Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vxl)
IMPLEMENTERING OCH
STYRNING AV TRÄBYGGNATION I EN
MEDELSTOR KOMMUN
IMPLEMENTATION AND
MANAGEMENT OF WOOD CONSTRUCTION IN A
MEDIUM-SIZED MUNICIPALITY
Madeleine Käll
Anne-Frid Persson
EXAMENSARBETE
Vårterminen 2020
Byggnadsteknik
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom
Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och
resultat.
Vi vill framföra ett tack till er som gjort det här examensarbete genomförbart och
framförallt mycket berikande:
Kontaktperson Sutina Duong, på Jönköpings kommun, som försett oss med det material
som vi haft behov av och även visat oss rätt när vi haft frågor.
Personer som medverkat i intervjuer och generöst delat med sig av sin tid.
Branschpersoner som delat med sig av sin kunskap.
Handledare Bengt Erlandsson, på Jönköpings Tekniska Högskola, som hjälpte oss ta
rätt riktning med arbetet.
Examinator: Nasik Najar
Handledare: Bengt Erlandsson
Omfattning: 15 hp
Abstract
Purpose: The report aims to contribute to sustainable social development. The survey
aims to find out what municipalities 'work for sustainable construction looks like today
and propose measures that can increase municipalities' construction of wood as a
building material in the short term. The carbon dioxide neutrality of the wood justifies
the investigation, which is directed to the situations where the municipality grants land
for development and the cases where the municipality acts as a client.
Method: The report is a qualitative work where selected survey methods are case
studies, literature studies, document analysis and interviews. The literature collected
consists of scientific articles. Interviewees were selected, partly from three
municipalities where it was known that work was underway for increased wood
construction, these are Växjö, Jönköping and Varberg municipality. Two more people
were interviewed about the properties of the wood, they serve at RISE and Martinson's
respectively. The documents analyzed are partly linked to the respective municipality,
partly to municipal wood construction in general. Some of the people interviewed have
been involved in creating some of the documents that have been analyzed.
Findings: The report shows that municipalities' work towards ecological sustainability
in society benefits from the design of a wooden building strategy. Establishing a deeper
knowledge of wood as a building material internally in the municipal organization will
make it easier for wood construction to be put into practice. Good contact with the
business community regarding wood construction is an important factor in creating
good cooperation and gaining greater knowledge in the field. The organization agrees
is crucial in order for a commitment to increased wood construction to be fully realized.
Municipalities can achieve increased wood construction by designing several incentives
and means of power to use as a client and in the planning process when land is to be
built by other actors.
Implications: Designing a wooden building strategy lays a good foundation for a
municipality's continued work on increasing wood construction within the municipality.
Furthermore, the fact that the municipal organization further educates officials within
the subject and clearly paves the way towards set goals gives good conditions for
succeeding in the process. Connecting the business community through networks and
collaborations creates important foundations for further work. Municipalities need to
see the benefits with the legislative tools they possess and thus use them to steer towards
sustainable construction.
Limitations: All municipalities with a wooden building strategy are not included in the
survey. More interviews with experienced municipal officials had contributed to an
even more complete basis. Some of the documents were not finalized by the authors
when they were analyzed for the report, which may mean that some information was
not analyzed. The survey was conducted only at municipalities with a population of
between 60,000 and 140,000 inhabitants.
Keywords: Carbon Dioxide Neutrality, Climate Impact, Green Building, Municipal
Construction, Municipality, Strategy, Sustainability, Wood Construction.
Sammanfattning
Syfte: Rapporten syftar till att ge ett bidrag till hållbar samhällsutveckling.
Undersökningen ämnar ta reda på hur kommuners arbete för hållbart byggande ser ut i
dag och ge förslag på åtgärder som kan öka kommuners byggande med trä som
byggmaterial på kort sikt. Träets koldioxidneutralitet motiverar undersökningen som
riktar sig till de situationer då kommunen upplåter mark för bebyggelse och de fall då
kommunen agerar beställare.
Metod: Rapporten är ett kvalitativt arbete där valda undersökningsmetoder är
fallstudie, litteraturstudier, dokumentanalys och intervjuer. Den litteratur som samlats
in består av vetenskapliga artiklar. Intervjupersoner valdes, dels ifrån tre kommuner där
det var känt att det pågick ett arbete för ett ökat träbyggande, dessa är Växjö, Jönköping
och Varbergs kommun. Ytterligare två personer intervjuades kring träets egenskaper,
de tjänstgör på RISE respektive Martinsons. Dokumenten som analyserats är dels
kopplade till respektive kommun, dels till kommunal träbyggnation i allmänhet. Några
av de personer som intervjuats har varit involverade i att skapa några av de dokument
som analyserats.
Resultat: Rapporten visar att kommuners arbete mot en ekologisk hållbarhet i
samhället gynnas av att en träbyggnadsstrategi utformas. Att etablera en djupare
kunskap om trä som byggmaterial internt i kommunorganisationen leder till att
träbyggande bli lättare att omsätta till praktik. En god kontakt med näringslivet i fråga
om träbyggande är en viktig faktor för att skapa ett gott samarbete och erhålla större
kunskap på området. Att organisationen är enig är avgörande för att en satsning om ökat
träbyggande ska kunna förverkligas full ut. Kommuner kan uppnå ett ökat träbyggande
genom att utforma flertalet incitament och maktmedel att nyttja i egenskap av beställare
och i planprocessen då mark ska bebyggas av andra aktörer.
Konsekvenser: Att utforma en träbyggnadsstrategi lägger en god grund för en
kommuns fortsatta arbete med att öka träbyggandet inom kommunen. Att
kommunorganisationen därtill vidareutbildar tjänstemän inom ämnet och tydligt stakar
ut vägen mot uppsatta mål ger goda förutsättningar att lyckas med processen. Att knyta
näringslivet till sig genom nätverk och samarbeten skapar viktiga fundament för vidare
arbete. Kommuner behöver se nyttan med de lagstiftade verktyg de besitter och därmed
nyttja dem till att styra mot ett hållbart byggande.
Begränsningar: Alla kommuner med träbyggnadsstrategi är inte med i
undersökningen. Fler intervjuer med erfarna kommuntjänstemän hade bidragit till ett
än mer fullödigt underlag. Några av dokumenten var inte färdigbearbetade av
upphovsmännen då de analyserades för rapporten vilket kan betyda att viss information
inte analyserats. Undersökningen utfördes enbart hos kommuner med ett invånarantal
mellan 60 000 och 140 000.
Nyckelord: Grönt Byggande, Hållbarhet, Klimatpåverkan, Koldioxidneutralitet,
Kommun, Kommunalt Byggande, Strategi, Träbyggnation.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problembeskrivning ... 2 1.3 Mål och frågeställningar ... 3 1.4 Avgränsningar ... 3 1.5 Disposition ... 32 METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 3
2.1 Undersökningsstrategi och design ... 4
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling ... 4
2.3 Litteraturstudie ... 4
2.4 Valda metoder för datainsamling ... 5
2.5 Arbetsgång ... 5
2.6 Trovärdighet ... 7
3 TEORETISKT RAMVERK ... 8
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori ... 8
3.2 Hållbar utveckling ... 8 3.3 Grönt byggande ... 8 3.4 Trä som byggmaterial ... 9 3.4.1 Materialegenskaper ... 9 3.4.2 Miljöpåverkan ... 10 3.5 Kunskapsöverföring ... 11
3.6 Sammanfattning av valda teorier ... 11
4 EMPIRI... 13
4.1 Dokumentanalys ... 13
4.1.1 Träbyggnadsstrategi Växjö Kommun ... 13
4.1.2 Träbyggnadsstrategi Jönköpings Kommun ... 13
4.1.4 Trästad Sverige - kompendium “Wood First” ... 14
4.2 Intervjuer ... 16
4.3 Sammanfattning av insamlad empiri... 19
5 ANALYS OCH RESULTAT ... 21
5.1 Hur bör kommunens strategi om hållbart byggande mot en ökad byggnation med trä som byggmaterial se ut? ... 21
5.1.1 Analys ... 21
5.1.2 Resultat... 22
5.2 Vilka förutsättningar krävs för att öka byggandet med trä i en medelstor kommun? ... 22
5.2.1 Analys ... 22
5.2.2 Resultat... 23
5.3 Vilka åtgärder kan vidtas för att implementera träbyggnation på kort sikt (1-3 år) inom kommunen? ... 23
5.3.1 Analys ... 23
5.3.2 Resultat... 24
5.5 Koppling till målet ... 24
6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 26
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 26
6.2 METODDISKUSSION ... 26
6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 26
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 27
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 28
REFERENSER ... 29
Inledning
1 Inledning
Rapporten är en kandidatuppsats till programmet Byggnadsteknik vid Jönköping
University. Kapitlet presenterar bakgrund, syfte och ämnat mål av vald undersökning.
1.1 Bakgrund
År 1987 lanserades begreppet hållbar utveckling vilken definieras som “en utveckling som
tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att
tillfredsställa sina behov” (FN, 2016). År 2015 antogs Agenda 2030, en ny
utvecklingsagenda med 17 globala mål för hållbar utveckling. I Mål 11. Hållbara städer
och samhällen är ett delmål att alla ska ha tillgång till “fullgoda, säkra och ekonomiskt
överkomliga bostäder” (FN, 2019). Då målet innebär fortsatt byggande måste en
förändring ske så att det även byggs ur ett klimatperspektiv.
Enligt Boverket har Bygg-och fastighetssektorns miljöpåverkan ökat med åren. År 2017
stod sektorn för 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (Boverket, 2019).
Ett regeringsinitiativ som byggbranschen har tagit fram är Fossilfritt byggande, en
gemensam färdplan för att uppnå nettonollutsläpp 2045. Färdplanen ska påskynda
utvecklingen mot klimatneutralitet genom uppmaningar och förslag. Ett förslag är att
“införa lagkrav utifrån klimatmålen för att möjliggöra nödvändiga investeringar för
omställning” och ett annat att “införa krav att deklarera klimatpåverkan ur
livscykelanalys” (Skanska, 2019). I en skrivelse från regeringen till riksdagen står det att
“regeringen vill stärka kommunernas förutsättningar för att utveckla gröna, hälsosamma
och trygga städer där människor möts och innovationer skapas” (Skr. 2017/18:230, 2019).
Detta påverkar de förvaltningar som ansvarar för samhällsplanering och byggandet i
kommunerna (Jönköpings kommun, 2019a). För att nå nämnda mål inom tidsramen är det
väsentligt att undersöka hur dessa aktioner kan motiveras och påskyndas.
En statlig kommittés utredning (SOU, 2018) har visat att det finns två huvudsakliga hinder
för resurseffektiv användning av byggmaterial, nämligen bristande information om
innehåll i byggprodukter och brist på ekonomiska incitament att återanvända eller
återvinna byggprodukter. Växjö har kommit långt i processen att profilera sig inom grönt
byggande i både Sverige och i Europa. Cirka 40 procent av det som byggs i kommunens
regi utgörs av byggsystem i trä. För att öka byggandet i trä ytterligare har en
träbyggnadsstrategi framtagits som riktar sig till både kommunala bolag och övrig
byggindustri (Växjö kommun, 2019a). Kunskapen finns uppenbarligen i hur grönt
byggande kan uppnås.
Organisationsstrukturen hos Sveriges medelstora kommuner är, högt upp i
organisationen, väldigt likvärdig mellan kommuner. Aktuella instanser för rapportens
innehåll visas i figur 1.1. Kommunfullmäktige leder organisationen utifrån rådande
politiskt styre. Kommunstyrelsen ansvarar operativt för de bolag kommunen driver.
Flertalet nämnder förekommer under kommunstyrelsen, individuellt valda i varje
kommun, däribland Byggnadsnämnden vars uppgift är att styra förvaltningarnas arbete
mot de mål som tagits fram. Förvaltningarna, såsom Fastighetsförvaltningen, Mark och
exploatering och Stadsbyggnadskontoret är verkställande instans (Jönköpings kommun,
2020a).
Inledning
Figur 1.1. Kommuners organisationsstruktur.
Efter vägledning från en kommungruppsindelning som Sveriges kommuner och regioner
(2017) presenterar definieras ”medelstor kommun” som de kommunerna med 15 000 - 180
000 invånare. Rapporten är speglingsbar på stora delar av Sveriges kommuner då
undersökningen utförs på tre medelstora kommuner.
1.2 Problembeskrivning
Att bygga miljövänligt är ett av de tyngre uppdragen som samhället har just nu (FN, 2019).
Kommunerna i Sverige har, genom lagstiftning (PBL 2010:900), ansvar för all allmän
mark inom respektive kommun och har därför en särställning beträffande att kunna
påverka byggandet inom sitt kommunområde. Hos varje kommun är uppdraget att styra
över bebyggandet av tomtmark. Byggbar mark utlyses genom markanvisning och projektet
regleras sedan genom markanvisningsavtal (Jönköpings kommun, 2019b).
Att starta en ny process kan vara invecklat och ta tid, men kräver framför allt närvaro av
rätt kompetenser. I Växjö kommun har det gröna byggandet, i form av byggande i trä,
blivit självklart och staden är prisbelönt med EU-kommissionens miljöpris (Växjö
kommun, 2019b).
Grönt byggande har många infallsvinklar och det blir tydligt, genom granskade
vetenskapliga artiklar och följandet av pågående byggnadsprojekt, att grönt byggande ofta
tar sikte på en specifik kategori exempelvis; energifrågan i en byggnad; olika tekniska
installationer gällande vattenbesparing; eller koldioxid-neutralitet. För att spetsa
rapportens inriktning behandlas endast koldioxid-neutralitet, med fokus på trä som
byggnadsmaterial. Trä är en viktig representant för det gröna byggandet eftersom
materialet lagrar koldioxid (CO
2), även under tiden det utgör en del i en byggnad. Detta är
värdefullt eftersom klimatet gynnas av att koldioxid lagras istället för att finnas i onyttig
mängd i luft och atmosfär. Först när byggnaden rivs och träet återvinns eller bryts ned
frigörs koldioxid till luften. Men koldioxid som lagrats i trä skadar inte atmosfären på det
sätt som koldioxid som frigörs vid exempelvis förbränning av fossila bränslen. Det tas
istället upp av andra träd och växter och lagras på nytt (Svenskt trä, 2020).
Inledning
Återanvändning av byggmaterial krävs då nyttjandet av jordens resurser ska hållas låga
och förnyelsebara resurser ska användas i första hand. Svensk forskning har kunnat påvisa
att återvinning av biomassa från en specifik period av en träbyggnads livscykel kan
resultera i en större mängd biobränsle än primärenergin som gått åt till att livnära samma
period av livscykeln (Gustavsson, Joelsson & Sathre, 2010). Detta indikerar en tydlig vinst
i återvinningen av byggmaterialet trä. Dessutom är trä en 100% förnyelsebar råvara då ny
skog kan odlas. Trävaror är idag en av Sveriges största exportprodukter (Ekonomifakta,
2020) vilket indikerar en god tillgång av trä att nyttja som byggmaterial nu och framöver.
Intresset för trästommar är stort hos svenska arkitekter även om det inte är förstavalet när
det kommer till materialval för bärande konstruktioner. Det finns en syn på att trä som
byggnadsmaterial inte motsvarar samma kvaliteter som stål och betong när det kommer
till stabilitet och brandsäkerhet (Hemström, Mahapatra & Gustavsson, 2011).
Det är relevant att undersöka kommuners arbete och påverkande faktorer i arbetet att öka
användningen av hållbara och förnyelsebara material, såsom trä, i byggandet. Tre
frågeställningar har tagits fram för att konkretisera problemet, vilka även ska fungera
konstruktivt för vidare arbete med att öka träbyggandet i kommunerna.
1.3 Mål och frågeställningar
Målet är att undersöka hur en kommuns strategi för hållbart byggande ser ut idag och
vidare ge förslag på åtgärder som kan göras på kort sikt för att öka byggandet med trä som
byggmaterial inom kommunen.
För att uppfylla målet med arbetet har det brutits ner till följande frågeställningar:
1. Hur bör kommunens strategi om hållbart byggande mot en ökad byggnation med
trä som byggmaterial se ut?
2. Vilka förutsättningar krävs för att öka byggandet med trä i en medelstor kommun?
3. Vilka åtgärder kan vidtas för att implementera träbyggnation på kort sikt (1 – 3 år)
inom kommunen?
1.4 Avgränsningar
Rapporten innefattar inte ombyggnationer. Varken produktionsledet eller
anläggningssidan berörs. Rapporten beaktar inte koldioxidutsläpp kopplade till transporter
inom byggprocessen. Jämförelser med andra byggmaterial görs inte. Sveriges större och
Sveriges mindre kommuner är inte de primära målgrupperna.
1.5 Disposition
Bakgrunden, problembeskrivningen, rapportens mål, dess frågeställning och avgränsning
presenteras i kap. 1. Kap. 2 beskriver undersökningsstrategin som valts, kopplingen mellan
frågeställningar och de valda metoderna, samt hur trovärdigheten för arbetet behandlats.
Under kap. 3 redovisas vilka teorier som valts för att uppnå målen med rapporten. Empirin
redovisas i kap 4. och analyseras i kap. 5 där även resultaten presenteras. Kap. 6 innehåller
diskussioner och slutsatser. Kap 6 följs av referenser och bilagor.
2 Metod och genomförande
Metod och genomförande
2.1 Undersökningsstrategi och design
Undersökningen är en kvalitativ fallstudie då den ämnar ge en beskrivning och djupare
förståelse för hur det går till i en specifik organisation (Patel & Davidson, 2011).
Studien är kvalitativ då problemet kräver en djupare förståelse för situationen.
Eftersom problemet saknar mätbarhet väljs kvantitativ studie bort.
Litteraturstudier ämnar ge ökad förståelse och kunskap inom området som undersöks.
Datainsamlingen kommer bestå i djupintervjuer och dokumentanalys. Enligt
Denscombe (2017) är det lämpligt med intervjuer när det som undersöks kräver
ingående förståelse för hur det fungerar, hur faktorer är sammanlänkade samt hur ett
system fungerar. Empirin kommer främst bestå av kvalitativa data, både primärdata
och sekundärdata.
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
För att besvara första frågeställningen genomfördes intervjuer och dokumentanalyser.
Litteraturstudier samt sekundärdata i form av dokumentanalyserna gav ett
kunskapsunderlag som fylldes på med hjälp av primärdata från intervjuer med
personer med expertis i ämnet. Samtliga metoder bidrog till djupare kunskap i frågan.
Då det handlade om kvalitativa data krävdes främst intervjuer men också
dokumentanalys för att svara på andra frågeställningen.
För att besvara tredje frågeställningen förutsatte det att föregående frågeställningar var
besvarade (se figur 2.1). Med hjälp av dokumentanalys och litteraturstudier i vad som
tidigare har gjorts, hur implementering kan ske samt genom intervjuer, togs verktyg
fram för att kunna ge förslag på inledande åtgärder. Intervjuer krävdes för att se vad
som var möjligt att göra på kort sikt.
Figur 2.1. Koppling mellan datainsamling och frågeställningar.
2.3 Litteraturstudie
Sökningar, inom det valda ämnet, gjordes i Högskolebibliotekets databaser Scopus,
Science direct och Diva. Sökorden valdes i linje med rapportens ämnesområde. De
första 20 träffarna ögnades igenom, vid intressant ämne lästes abstracten. Vid relevant
Metod och genomförande
abstract lästes hela artikeln. Sökord som resulterade i teoretiskt ramverk var; ”green
building” (Cole) “green building AND increase” (Ahmad et al), “green building
materials” (Ke,
Baizhan), “massive timber construction” (Peñaloza), “knowledge
transfer” (Jonsson), “wood structure AND long time” (Dietsch).
Forskningsinstitutet RISE kontaktades för vägledning om den svenska forskningen
som bedrivits inom området träbyggnation. Information erhölls om forskningen som
bedrivits vid Linnéuniversitetet i Växjö. Artiklar därifrån som stödjer denna rapport
är Gustavsson, Joelsson och Sathre (2010) samt Hemström, Mahapatra och
Gustavsson (2011).
2.4 Valda metoder för datainsamling
Här presenteras innebörden av de valda metoderna.
2.4.1 Dokumentanalys
Dokument kan ge svar på frågeställningar som berör ren fakta men också ge en konkret
bild över hur ett visst förlopp gått till från start till mål. De fakta som dokumentet
presenterar behöver vara ”sannolika” (Patel & Davidson, 2011). Detta kan säkerställas
genom att analysera stadgade eller vedertagna dokument inom en organisation. Trots
noggranna val av dokumentstyp ska en analys ändå vara källkritisk och noga iaktta
dokumentens uppkomst, varför de upprättades och av vem eller vilka samt med vilket
syfte detta gjordes. Viktigt är också att ta reda på om dokumentet kan ha uppkommit
under någon sorts påverkan, exempelvis av en extern intressent (Patel & Davidson,
2011).
2.4.2 Intervju
Intervjun är informationsinsamling som bygger på frågor och kan göras genom
personliga möten mellan intervjuaren och intervjupersonen eller över telefonsamtal.
Intervjun kräver noggranna förberedelser såsom att kontrollera om frågorna täcker upp
de frågeställningar som ska besvaras och om frågorna är tillräckligt tydliga så
missuppfattning undviks. För att slutresultatet ska bli informationsrikt förutsätter det
att intervjupersonen är motiverad och vill medverka i samtalet. Genom att tydliggöra
syftet med intervjun ger det mening för intervjupersonen. Inför intervjun bestämmer
intervjuaren i vilken grad frågorna ska vara öppna och då uppmuntra till långa fria
förklaringar, eller om de ska vara mer slutna och begära kortfattade svar. Detta kallas
grad av strukturering (Patel & Davidson, 2011). Redovisningen av intervjupersonens
personuppgifter ska vara konfidentiella och personen anonym (Dalen, 2015).
2.5 Arbetsgång
Arbetet inleddes med litteraturstudier för att samla kunskap inom området innan
intervjufrågeunderlaget utarbetades inför intervjun, se bilaga 1. Frågorna
kontrollerades mot frågeställningarna så att de täcktes upp, se bilaga 2. Kontakt togs
först med partnerorganisation och närliggande kommun med framgångsrikt, pågående
träbyggnadsarbete. Ytterligare kommun kontaktades efter rekommendation vid
intervjun på närliggande kommun.
Metod och genomförande
Intervjutid bokades med personer som antingen har eller har haft en central roll i
framtagandet av träbyggnadsstrategierna inom kommunerna (se Tabell 2.1). Intervju
bokades även med expertis inom brand och fukt eftersom det uppfattats att det är två
faktorer som skapat osäkerhet i samband med inledning av ökat träbyggande, samt att
dessa två aspekter bidrar till rapportens tekniska värde. Frågeunderlaget sändes ut i
förväg till intervjupersonerna.
Tabell 2.1. Intervjuer
Datum Intervjupersonens funktion Typ Intervjuns syfte Intervjun knyter an till frågeställning 2020-03-03 Verksamhetsutvecklare, trä/byggnation, drivande i träbyggnadsfrågan Direkt Besvara frågeställningar och leda arbetet mot uppsatt mål.
1, 2, 3
2020-03-12 Miljöingenjör, avd Mark & exploatering, framtagandet av träbyggnadsstrategi. Direkt Besvara frågeställningar, kunna vägleda till mer komplett arbete. 1, 2, 3 2020-04-01 Fastighetsstrateg område Mark och exploatering, involverad i framtagandet
av
träbyggandsstrategin
Direkt Besvara frågeställningar och leda arbetet mot uppsatta mål.
1, 2, 3
2020-04-17 Produktchef inom
byggelement Telefon om fukt Information i träbyggnader 1, 2, 3 2020-04-17 Forskare i byggtekniskt brandskydd och brandsäkerhet i trähus Telefon Information om brand i träbyggnader 2, 3
Relevant träbyggnadsstrategi lästes igenom innan intervju genomfördes. Intervjuerna
spelades in med diktafon, fjärde intervjun undantagen. Det inspelade materialet
sammanställdes skriftligt och skickades tillbaka till vederbörande för godkännande.
Relevant empiri från intervjuer och dokumentanalyser sammanställdes för att
analyseras i förhållande till teoretiskt ramverk och frågeställningarna. Genom att
analysera kopplingar mellan teori och empiri i förhållande till frågeställningarna
erhölls resultaten. Dessa användes för att nå rapportens mål.
Metod och genomförande
Ett besök på Trähusdagarna på Elmia, samt fortlöpande litteraturstudier gjordes under
arbetets gång för att samla mer kunskap om träbyggandet i Sverige.
2.6 Trovärdighet
God validitet och god reliabilitet ligger till grund för att göra rapporten trovärdig.
Validiteten syftar till att ha rätt fokus i sina val av undersökningar - att de metoder
som nyttjas faktiskt undersöker det som rapporten avser ge svar på. Reliabiliteten och
graden av den beror av metodernas pålitlighet, exempelvis hur väl de utförs och hur
noggrant förberedda de är (Patel & Davidson, 2011)
Genom de djupintervjuer som genomfördes bibehölls ett spetsat fokus mot de
grundläggande frågeställningarna om hur strategierna för hållbart byggande utarbetats
samt vilken specifik utveckling mot träbyggnad kommunen tänkte sig framöver.
Intervjufrågorna var noggrant genomtänkta inför intervjun. Frågorna var
medelstrukturerade och öppnade upp för ett utökat svarsutrymme för
intervjupersonerna (Patel & Davidson, 2011), varför en klarare bild av läget kunde
erhållas utan att tappa fokus på vad som efterfrågades. Denna sorts frågor stärker
validiteten eftersom intervjuaren på detta sätt närmar sig en så korrekt bild som möjligt
av en situation.
Intervjuer gjordes med personer som har arbetat närmast träbyggnadsstrategin i
framtagandeskedet inom en kommun samt personer som besitter expertis inom trä som
byggnadsmaterial. Genom att ha intervjuat personer som medverkat i fokusområdet
stärks rapportens reliabilitet eftersom undersökningens tillförlitlighet höjs då det är
personer som haft ett engagemang i uppgiften och då också varit motiverade att
förmedla en korrekt bild (Patel & Davidson, 2011).
Syftet med dokumentanalysen var att få fram djupa, kvalitativa fakta genom att
granska interna dokument som inte är lättillgängliga för allmänheten. Information som
visas för allmänheten ger sannolikt inga djupare uppgifter. Rapportens validitet styrks
genom att undersökningen bedrivs hos kommuner vilka lyder under
offentlighetsprincipen och därför förväntas föra noggrann dokumentation över möten,
beslut och planering samt arkivera sådan information. För att förmedla en rättvis bild
av problemet har objektivitet och ett källkritiskt förhållningssätt genomsyrat
dokumentanalysen. Underbyggande material har tagits med, likväl eventuella fakta
som talar för motsatsen (Patel & Davidson, 2011).
Metod och genomförande
3 Teoretiskt ramverk
Kapitlet presenterar valda teorier tillämpliga för undersökningen.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori
Figur 3.1 visar kopplingen mellan frågeställningarna och de teorier som följer.
Figur 3.1. Koppling mellan frågeställningar och teori.
3.2 Hållbar utveckling
Hållbar utveckling består av följande tre dimensioner: ekologisk hållbarhet, social
hållbarhet samt ekonomisk hållbarhet. Ekologisk hållbarhet innebär att hushålla med
jordens resurser. (FN, 2016). Ett globalt medvetande finns att ekologisk hållbarhet är
nödvändig, men vägen dit är inte enkel. Att på allvar ingjuta hållbar utveckling i våra
samhälleliga processer är centralt och verkställande hjälpmedel är under utveckling
(Carlman, Grönlund & Longueville, 2015).
3.3 Grönt byggande
Ahmad et al. (2019) har granskat 77 undersökningar inom kategorin ”Managing green
building development" (Styrning av grönt byggandes utveckling) och kunnat påvisa ett
antal paradigmer eller idealexempel på utveckling av grönt byggande varibland hinder,
drivkrafter, förmåner och risker är några.
Cole (2019) fastslår att de som är kunniga inom grönt byggande kommer ha nytta av
utbildning inom miljö och hållbarhet samt ha vetenskapligt kunnande för att förstå
vikten av utformningen av gröna byggnader och slutligen hur engagemanget behöver se
ut för att omsätta kunskapen om grönt byggande till praktik.
Rapporten riktas mot definitionen av grönt byggmaterial som nämns i rapport av
Baizhan Li (2007):
A material which adopt cleaner production technologies, no or little use of
natural resources and energy, a lot of use of agricultural and industrial or
municipal solid waste to produce no poison, no pollution, no radiation, the
life cycle is reached, recyclable, environmental protection and human healthy
building materials. (Ke, 2012).
Metod och genomförande
3.4 Trä som byggmaterial
3.4.1 Materialegenskaper
Trädets storlek begränsar virkets dimensioner för sågat virke. Därför används
träbaserade konstruktionselement vid större dimensioner. Dessa kan komma i form av
sågat virke såsom korslimmat trä (KL-trä, se figur 3.2), limträ, fanerträ (laminated
veneer lumber, LVL) och plywood, eller fibrer, flis samt spån (OSB, spånskiva,
fiberskiva) (Borgström, 2016).
Figur 3.2. Korslimmad träskiva med tre skikt.
(Borgström 2016, s. 60)
KL-träelement används bland annat som lastbärande väggar och bjälklag i byggnader
och kommer till byggarbetsplatsen färdiga att montera, se figur 3.3. Fanerträ, där några
av skikten läggs vinkelrätt fiberriktningen i övriga skikt vilket ger högre styvhet i
tvärriktningen, används med fördel i vissa stomkomponenter, såsom bjälklag
(Borgström, 2016).
Metod och genomförande
Figur 3.3. Byggnad med KL-träelement, Jönköping 2020.
Trä som material kan få deformationer dels på grund av förändringar i omgivningen
såsom fukt och ökande temperatur, samt deformationer på grund av tiden (Borgström,
2016). Trä drar åt sig fukt vilken i sin tur bidrar till att minska hållfastheten i
konstruktionsvirke (Burström, 2001.) När träet torkar krymper det i volym vilket kan
medföra stora sprickor då det förhindras röra sig när det byggs in. Detta kan förhindras
om träet tillåts torka ut tillräckligt innan det byggs in (Dietsch, 2017).
Träkonstruktioner betraktas som lätta konstruktioner och den akustiska prestandan är
sämre än i tunga betong- eller stålkonstruktioner. Problemen har främst varit;
flanktransmission, som exempelvis löses med vibrationsisolering mellan byggdelar eller
flytande golv ovanpå bjälklaget; stegljudsisolering i träbjälklag, som löses genom att
komplettera träbjälklaget med tyngre beklädnadsmaterial eller genom att separera
bjälklag och undertak (Borgström, 2016).
Enligt BBR delas byggnadsmaterial in i tre kategorier: obrännbara, brännbara och
svårantändliga material. Trä tillhör kategori brännbara – material som fortsätter brinna
även om en låga borttages. (Burström, 2001.) Dock bildas en yta av kol på träet vid
brand som skyddar de inre trädelarna (Svenskt trä, 2016). Detta gör att det brinner
relativt långsamt och på ett kontrollerat sätt, vilket leder till att träet behåller sin stabilitet
en tid. (Borgström, 2016).
3.4.2 Miljöpåverkan
Ett svenskt forskarlag uppmätte primärenergianvändningen och koldioxidutsläppen för
en byggnad med trästomme, under hela dess livscykel. Byggnadens livscykel delades in
i tre faser; produktionsfas, konstruktionsfas och nyttjandefas. Nyttjandefasen var ensam
fasen med störst åtgång av primärenergi. I de två andra faserna hade biomassa
tillvaratagits och återvunnits till biobränsle. Forskarna såg att mängden biobränsle som
återvunnits ur produktions- och konstruktionsfaserna var större än den primärenergi som
försett de båda processerna. (Gustavsson, Joelsson & Sathre, 2010.)
Enligt en studie i livscykelanalys (LCA) gjord av Peñaloza, Erlandsson och Falk (2015,
figur 3.1) framgår att biobaserat material i byggnader minskar klimatpåverkan. De tre
olika undersökta byggnadstyperna utgick ifrån en fiktiv flerfamiljsbyggnad konstruerad
i: KL-trä (CLT) med 50 % biobaserat material; KL-trä med cirka 69 % biobaserat
material; betong med 0% biobaserat material.
Metod och genomförande
Figur 3.4 Resultat från bedömning av livscykelns klimatpåverkan av de tre
byggnadstyperna efter en traditionell metodisk uppsättning (statisk LCA-modell,
GWP100 och antagande av koldioxidneutralitet i skogsprodukter) (Peñaloza,
Erlandsson och Falk 2015, s 4).
3.5 Kunskapsöverföring
Kunskapsöverföring är svårt att definiera enligt Jonsson (2012) men kan definieras som
processen av ett överförande av kunskap mellan individer inom en organisation och vad
som motiverar den som lär ut, likväl den som lärs. Detta är relevant när kunskapen som
samlats in ska överföras till annan kommun.
3.6 Sammanfattning av valda teorier
Valda teorier tar upp viktiga grundpelare i frågan om att öka byggnation med trä som
huvudsakligt byggnadsmaterial. Grundläggande för jordens klimat och människans
fortlevnad är att material väljs med omsorg och med egenskaper som utgörs av främst
förnyelsebarhet. Att kommuner väljer att arbeta utefter en hållbar inriktning är precis en
sådan central samhällelig process som, enligt Carlman, Grönlund & Longueville (2015),
behöver komma till stånd. Enligt Ahmad et al (2019) kan arbetsprocessen bli mer eller
mindre lättframkomlig beroende på olika lokala gynnsamma faktorer eller interna
krafter. Att vidareutbilda medarbetare som redan visar starkt intresse och stort
engagemang är, enligt Cole (2019), en framgångsfaktor för grönt byggande. Genom
ökad kunskap om faktorer som påverkar processerna och hur grönt byggande omsätts i
praktiken underlättas implementation av träbyggnation. Kunskapsöverföring är en
viktig faktor till att kunskap som finns förs vidare och sker när den som lär, likväl den
som lärs, stimuleras av processen (Jonsson, 2012).
Träets egenskaper har både för- och nackdelar. De främsta nackdelarna är brand, ljud
och fukt (Borgström, 2016; Burström, 2001; Dietsch, 2017), vilka går att förebygga. En
av materialets styrkor är möjligheten att sammanfoga trä till önskade dimensioner, vilket
bildar en lättare men samtidigt stabil konstruktion. Gustavsson, Joelsson & Sathre
(2010) säger dessutom att byggnationer med trä ger möjlighet att återvinna biomassa,
vilket kompenserar för energin som krävs vid framställandet och montering av
Metod och genomförande
byggmaterialet. Vid jämförelser mellan byggnation av delvis träbaserade byggnader och
ren betongkonstruktion för samma byggnadstyp genererar produktionsfasen för trä
minst klimatpåverkan (Peñaloza, Erlandsson & Falk. 2015).
Empiri
4 Empiri
Kapitlet redovisar sammanställningarna av insamlad empiri.
4.1 Dokumentanalys
Granskade dokument kopplas till kommuners arbete med att implementera
träbyggnation inom sina geografiska områden.
4.1.1 Träbyggnadsstrategi Växjö Kommun
Växjös Träbyggnadsstrategis definition av en träbyggnad ställer kravet att “stommen
till huvuddelen består av träbaserat material” (Växjö kommun, 2019c). Flertalet mål har
satts upp i strategin, mål med förhållandevis korta datumintervaller. Kommunen anger
hur målen för klimatpåverkan ska mätas och med vilket verktyg. För uppföljning av
målen anges när uppföljningen skall göras samt vem som är ansvarig för att den utförs.
Viktiga aspekter, såsom engagemang, öppenhet internt och externt, informations- och
kunskapsspridning understryks. För att göra genomförandet av ökad träbyggnation
kraftfullt så har ett särskilt råd för samhällsbyggande startats.
Växjös träbyggnadsstrategi är intressant eftersom Växjö kommun arbetat för ett ökat
byggande med trä sedan 2005 samt att Träbyggnadsstrategin reviderats 2018.
4.1.2 Träbyggnadsstrategi Jönköpings Kommun
Jönköpings Träbyggnadsstrategi beskriver att syftet med strategin är att minska
byggsektorns klimatpåverkan genom att stimulera till ökat träanvändande i byggprojekt
(Jönköpings kommun, 2020b). Jönköpings kommun motiverar målsättningen med att
trä är en förnyelsebar råvara som besitter egenskapen att den lagrar koldioxid så länge
den utgör byggnadsdel i en byggnad. Träbyggnadsstrategin omfattar allt byggande inom
kommunen men riktar sig tydligast mot flerbostadshus samt byggnader för andra
ändamål än bostäder.
Kommunen vill öka kunskapsutvecklingen kring träbyggande inom byggsektorn på
lång sikt och på så vis få användandet av trä som byggmaterial att öka.
Jönköpings kommun har valt att utnyttja maktmedel när det kommer till bebyggelse i
sin träbyggnadsstrategi och menar att planering av byggnader som involverar stor del
trä kommer att mötas med stort intresse när det kommer till markanvisningar. Strategins
definition av en träbyggnad är en byggnad som till största del utgörs av trä. De mål som
anges i träbyggnadsstrategin är att träbyggnad alltid ska efterfrågas vid markanvisning,
att 50% av alla projekt som faller inom ramen för träbyggnadsstrategin huvudsakligen
ska byggas i trä. Jönköpings kommun anger slutligen att målen ska följas upp årligen
som nyckeltal i ett internt forum.
4.1.3 Träbyggnadsstrategi Varbergs kommun
Varbergs utkast för träbyggnadsstrategi framhåller att det långsiktiga målet med
strategin är att genom ett ökat träbyggande åstadkomma en ekologisk, ekonomisk och
hållbar samhällsutveckling. Tre vägledande principer presenteras som byggstenar till
målsättningen varav den första är att eftersträva en klimatneutral bygg- och
fastighetssektor där stort stöd tas i Agenda 2030 och där vikten av att bidra till
minskning av utsläppen av koldioxid är primär. Det andra är ett hållbart och bärkraftigt
Empiri
näringsliv. Mängden skog i Sverige framhålls som central, hur förädling och avverkning
av skog kan gynna näringslivet genom nya arbetstillfällen och ökad sysselsättning. Den
tredje är att nå en social och hållbar stadsutveckling och kärnan i detta lyfts fram i att
trä anses dels vara ett material som möjliggör prefabricering i hög grad, vilket kan öka
takten på byggandet inom staden, samt att trä är gynnsamt i
bostadsbyggande på grund av sin flexibilitet när det exempelvis kommer till om- och
tillbyggnader.
Varbergs kommun har vidare tagit fram fyra prioriterade målsättningar med tillhörande
etappmål. Den första målsättningen är att successivt öka det kommunala träbyggandet
vilket ska signalera att kommunen vill ta på sig rollen som initiativtagare och förebild
för det klimatneutrala byggandet i denna del av Sverige. I den andra målsättningen
eftersträvas att ”utveckla en kommunintern styrning” för träbyggandet. Syftet är att
skapa arbetsaktivitet som vägleds av strategin och som genomsyrar alla berörda
instanser inom kommunen. Som tredje målsättning vill kommunen lyfta privata aktörers
bidrag till ett ökat träbyggande genom att uppmuntra eller möjliggöra för privata aktörer
att initiera träbyggande. Fjärde målsättningen är att öka kunskapen och kompetensen
både inom kommunen men också i den privata sektorn, vilket är viktigt för att nå ett
ökat träbyggande som har sin kärna i ökad samverkan mellan aktörer. För varje mål
anges vem som är ansvarig för genomförandet och uppföljningen av målet.
Träbyggnadsstrategin framhåller vikten av att det är kommunkoncernen som ska göra
den här utvecklingen gemensamt.
Träbyggnadsstrategin har tagits fram i samarbete med Trästad Sverige och Wood
Firstprojektet där Varberg varit pilotkommun.
4.1.4 Trästad Sverige - kompendium “Wood First”
Föreningen Trästad Sverige ser sig själva som ett verktyg till Sveriges kommuners
arbete med att möta klimatmålen som satts upp i Agenda 2030. Trästad Sverige driver
projektet Wood First (se bilaga 3) och framhåller där att trä har stora fördelar inom
stadsutvecklingen. Kompendiets författare Becker, Kalén, Nord, Gustafsson och
Adersjö (2019) menar att träbyggandet kan komma att ta en stor roll i Sveriges arbete i
att nå ett utsläppsmål av växthusgaser fram till år 2030. Arbetet grundar sig i att andelen
trä i byggprojekt bidrar till positiv klimatpåverkan i form av lägre utsläpp av koldioxid.
Materialet öppnar upp för en ökad prefabricering av byggelement, vilket förkortar
aktiviteten på byggarbetsplatsen. De anpassningar som kan göras med trä bidrar även
till att materialet lämpar sig väl för tillbyggnation.
Wood First har följt några av de kommuner i landet som har varit framgångsrika med
att implementera träbyggnation i det lokala byggandet. Framgångsfaktorer har varit ett
tydligt politiskt mandat i träfrågan, att hållbarhets- och utvecklingsarbetet tar upp
träbyggandet som en tydlig byggsten och en väl utarbetad träbyggnadsstrategi där
rollerna för genomförandet och uppföljningen anges tydligt. Uppföljningen av strategin
kräver tydligt angivna mål förankrade mellan aktörer och tydliga definitioner av vad
som förväntas för att uppnå målen. Wood First menar också att det blivit märkbart att
incitament för förändring uppkommer ur mätbara mål och tydligt definierade riktlinjer.
En annan viktig faktor är samverkan med näringslivet och nyckelresurser inom
högskolor och universitet vilket kommer leda till att träbyggandet kan öka och
Empiri
utvecklas, eftersom ny kunskap och nya möjligheter arbetas fram inom dessa forum.
Kommuner har genom den akademiska världen möjlighet att arbeta proaktivt genom att
exempelvis söka forskningsanslag och att vara delaktiga i utvecklingsprojekt som riktar
sig till just träbyggnation.
För att öka träbyggandet lyfter Wood First olika administrativa möjligheter för
kommuner att arbeta med under planprocessen (se figur 4.1). Översiktsplanen, som är
menad att visa grundidén med användning av mark- och vattenområden samt framtida
bebyggelseutveckling, nämns som en handling som kan påverkas. Detta eftersom Plan-
och bygglagen (PBL) påvisar att kommunen ska utforma översiktsplanen i linje med
relevanta nationella och regionala mål, planer och program som har betydelse för en
hållbar samhällsutveckling. Det kommunala planprogrammets syfte är att förenkla
arbetet med detaljplanen, här kan profilfrågor rörande just träbyggnation dokumenteras
och riktlinjer för träbyggandet kan anges. Detaljplanen reglerar de kommande
byggnadernas utformning. Kommunen med nybyggnadsområdet ska framgå i
detaljplanen, avsikten kan exempelvis vara att området ska ge intryck av att vara ett
träbyggnadsområde. Att ändra i äldre detaljplaner är svårt eftersom ny- eller
tillbyggnader i området inte får strida mot den avsikt som planförfattaren hade med
området. Exploateringsavtalet fungerar som ett avtal mellan kommun och byggherre.
Där anges villkor för att anta en detaljplan inför exploatering av ett markområde.
Avtalet ska ange grundläggande ramar för hur, vad och vart avseende byggnaden, samt
vem som betalar och vem som ansvarar. I avtalet kan kommunen presentera riktlinjer
om träbyggnation, vilka byggherren kan välja att teckna sig för. Riktlinjerna ger en
möjlighet att förespråka träbyggnad. Om byggherren skriver under föreslagna riktlinjer
kan kommunen besluta att dessa är bindande.
Empiri
Dokumentet påpekar att inom ramen för Lagen om Offentlig upphandling (LOU) får
kommunen ställa krav på byggnadens tekniska egenskaper och även hur byggnaden och
dess ingående delar ska produceras. Krav kan ställas utifrån byggmaterials och
processers miljöpåverkan. Från om med 2016 har Sverige en ny
upphandlingslagstiftning vilken möjliggör för kommuner att ställa miljökrav ur ett
livscykelperspektiv inom ramen för LOU (Regeringskansliet, 2016). Vid utformning av
en upphandling är det möjligt att ställa krav på att byggnaden exempelvis ska ha en
stomme av trä, dock är det inte möjligt att ställa krav på byggnadsmaterialets ursprung.
Istället finns möjligheten att kräva spårbarhet av träet, dess prestanda och funktion
utifrån exempelvis miljöegenskaper.
4.2 Intervjuer
Här redovisas sammanfattning av primärdata från intervjuerna (se bilagor 4 – 8).
VU.K1: Verksamhetsutvecklare i Kommun 1 och ansvarar för kommunens
träbyggnadsarbete, samt är förespråkare nationellt och internationellt för
träbyggnation.
MI.K2: Miljöingenjörer i Kommun 2 och involverade i framtagandet av kommunens
träbyggnadsstrategi.
FS.K3: Fastighetsstrateg i Kommun 3 och involverad i framtagandet av kommunens
träbyggnadsstrategi.
PC: Produktchef inom byggelement (KL-trä) med och har varit involverad i cirka
300st träbyggnadsprojekt i nuvarande företag.
SA: Senior adviser i byggteknik och forskar i byggtekniskt brandskydd och
brandsäkerhet i trähus.
Involverade aktörer i framtagandet och framgången av träbyggnadsstrategi
VU.K1 anser att den viktigaste faktorn för inledandet av ökat träbyggande i
kommunen var drivna personer som verkligen ville förändra och trodde på materialet
trä. Detta ledde till en påtaglig, handfast och mätbar träbyggandsstrategi som gav
kontinuitet om hur kommunen ska agera långsiktigt. Viktigt är också att strategin
förankras hos de med ledande befattningar inom organisationen, så att den inte bara är
ett utskickat dokument. VU.K1 anser att förutsättningarna för en bra
träbyggnadsstrategi är att; ha samtliga aktörer med sig i arbetet från början, föra en
diskussion med samtliga aktörer vid framtagande av träbyggnadsstrategier; ha enade
politiker; enlighet mellan bostadsbolagen; sätta upp kortsiktiga, mätbara mål som går
att uppnå för att se någon slags utveckling. VU.K1 poängterar att det handlar om en
läroprocess som ska lära organisationen hur man bygger. ”Det viktiga har egentligen
inte varit omfattningen, utan att vi lär oss.” VU.K1 nämner att instanser som främst
varit inblandade i framtagandet av strategin är: fastighetsbolagen; omsorgs- och
utbildningsförvaltningen; kommunledningsförvaltningen; miljö-
och
hållbarhets-
avdelningen; stadsbyggnadskontoret
med
dess planeringsavdelning
och
näringslivskontor. I ett specifikt projekt var en framgångsfaktor att leverantören var
engagerad hela vägen. VU.K1 säger att strategin anger att vartannat projekt ska vara en
träbyggnad.
MI.K2 anser att den viktigaste organisatoriska faktorn i inledandet av
ökat träbyggande har varit tjänstemännens initiativ, vilket ledde till införandet av en
punkt
för
ökat träbyggande i
kommunprogrammet. MI.K2 nämner
Empiri
kommunprogrammet och avdelningens verksamhetsplan som viktiga beslut som krävts
för att möjliggöra strategin. Varje berörd verksamhet och kommunalt bolag behöver
också bidra med sina mål i strategin. Det är en styrka om alla som bygger kan delta
enligt MI.K2. Viktiga kompetenser och aktörer att involvera har varit; den egna
organisationen; andra kommuners kompetens; de som arbetat med kommunernas
strategier. MI.K2 nämner fem kommunala bolag, varav fyra bygger och kan påverkas.
Fastighetsavdelningen bygger för kommunala verksamheter; skolor, äldreboende med
flera. Det
räcker
inte
att
kommunen
har
en
antagen
träbyggnadsstrategi, det behövs även
beslutas att
använda
strategin
i
verksamheten. Varje nämnd eller bolagsstyrelse behöver ta beslut som tydligt indikerar
vad som ska göras. Detta skulle förbättra förutsättningarna för arbetet med strategin,
enligt MI.K2. I intervjun med MI.K2 framgår att definitionen för träbyggnad är ”Den
bärande stommen ska till största del utgöras av trä”.
FS.K3 säger att politiken, som har varit enad över blockgränserna, varit den viktigaste
inledande faktorn i framtagandet av strategin. En politisk vilja är A och O. Politisk
enighet och ”en politik som intresserar sig, ser och förstår” underlättar beslutsprocessen
samt ger stöd i arbetet. Enligt FS.K3 har det varit fördelaktigt med ett politiskt beslutat
uppdrag för att underlätta framtagandet av strategin. Dessutom har funnits starka
drivkrafter,
med
stort
engagemang,
som
varit
extra
viktiga
för
framtagandet. FS.K3 själv har varit drivande och blivit kallad eldsjäl. FS.K3 berättar att
för att få en process eller ett strategiskt styrdokument att ”flyga så behöver man rama in
det och att den är tydlig”, tydlig med vilken roll som ansvarar för arbetet att
implementera processen och att ansvaret att ta fram en handlingsplan ligger på
respektive förvaltning, nämnd eller bolag. En annan viktig faktor är att uppdraget ligger
på kommunstyrelsens förvaltning. Dess uppdrag är att samordna och leda processerna
inom kommunen. Viktigt har också varit att involvera kompetenser över hela ledet, från
skiss till överlämning, och att involvera relevanta personer från avdelningar inom
berörda områden för att förankra arbetet. Definitionen för träbyggnad är
”Huvudsakligen i trä” enligt FS.K3 och då menas stommen eftersom det är den som
utgör skillnad som kolsänka.
Hinder och framgångar i processen
Enligt VU.K1 behövs en förändring i tillvägagångsättet att utarbeta en träbyggnad. Nya
ritningar eller ritningar baserade på tidigare byggd träkonstruktion måste utgöra
underlaget för att arbetet ska bli korrekt från början. Att direkt överföra trä till ritningar
som är avsedda för en betongbyggnad blir felaktigt. Dessutom gäller att tänka flexibelt
och använd materialet på rätt sätt. Priset på träbyggnation är en återkommande
diskussion. VU.K1 nämner en kostnadsökning till följd av okunskapen att bygga i trä,
samt det risktillägg som tillkommer därav. Dessutom höga försäkringskostnader (på
grund av skador vid brand). Genom att vända sig till entreprenörer och arkitekter med
träkompetens blir kostnadsberäkningar och utformning, för största möjliga
energibesparingar, rätt från början. Dessutom finns nätverk, som riktar sig helt
mot träbyggande, att ansluta till. Kommunens framgångar kommer genom att skaffa sig
praktisk erfarenhet, anser VU.K1. Man har tittat på andra, som Österrike och Norge,
samverkat och tagit stöd av andra kommuner, haft stöd och hjälp av leverantörer.
Arkitektsidan, som samarbetat med kommunen med att se strategins möjligheter, har
också varit en drivande faktor. VU.K1 ser också att det skulle behövas riktlinjer när de
kommunala bolagen ska upphandla. Kommunen kan inte, enligt LOU, upphandla
massivträhus eller industriellt producerat trähus, men trästomme går bra, säger VU.K1.
Empiri
En orsak till att bolagen dröjer med målen kan vara att det är en form av
förankringsprocess. MI.K2 säger att det finns en okunskap och en ekonomisk faktor,
som gör att berörda verksamheter och bolag är försiktiga med sina mål. Vid
framtagandet av strategin har brand framträtt som den största nackdelen. Där handlar
det främst om stor egendomsskada, uppger MI.K2. Diskussion uppstår om att
träbyggnation blir dyrare att bygga och underhålla men MI.K2 menar att diskussionen
blir missvisande då man ofta syftar på underhåll i samband med träfasad. Det har även
förekommit en missuppfattning inom organisationen kring vad som menas med
träbyggnad – att det förknippas med träfasad men egentligen handlar om trästomme.
FS.K3 tar upp nackdelar med trä som lyfts; fördyrande av driften och förvaltning i och
med underhåll; ekonomin – att det skulle bli dyrare att bygga, att det blir en lärpeng,
dyrare på grund av kunskapsluckor i ledet. FS.K3 nämner att brand diskuteras, men att
det går att besvara de frågor som dyker upp. FS.K3 nämner att fukt inledningsvis är ett
problem då man inte vet hur man ska hantera den men att det handlar om
okunskap. FS.K3 nämner att det finns viss oklarhet i upphandlingsdelen – vad som går
och inte går att upphandla enligt LOU.
PC:s uppfattning är att hållbarhetsdiskussionen som förs inom kommuner och hos
beställare måste föregås av mod. Att våga bygga i trä. Oron kring fuktproblematiken är
delvis befogad enligt PC som påpekar att det kan bli ”tokigt” med fukt i trä om man
inte vet hur man ska lösa det. Enligt BBR behöver man alltid göra en
fuktsäkerhetsprojektering och det är den viktigaste åtgärden, säger PC.
Fuktsäkerhetsprojekteringen kommer att visa på vad som är bäst för det aktuella
projektet utifrån fuktsäkerhetssynpunkt. Det ska inte ses som en kostnad att göra en
sådan projektering, det är en investering som säkrar projektets kvalitet,
menar PC. PC upplever att det finns en tvekan hos aktörerna eftersom det nu är större
byggnader som ska byggas i trä och inte bara villor och tillbyggnader. Att beställarna
måste vara säkra i sig själva och vara säkra på vad det innebär för dem att bygga i trä,
är viktigt enligt PC. Att bygga mer och mer i trä gör att respektive beställare får vana
och mer trygghet kring byggmaterialet trä.
SA nämner en begränsande faktor i konstruktörers ovana att konstruera i trä. SA säger
att en träkonstruktion är känslig för brand med hänsyn till detaljlösningar och fel vid
utföranden, men påpekar att även stål är väldigt känsligt för brand. Brand i trä är
förutsägbart och att genom rätt utformning blir byggnaderna ”hur säkra som helst”.
Vidare menar SA att sprinkla en bostad kostar ungefär lika mycket som att lägga in
heltäckningsmatta, det är därför en av de bästa livförsäkringar man kan ha.
Försäkringsbolagen menar att sprinkler kan ge vattenskador, men SA anser det vara ett
dåligt argument för att inte sprinkla. Den mängd vatten som sprinklern generar vid
brand är väsentligt mindre än mängden som behövs när brandkåren kommer, eftersom
branden då har blivit mycket större och allvarligare.
Åtgärder för att forcera processen
Som maktmedel nämner VU.K1 anvisning av träbyggnad vid markförsäljning, då med
lägre prissättning på grund av just utmaningen att bygga i trä. Enligt VU.K1 varken
finns det eller diskuteras återvinningskrav för träbyggnader idag.
MI.K2 ska påverka privata aktörer genom att prata mer trä, uppmuntra till att bygga i
trä samt efterfråga träbyggnad vid markanvisningar. MI.K2 säger att om kommunen
börjar bygga i trä uppmuntrar det förhoppningsvis privata aktörer att också våga.
Stadsbyggnadskontoret
och
Mark
och
exploateringsavdelningen
har
Empiri
byggaktörsdialoger med de aktörer som bygger i kommunen. Enligt MI.K2 finns inga
utformade krav på återvinning av träbyggnader i ett långsiktigt perspektiv.
FS.K3 nämner att Processtödet Wood First, med dess upplägg, struktur, tydlighet och
expertis, har varit högst avgörande för att kommunen kommit så långt på så kort tid.
Fördelar var ett genomtänkt och sanktionerat upplägg samt att allt underlag och material
som tagits fram grundar sig i vetenskap. Strategins utformning ingår inte i processtödet
men det gör workshops och sammanställningar efter workshopparna, vilka är underlag
för strategins innehåll. FS.K3 nämner att det är viktigt att titta på hur andra kommuner
har gjort eftersom ”det finns mycket att lära av varandra”. Formuleringar i
markanvisningar kan skapa incitament för att stimulera privata aktörer att välja trä
säger FS.K3. Miljörabatter vid träbyggnation diskuteras, men utformningen och
genomförandet är oklart enligt FS.K3. FS.K3 säger att kommunen inte har utarbetade
krav för återvinning av träbyggnader utan hänvisar till kommande klimatdeklaration.
Det är viktigt att sätta spelreglerna i upphandlingarna och i förfrågningsunderlagen,
menar PC, samt betonar att beställaren måste vända sig till konsulter med kompetens
inom just träkonstruktioner om det är en träkonstruktion som efterfrågas i ett kommande
projekt.
[1558]
