Högstadiepojkars reflektioner kring val av fotbollsprofil

(1)

Högstadiepojkars reflektioner kring val av fotbollsprofil

Med särskilt fokus på elever med utländsk bakgrund.

Sebastien Gosselin och Arby Shahmoorad

Rapport nr: 2012ht00305

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Handledare: Niklas Norén Examinator: Malena Lidar

(2)

Sammanfattning

I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utländsk bakgrund reflekterar kring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyserade resultatet utifrån Bourdieus begrepp habitus och kapital.

Respondenterna i studien hade alla en utländsk bakgrund och majoriteten hade föräldrar som inte var födda i Europa. Nästan samtliga respondenter berättade att de bodde i segregerade områden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att söka sig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spela fotboll. Men även en annan faktor var att de via den utökade träningsmängden i skolan kunde förbättra sina förutsättningar att lyckas som fotbollsspelare. Alla hade som framtidsmål att bli professionella fotbollsspelare, men angav som alternativa målsättningar att arbeta som t.ex.

läkare eller advokat. I teoretiska termer gav majoriteten av våra respondenter uttryck för att vilja bryta sig loss ifrån den habitus de växt upp i och de hade som mål att erövra nytt ekonomiskt, socialt och utbildningskapital via fotbollen. Vilket har flitigt diskuterats som en möjlig drivkraft bakom valet av fotbollsprofil i denna studie.

Nyckelord: grundskola, utländsk bakgrund, motiv, fotbollsprofil, habitus, kapital.

(3)

Innehållsförteckning

INLEDNING 5

BAKGRUND 7

IDROTTSPROFIL 1970-1999 7

IDROTTSPROFIL 2000-NUTID 7

HUR ANTAS ELEVER TILL EN IDROTTSPROFIL? 8

SAMVERKAN MED SKOLAN 9

SYFTE OCH KURSPLAN FÖR FOTBOLLSPROFILERING 9

IDROTT OCH INTEGRATION 10

LITTERATURÖVERSIKT 12

TIDIGARE FORSKNING 12

FORSKNING OM IDROTTSPROFILERING I GRUNDSKOLAN 12

IDROTT SOM MÅNGKULTURELL MÖTESPLATS 13

IDROTT SOM EN SOCIAL ARENA 13

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 14

KAPITAL 15

HABITUS 16

FÄLT 17

AVSLUTANDE TEORI KOMMENTAR 17

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 18

METOD 19

VAL AV METOD 19

INTERVJUFRÅGOR 19

URVAL AV RESPONDENTER 20

ETISKA ÖVERVÄGANDEN 20

GENOMFÖRANDE 20

BEARBETNING AV DATA 21

METODDISKUSSION 21

RESULTAT 23

(4)

FAMILJEBAKGRUND 23

MOTIV TILL VAL AV FOTBOLLSPROFIL 25

FRAMTIDSSYN 27

ANALYS 29

FAMILJEBAKGRUND 29

MOTIV TILL VAL AV FOTBOLLSPROFIL 30

FRAMTIDSSYN 31

DISKUSSION 35

KONKLUSION 37

REFERENSLISTA 39

INTERNETHEMSIDOR 40

BESÖK 40

BILAGA 1 41

BILAGA 2 44

(5)

Inledning

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka motiv pojkar med utländsk bakgrund har för att välja fotbollsprofilerade klasser i grundskolans år 7 till 9.

Några av Uppsalas skolor som erbjuder idrottsprofil till sina elever samlar rätt så stora andelar elever med utländsk bakgrund. Vi har valt att avgränsa oss till fotboll, den sport som har 240 miljoner registrerade utövare i världen¹ och är även den största ungdomsidrotten i Sverige.²

Den svenska grundskolan har bland annat till uppgift att fostra eleverna så att de lär sig de värden och den demokratiska anda som idealt sett ligger till grund för det svenska samhället.

Genom undervisningen ska skolan integrera de elever som har en utländsk bakgrund in i det svenska samhället.³ I vår studie använder vi begreppet arena, som också används i LGR11 och beskrivs som ett rum som är avgränsande och samtidigt åskådande.⁴ Vi menar att idrotten som arena fungerar integrerande genom att individen med utländsk bakgrund deltar i det svenska samhället och på samma gång bidrar till att forma denna praktik och formas av den.

Detta utgör en viktig bakgrundsfaktor för vårt intresse av elevers motiv till valet av fotbollsprofil, då eleverna genom sitt val av profil kan sägas ta en snabbare väg till integration. Vi kommer i litteraturöversikten att koppla begreppet arena till vår studie.

På ett mer personligt plan måste vi även tillstå att vi båda tycker om fotboll. Vi har via fotbollen bland annat fått möjligheten att utveckla det svenska språket, lärt oss att ta ansvar, utvecklat en vilja att nå mål, lärt oss disciplin, övat på samarbete, blivit accepterade i vår likhet och skapa nya vänskapsrelationer. Allt detta har gjort det lättare för oss att integrera oss i det svenska samhället. Det har varit nyttigt för oss då vi båda kommer från kulturer som skiljer sig ifrån den svenska. Sebastien har invandrat från Frankrike och Arby är född i Sverige men har sina rötter i Armenien.

1 The library of congress, 121101.

2Riksidrottsförbundet, 2011

3 LGR11, 2011:8.

4 Peterson 2000:142.

(6)

Vi delade ansvaret för sökandet av litteratur. När vi träffades var vi pålästa och hade idéer om hur vi skulle kunna skriva ner text i det område vi var på i uppsatsen. Arby hade ansvar för att kontakta respondenter och boka rum i fritidsgårdar. I arbetet så skrev Arby bakgrundsdelen och metod delen. Sebastien koncentrerade sig på litteraturöversikten och syftet. Intervjuerna delades upp så vi intervjuade fem pojkar var enskilt. För övrigt så skrevs resultat, analys, diskussion och konklusion i uppsatsen gemensamt.

(7)

Bakgrund

Allt fler skolor i Sverige börjar profilera sina utbildningar med idrott där eleverna på egen hand söker in till den idrottsprofil som de vill träna under skoltid. Vi kommer i bakgrunden att genom olika teman ta upp relevant information för vår studie.

Idrottsprofil 1970-1999

Den första idrottsprofileringen i Sverige startades runt 1970-talet. Då var det elitsatsningar i gymnasieskolan som gällde och det möjliggjorde att talangfulla utövare i fåtal idrotter kunde ha träning under skoltid.⁵ I början av 90-talet förändrades utbildningsreformerna i Sverige vilket gjorde det lättare för olika aktörer att starta friskolor eller för kommunala skolor att kombinera sin utbildning med någon idrottsprofil. I mitten av 90-talet så förändrades marknaden och utbudet av olika föreningsidrotter i skolan ökades.⁶

Idrottsprofil 2000-nutid

I mitten av första decenniet på 2000-talet gjordes det en studie där resultatet visade att 17 procent av mellanstadieskolorna och 34 procent av högstadieskolorna i Sverige erbjöd någon form av idrottsprofil i sin undervisning. Dessa fanns på alla nivåer att söka till och var inte enbart öppna för talangfulla elever.⁷

Idrottslyftet var en satsning från regeringens sida där motivet var att få fler barn och ungdomar oavsett ålder, bakgrund och kön att idrotta mer. Förutom det var även syftet med satsningen att rekrytera och behålla fler medlemmar i idrottsföreningar, där man bland annat skulle samverka med skolor och andra organisationer som t.ex. friluftslivsorganisationer.

Detta trädde i kraft år 2007 och fem år senare har den svenska regeringen investerat totalt ca 2.5 miljarder kronor på idrottslyftet.⁸

5 Eliasson, Ferry, Olofsson; 2012:33.

7 Riksidrottsförbundet, 2012.

(8)

Det finns olika anledningar till varför skolor väljer att kombinera sin grundutbildning med en idrottsprofil. Här redovisar vi tre kommentarer från skolledare i riksidrottsförbundets undersökning 2012.

Elevminskningen … rekrytera elever till skola.

Få skolan lite roligare, ge guldkant på vardagen.

Grundaren startade skolan utifrån kopplingen mellan idrott och fysisk/psykisk hälsa.⁹

Motiven skiljer sig till varför skolledarna väljer att införa idrottsprofiler. Skolledningarna som deltagit i undersökningen som riksidrottsförbundet har gjort påpekar att kampen mellan skolorna mer eller mindre har tvingat dem att skapa dessa profiler för att locka till sig elever.¹⁰ Anledningen till att de vill locka till sig elever är att de behöver eleverna för att överleva ekonomiskt. Varje skola får en skolpeng per elev. Denna skolpeng är finansierad av skattemedel och delas ut till skolorna av sin hemkommun.¹¹

Hur antas elever till en idrottsprofil?

Det kan möjligtvis finnas olika sätt att söka och bli antagen till en profil och vi var på besök i en skola angående en informationsträff om fotbollsprofil som annonserades i UNT-tidningen i Uppsala. På informationsträffen på denna skola sa ansvarig personal för fotbollsprofilen att de som vill gå på denna fotbollsprofil som skolan erbjuder själva måste söka och sedan gå till en provträning. Där på provträningen finns det kompetenta ledare inom den aktuella sporten som avgör vilka som kommer bli antagna till fotbollsprofilen.¹² Antalet antagna elever i fotbollsprofil bestäms av varje skola men jämn fördelning mellan flickor och pojkar är ett kriterium från svenska fotbollsförbundet.¹³

11 Ekonomifakta, 121210.

12 Informationsmöte i skolan vi var på besök, 121117.

13 Svenska Fotbollsförbundet, 2011.

(9)

Om någon tackat nej till sin plats ringer skolan upp de som står på reservlistan och erbjuder platsen till dem. Den skola som vi närvarade på vid informationsträffen som erbjuder fotbollsprofil är skyldiga att kontakta eleverna som sökt några veckor innan terminens start för att berätta att de är antagna. Det som krävs för att bli antagen i denna skola är att de ska vara duktiga fotbollsspelare eftersom alla kan inte få en plats där på grund av konkurrens.¹⁴

Samverkan med skolan

Ett annat koncept som skolorna i Solna kommun har börjat med är att samarbeta med en lokal idrottsförening, i detta fall AIK fotbollsklubb. Där integrerar de föreningens träningar under skoltid vilket anses vara positivt för spelarna. Detta är ett samarbete som gynnar skolorna och kommunerna som får behålla elever samtidigt som eleverna får träning av den förening de tillhör och det betyder att skolan inte behöver tillgodose eleverna med en eller flera fotbollstränare och föreningen får chansen att utbilda sina spelare mer än vad som är det vanliga, det vill säga träningar efter skoltid. Just denna verksamhet heter AIK ungdomsakademi.¹⁵

I skolans undervisning i idrott och hälsa undervisar lärarna flickor och pojkar samtidigt vilket inte vanligtvis sker i föreningsidrott om vi nu tar fotboll som exempel. På den fronten har skolorna tagit uppgiften på allvar och har genusperspektivet i åtanke vilket har gjort att det är könsmässigt blandade klasser. Men enligt forskning så minskar flickornas deltagande i idrottsprofil ju äldre de blir medan pojkarna fortsätter genom hela idrottsprofilutbildningen.¹⁶

Syfte och kursplan för fotbollsprofilering

Varför vi väljer att redovisa innehållet i styrdokument för fotbollsprofil är för att tydliggöra att fotbollstränarna på fotbollsprofilutbildningarna i Sverige arbetar med centrala kursmål i sin undervisning precis som alla andra lärare har i skolan och dess olika ämnen. Dessa punkter är vad deltagarna genom träning får en möjlighet att utveckla.

14 Informationsmöte i skolan vi var på besök, 121117.

15 AIK ungdomsakademi, 121101.

(10)

Syftet:

• ta tillvara fotbollsintresset hos flickor och pojkar samt att utveckla elevens färdigheter och kunskaper i fotboll

• ha en positiv inverkan på hela skolarbetet, vilket naturligtvis ska komma i första hand

• lära eleven att ta ansvar för både studier och sin egen träning

• verka för Fair Play i hela skolan.¹⁷

Kursplan:

• behärska grunder i fotbollsteknik

• behärskar grunder i försvars- och anfallsspel

• ha kunskap om fotbollens fysiska träning

• utveckla sin psykiska och sociala förmåga

• ha insikt i ledar- och domarskap¹⁸.

De centrala innehållen som är relaterade till vår studie är att deltagarna möjligtvis via träningarna utveckla sina sociala och utbildningsaspekter t.ex. intresse för fotboll, skolarbete, personligt ansvar och disciplin bland annat. De utvecklar även olika tänkbara fotbollsaspekter vilket utifrån kursplanen är ledarskap, fotbollstaktik, teknik och fysik.

Timplanen för undervisningen ser ut på så sätt att träningarna ska ligga på den tiden som eleverna har elevens val, något som skolorna erbjuder varje elev. Fotbollsprofilen vi besökte har två träningstillfällen per vecka på cirka 90 min vardera.¹⁹

Idrott och integration

År 2010 gav Riksidrottsförbundet ut en rapport där det framkommer att den idrott i Sverige som utövas mest av flickor och pojkar med utländsk bakgrund är fotboll.²⁰ I samma rapport presenteras även något annat som i vår uppsats anses vara betydelsefullt. Det är totalt 60 procent av både flickorna och pojkarna som deltog i studien tycker att idrotten har en stor betydelse för deras liv.²¹

Enligt skolverkets ämnesrapport år 2005 kan undervisning i idrott och hälsa erbjuda och bidra till att elever som har en utländsk bakgrund får en strukturell, social och kulturell integration på köpet, förutom de ämneskunskaper som de lär sig. Strukturell integration kan vara att en

(11)

elev börjar följa de regler som finns i skolan eller den miljö de befinner sig i. Social och kulturell integration kan vara att en elev börjar socialisera sig och få nya vänner och på det sättet bekantar sig med nya kulturer vilket kan vara utvecklande för språket och livsstilen bland annat.²² Förutom det som nämnts kan eleverna via deltagande i en idrott utveckla en förståelse av normer och värderingar. Detta kan sammankopplas med strukturell integration och kan för eleverna med en utländsk bakgrund vara en fungerande nyckel in till samhället.²³ Exempel på andra arenor kan vara arbetslivet, vänner och skolan.

Med tanke på vad vi presenterar i bakgrundsdelen är det alltså högstadiepojkar med utländsk bakgrund som går i en klass med fotbollsprofil som står i centrum för vårt intresse. Vi undrar vad dessa elever har för bakgrund i fråga om uppväxtvillkor, skolerfarenheter och fritidsintressen, varför de väljer fotbollsprofil till sin undervisning, samt hur de ser på sin framtid.

22 Skolverket, 2005.

23 Strandbu, 2002:137.

(12)

Litteraturöversikt

I detta kapitel presenterar vi tidigare forskning som är relevant för vår studie. Främst är det studier som direkt undersökt fenomenet idrottsprofil, respektive idrott som mångkulturell och social mötesplats, som presenteras. Kapitlet avslutas med en närmare presentation av våra teoretiska utgångspunkter.

Tidigare forskning

Forskning om idrottsprofilering i grundskolan

Enligt Eliasson, Ferry och Olofsson erbjuder var fjärde högstadieskola i Sverige träning på skoltid.²⁴ I studien Manlig idrottsprofilering i grundskolan ville de bidra med kunskap om idrottsprofilering i grundskolan. Anledningen till varför de ville göra studien var att det fanns få studier om idrottsprofilering i grundskolan jämfört mot gymnasieskolan. Studien var i två delar där första delen var en nationell kartläggningsstudie av idrottsprofilerade högstadieskolor. De valde att undersöka 77 kommuner och i dem så låg det 854 högstadieskolor. Den andra delen var intervjuer av elever och lärare i fyra skolor med fotbollsprofil. Enligt deras resultat så var det endast 26 procent av högstadieskolorna i de 77 kommunerna som de undersökt, som uppfyllde studiens definition av idrottsprofilerad utbildning. Studiens resultat visar att var tredje kommunala och var tionde friskola erbjuder fotbollsprofil. De presenterar också att idrottsprofileringen domineras av pojkar och att fotbollen är den vanligaste idrottsprofilen på högstadiet.²⁵ De kom även fram till att de skolor som erbjuder idrottsprofil har fler elever än övriga skolor och att antal flickor som deltar i idrottsprofil är lägre än antalet deltagande pojkar. Dessutom hade dessa skolor hög andel elever med utländsk bakgrund och generellt hade en lägre andel av föräldrarna till eleverna som var med i studien och som deltog i idrottsprofil en eftergymnasial utbildning.²⁶

24 Eliasson, Ferry, och Olofsson; 2012:33.

(13)

Idrott som mångkulturell mötesplats

Jesper Fundberg som är etnolog och forskare vid Malmö högskolan fick till uppgift ifrån Riksidrottsförbundet år 2003 att undersöka orsakerna bakom invandrarungdomars val av att spela fotboll och basket. Undersökningens syfte var att ta reda på betydelsen som idrott kan ha för integration bland invandrarungdomar. Undersökningen bestod av 3000 flickor och pojkar med invandrarbakgrund 13-20 år gamla. De teoretiska perspektiven Fundberg använde sig av i sin forskning var klass, genus och etnicitet. Det resultat han fick fram var att antalet deltagande pojkar var mycket högre än antalet deltagande flickor.²⁷ Fundberg redovisade att invandrarpojkar spelade mer fotboll än pojkar i allmänhet, medan basket var den sport som var mest attraktiva för invandrarflickorna. Dessutom bottnade pojkarnas val att spela fotboll i föräldrarnas stöd. Det stöd de fick var i form av uppmuntran och skjuts till träningarna bland annat. En annan orsak till varför invandrarpojkar började spela fotboll var att de hade höga mål med sitt fotbollsspelande. Majoriteten såg fotbollen som ett blivande yrke där de skulle kunna försörja sig då denna grupp av ungdomar menar att det är svårt att få arbete som invandrare.²⁸

Fundberg föreslår även att idrotten kan vara en mötesplats där invandrare kan möta etniska svenskar, men menar också att dessa mötesplatser inte är positivt eller negativt laddade i sig utan öppna för vad de berörda personerna gör dem till.

Idrotten är en mötesarena. Där träffas människor med olika erfarenheter och bakgrunder. Dessa möten kan fungera på olika sätt. I några fall är de gränsöverskridande och ger ökad förståelse, förbrödring och glädje. I andra fall är de gränsbevakande och ger upphov till konflikter. Hur dessa möten laddas och vad de leder till är inte givet. Det beror på vad ledare, spelare, föräldrar och andra aktiva inom idrotten gör med dessa möten.²⁹

Idrottsarenan är ett rum som kan vara integrerande för ungdomar med utländsk bakgrund och även bidra till att de blir inkluderande i olika grupperingar där de kan känna gemenskap.

Idrott som en social arena

Tomas Peterson som är sociolog och professor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola

27 Fundberg 2003:5.

28 Fundberg 2003:12.

29 Fundberg 2003:23.

(14)

diskuterar i sin forskning idrotten i termer av de viktigaste sociala miljöerna där barn och ungdomar med utländsk bakgrund kan träffas och verka med etniskt svenska barn och ungdomar. Peterson centrala begrepp är integrationsarena. Detta begrepp delar han upp i två delar. Han hävdar att idrottens miljö kan ses som ett neutralt område där barn och ungdomar inte blir bedömda utifrån sin bakgrundutan utifrån hur de presterar.³⁰ Peterson argumenterar även för att den språkliga kompetensen inte är den mest avgörande kompetensen inom idrottssammanhang. En stor del av det gemensamma språket inom idrotten är internationellt och förståeligt för alla, t.ex. inom ett lag måste man hitta ett språk som alla kan förstå, även om det inte är majoritetsspråket i det land man befinner sig.³¹

Peterson konstaterar att det inte går att svara på om idrotten verkligen är en integrationsarena men han menar att det finns förutsättningar som visar att idrotten är en mötesplats som kan hjälpa invandrare att komma in i det svenska samhället.³²

Det ovanstående är något som för oss är intressant samt att det är bakgrunden till varför vi vill veta våra respondenters val av att delta i fotbollsprofil.

Teoretiska utgångspunkter

Pierre Bourdieus teori begrepp och tankar har dominerat den idrottsforskning som finns i Sverige de senaste decennierna och det är därför vi väljer att använda den.³³ Det är främst den sociologiskt inriktade forskningen som använt denna teoretiska inramning.³⁴ De huvudsakliga teoretiska verktygen består av begreppen habitus, kapital och fält. I vår uppsats använder vi arena istället för fält. Med hjälp av dessa begrepp kommer elevernas intresse för fotbollsprofil att analyseras närmare. Dessa begrepp används som verktyg för att kunna beskriva och förklara varför eleverna agerar som de gör inom ramen för de olika miljöer som eleverna befinner sig i. Begreppen beskriver relationer mellan individer och de strukturer som finns runt omkring personen i fråga.³⁵

30 Peterson 2000:142.

31 Peterson 2000:142.

32 Peterson 2000:144.

33 Bourdieu 1984:10.

34 Lagergren, 2009:10.

35 Broady, 1990:169.

(15)

Kapital

Bourdieu term kapital kan beskrivas såsom värden, tillgångar eller resurser. Dessa tillerkänns som värde eller betydelse av andra människor – det är just andras värdering av en tillgång som gör det till en tillgång och ett värde. Dessa kan vara av antingen symbolisk eller i gängse mening ekonomiskt art. Bourdieu talar om olika kapital, det symboliska, det kulturella, det ekonomiska och det sociala kapitalet.³⁶

Det symboliska kapitlet är det ”som av sociala grupper känns igen som värdefullt och tillerkänns värde. Det symboliska kapitalet kan vara titlar, konstverk, prestige eller institutioner.³⁷ I denna studie kan symboliska kapitalet vara den status en duktig fotbollsspelare har.

Kulturell kapitalet är betraktat som en bred underavdelning till symboliskt kapital. Examina från respekterade läroanstalter, förtrogenheter med klassisk musik eller litteratur, förmåga att uttrycka sig kultiverat i tal och skrift – allt sådant är tillgångar som Bourdieu sorterar in under rubriken kulturellt kapital.³⁸ Det kulturella kapitalet består av kunskaper, erfarenheter, sätt att prata, tänka eller uppfattar saker. I denna studie kan kulturella kapitalet även kunna identifieras som utbildningskapital för att beskriva en individs utbildnings nivå. Det kan vara betyg och avlagd examen.³⁹

Det ekonomiska kapitalet innefattar ekonomi och tillgångar. Detta påverkar en människas val i form av ekonomiska valmöjligheter.⁴⁰ I denna studie är våra respondenter tonåringar. Det innebär att det kan vara så att de inte har så mycket personliga valmöjligheter ekonomiskt, utan är direkt påverkade av familjens ekonomi.

Det sociala kapitalet förklaras som tillgångar i form av personkontakter, vänner, släkt, etc…

Det innefattar relationer och den kontakt man har med andra människor.⁴¹

36 Broady, 1990:171.

37 Broady, 1990:171.

38 Broady, 1990:171.

39 Lidegran, 2009:11.

40 Broady, 1990:171.

41 Broady, 1990:171.

(16)

Habitus

Habitus ska förstås som det system av i kroppen och sinnet inpräglade vanor och dispositioner, de förgivet tagna preferenser, som verkar bestämma på hur individen handlar, tänker, uppfattar och värderar sin värld. Habitus sträcker sig bortom det som är direkt inlärt och är något mer än införlivandet av kunskaper, färdigheter och värderingar, det som vänligen benämns socialisation.⁴²

Så förklarar Lars Magnus Engström habitus. Han är professor i beteendevetenskaplig idrottsforskning. Han har forskat och utfört undersökningar om människans val av idrottande.

Engström har i sin forskning använt sociologen Pierre Bourdieus teori, som vi också kommer att använda oss av. Bourdieus teori handlar om sociala relationer, vilket på individnivå beskrivs med hjälp av begreppet habitus.

Habitus är inte identiskt från person till person utan varierar eftersom alla lever olika liv där den biografiska erfarenheten spelar stor roll. Det är omgivningen som formar oss, menar Bourdieu, men det finns även undantag där individer lyckats att bli motsatsen av sin uppväxtmiljö. Habitus är något som individen kan anamma och ibland kan habitus agera som kapital. I vissa fall kan inverkan vara positivt eller negativt på personen i fråga inom olika arenor som Bourdieu nämner som fält.⁴³

Habitus-begreppet måste relateras till några andra av Bourdieus nyckelbegrepp för att bli meningsfullt. Människors olika status, makt och inflytande är beroende av kapitaltillgångar i Bourdieus språkbruk. Sådana tillgångar kan vara av ekonomiskt, kulturellt och social slag.

Det visar sig även att habitus grundas i barns unga år och individens beteende är grundat i individens uppväxtmiljö.⁴⁴

En annan aspekt värd att nämna är att habitus och kapital går hand i hand. Så här förklarar Engström hur han tycker att de sammansmälter:

Vi föds in i och lever våra liv i olika sociala världar, inom olika fält, där kapitaltillgången avgör individens status och avseende. Individens samlade tillgångar – ekonomiskt, kulturellt (t.ex. utbildningsstatus), socialt (vilka personliga kontakter man har) mäts i relation till andras. Olikheter i människors livsvillkor, som går att igenkänna socialt Livsstilen är en produkt av habitus.⁴⁵

42 Engström, 2010:43.

43 Lagergren, 2009:14.

44 Engström, 2010:43.

45 Engström, 2010:46.

(17)

Fält

Ett fält existerar när en avgränsad grupp människor och institutioner agerar inom något som är gemensamt för dem.⁴⁶ Enligt Bourdieu är alla sammanhang sociala fält. Ett fält kan till exempel vara grundskolan som våra respondenter går till för att delta i fotbollsprofil. Ett annat fält är tävlingsidrotten som de efter skoltid stöter på i förenings verksamhet. Vi kommer i uppsatsen att använda oss av arena istället för fält.

Avslutande teori kommentar

Människor har med sig olika erfarenheter, värderingar och normer utifrån deras uppväxtmiljö och det skapar deras habitus och kapital. I vår studie har dessa begrepp en tolkande roll då vi utifrån svaren på intervjuerna ska förstå varför våra respondenter väljer att gå en utbildning med fotbollsprofil.

46 Bourdieu, 1984:11.

(18)

Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att undersöka hur tio stycken högstadiepojkar med utländsk bakgrund motiverar och reflekterar kring sitt val att söka sig till fotbollsprofilklasser. Vi kommer i analysen tolka vårt resultat med hjälp av Bourdieus begrepp habitus och kapital.

Våra frågeställningar är:

Hur beskriver pojkarna i vår studie sin familjebakgrund?

Hur motiverar pojkarna i vår studie om varför de har valt fotbollsprofil?

Vilken syn på sin framtid har pojkarna i vår studie som går på fotbollsprofil?

(19)

Metod

Inledningsvis förklarar vi här valet av metoden. Sedan fortsätter vi med hur vi formade de intervjufrågor som vi använt oss av när vi intervjuade respondenterna. Efter det presenterar vi urvalet av respondenterna och vilka etiska överväganden vi haft i åtanke när vi gjort undersökningen. Vi går sedan vidare med att förklara hur vi samlat in och bearbetat data.

Därefter tas undersökningens validitet och reliabilitet upp. Vi avslutar detta kapitel med en metoddiskussion.

Val av metod

Vi valde att intervjua våra respondenter eftersom den metoden kan göra att vi kan ta reda på deras motiv och uppfattningar om det vi vill undersöka. Intervju är en kvalitativ metod och vi valde att följa en semistrukturerad intervjumall som vi själva hade skapat. Med denna metod så kunde vi ta reda på vad respondenterna hade att berätta om det ämne vi undersökte.

Semistrukturerad intervju passade oss bättre än en strukturerad eftersom vi ville vara öppna för följdfrågor och vi kunde också vid behov, avvika från den uppställda mallen.⁴⁷

Intervjufrågor

De frågor som var med i vår semistrukturerade intervjumall (se bilaga 1) var formade utifrån litteratur som vi använt oss av i denna undersökning. Vi försökte ha så öppna frågor som möjligt för att undvika ja eller nej svar eftersom det då skulle bli svårt att analysera deras svar med våra teoretiska verktyg.

Innan vi genomförde intervjuerna, utförde vi en pilotstudie bestående av två intervjuer, där frågeinstrumentet prövades. Detta gjordes i syfte att utvärdera frågornas relevans och kvalité inför den aktuella studien.⁴⁸ Pilotstudien fick oss att utveckla samt förenkla ett par frågor som vi hade tänkt oss att ställa till våra riktiga respondenter.

47 Bryman, 2001:127.

48 Bryman, 2001:171.

(20)

Urval av respondenter

Respondenterna i vår studie är högstadiepojkar med utländsk bakgrund som vid intervjutillfället går i en skola med fotbollsprofil. Vi har valt att definiera begreppet utländsk bakgrund på samma sätt som skolverket gör:

Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Övriga hamnar i gruppen med svensk bakgrund, även om de har en utländsk förälder.⁴⁹

Antal respondenter var tio stycken. Utländsk bakgrund var ett krav att ha för oss om de skulle kunna delta i vår studie.

Etiska överväganden

Det finns olika krav som måste uppfyllas för att allt ska gå rätt till och dessa har vi tagit hänsyn till. De elever som deltog i denna undersökning fick veta att de skulle vara anonyma, det vill säga att det var konfidentialitet när vi arbetade med datamaterialet samt när vi skulle presentera resultatet. Utöver det så finns nyttjandekravet och det betyder att vi meddelade respondenterna att all data som vi kommer att samla in endast skulle vara till vår examensuppsats, inget annat. Innan vi började intervjuerna så fick de reda på undersökningens syfte och att de hade rätten till att när som helst avbryta intervjun och det är informationskravet. Samtyckeskravet var ett måste för oss då ett par av våra respondenter var under 15 år. ⁵⁰

Genomförande

Vi delade ut brev en vecka innan intervjuerna (bilaga 2) till alla respondenter. I brevet förklarade varför vi ville intervjua dem. Föräldrarna skulle signera på papperet och respondenterna skulle ge det tillbaka till oss när de skulle intervjuas. Vi bestämde oss att alla våra respondenter skulle ha detta samtycke ifrån sina föräldrar för att få delta i vår studie.

Vi intervjuade våra respondenter på olika fritidsgårdar och varför vi gjorde det var för att de skulle känna sig bekväma då de var bekanta med lokalerna och området fritidsgården låg i.

49 Skolverket Siris, 121105.

50 Bryman, 2001:440.

(21)

Vi intervjuade fem stycken respondenter var. Detta gjorde uppdelningen jämn mellan oss samt att respondenterna vart ensamma och förhoppningsvis så kände dem sig bekväma att berätta om sin familjebakgrund till exempel. Varje intervju spelades in via våra telefoner och den som intervjuade satte sig mitt emot respondenten.⁵¹ Varje inspelning överfördes från telefonen till datorn efter att intervjun var färdig, för att det ska vara enklare för oss att kunna transkribera materialet.

Bearbetning av data

Direkt efter varje intervju transkriberade vi materialet vi hade, eftersom vårt minne av intervjun fortfarande var färskt då. En annan anledning till att transkribera direkt efter intervjun är för att minimera risken att inte kunna tolka något som hörs otydligt i inspelningen.⁵² Vi skrev ner allt på ett word-dokument för att presentera resultatet vid ett senare tillfälle. I slutändan gjorde vi sammanfattningar för varje intervju eftersom det gör det lättare att se om det finns generella drag som kan besvara på vårt syfte samt frågeställningar.

Metoddiskussion

Vi hävdar att den metod vi använde oss av var det bästa tillvägagångsättet vi kunde använda oss av för att samla data för kunna undersöka högstadiepojkars egna reflektioner kring sitt val av att gå fotbollsprofil. Förutom det så möjliggör intervjuer det för oss att ställa följdfrågor motiverade av vår teoretiska ram. Den semistrukturerade intervjuguiden vi använde oss av gav oss frihet till att kunna ställa följdfrågor eller hoppa över frågor som respondenterna redan svarat på när tidigare frågor ställts.

Det är troligt att tio andra pojkar med utländsk bakgrund som går i idrottsprofil med fotboll som inriktning svarar annorlunda än ungdomarna i denna studie, eftersom alla människor är unika på sitt sätt och kan ha olika levnadsförhållanden och har olika mål med skolan och fotbollen, och studiens resultat är därför inte generaliserbara. Resultatet vi får är begränsat vad tio respondenter har berättat för oss.

Det var inte så svårt att få tag på respondenter och då vi var ute i god tid så gick det bra att boka in intervjuer. Vi fick kontakt med respondenterna via olika fritidsgårdar som ville hjälpa

51 Bryman, 2001:126.

52 Bryman, 2001:310.

(22)

oss. Vi intervjuade enbart pojkar då vi inte lyckats få tag på flickor som vill bli intervjuade.

Utifrån litteraturen så deltar flickor även mindre i idrottsprofilen med stigande ålder.⁵³ Förutom att det bara var pojkar som var med i vår studie som respondenter bör det även nämnas att de går i olika årskurser på högstadiet. Däremot så är studiens validitet hög på grund av att vi försöker ta reda på respondenternas tankar och de går i högstadiet just nu och får träning under skoltid. Dessutom har vi frågat respondenterna om varför de valt att gå i fotbollsprofil, vilken bakgrund de har, hur det gick till när de valde skola samt vilken syn på framtiden de har. Vi besvarar studiens syfte och frågeställningar genom den metod och intervjufrågor vi använder oss av. Validitet är enligt Bryman huruvida man observerar, identifierar eller mäter det man säger sig att man ska mäta.⁵⁴

Reliabilitet är om en studie kan replikeras metodologiskt, samt att analysen av den insamlade empirin är väl förankrad i data. Vi anser att vi har uppnått en god reliabilitet med det tillvägagångsätt som vi använt oss av i denna studie, eftersom vi har spelat in intervjuerna i våra telefoner och sedan överfört till våra datorer. Vi transkriberade empirin direkt efter intervjuerna vart klara. Det i anledning för att vårt minne av empirin fortfarande var färskt då som i sin tur kan göra det lättare att förstå olika sammanhang av empirin. Förståelse av sammanhang kan minska fel tolkningar.⁵⁵

54 Bryman, 2001:257.

55 Bryman, 2001:257.

(23)

Resultat

I resultatdelen kommer vi att presentera det som framkommit under intervjuerna under tre olika teman, vilket i sin tur syftar till att besvara undersökningens frågeställningar i tur och ordning.

Familjebakgrund

Av de tio elever som ingår i denna studie är tre stycken födda utomlands. En är född i Centraleuropa medan de två andra är födda i Mellanöstern. Resterande sju är födda i Sverige.

Två av dem har föräldrar födda i mellersta Afrika, medan de andra fem eleverna har föräldrar som är födda i Mellanöstern.

Alla elevers föräldrar flydde till Sverige av olika anledningar. Det som nämndes var politiska skäl, krig och dåliga levnadsförhållanden.

Vi flyttade till Sverige för att det var krig och att mina föräldrar ville att vi skulle ha en bättre framtid^.

Nio av tio elever berättar att de bor i områden där majoritet av invånarna är människor som har en utländsk bakgrund, medan en elev bor i ett område där majoriteten av invånarna inte har en utländsk bakgrund.

Två av tio elever angav att de bodde i bostadsrätt med sin familj, medans sex elever bodde i hyresrätt med sin familj och de resterande två sa att de inte visste om de bodde i hyresrätt eller bostadsrätt.

Majoriteten av eleverna som bor i hyresrätt har ganska stora familjer – med minst sex familjemedlemmar. De två som bor i bostadsrätt har ett mindre antal personer i familjen än de som bor i hyresrätt.

Av tio elever bor sju av dem med båda sina föräldrar, medan tre av dem har skilda föräldrar.

Alla elever kan svenska och de pratar svenska med sina syskon. Dem berättar däremot att de använder ett annat språk än svenskan när de ska prata med sina föräldrar.

(24)

När det kommer till elevernas föräldrar och deras språkkunskaper skiljer det sig markant. En elevs föräldrar kan inte svenska, två elevers föräldrar har svaga svenskkunskaper just nu och som studerar för att lära sig språket. Sju stycken elever har föräldrar som kan så pass mycket svenska att de klarar sig bra i samhället.

På frågan om vilka språk de talar hemma, berättade en elev vars föräldrar kommer från Somalia och Tanzania följande:

Med mamma och pappa pratar jag italienska, men med mina syskon pratar jag svenska.

De andra språken som nämndes var: persiska, somaliska, kurdiska, franska och arabiska.

Ingen av våra elever talade mindre än tre språk och den som talade flest olika språk kunde fyra stycken.

Åtta av tio elevers föräldrar har läst eller läser svenska för invandrare (SFI), men endast en pappa har universitetsutbildning från Sverige. Majoriteten av resterande föräldrar som har en utbildning efter SFI hade en kortare yrkesutbildning i Sverige och de utbildningar som nämndes var kock/kokerska och taxichaufför. Resten av föräldrarna har ingen vidare utbildning efter SFI. Ingen av föräldrarna har utbildning ifrån hemlandet.

När det gäller föräldrarnas arbetssituation, var det ungefär två tredjedelar av de intervjuades föräldrar som arbetade.

Tabell 1. Föräldrarnas arbetssituation

Mamma Pappa Totalt

Arbetar 6 8 14

Arbetar inte 4 2 6

Som framgår av tabellen arbetar åtta pappor och sex mammor av sammanlagt 20 föräldrar.

Detta innebär att även om det är vanligast att bägge föräldrarna arbetar, så är det vanligare att modern är utan arbete än fadern. De som inte arbetar studerar SFI, är arbetssökande eller

(25)

pensionerade. En av våra elever berättar att hans pappa är företagare och att han vill i framtiden starta ett företag som liknar pappans verksamhet. Denna elev bodde i ett område som inte var segregerat.

Motiv till val av fotbollsprofil

Alla tio elever uttryckte att det var roligt att spela fotboll och de såg sig själva som duktiga fotbollsspelare.

Alla tio elever sa att den främsta anledningen till att de valt till fotbollsprofil, i grundskolans högsta årskurser, var att de ville spela fotboll under skoltid och att fotbollsprofilen kan vara ett sätt att utvecklas som fotbollsspelare.

Jag utvecklas nu när jag tränar i skolan, det kan ta mig längre inom fotbollen.

Detta citat handlar mer än om bara träning i skolan och att det kan ta eleven längre i fotbollskarriären. Han sa att han visste att han skulle ta mer personligt ansvar via deltagande av fotbollsprofilsträningarna. Något han i efterhand har fått möjligheten att lära sig är att passa tider, vara tyst när ledare pratar vid samlingar eller genomgång av övningar. Förutom detta har han insett värdet av samarbete på planen oavsett vilket kön de andra spelarna han har berättar han. Dessa åsikter liknade vad majoriteten av de andra eleverna har berättat för oss.

Det nämndes även andra anledningar som:

Jag känner mig bekväm när jag spelar fotboll, jag känner mig en av dem.

Det vår elev menade med en av dem är att han kände sig accepterad. Detta var inte något som skiljde sig längre mellan de etniska svenska eleverna och de med utländsk bakgrund i hans skola när de spelade fotboll. Han berättade att han kände en gemenskap när han spelade fotboll i skolan även fast han inte var svensk. Överlag så berättar eleverna under intervjuerna att de inte blir sedda som svenskar.

På min förra skola körde vi fotboll på varje rast och det var det jag ville göra och då tänkte jag varför inte göra det nu.

(26)

Våra elever var påverkade av olika faktorer när de skulle välja vilken skola med fotbollsprofil de skulle gå på. De faktorer som nämndes och var avgörande för vilken skola de skulle välja var avstånd till skolan, kompisar och området som skolan låg i. Angående området så var det avgörande vilket rykte det hade enligt våra elever.

Jag valde den skolan på grund av att skolan ligger bara 5 minuter hemifrån.

Jag fick ta en lång diskussion med min mamma och hon hade hört minst rykten ifrån den skola jag går i nu, så där fick jag gå.

Citatet ovan handlar om att eleven sökte till olika skolor som erbjöd fotbollsprofil. Mamman sa till sin son att han fick gå på den skolan eftersom hon hört minst dåliga rykten om den ifrån sina vänner och andra människor i sin omgivning. Han fick inte gå i den skola som hon hört mest dåliga rykten om. Ryktena var kopplade till området som skolan låg i och rörde missförhållanden som kriminalitet eller missbruk.

Nio av tio elever sa att den fotbollsprofil de går i nu var deras förstahandsval. Det fanns fem olika fotbollsprofiler som de kunde välja bland i området som våra elever kommer ifrån. Den elev som inte fick gå den skola som var hans förstahandsval fick inte det för sina föräldrar.

Anledningen till att föräldrarna inte ville att han skulle gå där var att skolan låg i ett område som har dåligt rykte. Våra elever berättar att deras föräldrar påverkade valet både positivt eller negativt när det har kommit till att delta i fotbollsprofil på skolan. Det som menas med negativt är att föräldrarna inte lät dem gå på den skola de ville gå till. Majoriteten av föräldrarna har varit positiva till att deras barn ska delta. Eleverna nämnde att föräldrarna tyckte att det var bra att de gjorde något de tyckte var kul och att extra träningar i fotboll kunde leda till att de blir bättre som fotbollsspelare. Förutom detta så nämnde en elev att hans föräldrar tyckte att det var bra att han gick i fotbollsprofil, för då skulle han lära sig det svenska språket bättre och kanske även få nya kompisar.

Av tio elever var det ingen som fått reda på att det fanns fotbollsprofilundervisning, direkt av de skolor som har fotbollsprofil i sin undervisning. De sätt som våra elever fått reda på och sedan sökt till fotbollsprofilen var via släktingar, vänner och lärare i låg- och mellanstadieskolorna de gått i innan de bytt till högstadiet.

(27)

Framtidssyn

Samtliga elever berättar att de vill fortsätta spela fotboll efter grundskolan och vill bli fotbollsproffs. De värdesätter även tiden i grundskolan för att få bra betyg, eftersom de betyg de får kommer att avgöra vilken gymnasieskola de kommer att hamna i. Betygen som eleverna har skiljde sig mycket. Detta har sin naturliga förklaring i att de har kommit olika långt i sina respektive grundskoleutbildningar, men medvetenheten hade de i alla fall när det kom till att betygen avgör vilken gymnasieskola man hamnar i eller om man ens blir behörig.

Alla eleverna hade som mål att studera på gymnasiet. De program de nämnde under intervjuerna var elitidrottsprogrammet med samhällsvetenskaplig eller naturvetenskaplig inriktning vid Celsiusskolan i Uppsala och Solna gymnasium i Stockholm. Även en andra gymnasieskolor nämndes.

Så här sa en elev som går i årskurs sju om sin framtid:

Jag vill bli så bra som möjligt i min idrott och kunna leva med min idrott som professionell.

När vi frågade eleven som vi citerat ovan om vilket gymnasium han skulle gå på sa han Solna gymnasium och han ville då vara en del AIK:s juniorakademi och via den vägen ta sig in i A-laget för att spela i Allsvenskan. Han berättar att han kanske tillhör de 20 bästa spelarna i Sverige i hans ålder, vilket även kan leda till att han får spela i det svenska landslaget. Det kan leda till att det tidigt blir spel utomlands och där är hans dröm att spela i Barcelona.

Så här sa en elev som går i årskurs nio:

Jag vill börja på gymnasium med ett högskoleförberedande program helst. Så det kommer bli natur förmodligen eller nått sånt. Jag skulle jättegärna vilja fortsätta med fotbollen om inget annat händer och bli så bra som möjligt.

Denna elev som går i årskurs nio har som mål att arbeta som läkare eller advokat. Han har även förstått att om han går i ett naturinriktat program på gymnasiet så kan det leda till att han får behörighet till att studera den utbildning han vill för att kunna arbeta som läkare eller advokat. Han nämnde Celsiusskolan och Solna gymnasium som han skulle söka sig till.

Vilket fotbollslag han vill spela för vet han inte än, men bara att det var ett bra lag. Även hans dröm var att spela utomlands som proffs och allra helst i Barcelona.

(28)

Målet eleverna hade med fotbollsträningen under skoltid, var att de ville bli bättre fotbollsspelare och kanske via den träningen kunna ta ett steg längre i sin fotbollskarriär. Så därför var det viktigt för dem att prestera under tiden i skolans träningar.

Av tio elever var det tre stycken som inte visste vad de ville arbeta med när de blev äldre. Sex stycken berättade att de ville arbeta som advokat, läkare, restaurangägare eller chef i en verksamhet. En ville laga mat och arbeta som kock på en fin restaurang. De svar vi fått om yrken och utbildning är det som intresserar dem utifall de inte blir fotbollsproffs.

(29)

Analys

I denna del av uppsatsen kommer vi att analysera det vi presenterat i resultatdelen med hjälp av Bourdieus teori om habitus och olika former av kapital. Vi kommer även att koppla ihop våra resultat med resultat i den forskningslitteratur vi använt oss av. Vi analyserar resultatet i samma struktur som i resultatdelen, det vill säga i tre olika teman. Undersökningen av tre teman syftar till att besvara studiens frågeställningar.

Familjebakgrund

Eleverna menar att modersmålet används när eleverna pratar med sina föräldrar, men att svenskan används när de pratar med sina syskon. Detta kan vara ett sätt för föräldrarna att bevara det kulturella kapitalet i familjen när det är föräldrar-barn och barn-föräldrar kommunikation på modersmålet. Det kan även handla om att föräldrarna känner sig mest bekväma att prata det språk de kan bäst med sina barn. Konsekvensen vi ser här är att föräldrarna mister en chans att lära sig det svenska språket ifrån sina barn som oftast har bättre språkkunskaper. Anledningen till varför vi tror barnen kan bättre svenska än föräldrarna är att barnen går i skolan mycket längre än den tid föräldrarna studerar SFI. Denna skillnad i utbildning påverkar utbildningskapitalet i familjens medlemmar.

Det finns även en geografisk aspekt som påverkar elevernas nedärvda utbildningskapital. Ida Lidegran bearbetar i sin avhandling Utbildningskapital relationen mellan eget utbildningskapital och utbildningskapitalet i omgivningen. Ett exempel ur Lidegrans studie vi kan använda oss av är Uppsala som är en universitetsstad och där befolkningen lägger en stor vikt vid en god universitetsutbildning.⁵⁶ Föräldrarnas utbildningskapital och arbetssituation påverkar var familjerna bor. I vår studie presenterade vi att majoriteten av eleverna bor i de segregerade områdena i Uppsala, där andelen invånare med utländsk bakgrund är hög. Det kan ha gjort och gör att majoriteten av eleverna och deras familjer inte har kommit i lika mycket kontakt med den universitetsandan som finns i Uppsala. Dem kan ha missat det miljörelaterade utbildningskapital som kan knytas till Uppsala som miljö. Däremot så kan andra barn och ungdomar som bor med sina familjer i områden i Uppsala som är centralt belägna eller har universitets utbildade föräldrar som har ett arbete ha ärvt mycket mer av det utbildningskapital som Uppsala erbjuder. Det sociala umgänget har sin betydande roll i denna

56 Lidegran, 2009:47f, 73.

(30)

process.⁵⁷ En annan anledning till varför elevernas familjer bor där de bor kan vara det sociala nätverket. Då syftar vi på vänner och närstående familj som också bor där men även att det kan räcka med det arabiska språket för att handla i den lokala livsmedelsbutiken som t.ex.

erbjuder livsmedel som finns i hemlandet. Elevernas utbildningskapital kommer att diskuteras ytterligare i avsnittet om framtidssyn nedan.

Motiv till val av fotbollsprofil

Eleverna berättade att de valde att spela fotboll under skoltid för att de älskar fotboll och för att de vill utvecklas inom sporten. Några har valt skolan för att fotbollskompisar skulle gå där, några för att deras lärare sagt att det var en bra möjlighet för att utvecklas som spelare. De lägger ner mycket tid på att spela fotboll med kompisar utanför skoltid och är aktiva i föreningar. Via fotbollsprofilen kan eleverna skaffa sig mer erfarenheter och kunskaper.

Flertalet av dem hade målet att nå eliten och ville bli professionella fotbollsspelare och kunna leva på det (vilket kommer utvecklas i nästa tema som är framtidssynen). Via deltagande av fotbollsprofil så skaffar eleverna mera kapital av fotbollskunskaper.

I resultatdelen citerade vi ett par av eleverna och utifrån deras uttalanden så tolkar vi detta. De hoppas på att fotbollsprofilen ska ta dem längre i fotbollskarriären. Även via deltagande av fotbollsprofil kan de utveckla ett ansvarstagande eftersom de vet att det ställs mera krav på dem via deltagandet. Det vi tolkade utifrån deras berättande där det framkom att de lärt sig att anpassa tider, vara tysta när ledare pratar och att samarbeta med andra var något som vi tycker liknade en integration. Vi har tidigare i texten skrivit att idrott kan ge utövarna en strukturell integration och vi tror att dessa elever med utländsk bakgrund som deltar i fotbollsprofil eller någon annan profil under skoltid omedvetet genomgår en strukturell integration.⁵⁸ Utifrån habitus-begreppet tolkar vi att dessa elever som berättat vad de lärt sig ifrån fotbollsprofilträningarna har de ledare som visar tydligt hur gruppens värderingar, sammanhållning, kommunikation och regler ska vara. Denna form av undervisning kopplas även ihop med det sociala och det kulturella kapitalet då deltagarna får en chans att skapa relationer med varandra samtidigt som de lär sig av varandra och ledaren, hur man spelar fotboll och uppför sig. Vi antar att detta kan smitta av sig på resterande skolarbeten och i vardagslivet, det vill säga i andra arenor. Utifrån Fundberg, som vi skrivit om i

57 Lidegran, 2009:47f, 73.

58 Strandbu, 2002:137.

(31)

litteraturöversikten, så menar han att idrottsarenan är en mötesplats där människor träffas med olika erfarenheter och bakgrunder. Dessa möten kan vara gränsöverskridande och ge en ökad förståelse och skapa glädje. Mötesplatsen kan hjälpa barn och ungdomar att lära sig hantera konflikter och hjälpa varandra med att anpassa sig till samhället så som Peterson väljer att framställa resultatet i sin studie som presenteras i tidigare forskning.

Eleverna upplever att deras val av skola var deras egna val och att de inte har blivit påverkade av andra. Men vi tolkar att för dem att gå i en skola med fotbollsprofil har varit ett val som påverkats av föräldrarna, även om det i högsta grad också har styrts av kompisar, distans till hemmet och skolans rykte. Föräldrar till en av eleverna bestämde vart han ska få gå och uttryckt vad de tycker om skolan han ska söka sig till, samt området skolan ligger i. En elev berättade att när hans mamma fick reda på att han tänkte söka sig till den skola han ville gå på, så förbjöd hon sin son till att göra det, eftersom hon inte ville att han skulle vistas i det området som skolan låg i. Mamman hade alltså sista ordet om vart sonen skulle gå, om han nu kom in på idrottsprofil med inriktning fotboll. Här tolkar vi det som att eleverna ville bryta sig loss ifrån sitt område och gå i en annan skola vilket skulle innebära en helt ny omgivning (habitus) men föräldrarna satte stopp för det eftersom den omgivningen oroade dem.

Framtidssyn

Våra elever berättar att de har som plan A att bli fotbollsproffs och det via hård träning.

Denna hårda träning ska de få via fotbollsprofilen i skolan, tillsammans med den träning de har efter skoltid, i en förening. Många av eleverna har som dröm att spela i Barcelona.

Anledningen till det kan vara att just nu är Barcelona bland de bästa fotbollslagen i världen och ifrån Sverige har vi tidigare haft en stark fotbollsprofil som spelat där. Han heter Zlatan Ibrahimovic. Han startade sin karriär i allsvenskan för att sedan bege sig till de bästa ligorna i Europa och han har fått höga löner under sin tid som fotbollsproffs. Detta kopplar vi ihop med Fundbergs undersökning där han förklarar att invandrarungdomar ser fotbollen som ett blivande yrke som de ska försörja sig på. Denna önskan som eleverna har kan ha med habitus att göra, eftersom Ibrahimovic har precis som alla elever i denna studie, en utländsk bakgrund. Förutom det så är hans symboliska kapital högt värderat då han kan ses som en förebild för personer med utländsk bakgrund bland annat. Det är eftersom han lyckats bli en känd världsspelare även fast han haft förutsättningar som inte alltid kan ha varit till hans fördel vilket våra elever kanske kan känna igen sig i. Det kan vara utländsk bakgrund,

(32)

segregation och socioekonomiska aspekter som kan vara likheterna mellan Ibrahimovic och våra elever.

Alla elever hade som mål att gå så långt som möjligt för att kunna bli proffs utomlands.

Oavsett om eleverna vill bli proffs eller inte, så tolkar vi det som att fotbollen har en stor betydelse för deras liv och det stämmer då överens med Riksidrottsförbundets undersökning från år 2010.⁵⁹ I Bourdieus termer innebär detta att eleverna vill skaffa sig mer kapital av olika former. Ett exempel är att det sociala och symboliska kapitalet kan innebära fler nya betydande relationer med andra människor samt ett erkännande som duktig fotbollsspelare i media. Kulturellt kapital kan de anamma genom att bo utomlands och lära sig nya kulturer och språk. Proffslivet kan även innebära höga löner som vi kopplar ihop med det ekonomiska kapitalet.

Många av eleverna har också en plan B för framtiden. Även om deras främsta mål är att bli fotbollsproffs, så ser vi att de har framtidsmål som t.ex. att bli advokat, läkare eller starta eget företag. Alla uppger att det är viktigt att gå i grundskolan och gymnasiet, eftersom man får en utbildning som kan leda till att man studerar vidare på universitet. Inställningen de har till skolan är positiv, eftersom de menar att det är kul att gå i skolan och lära sig nya saker, speciellt i de ämnen som de tycker om. Men i intervjuerna kan man se att de har blivit påverkade av människor i sin omgivning. Vi har tidigare använt utbildningskapital för att diskutera elevernas familjebakgrund och relationen till den anda som finns i Uppsala angående universitetsstudier. Elevernas intresse för skolan och utbildning visar att de kommit i kontakt med den universitetsandan som finns fast i en liten skara. Varför vi tror det är att vissa elever säger att de inte vet hur de ska nå universitetet, de vet inte vart universitetet har sina lokaler eller vad för utbildningar som erbjuds eftersom det bara var läkare eller advokat de hade som mål att utbilda sig till.

En annan mer närliggande förklaring till att de inte vet så mycket om universitet är att de går i högstadiet. Nästa steg och mål är att bli antagen till ett gymnasieprogram, målet därefter är att klara av det och få ett gymnasieexamen. Det framkommer i intervjuerna att eleverna är väl medvetna om möjligheten att läsa vidare på gymnasiet och hälften av eleverna nämnde elitfotbollsprogram i Uppsala och i Solna. Efter gymnasiet vill de studera vidare på universitet