ÖREBRO UNIVERSITET
Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i F-3 Svenska
SV004A, avancerad nivå, 15 hp Vårterminen 2021
Könsmönster i bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor
-
En bilderboksanalys med perspektiv på genus och didaktikPetra Eriksson & Elin Sjöqvist
Sammanfattning
Petra Eriksson och Elin Sjöqvist: Könsmönster i bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor: En bilderboksanalys med perspektiv på genus och didaktik (2021). Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
I denna uppsats analyseras bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) skriven av Camilla Brinck. Syftet med bilderboksanalysen är att undersöka hur karaktärerna i bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) gestaltas utifrån ett genusperspektiv samt hur de förhåller sig till traditionella könsmönster i barnlitteratur. Utöver bilderboksanalysen diskuterar vi hur bilderböcker i allmänhet kan användas för att främja lärande om genus. Uppsatsen har ett hermeneutistiskt förhållningssätt som utgår från en kvalitativ bild- och textanalys där vi med fokus på vår tolkning skapar mening utifrån det som vi anser mest väsentligt i text och bild i förhållande till våra forskningsfrågor. Karaktärerna som analyseras är huvudkaraktärer, motståndare och medhjälpare. För att synliggöra traditionella könsmönster hos karaktärerna gjordes analysen med hjälp av litteraturvetaren Maria Nikolajevas (2004) karaktärsdrags-schema för barnlitteratur. Studiens resultat visar att bokens huvudkaraktärer utmanar traditionella könsmönster medan medhjälpare och motståndare bekräftar dem. Vidare visar studiens resultat att lärare bör besitta mycket goda kunskaper kring genus. Lärare bör kunna sätta in sådant som rör kön och genus i ett större sammanhang för att se till att skolans jämställdhetsmål uppnås.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 3
1.2 Disposition ... 3
1.3 Val av primärmaterial ... 4
1.4 Musse & Helium, i duvjägarnas klor ... 4
1.4.1 Författaren ... 4
1.4.2 Illustratören ... 5
1.4.3 Presentation av Musse och Helium ... 5
2. Teori och metod ... 6
2.1 Kvalitativ textanalys ... 6
2.2 Förhållningssätt ... 6
2.3 Tillvägagångssätt ... 6
2.3.1 Nikolajevas karaktärs-schema för könsnormer i barnlitteratur ... 7
2.3.2 Bilderbok och bilderboksanalys ... 8
2.3.3 Genus och könsskapande ... 8
3. Tidigare forskning ... 10
3.1 Genus i Musse & Helium ... 10
3.2 Genus, könsskapande och identitetsskapande i skolan ... 10
3.3 Genuskonstruktioner i barnböcker ... 11
3.4 Didaktik och genus i bilderböcker ... 12
4. Analys ... 14
4.1 Hur karaktärerna skildras utifrån sitt utseende sina tankar, uttalanden, handlingar och beteenden ... 14
4.1.1 Huvudkaraktärer Musse och Helium ... 14
4.1.2 Motståndare ... 20 4.1.3 Medhjälpare ... 24 5. Sammanfattning av analys ... 33 6. Diskussion ... 36 6.1 Avslutande diskussion ... 36 6.2 Didaktisk diskussion... 39 Referenslista ... 44
1
1. Inledning
Enligt den svenska läroplanen har skolan ett uppdrag som innefattar att motverka de traditionella könsrollerna och att främja jämställdhet. Skollagen (2010:800) beskriver att skolväsendets värdegrund vilar på jämställdhet. Ann-Sofie Holm, docent i pedagogik, framhåller trots detta i boken Maskulinitet på schemat – pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola (2008) att det finns forskning som visar att skolan fortfarande är en institution som bidrar till att de stereotypa könsrollerna upprätthålls och reproduceras (s. 117). Skolan är en viktig social miljö där barn och unga möter lärare, där olika kamratgrupper uppstår och ett antal sociala ordningar och kategoriindelningar upprepas och förmedlas. I och med detta kan skolan ses som en viktig normskapare. En plats där könsnormer ges möjlighet att utmanas och omförhandlas, menar genusforskaren Marie Nordberg (s. 9) i samma bok, Maskulinitet på schemat – pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola (2008). Till skillnad från begreppet jämlikhet som också ofta nämns i skolsammanhang och som syftar på likvärdiga villkor för olika grupper så är begreppet jämställdhet lite smalare. Jämställdhet handlar om att sträva efter likvärdiga villkor mellan kvinnor och män enligt Maria Hedlin, professor i didaktik och forskare inom könsteoretiska frågor och som i Lilla genushäftet 2.0 – om genus och skolans jämställdhetsmål (2010) förtydligar att jämställdhet alltså enbart ämnar sådant som har med kön att göra (s. 7). Författaren och docenten Reneé Frangeur menar i Maskulinitet på schemat – pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola (2008) att det genusskapande som sker i sociala situationer bidrar till att skapa och normalisera skillnader mellan kvinnor och män. I samspelet med andra styrs vi av våra omedvetna uppfattningar kring kvinnligt respektive manligt (s. 137).
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) står det tydligt skrivet att
Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor. (s. 7)
2
Detta uppdrag är stort, kräver ansvar och är kanske också problematiskt. Könsroller, könsmönster och de könsnormer som de reproducerar påverkar elevernas möjlighet till meningsskapande och till individens identitetsskapande. Identitetsskapande och genus är nära förknippat och Hedlin (2010) menar att begreppet genus är mycket viktigt just för att det antyder något annat än ordet kön. Genom att använda begreppet genus görs en markering att inriktningen är mot de idéer och föreställningar som knyts till det vi vardagligt kallar kön. Vidare menar Hedlin att mycket i samhället är genusifierat, alltså kodat som kvinnligt och manligt. Det kan vara exempelvis arbetsuppgifter, egenskaper, kroppsrörelser och färger (s. 15).
Begreppet ”genusperspektiv” används och hörs i olika sammanhang. Idag ställs det krav på att lärare i sin undervisning ska anlägga ett genusperspektiv. Genom lärarutbildningen ska blivande lärare tillägnas genuskunskap för att senare i sin profession låta sin omgivning genomsyras av genusperspektiv enligt Hedlin (s. 5–6). Genus är, precis som könsmönster och könsnormer, inte något statiskt eller fixerat. Genus är föränderligt och Hedlin beskriver det som något som ständigt ”görs” genom aktiva handlingar. Detta är något vi lärare måste vara medvetna om då elevers identitetsskapande påverkas av vilka handlingar vi utför och vilka förväntningar vi har på dem.
Skolan är en arena för elevers identitetsskapande, ett komplext begrepp då identitet kan innefatta många aspekter. Pedagogen Christina Olin-Scheller beskriver i boken Maskulinitet på schemat – pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola (2008), identitetsskapande som ett sätt vi beskriver oss själva och andra för att bli identifierade, inte enbart som individer men också som kulturella och sociala varelser (s. 189). Denna process sker såväl i som utanför klassrummet. I denna process spelar elevers möten med böcker och digitala texter en stor roll. Undervisningen i svenska har här en viktig funktion att fylla. Olika slags berättelser ger eleverna möjlighet till meningsskapande och förståelse av sig själva och sin omvärld. Olin-Scheller beskriver att berättande och berättelser är en central del av vad det är att vara människa. De texter som elever omges av, som de väljer att ta del av och förhålla sig till, bidrar till att forma deras identitet. Således har läsning av fiktion många beröringspunkter gällande identitetsskapandet. Också svenskämnets styrdokument betonar ämnets relation till identitetsskapandet. I kursplanen för svenska åk 1–3 går att läsa
I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk,
3
den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. (Skolverket, 2019, s. 257)
Genom vår studie vill vi belysa bilderbokens möjligheter ur ett genusperspektiv. Studien och uppsatsen görs inom svenskämnet vilket möjliggör en litteraturstudie där vi valt att med perspektiv på genus analysera en bilderbok för att belysa huruvida genus framställs avsiktligt men även oavsiktligt. Vidare för vi en diskussion hur bilderböcker skapar möjlighet för undervisning om genus. Valet av bok för analys grundas på erfarenheter av vad som används vid högläsning på våra VFU-skolor.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna bilderboksanalys är att undersöka hur karaktärerna i bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) gestaltas utifrån ett genusperspektiv och hur de förhåller sig till traditionella könsmönster i barnlitteratur. Utöver bilderboksanalysen diskuterar vi hur bilderböcker i allmänhet kan användas för att främja lärande om genus.
De frågeställningar som vägleder oss genom studien är följande
- Hur gestaltas karaktärerna i bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor utifrån ett genusperspektiv och hur förhåller de sig till traditionella könsmönster i barnlitteratur? - Hur kan bilderböcker i allmänhet användas i didaktiskt syfte för att främja lärande om
genus?
Den första frågeställningen besvaras genom en undersökning. Den andra frågeställningen besvaras genom diskussion.
1.2 Disposition
För att besvara våra frågeställningar kommer uppsatsen disponeras på följande sätt. I avsnitt ett presenteras hur vi valt ut vårt primärmaterial, en kortare bakgrundsinformation om författaren, illustratören och bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020). I avsnitt två presenterar vi undersökningens teori och metod, där vi redogör för den kvalitativa textanalysen, vårt övergripande förhållningssätt, tillvägagångssätt samt våra teoretiska utgångspunkter. I avsnitt tre redogör vi för tidigare forskning som gjorts på vårt ämnesområde. Avsnittet är uppdelat utifrån rubrikerna Genus i Musse och Helium, Genus, könsskapande och identitetsskapande i skolan, Genuskonstruktioner i barnböcker samt Didaktik och genus i bilderböcker. I avsnitt fyra följer vår bilderboksanalys som görs i förhållande till
4
undersökningens syfte och frågeställningar. Därpå följer avsnitt fem som är en diskuterande sammanfattning av vad analysen visar i avsnitt fem. Avslutningsvis följer avsnitt sex där vi för en avslutande diskussion som efterföljs av vår didaktiska diskussion som knyter vår undersökning till vår kommande profession.
1.3 Val av primärmaterial
Erfarenheter från våra VFU-skolor blev avgörande för valet av primärmaterial. Bokserier som används vid högläsning, och som vi därför valde mellan var, bokserien Handbok för superhjältar, bokserien Musse & Helium och bokserien Den magiska kulan. Valet föll därefter på bilderböcker som vid tidpunkten fanns tillgängliga vid Örebros stadsbiblioteket. De böcker som fanns tillgängliga ur dessa bokserier var Handbok för superhjältar, del 4, vargen kommer (2018) och Musse & Helium, del 4, i duvjägarnas klor (2020). Efter att vi tittat närmre på de två böckerna, landade valet slutligen på Musse & Helium, del 4, i duvjägarnas klor (2020). Detta med anledning av att vi hade minst erfarenhet av den och det blev därför mest intressant att göra en djupare analys av den.
För att utesluta en upprepning av redan befintlig forskning gjorde vi en sökning med orden ”musse och helium”, ”musse & helium” och ”genus” via det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Det enda sökresultat som visades var Emma Hudds examensarbete, Könsneutrala huvudpersoner - en studie om hur genus och könsrollsmönster framställs hos huvudpersonerna i tre aktuella barnböcker från 2020. Emmas examensarbete är en analys av boken Musse & Helium, mysteriet med hålet i väggen (2018). Boken är den första delen i serien Musse & Helium och alltså inte samma bok som vi valt och det blev därför möjligt för oss att välja Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020).
1.4 Musse & Helium, i duvjägarnas klor
I detta avsnitt presenteras författaren och illustratörer av bokserien Musse & Helium. Därefter följer en kort presentation av varumärket Musse & Helium. Avslutningsvis ges en introduktion till Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020).
1.4.1 Författaren
Personen bakom Musse & Helium heter Camilla Brinck, hon är född 1974 och bor i Stockholm. Brinck är inläsaren av samtliga ljudböcker, hon är även musikproducent, övergripande producent och det är hon som har sista ordet när det rör varumärket Musse & Helium. Förutom författare är Brinck även DJ, låtskrivare och entreprenör. Sedan 2016 har hon ägnat all sin tid
5
åt varumärket Musse & Helium. (Musseochhelium, 2019). Framtidsplanen är att Musse & Helium så småningom ska bli film (Barnensbibliotek, 2020).
1.4.2 Illustratören
Bokserien Musse & Helium har haft olika illustratörer, men idag finns det bara ett och samma team som arbetar med illustrationerna i böckerna. Huvudillustratören heter Shen Fei och bor i Kuala Lumpur i Malaysia. Han har i sin tur ett team med flera illustratörer som han arbetar tillsammans med, genom Shen Fei Studios. Brinck och hennes kollega Maxim Kalmér tar beslut tillsammans om hur illustrationerna ska se ut. Därefter sänder de skisser som de ritat till Shen Fei och hans kollegor, som sedan illustrerar efter dessa skisser i ett digitalt program (Barnensbibliotek, 2020). I Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) som vi valt att analysera står Shen Fei Studios som illustratör och omslagsillustratör.
1.4.3 Presentation av Musse och Helium
Musse och Helium är två små möss som bor hos Camilla och de har kommit till människovärlden på ett sätt som ingen känner till. Båda mössen kan prata och underligt nog förstår Camilla dem. Mössen beskrivs med personligt pronomen hon och han, där Musse är han och Helium är hon. I bokserien är mössen de enda som kan rädda Djurriket och dess invånare från de ondskefulla Duvjägarna. Hela handlingen går ut på att de ska finna Guldosten.
I del fyra, Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) ska de två mössen tillsammans med katten Sigge återigen till Djurriket för att finna Guldosten och sina försvunna föräldrar. I detta äventyr möts de av pratande båtar, sovdrakar och kamouflerade sköldpaddor. De svävar över det snötäckta landet Lindrizia med hjälp av flygande hundar när de upptäcker att Djurriket kryllar av ondskefulla Duvjägare som vill tillfångata dem. Men det som står för det mest oväntade är när de möts av en vacker spion som rapporterar allt den ser till Duvjägarna. Den stora frågan är om Musse och Helium kan rädda sig undan Duvjägarnas onda klor och rädda invånarna i Djurriket en gång för alla, när det enda som kan hjälpa dem förbi Duvjägarna är ren magi. Samtliga böcker i bokserien Musse & Helium vänder sig till hela familjen. Målgruppen är specifikt föräldrar och barn i åldrarna mellan 3 till 10 år, samt pedagoger och barn i förskola och skola i årskurserna 1–3. Till böckerna finns tillhörande lärarhandledning och bildspel som kan användas vid högläsning i undervisningen (Musseochhelium, 2019).
6
2. Teori och metod
I detta avsnitt presenteras undersökningens teori och metod. Inledningsvis förklarar vi den kvalitativa textanalysen för att sedan gå in på det hermeneutistiska förhållningssättet vi tagit inspiration från. Därefter presenteras vårt huvudsakliga tillvägagångssätt och det analytiska verktyg vi tagit hjälp av. Slutligen går vi in på vår första teoretiska utgångspunkt där vi definierar hur vi använder begreppet bilderbok i denna uppsats samt hur bilderboksanalysen går till. Därefter går vi in på vår andra teoretiska utgångpunkt, begreppet genus och vad som avses med begreppen könsskapande och hen.
2.1 Kvalitativ textanalys
Vår undersökning är en kvalitativ textanalys med genus som teoretisk utgångspunkt. Statsvetaren Esaiasson tillsammans med Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud förklarar i Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (2017) att en kvalitativ textanalys innebär att det som anses mest väsentligt i text och bild, i förhållande till forskningsfrågor, tas fram genom noggrann granskning (s. 211). Samhällsvetaren Allan Bryman beskriver i Samhällsvetenskapliga metoder (2018) att den kvalitativa metoden ”kan uppfattas som en forskningsstrategi som vanligtvis lägger vikt vid ord och inte kvantifiering under insamlingen och analysen av data.” (s. 61–62). I vår undersökning lägger vi vikt vid vad vi anser som mest väsentligt i text och bild med fokus på genus och könsmönster. Vårt övergripande tillvägagångssätt genom granskningen redogörs längre ned i detta avsnitt.
2.2 Förhållningssätt
I vår kvalitativa textanalys har vi tagit inspiration från hermeneutiken. Pedagogen Pär Widén beskriver i boken Handbok I Kvalitativ analys (2015) att hermeneutiken som tolkningstradition går ut på att läsa, tolka och förklara vilket ger oss möjlighet att förstå och skapa mening ur texten med fokus på vår tolkning (s. 178). Vi tolkar bilderbokens text och bilder för att få en förståelse för hur karaktärerna gestaltas utifrån genus och könsnormer. Genom detta förhållningssätt strävar vi efter att uppnå intersubjektivitet, vilket utifrån vårt perspektiv innebär att läsaren delar vår gemensamma förståelse för hur genus och könsnormer gestaltas i bilderboken.
2.3 Tillvägagångssätt
Analysen genomförs genom att granska och läsa bilderboken tre gånger. Första läsningen avser att skapa en övergripande uppfattning om bokens sammanhang och karaktärer. Den andra
7
läsningen avser att få syn på vilka egenskaper som tillskrivs de kvinnliga respektive manliga karaktärerna. Den sista läsningen avser att synliggöra möjliga attribut och skeenden som kan förbises vid de två första läsningarna. Bilderboken analyseras av oss båda för att säkra att analysen genomförs likvärdigt. Efter genomförandet av analysen diskuterar vi tillsammans resultatet och jämför vår tolkning med litteraturvetaren Maria Nikolajevas karaktärsdrags-schema för barnlitteratur som hon presenterar i Barnbokens byggklossar (2004). Detta karaktärsdrags-schema beskrivs och presenteras nedan.
2.3.1 Nikolajevas karaktärsdrags-schema för könsnormer i barnlitteratur
I vår undersökning har vi valt att analysera fler karaktärer än enbart huvudkaraktärerna Musse och Helium. Då det tydligt framgick i boken att vissa karaktärer är motståndare och vissa är medhjälpare valde vi att kalla dessa för just motståndare och medhjälpare. För att få syn på genus och könsmönster hos de olika karaktärerna i Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) tog vi hjälp av Nikolajevas (2004) karaktärsdrags-schema för vanligen representerade kvinnliga respektive manliga egenskaper i barnlitteratur. Dessa radas upp i motsats till varandra i schemat (se tabell 1 nedan). Detta görs enligt Nikolajeva med anledning av att könsstereotyperna pojkar och flickor, män och kvinnor, i barnlitteraturen oftast kännetecknas av att de beter sig på ett speciellt sätt utifrån de rådande normerna. Exempelvis brukar flickorna gestaltas som snälla och duktiga medan pojkarna gestaltas som mer äventyrliga och busiga (s. 129). Efter noggrann läsning av primärmaterialet kunde vi med hjälp av detta schema sedan jämföra vår egen tolkning med dessa egenskaper. På så sätt kunde vi lättare få syn på hur de kvinnliga respektive manliga karaktärerna gestaltades och om de förhöll sig till traditionella könsmönster som vanligen representeras i barnlitteratur eller om de utmanade dessa mönster.
Män/pojkar Kvinnor/flickor
Starka Vackra
Våldsamma Agressionshämmade
Känslokalla, hårda Emotionella, milda
Aggressiva Lydiga
Tävlande Självuppoffrande
Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla
Skyddande Sårbara
8
Aktiva Passiva
Analyserande Syntetiserande
Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt
Rationella Intuitiva
Tabell 1: Nikolajevas karaktärs-schema i Barnbokens Byggklossar (2004, s. 129).
2.3.2 Bilderbok och bilderboksanalys
Vi definierar begreppet bilderbok likt litteraturvetaren Ulla Rhedins definiering i Bilderboken – på väg mot en teori (2001). Hon beskriver att med bilderbok avses en bok av begränsat omfång och som har skönlitterärt syfte att berätta en historia genom sitt kombinerande av bild och text. Framställningen i boken vilar på texten med eller utan bilden (s. 17). Rhedin delar in bilderboken i tre huvudsakliga koncept. Dessa koncept kallar hon den episka bilderboken, den expanderade texten samt den genuina bilderboken. Den bok vi valt att analysera faller in under den expanderade texten, där bilderna är viktig för hela upplevelsen och förståelsen (s. 81). I vår bilderboksanalys analyserades karaktärerna utifrån sitt utseende, sina tankar, uttalanden, handlingar och beteenden genom ett genusperspektiv. Därför blev det relevant att analysera kombinerandet av bild och text men även om framställningen av karaktärerna i boken vilade på texten med eller utan bilden.
2.3.3 Genus och könsskapande
Vi definierar begreppet genus i likhet med litteraturvetaren Frida Beckmans definiering i boken Litteraturvetenskap I (2020). Hon beskriver att begreppet introducerades i början på 1980-talet, då det främst handlade om kulturella föreställningar om det biologiska könet. Man ställde det biologiska könet mot ett socialt och kulturellt konstruerat kön. Beckman framhåller däremot att forskningen idag skiljer sig från hur man tidigare betecknat genus. Idag används begreppet för att fånga hur manligt och kvinnligt görs. Vidare menar hon att det inte handlar om att födas till kvinna utan snarare om att bli en kvinna (s. 155). I vår bilderboksanalys använder vi begreppet genus för att fånga hur karaktärerna görs kvinnliga respektive manliga utifrån deras utseende, tankar, uttalanden, handlingar och beteenden.
Litteraturvetaren Lena Kåreland uppmärksammar i boken Skönlitteratur för barn och unga (2015) att genusforskare under de senaste årtiondena ställts inför ett problem där
diskussioner kring i vilken utsträckning termen genus och termen kön bör användas. Hon menar att från födseln är könet tillsatt av föreställningar av vad som är kvinnligt respektive
9
manligt och att de handlingar man utför skapar könet. Vidare menar Kåreland att genusforskningen i hög grad uppmärksammar de maktstrukturer som gäller såväl i ett samhälle som för den enskilda individen. Det vi kallar manlighet värdesätts oftast högre än det vi kallar kvinnlighet, och pojkar ges vanligen mer status än flickor (s. 178).
Begreppen flicka och pojke, manligt och kvinnligt är relationella, vilket innebär att de skapas i relation till varandra enligt Nordberg (2008). Hon beskriver även begreppet könsskapande som situationellt, vilket innebär att det är skiftande och beroende av situation. Kvinnliga respektive manliga positioner finns det många av men positionerna ges sällan samma värde. Det skapas ofta en rangordning där vissa sätt att vara pojke och flicka, man och kvinna, premieras och normaliseras medan andra underordnas och får mindre status. De två könen tillskrivs ofta motsatta intressen, beteenden och egenskaper vilket Nordberg kallar för könskomplementaritet (s.12). I vår bilderboksanalys använder vi begreppet könsskapande för att undersöka hur karaktärerna tillskrivs beteenden och egenskaper utifrån vad som vanligen anses kvinnligt respektive manligt i barnlitteraturen.
Vidare definieras begreppet hen i likhet med Lärarförbundets (2019) definiering. Hen används som ett könsneutralt pronomen i stället för han eller hon. En anledning att använda hen kan vara att personen som beskrivs inte vill definiera sig som vare sig man eller kvinna.
Grundat i våra frågeställningar samt teoretiska utgångspunkter valde vi att använda oss av följande frågor som vägledning genom analys- och tolkningsprocess
1. Hur skildras de manliga och kvinnliga karaktärerna utifrån sitt utseende, sina tankar och uttalanden och sina handlingar och beteenden?
10
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenterar vi några nedslag i tidigare forskning som gjorts inom vårt ämnesområde. Inledningsvis redogörs en sammanfattning av Emma Hudds studie. Därefter beskriver vi vad den tidigare forskningen säger om genus, könsskapande och identitetsskapande i skolan. Slutligen presenteras vad tidigare forskning säger om didaktik och genus i bilderböcker.
3.1 Genus i Musse & Helium
I Hudds (2020) studie framgår att huvudkaraktären Musse till en början framställs som en typisk pojkkaraktär och att huvudkaraktären Helium framställs med typiska flickkaraktärsdrag. Genom Hudds analys framgår sedan att Musse har fler kvinnliga karaktärsdrag än manliga och därför inte följer de typiska manliga könsmönstren. Helium har också fler typiska kvinnliga karaktärsdrag än manliga och följer därmed de traditionella kvinnliga könsmönstren. Hudds analys visar att bokens berättelsen inte skulle påverkas ifall Musse och Helium bytte kön med varandra. Hudd menar därför att det fysiska könet i berättelsen inte spelar någon roll. Resultatet visar att karaktären Musse bryter mot de typiska manliga föreställningarna medan Helium bekräftar föreställningen om vad som anses vara traditionellt kvinnligt i barnlitteratur (s. 33), enligt Hudd.
En skillnad mellan Hudds undersökning och vår undersökning är att Hudd enbart analyserar bokens huvudkaraktärer medan vi i vår undersökning analyserar huvudkaraktärerna och även några av bokens medhjälpare och motståndare.
3.2 Genus, könsskapande och identitetsskapande i skolan
Kåreland (2015) påpekar att barn redan i förskolan är medvetna om de skillnader som råder mellan pojkar och flickor och män och kvinnor. Både flickor och pojkar i femårsåldern uttrycker att det är roligare och bättre att vara pojke och man än att vara flicka och kvinna. Ett barns könstillhörighet är helt väsentligt när barnets identitet utvecklas och att dela in människor efter vilket kön de har anses som primärt i vårt samhälle. Vidare återger Kåreland vissa egenskaper som anses vara mer kvinnliga respektive manliga. Styrka, rationalitet och aggressivitet är ofta tillskrivna det manliga könet medan det kvinnliga könet tillskrivs attribut så som mjukhet, svaghet och känslosamhet. Till största del omedvetet, men även medvetet, menar Kåreland att olika krav ställs på flickors och pojkars beteenden (s. 177).
11
Samhället anses således inte vara könsneutralt, och inte heller skolan. Nu som förr tycks det naturligt att pojkarna bråkar, har övertaget och står för det större talutrymmet, medan samhället i stort förväntar sig att flickorna ska vara hjälpsamma och medgörliga. Kåreland uttrycker att flickor lätt hamnar i det vi brukar kalla för omsorgsfällan. De blir en typ av hjälpfröknar som dessutom förväntas hålla pojkarna i styr.
Livliga buspojkar eller stillsamma hjälpredor, det är de karaktäriseringar som länge gällt för flickor och pojkar på dagis och i förskolan. (Kåreland, 2015, s. 179)
3.3 Genuskonstruktioner i barnböcker
Magnus Öhrn, docent i litteraturvetenskap, uppmärksammar i boken Barnlitteraturanalyser (2008) hur pojkar traditionellt skildras i barnlitteraturen utifrån begreppet stoicism. Begreppet innebär att man förtränger vissa känslor, såsom rädsla, smärta och sorg. Känslor som traditionellt är förknippade med omanlighet och i stället kvinnlighet. Vidare menar han att det mest explicita uttrycket för denna typ av förträngning är när mannen känner rädsla för att gråta öppet. Samhället i stort förväntas förstå detta beteende och detta medför att människor förvånas när någon bryter mot detta normmönster (s. 135–136). Litteraturvetaren Maria Österlund uttrycker i samma bok, Barnlitteraturanalyser (2008), att barnlitteratur i synnerhet bilderböcker, länge har dominerats av pojkar. Men hon belyser även att flickor har karaktäriserats men då snarare som de snälla, inaktiva och vanliga och sällan som energiska och aktiva. Vidare belyser Österlund att den debatt om bilderboken som tog fart under slutet av 1990- och 2000-talet faktiskt uppmärksammade avsaknaden på nyanserande flickskildringar. Frånvaron av flickor, speciellt starka sådana, gjorde att efterfrågan på flickskildringar som skulle spegla samtidens flickmakttrend var hög. En önskan var att flickor skulle beskrivas som aktiva och med en ta-för-sig-attityd. Österlund menar att det numera är några som anser att obalansen mellan pojkar och flickor i bilderboken är likställd, medan andra tycks mena att den fortfarande kvarstår (s. 97).
Kåreland (2015) framhåller att det beteende som traditionellt sätt står för kvinnligt respektive manligt i barnlitteraturen under åren har ifrågasatts. I nutidens bilderböcker går det att finna flertalet kaxiga och starka flickor, samt skildringar av osäkra och ängsliga pojkar som visar tvekan och osäkerhet (s. 179–180). Vidare understryker hon att många av nutidens kvinnliga bilderboksskapare i allt större utsträckning bygger sitt skapande genom genusmedvetenhet.
12
Hon hänvisar till Pija Lindenbaum som skrivit bilderboken Gittan och Gråvargarna (2000). Lindenbaums bok om Gittan och gråvargarna skildrar hur den rädda och inte särskilt modiga Gittan vandrar vilse i skogen och med hjälp av fantasin erhåller säkerhet och självförtroende. På liknande sätt menar Kåreland att det går att skildra hur pojkar framställs i frågan om genus i Kenta och Barbisarna (2007), även den skriven av Lindenbaum. Handlingen rör en pojke som tycker om att spela fotboll lika mycket som han tycker om att leka med barbiedockor.
Genuskonstruktioner i barnböcker framställs kanske inte främst av karaktärernas tankar, uttalanden och beteenden utan snarare genom deras yttre, genom utseende och klädsel. Litteraturvetaren Anna Grettve undersökte i boken Barnlitteraturanalyser (2008) två barnberättelser i syfte att observera hur kläderna bidrar till karaktärernas klass- och genustillhörighet. Hon menar att många forskare inom området har konstaterat att kläder har en betydande roll för hur grupper av människor, men även den enskilda individen, iscensätter och ifrågasätter identiteter och sociala ägodelar. Kläder har varit, och är fortfarande ett av de sätt som anses mest verkningsfulla när det gäller att tillkännage en enskilds individs klass- och genustillhörighet (s. 27–28). Hon uttrycker att kläderna ofta blir ”en ideologisk dimension genom att de bidrar till att skriva in de agerande barnen i ett socialt och kulturellt kodat rum, där kläderna blir de tecken som säger något om vem, och vad, barnet är.” (s. 27).
3.4 Didaktik och genus i bilderböcker
Kåreland (2015) understryker att arbetet med genus bör börja redan i förskolan, eftersom det är där attityder och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt grundläggs. Hon hänvisar till Christian Eidevalds avhandling från 2009 med titeln Det finns inga tjejbestämmelser – att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. I avhandlingen framgår att personalen på förskolan i interaktion med barnen är starkt påverkade av barnets kön. I sitt tonfall och sina förväntningar återges könsstereotyper, oftast omedvetet. Det visade sig även i vilka böcker som valdes att läsa, och i andra sysselsättningar märktes även detta stereotypa tänkande (s 183). Vidare menar Kåreland (2015) att det finns flera exempel på hur barn tar efter vad de läst om i böckerna genom sina lekar. Därför blir det betydelsefullt att barnen får upptäcka böcker som både är konstnärliga och utmanade vad gäller pojkars och flickors beteenden. Böcker bör inbjuda till reflektion och samtal mellan barn och vuxna (s. 184). I och med att böckerna ger utslag på olika föreställningar om genus och kön, kvinnligt och manligt menar Kåreland att böckerna kan påverka barns förståelse för vad som bedöms vara kvinnligt
13
och manligt. Via litteraturen kan barnen, oavsett kön, i bästa fall få en insikt om att det enbart finns ett sätt utan att det finns många olika sätt att vara flicka och pojke. 179–180).
Rhedin (2001) belyser att det finns bilderböcker med både pedagogiska och didaktiska ambitioner. Hon beskriver att bilderboken vill uttrycka något i sin tid, ”berätta, levandegöra, gestalta och underhålla.” (s. 13–14). Det pedagogiska syftar till viljan att bidra till att barnen ska utveckla en förståelse för sin omvärld. Genom samspel mellan text och bild, där texten kläs i en fiktion, och förses med vackra och glada bilder görs kunskapen glädjefylld och kan knytas an till leken och fantasin. När det pedagogiska syftet blir mer öppet inriktad på kunskap och lärande kan man börja tala om didaktiska bilderböcker. Bilderboksmediets syfte blir då att förklara eller beskriva konkret eller abstrakt kunskap för barnen. Att genom bild och text skapa ett lärande hos barn bygger på en tradition som är flera hundra år gammal (s. 13–14).
14
4. Analys
I detta avsnitt presenteras vår analys. Bild- och textutdrag ur Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) analyseras, tolkas och jämförs sedan med de egenskaper som återges i Nikolajevas karaktärsdrags-schema i barnlitteratur (se tabell 1). Genom vår analys tolkas alltså karaktärernas egenskaper för att sedan kategoriseras med hjälp av Nikolajevas karaktärsdrags-schema. På så vis synliggörs hur karaktärerna gestaltas utifrån ett genusperspektiv. Utifrån resultatet kan vi således se huruvida karaktärerna bekräftar alternativt utmanar traditionella könsmönster. Karaktärerna analyseras utifrån sitt utseende, sina tankar och uttalanden och sina handlingar och beteenden.
4.1 Hur karaktärerna skildras utifrån sitt utseende sina tankar, uttalanden, handlingar och beteenden
Nedan analyseras huvudkaraktärerna Musse och Helium, motståndare och medhjälpare. Analysen baseras på hur karaktärerna skildras och porträtteras genom bilder samt hur de i text skildras utifrån sina tankar, uttalanden och sina handlingar och beteenden. Vi belyser även huruvida dessa karaktärsdrag bekräftar eller utmanar traditionella könsmönster, det vill säga, hur karaktärerna förhåller sig till traditionella könsmönster som vanligen representeras i barnlitteratur enligt Nikolajevas karaktärsdrags-schema. Analysen utförs i två steg där vi inledningsvis presenterar bildanalysen. Därefter följer textanalysen, vilket innebär att vi presenterar några utdrag från boken följt av textanalysen.
4.1.1 Huvudkaraktärer Musse och Helium
Musse och Helium är bokens huvudkaraktärer och de har som uppdrag att finna Guldosten och på så sätt rädda Djurriket från de onda Duvjägarna.
Musse har en sportig stil, han har blå byxor och en jacka liknande en basballjacka. Helium har en kort ljuslila klänning och vita tights. Helium har långt hår uppsatt i ett ljuslila hårband medan Musse har kortare, välfriserat hår. Musse har runda ögon och Helium har en mer mänsklig form på ögat som kantas av långa ögonfransar, vilket saknas på Musses ögon. Helium framställs som fysiskt mindre gentemot Musse och hon porträtteras ofta genom mildare ansiktsuttryck än Musse.
15
Bild 1. Musse & Helium, i duvjägarnas klor (Brinck, 2020, s. 7).
Genom vår bildanalys ser vi att utifrån karaktärernas olika fysiska utseende såsom kort hår respektive långt hår och långa ögonfransar respektive inga ögonfransar alls, så framställs Helium som den vackra, vilket är ett typiskt kvinnligt attribut enligt Nikolajevas schema för karaktärsdrag i barnlitteraturen. Heliums långa ögonfransar tolkar vi utifrån traditionella konventioner där kvinnor målar sina ögonfransar eller bär lösögonfransar för att framhäva sina ögon. Långa ögonfransar återkommer hos de kvinnliga karaktärerna i boken vilket gör att vi tolkar detta som ett sätt att markera att karaktären är kvinnlig. Heliums hårband i håret och Musses korta frisyr tolkas ävenledes utifrån konventioner och traditionella skönhetsideal hos både kvinnor och män, trots att det idag är vanligt förekommande med långt hår och tofs även hos män och kort hår hos kvinnor. Utifrån klädsel tolkar vi Musse som en karaktär som har möjlighet att vara aktiv och äventyrlig, vilket är typiska manliga karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Heliums klädsel blir motsatsen till Musses. Genom hennes klädsel tolkar vi henne som en karaktär som bör vara mer passiv och försiktig, vilket är typiska kvinnliga karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Att bära klänning är något som traditionellt förknippas med kvinnan och som innebär ett mer försiktigt beteende och mindre rörelsefrihet eftersom det är ett opraktiskt klädesplagg vid fysisk aktivitet. Flickor i klänning har mindre möjlighet till fysiska aktiviteter än vad pojkar klädda i byxor och tröja har. Byxor och jacka, som Musse bär, förknippas med mannen som förväntas vara mer fysiskt aktiv vilket klädseln även tillåter. Karaktärernas fysiska storleksskillnad gör att vi tolkar Helium som är mindre än Musse som den svagare karaktären av dem. Musse framstår således som den
16
starkare eftersom han är större och detta förknippas vanligen med styrka och manlighet vilket är typiska manliga karaktärsdrag enligt Nikolajevas schema. Genom bildanalysen av Musse och Helium ser vi att Musse framställs med fler manliga än kvinnliga karaktärsdrag och Helium med fler kvinnliga än manliga karaktärsdrag. Sammanfattningsvis tolkar vi Musse och Helium som bekräftande av de traditionella könsmönstren utifrån vad som anses manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Deras kläder bidrar till att skriva in dem i ett socialt och kulturellt kodat rum, som därför säger något om vem och vad dem är enligt Grettve (2008, s. 27).
Musse är ofta nervös och rädd. Han visar egenskaper som tyder på oro och ängslighet och han söker gärna stöd hos Helium. Helium framställs ofta med egenskaper som skyddande och stark.
Musse ryggade genast tillbaka, han var rädd […] Helium däremot, nickade och visade att hon var redo. - Vi hoppar i allesammans på tre, sa hon. - Nej, varför hoppar vi inte i på fyra? skrek Musse, i ett desperat försök att fördröja det hela lite till. - Nej, på tre hoppar vi, sa Helium igen och tog tag om Musses tass och tittade på honom. På en gång kände Musse sig tryggare. Hans syster hade en otrolig förmåga att lugna ner honom med bara några enkla ord eller en blick. (s. 136)
Utifrån utdraget ser vi tydligt att Musse är rädd och ryggar tillbaka. Han visar sig rädd och ängslig. Vi tolkar Musse som sårbar vilket är ett vanligt karaktärsdrag för kvinnor i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Helium framstår i stället som lugn och trygg. Hon tar initiativ och har en bestämmande roll då hon räknar ned och bestämmer att de ska hoppa på tre. Hon tar även tag i Musses hand för att lugna honom. Hon är då den starka och modiga medan Musse är svag och rädd. I det avseendet är Helium även skyddande gentemot Musse. Helium gestaltas genom detta med flertalet i barnlitteraturen typiska manliga karaktärsdrag enligt Nikolajevas schema.
Helium visar stundtals även hon att hon är rädd och ängslig och söker då tröst och stöd hos Musse.
- Jag är så rädd, snyftade hon. Musse kramade om henne och sa att det var okej att vara rädd. Det vore tvärtom konstigt att inte vara
17
rädd i en sådan här situation. Men vi kommer att fixa det här, på något sätt, la han sedan till och klappade henne ömt på kinden. […] Han var också rädd, livrädd faktiskt. Men han försökte låta modigare än han kände sig. Allt för att peppa Helium, som alltid brukar vara stark för hans skull. Nu behövde hon honom och han ville inte svika sin syster. (s. 190)
Genom detta utdrag visas Helium som den som är rädd och svag varpå Musse blir den som är stark och trygg. Helium kan på så sätt tolkas som sårbar, vilket är ett typiskt kvinnligt karaktärsdrag inom barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Musse visar i båda utdragen ovan att han är skyddande gentemot Helium, vilket gör att vi tolkar honom som skyddande enligt Nikolajevas schema.
Båda karaktärerna framstår som skyddande men även sårbara gentemot varandra vilket gör att vi tolkar både Musse och Helium som karaktärer som utmanar de typiska könsmönstren då dessa egenskaper är varandras motsatser enligt Nikolajevas schema.
När huvudkaraktärerna ställs inför val, hinder och utmaningar framställs Musse som den instinktive medan Helium framställs som den förnuftiga.
- Ja, det var väl just det jag inte gjorde, svarade Musse till slut. Tänkte alltså. Han insåg nu att han hade utsatt dem alla för fara. (s. 41) […] - Tur för dig att svamparna du åt inte var giftigare än vad de var, så hon lite vasst. Musse tittade ned i marken och drog generat med tassen fram och tillbaka. Han kände sig fortfarande ångerfull. (s. 128)
Utifrån detta utdrag där Musse inser att han utsatt sina vänner för fara då han inte gjorde ett genomtänkt val tolkar vi Musse som spontan och irrationell. Han gör saker utan att tänka sig för vilket ibland leder till att Musse ställer till med problem. Helium blir den som agerar rationellt och förnuftigt. Helium är mer eftertänksam i sina beslut och åtaganden och påpekar här Musses misstag. Genom dessa egenskaper är båda karaktärerna utmanande vad gäller traditionella könsmönster i barnlitteratur enligt Nikolajevas schema.
Vid utmanande situationer framstår Helium som mer positivt inställd och agerar lösningsfokuserat medan Musse framstår som mer negativt inställd och handfallen.
18
- Ursäkta mig, men hur ska vi kunna få ner den här stora, blå sängen i din rygga igen, Helium? […] – Allt går att lösa, bara man vill, fortsatte hon. Musse och Sigge himlade med ögonen. Ingen av dem trodde en sekund på att hon skulle kunna packa ner sängen. […] – Wow! Det funkade, sa Sigge fascinerat. Där hade du tur, Helium. Helium spände blicken i honom och förklarade att det knappast handlade om tur. […] - Musse, du stod till exempel bara och klagade och sa att det inte skulle gå. Ingen av er försökte ens hitta en lösning. Med det tankesättet löser man inte många problem. (s. 76)
Utifrån detta utdrag där Helium ställs inför ett till synes omöjligt uppdrag där Musse även påpekar svårigheten och menar att Helium aldrig kommer klara det tolkar vi Helium som den som tar initiativ och beslut medan Musse förlitar sig på Helium. Enligt Nikolajevas schema beskrivs män ofta som de rationella i motsatts till kvinnor som är mer intuitiva inom barnlitteraturen. Genom Musse och Heliums karaktärsdrag innebär detta att de utmanar de traditionella könsmönster som annars representeras i barnlitteratur enligt Nikolajeva.
Musse är ofta i beroendeställning gentemot Helium som i sin tur framstår som mer självständig och stark.
- Helium tog tag i båda hans tassar och spände blicken i honom. – Musse vi kommer fixa detta, sa hon. Vi ska finna guldosten och rädda djurriket. Är du med på det? – Jag är med på det, sa Musse och kände sig genast modigare. (s. 131) […] Musse fascinerades över Heliums mod. Hur lyckades hon hålla sig så cool i sådana här jobbiga situationer? (s. 169)
Utifrån detta utdrag blir det tydligt att Musse är beroende av Helium. Musse är rädd varpå Helium tar tag i honom och förklarar för honom att de kommer klara uppdraget. Genom Heliums ord finner Musse styrka och mod och vågar tro. Inom barnlitteraturen är detta ett typiskt kvinnligt karaktärsdrag enligt Nikolajevas schema. Helium framställs här som självständig och stark, då hon bringar sin bror mod och styrka. Detta är typiska manliga karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Helium framställs ofta som den starka och självständiga, medan Musse framställs som den som söker bekräftelse och stöd,
19
vilket gör att de framställs som varandras motsatser och därmed även utmanar de traditionella könsmönstren.
Det framgår på några ställen i boken att även Musse är självständig och stark medan Helium är den beroende.
Helium tog ett stadigt grepp om Musses svans och undrade oroligt vad de skulle göra nu? (s. 131) […] Sov ett tag, kära syster, viskade Musse. Under tiden ska jag komma på något sätt att ta oss härifrån. Allt kommer att bli bra. (s. 190)
Utifrån detta utdrag kan vi se att Musse agerar som den omhändertagande gentemot Helium. Helium är rädd och orolig och ber Musse om en lösning. Musse är i den här situationen den starka och lugnar Helium genom att säga att han ska tänka ut något medan hon kan sova. Därmed tolkar vi Musse som den självständiga och starka medan Helium blir den beroende och ur detta avseende bekräftar därmed båda karaktärerna traditionella könsmönster i barnlitteratur enligt Nikolajevas schema.
De båda huvudkaraktärerna besitter egenskaperna självständig, beroende och stark men på olika sätt. Musse framstår oftast som beroende medan Helium i regel framstår som självständig och stark. Båda karaktärerna tolkar vi som emotionella.
Helium började nästan gråta och sa att hon inte visste om hon skulle klara det här. Då påminde Musse henne om att hon faktiskt är världens modigaste mus. Genast kände sig Helium starkare igen. (s. 33) […] Egentligen var han livrädd men ville inte att de andra skulle känna det, allra minst Helium som redan var rejält uppskakad. (s. 34) […] Han klappade försiktigt på Helium, som hade lagt sitt huvud i hans knä. (s. 190)
Utifrån detta utdrag blir det tydligt att båda karaktärerna är emotionellt lagda. Helium börjar nästan gråta för att hon är så rädd. Även Musse är livrädd men visar det inte för att skydda de andra. Vi kan se att Musse och Helium uppvisar känslor både verbalt och fysiskt. Musse utrycker i viss mån känslorna mer fysiskt än vad Helium gör, vilket gör att vi tolkar honom som den omtänksamme. Han är mån om Heliums känslor och mående. Vid flertalet tillfällen utrycker Musse att han inte visar sina känslor för att skydda Helium vilket tyder på stark empati och
20
omsorg för henne och andra. Vi tolkar i detta avseende Musse som den som ger uttryck för sitt känsloliv genom att agera omtänksamt gentemot Helium medan Helium uttrycker sig mer emotionellt genom att nästan börja gråta och genom att här lägga huvudet i Musses knä. Även Helium ger uttryck för omtänksamhet då hon upprepade gånger i boken lyfter och stärker Musse när han tappar tron på sig själv.
- Helium tog tag i båda hans tassar och spände blicken i honom. – Musse vi kommer fixa detta, sa hon. Vi ska finna guldosten och rädda djurriket. Är du med på det? – Jag är med på det, sa Musse och kände sig genast modigare. (s. 131)
Utifrån detta utdrag blir det tydligt att Helium visar omtänksamhet gentemot Musse då hon fysiskt tar tag i honom, spänner blicken i honom och förklarar att de kommer fixa detta. Detta tolkar vi som ömsinthet gentemot Musse. Detta innebär att Musse utmanar könsmönster och stereotypa normer då omtänksam och emotionell traditionellt sett tillskrivs kvinnliga karaktärer i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Genom samma karaktärsdrag som Musse, omtänksam och emotionell, bekräftar Helium i stället de kvinnliga, traditionella könsmönstren i barnlitteraturen.
Sammanfattningsvis tolkar vi Musse och Helium som huvudkaraktärer som utmanar de traditionella könsmönstren i barnlitteraturen enligt Nikolajevas karaktärsdrags-schema för barnlitteratur. Helium besitter typiska manliga karaktärsdrag och Musse besitter typiska kvinnliga karaktärsdrag. Helium har fler manliga karaktärsdrag än kvinnliga och Musse har fler kvinnliga än manliga. Helium tolkar vi därmed som ett bevis på en stark flickskildring som saknats i bilderboken enligt Österlund (2008, s. 97). Musse är ett bevis på en pojke som visar tvekan och osäkerhet vilket enligt Kåreland (2015, s. 179–180) i nutidens bilderböcker går att finna flertalet av.
4.1.2 Motståndare
Nedan presenteras bokens motståndare följt av en analys med hjälp av Nikolajevas schema. Duvjägarna
De onda Duvjägarna är Musse och Heliums fiender och de gör allt i sin makt för att stoppa dem från att finna Guldosten och rädda Djurriket.
21
Duvjägarna liknar robotar med enorma plåtfjädrar och nitar ovanför vingarna likt en gammaldags rustning. De har något som liknar en plåthjälm med hornliknande detaljer på huvudet. De har en mörkt gråblå färg och lysande ögon.
Bild 2. Musse & Helium, i duvjägarnas spår (Brinck, 2020, s. 176).
Genom vår bildanalys tolkar vi Duvjägarna som starka, aggressiva och hårda vilket är typiska manliga egenskaper i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Duvjägarna är de manliga motståndarkaraktärerna och vi ser att deras plåtliknande rustning påminner om en hård riddarrustning vilket traditionellt sett är förknippat med manlighet och ett manligt yrke. Deras stora kroppar framstår som hotfulla i jämförelse med Sigge, Musse och Helium vilka går att skymta i bildens vänstra hörn. De är stora och skräckinjagande och innehar en överordnad maktposition vilket ofta förknippas med manliga karaktärer i barnlitteratur.
Genom vår textanalys blir vissa egenskaper särskilt framträdande såsom starka, våldsamma, känslokalla och rovgiriga.
– LEDAREN ÖVER ALLA DUVJÄGARE? DEN ELAKASTE DUVJÄGAREN AV DEM ALLA! skrek Musse rakt ut igen. Fjäderspets sträckte stolt på sig och sa att det stämde bra. (s. 176)
Utifrån utdraget med Duvjägarnas ledare Fjäderspets, blir det tydligt att karaktärerna är mycket starka. Musse beskriver skrikandes att Fjäderspets är den elakaste av dem alla varpå Fjäderspets stolt sträcker på sig. Det framgår tydligt att Musse skräms av denne Duvjägare och
22
att han upplever situationen som hotfull. Fjäderspets visar sig stark och är överlägsen de andra karaktärerna. Duvjägarna besitter en makt genom sin fysiska storlek och sitt aggressiva agerande gentemot sin omgivning. Alla dessa egenskaper är typiska manliga karaktärsdrag i barnlitteratur enligt Nikolajevas schema.
– Skrattar bäst som skrattar sist. Nu är det slut på det roliga, för nu ska vi till Duvjägarnästet, sa Fjäderspets bestämt. Sedan kastade han ett stort nät över dem som han snabbt drog ihop och lyfte upp. (s. 183)
Utifrån detta utdrag tolkar vi återigen Duvjägarna som maktlystna. Deras karaktärer har en överordnad position och de kan när som helst tillfångata Sigge, Musse och Helium. Detta beteende visar på att de är våldsamma vilket traditionellt förknippas med manlighet i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema.
Mer än så hann hon inte säga förrän busken bakom dem delade på sig och den största Duvjägaren som de någonsin sett klev fram och ställde sig mitt framför dem. Alla tre ryggade tillbaka av skräck. - Ser man på, sa den stora Duvjägaren och skrattade på ett mycket mörkt och elakt sätt. (s. 175) […] Han började skratta så där elakt igen, samtidigt som han fällde ut sina enorma vingar och riktade huvudet uppåt så att regnet slog mot hans stora näbb. (s. 177)
Utifrån utdraget visar Duvjägarna som karaktärer återigen på egenskaper såsom starka och rovgiriga. Deras närvaro får Musse, Helium och Sigge att rygga tillbaka av skräck vilket Duvjägaren tycks njuta av då han utbrister i ett mörkt och elakt skratt. Känslokallt lutar Duvjägaren sitt huvud uppåt medan den slår upp sina vingar medan regnet slår mot näbben. Vår tolkning av Duvjägarna som starka och rovgiriga tyder på manliga karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. I relation till andra karaktärer framstår de som mycket känslokalla och de uttalar sig hånfullt mot sina offer.
Sammanfattningsvis tolkar vi dessa karaktärer entydigt typiskt manliga genom både bild och text enligt Nikolajevas schema. Egenskaper som starka, ondskefulla och rovgiriga återfinns traditionellt sett hos manliga karaktärer i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Duvjägarna bekräftar därmed traditionella könsmönster.
23
Spionblomman
Spionblomman är ytterligare en av Musse och Heliums motståndare. Det är en jätteliknande blomma som bokstavligt talat stirrar på dem. De får veta att det är en elak Spionblomma som skickar information till de elaka Duvjägarna (s. 88).
Spionblomman avbildas med hög, blå stjälk som slingrar sig likt en orm från marken med hjärtformade lilagula blad längs stjälken. Högst upp i toppen av stjälken svajar ögat omringat av gula ögonfransliknande blad. Det skimrande blåa ögat stirrar stort med en minimal pupill.
B
ild 3. Musse & Helium, i duvjägarnas klor (Brinck, 2020, s. 89).Det framgår inte om Spionblomman är en kvinnlig eller manlig karaktär men genom vår bildanalys tolkar vi Spionblomman som mycket vacker vilket vanligen är ett kvinnligt karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Den har en lång, smal kropp som pryds av färggranna blad. Det stora ögat som pryds av bladliknande ögonfransar kan framstå som hotfullt stirrande men ändå vackert. Att ögat beklätts med blad som liknar ögonfransar tyder på kvinnliga konventioner som genomgående syns i bokens illustrationer. Den långa smala kroppen kan tolkas som typiskt kvinnlig genom sin smidighet men även som slingrande och opålitlig likt en rovgirig orm. Vi tolkar Spionblomman genom både kvinnliga och manliga
24
egenskaper som återges i Nikolajevas schema och eftersom karaktären inte nämns med något personligt pronomen tolkar vi denna karaktär som könsneutral.
Genom textanalysen ser vi att Spionblomman aldrig uttrycker sig verbalt. Därför analyseras enbart karaktärens handlande och beteende. Spionblomman rör sig inte mer än att den vrider på kroppen och huvudet. Musse och Helium får veta vem Spionblomman är genom att en sköldpadda delger dem den informationen. När vi analyserar hur Spionblomman framställs i texten, och hur denne agerar och beter sig i boken, tolkar vi denna karaktär som rovgirig och känslokall. Den följer Musse och Helium med blicken och lyssnar till vad de säger för att sedan föra vidare informationen till Duvjägarna.
- Blomman här bredvid mig är nämligen ingen vanlig blomma, fortsatte sköldpaddan. […] – En spionblomma är vad det är, sa sköldpaddan då. Och om jag var du, så skulle jag backa bort från den snabbare än kvickt. Den vill nämligen ta sig en så detaljerat titt på dig som möjligt, för att sen kunna skicka så mycket information den bara kan raka vägen till Duvjägarna. (s. 93)
Utifrån utdraget där Spionblommans handlingar och intentioner beskrivs tolkar vi Spionblomman som en ondskefull, känslokall och rovgirig karaktär som saknar empati. Karaktären tar ingen hänsyn till Musse och Heliums välvilja att rädda Djurriket och dess invånare utan följer troget sitt uppdrag att informera fienden. Utifrån utdraget tolkar vi denna karaktär som rovgirig och känslokall, egenskaper som vanligen förknippas med manliga karaktärer i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema.
Sammanfattningsvis gör de nämnda egenskaperna att Spionblomman utmanar traditionella könsmönstren eftersom vi utifrån bilden tolkar denna karaktär som kvinna men den framställs med typiska manliga karaktärsdrag enligt Nikolajevas schema. Att Spionblomman inte benämns med något personligt pronomen innebär därmed att det är en karaktär som utmanar traditionella könsmönstren snarare än att bekräfta dem. Dess egenskaper som är både manliga och kvinnliga utifrån traditionella könsmönster i barnlitteratur enligt Nikolajevas schema bidrar även det till att karaktären utmanar traditionella könsmönster.
4.1.3 Medhjälpare
25
Sjusovaren
Denna medhjälpare är en så kallad sovdrake vid namn Sjusovaren. Sovdrakar tycker mycket om att sova och genom att sova utsöndrar de bra energi som smittar av sig på alla i Djurriket, förutom de onda Duvjägarna (s. 102–103).
Sjusovaren är en väldigt stor varelse med snälla ögon och långa ögonfransar. Hon har stora kuddar som öron och hennes fötter ser ut som gamla träbitar med stora räfflade tånaglar. Sjusovaren har en lång pälsklädd kropp med stor nos och långt pipskägg, buskiga ögonbryn och vildvuxet hår på huvudet och kroppen (s. 126).
Bild 4. Musse & Helium, i duvjägarnas klor (Brinck, 2020, s. 99).
Utifrån vår bildanalys framstår Sjusovaren till en början som en varelse med många manliga attribut. Genom sin stora kropp tolkar vi henne som en stark karaktär, vilket är ett typiskt manligt karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Buskiga ögonbryn och pipskägg gör att Sjusovaren framstår som en manlig karaktär. Motsägelsefullt gentemot de manliga attributen så återkommer de långa ögonfransarna som bokens kvinnliga karaktärer avbildas med och alltså även den kvinnliga Sjusovaren. De snälla ögonen gör att vi tolkar henne som en mild varelse vilket även det är en egenskap som är typiskt för kvinnliga karaktärer i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema.
26
Genom vår textanalys kan vi se att Sjusovaren benämns med pronomen hon. Vi tolkar henne som en mycket klok karaktär som inte bara ger huvudkaraktärerna en färdbeskrivning, hon kommer även med många visdomsord längs deras färd. Sjusovaren har även en egen dialekt när hon talar, vilket bland annat synliggörs i texten genom att bokstaven s byts ut mot bokstaven z.
Sjusovaren var imponerad över hur bra de små vännerna hanterade situationen. – Där zer ni, sa hon. Ni är mycket kloka. Att tänka pozitivt, även i zvåra ztunder… det är bra. Inte alltid lätt, men bra. (s. 115–116) […] – Ja, du zer, du har lärt dig någött av ett mizztag zom du gjorde. Och det min vän, kallaz för erfarenhet. (s. 129)
Utifrån utdraget tolkar vi Sjusovaren som lugn och som någon som följer sin intuition. Genom att bekräfta Musse och Heliums agerande får hon dem och andra att känna djupare inom sig. Hon får Musse att tänka efter för att söka efter svar och för att hitta sitt inre värde. Detta gör att vi tolkar Sjusovaren som en karaktär som tänker kvalitativt snarare än kvantitativt och hon besitter egenskapen intuitiv, vilket är typiska kvinnliga karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema.
Sjusovaren besitter även egenskaper som omtänksam då hon är mån om sin omgivning. - Ja… det ztämmör, svarade Sjusovaren. Jag är en zovdrake och min
uppgift är att fylla Djurriket med zå mycket lugn och energi zom jag bara kan. Det gör jag genom att zova. När jag zover, utzöndrar jag en massa bra energi zom zmittar av zig på omgivningen. (s. 102)
Utifrån detta utdrag tolkar vi Sjusovaren som en osjälvisk person då hon är omtänksam vilket är ett typiskt kvinnligt karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Denna karaktär är raka motsatsen till Duvjägarna som är rovgiriga och alltså inte alls omtänksamma. Sammanfattningsvis tolkar vi Sjusovaren som en karaktär som både bekräftande och utmanande enligt traditionella könsmönstren i barnlitteratur enligt Nikolajevas schema. Detta med anledning av vår bildanalys där vi tolkar karaktären som stor och stark och därmed manlig karaktär. Men texten bekräftar att det är en kvinnlig karaktär vilket då gör att vi tolkar henne som utmanande enligt de traditionella könsmönstren. Vi kan däremot se de kvinnliga attributen när vi analyserar de snälla ögonen med långa ögonfransar. Vi tolkar Sjusovaren som en karaktär
27
som anser att magkänslan och det inre värdet är viktigare än rationalitet. Hon värnar om sin omgivning och anser att det är viktigt att man har det bra och man följer sitt hjärta. Detta tolkar vi som ett traditionellt kvinnligt karaktärsdrag, där omtanken är viktigare än det egna egot. Detta gör att karaktären bekräftar traditionella könsmönster. Sjusovaren tolkas alltså genom både traditionella kvinnliga och manliga karaktärsdrag och det innebär att vi tolkar henne som en karaktär som utmanar traditionella könsmönster i barnlitteratur enligt Nikolajevas schema. Sigge
Katten Sigge är en medhjälpare som följer Musse och Helium genom hela boken. Han är omhändertagande gentemot Musse och Helium och löser gärna de problem som uppstår längs vägen.
Sigge har mörkgrå päls, bruna ögon utan ögonfransar och ser ofta busig ut. Hans utseende är typiskt för en katt och han porträtteras genom starka positioner och ställningar.
Bild 5. Musse & Helium, i duvjägarnas klor (Brinck, 2020, s. 44).
Utifrån bildanalysen ser vi att Sigge inte har några typiska kvinnliga karaktärsdrag. Han saknar också de långa ögonfransarna som kvinnliga karaktärer i boken avbildas med. Han ser busig och flirtig ut vilket går att förknippa med karaktärsdraget aktiv vilket är ett manligt karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Sigge avbildas i positioner som gör att han tar plats, han står bredbent och stolt vilket vi tolkar som att han är stark vilket också är ett manligt karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema.
28
Genom textanalysen ser vi att Sigge genomgående i boken framstår som modig och lösningsorienterad. Han ger förslag på olika lösningar för hur de ska ta sig förbi de onda Duvjägarna utan att bli upptäckta.
Då förklarade Sigge att han hade en plan. Han tänkte gå bort till en av buskarna borta vid gränsen. […] Han skulle gå fram och börja skaka i en av buskarna, för att visa Musse och Helium vilken buske han stod vid. Då kunde de gå fram till den skakande busken och förhoppningsvis rakt in i honom. […] Helium började le. Det var faktiskt ingen dum idé. […] Du är ett geni, Sigge! ropade Musse. (s. 27–28)
Utifrån utdraget tolkar vi Sigge som en modig och framåt karaktär, han tar initiativ och visar Musse och Helium hur de kan gå till väga för att hitta till rätt buske. Vi förknippar dessa karaktärsdrag med att vara stark vilket återges i Nikolajevas schema och är i barnlitteraturen ett typiskt drag för en manlig karaktär enligt henne.
Ett annat exempel som gör att vi tolkar Sigge som stark, är när han ska passera de onda Duvjägarna med Musse och Helium på ryggen.
Musse och Helium, som hade borrat ner sina små tassar i Sigges päls, kunde känna hur hela han darrade. I några sekunder stod han alldeles stilla. Det var som om tiden stannade. Sedan samlade han det sista mod han hade och tog mycket tyst och försiktigt de avgörande stegen genom den första raden av Duvjägare. (s. 37)
Utifrån detta tolkar vi Sigge utifrån stoicismen, som Öhrn (2008) menar är när en man förtränger känslor, så som rädsla i detta fall, för att inte visa sig svag inför andra. Detta är ett typiskt manligt karaktärsdrag som återfinns i barn-och ungdomslitteratur (s. 135–136). Denna förträngning av känslor blir även synlig då Musse förklarar att Tant Gamelina blivit som en extramamma för honom och Helium.
Sigge tittade sorgset ner i marken och Musse påmindes om att båda Sigges föräldrar dött när han bara var en liten kattunge. – Oj förlåt, Sigge, sa han snabbt. Jag glömde bort att du förlorat dina föräldrar. – Det är lugnt, svarade Sigge och tittade upp. Jag har lärt mig att
29
leva med det. Lyckligtvis går livet vidare. Min mamma och pappa finns alltid med mig i mitt hjärta. (s. 53)
Det framgår inte i texten att Sigge känner en rädsla över att gråta öppet, men när Sigge sorgset ser ner i marken, tolkar vi hans beteende som ett sätt att förtränga och dölja känslor som sorg och som gör att gråten gör sig påmind. Han visar sig vara omtänksam då han är omhändertagande gentemot Musse och Helium, och ser till att de mår bra.
Sigge sa åt dem att ta av sig de blöta kläderna på en gång, för att undvika en förkylning. (s. 51)
Utifrån utdraget ser vi att Sigge besitter en slags beskyddande egenskap, och därför tolkar vi Sigge som en omhändertagande och omtänksam karaktär. Att han vill finna lösningar och genomgående i boken även tar ett stort ansvar för att Musse och Helium ska ha det bra, gör att vi tolkar honom som omtänksam vilket är ett typiskt kvinnligt karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema.
Sammanfattningsvis tolkar vi Sigge som en karaktär som bekräftar traditionella könsmönstren genom att han ofta vill framstå som stark och att känslor som rädsla och sorg enligt vår tolkning förträngs. Han framstår dock även som omtänksam vilket gör att vi tolkar honom som den omhändertagande modern gentemot Musse och Helium. I det avseendet utmanar han traditionella könsmönster. Vi tolkar honom som aktiv och stark snarare än passiv och vacker vilket är de motsatta egenskaperna, där Sigge alltså innehar de manliga karaktärsdragen. Utifrån detta ser vi att Sigge bekräftar traditionella könsmönstren enligt Nikolajevas schema. Båten
Denna pratande, glada och positiva medhjälpare hjälper Musse och Helium att ta sig över en flod, så de kan fortsätta sin färd och finna Guldosten. Denna karaktär är den enda i boken som benämns med personligt pronomen hen och är alltså könsneutral i texten.
Båten är gul och blå med stora gulbruna ögon, utan ögonfransar. En stor, bred mun pryder båtens ansikte och skrovet är hårt och kantigt.
30
Bild 6. Musse & Helium, i duvjägarnas klor (Brinck, 2020, s. 149).
Utifrån vår bildanalys kan vi inledningsvis se att Båten inte ler på denna bild, hen ser snarare tuff ut vilket vi tolkar som egenskapen hård enligt Nikolajevas schema. Detta är attribut som vanligen skildrar de manliga karaktärerna i barnlitteraturen. De stora ovala ögon utan ögonfransar gör även de att vi automatiskt tolkar Båten som en manlig karaktär då de kvinnliga karaktärerna i bokens avbildas med ögonfransar. Vår tolkning av Båten är att hen skildras genom några attribut som traditionellt sett återfinns hos kvinnliga karaktärerna i barnlitteratur och båten tolkas därmed enbart genom manliga attribut. Därmed bekräftar Båten den manliga normen där det manliga är det förväntade och normala medan den kvinnliga normen står för det avvikande och ovanliga. Båten framställs som hård med sina kantiga former och även stark och aktiv genom sin framfart i bilderna, alla dessa egenskaper är manliga enligt traditionella könsmönster i barnlitteratur enligt Nikolajevas schema.
Genom vår textanalys ser vi att båten visar sig vara omtänksam men även förnuftig vad gäller praktiska saker.
- Flytväst, sa Musse avvaktande. Vi behövde inte ha flytväst på oss senast vi åkte båt. […] – Vad är det du säger, lilla mus? Har ni åkt båt med en tokstolle? […] - Man har alltid flytväst på sig när man åker båt. Allt annat är dumheter, sa Båten bestämt. (s. 153)
Utifrån utdraget tolkar vi Båten som rationell, hen vet att en bör bära flytväst när en åker båt och uppmanar sina passagerare därför att klä på sig varsin. Detta karaktärsdrag är ett typiskt manligt karaktärsdrag i barnlitteraturen enligt Nikolajevas schema. Båten blir förvånad över att
