Trassliga genus – dags att röja! – Genusrepresentationer i två Disneyfilmer

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet - Barndom och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Trassliga genus – dags att röja! –

Genusrepresentationer i två Disneyfilmer

Tangled gender – time to wreck it! – Gender representation in two

Disney films

Mabel Lau

Rebecca Nilsson

Förskollärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Datum för slutseminarium (2019-06-04)

Examinator: Hanna Sjögren Handledare: Erika Lundell

2

Förord

Samarbetet mellan oss uppstod i det gemensamma intresset för filmer och frågor kring genus. Under arbetets gång har allt arbetet gjorts tillsammans och filmerna var sedda tillsammans.

Vi vill tacka vår handledare Erika Lundell för hennes ovärderliga handledning och konstruktiva råd som har höjt vårt arbete till högre nivå. Vi vill också tacka vår examinator Hanna Sjögren för hennes synpunkter och hjälpsamma kritik. Slutligen vill vi tacka våra familjer för deras förståelse och som har stått ut med de långa dagarna av frånvaro från vår sida men mest vill vi tacka oss själva för ett gott samarbete. Utan varandras stöd och förnuft hade arbetet inte varit detsamma.

3

Abstract

Då Disney är en storproducent inom barnkultur kan det vara av intresse att undersöka hur de har framställt karaktärer i sina filmer. Studien fokuserar specifikt på hur genus och kön framställs i två nutida Disneyfilmer då filmerna ger en samtida bild av Disneys syn på genus och kön. Studiens fokus är på framställningen av huvud- och bikaraktär i filmerna Trassel och Röjar-Ralf. Studien är kvalitativ och textanalys används som metod för analysen av filmerna. Begreppet den heterosexuella matrisen från Judith Butlers performativa genusteori används i analysen av karaktärerna. Ytterligare används Nikolajevas schema om stereotypa kvinnliga respektive manliga egenskaper för att kategorisera och synliggöra hur karaktärerna är normativa och icke-normativa. Resultaten visar på att karaktärerna upprätthåller de heteronormativa förväntningarna av utseende och sexualitet men har både kvinnliga och manliga egenskaper oberoende av kön. Vidare visar resultaten att karaktärerna i Trassel utvecklas från att vara mer normativa till att vara mer icke-normativa medan i Röjar-Ralf så är de redan från början mer icke-normativa.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte ... 8

1.2 Frågeställningar ... 8

2. Bakgrund ... 9

3. Begreppsförklaring ... 10

4. Tidigare forskning ... 11

4.1 Heteronormativitet ... 11

4.2 Disney och Pixar ... 12

5. Teori ... 15

5.1 Queer ... 15

5.2 Performativ genusteori ... 16

5.3 Genus och kön i barnlitteratur ... 17

6. Metod ... 18

6.1 Forskningsetik ... 18

6.2 Textanalys ... 18

6.3 Analysmodell ... 19

6.4 Urval ... 20

7. Filmernas handling ... 22

7.1 Trassel ... 22

7.2 Röjar-Ralf ... 24

8. Analys ... 26

8.1 Utseende ... 26

8.1.1 Trassel ... 26

8.1.2 Röjar-Ralf ... 27

6

8.1.3 Mönster och jämförelser ... 28

8.2 Konstanta och växlande egenskaper ... 29

8.2.1 Trassel ... 30

8.2.2 Röjar-Ralf ... 31

8.2.3 Mångdimensionella karaktärer ... 32

8.3 Karaktärsutveckling ... 33

8.3.1 Trassel ... 33

8.3.2 Röjar-Ralf ... 35

8.3.3 Normbrytande genus ... 36

8.3.4 Heteronormativitet? ... 36

9. Diskussion ... 38

9.1 Analysdiskussion ... 38

9.2 Yrkesrelevans ... 39

9.3 Metoddiskussion ... 40

9.4 Framtida forskning ... 40

Källförteckning ... 42

Bilaga ... 45

7

1. Inledning

Som framtida förskollärare finns det ett intresse att undersöka genusrepresentationer inom barnkultur för att kunna närma sig barns världar och förstå vad de möter i de filmer de kan se utanför förskolan. Förskolans läroplan säger att “barn skapar sammanhang och mening utifrån sina erfarenheter och sätt att tänka” (Lpfö 18, sid 7) och inom dessa erfarenheter existerar deras kontakt med barnfilmer. Genom att få inblick i barnkultur och barns världar kan förskollärare möta barns erfarenheter och fortsätta samtalet om genus och reflektera dessa erfarenheter med barnen, därigenom jobba med ett av förskolans läroplansmål som säger att “förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande” (Lpfö 18, sid 7).

Det finns flera andra studier som gjorts på Disney ur ett genusperspektiv (Tengdahl , 2010; Persson & Jönsson, 2011) men ämnet kändes ändå intressant då det är relevant inom dagens barnkultur. Så som John Wills skriver i sin bok Disney Culture (2017) har Disney haft en framträdande roll i formandet av amerikansk kultur i nästan ett sekel och genom den tiden har företaget lyckats främja några grundläggande ideal och värderingar som genomsyrar deras filmer. I Lena Kårelands bok Modig och stark - eller ligga lågt (2005) beskriver hon sin studie som undersöker vilka författare som förekommer mest i svenska förskolor. Hon kommer fram till att de författare som fanns var svenska författare med ett undantag - Disney. Ytterligare lyfter Wills (2017) hur Disney inte endast existerar i böcker och filmer. Genom allt ifrån pipmuggar till underkläder finns Disney på en global nivå mer närvarande i barns liv än andra producenter av barnkultur. Detta innebär att de ideal och värderingar som Disney lyfter fram inte bara formar den amerikanska kulturen men också den svenska och det är därför av intresse att förstå hur genus, inom Disneys ideal och värderingar, görs.

8

1.1 Syfte

Syftet med den här studien är att analysera och jämföra två nutida Disneyfilmer för att undersöka hur genus och kön framställs i dem. Vi kommer fokusera på framställningen av huvud- och bikaraktär och hur genus görs i dessa roller.

1.2 Frågeställningar

• På vilka sätt framställs karaktärerna könsmässigt normativa och icke-normativa1_? • Bryter eller upprätthåller karaktärerna genusnormer?

• Vad för personlig utveckling genomgår karaktärerna ur ett genusperspektiv?

9

2.

Bakgrund

I detta kapitel kommer vi att presentera Disneys historia i korthet samt kritik de fått. Syftet med kapitlet är att synliggöra Disneys inflytande över barn.

Disney

1923 grundades the Disney Brothers Cartoon Studio av bröderna Walt och Roy Disney. Precis som många andra affärsverksamheter hade deras studio en del svårigheter i sin början men efter ett par framgångsrika år ersattes den lilla tecknarfilmsstudion med fyra företag som sedan blev företaget The Walt Disney Company som det är känt som än idag.

The Walt Disney Company har flera företag riktade mot olika former av underhållning som till

exempel Disney Channel för television, Walt Disney Animation Studios för film, Disneyland som nöjespark, Disney store för samlarprylar och till och med Disney Kitchen för matprodukter som är riktade mot barn. Rönnberg (1999) menar att Disney har lyckats skapa en gemenskap mellan vuxna och barn då de kan uppskatta samma film så många decennier senare. Detta kan leda till en känsla av nostalgi att titta på filmer som man växte upp med. Som Annelee R. Ward (2002) skriver så borde man dock ha i åtanke att The Walt Disney Company har ett uppdrag, vilket syns i följande citat från deras officiella hemsida:

“Our stories are timeless because they speak to the heart; our characters appeal to children across gender, ability, and experience because they’re defined by kindness, loyalty, humor, courage, wit and other traits that make a good friend.Disney remains committed to continuing to create characters that are accessible and relatable to all children.”

(Thewaltdisneycompany, 2019)

Citatet vittnar om att Disney anser sig ha ett uppdrag att skapa karaktärer till sina barnfilmer som är relaterbara för alla barn. Samtidigt har Disney fått kritik under många år, och får det fortfarande idag från olika håll angående deras filmer och karaktärer, att dessa skulle befästa begränsande könsnormer (Macaluso, 2018).

10

3. Begreppsförklaring

Under den här rubriken kommer vi presentera nyckelbegrepp och hur dessa definieras för den här studien.

Norm - Begreppet norm används i denna studie som det som genom sociala och kulturella

konstruktioner har kommit att ses som normalt och naturligt. (Butler, 2006).

Karaktär - vi har valt begreppet karaktär för att beskriva både huvud- och birollerna.

Anledningen till detta är att karaktärerna i en av filmerna inte är personer/människor men karaktärer i ett arkadspel och det hade därför känts felaktigt att benämna dem som personer/människor. Nemert och Rundblom (1995) särskiljer huvudkaraktär från huvudperson men i denna studie är begreppen densamma och beskriver den karaktär som genomgår en stor utveckling som åskådaren förväntas identifiera sig med. Det kan också finnas fler än en huvudkaraktär, en så kallad kollektiv huvudperson (Nikolajeva, 2017). Är de kollektiva huvudpersoner av både manligt och kvinnligt kön2 _{påpekar Kåreland (2005) att det kan vara ett}

medvetet sätt av författaren att få barn att identifiera sig med minst en av karaktärerna då barn oftast identifierar sig med karaktärer de känner reflekterar sig själva. Nemert och Rundblom (1995) fortsätter beskriva att bikaraktären belyser utvecklingen som huvudkaraktären genomgår genom antingen sin likhet eller olikhet till denne. Dessa kallas skugg- och respektive kontrastroll. Bikaraktären genomgår också en utveckling men inte till lika stor grad.

2 _{När begreppet kön används i den här studien kommer det syfta till det biologiska könet som definieras på rättslig}

nivå vid födseln. När begreppet genus används menas de kulturellt konstruerade betydelser som förknippas med det biologiska könet.

11

4. Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi att presentera tidigare forskning som är relevant för uppsatsen för att kartlägga forskningsfältet. Vi har dels tittat på studier som undersöker barn och heteronormativitet med performativ genusteori som utgångspunkt. Dessa är av intresse för att koppla till vår framtida yrkesroll. Vidare har vi också tittat på studier med koppling till barnfilmer och genus samt textanalyser av barnfilmer. Dessa är av intresse för att jämföras med varandra och vår studie. Den forskning som blev synlig var huvudsakligen internationell och det var svårt att hitta nyutkommen nationell forskning med relevans för området. Den enda nationella studien vi hittade var Rönnbergs (1990) som tittat på alla då hittill s utkomna Disneyfilmer och kategoriserat dessa. Macaluso (2018) har utifrån ett genusperspektiv tittat på alla manliga karaktärer hos Disney och kategoriserat dessa. Saladino (2014) har också ett genusperspektiv och tittar på två moderna kvinnliga Disneykaraktärer inom kategorin prinsessor och ställer dem mot andra prinsesskaraktärer utifrån ett historiskt perspektiv. Bernard ( 2011) har ett queerteoretiskt perspektiv och tittar på två karaktärer från Pixar. Vår studie urskiljer sig från dessa då vi analyserat fyra nutida Disneykaraktärer och jämför dem med varandra med hjälp av performativ genusteorin.

4.1 Heteronormativitet

Bronwyn Davies bok, Hur flickor och pojkar gör kön (2010) är en kvalitativ studie där hon gjort diskursiva analyser på 4-5 åringars beteende och lekar för att synliggöra deras göranden av kön. Hon har valt förskoleåldern då traditionell utvecklingspsykologi menar att barns sociala kön formas och socialiseras fram under de åldrarna men med studien vill hon visa att vi gör kön oupphörligen genom livet. Observationerna är gjorda på 80-talet i sydöstra Australien men kan ändå kännas relevant i dagens västerländska samhälle då analysen var skriven under senare år. Hon beskriver att vuxna reproducerar den diskursiva praktiken att människor antingen är man eller kvinna och förmedlar detta till barn som i sin tur skapar sin identitet utifrån detta budskap. Hon menar att det finns en övertygelse om en enhetlig människonatur som innebär en uppdelning av manligt och kvinnligt och att detta kan påverka att barn utesluter sig själva från

“andra-könet-12

möjligheter” eftersom de tolkas som oförenliga med deras kön. Kunskapen är inbyggd i flera diskursiva praktiker som barn leker och lever i vilket innebär att de skapar sin identitet genom denna inbyggda kunskap. Davies (ibid) fortsätter med att barn lever utifrån de budskap som ges, så om diskursen utgår ifrån att det finns mer än manligt och kvinnligt att identifiera sig med kan barn lära sig att skapa sin identitet baserat på andra egenskaper. Hon frågar “varför är det då viktigt för barn att könskategorisera sig själva?” och besvarar detta med att en stor vikt läggs på att kategorisera från vuxna så det blir viktigt för barn med. En annan forskare som också är inne på barns identitetsskapande är Kerry Robinson i sin artikel ‘Queerying’ Gender:

Heteronormativity in early Childhood Education (2005) som problematiserar bristen på och

stigman som existerar kring diskurser om sexualitet i barndom. Hon påpekar att vuxna gärna undviker att prata och göra forskning kring detta vilket då upprätthåller den heteronormativitet som existerar. Hon använder sig av Butlers performativ genusteori för att stärka att det är viktigt att prata om sexualitet när man pratar om genus och kön.

4.2 Disney och Pixar

Margareta Rönnberg analyserar i sin bok Varför är Disney så populär? (1999) alla de då hittills utkomna Disneyfilmerna. Hon synliggör teman och mönster i filmerna och benämner dessa som bland annat: ”hitta sig själv”, ”bli accepterad som man är”, “gå från flicka till kvinna”, “bli självständig och oberoende (från föräldrar framförallt)” och att “närma sig det motsatta könet” (sid. 11). Hon beskriver att Disney lyckas skapa berättelser med handlingar som är intressanta för barn, då dessa teman avhandlar sådant som barn funderar över. Vidare bemöter Rönnberg (ibid) kritik som riktats mot Disney på många områden, bland annat genusrepresentationer. Hon menar att kritiken är oförtjänt. Dock är hennes utgångspunkt i bemötandet själv problematisk då hon menar att Disney inte har något ansvar över vad de producerar och att de endast spegl ar samhällets normer, något som vi idag vet skapar en upprepning som förstärker och förankrar normerna (Butler 2005; 2006). Vidare menar Rönnberg (ibid) att genom de stereotypa karaktärerna kan barn och vuxna ifrågasätta normer. Att barn kan undersöka genus genom stereotypa karaktärer är något som Wohlwend observerat i sin studie i artikeln ‘Are You Guys

Girls?’: Boys, Identity Texts, and Disney Princess Play (2012). Artikeln handlar om

13

och reproducerar kvinnoroller som prinsessor i docklekar. Hon gör en diskursanalys på observationerna och kommer fram till att docklekar var ett produktivt sätt att förhandla genusidentiteter som cirkulerar genom globala medier och för att skapa rum för mångfald av genusperformativitet i tidiga barndomsmiljöer.

Carol A. Bernard är en annan forskare som intresserat sig för karaktärer i barnfilmer. I hennes essä Performing Gender, Performing Romance: Pixar’s WALL-E (2011) diskuterar hon filmskaparnas medvetna/omedvetna skapelse av queer romantik. Hon analyserar romansen mellan robotarna WALL-E och EVE med performativ genusteori som utgångspunkt. Hon menar att robotarna kan ses som samma kön då de båda saknar kön. Samtidigt beskriver hon att de är designade med maskulina respektive feminina drag. Genom upprepning av en scen i en Hollywoodfilm (och upprepning av beteende) lär sig robotarna vad romantik och genus är, vilket hon ser som ett budskap av Pixar att romans är något som lärs in. Dock påpekar hon att på grund av upprepningen av Hollywoodfilmen så formas deras relation ur ett heteronormativt perspektiv.

Caitlin J. Saladino har också analyserat karaktärer i barnfilmer i sin masteruppsats Long May She

Reign: A Rhetorical Analysis of Gender Expectations Disney’s Tangled and Disney/Pixar’s Brave (2014). Hennes studie handlar om genusförväntningar i två moderna Disneyfilmer.

Författaren har analyserat dessa filmer retoriskt som har fokus på huvudkaraktärernas resa av självupptäckt och deras mödrar som hot för detta. Hon tar upp kvinnors roll i samhället ur ett historiskt perspektiv och påpekar att så som samhället förändras har förväntningarna på kvinnor också ändrats vilket blir synligt med dessa två filmer. Hon menar att karaktärerna Rapunzel och Merida bryter från de traditionella prinsessorna och deras okonventionella beteende kan vara förebilder för de barn som ser upp till dem.

Även Michael Macaluso har analyserat karaktärer i Disneyfilmer ur ett genusperspektiv i hans artikel Postfeminist Masculinity: The New Disney Norm? (2018). Till skillnad från Saladino (2014) har han gjort en textanalys på hur Disneys manliga karaktärer positioneras diskursivt

14

genom och av postfeministiska diskurser3_{. Han har kategoriserat olika manliga karaktärer i}

Disneyfilmer och lyfter kategorin “post-feminist heroes”. Vidare synliggör han på hur dessa karaktärer mottagits genom att titta på uttalanden från filmkritiker och vanliga konsumenter, i det här fallet kommentatorer på hemsidan reddit. Han kommer fram till och problematiserar att manliga karaktärer i kategorin ”post-feminist heroes” uppfattas framställas negativt för att framhäva de positiva egenskaperna hos kvinnliga karaktärerna som starka och självständiga. Han exemplifierar att Eugene från Trassel faller inom denna kategori. Macaluso (ibid) lyfter också karaktärer som han menar visar på att manliga karaktärer kan framställas positiva och göras mångsidiga i filmer med post-feministiskt tema, en av dessa exempel är Ralf i Röjar-Ralf.

Sammantaget ser vi att det finns en hel del forskning på hur barnfilmer, däribland Disneyfilmer , producerar genus vilket blir intressant att ställa emot vår studie.

3 _{Macaluso poängterar att hans användning innebär uppfattningen att feminismens mål är uppnådda vilket}

innebär att fortsatt arbete mot jämställdhet är onödigt. Uppfattningen realitiseras genom presentation av exempel på (vanligtvis) vita medelklasskvinnors framgång på mansdominerade arbetsplatser, möjligheten att behandla män som sexobjekt samt den till synes ohämmade friheten för kvinnors val av karriär, föräldraskap och hemliv. Postfeministisk diskurs innebär alltså ett firande av de redan uppnådda målen, vilket osynliggör de problem som kvarstår.

15

5. Teori

I detta kapitel kommer de teorier som är studiens utgångspunkt att presenteras. Uppsatsen har ett genusvetenskapligt anslag och vi fokuserar framförallt på performativ genusteori som kan sägas ingå under queerteori. Först kommer queerteori förklaras i korthet som den performativa genusteorin härstammar ifrån. Sedan beskrivs Butlers performativa genusteori som vi använder för att förstå hur heteronormativitet uppstår, bibehålls eller bryts. Begreppet kan också synliggöra vad det kan innebära för människor att bryta eller upprätthålla normer kring genus och sexualitet. Slutligen kommer vi presentera Nikolajevas problematisering av hur egenskaper ställs som motpoler till varandra kopplade till manligt- och kvinnligt kön och hur detta framställs inom barnlitteratur.

5.1 Queer

I Fanny Ambjörnssons bok Vad är queer? (2016) beskrivs att en övergång skett från gayrörelse till queer och att det handlar om ett generationsskifte där rörelsen velat distansera sig från framställningen av homosexuella som snälla, glada och “vanliga” människor. Hon förklarar att ordet gay, som betyder glad på engelska, underminerar den faktiska verklighet många icke-heterosexuella lever i där resten av världen ser dem som mindre än mänskliga. Ordet queer betyder konstig på engelska och har koppling till hbtq-rörelsens historia som skällsord som sedermera återtagits. Hon förklarar att poängen med queer delvis är att det är odefinierat då dess uppgift är att bryta kategorier och därför inte bör förvandlas till en. Queer har kommit att användas inom forskning för att sätta fokus på hur normer upprätthålls och görs under paraplybegreppet queerteori. Judith Butler är ett av Ambjörnssons exempel på framträdande forskare inom queerteori.

16

5.2 Performativ genusteori

Performativ genusteori inom genusforskning är uppfattningen om att människan från födseln är intvingad i en redan etablerad kulturell kontext som skapar tvånget och behovet att agera ut specifika roller för att passa in i samhället (Butler, 2005; Butler, 2006; Ambjörnsson, 2016). Redan vid födseln bestäms vad ett barn har för kön och när detta deklareras skapas det en omedelbar och kontinuerlig kedjereaktion av förväntningar och krav från omgivningen baserad på vad Butler benämner som den heterosexuella matrisen. Till skillnad från andra genusteorier menar Butler att utöver genus så är även kön socialt och kulturellt konstruerat. Butler (2005; 2006) beskriver den heterosexuella matrisen som en oifrågasatt övertygelse om att en person av kvinnligt kön ska ha en tydlig kvinnlig kropp, agera feminint och attraheras av män och att en person av manligt kön ska ha en tydlig manlig kropp, agera manligt och attraheras av kvinnor. Med detta menar hon att det endast är en föreställning att det finns två kön med essentiella egenskaper och utseenden. Det innebär att den människa som befinner sig utanför den begripligheten ses som subversiv och måste korrigeras för att passa in i samhället.

Butler använder resonemanget från den hegelianska traditionen som utgår ifrån att människans förutsättning till att vilja leva baseras på begäret av erkännandet från andra människor som mänsklig (Butler, 2006). Hon beskriver vidare att “genom normer begränsas sfären för vad som är möjligt att förstå som mänskligt[...]” (Butler, 2006. sid 54). Hon menar att samtidigt som människors överlevnad hänger på att bli erkända kan begreppen som erkänner personen göra livet olevbart (ibid). Detta kan tolkas som att det som värderas som mänskligt hos en individ i andras ögon är inte vad som är ”jag” för individen och att det kan vara lika skadligt att känna sig tvingad att spela den rollen för att erkännas som att inte erkännas alls.

Butler (2005) menar att performativitetens makt upprätthålls genom härmandets makt genom behovet av att erkännas som mänsklig. Vidare menar Butler (2006) att när härmningen sker görs det genom aktörens tolkning vilket innebär att det aldrig kommer vara en perfekt härmning. På så sätt följer normer med från generation till generation med en viss förändring/förskjutning. Dock menar Butler att performativitet “bildar ett nätverk av auktoriseringar och bestraffningar” (Butler, 2005. sid 100). Det vill säga om en person inte spelar sin roll tillräckligt korrekt, alltså

17

missförstår vad som ska härmas eller misslyckas att härma tillfredställande, kan detta innebära negativa konsekvenser från omgivningen eller samhället både på sociala och juridiska nivåer (Butler, 2006).

Butler problematiserar behovet av normer då hon menar att normer behövs för de styr begripligheten och definierar parametrarna för det sociala livet och kommunikationen. Samtidigt skapar det utanförskap då normer visar på idealet - vad som är “riktiga” män och kvinnor vilket innebär att några måste falla utanför normen, då vad som är norm definieras av det som faller utanför normen. Hon beskriver att normer skapar gemenskap och binder människor samman, men hon påpekar att det är problematiskt att enbart känna gemenskap genom strategiskt uteslutande. Butler menar att människan inte kan leva utan normer men kan inte heller godta dem som de är. Normen kan för personer som bryter normer garantera och samtidigt hota den sociala överlevnaden. Butler menar inte att hon vill att normer ska försvinna, utan att de ska breddas och därmed inkludera flera. “Genus är mekanismen genom vilken föreställningarna om maskulint och feminint skapas och naturaliseras, men genus kan mycket väl vara maskiner iet som dekonstruerar och avnaturaliserar sådana begrepp.” (Butler, 2006. sid 60).

5.3 Genus och kön i barnlitteratur

Maria Nikolajeva problematiserar könsrepresentationer inom barnlitteratur i sin bok Barnbokens

byggklossar (2017). Hon nämner att kritik har riktats mot barnböcker om hur kön och genus

representeras. Vidare har hon sett ett mönster i hur författare valt att möta den här kritiken genom att skapa en jämnare könsfördelning och flera icke-normativa kvinnliga karaktärer. Nikolajeva menar dock att författarna missuppfattat problemet då lösningen utgår ifrån den stereotypa synen på kön som ser manliga och kvinnliga egenskaper som motpoler. Hon har skapat ett schema över stereotypa egenskaper, som hon menar kan användas för att bedöma hur karaktärer skildras stereotypt. Hon anser att problemet inom litteraturen inte är biologiska könets representation utan det konstruerade genuset hos karaktärerna.

18

6. Metod

I det här kapitlet tar vi ställning till forskningsetik och reflekterar över vår inverkan på studiens riktning och resultat. Vidare presenteras den metod vi valt och hur den kommer användas i den här studien. Sedan kommer vår analysmodell presenteras. Slutligen redogör vi för vårt urval av filmerna.

6.1 Forskningsetik

Då vår studie inte involverar individuella människor eller personuppgifter tar vi inte ställning till de fyra huvudkraven i Vetenskapsrådets (2002) dokument Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Vidare är den här studien inspirerad av hermeneutik och utgår från dess grundläggande förutsättningar som kan summeras med att forskaren tillhör en kulturell kontext som begränsar dennes möjlighet till förståelse och att det aldrig går att helt separera sig själv från sina förutfattade meningar som då påverkar studiens resultat (Barbosa da Silva & Wahlberg, 1994). Alltså vill vi poängtera att studiens resultat endast är våra tolkningar och resultaten hade därmed blivit annorlunda om studien utförts av någon annan.

6.2 Textanalys

Studien har en kvalitativ ansats med textanalys som metod. Østbye (2004) beskriver att till vardagslag används textbegreppet för skriftspråk men i medievetenskapliga sammanhang omfattar detta alla uttrycksformer. Till denna studien innebär detta rörliga bilder och ljud. Østbye beskriver att “textanalys handlar om att plocka isär en text genom att ställa frågor till den, men också om att sätta ihop den igen på ett nytt sätt som på ett eller annat vis ger både analytikern och analysens läsare ökad förståelse för texten” (Østbye. 2004 sid 71).

19

Textanalysen kommer att göras på karaktärerna i båda filmerna. Genom att analysera karaktärernas fysiska attribut, deras egenskaper, handlingar och interaktioner mellan varandra och andra karaktärer får vi en uppfattning om hur Disney framställer genus och kön. För att analysera texten har frågor formulerats och kategoriserats utifrån studiens frågeställningar.

6.3 Analysmodell

I det här avsnittet kommer vi presentera analysmodellen. Först kommer vi redogöra för hur vi tittat på filmerna i syfte att analysera. Vidare kommer det redogöras för hur vi kommit fram till vilka frågor vi ställt till filmerna i syfte att analysera. Slutligen kommer vi presentera ett schema över stereotypa egenskaper vi använt för att kategorisera karaktärerna i filmerna.

För studiens syfte har filmerna tittats på i flera omgångar. Första gången sågs filmerna i syfte att avgöra om de passade till vår studie och anteckningar fördes av oss båda om det som stack ut kring karaktärerna med ett genusperspektiv i åtanke. Dessa anteckningar användes sedermera för att med hjälp av textanalysmetoder välja ut och formulera frågor. Vid nästa tillfälle testades dessa frågor i syfte att se om de var rätt riktade. Efter detta finslipades frågorna inför sista genomgången av filmen.

Frågorna är inspirerade från boken ”Metoder för brukstextanalyser” av Lennart Hellspong. Hellspong beskriver att ”berättaranalysens syfte är att undersöka hur en berättelse skildrar ett skeende med handlande personer i olika situationer.” (2001, sid 171). Han ger exempel på frågor som går att ställa i en berättelseanalys och det är dessa som vi plockat ut som varit relevanta för vår textanalys. Frågorna ligger i en bilaga. En del är exakt samma som Hellspongs frågor, andra är omformulerade eller egenformulerade. Frågorna finns tillgängliga som bilaga och de kopierade frågorna är inom citationstecken.

För att ha en tydlig bild på vilka egenskaper som kan anses vara normativt manliga och kvinnliga kommer den här studien används Nikolajevas schema för typiskt “manliga” och “kvinnliga” egenskaper (Nikolajeva 2017, sid 193):

20

Vi kommer använda schemat för att klassificera karaktärernas egenskaper som normativa eller icke-normativa. Till vår analys har vi valt att tolka dessa egenskaper på olika sätt. Detta innebär att de kan ha olika innebörd beroende på karaktären som analyseras.

6.4

Urval

I det här avsnittet kommer vi argumentera för och problematisera vårt urval i den här studien.

Vi valde att titta på två Disneyfilmer då Disney är en producent av barnfilm som har stor spridning i världen. För att studien skulle ha en nutida relevans var det viktigt att filmvalen var relativt nya för att få syn på de representationer av kön och genus som skulle kunna tänkas återspegla dagens västerländska samhälle. Då studiens utgångspunkt är dessa representationer gjordes urvalet av filmer baserat på vilka förutsatta kön karaktärerna har. För att kunna identifiera karaktärernas könstillhörighet har vi tittat på könskodade förnamn och de pronomen som används om dem. Initialt var det viktigt för studien att hitta en film med en manlig huvudkaraktär och en kvinnlig bikaraktär och en till film med det motsatta könsmässigt. Tanken

Män/pojkar Kvinnor/flickor Starka Våldsamma Känslokalla, hårda Aggressiva Tävlande Rovgiriga Skyddande Självständiga Aktiva Analyserade Tänker kvantitativt Rationella Vackra Aggressionshämmande Emotionella, milda Lydiga Självuppoffrande Omtänksamma, omsorgsfulla Sårbara Beroende Passiva Syntetiserande Tänker kvalitativt Intuitiva

21

bakom detta var att ha två karaktärer från vardera film av olika kön med mycket skärmtid att analysera och vidare kunna titta på likheter och skillnader som kan kopplas till genus - och könstillhörighet och rollposition i filmerna.

Genom att ha använt oss av Nemert och Rundbloms (1995) kategorisering av karaktärer har vi identifierat att i filmen Röjar-Ralf (2013) är Ralf manlig huvudkaraktär och Vanilja kvinnlig bikaraktär. Ralf klassas som huvudkaraktär då filmen är namngiven efter honom och det är han som tittaren får följa genom hela filmen. Han genomgår en stor utveckling och Vanilja blir en bikaraktär då hennes karaktär kontrasterar hans utveckling.

Trassel (2010) är vårt andra filmval och då den kan klassas som en prinsessaga är Rapunzel den förväntade huvudkaraktären men genom att återkoppla Nemert och Rundbloms kategorisering bör Eugene också klassas som huvudkaraktär då han genomgår en stor utveckling i filmen. Detta innebär att båda kan klassas som huvudkaraktärer med kvinnligt respektive manligt kön.

Efter identifieringen av karaktärernas rollposition i filmerna blir det tydligt att vår initiala tanke om att ha två filmer med motsatta kön i motsatta rollpositioner inte längre var aktuellt men efter diskussion kring studiens utgångspunkt kände vi att dessa filmer ändå fungerar för vårt syfte då alla fyra karaktärer har mycket skärmtid vilket ger mycket material att analysera. Dessutom blev det då ett större fokus på hur deras genusrepresentationer framställs.

22

7. Filmernas handling

Här kommer vi beskriva filmernas handlingar för att ge kontext i studien.

7.1 Trassel

Filmen börjar med att tittaren får veta att det finns en magisk gul blomma som sägen säger kan hela. Tittaren får sen se en häxa som har levt i hundratals år genom att sjunga en visa till den magiska blomman som föryngrar och helar henne. Sedan visas drottningen i kungariket som är höggravid och sjuk. Kungen beordrar att blomman ska hittas och föras till slottet. Blomman räddar drottningen och bebisen är född. Hon får namnet Rapunzel och har blont hår, samma färg som blomman. Häxan vid namn Gothel bryter sig in i slottet för att klippa av en bit av Rapunzels hår i tron att hon kan använda det istället för blomman. När det inte fungerar väljer hon att kidnappa Rapunzel och uppfostrar henne som sin egen för att få tillgång till de magiska krafterna. Kungen och drottningen som sörjer sin försvunna dotter börjar en tradition av att skicka upp ljuslyktor varje år på prinsessans födelsedag i hopp om att de ska guida Rapunzel hem igen.

Filmen hoppar fram i tiden och tittaren möter den nu snart 18-årige Rapunzel som har otroligt långt blont hår. Gothel har hållit Rapunzel undangömt i ett torn i skogen som hon är förbjuden att lämna då hon lärt sig att yttervärlden är grym och farlig. Rapunzel längtar dock ut i världen, framförallt för att se de flygande ljusen som uppenbarar sig en gång om året vid hennes födelsedag.

Filmen skiftar fokus och tittaren får träffa på Flynn Rider, en tjuv som är på väg att stjäla prinsesskronan från slottet tillsammans med sina två kumpaner. De blir jagade av vakterna och springer in i skogen där Flynn lyckas lura kumpanerna och får kronan för sig själv. Genom sin flykt i skogen hittar han av en slump Rapunzels torn som han klättrar upp för. Rapunzel som varit gömd kommer fram och smäller till honom i huvudet med en stekpanna så att han blir medvetslös. Gothel kommer tillbaka och Rapunzel lurar iväg henne på en tredagarsresa för att

23

kunna ta sig ut ur tornet och se de flygande ljusen utan att Gothel märker att hon varit borta. När Flynn vaknar köpslår hon med honom om hans stöldgods i utbyte mot att han ska vara hennes guide och beskyddare när hon tar sig till ljusen hon sett på himlen. Flynn förklarar att det är ljuslyktor.

När de lämnar tornet växlar Rapunzel mellan att vara exalterad och ångerfull över sitt beslut att lura sin mamma. Flynn försöker manipulera henne till att gå tillbaka och när det inte fungerar försöker han skrämma henne genom att ta henne till en krog som är en samlingsplats för banditer. Rapunzel blir vänner med banditerna istället och när slottets vakter dyker upp hjälper banditerna Flynn och Rapunzel att rymma. Flynns kumpaner dyker också upp och vill hämnas. Rapunzel och Flynn blir jagade men lyckas slå sig fria och flyr in i en kolsvart grotta som börjar fyllas med vatten. Flynn skadar sin hand på grottväggen och de tror att de ska dö tills Rapunzel kommer på att hennes magiska hår lyser upp när den magiska visan sjungs. När de är i säkerhet helar Rapunzel Flynn med sitt hår och han erkänner att han egentligen heter Eugene. Han berättar att han vuxit upp föräldralös och blivit kriminell i jakt på rikedom. Eugene går iväg en stund och plötsligt dyker Gothel upp. Hon försöker övertala Rapunzel att gå hem och när hon protesterar ger hon Rapunzel kronan och säger att hon ska använda den för att testa Eugenes trogenhet. Rapunzel håller den undangömt när han återkommer.

Tillsammans tar de sig till kungariket och deltar i firandet som leder upp till att ljuslyktorna släpps. Rapunzel bestämmer sig för att ge Eugene kronan och de sjunger en sång om hur de bytt perspektiv och blivit förälskade i varandra. Eugene ser sina gamla kumpaner och vill överlämna kronan men de tillfångatar och binder fast honom tillsammans med den så att han kan bli arresterad. Samtidigt väntar Rapunzel på Eugenes återkomst men Gothel dyker upp istället och övertalar henne att Eugene har stuckit nu när han fått det han ville ha. Hemma i tornet igen kopplar Rapunzel ihop allting och inser att hon är prinsessan som blev kidnappad. Hon konfronterar Gothel. Samtidigt har Eugene rymt från fängelset med hjälp av banditerna från krogen. Han klättrar upp i tornet och blir knivhuggen av Gothel. Rapunzel köpslår med Gothel att hon ska vara medgörlig för resten av sitt liv i utbyte mot att rädda Eugenes liv. Han avslår hennes försök att rädda hans liv då han inte vill att hon ska leva ett liv i fångenskap. Rapunzel kramar Eugene en sista gång och han tar detta tillfälle att skära av hennes hår. Håret förvandlas

24

omedelbart till brunt och förlorar sin kraft. Gothel blir förskräckt och börjar genast föråldras. Hon råkar snubbla ut ur tornet och dör. Eugene är döende och Rapunzel försöker desperat rädda honom med att sjunga den magiska visan. Rapunzel gråter och en tår faller ner på Eugene och tåren börjar lysa. Det visar sig att även den magiska kraften att hela finns i hennes tårar så Eugene överlever. Det avslutas med att Rapunzel återförenas med sina föräldrar och hela kungariket firar hennes återkomst. Rapunzel och Eugene lever lyckliga i alla sina dagar.

7.2 Röjar-Ralf

Röjar-Ralf inleds med Ralf som berättarrösten. Han beskriver vem han är, vad han gör och hur han känner kring sitt jobb. Det visar sig att Ralf sitter i en terapigrupp för bovar och förklarar till de andra att även om han är duktig på att röja är han trött på att vara boven. Det är nämligen så att spelet han är del av fyller 30 år och han uttrycker till gruppen sin ledsamhet på att aldrig bli uppskattad när hjälten i spelet, Fixar-Felix Jr, alltid får en medalj när han gör bra ifrån sig.

Efter en konfrontation med invånarna i sitt spel får Ralf uppfattningen att han hade fått deras respekt och uppskattning om han, precis som Fixar-Felix Jr, haft en medalj. Han ger sig av från spelet för att införskaffa en medalj och stöter på en soldat. Soldaten är från grannspelet Hjältens pris och berättar att i sitt spel får spelaren en medalj genom att vinna en strid mot cyberkryp. Soldaten svimmar och Ralf tar hans dräkt från honom för att ta sig in i spelet och lyckas få tag på medaljen. Ralf snubblar och råkar aktivera cyberkrypsäggen som ligger beströdda på marken och i en kamp med ett av krypen skjuts han ut ur spelet i en flyktkapsel med krypet. De far runt på centralstationen för spelen och hamnar till slut i grannspelet Sockerkick, ett racing-spel där allting är gjort utav godis och kakor. Cyberkrypet drunknar i grön kola och Ralf inser att han blivit av med sin medalj. Han ser medaljen högst upp på en trädgren och börjar hektiskt klättra. Där träffar han på Vanilja som skrämmer honom med sitt plötsliga framträdande. Vanilja frågar Ralf massa frågor vilket irriterar honom och han ljuger om vem han är för henne samtidigt som han klättrar. Plötsligt får Vanilja också syn på medaljen och det är ett race till toppen. Ralf faller ner i den gröna kolan samtidigt som Vanilja får tag i medaljen och använder den som inträdespris till dagens racingtävling. Ralf är täckt med grön kola och jagar Vanilja men blir fångatagen av Kung Candys folk. Han lyckas fly och hittar Vanilja omringad av de andra racerförarna. De

25

förstör hennes egengjord racerbil och Ralf springer in för att stoppa dem. Efter samtal kommer Vanilja på en överenskommelse där de båda får som de vill - Ralf får sin medalj tillbaka och Vanilja får tävla.

Ralf hjälper henne tillverka en ny bil och träna inför tävlingen. Kung Candy träffar Ralf och berättar att det är för Vaniljas säkerhet att inte tävla då hon är en bugg och inte kan lämna spelet. Han menar att människorna som spelar Sockerkick kommer att uppfatta spelet som trasigt när de ser henne bugga och kommer att stänga av spelet vilket skulle leda till hennes död. Ralf bestämmer sig för att rädda Vanilja genom att förstöra hennes bil så att hon inte kan tävla. Han återvänder till sitt eget spel med medaljen han fick tillbaka från Kung Candy men alla spel ets invånare har flytt i rädsla att de blir avstängda då både Ralf och Felix varit borta. Han ser genom spelets “fönster” ut till Sockerkick där Vaniljas avbildning finns på sidan av arkadspelet. Han inser att hon egentligen är huvudkaraktären i spelet och återvänder för att rädda henne. Han hittar Kung Candys betjänt, Sure Bill som erkänner att kungen inte vill att Vanilja tävlar för att om hon kör över mållinjen återställs spelet. Ralf hittar Felix i Kung Candys fängelsehåla och ber honom fixa bilen sedan räddar Ralf Vanilja och ber om ursäkt för sitt beteende.

Vanilja är äntligen med i tävlingen men plötsligt börjar det välla ut enormt många cyberkryp från underjorden. Alla invånarna flyr och ger upp tävlingen men precis som Kung Candy sa, kan inte Vanilja lämna spelet. Då det enda sättet att stoppa cyberkrypen är med en stark ljusstråle bestämmer sig Ralf för att skapa en för rädda Vanilja. Han inser att han måste offra sig själv för att lyckas. Vanilja kommer till hans nöd och räddar honom. Alla cyberkryp dör och hon kan återgå till tävlingen och kör över mållinjen. Spelet återställs och invånarna återfår sina minnen och allt blir bra till slut. Ralf är lycklig med sitt liv som bov för att nu är han uppskattad och har en vän.

26

8. Analys

I det här kapitlet kommer resonemang och begrepp från Butlers performativa genusteori användas för att analysera filmkaraktärerna. Genomgående kommer Nikolajevas schema om stereotypa manliga och kvinnliga egenskaper användas för att synliggöra vilka egenskaper karaktärerna har för att i förlängningen titta på i vilken utsträckning karaktärerna är normativa och normbrytande. För att förtydliga vilka egenskaper vi syftar till kommer de att kursiveras. Först kommer vi titta på karaktärernas utseende och vad det kan ha för betydelse för deras genusuttryck. Därefter kommer karaktärernas konstanta och växlande egenskaper lyftas för att visa på om de är mångdimensionella. Vidare kommer vi titta på deras utveckling igenom filmerna för att synliggöra hur de gör genus på olika sätt. Sammantaget kommer vi se på vilka sätt genus och kön framställs i filmerna med hjälp av den heterosexuella matrisen.

8.1 Utseende

I detta avsnitt kommer vi att lyfta hur de olika karaktärernas utseende kan påverka hur tittaren uppfattar deras framställning av genus och kön. Vissa egenskaper utifrån Nikolajevas schema kommer att nämnas i samband med karaktärernas utseende. Detta är för att belysa hur de är normativa eller normbrytande. Vi kommer också jämföra karaktärerna för att visa mönster och titta på hur deras utseenden kan ha symboliskt värde.

8.1.1 Trassel

Rapunzel har stora ögon med mörka fransar, kroppen är smal och timglasformad och hon har långt blont hår. Enligt nutida västerländska ideal kan Rapunzel tolkas som vacker. Detta stämmer överens med Nikolajevas schema som säger att vacker är en stereotypisk kvinnlig egenskap. Rapunzel har alltid på sig en lila-rosa klänning och är genomgående barfota. Som bebis, barn och vuxen är hon klädd i relativt enkla klänningar och i slutet när hon återfått sin sanna identitet som prinsessa klär hon i en mer glansig och utsmyckad klänning. Det sker alltså ingen stor förändring

27

i Rapunzels kläder. Det som dock genomgår en stor förändring är hennes hår. Det magiska håret blir avskuret i slutet av filmen och förlorar sina magiska krafter som orsakar det att byta färg till brunt - samma färg som båda hennes föräldrar har. Genom filmen är Rapunzel fysiskt aktiv - hon klättrar, springer och svingar sig och varken klänningen eller håret visar sig vara ett hinder i hennes rörelser, något som de kanske hade varit i verkligheten.

Eugene har mörkbrunt välfriserat hår, pipskägg och är smal med en muskulös V-formad kroppsbyggnad. Enligt nutida västerländska ideal kan han liksom Rapunzel anses vara vacker. En återkommande punkt i filmen är Eugenes fåfänga. När han stöter på wantedposters4 av sig själv klagar han på att de aldrig lyckas rita hans näsa rätt. Han försöker också använda sitt utseende för att charma Rapunzel första gången de träffas. Att vara vacker är som ovan nämnt en stereotypisk kvinnlig egenskap vilket gör hans fåfänga till normbrytande. Han bär genomgående i filmen bruna byxor, läderstövlar, vit skjorta med dov grön väst och ett läderbälte med ackompanjerad pung. I slutet av filmen får han en aningen finare väst och hans kläder är renare. Utöver detta ser vi ingen förändring i Eugenes utseende under filmens gång.

8.1.2 Röjar-Ralf

Ralf är stor med fyrkantiga former, stora händer och brunt hår. Att Ralfs händer är stora kan ses som en visuell markör som visar hans styrka i att röja saker vilket är grunden för hans kodade karaktär som bov. Att vara stark är en stereotypisk manlig egenskap enligt Nikolajevas schema. Ralf bär på mörkröda hängselbyxor som är slitna i benen, en rödrutig T-shirt som också är sliten vid ärmarna och en dov grön underskjorta. Han bär inga skor. När Ralf försöker stjäla guldmedaljen ur spelet Hjältens pris sätter han på sig en soldatdräkt för att passa in i spelet, men återgår sedan till sina vanliga kläder. Då Ralf obrytt klär sig i trasiga kläder och endast byter för att passa in kan det tolkas som att Ralf ser klädsel som ett verktyg, inte en utsmyckning vilket förstärker hans genusgörande som manligt. Detta ligger i linje med Nikolajevas schema som säger att förväntningen att vara vacker är en kvinnlig egenskap som Ralf som manlig karaktär inte behöver beakta.

28

Vanilja är liten med oproportionerligt stort huvud och ögon vilket ger henne ett sött5 _barn-likt utseende. Hon har svart hår, uppsatt med rosa rosett och massa färgglada hårspännen. Hon är klädd i turkos huvtröja med matchande leggings och en brun kjol. Hennes skor är blanka och svarta. I slutet av filmen får hon en stor puffig rosa prinsessklänning med vita handskar, stor vit krage och röd krona. Hon har dessutom en spira som ser ut som en stor godisklubba och en mörkrosa mantel. I mitten av filmen får tittaren se arkadmaskinen till Vaniljas spel där hon är avbildad med en racerdräkt som vi aldrig ser henne ha på sig i filmen. Vi tolkar det som att Vaniljas egenvalda kläder är ett symboliskt sätt att visa att hon är en självständig karaktär som hellre följer sin egen väg än att följa samhällets förväntningar. Detta kan kopplas till det Butler (2006) menar att begreppen som erkänner en person kan göra livet olevbart. Det vill säga att Vanilja ser livet som olevbart om hon måste vara som förväntat. Detta förstärks i slutet av filmen när hon och alla andra karaktärer i spelet återfår minnet och hon väljer bort prinsessklänningen för hennes egenvalda klädsel och deklarerar att hon hellre är president än prinsessa.

8.1.3 Mönster och jämförelser

Sammantaget blir det synligt att alla karaktärer har normativa kroppar och normativa kläder kopplade till deras kön. Detta är något som vidmakthåller den delen av den heterosexuella matrisen som beskriver föreställningen om den sociala och kulturella konstruktionen av kön, vilket innebär att det finns ramar för hur det är tillåtet att se ut och klä sig beroende på vilket kön någon tillhör. Vidare ser vi ett mönster hos de två kvinnliga karaktärerna som klassas som

vackra, men även en av de manliga. Genom detta upprätthålls alltså normen om att kvinnor

förväntas vara vackra men samtidigt ifrågasätts normen i Trassel som föreslår att även män vill vara vackra. Filmen gör sig dock rolig över Eugenes utseendefixering bland annat genom hans upprepade upprörda reaktion över wantedposterna vilket förlöjligar tanken att en man bryr sig om sitt utseende. Eugenes intresse för sitt utseende kan alltså sägas båda bryta och upprätthålla normen om mäns utseenden. Vidare finns det mönster mellan de kvinnliga karaktärerna som båda har klänning/kjol och klara färger på sina kläder och mellan de manliga karaktärerna som har byxor och tröja i dova färger. Dessa mönster återfinns också i verkligheten och styrs av normer (Ambjörnsson, 2011). Ambjörnsson beskriver att brokighet och färgglada färger har

29

kommit att kodas som feminina då kvinnan alltsedan framväxten av borgarklassen ansågs ha som uppgift att vara en välklädd och vacker hustru. Mörka och dova färger har samtidigt kommit att kodas som maskulina då den borgerliga mannen behövde kläder anpassade efter arbete, alltså lättskötta och enfärgade (ibid). Alltså upprätthålls den rådande normen kring hur pojkar och flickor ska klä sig genom karaktärerna.

Samtidigt används de kvinnliga karaktärernas utseenden för att göra symboliska poänger som ifrågasätter normer. När Rapunzels hår blir avskuret och förlorar sin kraft inser hon sedan att kraften kommer inifrån. Detta kan tolkas som att Rapunzels yta/utseende inte längre är det som ger henne värde utan istället är det insidan som ger henne värde. Vaniljas resa är också intressant då hon enligt sin kod är skriven som prinsessa men hon vet inte om det under mestadels av filmen då antagonisten raderat hennes minne. Detta möjliggör att Vanilja hamnar i den unika situationen där hon inte är bunden av sin kod/roll och kan skapa sin egen person helt själv. Den karaktär Vanilja är på egen hand bryter mot genusnormer. Filmen visar att det är riskfyllt att vara subversiv som Vanilja är, då hon blir utstött ur samhället. Detta kan kopplas till Butler som säger att genusnormer kan begränsa människors föreställningar om hur de får vara och att om normer breddades så skulle fler människor kunna vara sig själva utan att bli straffade för det. När Vanilja väljer bort prinsessutstyrseln och säger “det här är inte jag” för att sedan återgå till sina vanliga kläder och säger “det här är jag” kan det tolkas som att hon är nöjd med den hon varit hela tiden och inte den hon förväntas vara och den gången förblir hon accepterad. Detta tolkar vi som ett budskap av filmen att det är positivt att vara sig själv oavsett om det bryter mot normen eller inte.

8.2 Konstanta och växlande egenskaper

I detta avsnitt kommer vi att behandla, utifrån schemat, de egenskaper hos karaktärerna som är konstanta och växlande genom filmernas gång. Med konstanta egenskaper menar vi egenskaper som karaktären har från början till slut. Med växlande egenskaper menar vi egenskaper som växlar mellan den normativa och icke-normativa motpolen i schemat. Några av egenskaperna

30

och situationerna har redan nämnts i föregående analys i samband med deras utseende men kommer att analyseras här ur ett annat perspektiv. Vi kommer att argumentera för i vilken utsträckning karaktärerna är stereotypa eller normbrytande i sina presentationer av kön och genus.

8.2.1 Trassel

Rapunzel är, som nämnt tidigare, vacker. Hon är dessutom inte rädd att visa sina känslor, alltså klassar vi henne som emotionell6_{. Detta blir tydligt redan tidigt i filmen när hon växlar mellan att} vara exalterad och ångerfull över sitt beslut att lämna tornet och också senare när hon blir arg när hon inser att Gothel kidnappat och ljugit för henne och låtsas vara hennes mamma. Ytterligare en konstant egenskap Rapunzel visar är sin fysiska och emotionella styrka. Exempel på hennes fysiska styrka är när hon svingar sig med hjälp av sitt hår och emotionella styrka när hon inser och erkänner att det är hon själv som avstått från att lämna tornet i sitt samtal med Eugene. Rapunzels växlade egenskaper är mellan att vara våldsam7 _{när hon slår Eugene med stekpannan -} först för att hon blir rädd men sedan för att göra honom medvetslös så att hon kan hålla kronan gömd. Samtidigt är hon aggressionshämmande när hon förhindrar misshandeln av honom på krogen. Rapunzel har sammanlagt tre konstanta egenskaper varav två är stereotypiskt kvinnliga (emotionell och vacker) och en är stereotypiskt manlig (styrka) som dessutom är motpol till en av de kvinnliga (vacker).

Som nämnt i förra avsnittet är även Eugene vacker. Vidare är han fysiskt stark vilket blir synligt när han springer och hoppar mellan taken när han ska stjäla kronan samt när han klättrar upp för Rapunzels torn med två pilar som hjälp. Eugene kan också klassas som aktiv då han konstant är på väg framåt för att nå sitt mål, ger aldrig upp och tar chanser så fort de uppenbarar sig. Ett exempel på detta är när han, för att bli av med Rapunzel, lurar henne genom att ta henne till krogen full av banditer. Ytterligare exempel är när han blir räddad ur fängelset och genast ger sig av för att rädda Rapunzel. Vidare har Eugene också växlande egenskaper. Hans skyddande8 egenskap blir tydlig när tittaren får veta att Flynn Rider inte är hans riktiga namn och att det

6 _{Vår tolkning av egenskapen är att karaktären visar starka känsloyttringar.} 7 _{Vår tolkning av egenskapen är våldshandlingar som inte är självförsvar.}

31

verkar som han skyddat sin sanna identitet på grund av skam, samt när han skär av Rapunzels hår för att skydda henne från Gothel. Han växlar mellan skyddande till sårbar9 _{när han talar om sin} sanna identitet för Rapunzel samt när de sjunger duett och han erkänner sina känslor för henne, något han varit rädd för att göra innan. Som Rapunzel har Eugene tre konstanta egenskaper (stark, aktiv och vacker), varav två är stereotypiskt manliga (stark och aktiv) och två är motpoler till varandra, stark och vacker.

8.2.2 Röjar-Ralf

Ralf visar flera egenskaper som faller under både manlig och kvinnlig kategorisering. Som nämnt i föregående avsnitt är det tydligt utifrån Ralfs utseende att han är fysiskt stark. Att han också är våldsam får tittaren veta i början genom introduktionen av sig själv som “professionell röjare”. Vi blir påminda att han är detta igenom filmen då han vid flera tillfällen använder sina händer för att ta sönder saker. Dessa är stereotypa manliga egenskaper och vidare har Ralf ytterligare konstanta egenskaper som är stereotypt kvinnliga. Att han är emotionell får tittaren veta i samband med att han beskriver sig ha starka känsloreaktioner. Detta blir synligt när han till exempel blir arg på 30-årsjubileumfirandet av sitt spel och när han visar sorg över att ha känt sig tvungen att slå sönder Vaniljas bil. Ralf är också omtänksam när han efter sin terapigrupp, som sker i Pacmanspelet, tar med sig ett körsbär därifrån och ger den till en hemlös karaktär på spelens centralstation. Han tillverkar även en racerbana åt Vanilja då han ser att hon behöver öva på att köra bil. Ralf har också flera växlande egenskaper. De första egenskaperna han växlar mellan är att vara skyddande och sårbar. Detta blir synligt när de andra racerförarna är elaka mot Vanilja och han kommer och försvarar henne trots att han ogillar henne vid det tillfället. Samtidigt är han sårbar och behöver räddas av Vanilja när han offrar sig själv för att rädda Vaniljas spel. Han växlar också mellan att vara självständig genom sina göranden och beslutsfattanden och beroende genom behovet av att vara omtyckt av andra och sökandet efter andras acceptans.

Precis som Rapunzel och Eugene är Vanilja också vacker som tidigare nämnts. Hon är även

intuitiv vilket visar sig när hon säger att hon känner i sin kod att hon är racerförare, även när

32

kungen och invånarna motsäger detta. Vidare är hon aktiv och tävlande när hon tar saker i egna händer för att se till att få som hon vill, exempelvis när hon byggt en egen bil och när hon tar Ralfs medalj för att kunna tävla. Hon är ocensurerad i vad hon säger och tycker vilket kan verka

aggressivt i sin framtoning och befaller Ralf att lyssna eller göra saker. Genom filmens gång

använder hon öknamn för att reta Ralf och när hon ska ge sin egengjorda medalj ti ll honom så befaller hon honom att gå ner på knä. Dessa exempel visar på hennes aggressiva egenskap. Vaniljas växlande egenskaper är självständighet och beroende. Hon bor på egen hand då ingen vill ha något med henne att göra men behöver Ralf för att bryta sig in i fabriken och att hjälpa henne köra bil. Hon växlar också mellan att vara sårbar när hon blir retad av de andra racerförarna och skyddande då hon räddar Ralf i slutet av filmen.

8.2.3 Mångdimensionella karaktärer

I vår tolkning kan vi se mönster mellan Rapunzel och Eugene där de båda har fler normativa egenskaper än icke-normativa egenskaper. Detta kan då sägas att de är mångdimensionella men övervägande normativa. Hos Ralf och Vanilja ser vi ett mönster i att de båda har fler konstanta egenskaper jämfört med Rapunzel och Eugene. Ralf har en jämn fördelning av kvinnliga och manliga egenskaper medan Vanilja har två kvinnliga egenskaper och tre manliga vilket gör henne till den enda karaktären som är mer normbrytande än normativ. Både Ralf och Vanilja bryter alltså genusnormen i sina uppsättningar av egenskaper. Butlers teori säger att personer som är subversiva kan få utstå sociala och juridiska konsekvenser vilket är något vi ser hos både Ralf och Vanilja som är utstötta ur gemenskapen i sina respektive spel. Genom filmen får vi följa deras kamp att ta sig in i gemenskapen och båda utgår ifrån att de behöver guldmedaljen för att lyckas. Ralf vill ha en medalj för att räknas som hjälte, vilket kan ses som ett försök att härma den normativa och accepterade rollen som hjälte i sitt försök att bli erkänd och del av gemenskapen av sitt samhälle. Vanilja däremot vill ha medaljen för att hon ser det som biljetten till att delta i racertävlingen. Hon försöker alltså lura systemet och därmed få tillgång till förmånerna som kommer med att erkännas så att hon kan visa att hon passar in bara hon får chansen att visa det. Det här kan tolkas som att hon försöker bredda normen för att passa in och erkännas i samhället.

33

Alla karaktärerna har åtminstone två egenskaper som är icke-normativa i förhållande till deras kön samt egenskaper som står i motpol till varandra enligt schemat. Detta kan ses som ett ifrågasättande av könsstereotyperna och föreställningen om att en individs innehavande av en egenskap utesluter möjligheten att inneha en annan. Sammantaget kan vi se att karaktärernas blandning av normativa och icke-normativa egenskaper skapar ett delvis ifrågasättande av den heterosexuella matrisen som delar in egenskaper som manliga och kvinnliga.

8.3 Karaktärsutveckling

I denna delen av analysen kommer vi att använda Nikolajevas schema av stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper för att lyfta fram de egenskaper som förändras i karaktärerna. Detta är för att visa på om karaktärerna utvecklas till mer normativa eller icke-normativa under filmernas gång.

8.3.1 Trassel

I Trassel är Rapunzel i början av filmen en karaktär som lever isolerat från omvärlden i ett torn. Hon skapar mening för sig själv i tornet genom att till exempel städa, baka, kartlägga stjärnorna och öva på att spela schack. Hon längtar dock till att livet ska starta på riktigt, vilket är att få lämna tornet och undersöka ljuslyktorna hon ser varje år på sin födelsedag. Detta kan tolkas som att hon är passiv då hon längtar men inte agerar. När hon gör sin önskan hörd skrämmer Gothel upp henne om hur farlig världen är utanför tornet och förbjuder henne att lämna det. Rapunzel lurar iväg Gothel och medan hon är ensam i tornet klättrar Eugene upp. Rapunzel säger att hon behöver honom som beskyddare och guide om hon ska kunna lämna tornet. När de väl tar sig ut ur tornet glider Rapunzel ner med hjälp av sitt hår och tittaren kan se att hon aldrig varit fysiskt förhindrad att ta sig ut. Utifrån detta går det att tolka Rapunzel som initialt lydig då hon alltid gjort som Gothel sagt fram tills sin flykt från tornet. Hon ser sig som sårbar när hon är rädd för världen utanför och beroende när hon anser sig behöva Eugene för att kunna lämna tornet. Alla dessa egenskaper är enligt Nikolajevas schema stereotypa kvinnliga egenskaper.

34

När Rapunzel lurar iväg Gothel för att kunna ta sig ut ur tornet och se ljuslyktorna hon drömt om blir det hennes första steg mot att sluta vara lydig och passiv. Senare i filmen blir det än mer tydligt när Gothel kräver att Rapunzel ska följa med henne hem och Rapunzel med bestämd rös t säger ”NEJ!”. Gothels förvånade ansiktsuttryck antyder att Rapunzel aldrig sagt nej förut. När Rapunzel och Eugene kommer till krogen får tittaren se en förändring i Rapunzels karaktär från

beroende och sårbar till självständig och skyddande då en hotfull situation uppstår och Rapunzel

är den som konfronterar banditerna och avvärjer hotet och därmed skyddar Eugene. Efter denna incident växlar det mellan att Rapunzel och Eugene skyddar/räddar varandra. Lite senare i filmen sitter de och pratar och Rapunzel förklarar varför hon aldrig lämnat tornet. Hon börjar förklara att “det var därför mamma aldrig lät mig lämna tornet” men avbryter sig själv och säger “det var därför jag aldrig lämnade tornet”. Detta visar på insikt och ett ansvarstagande över sig själv, att hon går från beroende till självständig. Här har vi sett att flera av Rapunzels egenskaper går från att vara normativa till att vara normbrytande. Ett liknande mönster ser vi i karaktären Eugene.

När tittaren först träffar Eugene är han tillsammans med två kumpaner och stjäl prinsesskronan från slottet. Så fort Eugene får chansen lurar han sina kumpaner och tar kronan för sig själv vilket visar hans rovgiriga egenskap. När han träffar Rapunzel tar han motvilligt på sig rollen som beskyddare i utbyte mot kronan efter ett misslyckat försök att förföra henne. När Rapunzel tvivlar på sitt beslut att lämna tornet försöker han elda på hennes tvivel, i hopp om att hon ska överge sin plan, gå hem och ge tillbaka kronan vilket vi tolkar som att Eugene ser sig som en

självständig karaktär som klarar sig bäst själv. Ytterligare ett exempel på hans självständighet är

senare när Eugene och Rapunzel är på krogen då banditerna bryter ut i sång där de berättar om sina drömmar. De tvingar Eugene att också sjunga om sin dröm. Han sjunger att hans högsta dröm är att bo ensam på en ö med högar av pengar och han påpekar att hans dröm till skillnad från banditernas inte är känslostyrd, något han verkar se ner på. Hans dröm om rikedom tolkas som kvantitativt tänkande. Alla dessa är stereotypa manliga egenskaper utifrån Nikolajevas schema.

Eugenes förändring sker när han och Rapunzel är fast i en grotta som fylls med vatten och de båda tror att de kommer dö. Han avslöjar sitt riktiga namn vilket antyder att han haft en fasad utåt för att skydda sig själv. Det visar också på att han tillåter sig vara sårbar framför Rapunzel.