Sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterat våld

Sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterat våld.

Nurse’s experience of work related violence.

Författare: Minoo Moslemi och Elin Strandkulle

HT 2018

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Sammanfattning

Bakgrund: Hot och våld förekommer inom sjukvården. Sjuksköterskans erfarenhet av hot och våldssituationer visar på vikten av att kunna identifiera hotfulla situationer för att kunna påverka sin arbetssituation och hälsa. För att få nolltolerans av hot och våld behövs,

förebyggande åtgärder såsom utbildning, säkerhetsrutiner och dokumentation för att minska och gå mot nolltolerans till hot och våld inom vården.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterat våld.

Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design valdes. Studien inkluderar kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och MEDLINE. Inkluderade artiklar svarade på studiens syfte. I analysen av inkluderade artiklar användes integrerad analys.

Resultat: Resultatet visar på att hot och våld är en del av sjuksköterskornas vardag. Sjuksköterskors erfarenhet visar att det framförallt var verbala hot från patienter i olika situationer, även fysiskt våld förekommer. Det framkom att det främst var i situationer där patienten blir irriterad, arg och frustrerad, över sin situation. Så som efter många

undersökningar, långa väntetider, rädsla för nuvarande symtom eller för sin egen sjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att de blev utsatt för hot och våld. Genom att utbilda

sjuksköterskorna i bemötande, hantering av frustrerade och arga patienten skapades bättre förutsättning för sjuksköterskorna att kunna hantera situationer med hot och våld på sin arbetsplats.

Slutsats: Hot och våld är ett växande problem inom vården. Det är viktigt att utbilda personalen i hur de ska hantera våldssituationer på ett säkert och korrekt sätt för att säkerhetsställa en så bra arbetsmiljö och patientvård som möjligt.

Nyckelord: arbetsrelaterat våld, fysiskt våld, psykiskt våld, verbalt våld, sjuksköterskors erfarenhet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning 1

Bakgrund 1

Hot och våld 1

Hot och våld inom vården 1

Identifiering av hot och våld 2

Sjuksköterskans ansvar 3 Teoretiskt perspektiv 3 Problemformulering 4 Syfte 4 Metod 4 Design 4 Sökstrategi 4 Urval 5 Granskning 5 Dataanalys 5 Forskningsetiska överväganden 6 Resultat 6

Påverkan på sjuksköterskans hälsa 7

Stöd från kollegor och ledning 8

Kommunikation 9 Utbildning/erfarenhet 9 Resultatsammanfattning 10 Diskussion 10 Metoddiskussion 10 Sökstrategi 10 Urval 11 Granskning 11 Analys 11 Resultatdiskussion 12

Påverkan på sjuksköterskans hälsa 12

Stöd från kollegor och ledning 13

Kommunikation 14

Utbildning/erfarenhet 14

Slutsats 16 Klinisk nytta 16 Fortsatt forskning 16 Referenslista 18 Bilaga 1 Sökmatris 22 Bilaga 2 Artikelmatris 23

INLEDNING

Våld riktat mot vårdpersonal inom hälso- och sjukvården är ett problem och sjuksköterskan ställs inför svåra situationer i det dagliga arbetet. Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver att kontakten med patienterna och deras anhöriga är en viktig del av

sjuksköterskans arbete och varje möte är unikt. Att arbeta med individer medför ett dilemma om hur varje individ bör behandlas med respekt för autonomi och integritet (ibid.).

Omvårdnad inom sjukvården är sjuksköterskans huvudsakliga uppgift.

BAKGRUND

Hot och våld

Enligt Världshälsoorganisationen WHO definieras hot som en handling där en individ eller organisation hotar en annan individ med avsikt att skada den andra parten. WHO (2018) beskriver begreppet våld som avsiktligt bruk av fysisk styrka eller makt mot en eller fler individer enskilt eller i grupp. Enligt arbetsmiljöverket (2017) saknas det en generellt

accepterade definitioner av vad hot och våld är. Hot och våld kan uppfattas olika, gränser för vad hot och våld kan betraktas att vara är olika beroende på arbetsplats samt situation. Hot och våld kan vara allt från trakasserier till mord eller handlingar som överskrider gränser som är socialt accepterade och lagliga. Hot och våld som kan leda till psykisk eller fysisk skada hos en annan människa innefattar även muntliga eller skriftliga hotelser som definieras som en aggressiv handling mot en annan person.

Att bli utsatt för hot och våld är vanligare inom vissa yrkeskategorier. Det är vanligare med hot och våld inom sjukvården än inom tex transportnäring, offentlig förvaltning och

utbildning (SCB, 2018). Arbetsmiljöverket beskriver att det är arbetsgivaren skyldig att förebygga hot-och våldssituationer. Riskförebyggande åtgärder ska finnas och ska innehålla punkter som arbetsgivaren skall se till att följa (AFS 1993:02).

Hot och våld inom vården

Sedan 1980-talet har andelen personer som blir utsatta för hot och våld inom vården ökat från 2% till 5% enligt Statistiska Central Byrån (2018). Sjuksköterskan har en ständig kontakt med patienter och deras anhöriga, vilket gör att sjuksköterskan kan upptäcka situationer som kan leda till hot och våld innan situationerna uppstår. Världshälsoorganisationen (WHO, 2018) bekräftar att personer som arbetar inom hälso-och sjukvården har en ökad risk för att utsättas för hot och våld på sitt arbete. Cirka 38% av dem som arbetar inom hälso- och sjukvården utsätts någon gång under sitt arbetsliv för fysiskt våld. Det är då inte medräknat de gånger som personer inom vården utsätts för verbalt våld samt utsätts för verbala hot. De professioner inom sjukvården som får ta emot mest fysisk och psykiskt våld är

sjuksköterskor, annan personal som deltar i patientens omvårdnad, personal som arbetar inom akutvård och läkare (ibid.).

Våldet inom sjukvården har en negativ inverkan på vårdpersonalens förmåga att utföra ett korrekt arbete med patienten samt påverkar både deras egen psykiska och fysiska hälsa. Den som drabbas av våldssituationer reagerar olika beroende på en rad individuella faktorer. Förmågan av stresshantering hos individen och graden av sårbarhet är avgörande faktorer för hur personen reagerar på hot och våld. Hot och våld kan leda till stressreaktion och chock, antingen direkt efter händelsen eller i efterhand. Vanligaste symtom som har rapporterats inkluderar frustration, ilska, rädsla och koncentrationssvårigheter (Gillespie, Gates & Berry, 2013; Valente & Fisher, 2011; WHO, 2018).

Identifiering av hot och våld

Det finns nio identifierade beteenden och faktorer som kan hjälpa sjuksköterskor att förutsäga eventuellt våld på arbetsplatsen. Faktorerna innefattar stirrande, tonfall, ångest, mumlande, känslor, sjukdomsprocess och aggression. Att som sjuksköterska vara uppmärksam på dessa faktorer kan hjälpa till att förutsäga en episod av våld på arbetsplatsen som eventuellt

kommer att uppstå. En trygg och säker arbetsmiljö är nödvändigt för att sjuksköterskans hälsa inte ska riskeras (Chapman, Perry, Styles & Combs, 2009)

Enligt vårdhandboken (2018) är typen av hot och våld som förekommer inom sjukvården olika och skiljer sig åt mellan verksamheterna. Tydliga säkerhetsrutiner, identifiering av risksituationer och riskgrupper samt handlingsplaner kan vara en lösning på hot och

våldssituationer och förhindra att de uppstår. Att kunna identifiera hot och våldssituationer är svårt och det är då viktigt med utbildning, dokumentation, säkerhetsrutiner och förebyggande insatser utförs för att minska risken för hot och våld. Lovell, Skellern och Maso (2011) hävdar att våld mot personal är oacceptabelt. Genom en omfattande riskbedömning, bra tidshantering, korrekt registrering, regelbunden utbildning och personalsupport finns det möjlighet att identifiera hot och våld på arbetsplats. Valente och Fisher (2011) beskriver att samarbete mellan personal och ledningen samt personalutbildning är en viktig del av de förebyggande åtgärder mot hot- och våldssituationer för att kunna identifiera situationer innan de uppstår. Utbildning och träning förser sjuksköterskorna med en förmåga att utföra en korrekt riskbedömning vid hot och våldssituationer.

Hahn et al. (2013) beskriver att sjukhusmiljön och väntetiderna är riskfaktorerna som kan orsaka uppkomsten av hot och våld. Utöver ovanstående faktorer har även karaktären hos sjuksköterskan stor betydelse, liksom sjuksköterskans erfarenhet, fysiska kontakten med patienten i mötet och medicinska/omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskans attityder har också betydelse för uppkomsten av hot och våld. Sjuksköterskan som har erfarenhet av att effektivt kunna hantera och kontrollera våld på arbetsplatsen, med hjälp av att känna igen avvikande beteenden hos patienten, enligt Chapman et al. (2009) samt Valente och Fisher (2011) beskrivs vikten av att det finns olika beteenden hos patienten som kan hjälpa sjuksköterskan att förutsäga potentiella våldsamheter tex ilska, snabbt tal, argt tonläge,

Sjuksköterskans ansvar

Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver att omvårdnad är sjuksköterskans primära ansvarsområde. Personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team,

evidensbaserad vård och förbättringskunskap är de sex kärnkompetensområden som en sjuksköterska ska behärska. ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor beskriver att sjuksköterskan ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande, vilket är de fyra grundläggande ansvarsområde för sjuksköterskan. Sjuksköterskan ska erbjuda vård med respekt för patienten autonomi oberoende av ålder, kön, hudfärg, tro, etniska bakgrund, funktionsnedsättning, sexuell läggning och/eller nationalitet samt att ha förmågan att hantera våldsamma situationer som kan uppstå inom arbetet. Sjuksköterska måste även kunna hantera situationer där hot och våld eller skada förekommer. Vården ska ha respekt för mänskliga och kulturella rättigheter, rätten till liv och egna val och att bli bemött med respekt.

Sjuksköterskans kompetens bör utvecklas konstant genom utbildning för att kunna använda relevanta åtgärder vid olika situationer a.a.

Teoretiskt perspektiv

Antonovsky (1987) beskriver att begreppet KASAM står för känsla av sammanhang. KASAM mäter en persons förmåga att hantera stress och svårigheter. Graden av KASAM hos en person avgör förmågan att hantera stress och svårigheter i både arbets- och

livssituationer. Tre komponenter ingår i KASAM: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet är förståelse och förmåga att bedöma olika händelser. Hanterbarhet ger en person förmåga att hantera olika händelser utan att bli offer för

omständigheter. Meningsfullhet ger en känsla av delaktighet för att kunna påverka situationen och se en mening med det.

Komponenterna är inte beroende av varandra men fungerar gemensamt och påverkar effekter av varandra. Komponenterna är olika starka hos individer och det i sin tur leder till skillnader i personers hälsa. De beskriver den totala känslan av sammanhang som bidrar till en persons totala problemhanteringsförmåga och stresstålighet. Meningsfullheten har betydelse för hälsa då en person med skarp meningsfullhet kämpar på även i situationer som personen har inte varit med om tidigare. Det finns möjlighet att påverka sin KASAM genom utbildning och stresshantering (Antonovsky, 1987).

Att känna sammanhang leder till en förståelse och skapar en förmåga att bedöma och förklara orsaken till hot och våld. Genom att ha förståelse kan sjuksköterska bemöta och hantera hot och våld utan att själv bli offer för omständigheter samt att hitta meningsfullhet, delaktighet och en känsla av att kunna påverka hot och våldssituationer. Meningsfullhet har en betydelse för hälsan och en person med känslan av meningsfullhet kämpar på även i situationer som personen inte vet hur den ska hantera. En sjuksköterska som har en känsla av sammanhang och upplever ilska och rädsla, tar ändå tag i problemet och löser det (Antonovsky, 1987).

Problemformulering

Sjuksköterskor utsätts för hot och våldssituationer i sitt dagliga arbete med patienterna. Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskorna utsätts för hot och våld vilket kan påverka deras egna hälsa. Det behövs mer kunskap om hur hot och våld påverkar sjuksköterskans dagliga arbete och hälsa, genom att ta del av den erfarenhet sjuksköterskorna innehar av att bli utsatta för hot och våld kan en förbättring av arbetsmiljön utföras och handlingsplaner tas fram. För att främja sjuksköterskans hälsa behövs det mer forskning inom området.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterat våld.

METOD

Design

Studien som genomfördes var en litteraturstudie med systematiska sökningar. Deskriptiv design valdes för att sammanställa tidigare forskning inom det valda området som svarade på studiens syfte (Kristensson, 2014).

Sökstrategi

De relevanta sökorden identifierades genom att hitta de bärande orden i syftet. För att få fram de korrekta orden användes Svenska MesH och provsökningar gjordes i Google Scholar samt relevanta databaser inom området. Olika kombinationer identifierades, testades genom fritextord och indexord för att få fram en så bra sökning som möjligt i databaserna. De databaser som användes var Cinahl och MEDLINE (Kristensson, 2014). De bärande orden i det svenska syftet var sjuksköterska och erfarenhet av våld på arbetsplatsen.

Nyckelbegreppen som identifierades i syftet var nurse, experience och workplace violence. Ordet workplace användes i databaserna Cinahl och MEDLINE som indexord. Sökning gjordes även genom fritextsökning med orden nurse*, experience* och nurses experience*. Indexordet och orden från fritextsökningen kombinerades med booleska operatorer AND (Kristensson, 2014). Begränsningar som användes i sökningarna i Cinahl var peer reviewed, artiklar på engelska och årtal 2008–2018 (Bilaga 1). Begränsningen som gjordes i MEDLINE var artiklar på engelska och årtal 2015–2018 (Bilaga 1).

Urval

Sökningen som utfördes i databaserna Cinahl och MEDLINE resulterade i 43 artiklar där de båda författarna tillsammans läste artiklarnas titlar. Inklusionskriterier var de artiklar som svarade på studien syfte, handlade om sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterat våld. Exklusionskriterierna var artiklar där studierna utförts på psykiatriska avdelningar, studier gjorda på barnmorskors erfarenheter samt de studier som inte svarade på syftet i den här litteraturstudien.

I urval ett lästes totalt 43 titlar och de artiklar med titlar vilka berörde ämnet våld på

arbetsplatsen och som svarade på syftet i den här litteraturstudien gick vidare till urval två. I det första urvalet framkom det fyra artiklar som var dubbletter och de valdes då bort i den ena databasen. Dubbletterna valdes bort i databasen MEDLINE och togs med för vidare

granskning i databasen Cinahl. I urval två läste författarna igenom de kvarvarande 20

artiklarnas abstrakt tillsammans för att kunna avgöra vilka artiklar som skulle väljas ut för att läsas i full text. De artiklar som valdes ut att läsas i full text var de artiklar vars abstrakt handlade om sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterat våld. Utav de 20 artiklarna valdes 17 artiklar ut för att läsas i fulltext då abstrakten svarade på studien syfte. Efter en gemensam genomläsning av artiklarna i urval tre i fulltext valdes 16 artiklar ut för att granskas i urval fyra. I urval fyra identifierades sex artiklar som inte svarade på syftet då de var inriktade på barnmorskornas erfarenhet samt sjuksköterskors erfarenhet från psykiatriska avdelningar och dessa användes inte i studien. I det femte urvalet valdes 10 artiklar ut för att medverka i litteraturstudien.

Granskning

Genom att använd granskningsformulär utifrån artiklarnas studiedesign kunde artiklarnas vetenskapliga kvalité granskas. Kristenssons (2014) förenklade granskningsformulär användes då Kristenssons granskningsformulär innehöll en hög standard för att kunna utvärdera och bedöma artiklarnas kvalité.

I studien granskades totalt 13 artiklar, de delar som undersöktes var artiklarnas syfte,

studiedesign, metoddel, resultatdel och diskussionsdel. I de kvalitativa artiklarna undersökte författarna om artiklarna innehöll trovärdighetsbegreppen vilka är tillförlitlighet,

överförbarhet, verifierbarhet och giltighet (Kristensson, 2014). Artiklarna som valdes att genomgå granskning läste igenom av författarna tillsammans och de artiklar som svarade på studiens syfte kom att användas i litteraturstudien (Bilaga 2).

Dataanalys

För att analysera artiklarnas resultatdelar användes en integrerad dataanalys. Den integrerade analysen är en dataanalysmetod som används när delar av ett resultat ska formuleras om till slutsatser och formulera en förklaring (Kristensson, 2014).

Analysprocessen började med att artiklarnas resultatdelar lästes igenom i sin helhet för att identifiera likheter och olikheter. I det andra steget identifierades kategorier och

subkategorier genom att hitta likheter och olikheter i artiklarnas resultatdelar. Resultatet som framkom organiserades och genom analysen framkom det fyra kategorier (Tabell 2). I det tredje steget sammanställdes likheterna och olikheterna under de subkategorier som bildats för att visa på det nya resultat som framkommit genom analysprocessen (Kristensson, 2014).

Forskningsetiska överväganden

Forskning styrs av Helsingforsdeklarationen och forskningens syfte är att leda till förbättringar av hälsa, miljö och livskvalitet för samhället samt medborgarna, samtidigt skydda individerna/deltagarna i studien från skador samt kränkning enligt god forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017). Forskarna ska känna till lagstiftning för vetenskapliga arbetet och vad olika kodexar kräver. Litteraturstudier har inga direkta deltagare och därför finns ingen risk att någon kommer till skada eller identifieras under arbetets gång samt att inget

samtyckeskrav, konfidentialitetskrav eller nyttjandekrav är aktuellt i detta fall. Litteraturen som valdes till den här studien har granskats och presenterades på ett kritiskt korrekt sätt enligt kodex (Vetenskapsrådet, 2017). Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) påtalar vikten av att välja ämnes anpassade artiklar och att resultat ska redovisas även om det motsäger författarnas förväntningar på resultatet (ibid.).

Artiklarna som valdes ut att användas i litteraturstudien hade alla blivit godkända av etiska kommittéer vilket var viktigt för författarna. Författarna var väl medvetna om sin egna förförståelse och valde att bortse från dem för att ha ett objektivt förhållningssätt vid

granskningen av artiklarna i studien vilket innebar att den egna erfarenheten av hot och våld inom vårdyrket åsidosattes. Författarna läste igenom artiklarna tillsammans för att kunna diskutera och jämföra artiklarna samt se till så att artiklarna som inkluderades i studien svarade på studiens syfte. De artiklar som svarade på studiens syfte inkluderades i studiens resultatdel utan att ha påverkats av författarnas förförståelse.

RESULTAT

Sjuksköterskors erfarenhet visar att det framförallt var verbala hot från patienter i olika situationer, även fysiskt våld förekommer. Det framkom att det främst var i situationer där patienten var irriterad, arg och frustrerad, över sin situation. Så som många undersökningar, långa väntetider, rädsla för nuvarande symtom eller för sin egen sjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att de blev utsatta för hot och våld. Genom att utbilda sjuksköterskorna i

bemötande, hantering av frustrerade och arga patienter skapades bättre förutsättning för sjuksköterskorna att kunna hantera situationer med hot och våld på sin arbetsplats.

Resultatet visar på att hot och våld är en del av sjuksköterskornas vardag. Det framkom fyra kategorier: påverkan på sjuksköterskans hälsa: stöd från kollegor, kommunikation och utbildning/erfarenhet.

Fyra artiklar innehöll både manliga och kvinnliga deltagare (Choi & Lee, 2017; Hahn et al., 2010; Hahn et al., 2012; Jiao et al., 2015; Najafi, Fallahi, Ahmadi, Dalvandi & Rahgozar, 2017).

Fyra andra artiklar innehöll bara kvinnliga deltagare (Avander, 2016; Aivazi, Menati, Tavan, Navkhasi & Mehrdadi, 2017; Park, Cho & Hong, 2015; Yoo, Suh, Lee, Hwang & Kwon, 2018). I en artikel skriven av Pandey, Bhandari och Dangal (2018) framgick det inte vilket kön deltagarna i studien hade (Tabell 1)

Tabell 1. Kategorier vilka utgör litteraturstudiens resultat. M =män K=Kvinnor

Författare Påverkan på sjuksköterska ns hälsa Stöd från kollegor och ledning Kommunikatio n Utbildning/erf arenhet Deltagarnas kön Aivazi et al. (2017) X X K Avander (2016) _{X X X K}

Choi och Lee

(2017) X X X K/M Hahn et al. (2012) X X X K/M Hahn et al. (2010) X X X K/M Jiao et al. (2015) X X X K/M Najafi et a., (2017) X X K/M Pandey et al. (2018) X X X Framkom ej Park et al. (2015) X X K Yoo et al. (2018) X X X X K

Påverkan på sjuksköterskans hälsa

Sjuksköterskorna erfor att våld på arbetsplatsen resulterade i negativa konsekvenser genom ökad förekomst av både ångest och depression. Detta påverkade sjuksköterskans välmående och bidrog till ett minskat engagemang och en minskad motivation hos sjuksköterskorna

(Najafi et al., 2017).Trots förekomst av hot och våld på arbetsplatsen och dess negativa konsekvenser på sjuksköterskans hälsa, var de flesta våldsamma händelser antingen inte rapporterade eller underrapporterad. Resultatet blev då minskad produktivitet och motivation vilket försämrade sjuksköterskans hälsotillstånd samt resulterade i en ökad personalfrånvaro (Aivazi et al., 2017; Najafi et al., 2017).

Choi och Lee (2017) och Hahn et al. (2012) bekräftar att arbetsrelaterat våld som vanligt förekommande och påverkade enligt sjuksköterskornas erfarenhet deras professionella livskvalitet och hälsa. Sjuksköterskorna berättade att deras erfarenheter av hot och våld resulterade i minskad känsla av självsäkerhet och tillfredsställelse vilket ökade risken för utbrändhet och traumatisk stress. För att undvika de negativa konsekvenserna var det viktigt att sjuksköterskorna kunde identifiera och hantera riskfaktorer. Avander (2016), Jiao et al. (2015) och Yoo et al. (2017) beskrev att sjuksköterskornas erfarenhet av hot och våld hade en negativ inverkan på sjuksköterskornas koncentration och bemötande. Vilket uttrycktes genom frustration, ilska, missnöje, ineffektivitet och påverkade kvaliteten på omvårdnaden. Avander (2016) och Hahn et al. (2010) beskriver att det fanns en koppling mellan sjuksköterskans erfarenhet av hot och våld och deras hälsa. Sjuksköterskor erfor en upplevd rädsla och osäkerhet när patienten inte respekterade sjuksköterskans privata sfär vilket resulterade i att sjuksköterskan inte kunde vara koncentrerad vid omvårdnadsarbetet. Okoncentration i

omvårdnadsarbetet, som är en av sjuksköterskans ansvarsområde ledde till att sjuksköterskan kände missnöjdhet, oro och ångest. Sjuksköterskan beskrev att i vissa fall omprioriterades omvårdnadsarbetet för att tillmötesgå patientens krav, i kontrast till situationer där den medicinska samt patientens behov av vård avgjorde hur planeringen såg ut och att

omprioritera arbetet för att undvika våldssituationer hade negativt effekt på sjuksköterskans hälsa (ibid.).

Hotfulla situationer påverkade sjuksköterskornas privata liv, det genererade känslor av osäkerhet, gav ångest och framkallade en rädsla av att våld kommer vara en naturlig del av arbetet som sjuksköterska. Sjuksköterskorna hade en rädsla för att bli igenkänd av patienter på fritiden, på allmänna platser eller att patienten skulle ta reda på vart de bodde. De

upplevde obehag över att verbalt våld även blev riktat mot deras familjer och att de blev anklagad i vårdsammanhang av patienter som då verbalt hotade dem, vilket hade en negativ påverkan på deras privatliv. Stress resulterade i ohälsa hos sjuksköterskorna och resulterade i en önskan om att arbeta med en annan patientgrupp eller på en annan avdelning där de hade en tro om att det var mindre risk för att bli utsatta för hot och våld (Avander, 2016).

Sjuksköterskornas erfarenhet i samband med hot och våldssituationer resulterade i stress som påverkade både det psykologiska och fysiska välbefinnandet till följd av ökade arbetsbördor, brist på arbetskraft och sämre arbetsmiljö (Hahn et al., 2012; Park et al., 2015; Yoo et al., 2018). Sjuksköterskans erfarenhet av stress leder till utbrändhet och att identifiera

riskfaktorer är då nödvändigt (Aivazi et al., 2017; Choi et et al., 2017).

Stöd från kollegor och ledning

Sjuksköterskorna beskriver att brist av stöd från arbetsledning och myndigheter, ojämlikhet och bedömning av riskfaktorer på arbetsplatsen hade stor betydelse i hantering av hot och våld på arbetsplatsen (Najafi et al., 2017; Pandey et al., 2018; Park et al., 2015). Hahn et al.

(2010) menade att sjuksköterskans erfarenhet vid avsaknad av tydliga riktlinjer för stöd från ledning och kollegor, rapportering vid hot och våld samt avsaknad av stödperson resulterade i en högre frekvens av hot och våldssituationer i arbetsmiljön. Vikten av att ha en handledare eller kontaktperson efter att ha blivit utsatt för hot och våldssituationer var nödvändigt för att stödja den utsatta sjuksköterskan i hot och våldssituationer (ibid.). Sjuksköterskor som hade fått stöd från ledningen eller sina kollegor kunde återgå till sitt daglig arbete snabbare än de som inte fick den hjälpen. De mest användbara resurserna i hot och våldssituationer var stödet från deras kollegor och praktisk hjälp av vakter (Avander, 2016; Hahn et al., 2010; Yoo et al., 2017). Hahn et al. (2012) och Jiao et al. (2015) påvisade att sjuksköterskans osäkerhet i hot och våldssituationer var relaterad till brist på ett stöd från arbetsgivare vid arbetsrelaterat våld.

Kommunikation

Enligt Avander (2016) var kommunikation en nyckelfaktor i hotfulla situationer. Studien visade att genom att etablera en bra och tillförlitlig kontakt med patienten kunde risken för hot och våld minskas. I möte med stressade patienter kunde sjuksköterskorna genom att kommunicera med en lugn och mjuk ton skapa en lugnande atmosfär. Studien visade att sjuksköterskorna måste förändra sina prioriteringar av patientens omvårdnadsåtgärder och tillvägagångssätt vid upplevda underliggande hot eller känslor av hot (ibid.).

Sjuksköterskorna beskrev att deras yrkeserfarenhet och förmåga att kommunicera med patienterna hade en stor betydelse för att kunna undvika hot och våldssituationer (Hahn et al., 2012). Genom att sjuksköterskorna hade en god kommunikationsförmåga gentemot både patienterna samt organisationen minskade risken för hot och våld även vid mötet med patienter med försämrad kognitiv förmåga, annan kultur eller språkproblem (Choi et al., 2017; Hahn et al., 2012; Jiao et al., 2015).

Utbildning/erfarenhet

Utbildning i kommunikation, aggressionshantering, förebyggande strategier är relevanta för olika avdelningar och specifika arbetssituationer gav en positiv effekt i hantering av hot och våld (Choi et al., 2017; Hahn et al., 2012; Yoo et al., 2017). Aivazi et al. (2017) konstaterade sambandet mellan upplevt våld och sjuksköterskornas utbildning. Sjuksköterskornas

erfarenhet visade att brist på riktlinjer vid en hot och våldssituation erfors som negativt. Utbildning om hot och våld på arbetsplatsen gav sjuksköterskorna bättre förutsättningar till att lära sig hantera hot och våld samt färdighet i kommunikation gentemot patienten

minskade risken för att bli utsatta för hot och våld (Hahn et al., 2010; Yoo et al., 2017). Sjuksköterskans erfarenhet visade sig att vara en avgörande faktor och sjuksköterskor som hade mindre än 10 års erfarenhet av yrket upplevde mer hot och våld på arbetsplatsen än sjuksköterskor som hade mer erfarna med fler år inom yrket (Pandey et al., 2018).

RESULTATSAMMANFATTNING

Föreliggande examensarbete belyser hur hot och våld på arbetsplatsen påverkar sjuksköterskans fysiska och psykiska hälsa negativ, genom stöd från kollegor, god

kommunikation och utbildning i hantering av hot och våld kan sjuksköterskan få verktyg för att kunna upprätthålla sin hälsa. Sjuksköterskans erfarenhet visar att utbildning om hot och våld är en förutsättning för att kunna hantera samt motverka våld inom vården. Genom att utbilda sjuksköterskorna i hur bemötande samt hantering av frustrerade och arga patienten ska gå till på ett säkert och korrekt sätt skapas en bättre förutsättning för sjuksköterskorna i sitt dagliga arbete. Sjuksköterskans erfarenhet av att ha kollegor eller andra professioner runt sig för att kunna ventilera efter en våldshändelse är viktigt för den utsatta sjuksköterskan och gör det möjligt för ett fortsatt bra arbete vilket även minskar risken för psykisk ohälsa hos sjuksköterskan.

DISKUSSION

Metoddiskussion

I litteraturstudien användes en deskriptiv design med systematiska sökningar inom det valda området. Systematisk sökning användes för att få fram relevanta artiklar för studien genom att utföra sökningar systematiskt i databaserna Cinahl och MEDLINE (Kristensson, 2014). Den deskriptiva designen användes för att hålla sig till fakta utan att behöva göra egna tolkningar av resultaten.

Sökstrategi

För att få fram rätt sökord till databaserna identifierades de bärande orden i syftet

(Kristensson, 2014). För att göra en korrekt översättning av orden används Svenska MesH för att sedan göra provsökningar på Google Scholar för att se om det fanns relevanta artiklar. Genom provsökningar i Google Scholar kunde författarna i förväg se att det fanns studier gjorda inom ämnet och att det då kunde gå att få fram relevant material till litteraturstudien. I litteraturstudien användes databaserna Cinahl och MEDLINE. Databaserna inkluderar vetenskapliga artiklar inom det vårdvetenskapliga området (Kristensson, 2014). Databaserna som användes för artikelsökningarna var relevanta för studiens syfte (Bilaga 1). Sökning efter artiklar kunde även ha utförts i databasen PsycINFO då databasen innehåller artiklar inom området psykologi och angränsande områden, vilket hade kunnat resulterat i fler artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. PsycINFO valdes bort då författarna ansåg att materialet från de andra två databaserna var tillräckligt. Genom att använda två databaser att söka vetenskapliga artiklar i stärktes studiens vetenskapliga kvalité (William, Stoltz & Bahtsevani, 2011). En ändring av begränsningarna i de slutgiltiga sökningarna kunde ha resulterat i fler artiklar om årtalsbegränsning varit på ett annat sett och då hade eventuellt delvis ett annat resultat på studien framkommit. Författarna ville ha med så aktuella artiklar som möjligt och

därför gjordes en begränsning på årtal i sökningarna vilket kan ha inneburit att artiklar som svarade på studiens syfte inte togs med då de föll bort på grund av begränsningarna.

Urval

I de urvalen som utfördes lästes artiklarnas titlar, abstrakt och artiklarna i full text

tillsammans av författarna. Om artiklarna hade lästs var för sig av författarna hade artiklarnas innehåll inte kunnat diskuterats å andra sidan hade författarna inte kunnat påverkats av varandra vid urvalet.

Granskning

I studien användes Kristenssons (2014) granskningsformulär. Författarna bedömde att

granskningsformuläret höll en hög standard för att kunna utföra en korrekt utvärdering samt bedöma artiklarnas kvalité. Författarna hade kunnat använda sig av andra granskningsmallar för att ha kunnat utföra en bättre granskning.

Analys

Integrerad analysmetod användes i studien för att välja ut de relevanta artiklarna som svarade på syftet. Genom analysen kunde det på ett korrekt och strategiskt sätt väljas ut vilka artiklar som kunde användas i studien (Kristensson, 2014). Det kan ses som en styrka att författarna använde sig av en strukturerad litteratursökning samt en integrerad analysmetod.

Analysprocessen handlade om att identifiera likheter och olikheter vilket resulterade i kategorier. Att författarna var väl medvetna om sin egna förförståelse innan artiklarna lästes igenom ses som en styrka då de kunde läggas åt sidan för att författarna kunde vara så objektiva som möjligt vid genomläsning av artiklarna.

Tillförlitlighet i studien som utförts bedöms genom hur författarna tolkar det datamaterial som framkommer vid databassökning. Tolkningen av materialet ska inte grundas av fantasier eller påverkas av författarnas förförståelse. Om flera författare analyserar och tolkar

materialet som framkommer genomförs en triangulering. Vid en triangulering ökar

tillförlitligheten i en studie (Kristensson, 2014). Under granskningen av vetenskapliga artiklar och under analysprocessen var båda författarna delaktiga och lästa igen artiklarna

tillsammans, sammanställdes och diskuterades för att tillsammans komma fram till deras innehåll. Innehållet som framkom genom trianguleringen jämfördes senare med författarnas förförståelse och tillvägagångssättet ökar tillförlitligheten i studien.

Verifierbarhet och giltighet är begrepp som ingår i trovärdighetsbegreppet. Verifierbarhet är ett begrepp som beskriver hur väl studiens resultatdel är representerat i datamaterialet i studien. För att öka verifierbarheten ytterligare i en studie bör analysen ske med hjälp av triangulering och att författarna presenterar all data från intervjuer och observationer som framkommit för att läsaren ska kunna se var datamaterialet är insamlat ifrån. Giltighet handlar om att studiens resultat är stabilt över tid. Genom att dokumentera tiden då datamaterialet samlades in presenteras på ett tydligt sätt ökar giltigheten i en studie

(Kristensson, 2014) I den här litteraturstudien presenterar författarna sina tolkningar, observationer och hur insamlingen av datamaterial utförts. Det ovannämnda innebär att studiens verifierbarhet och giltighet ökar.

Resultatdiskussion

Studien resultat visar att sjuksköterskans erfarenhet av hot och våld påverkar deras hälsa genom en ökad arbetsbelastning, mer stress, ångest, frustration, ilska och oro. Tidigare forskning påvisar att hot och våld enligt sjuksköterskans erfarenhet resulterar i mer stress vilket leder till ohälsa hos sjuksköterskorna och ökar risken att bli sjukskriven (Aivazi et al., 2017; Choi et al., 2017). Det framkom i resultatet från fler studier att det inte finns någon skillnad mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor, oavsett kön blir sjuksköterskorna utsatta för våld och hot i samma utsträckning (Choi & Lee, 2017; Hahn et al., 2010; Hahn et al., 2012; Jiao et al., 2015; Najafi et al., 2017). Aivazi et al. (2017) studie visade på att det finns en skillnad. Studien har utförts i Iran och visade att fysiskt våld mot kvinnliga sjuksköterskor är mindre förekommande än mot de manliga. Orsaken beskrevs vara den kulturell atmosfären som inte tillåter män att attackera kvinnor.

Hot och våld påverkar sjuksköterskans möjlighet att ge en god vård till patienterna. Resultatet visar att sjuksköterskans erfarenhet av att hot och våld är vanligt förekommande på

arbetsplatser runt om i världen. Det verbala våldet är vanligare än fysisk och sexuella våld. Väntetider, dålig kommunikation, hög arbetsbelastning, låg personaltäthet och patientens anhöriga är några orsaker som leder till hot och våld på arbetsplatsen enligt sjuksköterskorna. Faktorer som de ovan nämnda påverkar sjuksköterskorna på ett negativt sätt vilket enligt sjuksköterskorna resulterar i en stressig arbetsmiljö (Jiao et al., 2015; Park et al., 2015).

Enligt arbetsmiljöverket (2017) och WHO (2018) kan sjuksköterskan hantera de patienter som är våldsamma samt motverka våld inom hälso- och sjukvården med hjälp av strategier.

Genom utbildning, förbättrad säkerhet på arbetsplatsen och utveckling av rutiner mot hot och våld kan hot och våldssituationer begränsas. Då skapas en arbetsplats där personalen upplever trygghet även om personalen riskerar att bli utsatt för hot och våld. KASAM har visat sig enligt resultatet vara en viktig del för att sjuksköterskorna ska kunna hantera stress som uppkommer vid hot och våldssituationer. Sjuksköterskan kan genom att förstå varför hot och våldssituationer uppstår lättare hantera situationen och finna en meningsfullhet i att utbilda sig för att få rätt förutsättningar för att kunna hantera arbetsrelaterat våld (Antonovski, 1987). Chapman et al. (2009) och Lovell et al. (2011) menar att KASAM/känslan av sammanhang är en viktigt del för att bygga upp självförtroendet efter att ha blivit utsatt för hot och våld.

Påverkan på sjuksköterskans hälsa

God kvalitet av patientens omvårdnad är sjuksköterskans ansvar enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Sjuksköterskan ansvarar för patientens hälsa samt ska värna för sin egen hälsa för att arbetet inte ska bli lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Att som

sjuksköterska i en hotfull situation fortfarande ska leva upp till och följa ICN:s etiska koder kan vara ett etiskt dilemma. Som sjuksköterska krävs det att ha god patientomvårdnad och respektera patientens autonomi samtidigt som sjuksköterskan inte ska utsätta sig själv för fara

i tex en hot och våldssituation. Aivazi et al. (2017) nämner att genom våld på arbetsplatsen försämras sjuksköterskans hälsa (ibid.). Sjuksköterskans egen hälsa inkluderar både fysisk och psykisk hälsa. En våldsrelaterad händelse leder till reflektion över händelsen, om

reflektionen inte sker på ett korrekt sätt kan det orsaka påfrestningar som i sin tur kan påverka sjuksköterskans hälsa. Resultatet i föreliggande studie styrks av Chapman et al. (2009) och Lovell et al. (2011) som påvisar att oreflekterade våldssituationer påverkar sjuksköterskans hälsa.

Föreliggande litteraturstudies resultat beskriver att våld påverkar både sjuksköterskans fysiska och psykiska hälsa, hantering av arbetsuppgifterna som sjuksköterska förväntas utföra, sjuksköterskans fritid samt privatliv (Ahmed, 2012). Att bli utsatt för hot och våld kan resultera i psykisk ohälsa och påverkar då sjuksköterskans hälsa på ett negativt sätt både på arbetet och i privatlivet. Avander et al. (2016) bekräftar att om sjuksköterskan kan hantera hotfulla situationer då riskeras inte sjuksköterskans hälsa vid hot och våldssituationer (ibid.). Litteraturstudies resultat visar att bli utsatt för hot och våld kan leda till stressreaktion hos sjuksköterskor och påverka dem negativt. Sandström (2007) menar att rädslan för att utsättas för hot och våld påverkar grundläggande motivation, kärlek och glädjekänslor hos

sjuksköterskan och detta leder enligt sjuksköterskornas erfarenhet till stressreaktioner.

Ahmed (2012) menar när en sjuksköterska blir stressad på grund av en hot och våldssituation samtidigt som arbetsuppgifter ska utföras kan det uppstå svårigheter att leva upp till de etiska riktlinjerna. Det kan även resultera i koncentrationssvårigheter. Koncentrationssvårigheter kan medföra felaktigt utförande av arbetsuppgifter och missnöjdhet med sig själv och sitt arbete. Studiens resultat styrks av Antonovski (1987) som beskriver att känslan av

missnöjdhet med sig själv leder till minskad meningsfullhet och ökad stress som resulterar i ohälsa. Genom meningsfullhet, delaktighet och förmågan att påverka situationen som uppstår kan sjuksköterskan påverka sin hälsa och klara av situationen på ett bättre sätt.

Sjuksköterskornas erfarenhet av hot och våld påvisar att vid en våldssituation drabbades de av minst ett stressymptom. Det visade sig även att sjuksköterskorna efter en hot och

våldsincident visade tecken på att de var på sin vakt efter incidenten. Andra symtom som sjuksköterskor visade var ångest, smärtsamma tankar, rädsla, tillbakadragande beteende när det gällde andra patienter och koncentrationssvårigheter (Gates, Gillespie och Succope, 2011).

Stöd från kollegor och ledning

Hahn et al. (2010); Pandey et al. (2018) och Yoo et al. (2018) beskriver vikten av konstant tillgång till andra arbetskollegor som en viktig faktor till upplevelse av trygghet.

Sjuksköterskor som inte var ensamma i en våldssituation erfor mindre otrygghet. Enligt Najafi et al. (2017) kan ledarskapets kvalitet kan ha inverkan på hantering av hot och våld hos personalen. Studiens resultat styrks av Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 1993:2) som beskriver att arbetsledningen har ansvar att stärka arbetstagarens trygghet genom olika metoder såsom samtal samt andra metoder. Sandström (2007) beskriver lagens höga krav på arbetsledaren. Det krävs att arbetsledaren besitter en tillräcklig kunskap på området för att kunna bedriva ett tryggt arbetsmiljöarbete och stödja sjuksköterskor i att känna sig trygga i arbetet efter hot och våldsincidenter.

Enligt AFS (1993:2) är bedömning av risk för hot och våld på arbetsplats i sin helhet och för enskilda arbetssituationer viktigt samt att arbetstagarnas trygghet stärks genom stöd från ledningen och ständig kontakt med ledningen. På varje arbetsplats ska det finnas tydliga riktlinjer för hur hot och våld ska hanteras. Alla hot och våldssituationer måste registreras. Sjuksköterskor måste kunna arbeta i en trygg miljö och ha tillgång till rätt hjälp för att kunna hantera situationen när hot och våld uppstår. Många arbetsplatser har inte tydliga

instruktioner för hur en våldssituation ska hanteras och det är vanligt att personalen inte vet riktigt vad de instruktionerna innehåller. I föreliggande litteraturstudien beskriver Park et al. (2015) att rutiner för bedömning av riskfaktorer på våld på arbetsplatsen har föreslagits som det första steget i förebyggande av våld. AFS (1993:2) beskriver också att arbetsledning har ansvar att stärka arbetstagarens trygghet genom olika metoder såsom samtal samt andra metoder. Ledarskapets kvalitet har visat sig att ha en direkt inverkan på hur hot och våld hanteras på arbetsplatsen (Pandey et al., 2018; Yoo et al., 2018; Hahn et al., 2010). Antonovsky (1987) beskriver att genom stöd från kollegor ges sjuksköterskan bättre

förutsättningar att hantera situationer som uppstår och får då en känsla av hanterbarhet vilket resulterar i minde risk för ohälsa.

Kommunikation

I resultatet framkommer det att sjuksköterskan genom att etablera en god och tillförlitlig kontakt med patienten bidrar till en minskning av hot och våld. I mötet med stressade patienter är en lugnande atmosfär och mjuk framtoning från sjuksköterskans sida faktorer som medför en minskad risk för våld (Avander, 2016). Choi och Lee (2017) och

Socialstyrelsen (2015) menar att regelbunden kommunikation och ständig återkoppling leder till färre hot och våld. Sjuksköterskan ska i sin kommunikation agera empatiskt, lyhört samt respektfullt (ibid.).

Utbildning/erfarenhet

För att kunna hantera hot och våld i arbete krävs kunskap i hur våld ska hanteras och undvikas, det kan nås genom utbildning. Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att utbildning, träning i hot och våldssituationer samt stöd från både ledning och kollegor var en viktig del i sjuksköterskans arbete mot hot och våld (Pandey et al., 2018; Yoo et al., 2018; Hahn et al., 2010). Enligt AFS (1993:2) ska arbetstagarens trygghets stärkas genom

utbildning. Instruktion och handledning ska finnas för att arbetstagarna ska veta hur de ska agera om hot och våld uppstår för att kunna utföra sitt arbete. Jiao et al. (2015) bekräftar vikten av utbildade sjuksköterskor och ledning i hantering av våldssituationer. Genom utbildning inom hot och våld, riskbedömningsverktyg samt att det fanns en säkerhetsvakt i närheten gjorde enligt sjuksköterskornas erfarenhet att de kände sig tryggare vid

våldssituationer samt att patientsäkerheten ökades (Chapman et al., 2009; Partridge & Affleck, 2017; Lovell et al., 2011). AFS (1993:2) bekräftar att utbildning om våld på

arbetsplatsen bör innefatta riskbedömning, bemötande av människor i kris samt hantering av konflikter.

I föreliggande litteraturstudie har erfarenhet visat sig vara en avgörande faktor för hantering av hot och våldssituationer. Det visade sig att sjuksköterskor som hade mindre än 10 års

arbetslivserfarenhet upplevde mer våld och hot än mer erfarna sjuksköterskor (Pandey et al., 2018). Sjuksköterskors huvudansvar är att vårda och för att kunna uppfylla detta krav i hot och våldssituationer har utbildning en avgörande betydelse. Föreliggande litteraturstudies resultat styrks av TERMA som står för terapeutiskt möte med aggression som används i vissa delar i vården. TERMA är en förebyggande metod med fokus på icke konfrontativ bemötande där huvudsyftet är att hantera våldssituationer (Region Skåne, 2017).

Förebyggande arbete/ Arbetsmiljöns effekt på hälsan

Genom att arbeta med förebyggande åtgärder kan hot och våld inom hälsovården minskas och Arbetsmiljöverket (2017) beskriver att det krävs att sjukvårdspersonalen har rätt information om de situationer där våld och hot kan förekomma. Sjukvårdspersonalen bör utföra en riskbedömning i situationer där patienter kan bli aggressiva och oroliga vilket kan resultera i ett utåtagerande beteende med både hot och våld. Det är då av stor vikt att

sjukvården har fungerande rutiner runt säkerhet så att alla som arbetar ihop vet vad som ska göras vid en hotfull situation.

Personalen inom sjukvården utsätts för hot, skrik, slag, sparkar, spott och bett. Det är viktigt att personalen efter att ha blivit utsatta för en hot och våldssituation får en chans att bearbeta detta och får prata om situationen med någon inom arbetslaget eller få tillgång till mer professionell hjälp via en psykolog (Arbetsmiljöverket, 2017). Lovell, Skellern och Maso (2011) beskriver att genom att förbättra sjuksköterskans kompetens genom utbildning i riskbedömning, rapportering om hot och våldssituationer, ger sjuksköterskorna rätt förutsättningar för att kunna hantera våld på arbetsplatsen (ibid.).

Arbetsmiljöns utformning har betydelse för att kunna minska risken vid en hotfull situation. Genom byggtekniska åtgärder samt planering kan riskerna vid hotfulla situationer minska. Arbetsmiljön ska vara fri från vassa föremål samt förvaring av dessa ska ske utifrån att obehöriga inte kan komma åt dem. Genom att tänka på hur utgångar är placerade samt möblering i väntrum, undersökningsrum och behandlingsrum samt möjlighet till

nödutgångar. Att som sjukvårdspersonal ha tillgång till personlarm särskilt vid ensamarbete minskar risken vid ett eventuellt överfall samt ger personalen en trygghet i att kunna larma vid behov (Arbetsmiljöverket, 2017).

Etiska aspekter

Sjuksköterskan har ansvar att respektera mänskliga rättigheter. Detta kan relateras till Svensk Sjuksköterskeföreningen (2017). Sjuksköterskan ska visa respekt för patientens värdighet, integritet och självbestämmande även i hot och våldssituationer (Aivazi et al., 2017).

Vårdsystemet och sjuksköterskor bör följa patientens rättigheter. Avander (2016) menar att ta hand om patienter i stressade situationer kan vara komplext men sjuksköterskan bör kunna hantera sådana situationer i sin professionella roll utan att bli påverkad och riskera sin egen hälsa. Hälsa definieras som ett filosofiskt begrepp i Svensk Sjuksköterskeförenings strategi för jämlik vård och hälsa (Svensk Sjuksköterskeföreningen 2017). Insatser för att främja individens hälsa kan vara en process som personen själv skapar och upplever i det dagliga livet för att stärka sina egna resurser och förmågor samt att ge mening i sin upplevelse.

Personlig reflektion är en modell som hjälper sjuksköterskor att samtala om etiska

svårigheter. Vikten med reflektion över sina egna handlingar är att få fram kunskap om etiska svårigheter och är viktigt enligt Hahn et al. (2012) för att sjuksköterskor genom reflektion över händelsen minskar risken för att utveckla psykisk ohälsa.

Samtliga artiklar ska vara granskade av en etisk kommittén för att undersöka om alla

deltagarna var frivilliga, informerade samtycke, respekterad för privatliv, likvärdig behandlad och skyddad konfidentialitet. Sårbara och utsatta grupper bör inte implementeras i forskning enligt forskningsetiska principer (Sandman & Kjellström, 2013).

Sjuksköterskor är en av de yrkeskategorier som är utsatta för hot och våld, vilket gör denna yrkeskategori till en sårbar grupp (Arbetsmiljöverket, 2011). Det kan uppstå ett etiskt dilemma vid forskning där sjuksköterskor enligt ICN: etiska kod ansvarar för att behandla alla patienter med respektfullhet, lyhördhet, medkänsla, trovärdighet och integritet. Vid hot och våldssituationer kan det bli svårt för sjuksköterskorna att arbeta enligt ICN: etiska kod (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Det vill säga att en hotad sjuksköterska riskerar att inte bemöta hotfulla patienter med respekt och inte respektera patientens autonomi.

SLUTSATS

Hot och våld är ett växande problem inom vården och blir allt vanligare. Resultatet i litteraturstudien visade att sjuksköterskans psykiska och fysiska hälsa påverkas av hot och våld. Genom utbildning finns det möjlighet att ge sjuksköterskor rätt förutsättningar för att kunna identifiera hot och våldssituationer snabbare, bemöta och hantera situationen bättre. Att bli utsatt för hot och våld kan leda till allvarliga konsekvenser såsom utbrändhet och posttraumatisk stress. Det är angeläget att identifiera riskfaktorer och utveckla strategier för att minska risken samt att skapa möjlighet för personalen att hantera situationer med inslag av hot och våld. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det av stor vikt med utbildning, handledning och adekvat stöd från arbetsledning för att få redskap att hantera och bearbeta våldssituationer för att den egna hälsan inte ska bli lidande. Genom att utbilda sjuksköterskorna inom hot och våld med fokus på riskgrupper är en viktig insats i försöket att minska hot och våld.

KLINISK NYTTA

Forskning visar att för att kunna hantera och motverka våld behövs det utbildning inom ämnet. Genom att införa utbildning om hot och våld på sjuksköterskeprogrammet kan sjuksköterskorna ges en bättre förutsättning för att kunna hantera våldssituationer på sitt arbete. Det ger då även sjuksköterskorna en ökad medvetenhet om problemet och kan då leda till ett större krav på ledningen i hur hantering av hot och våld ska ske på avdelningarna.

FORTSATT FORSKNING

Vi rekommenderar fortsatt forskning inom området för att kunna kartlägga och identifiera metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att förebygga att hot och våldssituationer

uppstår i det dagliga arbetet. Det vore intressant med forskning som visar om det är någon skillnad i hantering av hot och våldssituationer beroende på hur mycket utbildning

REFERENSLISTA

Referenser markerade med * ingår i litteraturstudiens resultat

AFS 1993:2. Våld och hot i arbetsmiljön. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Ahmed, A. S. (2012). Verbal and physical abuse against Jordanian nurses in the work environment. Eastern Mediterranean Health Journal, 18(4), 318–324

*Aivazi, A. A., Menati, W., Tavan, H., Navkhasi, S., & Mehrdadi, A. (2017). Patients’ bill of rights and effective factors of workplace violence against female nurses on duty at Ilam teaching hospitals. Journal of Injury & Violence Research, 9(1), 1–6.

https://doi.org/10.5249/jivr.v9i1.779

Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Arbetsmiljöverket (2017). Hot och våld inom vården [Broschyr]. Hämtad 2018-11-09 från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/hot-och-vald-inom-varden-broschyr-adi609.pdf?hl=hot%20och%20v%C3%A5ld%20inom%20v%C3%A5rden

Arbetsmiljöverket (2011). Hot och våld inom vård och omsorg [Broschyr]. Hämtad 2018-11-09 från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-och-vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf

*Avander, K. (2016). Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal of Trauma Nursing, 23(2), 51– 57. https://doi.org/10.1097/JTN.0000000000000186

Chapman R, Perry L, Styles I, & Combs S. (2009). Consequences of workplace violence directed at nurses. British Journal of Nursing, 18(20), 1256–1261

*Choi, S., & Lee, H. (2017). Workplace violence against nurses in Korea and its impact on professional quality of life and turnover intention. Journal of Nursing Management, 25(7), 508–518. https://doi.org/10.1111/jonm.12488

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)

Stockholm: Natur & Kultur.

Gates, D. M., Gillespie, G. L., & Succop, P. (2011). Violence Against Nurses and its Impact on Stress and Productivity. Nursing Economic$, 29(2), 59-67

Gillespie, L., Gates, D., Berry, P., (2013). Stressful Incidents of Physical Violence Against Emergency Nurses. (2013). Online Journal of Issues in Nursing, 18(1), 1.

doi:10.3912/OJIN.Vol18No01Man02

Hahn, S., Muller, M., Hantikainen, V., Kok, G., Dassen, T. & Halfens, R.J.G. (2013). Risk factors associated with patient and visitor violence in general hospitals: Results of a multiple regression analysis. International Journal of Nursing Studies, 50(3), 374.

https://doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.09.018

*Hahn, S., Hantikainen, V., Needham, I., Kok, G., Dassen, T., & Halfens, R. J. g. (2012). Patient and visitor violence in the general hospital, occurrence, staff interventions and consequences: a cross-sectional survey. Journal of Advanced Nursing, 68(12), 2685–2699.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2012.05967.x

*Hahn S, Müller M, Needham I, Dassen T, Kok G, & Halfens RJ. (2010). Factors associated with patient and visitor violence experienced by nurses in general hospitals in Switzerland: a cross-sectional survey. Journal of Clinical Nursing, 19(23/24), 3535–3546.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03361.x

*Jiao, M., Ning, N., Li, Y., Gao, L., Cui, Y., Sun, H., Hao, Y. (2015). Workplace violence against nurses in Chinese hospitals: a cross-sectional survey. BMJ Open, 5(3), e006719.

https://doi.org/10.1136/bmjopen-2014-006719

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.

Lovell, A., Skellern, J., & Mason, T. (2011). Violence and under-reporting: learning

disability nursing and the impact of environment, experience and banding. Journal of Clinical

Nursing, 20(23/24), 3304–3312. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03875.x

*Najafi, F., Fallahi, K. M., Ahmadi, F., Dalvandi, A., & Rahgozar, M. (2017). Human dignity and professional reputation under threat: Iranian Nurses’ experiences of workplace violence.

Nursing & Health Sciences, 19(1), 44–50. https://doi.org/10.1111/nhs.12297

*Pandey, M., Bhandari, T. R., & Dangal, G. (2018). Workplace Violence and its Associated Factors among Nurses. Journal Of Nepal Health Research Council, 15(3), 235–241.

*Park, M., Cho, S.-H., & Hong, H.-J. (2015). Prevalence and perpetrators of workplace violence by nursing unit and the relationship between violence and the perceived work environment. Journal Of Nursing Scholarship: An Official Publication Of Sigma Theta Tau

International Honor Society Of Nursing, 47(1), 87–95. https://doi.org/10.1111/jnu.12112

*Partridge, B., & Affleck, J. (2017). Verbal abuse and physical assault in the emergency department: Rates of violence, perceptions of safety, and attitudes towards security.

Australasian Emergency Nursing Journal, 20(3), 139–145. https://doi.org/10.1016/j.aenj.2017.05.001

Perry, L., Styles, I., & Combs, S. (2009). Predicting patient aggression against nurses in all hospital areas. British Journal of Nursing, 18(8), 476-483.

Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2010). Patient‐related violence against emergency department nurses. Nursing & Health Sciences, 12(2), 268-274.

https://doi.org/10.1111/j.1442-2018.2010.00525.x

Region Skåne. (2017). TERMA- förebygga hot och i vården. Hämtad från

https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-utveckling/projekt-och-utveckling/terma/terma-vardgivareskane-infoblad-april-2018.pdf

Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur AB.

Sandström, S. (2007). Hot och våld i vården, omsorg och socialt arbete. Stockholm: Gothis Förlag AB.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen

Statistiska Centralbyrån (2018). hämtad från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc6/

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr]. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.

Valente, S., & Fisher, D. (2011). Violence in the workplace. The Journal of Chi Eta Phi

Sorority, 55 (1), 24-27.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vårdhandboken.(2018). Hot och våld inom vården. Hämtad 2018-11-09 från

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). EVIDENSBASERAD OMVÅRDNAD: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.

World Health Organization. (2018). Violence against health workers. Hämtad 2018-11-09 från http://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/workplace/en/

*Yoo, H. J., Suh, E. E., Lee, S. H., Hwang, J. H., & Kwon, J. H. (2018). Experience of Violence from the Clients and Coping Methods Among Intensive Care Unit Nurses Working in a Hospital in South Korea. Asian Nursing Research, 12(2), 77–85.

B

1

S

Cinahl 2018-11-09

Sökord Resultat Urval 1 Titlar Urval 2 abstrakt Urval 3 lästa i full text Urval 4 granskade artiklar Urval 5 artiklar i studien 12.15 S1 Nurse* 312 035 12.17 S2 Experience* 337 180 12.20 S3 “Nurses experience*” 2504 12.23 S4 (MH “Workeplace violence”) 4308 12.26 S5 S1 AND S2 AND S4 341 12.30 S6 S3 AND S5 36 12.40 S7 S6 med begränsningar: Peer reviewed engelska årtal 2008-2018 33 33 15 14 13 7 Databas Medline 2018-11-08

Sökord Resultat Urval 1 Titlar Urval 2 abstrakt Urval 3 lästa i full text Urval 4 granskade artiklar Urval 5 artiklar i studien 13.00 S1 Nurse* 195 009 13.03 S2 Experience* 954 423 13.08 S3 “Nurses experience*” 2158 13.12 S4 (MH “Workplace violence”) 607 13.16 S5 S1 AND S2 AND S4 83 13.19 S6 S3 AND S5 10 13.23 S7 S6 Begränsningar: engelska årtal 2015-2018 10 10* 5 3 3 3

B

2

B

2

A

Författare Syfte Metod Värdering Resultat

Aivazi, A. A., Menati, W., Tavan, H., Navkhasi, S., & Mehrdadi, A. (2017). Patients’ bill of rights and effective factors of workplace violence against female nurses on duty at Ilam teaching hospitals. Journal of Injury & Violence Research, 9(1), 1–6.

https://doi.org/10.5249/jivr.v9i1.779

Iran

To investigate workeplace violence against female nurses in respect of patients’ bill of rights at two public hospitals.

Att undersöka våld mot arbetsplatsen mot kvinnliga sjuksköterskor i fråga om patienters rättigheter på två offentliga sjukhus. Tvärsnittstudie Inklusionskriterier: Kvinnliga sjuksköterskor. Urvalsförfarande: Sjuksköterskor från två allmänna sjukhus. Urval: 250 sjuksköterskor Bortfall: 144 st Datainsamlingsmetod: Frågeformulär Analysmetod: Dataanalys genom t-test och ANOVA.

Styrkor: Metoden beskrivs på

ett bra sätt och även

analysmetoden som användes. Resultatet presenteras i tabeller vilket gör resultatet lätt att ta del av.

Svagheter: Studiens syfte

framkom enbart i abstraktet. Bara kvinnliga sjuksköterskor som deltog i studien.

90,6% av sjuksköterskorna hade erfarenhet av verbalt våld från patienterna.

15,1% hade även erfarenhet av fysiskt våld.

B

2

Författare Syfte Metod Värdering Resultat

Avander, K. (2016). Trauma Nurses’

Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal of Trauma Nursing, 23(2), 51–57.

https://doi.org/10.1097/JTN.0000000000000186

Sverige.

To explore experience of threats and violence and the

sonsequences of these among nurses in a Swedish trauma ward setting.

Att utforska erfarenhet av hot och våld och konsekvensen av det bland sjuksköterskor som arbetar på svenska akutvårdsavdelningar. Induktiv kvalitativ studie med hjälp av intervjuer i fokusgrupper. Inklusionskriterier: Arbetat som sjuksköterska i minst ett år. Gått en kurs i akutsjukvård. Arbetat minst ett år på samma akutavdelning. Urvalsförfarande: Sjuksköterskor arbetat mist 1 år på en akutmottagning i västra Sverige. Urval: 25 sjuksköterskor valdes ut för studien. Bortfall: 11 st Datainsamlingsmetod: Semistruktureade Focus gruppintervjuer Analysmetod: Innehållsanalys med induktivt tillvägagångssätt

Styrkor: Tydligt syfte.

Studiens design beskrivs väl och tillvägagångssättet för insamling av data beskrivs i metoddelen. Inklusionskreterierna beskrivs utförligt.Två författare utförde intervjuerna vilket gav en högre trovärdighet samt tillförlitlighet. Analysen av materialet gjordes enskilt samt ihop med de andra författarna. Resultatet presenteras på ett bra sätt som är lätt att förstå med hjälp av citat samt tabeller.

Svagheter: Få deltagare

i studien, stort borfall.

Sjuksköterskans erfarenhet av hot och våld visade att det verbala hot från patienterna var vanligast. De verbala hoten var direkt till sjuksköterskorna eller hot som uttalades vid samtal med deras anhöriga samt vänner. Sjuksköterskorna hade även erfarenhet av att patienterna kallade sjuksköterskorna för fula saker och skrek förolämpande saker efter dem. Fysiskt våld var inte lika vanligt som det psykiska.

B

2

Författare Syfte Metod Värdering Resultat

Choi, S., & Lee, H. (2017). Workplace violence against nurses in Korea and its impact on professional quality of life and turnover intention. Journal of Nursing Management, 25(7), 508–518.

https://doi.org/10.1111/jonm.12488

Sydkorea

To inform countermeasures against nurse’s worlplace violence by reviewing the experience of violence.

Att informera om arbetsrelaterat våld mot sjuksköterskor genom att granska erfarenhet av våld.

Beskrivande studie Inklusionskriterier: Sjuksköterskor som upplevt arbetsrelaterat våld. Exklusionskriterier: Ny examinerade sjuksköterskor. Urvalsförfarande: Sjuksköterskor från tre sjukhus i Soul, Kyunggi och Chengnam Urval: 365st sjuksköterskor Bortfall: 7 st Datainsamlingsmetod: Strukturerat frågeformulär, tvärsnittsundersökning. Analysmetod: Data analyserades med hjälp av t-test, envägs ANOVA och hierarkisk multipel regressionsanalys. Styrkor: Många deltagare i studien. Deltagare från flera sjukhus. Tydligt beskrivet syfte. Metoden som användes beskrivs tydligt och även

inklusionskreterierna. Studiens resultat presenteras i tabeller som är enkla att förstå

Svagheter: Svår text att

förstå. Studien handlade om sjuksköterskornas erfarenhet av

arbetsrelaterat våld under bara det senaste året.

Över 95% av

sjuksköterskorna har under de senaste månaderna haft erfarenhet av att ha varit utsatta för våld. De vanligaste sortens våld är det verbala, psykiska hot och psykiskt våld. 94% uppger att de blivit psykologiskt traumatiserade av det våld de blivit utsatta för men att de ändå fortsatt arbeta.

B

2

Författare Syfte Metod Värdering Resultat

Hahn S, Müller M, Needham I, Dassen T, Kok G, & Halfens RJ. (2010). Factors associated with patient and visitor violence experienced by nurses in general hospitals in Switzerland: a cross-sectional survey. Journal of Clinical Nursing, 19(23/24), 3535–3546.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03361.x

Schweiz

To explore nurse’s experience with patient and visitors

violence, as well as other factors, in Swiss general hospital settings.

Att utforska sjuksköterskans erfarenhet av patient- och besöksvåld, liksom andra faktorer, på schweiziska allmänna sjukhus. Retrospektiv tvärsnittsundersökning Inklusionskriterier: Sjuksköterskor, anställda på schweiziska allmänna sjukhus i den tysktalande delen av Schweiz. Exklusionskriterier: Sjuksköterskor som arbetade på psykiatriska avdelningar. Urvalsförfarande: Sjuksköterskor från flera avdelningar på fyra allmänna sjukhus.

Urval: 410 st sjuksköterskor Bortfall: 119 st Datainsamlingsmetod: Frågeformulär Analysmetod: Beskrivande statistik Styrkor: Många deltagare i studien. Svagheter: Stort bortfall 95% av sjuksköterskorna har under sin karriär erfarenhet av våld på sin arbetsplats. Den vanligaste formen av våld som sjuksköterskorna hade erfarenhet av var det verbala följt av det fysiska våldet. Enligt sjuksköterskornas erfarenhet var de vanligaste orsakerna till våld var långa väntetider, många

undersökningar och ogillande av sjukhusregler.

B

2

Författare Syfte Metod Värdering Resultat

Hahn, S., Hantikainen, V., Needham, I., Kok, G., Dassen, T., & Halfens, R. J. g. (2012). Patient and visitor violence in the general hospital, occurrence, staff interventions and consequences: a cross-sectional survey. Journal of Advanced Nursing, 68(12), 2685–2699.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2012.05967.x

Schweiz

Experiece of healtcare staff with regard to patient and visitor violence in a general hospital.

Erfarenhet av hälso- och sjukvårdspersonal med avseende på patient- och besökarvåld på ett allmänt sjukhus

Tvärsnittsstudie

Inklusionskrierier:

Sjukvårdspersonal som arbetade med patienter. Tyskspråkiga. Exklusionskriterier: Psykiatriska avdelningar Urvalsförfarande: Sjukvårdsarbetare på olika avdelningar på ett Schweiziskt allmänt sjukhus. Urval: 2495 st sjukvårdspersonal Bortfall: ca 1235 st Datainsamlingsmetod: Frågeformulär Analysmetod: Beskrivande statistik

Styrkor: Tydligt syfte.

Undersöker

förekomsten av våld hos ett flertal professioner Tydliga inklusions och exslusionskreterier. Det finns en tydlig beskrivning av vilken analysmetod som användes. Resultatet presenterades i tabeller och gick att utläsa enkelt.

Svagheter: Stort

bortfall, flera professioner.

Det framkom att det var sjuksköterskorna var en av de professioner som var mest utsatta för arbetsrelaterat våld. Sjuksköterskornas erfarenhet visade att patienter som fick vänta länge på vård samt utstå ett flertal undersökningar var saker som påverkade patientens förmåga att ta till våld mot

B

2

Författare Syfte Metod Värdering Resultat

Jiao, M., Ning, N., Li, Y., Gao, L., Cui, Y., Sun, H., Hao, Y. (2015). Workplace violence against nurses in Chinese hospitals: a cross-sectional survey. BMJ Open, 5(3), e006719.

https://doi.org/10.1136/bmjopen-2014-006719

Kina

To determiner the prevalence of workplace violence that Chinese nurses have encountered, identify risk factors and provide a basis for future targeted interventions.

Att undersöka förekomsten av våld på arbetsplatsen som kinesiska sjuksköterskor har stött på och identifierar riskfaktorer och utgör en grund för framtida riktade insatser. Tvärsnittsstudie Inklusionskriterier: Sjuksköterskor från olika avdelningar på sjukhus. Exklusionskriterier: Urvalsförfarande: Sju

sjukhus från olika delar av Heilongjiang provinsen. Urval: 700 st sjuksköterskor Bortfall: 112 st Datainsamlingsmetod: Frågeformulär och intervjuer Analysmetod: Beskrivande analys Styrkor: Syftet är tydligt beskrivet. Metoddelen beskriver var studien är utförd och vilka som deltog. Det framkommer hur man samlade in fakta och vilken metod som användes. Resultatet presenterades med hjälp av tabeller där det var enkelt att få del av resultatet.

Svagheter:

71.9% av sjuksköterskorna hade erfarenhet av att ha blivit utsatta för verbalt våld medan 7.8% hade erfarenhet av att bli utsatta för fysiskt våld.