Sagan om Konservatismens återkomst - En analys av Moderaternas politiska utveckling i modern tid.

SAGAN OM KONSERVATISMENS ÅTERKOMST

E

N ANALYS AV

M

ODERATERNAS POLITISKA UTVECKLING I MODERN TID

.

LOVE BLOMSTERGREN DOLKOW- 95/09/21

LÄROSÄTE: MALMÖ UNIVERSITET HANDLEDARE: PATRIK HALL VÅRTERMIN 2020 STATSVETENSKAP: POLITIK, ORGANISATION OCH LEDNING KANDIDATSUPPSATS - 15 HP

The Return of Conservatism

An analysis of the modern evolution of the Swedish Moderate party

Abstract

Moderata samlingspartiet (Moderaterna) grundades 1904 med konservatism som

huvudideologi. Efter att partiet under lång tid utvecklats mot att bli mer och mer liberala så har de senaste årens problem både inom partiet och på den parlamentariska arenan skapat

identitetsproblem för Moderaterna. Denna studie ämnar undersöka eventuell förändring inom Moderaternas försvarspolitik mellan tidsperioderna ”Nya Moderaterna” (2006–2014) och ”Nutida Moderaterna” (2018–2020) för att kunna bidra till bättre förståelse kring

Moderaternas politiska utveckling. Syftet uppnås genom två separata metoder, en argumentationsanalys och en ideologianalys.

Studiens resultat visar att Moderaterna har genomgått stora förändringar kring vilka teser och argument som ligger till grunden för sin politik kring bland annat frågor kring NATO, rekrytering inom försvaret samt internationella insatser. Resultatet visar också att det har skett en tydlig förändring i ideologisk förankring inom försvarspolitiken från att tidigare ha grundats i nästan enbart liberalism till att i nutid huvudsakligen grundas i konservatism.

Nyckelord: Moderaterna, Ideologisk utveckling, konservatism, liberalism, idealtypsanalys,

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Problembild och ämnesval ... 1

1.2 Förändring inom Moderaterna ... 2

1.3 Avgränsning ... 4

1.4 Syfte & Metod... 5

1.5 Disposition ... 6 2. Teoretiskt ramverk ... 7 2.1 Konservatismen ... 7 2.1.1 Operationalisering av konservatism ... 7 2.2 Liberalismen ... 9 2.2.1 Operationalisering av liberalism ... 10 2.3 Analysschema ... 12

3. Metod och Material ... 13

3.1 Kvalitativ textanalys ... 13

3.2 Tillvägagångssätt ... 14

3.2.1 Idealtypsanalys ... 14

3.2.2 Argumentationsanalys ... 15

3.2.3 Pro et contra-metoden (Kanske korta ner lite) ... 17

3.3 Material... 18

3.4 Kritiska reflektioner ... 18

3.4.1 Argumentationsanalys ... 18

3.4.2 Idé och ideologianalys ... 19

4.Analys...20 4.1 Argumentationsanalys... 20 4.1.1 "Nya Moderaterna" (2006-2014) ... 20 4.1.2 ”Nutida Moderaterna” (2018-2020) ... 22 4.1.3 Argumentationsanalysens resultat ... 23 4.2 Ideologianalys ... 26 4.2.1 "Nya Moderaterna" (2006-2014) ... 27 4.2.2 ”Nutida Moderaterna” (2018-2020) ... 29 5 Slutsatser ... 32 5.1 Sammanfattning av resultat... 32 5.2 Diskussion ... 33 6. Referenslista: ... 35

Figur- och tabellförteckning:

Figur 1 – Analysschema...12

1

1. Inledning

1.1 Problembild och ämnesval

Moderata samlingspartiet (Moderaterna) grundades 1904, då under namnet Allmänna

valmansförbundet (AVF), och har länge varit ett av Sveriges största partier (Nilsson 2002, 2). Redan när partiet grundades som AVF började man driva en politik grundad i konservatism med fokus på frågor som försvaret, familjen, monarkin och kyrkan. Med tiden har partiet genomgått förändringar och har bland annat börjat präglas mer och mer av liberalism. (Nilsson 2004). Efter valfiaskot 2002, när partiet endast fick 15,2 procent av rösterna, utvärderade partiledningen sin tidigare politik. Detta ledde till att man inför valet 2006 genomförde stora förändringar. Fredrik Reinfeldt tog över partiet och bedrev en identitetsförändring genom att bland annat började beskriva partiet som “Nya Moderaterna” och “Sveriges enda arbetarparti” (Lindbom 143–144). Detta blev en stor succé för partiet som fick 26 procent av rösterna i valet 2006 och bildade regeringen med Alliansen, som ledare för samarbetet. Framgången fortsatte även i valet 2010 då partiet fick hela 30% av rösterna och fortsatte sitt regerande tillsammans med Alliansen med Reinfeldt som statsminister (Valmyndigheten 2019).

Efter dessa år av framgång förlorade Alliansen valet 2014, Moderaterna tappade 8 procentenheter av rösterna jämfört med valet 2010, och Reinfeldt avgick som partiledare. För Moderaterna har tiden efter valet 2014 präglats av osäkerhet och problem. SD har vuxit fram som ett av de större partierna i Sverige, vilket innebär problem för Moderaterna då de konkurrerar på den “konservativa planhalvan”. Partiet har också haft problem på partiledarfronten. Efter att Reinfeldt avgick blev Anna Kinberg Batra tillsatt som ledare, men efter att ha lett partiet i två år blev hon avsatt och istället tillträde Ulf Kristersson (Jeppsson, Karlsson, 2017). Problemen under denna period har inte bara avspeglat sig i snabba byten av partiledare, utan även i ett vacklande opinionsstöd (Novus 2018).

Till följd av valet 2018 och januariavtalet splittrades Alliansen. Moderaterna har öppnat upp för möjligheten att samarbeta med SD, som man tidigare tog ett starkt ställningstagande emot (Lindström 2019), och som Reinfeldt explicit argumenterade var ett parti som “lutar sig mot rasism och främlingsfientlighet” (SVT 2014). Nyligen valde Moderaterna att sluta beskriva sig själva som “Nya Moderaterna” och gå tillbaka till att kalla sig endast Moderaterna (Karlsson 2019).

Detta namnbyte, i kontexten av alla problem som beskrivits samt tidigare forskning som visar att Moderaternas namnbyte 1969 innebar ideologisk förändring för partiet (Lindström 2000, 341) tyder på att Moderaterna har genomgått identitetsproblem. Men hur har detta påverkat partiet och dess politik?

2 Som jag visar i nästa avsnitt existerar en begränsad mängd vetenskapliga studier som har undersökt hur Moderaterna har förändrats ideologiskt över tid, men där tidsomfånget som studerats är till och med formning av “Nya Moderaterna”. Men hur har denna ideologiska utveckling fortsatt? Hur har partiet förändrats efter detta? Även om det inte har gått särskilt lång tid sedan dessa arbeten har gjorts så kan man ändå, grundat i den problembild som presenterats, argumentera för att det kan vara viktigt att få reda på hur utvecklingen har fortsatt.

En förändring inom Moderaternas ideologiska förankring är inte endast intressant då det bidrar till en bättre förståelse kring just Moderaternas utveckling, utan även att det har betydelse för det parlamentariska läget i sin helhet inom den svenska politiken. Att ett av Sveriges historiskt största partier genomgår förändring påverkar inte endast partiet i sig. Detta återkopplas till i slutdiskussionen.

1.2 Förändring inom Moderaterna

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning kring förändring inom Moderaterna. Detta ska bidra till en förståelse för kontexten där den nutida utvecklingen äger rum samt att tydliggöra den

vetenskapliga relevansen och kontexten för arbetet.

Nilsson (2002) beskriver i sin bok “Anfall eller försvar - Högern i svensk politik under 1900-talet” hur forskningen kring svenska partiers historia är dominerad av ett fokus på vänstern och socialdemokratin. Han menar att forskning kring högerpartiernas historia nästan är helt obefintlig. Några av de arbeten som har gjorts kring Moderaterna kommer presenteras i detta avsnitt. Denna diskrepans i forskning är ytterligare anledning till valet av just Moderaterna, istället för andra partier, som studieobjekt för detta arbete.

Mycket av den tidigare forskningen fokuserar, som Lindbom (2010) poängterar, på den historiska ideologiska utvecklingen hos Moderaterna så som den presenteras i den offentliga debatten. Lindbom skiljer sig dock från detta fokus i sitt arbete där han istället fokuserar på hur partiet agerar. Partiets agerande studeras genom att kolla på faktiska politiska förslag istället för att analysera förändring kring ideologiska resonemang i den offentliga debatten. Han undersöker Moderaternas förändring genom att jämföra 1980-talets politik med politiken under “Nya Moderaterna” (2003– 2010). Studien drar slutsatsen att partiet, grundat i den popularitet som den starka välfärdspolitiken har bland svenska folket, har anpassat sig till att bli mer av ett mittenparti. Lindbom poängterar att partiet under Reinfeldt tog ett stort steg mot mitten (Lindbom 143–152).

Resterande forskning som presenteras i detta kapitel fokuserar just på den ideologiska utvecklingen hos Moderaterna. Torbjörn Nilsson (2004) undersöker Moderaternas ideologiska

utveckling mellan åren 1904–2004 och kommer till slutsatsen att partiet från 1980-talet och framåt har blivit mer och mer liberalt på bekostnad av konservatism (Nilsson 309–310). Han lyfter upp argument inom politikområden som kyrkan och äktenskap som grund för detta antagande. Konservatismen finns enligt Nilsson kvar i partiets politik, men har tappat fäste inom många områden (Nilsson 311).

3 Jan Hylén (1991) undersöker Moderaternas ideologiska utveckling mellan åren 1904–1985. Han argumenterar för att liberalism och konservatism är svårförenliga och att det därför bör vara möjligt att avgöra vilken ideologi som faktiskt ligger till grunden för Moderaterna (Hylén 1991, 3). Genom att skapa gränsdragning mellan ideologierna i fyra dimensioner; människosyn, samhällssyn, syn på moral och etik samt ekonomiska ideal, undersöker han vilken ideologi som har präglat Moderaterna historiskt (Hylén 1991, 8–10). Hylén drar en mer extrem slutsats än Nilsson och menar att Moderaterna har gjort en drastisk förskjutning från att vara ett konservativt parti, till att vara ett parti grundat nästan enbart liberalism (Hylén 1991, 271–273).

Stig-Björn Ljunggren (1992) behandlar i sin doktorsavhandling Folkhemskapitalismen Moderaternas ideologiska utveckling mellan åren 1940–1991. Han drar slutsatser kring Moderaternas ideologiska utveckling genom att analysera förekomsten av kultur-, social- och liberalkonservatism i partiprogram, motioner och debattartiklar. Ljunggren argumenterar för att Moderaterna under hela denna tidsperiod har präglats av både liberalism och konservatism samtidigt och att det inte har skett någon särskild förskjutning mot någon ideologierna. Han avfärdar idén därav om motsatsförhållandet mellan ideologierna som Hylén förespråkar (Ljunggren 1992, 406–410).

Martin Lindström (2000) diskuterar i sitt arbete “The ideology of the Swedish Conservative

(Moderate) Party: an Interpretation of the Political Science Debate of the Early 1990s” de

motstridande slutsatser som Ljunggren och Hylén drar om Moderaternas ideologiska utveckling. Han argumenterar för att skillnaden orsakas av forskarnas olika val av metod och teoretiskt ramverk. Lindström menar att Hyléns studie har ett utvecklat teoretiskt ramverk som möjliggör skapandet av dikotomi mellan ideologierna. Dikotomi mellan ideologierna är enligt Lindström obligatoriskt för studiet av förändring i förekomsten av ideologier, och han argumenterar därför för att Hyléns resultat är mer välgrundat än Ljunggren som inte utgår ifrån ett sådant teoretiskt ramverk (Lindström 2000, 339–341).

Sammanfattningsvis kan man säga att dessa arbeten undersöker Moderaternas ideologiska utveckling genom att titta på hur partiet förhåller sig till de två ideologier som partiet själv menar ligger till grunden för partiets politik, nämligen konservatism och liberalism. Denna diskussion är central för partiforskning om Moderaterna och kommer därför att behandlas i detta arbete när förändring inom Moderaterna analyseras. Om man exkluderar Ljunggrens forskning, som har utsatts för kritik, så finns det en enighet kring att Moderaterna har gått mot en mer liberal politik med tiden.

Lindströms (2000) diskussion kring vikten skapandet av dikotomi mellan ideologier har för validiteten i en studie av denna karaktär kommer ligga till grunden för valet av metodologiskt tillvägagångssätt samt val av teoretiskt ramverk i detta arbete.

De forskningsarbeten som diskuteras undersöker ideologisk utveckling över lång tid, vilket möjliggör studiet av förändring av så pass grundläggande aspekter som ideologiska fundament. Detta arbete skiljer sig dock från äldre forskning då förändringen som studeras har skett under en betydligt kortare tidsperiod än den som tidigare arbeten har tittat på. Skillnad i tidsperiod har påverkat

4 tillvägagångssättet i uppsatsen då förändringarna som eftersöks möjligtvis inte har skett på lika

grundläggande nivå som de förändringar i ideologiskt fundament som tidigare arbeten studerat. För att hitta förändring har därför den ideologiska undersökningen kompletteras med en

argumentationsanalys som kan belysa förändring på en annan “nivå”. Om det inte har skett något ideologisk förändring, men ändå har skett en förändring, så kommer argumentationsanalysen tydliggöra detta genom att beskriva skillnader inom argumentationen i Moderaternas politik.

1.3 Avgränsning

Att studera Moderaternas förändring i helhet hade såklart varit optimalt, men på grund av arbetets begränsade storlek så är detta omöjligt. Arbetet kommer därför avgränsas genom att endast titta på Moderaterna på en nationell nivå, alltså inte lägga något fokus på hur lokala moderata grupper har förändrats. Denna avgränsning känns också rimlig då en del av motivationen till arbetets aktualitet är grundat i det förändrade parlamentariska läget, och denna förändring har skett på riksdagsnivå och inte nödvändigtvis på lokala nivå. Det finns även en större flexibilitet för lokalpolitiker när det

kommer till samarbeten och anpassning vilket gör att Moderaternas förändring på lokal nivå inte säger lika mycket om partiets förändring som skillnader på nationell nivå.

Utöver att begränsa sig till den nationella nivån kräver arbetets begränsade storlek, samt strävan efter att undersöka ideologisk förändring både i den manifesta ideologin och i det latenta budskapet, en avgränsning till ett politikområde inom det moderata partiet. Politikområdet som valts är försvarspolitik. Detta val grundades i flera olika avvägningar. Det krävdes ett politikområde som är, och har varit, centralt i den moderata politiken (Nilsson 2004) då förändring inom en oviktig fråga inte skulle säga lika mycket om Moderaterna i helhet som ett område som är, och länge har varit, centralt i deras politik.

Försvarspolitiken som analysobjekt valdes också grundat i mitt metodologiska val. Då huvudmetoden som valts för att undersöka förändring inom Moderaterna är ideologianalys så krävs det ett politikområde där ideologierna, vars förekomst som studeras, skiljer sig åt i syn på

politikområdet. Då liberalism och konservatism är de valde ideologierna så hade tex inte ekonomi som politikområde varit passande då båda ideologierna, i alla fall i nutid, förespråkar en ekonomi med fri marknad. Utifrån den ideologibeskrivning som presenteras senare i arbetet var det tydligt att konservatism och liberalism hade tydliga skillnader i hur de i grunden såg på försvarspolitik, vilket möjliggjorde skapandet av dikotomi i frågan, och därav passade detta område för uppsatsens syfte. Utöver dessa två huvudanledningar till val av politikområde var även Moderaternas nyligen presenterade försvarsrapport “Ett starkt försvar- för att säkra Sverige” (2018) en ytterligare anledning till detta val. Denna rapport garanterade tillgång till material som kunde användas som grund för partiets försvarspolitik i nutid.

För att kunna studera förändring inom partiet skapades två tidsperioder som skulle kunna jämföras. Partiet under Reinfeldt identifierade sig tydligt som “Nya Moderaterna” och därav valdes

5 tidsperioden 2006–2014 som representativt för tidsperioden som i detta arbete kallas “Nya

Moderaterna”. “Nya Moderaternas” politik jämfördes sedan med partiet i nutid som fick benämningen “Nutida Moderaterna” i denna studie. Tidsomfånget som valdes för “Nutida Moderaterna” blev åren 2018–2020. Valet 2018 som avgränsning för ”Nutida Moderaterna” gjordes grundat i att många av partiproblemen som beskrevs i problembilden, så som SD:s framväxt, Moderaternas uppöppnande för samarbete med SD och byte av partiledare hade skett innan 2018. Även tillgången till

försvararapporten ”Ett starkt försvar – för att säkra Sverige” (2018), som kom ut 2018, låg till grund för valet för denna avgränsning.

1.4 Syfte & Metod

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera eventuella förändringar inom Moderaternas försvarspolitik för att bidra till en bättre förståelse kring Moderaternas politiska utveckling. Detta ska göras genom att jämföra skillnader i försvarspolitik mellan “Nya Moderaterna” och “Nutida

Moderaterna”.

Syftet ska uppnås genom att besvara följande frågeställningar:

●

Vilka eventuella skillnader finns mellan Moderaternas ideologiska förankring, inom försvarspolitiken, under tidsperioderna “Nya Moderaterna” och “Nutida Moderaterna?

●

Vilka eventuella skillnader finns mellan Moderaternas argumentation kring försvarspolitiken under tidsperioderna “Nya Moderaterna” och “Nutida Moderaterna?

För att kunna besvara dessa frågeställningar krävs det en metod som gör det möjligt att beskriva Moderaternas politiska läge under dessa två perioder. En metod som möjliggör detta är

ideologianalys. Denna metod har både fördelar och nackdelar. Den gör det möjligt för mig att relatera resultat till tidigare litteratur, som framförallt fokuserar på Moderaternas ideologiska utveckling. Ideologi anses vara en grundläggande aspekt av politiska partier och därför är det eftersträvansvärt att studera skillnader inom denna aspekt om ens syfte är att kartlägga förändring inom ett parti. Det finns också nackdelar, ideologi är en grundläggande och djup del av ett parti och tidsomfånget som

undersöks är ganska kort så det kan bli problematiskt att se förändring på denna fundamentala nivå trots att förändring kanske har skett.

Då Ideologianalysen som metod har denna svaghet kommer därför ytterligare en metod användas för att väga upp för dessa svagheter. Denna metod är argumentationsanalys. Med argumentationsanalysen blir det möjligt att, även om det inte förekommer förändring på grundläggande ideologisk nivå, beskriva förändringar som har skett i argumentationen kring försvarspolitiken. Detta underlättar att uppnå syftet då förändring, vilket är det som eftersträvas att beskriva, som inte uppmärksammats av ideologianalysen kan tydliggöras via denna metod. De två

6 metoderna studerar förändring på olika “nivåer” vilket gör det relevant att använda båda när man belysa förändring i helhet.

1.5 Disposition

I kapitel två presenteras det teoretiska ramverket som kommer ligga till grund för analysen.

Ramverket består av en presentation av ideologierna Liberalism och Konservatism samt en förklaring till hur dessa operationaliseras till att bli användbara i analysen.

I kapitel tre presenteras de två metoderna samt materialet som ligger till grund för analysen. Utöver detta diskuteras kritiska reflektioner kring metoderna som används samt hur urvalet har gjorts.

Det fjärde kapitlet innehåller de två separata analyserna som har genomförts, något som följs av kapitel fem där resultatet av analysen sammanfattas och diskuteras.

7

2. Teoretiskt ramverk

Moderaterna beskriver sig själva som liberalkonservativa. För att kunna relatera den potentiella förändring som har skett inom Moderaternas ideologi är det nödvändigt att få en insyn i den

ideologiska kontexten som förändring sker inom. I detta kapitel presenteras ideologierna konservatism och liberalism kort samt förklaras hur dessa har operationaliserats.

2.1 Konservatismen

Konservatismen som ideologi artikuleras först av den franske tänkaren Joseph de Maistre samt av den brittiska filosofen Edmund Burke under 1700-talet. Båda formulerade sina politiska tankesystem som motreaktioner på den franska revolutionens fokus på radikalism och förändring. Argumenten

grundade sig i en syn på att förändring kan bli problematiskt då man fruktade att radikal förändring skulle leda annars någorlunda välfungerande samhällen in i kaos och anarki (Tännsjö 2001, 14). Istället bör förändring ske inkrementellt och grundat i historisk erfarenhet och den nationella politiska traditionen (Larsson 2013, 43).

Efter denna ursprungliga formulering av det konservativa tankesättet har ideologin utvecklats i olika riktningar. Reidar Larsson (2014, 44) beskriver hur konservatismens utveckling hade tre huvudtendenser i Europa 1) socialkonservatism, som argumenterade för statlig socialpolitik, 2) liberalkonservatism, som framförallt fokuserade på införandet av liberala ekonomiska reformer för skapandet av en fri marknad, och 3) värdekonservatism som menar att staten ska upprätthålla bestämda sociala värden och etiska normer.

2.1.1 Operationalisering av konservatism

Denna splittring inom det konservativa tänkandet orsakar problem när det kommer till användandet av konservatism som en enhetlig ideologi. Ytterligare problem orsakas av konservatismen partikularitet, d.v.s. att “bevarandet av de befintliga” skiljer sig åt mellan olika kontexter, då “det befintliga” skiljer sig åt i olika nationer. Detta leder till att konservativas argumentation skiljer sig beroende på vad de är som man försöker bevara.

Detta problem är något som många forskare diskuterat och dragit olika slutsatser kring. Plazek (2012), Tännsjö (2001) och Larsson (2014) bemöter alla detta problem genom att resonera kring att konservatismens kontextberoende inte är något som omöjliggör studiet av denna ideologi. De argumenterar för att det, trots olikheter på vissa nivåer, finns grundtankar inom den konservativa ideologin som binder den samman och gör den möjlig att definiera. Detta arbete kommer utgå ifrån detta resonemang och använda sig av de likheter som Plazek, Larsson och Tännsjö presenterar som grund för en definition av konservatismen som gör den operationaliserbar och möjlig att skapa idealtyper utefter.

8 David J. Plazek (2012) presenterar i sitt arbete “Ideology spotting: An Exerice in teaching

conservative and liberalism” en konservativ (samt en liberal) heuristik, d.v.s., en förenkling av

konservatismen som gör det möjligt definiera och analysera den. Att förenkla och dra ideologierna till sina extremer är något som passar väl in med tankesättet som används vid idealtypsanalys där man också rekonstruerar idéer till sina extremer för att kunna definiera dem och skapa analysscheman (Bergström & Boréus 2012, 133–135). Denna förenlighet mellan Plazeks tankesätt och huvudmetoden i arbetet ligger till grund för motiveringen att använda sig av just Plazeks heuristik som ram för operationaliseringen av ideologierna som används. Plazeks heuristik är uppbyggd av sex dimensioner som presenteras nedan. Dimensionerna som Plazek skapar är inte bara skapade med syftet att vara dimensioner som gör det möjligt att definiera konservatismen, utan har även syftet att vara beröringspunkter där just den konservativa och den liberala ideologin skiljer sig åt. Detta fokus på skapandet av dikotomi mellan ideologierna som arbetet bygger på är ytterligare en anledning till att just Plazeks heuristik ligger till grund för detta arbete. Anledning till detta är att syftet i uppsatsen är att hitta förändring, och förändring i ideologi kan inte upptäckas på områden där ideologierna som undersöks inte skiljer sig åt. Ramverket kompletteras med idéer som kan bidra till skapandet av analysschemat från andra forskare som studerat ideologierna så som Tännsjö (2001), Halldenius (2003), Krauthammer (2003), Heywood (2012) och Larsson (2012).

Plazeks sex dimensioner:

1. Upprätthållandet av status quo

Den mest grundläggande idén inom konservatism är bevarandet av status quo, det befintliga. Det befintliga har innefattat olika saker historiskt, så som kungahus, kyrkan och adeln, men handlar i grunden om bevarandet av existerande institutioner och maktstrukturer. Konservatismen innebär inte ett förbud mot all förändringen, utan förändring kan ske men då måste detta ska ske gradvis och med hänsyn till existerande värden och normer (Plazek 2012, 171–172); (Larsson 2012, 43–44).

2. Traditioner

Som nämnt så argumenterar konservativa emot förändring på flera olika grunder. Ett centralt och återkommande tema är upprätthållandet av traditioner. Tradition varierar i olika kontexter men konservativa tänkare menar att dess funktion förblir detsamma trots olikheter, nämligen att bringa ordning och mening till människan (Heywood 2012, 69–70). Konservatismens partikularism blir tydlig i denna dimension. En konservativ tänkare i Sverige skulle argumentera för upprätthållandet av monarkin, medan en konservativ tänkare i USA, grundat i avsaknad av monarki, inte skulle göra detta (Plazek 2012, 172).

9

3. Pessimistisk människosyn

Burkes argument mot den franska revolutionen var till stor del grundat i idén om att nedbrytandet av samhälleliga och religiösa institutioner skulle leda till att människans irrationella impulser skulle ta kontroll, vilket skulle leda till kaos. Detta argument är grundat i en pessimistisk människosyn, då dessa rådande institutioners syfte till stor grad är att motverka denna natur. Det är viktigt att påpeka att konservativa inte nödvändigtvis argumenterar för att människan är ond, utan snarare att människan har förmåga till både ont och gott. Om oordning uppstår finns en hög risk att människan faller tillbaka på sina mörkaste sidor, och därför behövs traditioner för att bevara ordningen (Plazek 2012, 172).

4. Nationalism

Plazek menar att Nationalism kan beskrivas som lojalitet mot nationen. Då konservativa argumenterar för bevarandet av det befintliga så förfaller konservatism ofta in en form av nationalism då nationen, inkluderad av alla kulturella och politiska system inom den, blir en stabiliserande institution som bör upprätthållas (Plazek 2012, 173). Larsson (2012) beskriver nationen som den viktigaste sociala enheten samhället utifrån ett konservativt perspektiv. Därav blir nationens självständighet viktig, vilket leder till att konservativa, oavsett inriktning, är ense om att ett starkt försvar behövs (Larsson 2014, 49–50).

5. Lag och ordning

Konservatism tenderar att förespråka lag och ordning som ett sätt att upprätthålla status quo enligt Plazek (2012). Utöver detta syfte så är lag och ordning även ett sätt att förtrycka de mörka irrationella och omoraliska sidorna av människans natur som diskuterades tidigare. Detta resonemang leder till att konservativa förespråkar att lagar ska upprätthållas och tolkas strikt och att detta ska uppnås genom bland annat mer resurser ges till polisväsendet (Plazek 2012, 173); (Tännsjö 2001, 47–49).

6. Piskan

Den sista dimensionen som Plazek tar upp kallar han för Piskan. Denna dimension handlar om hur man motiverar människor till att handla på rätt sätt. Grundat i konservatismens pessimistiska

människosyn så kan man inte lita på att människor gör det rätta. Därav måste man använda en piska, straff och tvång, för att hålla dem i linje. Plazek poängterar att det finns en tydlig korrelation mellan konservatism och förespråkandet av hård policy vars syfte är att upprätthålla social kontroll (Plazek 2012, 173).

2.2 Liberalismen

Liberalismen har en lång historia och ett flertal olika tänkare som har varit bidragande till utformandet av ideologin. John Locke anses av många vara urfader till liberalismen: Han argumenterade för en begränsad och delad stat som står till svars inför folket. Locke grundar detta i idén om att människan

10 har naturliga rättigheter som är okränkbara och att staten därför bör begränsas för att inte inskränka på dessa rättigheter (Halldenius 2003, 16–17). Fokuset på individen och dess frihet är något som har fortsatt ligga till grunden för den liberala ideologin. Trots denna utgångspunkt har liberalismen genomgått många förändringar och idag ser man framförallt en internideologisk kamp mellan socialliberalism, som förespråkar inskränkning i marknaden, och nyliberalism, som vill inskränka i statsmaktens funktion och låta marknaden vara fri (Larsson 2012, 29–30).

2.2.1 Operationalisering av liberalism

Precis som i den konservativa ideologin så finns det olika skolor inom liberalismen. Liberalismen anses även den vara en partikularistisk ideologi, där till exempel strävan efter utveckling kan manifestera sig på olika sätt beroende på vad man i sin kontext ser på som utveckling. Trots dessa olikheter så finns det även här, med samma metod som i konservatismen, sätt att hitta tendenser inom Liberalismen som gör den definierbar (Plazek 2012); (Halldenius 2003); (Larsson 2012). Plazek utgår ifrån denna idé och använder sig av samma dimensioner som i den konservativa operationaliseringen, fast med liberalismens karaktärsdrag som motpoler inom dessa dimensioner. Även här kompletteras Plazeks heuristik med tankar från andra forskare. Här under presenteras Plazeks dimensioner för liberalism:

1. Positiv syn på utveckling

Som motpol till konservatismens strävan efter bevarandet av status quo så pekar Plazek (2012) på liberalismens positiva inställning till förändring. Liberalismens är uppbyggd på idén att förändring som bidrar till mer frihet för individen leder till ett positivt utfall. När konservatismen argumenterar för bevarandet av existerande maktstrukturerna för att motverka kaos, så menar liberaler att

förändringar i dessa maktstrukturer kan bidra till välmående för hela mänskligheten och inte endast för dem som har makt i det nuvarande systemet (Plazek 2012, 174). Larsson (2012, 35–36) poängterar dock att denna positiva syn på förändring i sig har utvecklats med tiden. Den tidiga formen av

liberalism som präglades av en positiv syn på revolutionär förändring har försvunnit och den nutida liberalismen har övergått till en form av gradualism som förespråkar förändring och utveckling, men inte för drastisk sådan. Trots denna utveckling hos liberalismen så kvarstår en tydlig skillnad mellan den liberala och den konservativa synen på förändring.

2. Skepticism mot tradition

Plazeks (2012, 174–175) andra dimension belyser skillnaden mellan liberalismens syn på tradition och den konservativa synen som beskrevs tidigare. Liberalismens optimistiska syn på förändring leder till skepticism gentemot tradition. När tradition förhindrar utveckling så bör man modifiera dem, eller helt förkasta om detta krävs, så att de passar med förändringen. Om konservatismen glorifierar det förflutna så fokuserar liberalismen på framtidens potential.

11

3. Optimistisk syn på människans natur

Som kontrast till konservatismens syn på människan som en potentiell kaos-skapare har liberalismen en optimistisk syn på människans natur. Status quo blir därför inte ett tillstånd som förhindrar dessa negativa aspekter att manifestera sig, utan ses utifrån ett liberalt perspektiv som hinder för mot mänsklighetens positiva utveckling. Till följd förespråkar liberaler ett individualistiskt synsätt då individen har möjligheten att, om fri, påverka samhället på ett positivt sätt. Denna optimistiska syn leder även till att man ser potential i människans förmåga att förbättra de mänskliga villkoren (Plazek 2012, 175); (Larsson 2014, 33–34).

4. Rädsla för aggressiv nationalism

Liberalism är inte i sig en nationalistisk ideologi. Även om det finns tillfällen när nationalism kan förespråkas ur ett liberalt perspektiv, som till exempel när nationalismen används som motreaktion mot imperialism och frihetsförtryck, så riskerar den att leda till konflikt. Den riskerar att leda till en vi- och dem-mentalitet som skapar förutsättningarna för främlingsfientlighet, internt förtryck och militär aggression. Liberalismen kan därför identifieras utifrån en skepticism till aggressiv

nationalism, framförallt i kombination med stark militär. Liberalism har inget emot militär i sig men tenderar att vara mindre aggressiva än konservativa i sin utrikespolitik (Plazek 2012, 175).

5. Mänskliga rättigheter

Under rubriken mänskliga rättigheter ställer Plazek (2012 175-176) konservatismens fokus på lag och ordning i kontrast med liberalismens argument för mänskliga rättigheter. Beröringspunkten som Plazek poängterar är hur liberalismens menar att lag och ordning inte är en ursäkt för orättvisa. Lag och ordning har sin plats även inom liberalism, men det finns högre värden. “Lagen är lagen” är ett påstående som förknippas med konservatismen, i kontrast skulle liberalismen lägga vikt vid andra högre moraliska värden än lagen som ursäktar brytandet av denna om det uppnår dessa högre värden. Krauthammer (2003, 15–16) poängterar att militär intervention, ur ett liberalt perspektiv, kan göras grundat i dessa högre moraliska värden och inte endast utifrån egenintresse.

6. Moroten

Den sjätte av Plazeks (2012, 176) dimensioner beskriver hur liberalismen motiverar människor genom incitament istället för genom hot med straff som konservatismen förespråkar. Individens potential att göra gott kommer till uttryck när den har incitament till att göra detta. Denna inställning kan ses i liberalernas syn på fängelsestraff och behandling av missbruk, där man ofta förespråkar rehabilitering snarare än straff. Brottslingar har, precis som andra människor, potential att göra gott med rätt förutsättning och är därför kapabla till att bli rehabiliterade.

12

2.3 Analysschema

Utifrån ovanstående rekonstruktion av ideologierna som idealtyper har följande analysschema, för ideologiernas syn på försvarspolitik, konstruerats utifrån hur detta manifesterar sig inom

försvarspolitik. För konservatismen är det, grundat i den vikt idealtypen lägger vid institutioners samhällsroll som ordningskapare (punkt 1) och uppfostrare av medborgare (punkt 2), rimligt att dra slutsatsen att försvaret också är viktigt för just denna anledning. Grundat i denna viktiga samhällsroll, samt konservatismens förespråkande av nationen som den viktigaste sociala enheten, konstrueras punkterna 3,4 och 5 då dessa principer beskriver ett försvar som har ett egenvärde och som därav behövs oberoende av behov. Punkt 6 kommer från Plazeks första dimensioner som menar att institutioners roll är att upprätthålla status quo. Inom dimensionen ”Nationalism” diskuteras den centrala roll som nationen har som social enhet i samhället vilket leder till att nationen är något som måste försvaras och förbli självständigt, därav punkt 7 och 8. Punkt 9 kommer direkt från

Krauthammer (2003, 15–16) menar att konservatismen förespråkar militär intervention endast med landets säkerhet som motiv. Då Liberalismen inte förespråkar institutioner som upprätthåller status quo, uppfostrar och skapar ordning så finns det därför inget egenvärde i försvaret grundat i dessa. Försvaret behövs dock men kan därför vara baserat på behov (punkt 1). Grundat i liberalismens förespråkande av individens frihet med morot som motivator så är deltagande i försvaret något som ska göras av frivillighet, inte med tvång eller grundat i ansvar gentemot nationen. Punkt 3 och 4 är grundade i de högre moraliska värden som Krauthammer (2003, 15–16) poängterar att liberalismen menar kan ligga till grunden för militär intervention och försvar, alltså inte endast egenintresse.

Konservatism Liberalism

Försvaret…:

1...är viktigt med syfte att skapa ordning

1...har inget egenvärde, ska bara existera om det behövs

2...är viktig för moralisk och

annan uppfostran av medborgare

3...är viktigt och bör därför få

mycket resurser

4...har ett egenvärde och bör vara

starkt oberoende av behov

5 Folket har ett ansvar att bidra till försvaret

2 Individen har inget ansvar att delta, upp till var och en

6 Försvarspolitikens syfte är att upprätthålla status quo

3 Försvarspolitiken ska föras aktivt för att förbättra läget i världen och landet

7 Nationen är viktig och bör försvaras

4 Militär intervention kan genomföras inte endast i egenintresse, utan även av

moraliska anledningar 8 Försvaret bör kunna upprätthålla nationens självständighet

9 Militär intervention ska bara göras med syfte att försvara

13

3. Metod och Material

3.1 Kvalitativ textanalys

För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ textanalys genomförts. Utgångspunkten i uppsatsen är att det bör vara möjligt att genom en detaljerad läsning av diverse material, som behandlar

Moderaternas försvarspolitik, kunna fina centrala argument och formuleringar och sedan beskriva om det har skett någon form av förändring hos Moderaterna kring dessa i de olika tidsperioderna.

Esaiasson et al. (2017, 211) förklarar att kvalitativ textanalys är användbart för att fånga in det centrala innehållet i en text samt till att komma åt innehållet som ligger dolt under ytan, som endast kan hittas med hjälp av en intensiv läsning av texten med rätt analysverktyg.

Textanalysen har applicerats på Materialet från de två olika tidsperioderna för att lyfta fram det centrala innehållet i materialet. Framställningen av det centrala innehållet i materialet för de olika tidsperioderna möjliggör för att sedan kunna presentera skillnaderna mellan dessa tidsperioder. Denna struktur bidrar till att förändringen som beskrivs inte enbart har skett på en ytlig nivå, där skillnader lätt uppstår, utan att skillnaden man kommer åt är på ett djup där förändring är intressant, som till exempel på en ideologisk nivå.

Uppsatsen är uppbyggd på två olika kvalitativa textanalyser, en ideologianalys som ses som huvudmetod i arbetet, och en kompletterande argumentationsanalys. Tanken bakom denna struktur är att analyserna kompletterar varandra då de studerar olika aspekter av förändring. Ideologianalysen undersöker om förändring har skett på en ideologisk “nivå” genom att titta på huruvida Moderaterna har genomgått en ideologisk förskjutning.

Då tidsperioden där förändring undersöks är så pass och att förändring på en så grundläggande nivå som ideologi möjligen inte har skett, så kompletterar min andra metod,

argumentationsanalys, för dessa brister. Argumentationsanalysen hjälper till att lyfta fram de centrala slutsatser, argument och premisser som ligger till grund för Moderaternas försvarspolitik. Detta bidrar till att hitta förändring som kan ha skett på denna nivå och inte endast den ideologiska.

Argumentationsanalysens framhävande av viktiga och vanliga teser och argument bidrar också till genomförandet av ideologianalysen då den bidrar till en grundläggande förståelse av det centrala i materialet (Bergström & Boréus 2012, 92–93).

Det är möjligt för dessa metoder att överlappa och peka på liknande aspekter av förändring i materialet, men även om detta är fallet så kommer de bidra med unika beskrivningar av förändring som den andra metoden inte hade funnit.

14

3.2 Tillvägagångssätt 3.2.1 Idealtypsanalys

För att komma åt förändring på den ideologiska nivån har en variant av ideologianalys som kallas idealtypsanalys genomförts. Begreppet idealtyp kommer ursprungligen från sociologen Max Weber och kan ses som en form av tankekonstruktion. Idealtyper är alltså inte en modell som beskriver den objektiva verkligheten utan är ett analysinstrument som hjälper forskaren att rekonstruera idésystem och göra dem hanterbara (Bergström & Boréus 2012, 150).

Bergström & Boréus (2012, 146) beskriver idealtyper som ett analysverktyg som är användbart när man vill analysera förekomsten av idéer i debatter eller politikområden.

Idealtypsanalysen möjliggör studiet av förekomsten av olika idealtyper i uppsatsens material genom att fungera som ett raster (tolkningsram). Detta raster möjliggör sortering av olika formuleringar i materialet genom att placera in dem i rätt fack, d.v.s. genom att se vilken idealtyp formuleringen passar in med. Med andra ord så konstrueras idealtyperna på ett sätt som gör det möjligt att lyfta fram de egenskaper hos materialet som är relevanta samt att definiera relevanta motpoler mellan

idealtyperna (Esaiasson et al. (2017, 141–143).

När man genomför en idealtypsanalys ska idealtyperna som undersöks bestämmas innan analysen genomförs (Bergström & Boréus 2012, 21). I denna uppsats är det liberalism och konservatism som undersöks och därav har idealtyper och analysschema för de båda ideologierna skapats. Idealtyperna konservatism respektive liberalism används sedan som analysverktyg där formuleringar i materialet sorteras in utefter vilket av dessa fack som formuleringen stämmer överens med.

Idealtyperna grundas i den tidigare forskning kring liberalism och konservatism som presenterades tidigare i uppsatsen. Den primära källan som använts vid konstruktionen av analysschemat har varit Plazeks (2012) heuristik som syftar till att kunna särskilja liberalism och konservatism från varandra. Plazek delar upp ideologierna i de sex dimensioner, där liberalismen och konservatismen kan anses vara motpoler, som presenterats tidigare. Dessa dimensioner har sedan kompletterats med annan forskning kring ideologierna.

Som nämnt tidigare försöker idealtyperna inte återspegla ideologierna i verkligheten, utan syftet är att dra ideologierna till sina extremer för att enklare kunna skapa motpoler som gör det möjligt att urskilja dem från varandra (Bergström & Boréus 2012, 150).

Esaiasson et al (2017, 141) påpekar att idealtypsanalyser med en polär ansats, där idealtyperna ligger på varsin sida av ett spektrum, kräver en fullständig polaritet. Utifrån Plazeks (2012) dimensioner har det blivit möjligt att skapa polaritet mellan idealtyperna vilket har gjort det möjligt att, via en detaljerad läsning av materialet, kategorisera argument och formuleringar i materialet som antingen “präglade av liberalism”, eller “präglade av konservatism”. Utifrån denna kategorisering gick det sedan att jämföra förekomsten av ideologisk prägling i materialet genom att se

15 om det nutida materialet till någon grad har förändrats i sin ideologiska prägling i förhållande till det tidigare. Till exempel blev det möjligt undersöka huruvida konservatisms förekomst har ökat i det nutida materialet i förhållande till det gamla. Extra stor vikt blir det på frågor där partiet har ändrat sin argumentation, exempelvis om man har gått från att förespråka värnplikt till att inte förespråka

värnplikt under de olika tidsperioderna så blir den ideologiska förankringen tydlig då dikotomin mellan ideologierna kan framhävas inom en fråga.

3.2.2 Argumentationsanalys

Uppsatsens syfte är att undersöka förändring inom det moderata partiet och därav har

ideologianalysen, som endast kan undersöka förändring på det ideologiska planet, kompletterats med en argumentationsanalys som kan tydliggöra skillnader kring hur Moderaterna argumenterar inom försvarspolitiska frågor. Denna analys applicerade på motioner, handlingsprogram och rapporter för att kunna lyfta fram argumentationsstrukturen i Moderaternas försvarspolitik.

Inom argumentationsanalysen finns det huvudsakligen två alternativ om man vill strukturera upp en argumentation, pro et contra-metoden och Toulmins modell (Bergström & Boréus 2012, 94). Varianten som har använts i detta arbete är Arne Næss pro et contra-metod. Denna metod bidrog till att tydligt strukturera upp Moderaternas viktigaste och vanligaste argument (Bergström & Boréus 2012, 133) vilket gjorde det möjligt att beskriva om dessa har förändrats mellan tidsperioderna som undersöktes. Toulmins modell fokuserar på att gräva på djupet i argumentationen och leta efter underliggande, outtalade premisser. I detta arbete söktes skillnader på alla nivåer och därför användes pro et contra-metoden som på ett strukturerat sätt ställer upp argumentationen och dess både implicita och explicita premisser i en lista (Bergström & Boréus 2012, 94–97), istället för Toulmins modell som lägger för stor fokus på djupet i argumentationen samt som presenteras grafiskt istället för i listform (Bergström & Boréus, 106–108).

Argumentationsanalys kan ha tre syften: deskriptivt, preskriptivt och värderande. I detta arbete avsågs endast att beskriva skillnaden i argumentationen, inte att värdera argumentens beviskraft eller att se om de lever upp till vissa normer, och därför har endast det deskriptiva syftet tillämpats (Bergström & Boréus 2012, 94–95).

3.2.3 Pro et contra-metoden

Pro et contra-metoden bidrog till att identifiera en eller flera teser i motionerna, handlingsprogrammet och försvarsrapporten, att finna de argument som gav stöd eller motsatte sig tesen, samt att relatera argumenten till varandra. Därefter var det möjligt att jämföra argumentationens struktur med material från den andra tidsperioden och framhäva hur dessa skiljer sig åt (Bergström & Boréus 2012 94).

För att strukturera upp argumentationen i ett material skapades en “pro et contra-lista” som förtydligar hur de olika argumenten relaterar till varandra och till tesen. Det första steget var att hitta teserna i det utvalda materialet, som sedan fick beteckningen T i listan. Tesen är det påstående i texten

16 som inte agerar som ett argument för eller mot ett annat påstående men som andra påståenden i texten argumenterar för eller mot (Bergström & Boréus 2012, 94).

Efter teserna i materialet hade identifierats var nästa steg i den rekonstruerande processen att presentera argumenten som relaterade till tesen. I pro et contra-listan fick argumenten antingen beteckning P, som betyder att det är ett proargument, eller C, som betyder att det är ett

contraargument. Det finns argument av första, andra, tredje ordningen etcetera. Argument av första ordningen är argument som direkt stödjer eller undergräver tesen och i listan beskrivs dessa som P1, P2, P3, C1, C2, C3 och så vidare. Argument av andra ordningen är argument som relaterar till argument av första ordningen, dvs argument som stödjer eller undergräver argument av första ordningen. P1C1 är ett exempel på hur ett argument av andra ordningen kan betecknas i listan, och detta betyder att det är ett proargument (P1C1) för contraargument av första ordningen (P1C1). Ett argument av tredje ordningen kan se ut som P2P1C1. Detta beskriver att detta är det andra

proargumentet (P2P1C1) för det första proargumentet (P2P1C1) för det första contraargumentet mot tesen (P2P1C1) (Bergström & Boréus 2012, 99–100).

Ordningen som argumenten presenterades i har inget att göra med hur viktiga de ansågs vara för tesen, utan beskrev bara turordningen som de förekommer. Utöver teser och argument beskrevs även i några fall premisserna i argumentationen. En premiss kan ses som ett förutsatt påstående vars funktion är att skapa en brygga mellan ett argument och det påstående som argumentet stödjer eller bestrider. Premisser kan antingen vara implicita, att de inte uttalas, eller explicita, att de uttalas. Explicita premisser beskrevs med beteckningen Φ i pro et contra-listan och implicita med (Φ). Parenteser kan även förekomma hos argument, och betyder då att de är implicita (Bergström & Boréus 2012, 100).

Vid genomförandet av argumentationsanalys på större texter eller hela debatter räcker det att finna och beskriva de viktigaste och vanligaste argumenten i dessa (Bergström & Boréus 2012, 133). I detta arbeta har en stor mängd material behandlats och därför har denna princip legat till grund för analysen. Syftet är alltså inte att beskriva skillnader i detaljer i argumentationen, utan att hitta förändringen i generella trender kring vilka teser och huvudargument man grundar sin politik i.

Efter att alla individuella motioner, dokument och rapporter har rekonstruerats i individuella pro et contra-listor har en sammanställning av argumenten gjorts för varje tidsperiod grundat i Ralf Helenius (1969, 7-8ff) materialkategorier “material där latent budskap framkommer” och “material där manifest ideologi framkommer” (se Material diskussion 3.2 för beskrivning av kategoriernas grund). Det är denna sammanställning som sedan presenteras analysen. Exempelvis har pro et contra-listor för de individuella motionerna från perioden “Nya Moderaterna” sammanställts till en pro et contra-lista där de viktigaste och vanligaste argumenten från motionerna, under denna tidsperiod, i helhet har presenterats. Sammanställningen blir en rekonstruktion av “Nya Moderaternas” vanligaste och viktigaste teser och argument inom sin försvarspolitik. Denna sammanställning gick sedan att jämföra med “Nutida Moderaternas” viktigaste och vanligaste argument och teser, som rekonstruerats

17 med samma tillvägagångssätt som beskrevs för “Nya Moderaterna”. Genom att sedan belysa

skillnader i argument och teser mellan tidsperioderna blev det möjligt att uttala sig om förändring kring vilka huvudteser och huvudargument som förekommer i Moderaternas försvarspolitik mellan tidsperioderna. Se 3.3 för en mer detaljerad beskrivning för hur framtagandet av “viktigaste och vanligaste argument” har genomförts.

Metoden för jämförelse av vanliga och viktiga argument och teser har gjorts på två sätt. Det första sättet är att studera huruvida partiet grundar sin politik i samma teser i dåtid som i nutid inom en specifik fråga, exempelvis om man under båda tidsperioderna för tesen "Anslut Sverige till NATO" inom NATO-frågan. När detta har analyserats togs nästa steg att jämföra hur Moderaterna

argumenterar för denna tes under tidsperioderna, exempelvis är det möjligt att partiet under båda tidsperioderna för tesen att NATO-anslutning behövs, men att det ändå har skett en förändring i vilken argumentation som denna tes grundas i. Det går exempelvis att argumentera för tesen “anslut Sverige till NATO” både utifrån argument grundade i egenintresse men även argument grundade i välvilja gentemot andra länder.

Det andra sättet som förändring kommer analysera på är att se om förekomsten av

“frågeområden”, presenterat i formen av nya centrala teser, har förändrats mellan tidsperioderna. Med andra ord, finns det specifika frågor som inte ens tas upp i den andra tidsperiodens material? Finns det centrala teser som förekom i det tidiga materialet men som inte presenteras i det nutida? Alternativt, finns det teser som inte förekom i det tidiga materialet men som nu argumenteras för i det nutida materialet?

3.3 Material

Ralf Helenius (1969) gör en distinktion mellan partimaterial där det går att finna manifest ideologi och material där det latenta budskapet framkommer. Manifest ideologi går att finna i partiers

partiprogram, handlingsprogram samt andra dokument som är ämnade för allmänheten. Det latenta budskapet går istället att hitta i partiledaranföranden, propositioner och motioner (Helenius 1969: 8ff). Då detta arbete ämnar undersöka förändring inom Moderaterna på alla nivåer så har båda typerna av material analyserats. Denna uppdelning är framförallt relevant för huvudmetoden ideologianalys och därför har denna analys delat upp utifrån typ av material. Uppdelning gör det möjligt att dra separata slutsaker kring hur den manifesta ideologin har förändrats och hur ideologin i det latenta budskapet har förändrats. Uppdelning ledde till att en stor mängd material krävdes, vilket har varit ytterligare en faktor till att behöva begränsa arbetet till endast ett politikområde.

Grundat i denna distinktion har Moderaternas handlingsprogram från 2013 legat till grund för analysen av “Nya Moderaternas” manifesta ideologi. För analysen av “Nutida Moderaternas”

manifesta ideologi har försvarsrapporten “Ett starkt försvar - för att säkra Sverige” (2018) använts. Båda dessa material är centrala dokument under de utvalda tidsperioderna och kan därför anses vara representativa för partiets manifesta ideologi under diverse tidsperiod. Förekomsten av ideologiernas

18 idealtyper i dessa material kommer sedan jämföras för att kunna uttala sig om förändring i partiets manifesta ideologi.

För att komma åt partiets förändring i det latenta budskapet så har motioner från de olika tidsperioderna valts ut som material. Analysen av “Nya Moderaternas” latenta budskap har gjort utifrån elva motioner från tidsperioden 2006–2014. Valet av motioner har gjort grundat i

motionsförfattare och ämne, där motioner som skrivits i försvarsfrågor av centrala personer inom partiet har prioriterats. För denna tidsperiod har, trots det stora omfånget, fokuset på centrala personer varit begränsat då försvarsfrågan inte var så prioriterad under perioden och till följd begränsades förekomsten av centrala personer som författare.

Liknande urval har gjorts för tidsperioden “Nutida Moderaterna” (2018–2020) där elva olika motioner har legat till grunden för denna tidsperiod latenta budskap. Trots det korta tidsomfånget för denna tidsperiod är har urvalet av motioner skrivna av centrala personer kunnat vara hyfsat selektivt då frågan lyfts fram mer inom partiet. Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson för Moderaterna, och Beatrice Ask, tidigare justitieminister och skolminister, är exempel på centrala personer vars deltagande i motioner har prioriterats.

Framtagandet av motioner har gjort via Riksdagens sökfunktion online där begränsningar utefter tidsomfånget, typ av dokument (motioner), samt parti har kunnat göras i kombination med sökord som “försvar” och “försvarspolitik”.

3.4 Kritiska reflektioner 3.4.1 Argumentationsanalys

Precis som många andra textanalytiska metoder präglas argumentationsanalysen av problem med att uppnå intersubjektivitet. Detta grundar sig i att det finns många olika sätt att rekonstruera en

argumentation i en text på, och att det därför kan se olika ut beroende på vem som utför tolkningen (Bergström och Boréus 2012, 132). Som Bergström och Boréus poängterar så kan

argumentationsanalysen kräva att man utsätter texten för “visst våld” vilket kan leda till variation i hur rekonstruktionen av argumentationen genomförs. Variationen kan öka ytterligare när studien, som i denna uppsats, ska analysera stora debatter eller texter där man endast ska presentera de viktigaste och

vanligaste argumenten. Att fatta beslut om vad som är de viktigaste argumenten lämnar mycket rum

för individuell tolkning (Bergström och Boréus 2012 132-133).

I detta arbete har detta problem lösts genom att fokusera på argument som är vanligt

förekommande. Detta har framförallt gjorts i analysen av motionerna, där argument som förekommit i ett stort antal av motionerna prioriterades i sammanställningen. För att komma åt de viktigaste

argumenten har språket som använts till viss del legat till grunden för bedömningen, där det ibland går att läsa in hur mycket vikt man lägger vid ett visst argument eller tes. Vilka teser som anses viktiga

19 har tagits fram grundat på hur många underargument som presenteras för denna tes, en tes som har många pro-argument tenderar att vara viktig då man lägger tid på denna tes.

Ytterligare försök till att skapa validitet har gjorts genom att läsa materialet ett flertal gånger och på så sätt verkligen uppnå en grundläggande förståelse för innehållet och inte analysera utifrån instinktiva tolkningar (Bergström och Boréus 2012, 133).

Trots dessa försök på lösningar kvarstår alltid problemet med reliabilitet då andra forskare hade kunnat göra andra bedömningar. Detta är något som är svårt att komma ifrån i studier grundade i tolkning. På grund av detta har även sammanställningen av argumentationslistorna, som

framställningen av resultatet kring förändring är grundat i, presenterats i analysen. Detta skapar transparens då det tydlig framkommer vilka argument som har tolkats som viktiga och vanliga.

3.4.2 Idé och ideologianalys

Under ideologianalysens gång har reliabilitet försökts uppnås genom att vara transparent i hur tolkningar har gjort. När ett argument eller en formulering beskrivits som präglad av en viss ideologi så har denna tolkning förklarats och resonerats kring. Ytterligare transparens har uppnåtts genom att tydligt beskriva den forskning har som har legat till grund för formandet av idealtyperna och

analysschemat. Utifrån ovanstående resonemang antas att andra forskare, som genomfört samma analys, hade kommit fram till liknande resultat (Bergström och Boréus, 169–170).

Ytterligare försök att uppnå transparens har gjort genom att analysen tydligt redogör för hur slutsatser kring arguments och formuleringars ideologiska grund har dragits. Genom att resonera kring detta framkommer det tydligt hur resonemang har förts (Ibid).

Att uppnå resultatvaliditet, det vill säga att mäta det man påstår sig mäta, är centralt i alla vetenskapliga arbeten (Bergström och Boréus 2012, 170). Inom den tidigare forskningen kring

Moderaternas utveckling som presenterades ovan existerar en forskningsdiskussion om hur man mäter faktiskt ideologisk utveckling hos ett parti. Både Lindström (2000) och Hylén (1991) förespråkade skapandet av dikotomi mellan ideologierna för att kunna mäta förändring mellan dem. Detta arbete har, som nämnt tidigare, utgått från deras forskningsdiskussion och använt sig av ett teoretiskt ramverk (Plazek 2012) som möjliggör skapandet av polaritet mellan ideologierna.

Bergström och Boreus (2012, 167) beskriver att idealtypsanalyser riskerar att tillskriva materialet egenskaper som inte finns vilket påverkar validiteten. Detta händer när forskaren i hög grad ser sitt material utifrån idealtyperna och inte låter materialet “tala för sig”. I detta arbete har detta undvikit genom att till viss grad utgå från de viktiga och vanliga argument som

argumentationsanalysen presenterat, och på så sätt har inte argument som “passar” idealtyperna valts ut. Utöver detta har dikotomin mellan ideologierna tydliggjort när det uppstått en skillnad, då polariteten gör det väldigt tydligt när ett steg har tagits i någon riktning.

20

4. Analys

4.1 Argumentationsanalys

I denna del presenteras de centrala argumenten och teserna i materialet. Först presenteras de centrala argumenten hos Moderaterna under perioden som kallas “Nya Moderaterna” och sedan de motsvariga under tidsperioden som kallas “Nutida Moderaterna”. Analysen av tidsperiodernas material delas också upp utefter den materialdiskussion som fördes tidigare, där en uppdelning mellan partiers manifesta budskap, som hittas i partiprogram, handlingsprogram, och andra “inför val-dokument” som är ämnade för allmänheten, och latenta budskap som hittas i motioner riksdagsdebatter, gjordes. En noggrann inläsning av listorna är inte centralt då dessa presenteras under resultat rubriken 4.1.3. Syftet med listorna är huvudsakligen att bidra till transparens kring vilka argument och teser som har tolkats som viktiga och vanliga.

Efter att pro et contra-listor för perioderna har rekonstruerats så presenteras en jämförelse mellan vilka huvudteser och huvudargument som förts för Moderaternas försvarspolitik under de olika tidsperioderna. Genom att belysa skillnaderna som existerar mellan perioderna kan

uppmärksammad förändring presenteras under rubriken “Resultat av argumentationsanalys”. A1, A2, A3 och A4 i rubrikerna har syftet att enklare kunna referera till specifika teser (T) och argument (P) i resultatavsnittet 4.1.3.

4.1.1 "Nya Moderaterna" (2006–2014)

4.1.1.1 (A1) - Presentation av vanliga och viktiga teser och argument i det Moderata handlingsprogrammet (2013)

T1: Fortsätt utvecklingen från invasionsförsvar till ett välfungerande flexibelt insatsförsvar.

P1T1: Ett insatsförsvar gör det möjligt att hindra eskalering av kriser och konflikter som kan påverka Sveriges säkerhet.

P2T1: Insatsförsvar kan användas både hemma och i utlandet. P3T1: Insatser har högre operativ effekt än invasionsförsvar.

P4T1: En insatsorganisation med kontrakterade förband kan snabbt anpassa sig och ingripa när det behövs.

(P1P4)T1: Ett invasionsförsvar är segt och har svårt att mobilisera sig snabbt om detta behövs. P5T1: Vi ska vara med och ta ansvar för fred och säkerhet i Europa och världen.

T2: Gör anställning inom Försvarsmakten mer attraktivt.

P1T2: Detta krävs när försvarets rekrytering är grundat i frivillighet.

T3: Vi vill verka för en svensk anslutning till Nato, helst tillsammans med Finland.

P1T3: Ett medlemskap ger Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som är central för vår egen och Europas säkerhet.

21 P1P1T3: Vi ska vara med och ta ansvar för säkerheten i Europa.

ΦP1P1T3: Detta är viktigt för europeisk solidaritet.

T4: Sverige ska ha en effektiv säkerhets- och underrättelsetjänst.

T5: Samverkan mellan civila och militära insatser måste förbättras både vid internationella insatser och vid stöd till samhället i Sverige.

T6: Sveriges tradition av stöd till och medverkan i internationella fredsbevarande operationer ska

fullföljas.

P1T6: Sverige ska ta ansvar för fred och säkerhet även utanför vårt närområde.

4.1.1.2 (A2) - Presentation av vanliga och viktiga teser och argument i motioner1

T1: Försvarsmakten bör bli en attraktiv arbetsgivare, genom att ge ett bättre civilt meritvärde, genom att förbättra de ekonomiska villkoren för personal i utlandstjänst och genom att ge stöd till krigsveteraner.

P1T1: Behövs som incitament för att konkurrera med andra utbildningar och yrken.

P1T1: Sverige ska öka sitt engagemang internationellt, detta kräver mer incitament för utlandstjänst.

T2: Främja svenska militära kompetensnätverk.

P1T2: Stärker svenska försvarsprodukter.

P2T2: Gynnar det nationella kunskapsläget som helhet.

T3: Ge Försvarsmakten uppdrag att redovisa konsekvenserna för NATO-anslutning.

P1T3: En svenska anslutning är inte dagsaktuell.

P2T3: Deras perspektivstudier på de kommande 10–15 åren bör ligga till grunden för beslutet. P3T3: Samarbete med Nato bidrar till Sveriges förmåga att hjälpa internationellt.

P4T3: Nato förenar Europa i samarbete och med gemensamma värderingar. P5T3: Strategin att inte var med i Nato kan bli problematisk snabb.

P1P5T3: En strategi tappar snabbt sin aktualitet om oroshärdar uppstår och nationer i vårt närområde förändrar sina respektive hotbilder.

T4: Sverige bör fortsätta och öka sitt deltagande i internationella fredsbevarande insatser.

P1T4: Baserat på solidaritet med människor i konfliktdrabbade länder.

P2T4: Sveriges säkerhet går hand i hand med det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld.

T5: Försvaret bör övergå från ett invasionsförsvar baserat på plikt (avskaffa allmän värnplikt) till ett

flexibelt yrkes- och insatsförsvar baserat på frivillighet.

P1T5: Försvarets främsta uppgift är idag internationella insatser.

T6: Planera för att ge och ta emot militärt stöd till och från andra stater. T7: Tillgodose soldater i Afghanistan med rätt verktyg.

1 _{Motion 2011/12:Fö222; Motion 2008/09:Fö281; Motion 2008/09:Fö214; Motion 2009/10:Fö258;}

Motion 2011/12:Fö220; Motion 2009/10:Fö205; Motion 2007/08:Fö204; Motion 2011/12:Fö219; Motion 2010/11:Fö237; Motion 2012/13:Fö227; Motion 2011/12:Fö219.

22 P1T7: Behövs för att fortsatt kunna skapa fred och utveckling i Afghanistan.

T8: Sveriges försvars långsiktiga strategi måste utgå ifrån de faktiska förhållanden som råder i

världen.

4.1.2 ”Nutida Moderaterna” (2018–2020)

4.1.2.1 (A3) - Presentation av vanliga och viktiga teser och argument i försvarsrapporten “Ett starkt försvar - för att säkra Sverige” (2018)

T1: Sveriges försvarsförmåga behöver stärkas genom att gå mot att ge två procent av BNP till försvaret.

P1T1: Sveriges försvar måste kunna säkra vårt land, vår territoriella integritet och vår suveränitet. P2T1: Försvaret är en av statens kärnuppgifter.

P3T1: Sverige kan inte låta lyckokalkyler om utvecklingen i världen eller egen felräkning styra utformningen av det svenska försvaret.

P4T1: Krävs för att återställa en god nationell försvarsförmåga.

P5T1: Sverige måste anpassa sig till det säkerhetspolitiska läget i omvärlden.

P6T1: Den negativa trend mot mindre och mindre spenderande på försvaret, som tyvärr även Moderaterna har bidragit till, måste sluta.

T2: Sverige bör gå med i NATO.

P1T2: För att stärka Sveriges säkerhet.

P2T2: För att kunna bidra till övriga medlemsländers, men särskilt Sveriges grannländers, säkerhet. (ΦP2T2): Krig i närområdet riskerar att påverka Sveriges säkerhet.

P3T2: Nej till Nato är en isolationistisk hållning.

P4T2: Sverige skulle få sitta med vid bordet och påverka beslut som oavsett medlemskap eller ej påverkar Sveriges säkerhet.

T3: Sveriges framtida insatser ska ha ett närområdesfokus.

P1T3: Avveckla insatsen i Mali efter 2019.

T4: Inför ett nationellt regelverk för utländska direktinvesteringar som stoppar investeringar som strider mot svenska säkerhetsintressen.

T5: Utöka antal grundutbildade med värnplikt. T6: Fortsatt utökning av personalen i Hemvärnet.

23

4.1.2.2 (A4) - Presentation av vanliga och viktiga teser och argument i motioner2 T1: Stärk Sveriges totalförsvar, Försvarsanslaget bör gå mot två procent av BNP.

P1T1: Sveriges militärstrategiska läge har försämrats. P1P1T1: Rysslands invasion av Ukraina.

P2P1T1: Den ryska militära förmågan har ökat.

P3P1T1: USA kommer fokusera mer på utvecklingen i Asien och Kinas ökade makt.

ΦP3P1T1: USA kommer inte kunna garantera Sveriges säkerhet till samma grad som tidigare. P4P1T1: Det finns idag stora brister i det svenska försvaret.

P5P1T1: Vid en större konflikt i närområdet kommer Sverige oundvikligen att dras in.

T2: Sverige bör gå med i NATO.

P1T2: Sveriges militärstrategiska läge har försämrats. P1P1T2: Rysslands invasion av Ukraina.

P2P1T2: Den ryska militära förmågan har ökat.

P3P1T2: USA kommer fokusera mer på utvecklingen i Asien och Kinas ökade makt. P4P1T2: Det finns idag stora brister i det svenska försvaret.

P5P1T2: Vid en större konflikt i närområdet kommer Sverige oundvikligen att dras in.

T3: Bör påbörja en uppbyggnad av en tredje mekaniserad armébrigad baserad i Skåne.

P1T3: Måste vara förbereda på ett angrepp mot Sverige som riktas mot flera platser samtidigt.

T4: Återinförandet av allmän värnplikt är positivt.

T5: Stärk incitamenten för deltagande i försvaret. Bland annat genom att få laglig rätt till ledighet.

P1T5: Många hoppar av.

P2T5: Trots allmän värnplikt saknas bemanning.

T6: Stärk Hemvärnet.

P1T6: De är en central aktör för försvaret av en invasion av Sverige.

4.1.3 Argumentationsanalysens resultat

I denna del jämförs de viktiga och vanliga argument och teser som utgjorde “Nya Moderaternas” försvarspolitik, med “Nutida Moderaternas” vanliga och viktiga argument och teser i sin

försvarspolitik. Utifrån denna jämförelse går det att härleda eventuell förändring som har skett. Jämförelsen utförs utifrån pro et contra-listorna på två sätt.

Det första sättet är att studera huruvida partiet för samma tes i dåtid som i nutid inom en specifik fråga. När detta har analyserats togs nästa steg att jämföra hur Moderaterna argumenterar för denna tes under tidsperioderna.

2 _{Motion 2019/20:2503; Motion 2019/20:2736; Motion 2019/20:3049; Motion 2019/20:2279; Motion}

2019/20:1290; Motion 2018/19:2818; Motion 2019/20:2893; Motion 2019/20:1986; Motion 2018/19:1530; Motion 2019/20:2280

24 Det andra sättet som förändring kommer analysera på är att se om förekomsten av

“frågeområden”, presenterat i formen av nya centrala teser, har förändrats mellan tidsperioderna. Med andra ord, finns det specifika frågor som inte ens tas upp i den andra tidsperiodens material?

Rekrytering

Inom rekryteringsfrågan kan man se en tydlig förändring i inställning under de olika tidsperioderna. Utifrån argumentationslistorna kan man se att “Nya Moderaterna” argumenterade för tesen (T2:A1) som menade att anställning inom Försvarsmakten bör bli mer attraktiv” och även tesen (T5:A2) som förespråkade avskaffandet av ett försvar grundat i plikt och istället för ett försvar grundat i frivillighet. Dessa visar “Nya Moderaternas” inställning till rekrytering som något som bör vara grundat i

frivillighet och incitament.

“Nutida Moderaternas” teser inom denna fråga menar att rekryteringen bör ökas med värnplikt som medel (T5:A3), att återinförandet av värnplikten är något positivt (T4:A4), samt att incitamenten för deltagande bör stärkas i försvaret (T5:A4) då det, trots återinförandet av värnplikten, saknas bemanning (P2T5:A4). Inom denna argumentation syns “Nutida Moderaternas” inställning till rekrytering som något som ska vara grundat i värnplikt, men där det behövs incitament som

komplettering då värnplikten inte räcker till.

Utifrån från dessa beskrivningar av Moderaternas syn på rekryteringsfrågan under de olika tidsperioderna konstateras det att Moderaterna har förändrat sin inställning ganska drastiskt inom denna fråga. De har gått från att vara ett parti som tydligt förespråkar frivillighet och incitament som grund för deltagande i försvaret till att i nutid föra teser som förespråkar plikten, med incitament som komplement, som grunden för försvarets rekrytering.

NATO

Medlemskap i NATO är en fråga som har varit central i Moderaternas försvarspolitik under båda tidsperioderna, och där det också går att finna en förändring i deras politik. I pro et contra-listorna presenteras “Nya Moderaternas” syn på denna fråga i formen av tesen (T3:A1) som förespråkar att Sverige bör ansluta sig till NATO. Denna tes får stöd av två proargument (P1T3, P2T3:A1) som menar att detta är viktigt för Sverige och Europas säkerhet samt att medlemskapet skulle visa på solidaritet gentemot andra europeiska länder. Trots att denna tydliga formulering för medlemskap förekommer så kan man i tesen (T3:A2), som menar att NATO-anslutning är något som bör utredas, se att man är lite försiktigare i sitt ställningstagande i denna fråga. Under denna tes för man

argumentet (P1T3:A2) att NATO-anslutning inte är dagsaktuellt, men att det ändå borde utredas inför framtiden då läget i omvärlden kan förändras (P2T3, P4P3, P5T3:A2). Det förekommer alltså både teser som direkt förespråkar anslutningar, och lite mer tveksamma formuleringar som menar att det inte är dagsaktuellt men ändå borde utvärderas av Försvarsmakten. Ytterligare en viktig aspekt av “Nya Moderaternas” syn på NATO-frågan är att det, trots tidigare argument grundat i stärkandet av