem hos Guti´errez och befrielseteologin i stort. Som det syns tydligt speciellt hos honom talar han med m˚anga andra befrielseteologer om GT:s och framf¨or allt Exodus viktiga betydelse, hur det v¨aldigt tydligt illustrerar p˚a de fattigas befrielse fr˚an f¨ortrycket i den nuvarande kontexten och f¨ord¨omandet av de rika. Teologiskt blir det han s¨ager om Jesu liv som uppfyller skapelsen (och f¨oljaktligen NT som uppfyller GT) mots¨agelsefullt, eftersom det neutraliserar GT:s teologiska relevans samtidigt som Guti´errez och s˚a m˚anga andra samtidigt betonar dess stora betydelse. Eftersom Jesu fr¨alsningshandling uppfyller skapelsen, vad blir GT:s v¨arde och funktion n¨ar det inte i sig sj¨alvt ¨ar tillr¨ackligt, n¨ar det beh¨over NT f¨or att uppfyllas? Varf¨or kan det inte sj¨alv st˚a p˚a egna ben?

Samtidigt ¨ar det ocks˚a viktigt att f¨ors¨oka t¨anka sig in vad Guti´errez vill f¨ormedla. En m¨ojlig tolkning ¨ar att han egentligen inte vill betona NT:s uppfyllelse lika starkt utan snarare mer vill se de b˚ada som en helhet. Detta beror p˚a det han s¨ager om att Jesu fr¨alsningshandling ¨

ar en del av skapelsen tillsammans med Exodus. I s˚a fall kan man argumentera f¨or att Jesu liv och skapelsen skulle vara p˚a samma niv˚a, vilket skulle betyda att problemet om GT:s teolgiska relevans f¨orsvinner. D¨aremot kvarst˚ar fortfarande det st¨orsta problemet som

¨

ar mots¨agelsefullheten. F¨or om Guti´errez ser NT och GT som en helhet, varf¨or betonar han fortfarande Exodusber¨atelsen och GT generellt s˚a starkt? Om han s˚ag dem p˚a det h¨ar s¨attet borde d˚a inte tonvikten vara mer likartad? N¨ar det g¨aller Jesus som uppfyller skapelsen uppkommer ocks˚a likartade fr˚agor. Om Jesu fr¨alsningsg¨arning ¨ar en ny skapelse, vad h¨ander d˚a med Exodus som ¨ar den ”gamla” och varf¨or betonar Guti´errez ¨and˚a denna n¨ar de tillsammans ¨ar del i samma skapelse?

I sitt resonemang refererar Guti´errez till 2 Kor 5:17: ”Den som ¨ar i Kristus ¨ar allts˚a en ny skapelse, det gamla ¨ar f¨orbi, n˚agot nytt har kommit.”, samt Gal 6:15: ”Omsk¨arelsen har ingen betydelse och inte f¨orhuden heller, det ¨ar fr˚aga om ny skapelse.” 2 Kor 5:17 utg¨or enligt Frank Matera en av konsekvenserna av att Jesus dog f¨or alla och alla dog med honom, som st˚ar i verserna 14–15:

”Kristi k¨arlek l¨amnar mig inget val, ty jag har f¨orst˚att att om en har d¨ott f¨or alla, d˚a har alla d¨ott. Och han har d¨ott f¨or alla, f¨or att de som lever inte mer skall leva f¨or sin egen skull utan f¨or honom som dog och uppv¨acktes f¨or dem.”

Den f¨orsta konsekvensen i vers 16 ¨ar enligt Matera att Paulus inte betraktar n˚agon κατά σάρκα, ”enligt k¨ottet”, och den andra att om han en g˚ang k¨ande Kristus p˚a detta s¨att g¨or han det inte l¨angre: ”D¨arf¨or bed¨omer jag inte l¨angre n˚agon p˚a m¨anniskors vis. Och om jag ocks˚a har uppfattat Kristus p˚a det s¨attet s˚a g¨or jag det inte nu l¨angre.” Κατά σάρκα menar Matera har en negativ klang, och betyder i vers 16 att Jesu d¨od har lett till en ny f¨orst˚aelse av m¨anniskan och hennes representant, Kristus, som n˚agonting annat ¨an bara m¨ansklig. Matera skriver att detta syns¨att hos Paulus beror p˚a att de som ¨ar ”i Kristus” ¨ar ocks˚a en ny skapelse.32

Detta leder oss in p˚a vers 17, d¨ar Paulus enligt f¨orfattaren presenterar tv˚a p˚ast˚aenden: Att det gamla har passerat och att det nya har inkommit. Matera skriver att Paulus spr˚ak om en ”ny skapelse” f¨orekommer speciellt i Jes 65:17 d¨ar det beskrivs hur Gud skapar en ny himmel och en ny jord medan det gamla ska gl¨ommas bort, samt i Gal 6:15. Enligt Matera talar Jesaja om ett ”kosmiskt f¨ornyande” som ska innesluta hela skapelsen, medan Paulus i b˚ade 2 Kor och Gal identifierar den nya skapelsen med de troende. Den troende i Kristus ¨

ar en ny skapelse, och frukterna av det kosmiska f¨ornyandet i Jesaja har ¨annu inte kommit. Matera noterar att h¨ar passar Paulus f¨orst˚aelse av Kristus som den nye Adam in, eftersom Kristus som representant dog f¨or alla ¨ar och d¨arf¨or ¨ar den nya skapelsen. Detta inneb¨ar att alla som ¨ar inkorporerade i Kristus ¨ar ocks˚a en ny skapelse. Adam st˚ar f¨or det gamla som ska f¨orsvinna, och d¨arf¨or menar Matera att Paulus anv¨ander ordet ιδού (se, besk˚ada) f¨or att uppm¨arksamma l¨asaren p˚a att det nya har kommit, att det nya ¨ar Kristus och att de som ¨

ar i Kristus ¨ar den nya skapelsen.33

32_{Matera 2003, s. 135–136.} 33_{Matera 2003, s. 136–137.}

Av Materas kommentar blir slutsatsen att den nya skapelsen som det talas om i Gal 6:15 och 2 Kor 5:17 ¨ar de ”troende i Kristus”. Guti´errez ser d¨aremot den nya skapelsen som Jesu fr¨alsningshandling, vilket inneb¨ar att hans tolkning ¨ar m¨ojlig att ifr˚agas¨atta. Om de troende ¨

ar den nya skapelsen handlar den inte om Jesu liv eller fr¨alsningsg¨arning. Ur ett befrielseteo-logiskt perspektiv passar det att s¨aga att den nya skapelsen ¨ar Jesu fr¨alsningshandling d¨arf¨or att den alluderar till de fattigas befrielse, men det st¨ammer inte ¨overens med vad Paulus menar. Som motargument kan man h¨avda att de troende i Kristus syftar p˚a de fattiga, men det g¨or egentligen inte Paulus. Detta g¨or det sv˚art att likst¨alla de ”troende i Kristus” med de fattiga som Guti´errez.

Formerna av fattigdom Guti´errez upptecknar uttrycks i saligprisningarna hos Luk 6:20–21 och Matt 5:1–10. Specifikt ¨ar det Matt 5:3 som talar om de ”fattiga i anden” och Luk 6:21 som bara skriver ”de fattiga”, och hos b˚ada ska de fattiga komma till himmelriket (dock skriver Matt ”himmelriket” och Lukas ”Gudsriket”). Som Seiker uppm¨arksammar f¨oredrar Guti´errez den materiella fattigdomen, vilket i sin tur inneb¨ar att han ocks˚a f¨oredrar Lukas version. Att Matt skriver ””himmelriket” och Luk ”Gudsriket” ¨ar inte heller i sammanhanget en oviktig skillnad, d¨arf¨or att Guti´errez talar aldrig om himmelriket utan specifikt om Guds rike (reino de Dios) som f¨orekommer i Luk. Det kan bero p˚a att Luk p˚a ett mer konkret s¨att beskriver de fattigas situation, som de som hungrar och gr˚ater nu (Luk 6:21). Detta kan understrykas av att det grekiska ordet νῦν som betyder ”nu”, och anv¨ands mestadels om n¨ara f¨orest˚aende tid, saknas hos Matt.

Samtidigt skriver Guti´errez sj¨alv att han tar avst˚and fr˚an b˚ade den materiella och spiri-tuella fattigdomen. Den materiella menar han g˚ar inte att g¨ora till ett kristet ideal, d¨arf¨or att det skulle presentera m¨anniskan p˚a ett negativt s¨att och motivera den or¨attvisa och explo-tation som ¨ar orsakerna till fattigdomen. Den spirituella fattigdomen handlar i f¨orsta hand om n˚agot bortom den nuvarande v¨arlden, allts˚a total tillgivenhet f¨or Gud, och genom detta nedprioriteras avsaknaden av n¨odv¨andiga medel f¨or att ¨overleva och ”f¨orandligar” allts˚a den materiella versionen.34_{Det Guti´errez f¨oresl˚ar, som han kallar f¨or ”den kristna fattigdomen”,}

handlar om k¨arleken till sin n¨asta (amor al pr´ojimo). Denna fattigdom ¨ar frivillig och en handling av k¨arlek, befrielse och fr¨alsning. Den beskriver fattigdomen s˚asom den ¨ar, utan att f¨or den skulle g¨ora den till ett ideal: N˚agot ont som man m˚aste protestera och k¨ampa mot f¨or att upph¨ava. Guti´errez fattigdom ¨ar allts˚a ett uttryck av k¨arlek, solidaritet med de fattiga och en protest mot fattigdomen.35

D¨aremot ¨ar Guti´errez argument om att Matteus f¨orandligar de fattiga problematiskt, d¨arf¨or att detta inte ¨ar vad evangelisten g¨or. Enligt Donald Hagner refererar οἱ πτωχοί τω

34_{Guti´errez 1975, s. 381–382.} 35_{Guti´errez 1975, s. 383.}

πνεύματι, ”de fattiga i anden”, till de bokstavligt fattigas karakt¨ar eller sinnesst¨amning. D¨arf¨or ska inte Matteus version f¨orst˚as som ett f¨orandligande av Lukas version genom till¨agget ”i anden”. Enligt Hagner syftar Matt precis som Lukas p˚a de bokstavligt fatti-ga men fokuserar p˚a deras psykologiska tillst˚and, de fattiga ¨ar n¨astan alltid ocks˚a fattiga ”i anden”. Dessutom noterar han att termerna var synonymer i judendomen p˚a Jesu tid. Han skriver att i Israel kopplade man speciellt i postexilisk tid ihop dem d˚a de fattiga ofta inte hade n˚agot annat ¨an deras hopp till Gud. Uttrycket ”de fattiga i anden” ˚aterfinns ocks˚a i krigsrullen fr˚an Qumran (1QM 14:7), d¨ar ”ljusets s¨oner” ocks˚a kallas ”fattiga i anden”. Hagner skriver att medlemskap innebar en frivillig fattigdom men trots det indikerar denna passage enligt honom att de bokstavligt fattiga s˚ags som de r¨attf¨ardiga.36

I ljuset av detta blir Guti´errez argument om att Matt f¨orandligar Lukas version inte h˚allbart, d¨arf¨or att Matt ocks˚a syftar p˚a de bokstavligt fattiga men fr˚an ett annat perspek-tiv, deras psykologiska sinnesst¨amning. Till¨agget ”i anden” som han ¨ar mest skeptisk mot f˚ar allts˚a inte den konsekvens som han menar att den f˚ar, och d¨arf¨or fungerar inte hans kritik. Dessutom fungerar inte Guti´errez skiljelinje mellan materiell och spirituell fattigdom, eftersom b˚ade i Matt och Luk egentligen bara talas om en fattigdom inom vilken de b˚ada intar olika perspektiv. ¨Aven om Luk talar mer om det fysiska och Matt om det psykologiska ¨

ar det om man l¨aser Hagner samma fattigdom. Detta inneb¨ar ocks˚a att Guti´errez eget f¨orslag om den ”kristna” fattigdomen blir sv˚ar att motivera eftersom han presenterar den som en kontrast till den materiella och spirituella fattigdomen som det d˚a inte finns n˚agon skillnad mellan. Dessutom implicerar det Hagner skriver om fattigdomen i Qumran som frivillig att denna aspekt av den kristna fattigdomen redan finns representerad hos Matt, eftersom Matt ocks˚a talar om de ”fattiga i anden”. Allts˚a ¨ar frivilligheten i fattigdomen, tv¨artom mot ett av Guti´errez huvudargument, n˚agonting som redan finns.

Ren´

e Padilla

Ett av problemen hos Padilla ¨ar att han kopplar ihop gudsriket med kyrkan, n¨ar kyrkan egentligen inte ¨ar dess budskap. Cecilia Wass´en och Tobias H¨agerland skriver i Den ok¨ande Jesus att budskapet om gudsriket kretsar kring att det skulle komma mycket snart och med makt. ¨Aven om f¨orest¨allningarna kring det b¨orjade f¨or¨andras fr˚an mer konkreta till andliga efter Jesu d¨od, var hans egen vision ett verkligt ˚ateruppr¨attat rike p˚a jorden med Gud som kung som skulle besegra sina motst˚andare. Rikets ankomst inneb¨ar inte slutet av tiden men likv¨al en stor f¨or¨andring av tillvaron p˚a ett s¨att man dittills inte k¨ant till.37 Slutsatsen blir att Padilla har ett annat perspektiv n¨ar han delar upp gudsriket i f¨orsamlingen och v¨arlden, eftersom Jesus aldrig ber¨attade om vad eller ens n¨ar riket skulle komma. Allts˚a kan gudsriket i motsats till vad Padilla s¨ager inte handla om f¨orsamlingen eller v¨arlden.

36_{Hagner 1993, s. 91–92.} 37_Wass´

Det grekiska ordet κόσμος betyder v¨arld eller universum och anv¨ands speciellt av Johan-nes. Generellt hos evangelisten finns en dualism mellan ljus och m¨orker, mellan de som tillh¨or v¨arlden och de som inte g¨or det. Antingen har m¨anniskan sanningen och tillh¨or Gud eller s˚a tillh¨or hon v¨arlden som inte k¨anner Gud, men dualismen ¨ar mer komplex ¨an s˚a d¨arf¨or att Gud samtidigt har skapat den v¨arld som betecknar det onda.38 _{Komplexiteten hos Johannes}

dualism f¨orklaras mer ing˚aende i Ren´e Kieffers kommentar till evangeliet. Han skriver att m¨anniskan utg¨or en viktig del i den skapade v¨arlden och har ett val: De kan s¨aga nej till ljusets uppenbarelse och tillh¨or d˚a v¨arlden som inte k¨anner ljuset, eller ja och tillh¨or inte v¨arlden. Men v¨arlden ¨ar inte enbart ond hos Johannes, eftersom den ocks˚a f˚ar del av Guds k¨arlek och Jesu fr¨alsningshandling. Johannes gl¨ommer allts˚a samtidigt inte att m¨anniskorna som tillh¨or v¨arlden ocks˚a ¨ar en del av Guds skapelse och d¨arf¨or kan ¨aven de f˚a del av Guds k¨arlek och uppenbarelse.39

Padillas tolkning av hur Johannes ser p˚a v¨arlden verkar i stora drag st¨amma ¨overens med hur Johannes anv¨ander begreppet. V¨arlden betecknar ondskan och de m¨anniskor som inte tror p˚a Kristus samt skapelsen i dess helhet, men samtidigt m¨anniskan i sig som ”¨alskar m¨orkret”. Vissa aspekter av hans tolkning av Johannes kan dock ifr˚agas¨attas. Enligt Kieffer finns ingen koppling hos Johannes mellan v¨arlden och gudsriket, och n¨ar Padilla d˚a g¨or detta ¨ar det som att han f¨ors¨oker koppla ihop tv˚a ¨oar utan en bro mellan dem. Han f¨ors¨oker sammanbinda tv˚a saker som egentligen inte har med varandra att g¨ora. Han kan dock vilja f¨ormedla att de som tillh¨or v¨arlden inte heller kan tillh¨ora gudsriket och uppr¨attar d¨arf¨or krav som styr vilka som f˚ar komma dit, men detta ¨ar problematiskt.

F¨or det f¨orsta finns det inga konkreta krav hos Johannes som avg¨or om man tillh¨or v¨arlden eller inte. Allts˚a ¨ar det om Padilla ska f¨olja Johannes teologi omotiverat att s¨atta upp konkreta krav f¨or vilka som tillh¨or gudsriket, d¨arf¨or att Johannes inte g¨or det. F¨or det andra ¨ar de krav Padilla st¨aller upp framtagna f¨or att passa befrielseteologin, eftersom det ¨

ar tydligt att f¨orfattaren vill m˚ala upp ”de rika” och de som f¨ortrycker som att de inte tillh¨or gudsriket utan v¨arlden. Grekiskans στραφῆτε i Matt 18:3 ska mer korrekt ses som att man omv¨ander sig i sitt inre, vilket fr˚an det Padilla skrivit anspelar p˚a de fattiga som v¨ant sig bort fr˚an v¨arlden och allts˚a kan bara de g¨ora denna omv¨andelse. Detta g˚ar inte ihop med hur Johannes beskriver v¨arlden som en totalitet. Padilla g¨or precis det som Kieffer avr˚ader fr˚an, n¨amligen att f¨orenkla betydelsen av κόσμος som antingen ljus eller m¨orker n¨ar begreppet ¨

ar betydligt mer komplext ¨an s˚a. Han ser visserligen v¨arlden som negativ vilket st¨ammer ¨

overens med Johannes, men han missar att det ocks˚a ¨ar en st¨orre totalitet.

Det som allts˚a kan konstateras ¨ar att Padillas syn p˚a v¨arlden som en ”ond cirkel” och en tragedi inte st¨ammer ¨overens med hur Johannes anv¨ander termen eftersom den ¨ar en mer f¨orenklad bild ¨an den evangelisten ger. D¨aremot g˚ar det att f¨orst˚a varf¨or Padilla ser v¨arlden p˚a detta s¨att. Hans perspektiv ¨ar ett effektivt s¨att att f¨ormedla befrielseteologins budskap

38_{Runesson och Mitternacht 2006, s. 238.} 39_{Kieffer 2005, s. 26.}

om frihet f¨or de fattiga och att protestera mot f¨ortrycket. I detta syfte blir symboliken ¨

aven om den ¨ar simpel ¨and˚a m¨ojlig att anv¨anda f¨or befrielseteologin. De som tillh¨or v¨arlden symboliserar de rika och f¨ortrycket, medan de som inte tillh¨or v¨arlden syftar p˚a de fattiga. Men fr˚agan ¨ar hur h˚allbart en s˚adan till synes polariserad tankeg˚ang ¨ar i en bredare eller akademisk kontext utanf¨or befrielseteologin, n¨ar man beh¨over motivera och g¨ora sin teologi trov¨ardig i dialog med andra. N¨ar man beh¨over lyfta blicken fr˚an den egna gr¨asrotsniv˚an som k¨ampar mot f¨ortrycket blir det n¨odv¨andigt med ett mer nyanserat syns¨att ¨an det Padilla l¨agger fram.

N˚agot positivt ¨ar d¨aremot att Padillas tolkning av saligprisningarna i Luk och Matt verkar st¨amma ¨overens med Hagners. Det beror p˚a att Padilla precis som Hagner bara ser fattigdomen som materiell, och menar att man inte ska f¨orandliga Lukas version genom att skilja p˚a materiell och spirituell fattigdom. Att Padilla tolkar saligprisningarna p˚a detta s¨att ¨ar allts˚a positivt, eftersom han menar precis som Hagner att spirituell och materiell fattigdom ¨ar samma sak. D¨arf¨or har Padilla r¨att i sin tolkning av fattigdomen. D¨aremot ¨ar det n¨amnv¨art att det enligt Hagner inte finns en m¨ojlighet till ett f¨orandligande av Lukas version, men Padilla ger intrycket av att s˚a ¨ar fallet n¨ar han skriver: ”F¨or det andra, om man ¨

ar f¨or snabb med att f¨orandliga saligprisningaen i Luk 6:20, avl¨agsnar man sj¨alva grunden f¨or att tolka Matteus version av Jesu uttalande.”40 _{Det ¨ar sv˚art att skriva p˚a detta s¨att}

eftersom det enligt Hagner inte finns m¨ojlighet till det f¨orandligande Padilla pratar om, men i stort har han en rimlig tolkning.

Jon Sobrino

Ett av de p˚ast˚aenden Sobrino skriver som man kan ifr˚agas¨atta ¨ar att gudsriket endast ¨ar till f¨or de fattiga. Vid en f¨orsta anblick blir det mots¨agelsefullt n¨ar han ˚a ena sidan skriver att gudsriket ¨ar till f¨or alla, men samtidigt har Jesus de fattiga speciellt i ˚atanke. Som framgick tidigare i bakgrunden menar han att det h¨ar fungerar d¨arf¨or att Jesus erbjuder sin k¨arlek till alla men p˚a ett annat s¨att till de fattiga. Detta implicerar att Jesus gentemot de fattiga har en speciell k¨arlek men att de som inte ¨ar fattiga ocks˚a ¨ar ¨alskade. Samtidigt intar han en betydligt mer radikal position n¨ar han menar att gudsriket enbart ¨ar till f¨or de fattiga, eftersom ”de andra” d˚a l¨amnas utanf¨or och de fattiga f˚ar en slags s¨arst¨allning. Dock finns en skillnad mellan att gudsriket endast ¨ar till f¨or de fattiga och att alla egentligen ¨ar del i det men bara p˚a olika s¨att. Att de fattiga ses som att de f˚ar en s¨arst¨allning ¨ar d¨aremot precis det befrielseteologin vill undvika. Det enda man vill ¨ar att alla ska f˚a tillr¨ackliga medel f¨or att kunna leva och inte g¨ora anspr˚ak p˚a att st˚a ¨over andra, och n¨ar Sobrino d˚a skriver att gudsriket endast tillh¨or de fattiga uppst˚ar risken att f¨ormedla precis det anspr˚aket.

N¨ar det g¨aller hur Sobrino bibliskt motiverar detta st˚ar han i konflikt med hur texterna brukar tolkas, exempelvis med den f¨orlorade sonen (Luk 15:11–32). Som framgick tidigare menar Sobrino att denna liknelse tillsammans med den om det f¨orlorade myntet respektive det f¨orlorade f˚aret visar p˚a att Jesus f¨orsvarar de fattiga och legitimerar sin preferens gente-mot dem. Liknelsen om den f¨orlorade sonen beskriver hur en av tv˚a s¨oner beger sig bort fr˚an sin far och anv¨ander alla pengar han f˚att, f¨or att sedan inse sitt misstag och ˚aterv¨anda. Fadern v¨alkomnar sin son med ¨oppna armar och festligheter, vilket g¨or den andra sonen f¨orargad.

I Eric Franklins artikel i The Oxford Bible Commentary framg˚ar f¨or det f¨orsta att det som betonas i den f¨orlorade sonen ¨ar Guds utstr¨ackta hand som st˚ar f¨or barmh¨artighet.41 Detta ¨ar i konflikt med att liknelsen som Sobrino h¨avdar f¨orsvarar de fattiga eftersom den snarare enligt Franklin betonar barmh¨artighet. Dessutom st¨ods detta av det Joel B. Green skriver om att ordet ”fader” som f¨orekommer mycket i texten generellt hos Lukas syftar p˚a barmh¨artighet.42 _{Allts˚a ska liknelsen inte f¨orst˚as som att den visar p˚a ett f¨orsvar f¨or de}

fattiga utan p˚a Jesu barmh¨artighet. Green anser att liknelsen om den f¨orlorade sonen tj¨anar tv˚a syften: F¨or det f¨orsta som Jesu svar till faris´eerna och de skriftl¨arda som ifr˚agas¨atter att han ¨ater tillsammans med ”tullindrivare och syndare” (Luk 15:1–2), och f¨or det andra att s¨anda en inbjudan till dem att vara med i firandet av syndarnas ˚aterkomst till Gud som gestaltas i liknelsen. Green skriver ocks˚a att en sv˚ar fr˚aga ¨ar huvudkarakt¨arens identitet. Han po¨angterar att traditionellt sett ¨ar svaret en far och hans tv˚a s¨oner d¨ar man understryker faderns f¨orsonande svar gentemot b˚ada s¨onerna. D¨aremot anser f¨orfattaren att det finns anledningar att betvivla detta som har att g¨ora med textens struktur, att dess f¨or¨andring enligt honom sker n¨ar Jesus beskriver den yngre sonen ˚aterv¨ander, och gl¨adjen ¨over n˚agot f¨orlorat som har kommit tillbaka.43

Greens kommentar kastar ytterligare ljus p˚a sv˚arigheterna med Sobrinos tolkning: Att han ser de fattiga som speciellt avsedda med texten och att Jesus f¨orsvarar dem. Utifr˚an Greens kommentar blir syftet med texten annorlunda ¨an vad Sobrino menar, eftersom det inte ¨ar de fattigas f¨orsvar utan snarare att visa p˚a barmh¨artighet mot de som faller ifr˚an men sedan kommer tillbaka. Allts˚a ¨ar det sv˚art att argumentera f¨or att Jesus skulle f¨orsvara de fattiga d¨arf¨or att de inte specifikt ˚asyftas. Det ¨ar ocks˚a sv˚art utifr˚an identifikationsproblemet Green n¨amner hur de fattiga kan identifieras i texten. Sobrino argumenterar f¨or att de fattiga symboliseras av den yngre sonen i texten, och barmh¨artigheten fadern visar honom som ett tecken p˚a deras befrielse. Det ¨ar d¨aremot sv˚art att se hur detta kan fungera eftersom det inte ¨ar att den yngre sonen som syftar p˚a specifikt de fattiga.

41_{Franklin 2001, s. 947.} 42_{Green 1997, s. 635.} 43_{Green 1997, s. 631–632.}

3.3

J¨

amf¨

orelse

Nu n¨ar teologerna har analyserats individuellt kommer n¨asta del av analysen d¨ar j¨amf¨ors med varandra. Detta g¨ors till skillnad fr˚an tidigare tematiskt s˚a att samma saker inte blir upprepade flera g˚anger och p˚a s˚a s¨att kan st¨orre tydlighet uppn˚as. De teman som tas upp kan man argumentera finns p˚a olika s¨att representerade hos minst tv˚a teologer, och syftet blir d˚a att j¨amf¨ora hur de skiljer sig ˚at eller ¨ar lika varandra i sina syns¨att. Av s¨arskilt intresse blir att j¨amf¨ora Padilla med antingen Guti´errez eller Sobrino d¨arf¨or att Padilla kommer fr˚an en annan tradition.

Preferens f¨

or de fattiga — opci´

on por los pobres

Klart ¨ar att hos Sobrino men ocks˚a hos Padilla finns en tanke om att de fattiga har en speciell plats, att Gud har en speciell avsikt med dem. Sobrino uttrycker detta v¨aldigt konkret n¨ar han som vi sett tidigare s¨ager att ”Guds rike tillh¨or endast de fattiga”. Hos Padilla finns inget s˚adant uttalat p˚ast˚aende men man kan ana det mellan raderna n¨ar han talar om gudsriket som en ”eskatologisk ordning” man m˚aste uppfylla krav f¨or att komma in i. N¨ar man l¨aser kraven (att ge g˚avor, inte ha pengar, omv¨anda sig och f¨olja Guds vilja) ur ett befrielseteologiskt perspektiv impliceras att enbart de fattiga kan uppfylla dem. Man kan exempelvis bara sakna pengar om man ¨ar fattig. Om de fattiga inte tillh¨or v¨arlden och kan se Gud men inte de rika, betyder det att de fattiga premieras.

Skillnaden mellan Sobrino och Padilla i detta avseende ¨ar hur de motiverar att de kan premieras ¨overhuvudtaget. F¨or Sobrino ¨ar det p.g.a de fattigas situation. De ¨ar offer som k¨ampar f¨or uppr¨attelse, de ¨ar utsatta f¨or f¨ortryck och marginaliserade i samh¨allet. Padil-la verkar snarare mena att de fattiga premieras beroende p˚a att de uppfyller vissa krav. Visserligen ¨ar ett av de h¨ar kraven att vara fattig, men det tar inte bort faktumet att det fortfarande ¨ar ett krav. Som n¨amnt tidigare i utv¨arderingen finns problematiska aspekter med att se de fattiga som speciellt avsedda i Jesu f¨orkunnelse ¨overhuvudtaget, men om man ska g¨ora det ¨ar det mer l¨ampligt att g˚a p˚a Sobrinos linje. Detta beror p˚a att han utg˚ar mer fr˚an de fattigas verkliga situation snarare ¨an olika krav som m˚aste uppfyllas, vilket ¨ar mer i linje med befrielseteologin generellt.

Vem som ¨

ar fattig — πτωχός

Vem man ser som ¨ar fattig skiljer sig ˚at mellan de olika teologerna, speciellt mellan Gu-ti´errez/Sobrino och Padilla. Men till att b¨orja med ¨ar en intressant observation att Sobrino talar om samma typer av fattigdom Guti´errez g¨or men i mycket mindre skala. Han skriver exempelvis att: ”De fattiga ¨ar alla de som, kroppsligt eller andligt, lever p˚a gr¨ansen till d¨oden och de som livet inte har gett n˚agot”44 _{Detta ”kroppsligt eller andligt” anspelar p˚a}

Guti´errez materiella och spirituella fattigdom som behandlats tidigare, vilket g¨or det m¨ojligt att Sobrino ocks˚a ser fattigdomen p˚a detta s¨att. Han anv¨ander dock inte n˚agon bibeltext f¨or att motivera det likt Guti´errez, vilket tyder p˚a att han inte l¨agger lika stor vikt vid det. En skillnad ¨ar dock att Sobrino po¨angterar att de fattiga har hamnat i sin situation p.g.a. andra och blivit f¨ortryckta. Detta ¨ar med andra ord en ofrivillig fattigdom vilket st˚ar i kontrast mot hur Guti´errez beskriver fattigdomen som frivillig, ˚atminstone n¨ar det g¨aller hans egen ”kristna” fattigdom.

Om man j¨amf¨or Padillas och Guti´errez syn p˚a fattigdom kan man konstatera att Padilla har en annan tolkning som ¨ar mer i enlighet med hur Lukas och Matteus saligprisningar tolkas. Guti´errez skiljer p˚a andlig och spirituell fattigdom i bibeltexterna, medan Padilla menar att fattigdomen bara ska tolkas som materiell eftersom en spirituell fattigdom inte syftar p˚a de fattigas konkreta verklighet. Allts˚a finns det i Lukas och Matteus bara en typ av fattigdom enligt Padilla och tv˚a enligt Guti´errez. D¨aremot finns s˚aledes inte den ”kristna” fattigdom Guti´errez f¨oresl˚ar inom ramen f¨or hur texterna har tolkats, vilket g¨or den till en mindre rimlig tolkning av fattigdomen.

Gudsriket — el reino de Dios

Det finns en intressant skillnad mellan vad Padilla och Sobrino menar ¨ar gudsriket. Som bekant delar Padilla upp gudsriket i tv˚a delar, f¨orsamlingen och v¨arlden, medan Sobrino menar att gudsriket ¨ar det som Gud b¨ar med sig i form av ευαγγέλιον. Sobrino po¨angterar budskapet om att riket ¨ar n¨ara h¨ar och nu n¨ar Padilla l¨agger vikten p˚a att beskriva de fattiga i kontrast till de rika. Detta syns i texterna de anv¨ander. Som framg˚att tidigare understryker Sobrino Jesu mirakel som ett tecken p˚a att gudsriket ¨ar n¨ara och de fattigas befrielse, vilket indikerar att befrielsen ¨ar det viktigaste f¨or honom d˚a de fattiga kan f˚a ett b¨attre liv. Eftersom Padilla ˚a andra sidan underbygger mycket av sina resonemang kring gudsriket med Johannes tolkning av v¨arlden, implicerar det att han vill betona kontrasten mellan de rika och fattiga. Detta inneb¨ar att Padillas texttolkning ¨ar mer inriktad p˚a att motivera varf¨or de fattiga tillh¨or gudsriket och inte de rika, medan Sobrinos tolkning betonar de fattigas befrielse. Guti´errez har d¨aremot inte en lika tydlig bild av gudsriket. Det dyker upp mest som citat av olika texter och n¨ar han beskriver fattigdomen som n˚agot ont, men

han utvecklar ingen egen tolkning av det som Padilla eller Sobrino. Gudsriket ¨ar allts˚a inte lika viktigt f¨or Guti´errez.

Begreppet ευαγγέλιον ¨ar starkt kopplat till gudsriket och finns representerat hos Sobrino och Padilla. Detta ¨ar dock en likhet mellan dem i och med att b˚ada ser evangeliet som sam-mankopplat med gudsriket. Som framg˚ar i bakgrunden ¨ar ευαγγέλιον f¨or Sobrino likst¨allt med gudsriket och budskapet om riket som Jesus b¨ar med sig, och f¨or Padilla ¨ar det rikets ankomst. Det som d¨aremot skiljer dem ˚at ¨ar hur de ser p˚a evangeliet. Padilla betonar be-tydligt mer att gudsrikets ankomst som evangelium ¨ar en h¨andelse som nu m˚aste f¨orkunnas, medan Sobrino bara skriver om rikets ankomst som ett glatt budskap men betonar inte dess f¨orkunnelse lika starkt som Padilla g¨or. En intressant aspekt ¨ar att Guti´errez inte anv¨ander ευαγγέλιον som Padilla och Sobrino, vilket tillsammans med att han inte heller skriver om gudsriket i sig s¨arskilt mycket, tyder p˚a att han inte ser dessa begrepp som lika viktiga.

4

Sammanfattning

I den h¨ar studien har den latinamerikanska befrielseteologins anv¨andning av nytestamentliga texter studerats och analyserats. Fokus har legat p˚a hur befrielseteologer tolkar och anv¨ander dessa texter i motiveringen f¨or sin teologi, och dessa tolkningar har sedan utv¨arderats samt j¨amf¨orts med varandra. Nu kommer s˚aledes resultatet.

4.1

Hur befrielseteologer anv¨

ander nytestamentliga texter i sin teologi

Ett av huvuddragen i hur teologerna motiverar sina tolkningar ¨ar att de ser texterna i ljuset av befrielseteologins situation och kontext: De fattiga. Tydligt ¨ar att man, precis som konstaterats av Bo Johnsson, motiverar sin teologi med hj¨alp av texter som beskriver de fattigas situation som p˚a n˚agot s¨att f¨ortryckta av de rika och anspelar p˚a deras befrielse. Man anv¨ander allts˚a nytestamentliga texter f¨or att f¨orsvara sina st¨allningsstaganden f¨or de fattiga och deras befrielse mot de rikas f¨ortryck som man anser ¨ar orsaken till deras situation. Om en text beskriver de fattigas situation i enlighet med befrielseteologins, anv¨ander man den f¨or att motivera exempelvis hur man ser p˚a fattigdom (Guti´errez), polemiken gentemot de rika (Padilla), eller ett f¨orsvar av de fattigas plats i gudsriket (Sobrino). En av fr˚agorna att besvara ¨ar rimligheten i detta. Svaret blir att det ¨ar rimligt men det finns en risk att motiveringen blir alltf¨or subjektiv. Det kan t.ex. vara l¨att att s˚a fort man uppt¨acker en text som p˚a n˚agot s¨att anspelar till det man vill motivera, kopplar man den f¨or l¨attvindigt till n˚agot som egentligen inte finns grunder f¨or. D¨aremot fungerar det s˚a l¨ange man g¨or det med trov¨ardighet och f¨orsiktighet.

4.2

Viktiga texter och begrepp

Detta leder oss in p˚a vilka texter och begrepp som ¨ar viktiga. Det f¨orsta begreppet handlar om vem som ¨ar fattig, πτωχός, och tillh¨or fr¨amst Guti´errez men ocks˚a Padilla. F¨or att motivera detta anv¨ander Guti´errez saligprisningarna i Mat 5:1–13 och Luk 6:20–22, d¨ar han menar att dessa speglar tv˚a typer av fattigdom: Spirituell respektive materiell. B˚ada versioner av saligprisningarna blir allts˚a viktiga texter f¨or att motivera vem som ¨ar fattig och allts˚a kan vara en del av den befrielseteologiska gemenskapen. N¨asta begrepp ¨ar preferensen f¨or de fattiga, opci´on por los pobres, och associeras till Jon Sobrino. Med detta begrepp vill han visa p˚a de fattigas speciella plats i gudsriket, men att det samtidigt inte betyder att de ¨ar ett ideal eller p˚a n˚agot s¨att b¨attre ¨an andra. Han motiverar detta med hj¨alp av liknelserna om det f¨orlorade f˚aret (Luk 15:1–7), det f¨orlorade myntet (Luk 15:8–10) och den f¨orlorade sonen (Luk 15:11–32), som blir viktiga f¨or att visa p˚a de fattigas speciella position.

Det tredje begreppet kommer fr˚an Padilla d˚a han talar om gudsriket, el reino de Dios, som han delar upp i f¨orsamlingen och v¨arlden. Detta motiverar han framf¨or allt med verser i Johannesevangeliet som talar om v¨arlden. De som inte tillh¨or v¨arlden har sett ljuset och k¨anner Gud, medan de som tillh¨or v¨arlden inte k¨anner Gud (Joh 1:10, 8:12 och 14:17). Dessa verser blir allts˚a viktiga f¨or att m˚ala upp och motivera kontrasten mellan de rika och fattiga, samt f¨or att bibliskt visa p˚a de rikas f¨ortryck. Sammanfattningsvis har vi tre begrepp som h¨or ihop med varsitt textavsnitt i NT: Att vara fattig (πτωχός) som motiveras saligprisningarna i Matt och Luk, preferensen f¨or de fattiga som motiveras av liknelserna i Luk 15, samt gudsriket uppdelat i f¨orsamlingen och v¨arlden som motiveras med hj¨alp av Johannesevangeliet.

4.3

J¨

amf¨

orelse mellan katolska och evangelikala representanter

Som sagt ¨ar det sv˚art att komma fram till en definitiv slutsats med endast tre teologer, men j¨amf¨orelsen mellan dem kan ¨and˚a vara givande. En skillnad ¨ar att Sobrino och Guti´errez betonar de fattiga som f¨ortryckta mer ¨an Padilla. Exempelvis uttrycker Guti´errez och Sobrino tydligare att fattigdomen ¨ar n˚agot ont som m˚aste bek¨ampas, vilket Padilla i viss m˚an ocks˚a g¨or men inte lika konkret. Padilla talar inte heller lika konkret om de fattigas befrielse som Guti´errez och Sobrino utan hans perspektiv verkar mer utg˚a ifr˚an uppfyllelse och f¨orkunnelse. Gudsriket ¨ar h¨ar och det ska f¨orkunnas nu. En annan intressant observation ¨ar att Padilla och Sobrino verkar vara l¨attare att relatera till varandra eftersom de behandlar samma begrepp i st¨orre utstr¨ackning, ¨aven om det skiljer sig i hur de anv¨ander dessa begrepp. B˚ade gudsriket och preferensen f¨or de fattiga ¨ar viktiga f¨or b˚ada tv˚a, medan Guti´errez och Padilla bara har πτωχός gemensamt. Guti´errez ¨ar ocks˚a en av de som varit med och utvecklat befrielseteologin medan Padilla och Sobrino kommit senare, vilket syns i vilka begrepp de anv¨ander. Slutsatsen ¨

ar allts˚a att befrielseteologin utvecklas med tiden och i olika riktningar, vilket reflekteras av vad teologerna fokuserar p˚a.

4.4

Avslutande reflektioner

Att skriva den h¨ar uppsatsen har varit v¨aldigt givande ¨aven om det m˚anga g˚anger ocks˚a har varit en utmaning. Materialet var speciellt utmanande med tanke p˚a att mycket var p˚a spanska vilket gjorde det sv˚art att f¨orst˚a m˚anga g˚anger, men det har fortfarande varit v¨aldigt roligt att s¨atta sig in i den h¨ar teologin speciellt eftersom jag bott i Latinamerika. Jag kommer ta med mig att man trots kritiken som ofta riktas mot befrielseteologin ang˚aende att s˚a mycket prioritet l¨aggs p˚a GT, ¨and˚a anv¨ander mycket material fr˚an NT. Man beh¨over bara leta lite djupare f¨or att hitta det. Med det i ˚atanke vore det intressant att skriva en annan uppsats om exempelvis Paulus och befrielseteologin. H¨ar har evangelierna f˚att mycket plats och man kan argumentera f¨or att Paulus kanske borde f˚att mer utrymme, men d¨ar finns alltid en sv˚ar fr˚aga om avv¨agning n¨ar n˚agoting som ocks˚a ¨ar viktigt f˚ar st˚a tillbaka f¨or n˚agot annat viktigt. Med andra ord finns det v¨aldigt mycket intressant man skulle kunna skriva om som f¨orhoppningsvis blir ¨amnen f¨or framtiden.

Litterturf¨

orteckning

Aland, Barbara, Kurt Aland m.fl. (2014). The Greek New Testament. 5. utg. Deutsche Bi-belges¨allschaft.

Bibelkommissionen, utg. (2004). Bibel 2000. Stockholm: Verbum.

Franklin, Eric (2001). ”Luke”. I: The Oxford Bible Commentary. Utg. av John Barton och John Muddiman. New York: Oxford University Press.

Green, Joel B. (1997). The New International Bible Commentary on the New Testament. The Gospel of Luke. Grand Rapids, Michigan: Wm. B Eerdmans Publishing Co.

Guti´errez, Gustavo (1975). Teolog´ıa de la Liberaci´on. Perspectivas. 7. utg. Salamanca: Edi-ciones S´ıgueme.

Hagner, A. Donald (1993). World Biblical Commentary. Matthew 1-13. Dallas: Word Books Publisher.

Heikel, Ivar och Anton Fridrichsen (2013). Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet och de Apostoliska f¨aderna. Uppsala: Bibelakademif¨orlaget.

Johnsson, Bo (1984). ”N˚agot om bibelanv¨andningen i latinamerikansk befrielseteologi”. I: Svensk teologisk kvartalsskrift 60, s. 64–70.

Kieffer, Ren´e (2005). Kommentar till Nya Testamentet. Johannesevangeliet 1–10. 2. utg. Stockholm: EFS–f¨orlaget/Verbum.

Matera, Frank J. (2003). II Corinthians. A commentary. 1. utg. Luisville, Kentucky: West-minister John Knox.

Padilla, Ren´e (1988). Guds rike och kyrkans uppdrag. ¨Orebro: Libris.

Runesson, Anders och Dieter Mitternacht (2006). Jesus och de f¨orsta kristna. Inledning till Nya testamentet. Stockholm: Verbum.

Seiker S, Jeffrey (1996). ”Uses of the Bible in the Theology of Gustavo Guti´errez. Liberating Scriptures of the Poor”. I: E.J. Brill 4.1, s. 40–71.

Sobrino, Jon (1991). Jesucristo Liberador. Lectura hist´orica-teol´ogica de Jes´us de Nazaret. 6. utg. San Salvador: Uca Editores.

— (1999). La fe en Jesucristo. Ensayo desde las v´ıctimas. Madrid: Editorial Trotta.

Wass´en, Cecilia och Tobias H¨aerland (2016). Den ok¨ande Jesus. Ber¨attelsen om en profet som misslyckades. Stockholm: Bokf¨orlaget Lagenski¨old.