Det sociala företaget - en ny teknik för makt och styrning?

__________________________________________________ Socionomprogrammet

__________________________________________________

Det sociala företaget - en ny teknik för makt och styrning?

Fredrik Fahlstedt & Fredrik Löfgren

SA3400, 15 HP Examinator: Jan Petersson

Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen Höstterminen 2008

2

Abstract

Vi har haft för avsikt att, med hjälp av Foucaults teori om styrning, synliggöra

styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrån verksamhetschefens, handledares och assistenter berättelser om arbetet i ett socialt företag. Går det att se styrningens

strategier, genom egenmakt och delaktighet istället för att med lagar och tvång, med hjälp av en teori som belyser maktrelationer och styrning?

Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjälp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur människor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den

problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förändras under utveckling och förändring av samhället och den liberala demokratin. Nya makt- och

styrningsformer har bildats, som bättre är anpassade till den ökade individualiseringen i samhället. Lagar och förordningar, som verktyg för att styra människor till önskade beteenden, har delvis ersatts med en styrning och strategier som tar ursprung i mer liberala tankar. Nya strategier som siktar in sig på att ge individer känslan av egenmakt över sitt eget liv, men med samma fortsatta mål av styrning.

I vår analys och vårt resultat, ser vi denna teori som användbar för att få en ökad

förståelse för hur maktstrategier kan belysas. Genom intervjupersonernas berättelser har vi fått en förståelse för, ur ett styrningsperspektiv, hur strategier och tekniker som utgår från en inställning till medarbetarna och den verksamhet de bedriver, verkar inom Atrium som socialt företag.

Undersökningen har en kvalitativ deduktiv ansats med intervju som teknik för att insamla empiri. Intervjuerna har genomförts i form av öppna riktade intervjuer kring tre temaområden. De tre teman vi utgått ifrån är: Atriums funktion och syfte. Vad det är som gör att Atrium fyller sin funktion som ett socialt företag? Hur ser

3

Förord

I arbetet med denna uppsats, som tagit den mesta av vår tid i anspråk, har våra familjers stora tålamod med våra ofta, både fysiska och mentala frånvaro, varit beundransvärd. Därför vill vi skänka ett stort tack till dem för att de har visat en så stor förståelse för oss och det ibland asociala beteende vi givit prov på.

Vi vill också tacka vår handledare David Hoff, som stått ut våra ständiga byten av uppsatsämne. Tack!

Självklart vill skänka ett stort tack till Verksamhetschefen Barbro på Atrium, för att du tog emot oss på ett så varmt och hjärtligt sätt, med många givande möten med dig och din personal.

Lycka till i fortsättningen och sluta aldrig brinna!

Sist men inte minst vill vi tacka Kalmar FF, för den kraft och energi som ni har givit oss genom att bli Svenska Mästare 2008!

4

Innehållsförteckning

3.1.1 Omfattning och organisation... 10

3.1.2 Sociala företag – En definition ... 10

3.1.3 Sociala företag – En avgränsning ... 12

3.1.4 Sociala företag – En plattform för att växa genom egenmakt ... 13

3.2 Arbetet i förhållande till samhällsförändringar ... 14

4 Metod ... 15 4.1 Metodologiska ansats ... 16 4.1.1 Deduktiv metod ... 16 4.1.2 Intervju ... 17 4.2 Urval ... 17 4.3 Undersökningens genomförande ... 18 4.4 Bearbetning av empiri ... 18

4.5 Validitet och reliabilitet ... 19

4.5.1 Validitet ... 19

4.5.2 Reliabilitet ... 20

4.6 Forskningsetiska ställningstaganden ... 20

5 Teori ... 21

5.1 Forskaren och makt ... 21

5.2 Definitioner av makt ... 21 5.3 Styrningsmentalitet ... 23 5.3.1 Politisk rationalitet ... 24 5.3.2 Styrningsaktörer ... 24 5.3.3 Tekniker för styrning ... 25 6 Tidigare forskning ... 25 6.1 Samhall ... 26

5

6.2 Kriminalvården – från objekt till subjekt ... 27

6.3 Det sociala företaget Atrium ... 28

7 Resultat och analys ... 31

7.1 Politisk rationalitet ... 31 7.2 Styrningstekniker ... 34 7.3 Styrningsaktörer ... 36 8 Sammanfattning ... 40 9 Diskussion ... 41 10 Litteraturförteckning ... 42

6

1 Inledning

Det sociala företagets förtjänster börjar intressera fler och fler. Framförallt handlar detta intresse om sociala företags möjlighet att få personer i arbete, personer som inte fått chansen eller tyckt att det varit lönt att ens försöka att skaffa ett arbete (Carlberg, 2007, s. 10). Det kan handla om människor med olika fysiska och psykiska handikapp, men också om missbrukare och före detta kriminella, som inte får en chans på den öppna arbetsmarknaden och därigenom delaktighet i samhället. Tidigare har Samhall AB, i stort sett, haft monopol på rehabilitering genom arbete. I dag ser vi att andra organisationer gör entré på detta område och då framförallt de sociala företagen. Föreningen Kooperativ utveckling menar att det finns flera exempel där sociala företag lyckats skapa arbetstillfällen, där marknaden och offentliga sektorn har misslyckats (Kooperativ utveckling, 2008).

Intresset för sociala företag kommer från flera håll, inte bara från målgruppen själva. Även politiker och staten ser vinster med sociala företag och satsar pengar på att fler sociala företag ska etablera sig. Ett färskt exempel på detta, kan ses i det pressmeddelande som socialdepartementet, så sent som den 29 november 2008, gick ut med: ”Regeringen satsar 10 miljoner kronor på sociala företag” (socialdepartementet, 2008).

I boken Socialt arbete, en grundbok beskrivs socialt arbete framförallt som en verksamhet som utförs i organisationer inom den offentliga sektorn. I samma bok skriver Lundström och Sunesson att ”det finns en (kanske växande) arbetsmarknad” inom och runtikring det traditionella sociala arbetet (Meeuwisse, Sunesson & Swärd, 2004, s. 63). Resultatet av en sökning på Internet, efter sociala företag, visar att sociala företag, idag 2008, är på stark frammarsch. Detta visar att sociala företag är en växande arbetsmarknad.

Eftersom sociala företag i stor utsträckning förekommer i sociala arbetets praktik, men inte inom socionomutbildningen, gör det att vi blir intresserade av studera sociala företag närmre.

7

2 Problemformulering

Kortfattat bygger sociala företag på att integrera människor i samhälle och arbetsliv genom affärsverksamhet som initierats av, eller för, människor i utanförskap. I sociala företag är målet inte ekonomisk vinstmaximering, utan mänsklig tillväxt genom delaktighet och empowerment (Blideman & Laurelii, 2008, s. 12).

Tidigare har det statliga bolaget Samhall AB varit en av få aktörer som haft till uppgift att erbjuda dessa grupper arbete sysselsättning, och då framförallt gruppen fysiskt och psykiskt funktionshindrade. Ett arbete med en målsättning att rehabiliteras, för att efter en tid kunna slussas ut på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall har enligt docent Mikael Holmqvists (2003) utredning misslyckats med detta uppdrag. Holmqvist visar på att paternalismiska metoder används i rekryteringen till Samhall och att medarbetarna snarare socialiserats till ett arbetshandikapp, istället för att ha utvecklats. Den statliga utredningen Inte bara Samhall (SOU 2003:56) pekar i samma riktning och kommer i sitt resultat fram till att Samhalls monopolställning bör brytas för att öppna upp för andra aktörer, där sociala företag nämns som ett alternativ (s. 202).

Denna förändring med nya aktörer, som säger sig arbeta utifrån ett underifrån perspektiv, med delaktighet och empowerment, istället för ett ovanifrån perspektiv, med inslag av paternalism, är en produkt av vår samtid. Detta går att se när sociala företag, som fenomen, sätts i kontrast till välfärdsförändringar och omstruktureringar av välfärdsorganisationen ur ett historiskt perspektiv. Ett perspektiv som visar att synen på vem som har ansvaret för välfärden har pendlat, från att vara ett offentligt ansvar till att bli ett privat ansvar. Detta innebär samtidigt att det är nödvändigt att hitta nya sätt att få medborgarna att internalisera värderingar om den goda medborgaren.

Vinsterna med sociala företag kan ses från flera perspektiv. Sociala företag väljer själva att presentera sig från ett perspektiv, som handlar om att få människor att växa som individer, genom delaktighet och empowerment.

8 I socialt arbete har empowerment som begrepp ökat markant de senaste åren. En sökning efter vetenskapliga artiklar innehållande termerna empowerment, empower eller empowering i databasen Sociological abstract/Social Service Rewiew, gav 5057 träffar under åren 2001-2006. En sökning för åren 1971-1980 gav 57 träffar (Akheim, Starrin, 2007, s. 10). Denna markanta förändring visar på en förändrad inställning till det sociala arbetets karaktär, i arbetet att hjälpa. Anna Meeuwisse och Hans Swärd menar dock att socialt arbete går att förstås utifrån dess dubbla roll, som inte bara handlar om att hjälpa utan även disciplinera (2004, s. 41). Utifrån det sistnämnda kan, enligt Payne (2005), empowerment användas i syfte att lägga ansvaret för förändring på individen själv, men med en dold målsättning att kunna begränsa statens insatser och kostnader. Något som han kallar för den politisk empowerment-ideologin (s. 354). Alec Carlberg menar att det kring begreppet empowerment finns en skepticism eftersom begreppet är populärt och tenderar att användas oreflekterat. Detta menar han kan resultera i att empowerment används i positiva symboliska sammanhang, utifrån ett ovanifrån perspektiv, utan att den har någon praktisk betydelse för de som ska ha nytta av den (2005 s. 5).

I uppsatsens titel, finns den inbyggda frågeställningen om sociala företag kan ses som en ny teknik för styrning. En styrning i syfte att människor i utanförskap, av egen kraft, bryter sitt utanförskap genom arbete och på så sätt blir fullvärdiga medborgare. En styrning som tidigare utgick från inställningen att människan måste styras med tvång har nu bytts ut mot en inställning att individen bäst går att styra genom empowerment. Styrningen finns kvar, men tekniken har förändrats utifrån samhällsförändringarna i övrigt likt Kejsarens nya kläder. Med detta som bakgrund har vi i denna uppsats intresserat oss för att göra en studie av det sociala företaget Atrium i Växjö. Empirin som insamlas genom intervju med verksamhetschef, handledare och arbetstagare kommer att analyseras utifrån ett styrningsperspektiv. Detta för att undersöka om det går att synliggöra makt och styrning i en organisation som säger sig bygga på delaktighet och empowerment.

Vi har i denna uppsats inte för avsikt att sätta delaktighet eller empowerment i förhållande till makt och styrning eller bedöma Atriums resultat i förhållande till Samhall eller andra aktörer.

9 Vi kommer endast att utgå från ett svenskt perspektiv och inte göra några internationella jämförelser. Vi har inte för avsikt att sätta undersökningen i ett genusperspektiv. Skillnader kan eventuellt upptäckas i deltagarnas berättelser, utifrån kön, men det avser vi inte att undersöka.

Vi ser vår undersökning som relevant för att kritiskt granska det som kan uppfattas som för givet taget, att kunna förstå sociala företag från ett annat perspektiv.

2.1 Syfte

Syftet är att utifrån teorier om makt och styrning få en fördjupad förståelse av den verksamhet som bedrivs i det sociala företaget Atrium.

2.2 Frågeställning

 Kan vi förstå medarbetarnas arbete utifrån ett maktperspektiv?

 Kan vi förstå Atrium roll som ett socialt företag utifrån ett maktperspektiv?

3 Bakgrund

När vi ska förstå medarbetarnas berättelser kan vi välja att tolka dem utifrån hur sociala företag i allmänhet beskriver och definierar sig själva, men vi är intresserade av att tolka deras berättelser utifrån ett styrningsperspektiv. Att vi är intresserade av detta beror på att vi, bland annat, ser tydliga paralleller mellan den ökade etableringen av sociala företag och de välfärdsförändringar som sker i stort i dagens samhälle. Vi ställer oss därför frågan om det, bakom de positiva bilder som sociala företag och dess företrädare målar upp, kan dölja sig andra förklaringar till dess framväxt och funktion. I detta kapitel kommer vi därför att beskriva sociala företag och försöka rama in den kontext sociala företag verkar i. Detta gör vi genom att först försöka definiera vad ett socialt företag är och inte är, för att sedan beskriva arbetets betydelse för individ och samhälle. Därefter fortsätter vi med en historisk beskrivning av de förändringar som skett kring välfärd och arbetsmarknad utifrån ett socialpolitiskt perspektiv.

Denna bakgrund kommer tillsammans med kapitlet om teori och tidigare forskning ligga till grund för vår analys av empirin.

10

3.1 Sociala företag

I detta avsnitt kommer vi att sätta in läsaren i vad ett socialt företag är, vad det inte är och vad i ett socialt företag som får människor att växa. Detta ser vi som nödvändigt av flera anledningar. Den största anledningen är att ge en bakgrund om sociala företag för att kunna sätta i relation till vårt undersökningsobjekt. En annan anledning till att ringa in sociala företag, är den respons vi fått från vänner, familj, socionomstudenter och lärare, som har tyckt att det är knepigt att förstå och särskilja sociala företag från andra verksamheter. Denna svårighet går att förstå eftersom sociala företag är en, i Sverige, relativt ny företeelse som är i utveckling och där definitionerna förändras i denna process (Blideman & Laurelii, 2008, s. 159).

3.1.1 Omfattning och organisation

I Finland och England finns speciella associationsformer för sociala företag, vilket också gör det lättare att särskilja dem från andra typer av företag och verksamheter. I Sverige finns inte denna kategorisering. De svenska sociala företagen organiseras istället genom en mängd olika associationsformer, vilket gör att det blir svårt att överblicka i vilken omfattning de förekommer. En sammanställning som gjorts visar att det finns cirka 150 olika sociala företag i Sverige, som sysselsätter cirka 4500 människor med produktion av varor och tjänster (Skoopi, 2008, s. 1).

I Sverige organiseras de sociala företagen som arbetskooperativ, personalkooperativ, ideella verksamheter eller lokala gemenskapsföretag (Blideman & Laurelli, 2008, s.

13-15). Runtikring de sociala företagen finns ett antal intresseföreningar,

paraplyorganisationer och stödorganisationer som tillsammans marknadsför sociala företag i allmänhet, tillhandahåller utbildningar, hjälper till vid start av nya sociala företag etcetera. Några av de organisationerna är NUTEK, SKOOPI och Coompanion.

3.1.2 Sociala företag – En definition

Sociala företag kan delas in i två huvudtyper utifrån vilket syfte det finns med verksamheten. Den ena huvudtypen handlar om företag som producerar välfärdstjänster inom vård, stöd, omsorg eller utbildning. Den andra huvudtypen har arbetsintegration som syfte.

För båda typerna gäller att de ska kunna identifieras inom kriterierna för social ekonomi för att de ska kategoriseras som sociala företag (Blideman & Laurelii, 2008, s. 12).

11 Vi kommer i fortsättningen att koncentrera oss på att beskriva de arbetsintegrerade sociala företagen, eftersom det är ett sådant vi avser att undersöka i denna uppsats. Syftet med arbetsintegrerade sociala företag är att skapa arbetstillfällen för de personer som, av olika anledningar, står längst ifrån arbetsmarknaden (Nutek, 2008, s. 3) och där verksamheten anpassas efter medarbetarna och inte tvärt om. Verksamheter där medarbetarna arbetar till 100 % av sin förmåga (Blideman & Laurelii, 2008, s. 12). Detta gör att sociala företag, som form, har en potential att bryta ett utanförskap från arbetsmarknaden. Ett utanförskap som inte beror på att individen inte vill eller kan arbeta, utan istället kan bero på att arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden ställer sig tveksamma till individer med en bakgrund av tidigare missbruk, kriminalitet, långvarig sjukdom, arbetslöshet, psykiska och fysiska funktionshinder (Nutek, 2008, s. 3). Alec Carlberg, författare och initiativtagare och grundare av Basta Arbetskooperativ, menar att det sociala företaget ger människor i utanförskap en möjlighet att själva lösa sina behov av arbete och sysselsättning, genom egna verksamheter. När detta sker löser de inte bara sina egna problem utan också samhällets, genom att nya metoder för rehabilitering utvecklas (2007, s. 3).

Den mest aktuella svenska definitionen av sociala företag med arbetsintegrerande syfte är framtaget genom projektet Equal Socialt Företagande1 (Socialaföretag, 2008):

 Har som ändamål att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv.

 Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt.

 Återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter  Är fristående från offentlig verksamhet.

 Binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster.

 Driver affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står i centrum.

12 3.1.3 Sociala företag – En avgränsning

Det som särskiljer sociala företag från traditionella kommersiella företag, är att det primära målet inte är ekonomisk tillväxt även om de båda bedriver affärsverksamhet. I det sociala företaget är det medarbetaren som står i centrum, med det primära syftet att skapa mänsklig tillväxt genom delaktighet (Carlberg, 2007, s. 10). En delaktighet som innebär att varje medarbetare har möjlighet att arbeta till 100 % av sin förmåga. På så sätt utgår man från det friska istället för att fokusera på det patogena. Just denna delaktighet innebär att sociala företag skapar en vidgad arbetsmarknad för personer som av någon anledning står utanför den reguljära arbetsmarknaden (Blideman & Laurelii, 2008, s. 17).

En möjlighet att skilja sociala företag från traditionellt kommersiella företag, är hur man ser på vinster. Sociala företag återinvesterar sina eventuella vinster i egna eller liknande verksamheter, istället för att ha ett intresse av vinstmaximering och utdelning till ägarna (Ibid. s. 12). Många av de bolag som på grund av privatiseringsvågen har startats och som verkar inom fältet för socialt arbete ska inte förväxlas med sociala företag. Sociala företag agerar inom den sociala ekonomin, det vill säga, i gränslandet mellan den offentliga, den privata och den tredje sektorn, vilket också ger den dess unika styrka ”att de förenar individens behov av arbete med marknadens behov av produkter eller tjänster och samhällets behov av rehabiliteringstjänster och nya arbetstillfällen” (Nutek, 2008, s. 3). Även om sociala företag är fristående från offentliga sektorn kommer en del av intäkterna oftast därifrån, antingen som bidrag eller intäkter från försäljning av rehabiliteringsplatser, eller meningsfull sysselsättning för grupper som olika myndigheter har ansvar för. De sociala företagen har sitt ursprung i den tredje sektorn med associationsformer som bygger på medlemskap och demokrati. Det är därför inte ovanligt med stödmedlemskap och att styrelsen består av ideellt arbetande personer. Det finns också ett indirekt stöd som innebär att det sociala företaget inte behöver betala ut lön för de personer som får sin försörjning genom sjukersättning eller försörjningsstöd (Blideman & Laurelii, 2008, s. 18).

13 3.1.4 Sociala företag – En plattform för att växa genom egenmakt

Företrädare för sociala företag menar att den största framgångsfaktorn handlar om delaktighet och empowerment. Payne (2005) menar att målet med egenmakt, utifrån ett brukarperspektiv, är att individer ska ta makten över de handlingar och beslut som påverkar det egna livet. Som företrädare för brukarna, i det här sammanhanget handledare och coacher i det sociala företagen, handlar det om att ge individen eller gruppen möjlighet att utöva denna makt. Detta kan göras genom att stärka självförtroendet och den egna förmågan att komma över de personliga eller sociala hinder som finns (s. 353).

Sternudd beskriver empowerment som en process med två olika nivåer, en inre respektive yttre resurs. Den psykologiska nivån handlar om att öka sina inre resurser, den egna kompetensen och handlingsförmågan vilket leder till ett ökat självförtroende. Den sociala nivån handlar istället om att få tillgång till yttre resurser för att kunna förändra sociala strukturer (2000, s. 86).

Alec Carlberg (2007) beskriver ovanstående process genom en liknelse kopplad till sociala företag. Han menar att frånvaro från arbetsmarknaden gör individen ”ringrostig”. Detta rostangrepp på individen handlar dels om den ”yrkesmässiga rosten” som beror på osäkerhet kring yrkesmässiga kunskaper, men också den ”själsliga rosten”, som fräter ner individens självkänsla. Carlberg menar att den själsliga rosten uppkommer i och med att man står utanför gemenskap eller är delaktig i gemenskaper som inte är accepterade i samhället (s. 28). Det är här det sociala företaget har sin funktion som rostborttagningsmedel och rostskyddsmedel. I de sociala företagen ges individen genom delaktighet, en möjlighet till mänsklig tillväxt utifrån den egna förmågan och möjlighet att utveckla sin egenmakt. Enligt Carlberg handlar empowerment/egenmakt om ”att ta makten över sitt eget liv, och därigenom initiera en förändring av den egna självbilden och omvärldens bild av sig själv”. Ett exempel på detta är när man genom den nya självbilden börjar se sig som till exempel murare, istället för arbetslös, alkoholist eller socialbidragstagare (Carlberg, 2007, s. 28).

14

3.2 Arbetet i förhållande till samhällsförändringar

Som tidigare nämnts är det många som idag står utan arbete på grund av utanförskap. Vad innebär då detta utanförskap? Utifrån ett individperspektiv innebär vinsterna med en anställning förutom möjligheten att bryta utanförskapet, en tillgång till en rad andra värden. Enligt LO:s chefsekonom Dan Andersson (2007) handlar det om värden som innebär att individen får en egen försörjning, tidsstruktur, sociala kontakter, deltagande i kollektiva strävanden, en social status och identitet och en regelbunden verksamhet (s. 5). Att känna sig behövd och att känna att en, kvalificerad, riktig arbetsuppgift utförs kan också leda till ett välbefinnande och i bästa fall självförverkligande (Fjaestad & Wolvén, 2005, s. 13).

Långt ifrån alla får tillgång till dessa värden i dagens samhälle. Detta på grund av de snabba strukturförändringar som sker i dagens samhälle, inte bara i Sverige utan hela Europa påverkas möjligheten till sysselsättning. Där de traditionella, stora och stabila, svenska exportföretagen rationaliserar och offentliga sektorn, som tidigare gav många arbetstillfällen, har anpassats till den minskade stadsbudgeten. Dessa förändringar har medfört att arbetslösheten, från 1992 och framåt, inte varit högre sedan 1930-talet (Elmér, 2000, s. 43). Samtidigt har det starka fokuset på arbetslinjen inneburit ett större krav på den arbetssökande, som erhåller arbetslöshetsersättning, att av egen kraft anstränga sig för att få ett arbete (Andersson, 2007, s. 23). Detta ställer ytterligare krav på den grupp människor som redan befinner sig i ett utanförskap (Holgersson, 2004, s. 161), som riskerar att hamna i en ond cirkel, då utanförskap från arbete under en längre tid kan innebära att individen känner det meningslöst och därmed passiviseras (Andersson, 2007, s. 4). Samtidigt finns en vetskap om att Sverige måste få fler i arbetsför ålder, som av någon anledning står utanför arbetsmarknaden, att komma i sysselsättning.

Skälet är de demografiska förändringarna som sker, likväl i Sverige som i övriga Europa, där allt färre, i framtiden, ska försörja allt fler (Näringsdepartementet, 2007, s. 18). Anderson (2007) menar att den ökade livslängden annars kommer att innebära en sänkt ekonomisk standard för många (s. 6). Detta ska ses mot bakgrund av den statistik från 2005, som visar siffror över utanförskapet i relation till arbetsmarknaden. I statistiken framgår det bl.a. att 350 000 personer under 60 år har förtidspension.

15 130 000 är beroende av försörjningsstöd. Antalet människor som varit sjukskrivna i över ett år uppgår till 100 000. Siffrorna över de som sitter i fängelse, är hemlösa eller omfattas av insatser pga. missbruk visar på ett antal på 26 000 människor. 36 000 har varit arbetslösa i över två år. Dessa siffror visar på ett stort antal människor som lever under förhållanden som präglas av utanförskap och maktlöshet (Socialaföretag, 2008).

I detta sammanhang menar Blideman & Laurelii (2008) att sociala företag har en viktig roll att fylla när det gäller att skapa arbete. De sociala företagen ger inte bara människor i utanförskap en möjlighet att växa och öka sin självtillit genom arbete utan kan även ses som en resurs i en framtid med arbetskraftbrist (s. 11). Andra samhällsekonomiska vinsterna går att se i rapporten Socialt företagande – en bransch i tillväxt. Här framgår det att sociala företag genererar multipla vinster, dels för samhället i stort men också för individerna i de sociala företagen. Socioekonomiska bokslut visar att samhället tjänar stora pengar på sociala företag: (Nutek, 2008, s. 24).

”– En miljon kronor per år och medarbetare i företag som Basta och Vägen ut där människor har lämnat missbruk och kriminalitet bakom sig”.

4 Metod

I det här kapitlet ges en beskrivning och reflektioner kring val av metod, urval, hur vi resonerade kring framtagandet av intervjuguiden och kontexten kring genomförandet av intervjuerna, hur vi gått tillväga när vi bearbetat den insamlade empirin och avslutningsvis forskningsetiska regler. Innan vi beskriver våra olika val vill vi återge hur vi kom fram till uppsatsens syfte, för att ge en öka förståelsen för våra val.

Vårt intresse för sociala företag uppstod i och med att vi såg en ökad etablering av en verksamhetsform som säger sig kunna skapa arbeten åt människor som är i utanförskap. Detta innebär att sociala företag skulle kunna vara en lösning på ett stort socialt problem i dagens samhälle.

Då företrädare för de sociala företagen menar att en av de största framgångsfaktorerna är att verksamheten bygger på delaktighet och empowerment blir vi båda nyfikna och skeptiska på samma gång. Att vi blev skeptiska beror på vår förförståelse på området,

16 då en av oss har erfarenhet av att arbeta med målgruppen, som personalledare på Samhall AB. En erfarenhet som ligger i linje med forskningsrapporter om Samhall, som pekar på låg grad av delaktighet, utveckling och empowerment. Snarare handlar det om monotona och repetitiva arbetsuppgifter och en hierarkisk styrning ovanifrån.

Vår nyfikenhet kring detta fenomen utmynnar i uppsatsens syfte, som är att förstå ett socialt företag utifrån makt och styrningsperspektiv.

4.1 Metodologiska ansats

När förespråkare för de sociala företagen presenterar sig framställs de överlag i positiva ordalag. Det är en idealbild som framställs. Vi är intresserade av att komma under denna yta, eftersom vi vill få en djupare förståelse för de strukturer av makt och styrning som kan finnas. Den kvalitativa ansatsen utgår, traditionellt sett, från hermeneutisk syn om att världen är subjektiv (Patel & Davidsson, 2003, s. 29). Avsikten är att förstå betydelser och hur människor uppfattar och förstår verkligheten omkring dem. Det handlar därför ofta om beskrivningar av det uttalade (Denscombe, 2000, s. 243), att som forskare inta ett inifrånperspektiv och försöka förstå en företeelse, eller ett fenomen, utifrån informantens verklighet (Holme & Solvang, 1997, s. 92). Den kvalitativa forskningen är ofta småskalig och mer inriktad på färre antal människor eller situationer (Denscombe, 2000, s. 205).

4.1.1 Deduktiv metod

Inom samhällsvetenskapen går det inte alltid att göra empiriska undersökningar på samhälleliga företeelser på grund av samhällets skiftande och komplexa natur, till skillnad mot naturvetenskapen och dess lagbundenhet (Holme & Solvang, 1997, s. 51). Dock finns det ett behov av att, med hjälp av teori, systematiskt se på skeenden och företeelser i samhället. Till hjälp i detta arbete finns det två alternativa angreppssätt, det deduktiva och det induktiva (Ibid, s. 52). Med det deduktiva sättet utgår forskaren från teori, när han/hon ser på den insamlade empirin, för att tolka densamma. När forskaren använder sig av det induktiva sättet, utgår han/hon från empirin för att hitta en teori som kan hjälpa honom, i arbetet med att tolka det han ser.

I vår undersökning använder vi oss av det deduktiva angreppssättet då vi utgår från, dels vår kunskap och förförståelse om sociala företag, och dels teori och tidigare

17 4.1.2 Intervju

För insamlandet av data finns en mängd olika tekniker att använda. Valet av teknik utgår, som tidigare sagts, från vilken typ av information och vilken specifik kunskap som ska inhämtas. Ett annat ställningstagande handlar om vilka resurser i tid och pengar man förfogar över (Patel & Davidsson s. 203, s. 132). Utifrån ovanstående kriterier bör den teknik, eller kombination av tekniker, väljas som bäst svara på uppsatta frågeställningar (Patel & Davidsson, 2003, s. 63). Intervju är lämplig att använda i de fall där du vill ha djup information från ett fåtal i stället för ett ytligare från ett flertal (Denscombe, 2000, s. 32). Mats Alvesson påpekar dock att en intervju inte med automatik ger en djup och riktig bild. Detta eftersom respondenten har en benägenhet att vara till lags med intervjuaren och kanske ger svar som han/hon tror att informanten vill ha och som är styrda av intervjuarens inriktning (Alvesson & Deetz, 2000, s. 85). Syftet med vår uppsats bör för den skull inte vara dolt för respondenten ur ett forskningsetiskt perspektiv. Att informera om syftet kan dock innebära att respondenten blir på sin vakt och ger oss mer försiktiga, och kanske missvisande information, så att vi aldrig kommer ned på djupet. Trots detta anser vi att intervju är den teknik som passar uppsatsens syfte bäst, eftersom vi i mötet med respondenterna kan förklara syftet med uppsatsen, och samtidigt få en djupare förståelse och fler nyanser, av deras berättelser. Därför har vi, i vårt arbete, använt oss av en öppen riktad intervju kring tre temaområden (Lantz, 2006, s. 68).

4.2 Urval

Enligt uppsatsens syfte är vi intresserade av att förstå ett socialt företag utifrån makt och styrningsperspektiv. Få sociala företag är representerade i Kalmars närhet och de flesta sociala företag ligger utanför Smålands gränser Vi har valt ut det sociala företaget Atrium i Växjö eftersom det lever upp till definitionen av sociala företag och ligger geografiskt bäst, utifrån våra resurser i form av tid och ekonomi. I kvalitativa studier är det inte intressant att göra urval utifrån typiska kvantitativa kriterier som i slutändan skall leda till generaliserbarhet genom representativa urval, istället ligger det i en kvalitativ studie ett intresse i att ha variation i urvalet (Trost, 2005, s. 117).

I de flesta organisationer finns det någon typ av hierarkisk struktur med chefer och underordnade. Eftersom vi är intresserade av att förstå det sociala företaget Atrium i Växjö utifrån makt och styrning, är vi intresserade av att intervjua medarbetare från olika verksamheter och med olika grad av befogenhet, alltså en variation i urvalet.

18 I vår första kontakt med verksamhetschefen för Atrium i Växjö, Barbro Holmgren-Lange, presenterade vi våra önskemål om variation i urvalet av intervjupersoner. Verksamhetschefen föreslog att vi, förutom henne, kunde intervjua en manlig och en kvinnlig handledare samt en manlig och en kvinnlig assistent, för att vi skulle få den variationen vi hade som önskemål. I vår analys är det bara verksamhetschefen som kommer att namnges. Övriga informanter kommer att betecknas som handledare Lisa och Karl, respektive assistent Mikael och Sara.

4.3 Undersökningens genomförande

I valet av metod har vi bestämt oss för en öppen riktad intervju kring tre temaområden (Lantz, 2006, s. 68). Efter en presentation av oss själva, var vi kommer ifrån och uppsatsens syfte informerade vi om möjligheten att avbryta intervjun och att vi inte kommer att använda deras namn i uppsatsrapporteringen, förutom när det gäller verksamhetschefen. Därefter övergick vi till själva intervjun. Den första frågan ”berätta om din roll på Atrium” hade som syfte att starta upp intervjun för att få en mjuk ingång. Därefter fortsatte intervjun utifrån tre temaområden. Under varje temaområde använde vi oss av följdfrågor i klargörande och fördjupande syfte. De tre teman vi utgick ifrån var: Atriums funktion och syfte, Vad det är som gör att Atrium fyller sin funktion som ett socialt företag, Hur ser intervjupersonerna på sina och andras roller i Atrium.

Intervjuerna genomfördes under en och samma dag i Atriums lokaler i Växjö. En av intervjuerna genomfördes i en friliggande verksamhet. Övriga fyra intervjuer genomförses på Atriums kansli. Intervjun med verksamhetschefen tog en timme och 20 minuter medan övriga intervjuer varade i cirka 40 minuter vardera. Samtliga intervjupersoner gav oss tillåtelse att banda intervjuerna.

4.4 Bearbetning av empiri

Intervjuerna transkriberades ordagrant, varefter vi gjorde analys från de utskrifter vi fått fram. I denna analys försökte vi hitta mönster utifrån vad som var typiska svar hos större delen av intervjupersonerna, men också det som skiljde sig från mängden.

19

4.5 Validitet och reliabilitet

Katarina Jacobsson (2008) menar att begreppen validitet och reliabilitet härstammar från positivistisk och kvantitativ tradition för att beskriva kvaliteten på en undersökning. Begrepp som inte lika enkelt går att tillämpa i kvalitativ forskning. Katarina Jacobsson menar inte att begreppen är oviktiga, men att kvaliteten i kvalitativa studier istället skulle beskrivas genom en ingående metodologisk diskussion där det framgår att det finns en metodologisk medvetenhet om den egna studiens problem och möjligheter (s.165-166). En sådan medvetenhet skulle kunna manifesteras genom att kring en intervju reflektera över hur vida svaren handlar om sanning eller om det är politiskt medvetna svar (Alvesson, 2000, s. 217). Detta handlar om ett sanningsperspektiv, hur vida vi får intervjupersonernas subjektiva sanning eller inte (Jacobsson, 2008, s. 170). Inledningsvis uppfattade vi några av respondenterna som avvaktande och på sin vakt. Av denna anledning var vi tvungna att återkomma till inledande frågor efter att den avvaktande hållningen försvunnit. Vi upptäckte också hur viktiga de klargörande frågorna var för att säkerställa att vi fick svar på våra frågor.

4.5.1 Validitet

Vår förförståelse av sociala företag, som vi hämtat i litteratur, tidigare forskning och från egna arbeten i ämnet har genomsyrat hela processen att ta fram intervjuguide, genomföra intervjuerna till att analysera materialet för att besvara våra frågeställningar. Enligt Patel & Davidsson (2003) skall för en god validitet i en kvalitativ studie inte bara begränsas till insamlandet av data utan istället genomsyra arbetets alla delar. Ett exempel på detta är att om författarnas förförståelse genomsyrar arbetet skall den också synliggöras och diskuteras för att säkerställa en god validitet (s. 103). Ett exempel på detta är den tydliga kampanjbetonade marknadsföringen av sociala företag som pågår på flera nivåer i samhället. Här är det viktigt att vara medveten om att svaren kan vara tillrättalagda för att inte smutskasta den bild av sociala företag som man vill lyfta fram. När vi själva väljer vilken eller vilka tekniker som ska användas för att samla in informationen till en undersökning är det viktigt att reflektera och utvärdera om dessa instrument är tillförlitliga. Är instrumenten relevanta för att samla in data som är tänkt. Om undersökningen har en hög validitet avgörs av om vi kan visa på att det som vi sagt att vi ska undersöka verkligen också blir undersökt utifrån frågeställningarna (Patel & Davidsson, 2003, s. 99).

20 4.5.2 Reliabilitet

Reliabilitet mäter hur pass tillförlitliga de resultat som vi får fram är. Resultaten ska i möjligaste mån bli de samma oavsett omständigheterna vid insamlingstillfället. Detta innebär att mätinstrumentet måste kunna stå emot slumpmässiga data så bra som möjligt (Patel & Davidsson, 2003, s. 101). I samband med intervjuerna, har vi båda varit aktiva. Detta var en bra lösning eftersom vi på så sätt fick våra frågor besvarade. När den ena av oss ställde en fråga kunde den andra pricka av att området behandlats och anteckna intressanta följdfrågor och tvärt om. Vi har även haft en medvetenhet om den intervjuareffekt som kan ge skillnader i svar, utifrån hur de intervjuade uppfattar oss och situationen. Något som vi ser en risk i vårt arbete, i syfte för att få en så hög reliabilitet som möjligt, är de relativt lågt strukturerade frågorna, utifrån efter ett antal områden. Detta har vi dock ansett varit nödvändigt för att få tillgång till respondenternas ”egna” berättelser.

4.6 Forskningsetiska ställningstaganden

Etik inom forskningen handlar om en ständig process av medvetandegörande och bearbetande av de värderingsgrunder som en samhällsvetenskaplig forskning vilar på (Holme & Solvang, 1997, s. 331). Värderingsgrunden ska omfatta värden, principer och normer som ingår i moralen. Etiken inom samhällsvetenskapen vilar på två ben, dels diskussionen utifrån den positivistiska synen på att forskningen kan och ska stå utanför allt gällande etik och moral, i syfte att alltid söka sanningen (Ibid, s. 331). Det handlar också om avvägningen mellan individens skydd och integritet och kollektivets intresse, när det är försvarbart att det ena har företräde före det andra?

Vi har följt de forskningsetiska krav som, enligt de principer som formuleras på Vetenskapsrådets hemsida (2008), ställs på en undersökning.

Undersökningen uppfyller informationskravet och samtyckeskravet, som betyder att vi har informerat intervjupersonerna om syftet med vår undersökning och därefter frågat om deras frivilliga samtycke till att delta i undersökningen.

I vår undersökning har vi avidentifierat intervjupersonerna för att säkerställa kravet på konfidentialitet och anonymitet. Speciellt viktigt blir det att göra detta med tanke på att vår undersökning kommer att vara tillgänglig på Internet (Holme & Solvang, 1997, s. 335).

21 Vi har upplyst och garanterat intervjupersonerna om det nyttjandekrav som, ur etisk synpunkt, ställs på vårt arbete. Det vill säga, att deras delaktighet i undersökningen, inte kommer att användas i något annat syfte än i vårt arbete.

5 Teori

I detta avsnitt beskriver vi det teoretiska perspektivet som vi avser att använda. I vår analys kommer vi att delvis tolka den insamlade empirin utifrån ett maktperspektiv, något som vi ser som ett relevant sätt för att tolka strukturer i organisationer och samhälle. Avsnittet börjar med en introduktion och en definition av makt, för att sedan komma in på det maktperspektiv som utgår ifrån Michael Foucaults syn på makt genom hans begrepp styrningsmentalitet.

5.1 Forskaren och makt

Att definiera makt och hur makt ska tolkas, är och har varit ett omstritt ämne, inte minst inom forskning som tar en utgångspunkt i maktanalys. Här kan forskaren ställas inför två val när det gäller hur vid definitionen ska göras (Petersson, 1987, s. 8). Antingen kan makt definieras utifrån ett snävt och specifikt perspektiv, vilket gör att forskningen kan bli begränsad till att bara se och tolka det som passar in i det fördefinierade. Ofta utgår denna typ av forskning från förbestämda hypoteser utifrån hur makt definieras. Det andra valet som forskaren kan göra, är att välja en vidare definition av maktbegreppet. Fördelen med detta är att forskaren, utifrån det valda forskningsproblemets natur, kan täcka in fler dimensioner av makt för att få en mer komplex förståelse av hur makt verkar och påverkar det aktuella området (Ibid. s. 8).

5.2 Definitioner av makt

Hur makt definieras och hur makten får effekter på grupper, som lever under ojämnlika sociala situationer, är av stort intresse. Detta för att synliggöra och förklara hur maktrelationers förändringar och svängningar, kan ge upphov i politiska och sociala förändringar. Det kan ge förklaringsmodeller till gruppers politiska passivitet, men även aktivitet. John Gaventa (1987) förklarar hur Steven Lukes, i boken Power: A Radical

22

View, sammanfattar en längre tids debatt runt maktbegreppet. Gruppers makt och maktlöshet kan, enligt Lukes, definieras i tre dimensioner (Ibid. s. 28).

Den endimensionella ansatsen utgår från gruppers aktiva deltagande runt frågor som engagerar dem. Frågorna tas upp på arenor som är öppna för alla organiserade grupper. Demokratiskt valda ledare fungerar som företrädare för grupper, som därigenom kan vara politiskt passiva, utan att passiviteten för den skull behöver innebära maktlöshet eller ointresse (Ibid. s. 30). I denna dimension är förändring genom kunskap och handling, lika med makt. Den tvådimensionella ansatsen innebär makten över vad som ska tas upp på den politiska agendan. Här försöker man inte få makt över andra genom kunskap. Grupper exkluderas och passiviseras genom ett uteslutande av de frågor som berör dem på de politiska arenorna (Gaventa, 1987, s. 32). Det viktigaste blir inte vinna politiska strider, utan att välja vad striderna ska handla om och om vem som ska få vara med. Den tredimensionella ansatsen innebär att den som har makt över någon, definierar individens behov genom socialisationen, värderingar, symboler. Detta leder till gruppers passivitet ”genom att påverka, forma, eller bestämma själva hans behov” (Ibid. s. 35). Detta innebär alltså att A inte bara kan utöva makt över B genom en passivering genom att fälla utslaget i viktiga frågor eller hindra B från att ta upp dessa frågor. Den tredimensionella ansatsen innebär också att A utövar makt genom att förändra B:s uppfattning och inställning i frågorna (Ibid. s. 35).

Barbara Cruikshank (1999) har ett resonemang om formandet av medborgare i sin bok, The Will to Empower. Hon skriver om strukturens makt i relation till frihet för individen, där människor formas genom strukturer i samhället. Denna makt innebär att förmågan, för individen, att göra egna självständiga val ifrågasätts.

Men Cruikshank ser detta som något positivt i stärkandet av medborgares inflytande, då detta samtidigt ger möjligheter för politiker, att omforma passiva individer till aktiva medborgare ( Ibid s. 123f.).

23

5.3 Styrningsmentalitet

Förändringar av välfärdsstatens roll och betydelse har inneburit nya utmaningar i arbetet för samhällets bästa. Välfärdsstatens och folkhemmets makt med syfte att lägga människors liv till rätta, där det offentliga tog över det privata är historia, och nya strategier utarbetas. Hur mycket ska styras av staten och hur mycket frihet ska individen ha? Hur ska människor förmås att agera på ett sätt som ses som det rätta och det goda, utan en tvingande stat? En viktig utgångspunkt och frågeställning för samhällsvetenskapen, är hur styrningsrelationen mellan individ och samhälle verkar (Lövgren, 2007, s. 7). Hur formas och socialiseras människor till funktionella medborgare som kan tjäna samhället bäst?

Styrningsmentalitet beskriver, utifrån Foucaults tankar om makt, hur människor genom en styrning formas till goda samhällsmedlemmar. Ett sådant perspektiv problematiserar och belyser hur olika former av styrning förändras under utvecklingen av den liberala demokratin. Utvecklingen av den liberala demokratin i västvärlden har inneburit att nya makt- och styrningsformer bildats, som bättre är anpassade till den ökade individualiseringen i samhället. Styrning av folket, genom lagar och förordningar, har delvis ersatts med en styrning som tar ursprung i mer liberala tankar.

Nya strategier som siktar in sig på att ge individer känslan av egenmakt över sitt eget liv, men med samma fortsatta mål av styrning.

Foucault menar att maktrelationer bygger på ett samband mellan makt och kunskap (Johansson, 2007, s. 27). Med en ökad kunskapsutveckling inom välfärdens institutioner får det konsekvenser genom en ökad maktutövning. De samhälliga institutionerna i välfärdssamhället med funktionerna att stödja individer, ses istället med Foucaults perspektiv, som disciplinerande maktorgan som med olika tekniker och förhållningssätt, utövar makt och styrning mot önskade beteenden.

24 Styrningen formar och reglerar människors handlingar och gör dessa till individer som av egen kraft själva väljer att vara produktiva och nyttiga medborgare. Människor ska alltså själva, aktivt delta i styrningen av sig själva. Denna självregleringstanke syftar till att människor ska internalisera de styrandes tankar och idéer och förväntningar, om att uppföra och bete sig (Lövgren, 2007, s. 12). I en styrningsmentalitetsansats, ses styrningen mer som taktiker, istället för lagar (Ibid. s. 11). Dessa syftar till att forma och leda andras och egna handlingar istället för att kontrollera och dominera.

5.3.1 Politisk rationalitet

Styrningsmentalitet beskriver hur makt och auktoriteter verkar i olika sammanhang i det vardagliga livet. Det beskriver en maktutövning som föregås av en inställning till de som ska styras (Ibid. s. 11). Vilka problem man ser och hur de ska lösas. Hur man löser problemen baseras en syn på dem som ska styras utifrån vetenskaplig fakta eller fördomar och värderingar.

Förslagen till lösningarna grundar sig alltså inte på rationella lösningar i förståelse av ett förhållningssätt till det som ska styras, utan även ett förhållningssätt till dem som ska styras. Detta beskrivs genom termen ”politisk rationalitet” som beskriver hur vi rättfärdigar styrningen (Ibid. s. 14). Ser de styrande på personer som ska styras som självständiga individer vars handlingar ska kontrolleras och styras utifrån individens egna intressen och bästa, eller som underordnade flockmedlemmar med samhällets bästa för ögonen. Inom utbildning och skola, består den politiska rationaliteten exempelvis av en matchning och vägning av elevens personliga önskemål, mot samhällets krav på eleven (Palmblad, 2007, s. 39).

5.3.2 Styrningsaktörer

Styrningsmentaliteten som genomsyrar hela samhället, utförs genom styrningsaktörer, på alla nivåer i samhället (Johansson, 2007, s. 28). Staten och dess institutioner, kommuner och dess verksamheter, organisationer och föreningar är alla exempel på aktörer som styr andra utifrån intresse, målsättningar och uppdrag. Framväxten av olika aktörer inom samhället kan förstås och beskrivas i ljuset av samhällsutveckling och politisk rationalitet.

25 Vilka strategier och verktyg som aktörerna använder sig av beskrivs i olika styrningstekniker som beskrivs i ovanstående stycke. Aktörernas roll som styrande, handlar inte bara om styrande genom tvång och förtryck, utan en styrning mot frihet och självkontroll för individen.

5.3.3 Tekniker för styrning

För att styrningen ska kunna genomföras måste det finnas tekniker för denna. Teknikerna består av ”alla medel, mekanismer och specifika instrument som skapar olika former av administration, makt och regleringar” (Lövgren, 2007, s. 15). För att exemplifiera en styrningsteknik kan ges en situation från skolans värld. Inom skolan kan studievägledarna använda sig av vägledningssituationen som en teknik för styrning (Fejes, 2007, s. 86). I den situationen kan vägledningen bli en teknik för formandet av individer genom utfästelser om ljusa framtidsutsikter, om vägledningen följs. Vägledaren ses mer som en allierad uppmuntrare som genom samspel med studenten skriver handlingsplaner, som genom den tekniken, internaliserar tankarna om det rätta valet. Styrningsmentalitet används som ett sätt att belysa dessa tekniker för att förstå makten och dess styrning.

6 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi att ta upp forskning som är relevant för det område vi försöker att ringa in i denna uppsats. Detta för att få en ökad förståelse för de förändringar som sker mot ökade inslag av delaktighet och empowerment egentligen handlar om en ny teknik för styrning och att den förändrade synen på det som ska styras. Inledningsvis presenterar vi en studie om Samhall AB som arbetar inom samma fält och målgrupp som sociala företag. Därefter följer en studie om de förändringar som sker på Kriminalvårdens domäner och att det är en spegling av de samhällsförändringar som sker i Sverige och övriga Europa i stort. Till sist gör vi en presentation av Atrium i Växjö som är det sociala företag vi valt att försöka förstå utifrån teori och tidigare forskning om styrning. Det känns viktigt att tillägga att vi inte har för avsikt att likställa Atrium med Samhall och Kriminalvården. Syftet är endast att öka förståelsen för den praktiska socialisationsprocessen och de samhällsförändringar som även påverkar den kontext Atrium verkar i.

26

6.1 Samhall

Det som gör Mikael Holmqvists, docent vid Företagsekonomiska institutionen i Stockholm, forskning om Samhall relevant för denna uppsats är att han tar upp organisatorisk styrning som resulterar i att individer, oavsett bakgrund, socialiseras in i rollen som funktionshindrad, vilket leder till en inställning att arbete inom Samhall är deras enda framtid. Vilket kan ses som motsatsen till Samhalls egentliga syfte. Denna organisatoriska styrning, kanske delvis kan förklara att gruppen funktionshindrade har ökat markant de senaste åren. Studien av Samhall är även en intressant utgångspunkt för att förstå organiseringen av funktionshindrade när det gäller hälsoinriktat arbete och arbetslivsinriktad rehabilitering. Då Samhall är det största och mest ambitiösa arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i Sverige, blir Samhall ”en modell för den växande privata hälso- och rehabiliteringsindustrin” (Holmqvist, 2007, s. 53), men också en intressant utgångspunkt för denna uppsats.

Enligt Mikael Holmqvist (2007), har gruppen funktionshindrade ökat med 350 % under perioden 2001-2004. Denna ökning förklarar Mikael Holmqvist i sin forskningsrapport, Samhall – Att bli normal i en onormal organisation, med att Arbetsförmedlingen skapar administrativa funktionshinder för att långtidsarbetslösa och svårplacerade personer ska kunna få ta del av de arbetsmarknadsåtgärder som finns, exempelvis en anställning på det statliga bolaget Samhall AB (s. 53) Vidare kommer Holmqvist i sin studie fram till att de personer som anställdes på ovan beskrivna grunder, efter en kort tid socialiserades in i rollen som hjälplös, beroende, funktionshindrad, etcetera på grund av det starka fokuset på det patogena och negativa (Ibid. s. 57).

Vilka arbetsuppgifter och hur arbetet organiseras inom Samhall bygger på en inställning att medarbetarna, som en homogen grupp funktionshindrade, inte klarar komplexa uppgifter. Istället erbjuds medarbetarna, oavsett bakgrund, enkla och repetitiva arbetsuppgifter (Ibid, s. 54), arbetsuppgifter som är alldeles för simpla för flertalet anställda (Ibid, s. 55). Holmqvist menar att de anställda snarare utvecklar en arbetsoförmåga som innebär att en inlåsningseffekt, istället för utveckling som kan leda till att anställningen inom Samhall övergår till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Funktionshindret tenderar att med tiden bli ”en självuppfyllande profetia” (ibid, s.55). Ytterst få har lämnat Samhall för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. De som har gjort det återkommer oftast efter en tid eller lämnar

27 Samhall för en annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd, fortfarande kodade som funktionshindrade (Ibid, s. 55).

Holmqvist är kritisk till det offentliga åtgärdssystemet som försörjer sig självt genom att skapa fler och fler funktionshindrade. Ett systemfel, där man inte ser till individens förmågor och möjligheter, utan istället skapar funktionshinder hos en individ, som egentligen inte finns. Holmqvist menar att en person som en gång har fått en stämpel som funktionshindrad, löper stor risk att leva kvar med den (Ibid, s.58). Detta handlar mer om tvång än frivillighet och en disciplinering och socialisation genom omedveten styrning som ligger inbyggd i systemet. Den statliga utredningen Inte bara Samhall (SOU 2003:56) kommer i sitt resultat fram till att Samhall AB behöver omstruktureras (s. 202). I detta sammanhang ser vi det som intressant att se närmre på en studie som handlar just om nya tekniker för att socialisera individen till önskat beteende, reformarbete inom kriminalvården.

6.2 Kriminalvården – från objekt till subjekt

Docent Kenneth Petersson verksam som lektor för Institutionen för tematisk utbildning och forskning (ITUF) på Campus Norrköping/Linköpings universitet, har studerat de bakomliggande faktorerna till det reformarbete som pågår inom kriminalvården.

Denna studie med titeln: Fängelset och den liberala fantasin - En studie om rekonstruktionen av det moraliska subjektet inom svensk kriminalvård, är intressant för vår uppsats på flera sätt. Kenneth Petersson (2003) beskriver det reformarbete som pågår inom Kriminalvården som ett paradigmskifte eftersom de nya arbetsmetoderna bygger på en helomvänd syn på straffet och fångarna. Istället för den traditionella synen som handlar om inlåsning, bestraffning, disciplinering och kontroll handlar den nya inställningen om lärande, kunskapande och frihet (s. 9). Då Petersson sätter in omorganiseringen av kriminalvården i ett historiskt perspektiv blir förändringarna begripliga mot dagens samhälleliga och kulturella villkor (Ibid, s. 7). En förändring som ligger i tiden och som även kan ses i sociala institutioner och välfärdsinrättningar, t.ex. socialvård, hälso- och sjukvård, skol- och utbildningsväsendet (Ibid, s. 16). Förändringen handlar om återskapandet av subjektet genom att åter föra upp den liberala tanken och idén om ”den självstyrande människan, om personlig autonomi, egenmakt och självreglerade val” (Ibid, s. 9). Det handlar om att gå från centralisering

28 till decentralisering, med en förskjutning från en detaljreglerad statligt välfärdspolitik till målrelaterad styrning, där ansvarsordningen mellan individ och samhälle förändras, men fortfarande med en politisk styrning som grund (Ibid, s. 17). Denna nya styrningsteknik, Governmentality även kallad politisk rationalitet, handlar om ”de specifika sätt som styrande organ, politiker och administratörer, professionella och andra aktörer formulerar som problem, vad som ses och tänks som problem och vad som kan tänkas som lösningar på dessa” (Ibid, s. 19). En mer ingående förklaring kring politisk rationalitet presenteras i teorikapitlet. Kenneth Petersson förklarar att de ändrade maktförhållandena innebär att styrning inom det socialpolitiska området idag sker i form av egenmakt, men i överensstämmelse med politiska förväntningar (Ibid, s. 22). Hur förklaras då denna styrning gå till för att socialisera den intagne?

Kenneth Petersson beskriver att styrningen sker genom att ”den internerade som ett subjekt är jämställd med anstaltens professionella aktörer vars uppgift är att påverka, tillrättavisa och vägleda ”det lärande” subjektet i fråga” (Ibid, s. 155). En interaktion som medför en ny inställning till det som ska styras, det mänskliga subjektet (ibid, s. 129). Det är i detta sammanhang som Kenneth Petersson tar upp Kontaktmannaskap, som kan ses som en teknik för att nå styrning genom subjekt relation. Kontaktmannaskapet innebär att vårdaren får ett personligt ansvar för en eller flera intagna. Syftet med detta är att en nära relation ska uppstå mellan vårdare och den intagna för att vårdaren bättre ska kunna påverka det den intagna till moralisk bättring (Ibid, s. 29). Kenneth Petersson ser Kontaktmannaskapet som ett nytt verktyg för pedagogisk styrning genom det mänskliga mötet och den relation som byggs upp mellan vårdare och den intagna (Ibid, s. 125). Den traditionella vi och dem relationerna byts ut mot en mer jämställd relation mellan den vårdaren och den intagna, som istället för att ses som kriminell nu ses som människa (Ibid, s. 155).

6.3 Det sociala företaget Atrium

Atrium i Växjö kategoriserades, av flera anledningar, inte som ett socialt företag när det startade. En av anledningarna var att verksamhet drevs i offentlig regi, men även om den varit fristående från den offentliga sektorn hade den inte kallats socialt företag. Detta eftersom sociala företag som företeelse och popularitet, i Sverige, kom långt senare. Atrium i Växjö hade varit igång med sin verksamhet under en lång tid innan den fick en ny förpackning som socialt företag. I boken Sociala företag vidgar

29

arbetsmarknaden, som beskriver olika typer av sociala företag, finns Atrium representerat under rubriken ”Från offentlig sektor till socialt företag” (Blideman & Laurelii, 2008, s. 53).

I Blideman & Laureliis (2008) beskrivning framgår att Atrium i Växjö från början hette Växjö Rehabcenter och var ett samverkansprojekt, som startade 1994, mellan landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Växjö kommun.

Växjö Rehabcenter, som det då hette, startades i samband med att ansvaret för boende och sysselsättning, för psykiskt funktionshindrade, övergick från att vara landstingets angelägenhet till att bli en uppgift för kommunen. Barbro Holmgren-Lange, som var samordnare i Växjö Rehabcenter, startade utifrån önskemål från personer med psykiskt funktionshinder, Hunddagiset Fido, Byggruppen Basen och Snicken (Ibid, s. 54).

Enligt Blideman & Laurelii (2008) gick mycket av samordnarens tid åt till att ordna finansiering genom olika bidrag och projektmedel. För att verksamheten skulle kunna överleva såg samordnaren Holmgren-Lange ett behov av en ny organisation för att få mer långsiktiga lösningar. Resultatet blev att Atrium Växjö bildades 1997, en ideell förening som alla verksamheterna kunde samlas under (s, 54). I samband med detta blev verksamheten bortkopplad från den offentliga sektorn. Barbro Holmgren-Lange har sedan dess varit föreningens verksamhetschef. Ett förhållande till offentliga sektorn finns dock fortfarande kvar, genom att Atrium säljer platser för sysselsättning, arbetsträning och rehabilitering. Bland annat har Atrium ett avtal med kommunens Arbets- och Utvecklingsnämnd som innebär att 55 personer får sysselsättning i Atrium. Genom lönebidrag från Arbetsförmedlingen har Atrium också kunnat anställa åtta assistenter i verksamheten. Finansieringen av verksamheten sker även genom försäljning av de varor och tjänster som produceras i de olika verksamheterna, som från starten blivit fler till antalet (Ibid, s. 55).

Enligt föreningens stadgar är Atriums ändamål och syfte att (Atrium, 2008):

§ 4. Föreningen har som syfte att utveckla och förvalta verksamheter där personer med psykiska funktionshinder kan verka. Verksamhetens

30 innehåll och inriktning ska styras av den psykiskt funktionshindrades egna mål och förutsättningar med ökad livskvalitet som mål.

§ 5. Föreningen kan hålla arbetsplatser, arbetsträningsplatser samt platser för meningsfull sysselsättning för personer med psykiskt funktionshinder. Personer som remitteras eller placeras i arbetsprojekt eller dylikt behöver inte vara medlem i föreningen.

Idag består Atriums olika verksamheter av Basen, där man bakar, trycker servetter och utför olika former av monterings- och legoarbeten. Byggruppen arbetar på uppdrag med allt från renovering till nybyggnation. Hunddagiset Fido där man förutom passning och rastning av hundar, erbjuder en mängd tilläggstjänster. Snicken, som gör tavelinramningar men också tillverkar en mängd olika produkter på beställning. Nya tjänster som tillkommit, på arbetstagarnas förslag, är olika typer av sy- och tapetseringsuppdrag, cykelverkstad och loppmarknad. På kansliet arbetar man framförallt med Atriums administration, men hjälper även olika uppdragsgivare med administrativa tjänster och tillverkning av hemsidor (Ibid, s. 53). Basen, Snicken och kansliet är lokaliserat till ett och samma område medan Hunddagiset Fido ligger för sig självt. Byggruppen befinner sig där de för tillfället har ett uppdrag.

Enligt verksamhetsberättelsen för 2007 har Atrium under året haft 22 anställda fördelat på en verksamhetschef, åtta handledare, en arbetsledare, elva assistenter och en receptionist. I övrigt har 60 arbetstagare deltagit i meningsfull sysselsättning och arbetsrehabilitering. 13 personer har deltagit i förberedande arbetsrehabilitering från Försäkringskassan, 1 person har arbetstränat från socialförvaltningen. I projektet Hundtorpet har 32 personer arbetstränat.

31

7 Resultat och analys

Syftet med denna uppsats är att analysera det empiriska materialet, där medarbetarna beskriver upplevelsen att arbeta inom ett socialt företag, utifrån Foucaults teori om styrningsmentalitet. Vi ser denna teori som relevant för att tolka inställningen till vikten av att ha ett arbete och en meningsfull sysselsättning, i relation till intresset av att utveckla sociala företag som företagsform. Resultat och analys presenteras utifrån de teoretiska begreppen politisk rationalitet, styrningstekniker samt styrningsaktörer. I avsnittens början presenteras empirin efter hur företaget och arbetet inom det samma, beskrivs av medarbetarna. I slutet av avsnitten analyseras empirin utifrån teori och tidigare forskning.

7.1 Politisk rationalitet

Sociala företags huvudtanke är att alla människor har något att tillföra, att alla ses som en resurs, om de bara ges förutsättningar för det. Det handlar om att anpassa arbetet efter individen och inte tvärtom. Men man framhåller vikten av att arbetsuppgifterna inte får formen av arbetsterapi, utan vara riktiga arbetsuppgifter. Arbetet ska bedrivas i en miljö där medarbetarna ska få chansen att utvecklas i sin egen takt. Den personliga utvecklingen har som mål att förbereda personen för att gå vidare till andra arbeten som utanför Atrium.

Självklart vill jag att man ska kunna gå vidare till den ”vanliga

arbetsmarknaden”, men om inte personen själv vill det så det helt okej. Det är faktiskt inte särskilt många som har velat söka andra jobb, kanske ett par stycken genom åren, utan de trivs så bra här. Det är väl ett tecken på att det här fungerar./Verksamhetschefen Barbro

För att lyckas med en personlig utveckling, så försöker man att matcha individen med vilka uppgifter som passar just honom/henne. Handledaren Karl menar att en del av de människor som arbetar inom Atrium, tidigare har kunnat arbeta inom ”vanliga företag” med enklare arbetsuppgifter, men att den möjligheten har minskat.

32 Förut kunde man jobba med lättare arbetsuppgifter inom exempelvis

industrin, som städare eller lagerarbetare, men den möjligheten finns inte idag. De ”lättare” jobben har försvunnit, vilket har inneburit att människor som tidigare gjort de här jobben, har hamnat vid sidan av arbetsmarknaden, i ett utanförskap. Här tycker jag att de sociala företagen fyller en viktig funktion med att nyttja allas kapacitet. Människorna som finns här är en resurs. /Handledare Karl

Vi driver de här verksamheterna för att ta till vara mänskliga resurser, genom att ge bra arbete, riktiga jobb, inte några halvtaskiga som ingen egentligen vill ha. /Verksamhetschef Barbro

Alla kan prestera efter sin förmåga, det spelar ingen roll om man jobbar 100 % eller 25 % eller 10 %. Alla har en arbetsförmåga och man försöket ta till vara den. /Handledare Lisa

Inom Atrium beskrivs det en tanke om att alla har något att bidra med. Det förmedlas en positiv inställning till att alla gör så gott de kan och att det är viktigt att ta till vara den resurs som detta innebär. Det berättas om en tanke att ta tillvara människors resurser inom Atrium och att det viktiga är att få arbeta till 100 % av sin förmåga, utifrån egna personliga förutsättningar. Det framkommer även en tanke om att medarbetarna inom Atrium ska kunna öka sin förmåga att arbeta, och att detta ses då som något positivt för den enskilde. Det ska ge en vinst, inte bara för samhället, utan för individen själv genom en ökad självkänsla.

Kan man stötta och handleda personer, till att till och med öka sin förmåga, tycker jag att det är fint. Jag ser mig själv som ett bra exempel inför de anställda, då jag själv har gjort samma resa som de./Assistent Sara

Jag har ju ett ansvar att lägga ribban för var och en, och försöka öka utmaningarna i en lagom takt så det inte blir ett misslyckande, för då slår det tillbaka på dem själva. /Handledare Karl