Vuxna personers erfarenheter av att leva med en stomi - En litteraturstudie

33 

Full text

(1)

Vuxna personers erfarenheter av att leva med en stomi

- En litteraturstudie

Adult people experience living with an ostomy

- A literature Study

Författare: Sanella Bosnjakovic och Diana Zandi

HT 2020

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet

(2)

Bakgrund: När personer drabbas av sjukdomar som till exempel cancer, crohns sjukdom eller ulcerös kolit kan en stomi utgöra en del av behandlingen. Vid en tarmstomi skapas en öppning i buken och en del av tarmen sys utanför huden. Komplikationer relaterat till stomin beskrivs som vanligt förekommande. Sjuksköterskans roll innefattar att utbilda samt

informera med syfte att öka individens förmåga att acceptera sin stomi. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas erfarenheter av att leva med stomi.

Metod: En deskriptiv litteraturstudie. De vetenskapliga artiklarna söktes från databaserna Cinahl och Medline. Sökningarna resulterade i 9 studier med kvalitativ metodik.

Resultat: Studien resulterade i huvudrubrikerna: Erfarenhet av pre- och postoperativ vård, Erfarenheter i samband med fysisk aktivitet, Erfarenhet av relationer samt erfarenheter av förändrad självbild. Resultatet visade på att personer med stomi upplevde en förändrad livssituation och utmaningar i vardagen.

Slutsats: En stomioperation kan innebära stora livsförändringar som kan påverka individens vardagliga liv. Individer kan uppleva känslor som svek, rädsla och ett minskat

självförtroende. Otillräcklig information från sjuksköterskan resulterade till minskat förmåga att utföra egenvård. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll när det kommer till att främja livskvalitén samt individens välmående.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

2. Bakgrund ... 5

2.1 stomi ... 5

2.2 Orsaker till stomi ... 5

2.3 Komplikationer ... 5

2.4 Omvårdnadsteoretiska perspektiv ... 6

2.5 Sjuksköterskans roll vid stomivård ... 6

3. Problemformulering ... 6

4. Syfte ... 7

5. Metod ... 7

5.1 Datainsamling ... 7

5.2 Inklusions- och exklusionskriterier ... 8

5.3 Urval ... 8

5.4 Kvalitetsgranskning ... 8

5.5 Dataanalys... 8

5.6 Forskningsetiska överväganden... 8

6. Resultat ... 9

6.1 Erfarenheter av pre- och postoperativ vård ... 9

6.1.1 Preoperativ omvårdnad ... 9

6.1.2 Postoperativ omvårdnad ... 9

6.2 Erfarenhet av fysisk aktivitet ... 9

6.2.1 Utmaningar vid fysisk aktivitet ...10

6.3 Erfarenhet av relationer ...10

6.3.1 Allmänna sociala relationer ...10

6.3.2 Intima relationer ...10

6.4 Erfarenhet av förändrad självbild ...11

7. Resultatsammanfattning ...11 8. Diskussion ...11 8.1 Metoddiskussion ...11 8.2 Resultatdiskussion ...12 9. Slutsats ...14 9.1 Klinisk nytta ...14 9.2 Fortsatt forskning...15 Referenser...16

(4)

Bilagor ... Bilaga 1: Sökmatris ... Bilaga 2: Artikelmatris ...

(5)

1. Inledning

Globalt rapporteras att många människor har en tarmstomi, i Europa uppskattas det finnas omkring 700 000 människor med stomi (Rat, Robert, Fernandes, Edmond & Mauvais, 2018). Att diagnostiseras av cancer eller inflammatoriska tarmsjukdomar kan leda till en stomi. Sjuksköterskor möter patienter med stomi både inom primärvård samt slutenvård. För att skapa en god omvårdnad för de individer som lever med stomi är det betydelsefullt att skapa kunskap om ämnet. Studien kan öka förståelse över individers upplevelser att leva med stomi.

2. Bakgrund

2.1 stomi

Stomi definieras som “Kirurgisk konstruktion av en konstgjord öppning (stoma) för tömning av kroppens avfall (urin eller avföring)” (Svensk MeSH, 2016). Det finns tre olika

huvudtyper av tarmstomier; kolostomi, ileostomi samt urostomi. Kolostomi är den vanligaste och är i tjocktarmen, ileostomi och urostomi är i tunntarmen. Kolostomi och ileostomi är för avföring och urostomi är för urin (Burch, 2013). En stomi kan antingen vara tillfällig eller permanent. De tillfälliga stomierna används vanligtvis för att kunna avlasta tarmarna och urinvägarna. Permanenta stomier används när det inte finns en möjlighet till att återuppta en normal funktion i tarmar eller urinblåsan (Pereira lopes et al., 2020).

2.2 Orsaker till stomi

Kolorektalcancer rapporteras vara huvudsakliga orsaken till stomi (Capilla-Díaz et al., 2019), och cirka 1,23 miljoner människor diagnostiseras med kolorektalcancer varje år globalt (Ang, Chen, Siah, He & Klainin-Yobas 2013). Tumörer i tarmen och inflammatoriska

tarmsjukdomar beskrivs vara de två vanligaste orsakerna till en stomioperation (Ang et al., 2013). Inflammatoriska tarmsjukdomar är ett tillstånd när mag-tarmkanalen är kronisk inflammerad, de två vanligaste typerna är ulcerös kolit och crohns sjukdom (Bengtsson & Klintman, 2016 s.389). En del patienter med diagnosen inflammatoriska tarmsjukdomar behöver genomgå minst en operation under sitt sjukdomsförlopp. Ett vanligt

behandlingsalternativ för patienter med crohns sjukdom eller ulcerös kolit är stomioperation. Patienter med ulcerös kolit får oftast en tillfällig stomi och patienter med crohns sjukdom har större risk att få en permanent stomi (Wang & Shen, 2018).

2.3 Komplikationer

Komplikationer efter en stomioperation beskrivs som vanligt förekommande (Braumann et al., 2019). Komplikationer kan uppstå under tidigt eller i sent skede efter inläggning av stomi (Ambe et al., 2018) samt vara lång- eller kortvarig (Hufford et al., 2018). Patienter som opereras akut och patienter med övervikt beskrivs ha en ökad risk för komplikationer jämfört med patienter som genomgått elektiv kirurgi (Braumann et al., 2019). Vanliga komplikationer relaterat till stomin rapporteras som; hudirritation, läckage, prolaps samt parastomaltbråck. Det är viktigt att upptäcka komplikationer i ett tidigt stadie med syfte att förhindra obehag samt minska risken för utveckling av allvarliga komplikationer (O´Flynn, 2018).

I en studie rapporterades att stomikomplikationer identifierades hos nästan hälften av patienterna och nästan en lika stor del av patienterna saknade förmågan att känna igen en stomikomplikation (Williams, 2012). I en annan studie med 202 deltagare, där ungefär lika

(6)

många var opererade akut som elektivt registrerades 69 komplikationer. En av riskfaktorerna som leder till komplikationer beskrivs som övervikt (Harilingam et al., 2017).

2.4 Omvårdnadsteoretiska perspektiv

”Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande” (Svensk sjuksköterskeförening (2019).

Begreppet omvårdnad innebär att individen har rätt till liv och egna val samt bli bemött med respekt. Omvårdnad ska ges oberoende av kön, sexuell läggning, hudfärg,

funktionsnedsättning eller sjukdom, tro eller politiska åsikter etcetera (SSF, 2017). Svensk sjuksköterskeförening (2019) lyfter fram personcentrerad vård som en nödvändig

kärnkompetens för att alla professioner ska kunna medverka i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Ekman (2017) beskriver att sjuksköterskan behöver lära känna patienten som person för att lindra lidandet, stödja hälsa samt öka individens välbefinnande.

Personcentrering innebär att patienternas och närståendes berättelser om situationen,

tillståndet och individens dagliga liv i relation till ohälsa står i centrum. Berättelserna har en betydande roll då sjuksköterskan kan uppmärksamma hinder samt möjligheter till hälsa. Utgångspunkten för personcentrerad vård är att sjuksköterskan ser patienten som mycket mer än sin sjukdom och patientens upplevelser av sin situation (Ekman, 2017).

2.5 Sjuksköterskans roll vid stomivård

Stomiterapeut är en yrkestitel för sjuksköterskor som har utbildning inom stomi, där rådgivning och utbildning är viktiga arbetsuppgifter. Många patienter beskrivs uppleva smärtrelaterade problem efter en stomioperation (Kirkland-Kyhn, Martin, Zaratkiewicz, Whitmore & Young, 2018). Patienternas komplikationer beror ofta på bristande kunskap och skicklighet kring stomin. Vårdpersonal bör ge relevant information och resurser före

operationen så patienterna är förberedda. Sjuksköterskor bör vara kunniga om produkter som skall användas och veta hur stomin hanteras samt när patienterna ska kontakta vårdpersonal för eventuella komplikationer. Information om smärta och andra obehag bör sjuksköterskan informera om, då postoperativ smärta minskar patientens förmåga att lära sig och ta till sig ny information (Kirkland-Kyhn et al., 2018). Patienter som var mer utbildade samt bättre

informerade beskrivs ha större chans att acceptera sin stomi. Anhöriga hade också en viktig roll när det gäller individens vilja till stomiacceptans samt det emotionella stödet. Därför var också en annan viktig arbetsuppgift för sjuksköterskor att informera och utbilda anhöriga (Santos Ardigo & Nazareth Amante, 2013).

3. Problemformulering

Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna och insjuknandet av inflammatoriska tarmsjukdomar har ökat. Tarmsjukdomar beskrivs som bidragande orsaker till stomi vilket kan indikera en framtida ökad patientgrupp med stomi. Samtidigt beskrivs komplikationer av stomin som vanligt förekommande och grundar sig till stor del på bristande kunskap.

Litteraturöversikten avser att öka förståelsen för individers erfarenheter efter en

stomioperation. Genom att öka förståelsen skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskan att utbilda patienter. Resultatet kan möjliggöra minskad risk för komplikationer, snabbare

(7)

4. Syfte

Syftet med studien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med en stomi.

5. Metod

Metoden för studien var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Relevant vetenskaplig litteratur söktes, granskades och sammanställdes. Valet av att använda en

litteraturstudie grundar sig i att det är ett arbetssätt för att sammanställa relevant kunskap som sedan omsätts i praktiken (Kristensson, 2014).

5.1 Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes med systematisk sökning i två olika databaser. Databaserna som användes var Medline och Cinahl. Relevanta sökord valdes utifrån studiens syfte samt relevanta nyckelord från andra vetenskapliga artiklar identifierades. Sökorden söktes ett i taget och sedan kombinerades under sökningens gång via AND/OR operatorer. Sökorden som användes var ”ostomy”, “colostomy”, “ileostomy”, ”experience”, “living with”, ”patient” samt “life change events”. Svensk MeSH användes som hjälpmedel, för att hitta artiklar och för att få en bredare sökning. De engelska orden ”ostomy”, “colostomy” samt “ileostomy” översattes via svensk MeSH (ämnesord). Som fritextsökning användes

”patient”, ”experience”, ”life change event”, “living with” och kombinerades med MeSH-termerna (se tabell 1). Begränsningarna som användes var: artiklar som publicerades åren 2010–2020, engelskt språk, peer reviewed.

Databas Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3

Cinahl (MH ”Ostomy”) (MH ”Colostomy”) (MH ”Ileostomi”) Experience Living with Patient

Life change events

Medline (MH ”Ostomy”) (MH ”Colostomy”) (MH ”Ileostomi”) Experience Living with Patient

Life change events

(8)

5.2 Inklusions- och exklusionskriterier

Exklusionskriterier var att deltagarna i artiklarna inte fick vara 18 år eller yngre.

5.3 Urval

Urvalet utfördes i tre steg i databaserna. Det första steget bestod av att båda författarna läste artiklarnas titlar och abstracts i respektive databas för att exkludera irrelevanta artiklar. Totalt lästes 780 titlar och 29 abstracts i de båda databaserna. Inför steg två valdes 23 artiklar och lästes i sin helhet. Därefter valdes 14 artiklar bort (se förklaring i metoddiskussion). I det tredje och sista steget kvalitetsgranskades de 9 resterande artiklarna (se kvalitetsgranskning 3.4). Fullständig sammanställd information om urval redovisas i bilaga 1.

5.4 Kvalitetsgranskning

Nio studier med kvalitativ metod lästes åter i sin helhet och kvalitetsgranskades gemensamt av författarna med stöd av Kristenssons (2014) tre bedömningsnivåer: låg, medel samt hög kvalité. Artiklarnas styrkor och svagheter utvärderades utifrån granskningsmallen för kvalitativa studier (Kristenssons, 2014). De flesta artiklar var av medel samt hög kvalité, se Bilaga 2 för fullständig artikelmatris.

5.5 Dataanalys

Resultatet av studien sammanställdes med integrerad analys som är ett sätt att sammanställa resultatet i en litteraturstudie (Kristensson, 2014). Varje artikel bearbetades enskilt av båda författarna. De delar av resultatet som var relevant för litteraturstudiens syfte markerades. Markeringarna strukturerades sedan i ett separat dokument efter liknande kategorier.

Tillvägagångssätt följer Webster och Watson (2002) riktlinjer kring hur litteraturstudier kan analyseras. Dataanalysen resulterade i fyra huvudrubriker och fem underrubriker.

5.6 Forskningsetiska överväganden

Forskning ska präglas av ett etiskt förhållningssätt. Det handlar om att ta ansvar och att alla som ingår i forskningen ska behandlas med respekt (Kristensson, 2014). Litteraturstudien baseras på andra vetenskapliga studier (systematisk litteraturundersökning) där artiklar har etiskt prövats. Studien har följt Vetenskapsrådets riktlinjer gällande forskaretik. Stor vikt lades på att uppnå tillförlitlighet samt ärlighet i forskningen.

Tillförlitlighet definieras som: “Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser”

(Vetenskapsrådet, 2020). För att uppnå tillförlitlighet har vi valt att följa befintliga metoder under studiens gång, både gällande designprocessen, och insamling/analys av data. Ärlighet definieras som “Ärlighet i fråga om och utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt

“(Vetenskapsrådet, 2020). För att uppnå ärlighet gjordes försök att inte misstolka eller

förvränga resultat för att besvara litteraturstudiens syfte. Ett objektivt förhållningssätt samt att förförståelsen lades åt sidan under arbetets gång.

(9)

6. Resultat

Nio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har sammanställts för att beskriva vuxnas erfarenheter av att leva med en stomi. Resultatet presenteras i huvudkategorierna: Erfarenhet av pre och postoperativa vården, Erfarenhet av fysisk aktivitet, Erfarenhet av relationer samt Erfarenhet av förändrad självbild.

6.1 Erfarenheter av pre- och postoperativ vård

6.1.1 Preoperativ omvårdnad

Känslor som ångest, osäkerhet samt oro upplevdes inför en stomioperation. Bristande kunskap gällande stomin gav negativa konsekvenser. Förberedelser inför en stomioperation samt en inblick i de förändringar som stomi medför beskrevs underlätta inlärningsprocessen för att utföra egenvård (Morais et al., 2019). Bristande information under den preoperativa perioden medförde fysiska och psykologiska besvär, vilket sedan påverkade den

postoperativa perioden. Det resulterade till att deltagare upplevde svårigheter kring egenvård, att acceptera stomin samt att anpassa sig till de nya levnadsvanorna. En stöttande

sjuksköterska resulterade till bättre förmåga till egenvård vid hemgång (Morais et al., 2019). I den preoperativa fasen noterades en skillnad mellan hur män och kvinnor valde att ta till sig information. Manliga deltagare ville inte få information kring stomin och upplevde att dom skulle oroa sig onödan. Kvinnliga deltagare var mer intresserade av att bli utbildade och ställde frågor. Informationen skulle få kvinnorna att uppleva sig lugnare och säkrare preoperativt (Morais et al., 2019).

6.1.2 Postoperativ omvårdnad

Dåliga relationer och att inte känna respekt från vårdpersonalen beskrevs av deltagare som negativa upplevelser. Bland annat kunde dåliga relation till vårdpersonalen resultera till att inte våga ställa frågor om sin stomi, vilket kunde leda till att deltagare upplevde svårigheter att utföra egenvård samt en känsla av osäkerhet och försämrat självförtroende (Spiers, Smith, Simpson & Nicholls, 2016). Stöd samt hjälp av en kunnig sjuksköterska som efter en

stomioperation hade en betydande roll för deltagare och bidrog till ett välmående. En mindre kunnig sjuksköterska upplevdes bidra till depression och ångest. Deltagare berättade om sin egna erfarenhet av den postoperativa vården som avhumaniserande och med bristande respekt, vilket minskade självförtroende (Spiers et al., 2016). Sjuksköterskans roll upplevdes som viktig under den postoperativa tiden (Saraiva de Aguiar et al., 2019). Att få möta

deltagare i liknande situation och dela erfarenheter av att leva med stomi var betydelsefullt samt värderades högt (Morais et al., 2019).

6.2 Erfarenhet av fysisk aktivitet

Studiedeltagare beskriver att anledningen till att bibehålla fysiska aktivitet var på grund av att de upplevde minskad depression, ångest, stress och andra negativa känslor. Samtidigt

upplevdes känslor som njutning, att vara “normal” samt få tillbaka sin identitet. Exempelvis beskrev en deltagare att känslan av att springa ute gjorde att hen kände sig som tiden innan stomin, trots att hen inte hade lika mycket kraft att springa som tidigare. Många uppskattade att vara fysiskt aktiva vilket gjorde att de spenderade mer tid och energi på att prova

(10)

Deltagare upplevde en osäkerhet kring vilka aktiviteter som fungerar att utföra. Med hjälp av personlig tränare kunde deltagare få hjälp och känna sig mindre osäkra med skräddarsydda träningsprogram för att kunna träna utan att överbelasta buken. Studiedeltagare diskuterade att de behövde planera innan träning, exempelvis tidpunkt för måltider för att undvika problem som gaser, lukter och andra hinder. Stomibälte beskrevssom ett hjälpmedel för att hålla stomipåsen på plats, stoppa läckor samt minska ljud från fekal-och gasutsläpp. En deltagare berättade att hen fortfarande lyfte vikter, fast med försiktighet (Saunders et al., 2019).

6.2.1 Utmaningar vid fysisk aktivitet

Deltagare med stomi upplevde utmaningar som påverkar deras fysiska aktivitet negativt. Utmaningarna under den fysiska aktiviteten var bland annat läckage samt att andra i

omgivningen upptäcker stomin. Förutom utmaningar så fanns risker med att vara fysisk aktiv, exempelvis bråck och hudirritation. Riskerna resulterade till att vissa aktiviteter undveks, vilket medförde en känsla av begränsning. (Saunders et al., 2019). Vandring, bowling samt trädgårdsarbete var exempel på aktiviteter som undveks. Simning var en av aktiviteterna som deltagare fortsatte med (Altschuler et al, 2011).

6.3 Erfarenhet av relationer

6.3.1 Allmänna sociala relationer

Under den första perioden efter stomioperationen upplevde nästan alla deltagare i en studie social isolering. En av anledningarna var att omgivningen uppfattade stomin som något smittsamt, vilket resulterade till att deltagare upplevde sig annorlunda än andra i samhället. Läckage, ljud och lukter från stomin upplevdes som obehagligt för omgivningen. En

studiedeltagare berättade att hen inte har lämnat huset på fyra månader, undantag var när hen behövde söka sjukvård relaterat till stomin (Mohammadi, Navipour & Sarabi, 2018).

Åtgärder som vidtogs för att minska känslan var exempelvis irrigation, vilket var en mekanisk tarmtömning. Det resulterade till att deltagare upplevde att de tillhörde samhälle mer samt att de kunde fortsätta med sitt dagliga liv (Morais et al.,2019). Anledningen till det var att deltagare upplevde en minskad rädsla för läckage offentligt och kände inte sig lika begränsade (Whiteley, Lyons & Riccardi 2012).

6.3.2 Intima relationer

Efter stomi upplevdes förändringar i intima relationer. Att försöka lösa sexuella problem som uppkom efter stomin hade en del konsekvenser. En manlig deltagare berättade att efter stomioperationen skadades nerver i området som ledde till att han blev impotent, vilket beskrevs vara jobbigt och väckte känslor av svaghet. Olika erfarenheter kring äktenskap rapporterades. Några kunde fortsätta äktenskapet som tidigare och andra hade problem som resulterade till skilsmässor. Rädslan för en skilsmässa var orsaken till att många av deltagarna i studien inte ville gifta om sig (Mohammadi et al., 2018). I en annan studie beskrevs det att deras respektive partner kände sig rädda för beröringar då det fanns en oro att det skulle skada deltagarens stomi och tanken att en kram kunde leda till döden fanns. Deltagare berättade om hur deras sexuella relationer hade minskat efter stomin. Det fanns också deltagare som inte tyckte att deras sexuella relationer hade fått en negativ påverkan av stomi (Altschuler, et al, 2011).

(11)

6.4 Erfarenhet av förändrad självbild

Att få en stomi resulterade i subjektiva upplevelser och hade en individuell påverkan. Känslor av svek och rädsla för att mista kontrollen över sin kropp ledde till minskat självförtroende samt minskad självkänsla. Deltagare upplevde sig känslomässigt upprörda då det fanns en skillnad på hur dom uppfattade sig själva innan i kontrast till efter operationen (Whiteley et al., 2012). Depression och en förändrad självbild diskuteras endas av kvinnliga deltagare (Altshuler et al.,2011). Att se sig själv med en stomi på magen efter en stomioperation upplevdes som en svårighet. En del kände sig annorlunda från andra i samhället samtidigt som andra som accepterade sin stomi och accepterade dess förändring. Deltagare beskrev att det var viktigt att se förändringen som normal samt att acceptera den nya situationen då det har blivit en del av dem (Bonill-de-las-Nieves et al., 2016). En förklarande orsak var att individer upplevde det enklare att acceptera stomin när de insåg att de fått en andra chans på livet (Andersson, Engström & Söderberg, 2010). Saraiva de Aguiar et al. (2019) studie visade på att äldre hade lättare att acceptera samt hanterade sin livssituation bättre än yngre individer då de äldres tidigare livsupplevelser möjliggjorde snabbare acceptans av stomin samt

hantering av den (Saraiva de Aguiar et al. (2019).

7. Resultatsammanfattning

Patienter upplevde en förändrad livssituation samt utmaningar i vardagen efter en

stomioperation. Stomin var förknippad med känslor som skam och oro inför omgivningens reaktioner på deras stomi. Tiden innan operationen kändes osäker, på grund av bristande kunskaper samt information kring stomin. Efter stomioperationen upplevde individerna att stöd från en kunnig sjuksköterska var en nyckel till att finna välmående. Individerna upplevde begränsningar gällande fysiska aktivitet som bland annat berodde på svårigheten att avslöja stomin för andra i omgivningen. Några upplevde sexuell dysfunktion samtidigt som andra upplevde att den nya situationen inte påverkat deras sexuella hälsa. Vidare fanns det en skillnad på hur individen uppfattar sig själva innan operation och efter en stomioperation. De upplevde svårigheter att acceptera sin stomi samt upplevde individerna sig annorlunda från samhället. Andra beskriver att de har accepterat sin stomi och insett att de fått en ny chans i livet.

8. Diskussion

8.1 Metoddiskussion

Den valda metoden för studien är en deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning. Utförandet följer tydliga steg som; granska, eftersöka, sammanställa all relevant litteratur vilket höjer kvaliteten samt ökar resultatets tillförlitlighet (Kristensson, 2014). För att söka artiklarna användes databaserna Cinahl och Medline, då databaserna innehåller artiklar inom det aktuella ämnesområdet medicin- och omvårdnad (Karlsson, 2017). Valet av två databaser bör ses som en styrka då det resulterade till ett större antal sökträffar samt att båda

databaserna är relevanta för ämnesvalet. Att inte inkludera en tredje databas grundar sig på två argument. För det första ansågs att en god mängd relevanta artiklar hittades via Cinahl och Medline. För det andra riskerade en tredje databas att generera ett oöverskådligt antal träffar, då endast Cinahl och Medline resulterade i 780 träffar.

(12)

Tre av sju sökord söktes fram som ämnesord (colostomy, ileostomy och ostomy) via svensk MeSH (indexord) och de andra fem sökorden (experience, “living with”, patient, life change events) söktes fram som fritextord. Indexord underlättar litteratursökningen då den är mer specifik. Fritextsökning ökar sökningens känslighet genom att generera fler artiklar (Kristensson, 2014). Vid en provsökning konstaterades det att sökordet “living with” resulterade till ett stort antal relevanta artiklar som kunde besvara syftet. Utan “living with” upplevdes det att artiklarna ej speglade studiens syfte lika väl. Vidare kombinerades sökorden (både index och fritextord) med de Booleska sökoperatörerna AND och OR (se bilaga 1) vilket ökar sökningens sensitivitet (Kristenson, 2014).

Att endast inkludera studier med kvalitativ metod grundar sig på flera argument. För det första baseras en kvalitativ metod på att studera personers levda erfarenheter (Henricson & Billhult, 2017) vilket passade väl inom ramen för studiens syfte. För det andra menar Henricson & Billhult (2017) att kvalitativa intervjuer leder till en rikare beskrivning vilket även går i linje med studiens “scope”. Slutligen, för att säkerställa att uteslutandet av

kvantitativa studier var välgrundade lästes även en del studier med kvantitativa metod under urvalsprocessen. De artiklarna ansågs inte besvara på syftet då människors “erfarenheter” snarare porträtterades i form av siffror. Då syftet är att undersöka patienternas subjektiva erfarenheter av att leva med stomi passade därför artiklar med kvalitativ undersökningsmetod bättre. Ett problem som uppstod under datainsamlingen var att trots begränsningar med engelskt språk kom det upp artiklar som var på ett annat språk.

Som tidigare beskrivet baseras litteraturstudien på redan publicerade artiklar, och endast etiskt prövade artiklar inkluderades. Därmed uppstod inga forskningsetiska svårigheter under skrivprocessen då den forskningsetiska bedömning som varje artikel presenterar förutsätts ha utförts korrekt. Däremot, som tidigare beskrivet, har Vetenskapsrådets (2020)

forskningsetiska principer följts.

8.2 Resultatdiskussion

Studiedeltagare ansåg att kunniga samt engagerade sjuksköterskor var en förutsättning till att hantera sin nya livssituation bättre, vilket i sin tur ledde till ett bättre välmående bland deltagare. Sjuksköterskor har en viktig roll när det kommer till att stötta och hjälpa patienter genom att till exempel utbilda patienten i den preoperativa och postoperativa fasen. Liknande resultat beskrevs av Sun et al., (2014) som menar att patientens relation till vårdpersonalen har en stor betydelse, sjuksköterskor bör hjälpa och ge stöd både preoperativt samt

postoperativt. Bland annat påverkade den erfarenhet som sjuksköterskor har patienters upplevelser av vårdrelationen (Sun et al., 2014). Sjuksköterskor behöver själva kunna ta initiativ till att utbilda patienterna med nödvändig information för att underlätta den stora förändringen i patienternas liv. Därmed var det viktigt att sjuksköterskor hade erfarenhet och kunskap om stomins fysiska samt psykologiska påverkan (Sun et al., 2014). För att uppnå bästa möjliga hälsa och ökad livskvalitet bör patienten samt närstående få bredare kunskaper om sjukdomen. Individens egna initiativ samt stöd från anhöriga kan resultera till att

livssituationen accepteras snabbare. Vårdpersonalen, individen samt anhöriga har mycket att vinna på om patienten och anhöriga blir rustade inför den nya vardagen som väntar

(Socialstyrelsen, 2014).

(13)

Utifrån ett etiskt perspektiv ska alla patienter få lika vård oavsett ålder, kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning och sjukdom. Vården ska ges med respekt till alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30, 3 kap 1 §). Trots det, visar en studie i resultatet brist på respekt till patienter (Spiers, Smith, Simpson & Nicholls 2016). Exempelvis beskrev en patient sin tid på sjukhuset efter stomioperationen som avhumaniserad och att personen inte behandlades med respekt, vilket resulterade till ett minskat självförtroende. Enligt Sjuksköterskeförbundet (2017) ska en sjuksköterska uppvisa professionella värden som respektfullhet, lyhördhet, medkänsla, trovärdighet och integritet. Sjuksköterskor ska utföra personcentrerad omvårdnad med respekt till individen.

Flera studier visade att patienter upplevde negativa erfarenheter och hinder vid fysisk aktivitet. En annan studie av Honkala & Berterö (2009) menar att den fysiska aktiviteten minskade efter en stomioperation. Orsaker till minskad fysisk aktivitet var att patienter upplevde att det inte gick att utföra de fysiska aktiviteter de utfört tidigare. Nya alternativa träningsmetoder var tvungna att upptäckas (Honkala & Berterö, 2009). Vidare fann Saunders et al. (2018) att minskad fysisk aktivitet efter en stomioperation ökade risken att utveckla depression samt ångest. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) är en av dom vanligaste

folksjukdomarna i Sverige psykiska sjukdomar, där två av dom mer vanliga är depression och ångest. Ur ett samhällsperspektiv kan ett antagande vara att den minskade fysiska aktiviteten efter en stomioperation inte bara har en negativ konsekvens på patienten utan påverkar även samhället, då psykiska sjukdomar kan leda till sjukskrivning. Psykiska sjukdomar påverkar individens arbetsförmåga samt ökar behovet av hälso- och sjukvård (Folkhälsomyndigheten, 2020). I resultatet visar det däremot att det fanns en studie som återspeglade patienternas positiva erfarenheter vid fysisk aktivitet, det bidrog till en mer nyanserad bild.

Patienter beskrev blandade känslor kring relationer. Flera rapporterar förändringar i deras intima relationer efter stomioperation. En studie fann däremot att patienters erfarenheter kring deras intima relationer var oförändrad. Ett antagande kan vara att sex är ett tabubelagt ämne och många har svårt att prata öppet om deras intima relationer med intervjuaren i studien samt med vårdpersonal. I en studie av Saunamäki & Engström (2013) beskrivs

sjuksköterskan roll som viktig när det kommer till att identifiera patienters sexuella problem samt att hjälpa patienterna att våga prata öppet om sina sexuella problem. Sex beskrivs som ett tabubelagt ämne och många patienter upplever svårigheter att prata om sina sexuella problem med vårdpersonalen. För att minska på stigmatiseringen kring ämnet behöver sjuksköterskan få stöd från arbetsplatsen samt att arbetskollegorna förstärker tanken att sexuell hälsa är ett ämne som är värt att diskutera (Saunamäki & Engström, 2013).

Efter en stomioperation upplever deltagare känslor som svek och rädsla, vilket resultera till minskat självförtroende samt minskad självkänsla. Utöver det upplevde deltagare en

förändrad kroppsbild samt en negativ självbild. Den förändrade kroppsbilden kunde leda till känslor av obehag samt skapa osäkerhet. Det skiljer sig från Honkala & Berterö (2009) som menar att det fanns individer som beskriver att livet trots alla omständigheter blev bättre efter stomioperationen än vad det var tidigare. Stomiacceptans beskrivs variera mellan åldrarna där yngre patienter riskerade att utveckla en negativ kroppsbild i kontrast till äldre patienter.

(14)

En potentiell förklaring till skillnader i acceptans och ålder kunde bero på hur hög respektive låg grad av KASAM individen upplever. Enligt Unchida, Tsujino, Muguruma, Hino, Saski, Miyoshi, Koyama, Hirao (2018) definieras KASAM som en individs förmåga att hantera situationer och livshändelser. En låg grad av KASAM kunde leda till ångest, depression samt minskad livskvalité. En påverkande faktor till låg KASAM kan vara ålder, där unga individer generellt har en lägre förmåga att hantera en livsförändrande situation vilket kan leda till svårigheter att acceptera sin stomi. Förutom ålder kan utbildningsnivå och allmän hälsa ha en påverkan (Unchida et al. 2018). Det framkom också att isolering efter en stomioperation är vanligt då deltagare upplevde sig själva som annorlunda. Liknande resultat fann Honkala & Berterö (2009) som menade att det finns en risk att individer isolerade sig efter en

stomioperation. Skam samt stress är två faktorer som leder till isolering (Honkala & Berterö, 2009).

Ur ett genusperspektiv visade litteraturstudiens resultat en viss olikhet i svaren hos kvinnor och män (Morais et al. 2019). Det visade sig att kvinnor var mer intresserade av att bli utbildade preoperativt. I resultatet är det endast en studie inkluderad som beskriver kvinnors erfarenheter av stomi. I de två databaserna där sökningarna gjordes fanns det flera artiklar som endast handlade om kvinnor än artiklar som endast handlade om män. Vilket kan tyda på att det fanns mer forskning om kvinnor med stomi, trots att stomi påverkar båda könen. Det finnas olika anledningar till att det är fallet. En orsak till att det finns mer forskning om kvinnor kan vara att kvinnor är mer öppna att prata om känslor och erfarenheter även att de kan vara mer intresserade av att delta i studier än män. I resultatet inkluderas det artiklar som var jämnt fördelat mellan män och kvinnor, då syftet var vuxnas erfarenheter och inte enbart kvinnors erfarenheter. Ett antagande är att resultatet har blivit påverkat på grund av att kvalitativa artiklar valdes ut till resultatet som endast bestod av intervjuer. Deltagare kan uppleva det som en svårighet att öppna upp sig om sina erfarenheter av stomin och tycker att det är enklare att besvara frågor med hjälp av enkäter. Resultatet visade att kvinnor var mer öppna att prata om känslor som handlade om förändrad kroppsbild och självförtroende än män, vilket tyder på att män har det svårare att prata om känslor och det skulle vara enklare att besvara frågor skriftligt med en enkät. Andra faktorer som också kan ha en påverkan på resultatet kan vara hur länge deltagare har haft stomi. Det kan vara lättare för personer som har haft stomin en längre tid att diskutera öppet om deras livserfarenheter.

9. Slutsats

Erfarenheterna hos personer med stomi varierade beroende på olika personers livssituation. Stomi kan innebära stora livsförändringar som begränsar individens vardagliga liv då känslor som skam, oro och att vara annorlunda från omgivningen uppstår. En del individer upplevde dock livssituationen efter stomioperationen som god och såg det som en andra chans i livet. Sjuksköterskans stöd i form av att utbilda och informera individen med stomi samt anhöriga hade en stor betydelse för individens välmående.

9.1 Klinisk nytta

Sjuksköterskor kan möta på patienter som har stomier vid flera olika tillfällen exempelvis vid primärvård eller slutenvård. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskor som möter patienter med tarmstomi och vill få förståelse för patientens tidigare upplevda erfarenheter. Det kan anses vara användbart för anhöriga att skapa en djupare förståelse över hur personer

(15)

med stomi upplever deras vardag samt självbild. För personer med stomi kan studien redovisa att det finns andra personer som har liknande hinder och känslor som dem med anledning av stomin. Vidare finns det en koppling mellan låg kunskap hos sjuksköterskor och risk för komplikationer. Därmed kan ökad kunskap om stomi och dess påverkan potentiellt minska risken för komplikationer.

9.2 Fortsatt forskning

Fortsatt forskning gällande området anses vara aktuellt på grund av att allt fler diagnostiseras med tarmsjukdomar och därmed leder till att fler får stomi. Forskningen kan förbättra den omvårdnaden individen får och därav anpassas efter individens behov. Ytterligare förslag på fortsatt forskning kan vara att undersöka männens erfarenheter kring stomi för att skapa en mer jämställd bild av vuxnas erfarenheter av stomi.

(16)

Referenser

*= Alla artiklar som är med resultatet

*Altschuler, A., Baldwin, C. M., Grant, M., Herrinton, L. J., Hornbrook, M.C., McMullen, C. K., Mohler, M. J., Krouse, R. C., Wende C.S. (2011). Gender Differences in Quality of Life Among Long-Term Colorectal Cancer Survivors With Ostomies: Oncology Nursing Forum, 38(5), 587-596. doi:10.1188/11.ONF.587-596

Ambe, P. C., Kurz, N. R., Nitschke, C., Odeh, S. F., Möslein, G. & Zirngibl, H. (2018). Intestinal ostomy: classification, indications, ostomy care and complication management. Deutsches Ärzteblatt International, 115(11), 182. doi:10.4103/IJPC.IJPC_23_19

*Andersson, G., Engström, Å., & Söderberg, S. (2010). A chance to live: Women's

experiences of living with a colostomy after rectal cancer surgery. International Journal of Nursing Practice, 16(6), 603-608. doi:10.1111/j.1440-172X.2010.01887.x

Ang, S. G. M., Chen, H. C., Siah, R. J. C., He, H. G. & Klainin-Yobas, P. (2013). Stressors relating to patient psychological health following stoma surgery: an integrated literature review. Oncology Nursing Forum, 40(6), 587-594. doi:10.1188/13.ONF.587-594

Bengtsson, M. & Klintman, D. (2016). Mag-tarm-sjukdomar. I A. Ekwall & A.M Jansson (red.), Omvårdnad & medicin (1:3 uppl., s.353-411). Lund: Studentlitteratur.

*Bonill-de-las-Nieves, C., Celdrán-Mañas, M., Hueso-Montoro. C., Morales-Asencio, J. M., Hernández-Zambrano.,S. M. & Amezuca-Martínes, M. (2016). Experiences and coping with the altered body image in digestive stoma patients.Revista latino-americana de Enfermagem, 24, 2820. doi:10.1590/1518-8345.1276.2840

Braumann, C., Müller, V., Knies, M., Aufmesser, B., Schwenk, W. & Koplin, G. (2019). Complications After Ostomy Surgery: Emergencies and Obese Patients are at Risk- Data from the Berlin OStomy Study (BOSS). World Journal of Surgery, 43(3), 751-757. doi:10.1007/s00268-018-4846-9

Burch, J. (2013) Back to basics: how to care for different types of stoma. Nursin &

Residential Care, 15(10), 662-665.

Capilla-Díaz, C., Bonill-de Las Nieves, C., Hernández-Zambrano, S. M., Montoya-Juárez, R., Morales-Asencio, J. M., Pérez-Marfil, M. N., Hueso-Montoro, C. (2019). Living with an intestinal stoma: a qualitative systematic review. Qualitative Health Research, 29(9), 1255- 1265. doi:10.1177/1049732318820933

(17)

Ekman, I (2017). Personcentrering i hälso- och sjukvård- en etik i praktiken. H.-I, Persson., M, Javinger & I, Ekman (red.), Personcentrerad hälso- och sjukvård - rapport från

verkligheten (1. Uppl., s. 105-121). Stockholm: Liber AB.

Folkhälsomyndigheten (2020). Vad är en folksjukdom? Hämtad 25 december 2020 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-folksjukdomar/

Harilingam, M., Sebastian, J., Twum‐Barima, C., Boshnaq, M., Mangam, S., Khushal, A., Marzouk,D. & Tsavellas, G. (2017). Patient‐related factors influence the risk of developing intestinal stoma complications in early post‐operative period. ANZ Journal of Surgery,

87(10), E116-E120. doi:10.1111/ans.13397

Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 111-120). Lund:

Studentlitteratur.

Honkala, S. & Berterö, C. (2009). Living with an ostomy: Women's long term experiences.

Vård i norden, 29(2), 19-22. doi:10.1177/010740830902900205

Hoon Lim, S., Chi Chan, S W. & He, H-G. (2015). Patients’ Experiences of Performing Self-care of Stomas in the Initial Postoperative Period. Cancer Nursing, 38(3), 185– 193.

doi:10.1097/NCC.0000000000000158

Hueso-Montoro, C., Bonill-de-las-Nieves, C., Celdrán-Mañas, M., Hernández-Zambrano, S. M., Amezcua-Martínez, M. & Morales-Asencio, J. M. (2016). Experiences and coping with the altered body image in digestive stoma patients. Revista latino-americana de Enfermagem,

24. doi:10.1590/1518-8345.1276.2840

Hufford, T., Tremblay, J. F., Sheikh, M. T. M., Marecik, S., Park, J., Zamfirova, I. & Kochar, K. (2018). Local parastomal hernia repair with biological mesh is safe and effective. The

American Journal of Surgery, 215(1), 88-90. doi: 10.1016/j.amjsurg.2017.05.005

SFS 2017:30. Hälso-och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartement. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

(18)

Karlsson, E.-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 81-96). Lund: Studentlitteratur.

Kirkland-Kyhn, H., Martin, S., Zaratkiewicz, S., Whitmore, M. & Young, H. M. (2018). Ostomy care at home: Educating family caregivers on stoma management and potential complications. AJN The American Journal of Nursing, 118(4), 63- 68.

doi:10.1097/01.NAJ.0000532079.49501.ce

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

*Mohammadi, E., Navipour, H. & Sarabi,N. (2018). Relative tranquility in ostomy patients' social life: a qualitative content analysis. World Journal of Surgery, 41(8) 2136-2142. doi:10.1007/s00268-017-3983-x

*Morais, G. X., Girondi, J. B. R., Amante, L. N., Sebold, L. F., de Souza Vieira, A. & de Souza, F. R. (2019). Knowledge, perceptions and care needs of preoperative surgery for the realization of intestinal ostomy. Estima–Brazilian Journal of Enterostomal Therapy, 17. doi:10.30886/estima.v17.721_IN

O'Flynn, S. K. (2018). Care of the stoma: complications and treatments. British Journal of Community Nursing, 23(8), 382-387. doi:10.12968/bjcn.2018.23.8.382

Pereira Lopes, M., Barros Correa, F. M., Campos Esmeraldo, J., Silva Bezerra Reynaldo, C., da Mata Vasconcelos Silva, F. & Ramos Vieira Santos, I. C. (2020). Characterization of the population served by the Assistance Program for Ostomy Patients. Rev Rene, 21(1), 1–8. doi:10.15253/2175-6783.20202143618

Rat, P., Robert, N., Fernandes, I., Edmond, D. & Mauvais, F. (2018). Evaluation of a one-piece soft convex ostomy appliance: a prospective, multicentre, open-label pilot study. British Journal of Nursing, 27(16), S20-S28. doi:10.12968/bjon.2018.27.16.S20

Santos Ardigo, F. & Nazareth Amante, L. (2013). Knowledge of the professional about nursing care of people with ostomies and their families. Rev Latino-am Enfermagem, 22(4).

Saunamäki, N. & Engström, M. (2013). Registered nurses' reflections on discussing sexuality with patients: responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical Nursing, 23(3-4), 531-540. doi: 10.1111/jocn.12155

(19)

*Saraiva de Aguiar, F. A.,Pinheiro de Jesus, B., Cardoso Rocha, F., Barbosa Cruz, I., de Andrade Neto, G.R., Meira Rios, B. R., Piris, A. P., & Batista Andrade, D. L. (2019). COLOSTOMY AND SELF-CARE: MEANINGS FOR OSTOMIZED PATIENTS. Journal

of Nursing UFPE/Revista de Enfermagem UFPE, 13(1).

doi:10.5205/1981-8963-v13i01a236771p105-110-2019

*Saunders, S.& Brunet, J. (2019). A qualitative study exploring what it takes to be physically active with a stoma after surgery for rectal cancer. Supportive Care in Cancer, 27(4), 1481-489. doi:10.1007/s00520-018-4516-3

Socialstyrelsen (2014). Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet. Hämtad 25 december 2020 från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-3-6.pdf

*Spiers, J., Smith, J. A., Simpson, P. & Nicholls, A. R. (2016). The treatment experiences of people living with ileostomies: an interpretative phenomenological analysis. Journal of

Advanced Nursing, 72(11), 2662-2671. doi:10.1111/jan.13018

Sun, V., Grant, M., McMullen, C. K., Altschuler, A., Mohler, M. J., Hornbrook, M.C., Herrinton, L. J., Krouse, R. S. (2014). From diagnosis through survivorship: health-care experiences of colorectal cancer survivors with ostomies. Supportive Care In Cancer:

Official Journal of The Multinational Association of Supportive Care in Cancer, 22(6),

1563–1570. doi:10.1007/s00520-014-2118-2

Svensk Mesh. (2016). Medical Subject Headings. Hämtad:12 november 2020 från https://mesh.kib.ki.se

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 12 november 2020 från svensksjuksköterskeförening;

https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor

Svensk sjuksköterskeförening (2019) Personcentrerad vård- en kärnkompetens för god och säker vård. Hämtad 12 november 2020 från Svensk sjuksköterskeförening;

https://www.swenurse.se/publikationer/personcentrerad-vard---en-karnkompetens-for-god-och-saker-vard

Vetenskapsrådet (2020). Etik i forskningen. Hämtad 26 december 2020 från https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

(20)

Unchida, H., Tsujino, D., Muguruma, T., Hino, N., Saski, K., Miyoshi, M., Koyama, Y. & Hirao, K. (2018). Low sense of coherence is associated with anxiety among adults: Results based on data from all 47 prefectures of Japan. Comprehensive Psychiatry, 86, 131-136. doi:10.1016/j.comppsych.2018.08.006

Wang, X. & Shen, B. (2018). Management of Crohn’s disease and complications in patients with ostomies. Inflammatory Bowel Diseases, 24(6), 1167-1184. doi:10.1093/ibd/izy025

Webster, J., & Watson, R. T. (2002). Analyzing the past to prepare for the future: Writing a Literature Review. MIS Quarterly, 26(2).

Williams, J. (2012). Considerations for managing stoma complications in the community. British Journal of Community Nursing, 17(6), 266-269.

*Whiteley, I., Lyons, A. M., & Riccardi, R. (2012). A qualitative interpretation of the relevance of colostomy irrigation today. Journal of Stomal Therapy Australia, 32(3).

(21)

Bilagor

Bilaga 1: Sökmatris

Databas Sökord Antal

träffar Urval 1 lästa titlar Urval 2 lästa abstract Urval 3 artiklar till studien Cinahl 2020-12-18 Kl. 09.10 MH ”Ostomy” 14, 854 0 0 0 Cinahl 2020-12-18 kl. 09.15 experience* 452,611 0 0 0 Cinahl 2020-12-18 kl. 09.18 patient 2,130,216 0 0 0 Cinahl 2020-12-18 Kl. 09.22

Life change event 14,519

0 0 0

Cinahl 2020-12-18

Kl. 09.24

(22)

Cinahl 2020-12-18

Kl. 09.27

experience* OR patient OR llfe change event OR “living

with” 2,468,306 0 0 0 Cinahl 2020-12-18 Kl. 09.30 MH “Colostomy” 1,838 0 0 0 Cinahl 2020-12-18 Kl. 09.33 MH “ileostomy” 1,351 0 0 0 Cinahl 2020-12-18 kl. 09.35 MH “colostomy” OR MH “ileostomy” 2,776 0 0 0 Cinahl 2020-12-18 Kl. 09.40 (MH “ostomy”) AND (experience* OR patient OR life change event OR

“living with”) 8,408 0 0 0 Cinahl 2020-12-18 Kl. 09.46 begränsningar: - English Language -published date: 20100101-20201213

- Age: All adult - peer reviewed

(MH “ostomy”) AND (experience* OR patient OR life change event OR “living with”) AND (MH

”colostomy”) OR (MH “ileostomy”)

560

(23)

Medline 2020-12-18 Kl. 15.07 MH “ostomy” 48,918 0 0 0 Medline 2020-12-18 kl. 15.10 experience* 1,095,146 0 0 0 Medline 2020-12-18 Kl. 15.13 patient 7,124,483 0 0 0 Medline 2020-12-18 Kl. 15.15

life change event 39,679 0 0 0

Medline 2020-12-18 Kl. 15.17 “living with” 408,146 0 0 0 Medline 2020-12-18 Kl. 15.22 experience* OR patient OR llfe change event OR

pa”living with” 7,928,141 0 0 0 Medline 2020-12-18 Kl. 15.25 MH “colostomy” 8,855 0 0 0

(24)

Medline 2020-12-18 Kl. 15.28 MH ”ileostomy” 6,713 0 0 0 Medline 2020-12-18 Kl. 15.33 MH “colostomy” OR MH “ileostomy” 13,985 0 0 0 Medline 2020-12-18 Kl. 15.37 (MH “ostomy”) AND (experience* OR patient life change event OR ”living

with”) 28,203 0 0 0 Medline 2020-12-18 kl. 15.44 begränsningar: - English Language -published date: 20100101-20201213

- Age: All adult - peer reviewed

MH “ostomy”) AND (experience* OR patient OR life change event OR ”living with”) AND (MH

”colostomy”) OR (MH “ileostomy”)

1,964

220 11 3

(25)

Bilaga 2: Artikelmatris

1(9) Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat

Altschuler, A., Baldwin, C. M., Grant, M., Herrinton, L. J., Hornbrook, M.C., McMullen, C. K., Mohler, M. J., Krouse, R. C., Wende C.S.(2011). Gender Differences in Quality of Life Among Long-Term Colorectal Cancer Survivors With Ostomies.Oncology Nursing Forum, 38(5): 587-596.

Oregon, southwestern Washington, and northern California. USA.

“The aim with this study was to describe how gender shapes the concerns and adaptions after surviving colorectal and living with an ostomy for over five years”.

Kvalitativ metod Inklusionskriterier:

18 år och äldre. Minst 5 år efter diagnos och leva med stomi. Urvalsförfarande:

Potentiella deltagaren delades in i grupper. Författarna valde ut deltagare som skulle passa till studien.

Urval:

8 fokusgrupper med 4 kvinnliga och 4 manliga. Totalt 33 antal deltagare. Datasamlingsmetod Fokusgrupper Analysmetod: Textanalys Studiens styrkor: Citat från deltagarna i resultatet, lika mycket kvinnor som män med i studien,

Studiens svagheter: Författarnas

förförståelse beskrivs ej

I studiens resultat framgår det att sexuella relationer inte påstods vara ett problem hos många av deltagarna. Några andra tycker att stomin har påverkat deras sexuella relationer.

Deltagarna berättar om

fysiska aktiveter som undveks efter stomin att utföra såsom vandring, bowling och trädgårdsarbete.

(26)

2(9) Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat

Andersson, G., Engström, Å., & Söderberg, S. (2010). A chance to live: Women's experiences of living with a colostomy after rectal cancer surgery,

International Journal of Nursing Practice

16(6), 603-608. Sverige

“The aim with this study was to describe women’s experiences of living with a colostomy after rectal cancer”.

Kvalitativ metod

Inklusionskriterier: Kvinnor som har haft rektalcancer och opererat en stomi som är yrkesverksamma

Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval En sekreterare på ett sjukhus i norra Sverige kontaktade sex kvinnor som har haft rektalcancer och stomioperation. Urval:

Intervjuer med fem kvinnor. Mellan 60– 65 år. De har alla haft en fast anställning under operationen.

Datainsamlingsmetod:

Semistrukturerade intervjuer som skedde i hemmet och på sjukhuset. Tiden mellan operationen och intervjuerna var 1–6 år. Analysmetod: Tematisk analysmetod

Studiens styrkor: Har med citat från deltagarna i resultat. Författarna sökte förtydligande under intervjuerna och frågade följdfrågor kring deltagarnas känslor. En tydlig metod. Studiens svagheter: redovisar ej författarens förförståelse. Exklusionskriterier redovisas ej. Sociala upplevelser:

En deltagare i studien beskriver livet med stomi som ganska normalt. Kvinnorna i studien tycker inte att deras

arbetssituation har påverkats.

Psykiska upplevelser:

Deltagarna berättar att det var svårt att se sig själva först med en stomi men att det sedan blev enklare att acceptera det när de såg det som andra chans till livet.

(27)

3(9) Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat

Mohammadi, E., Navipour, H., & Sarabi,N.(2018). Relative tranquility in

ostomy patients' social life: a qualitative content analysis. World journal of surgery 41(8) 2136-2142.

Iran

“The aim with this study was to see how people with ostomy deal and manage problems in their daily lives”.

Kvalitativ metod

Inklusionskriterier: deltagare ska haft stomi i minst sex månader och över 18 år.

Exklusionskriterier:

Otillräcklig fysisk och intellektuell förmåga att delta i studien.

Urvalsförfarande: bekvämlighetsurval deltagarna kontaktades från den iranska stomiföreningen.

Urval: Strategisk urval. 27 deltagare. Datainsamlingsmetod: Ostrukturerade intervjuer pågick i 50–70 minuter. Intervjuerna skedde hemma hos deltagaren, i en park eller i den iranska stomiföreningen. Intervjuerna var inspelade med en MP3. Nya intervjuer fortsattes att göra tills ingen nya data förekom.

Analysmetod: innehållsanalys av Graneheim och Lundman

Studiens styrkor: En tydlig metod. Studiens svagheter: Redovisar ingen studiegrupp. Redovisar inte författarnas förförståelse.

Många av deltagarna kände sig avgränsade på grund av risk för läckage på allmänna ställen. De upplever känslor av skam för sin oförmåga att kontrollera gaser och lukter. Många undviker sociala tillställningar. Deltagarens respektive parter känner sig rädda vid beröring för att det finns en oro att skada stomin.

(28)

4(9) Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat

Bonill-de-las-Nieves, C., Celdrán-Mañas, M., Hueso-Montoro. C., Morales-Asencio, J. M., Hernández-Zambrano.,S. M., & Amezuca-Martínes, M.(2016). Experiences and coping with the altered body image in digestive stoma patients. Revista

latino-americana de enfermagem, 24, 2820.

Spanien.

“The aim with this study was to describe the coping of stoma patients with the news about the ostomy and to analyze the experience of their new bodily reality”.

Kvalitativ metod

Inklusionskriterier: kvinnliga och manliga deltagare.

Exklusionskriterier: kognitivt nedsatta. Urvalsförfarande: Deltagarna valdes ut av tre stomiterapeuter från 3 olika sjukhus som är ansluta till nätverket ”Public Health system i Andalucia, Spanien”mättnad av data nåddes vid 21 deltagare.

Urval:

21 deltagare. 12 män och 9 kvinnor. 20–75 år. 10 stycken hade ileostomi och 11 stycken colostomi. 14 hade stomi på grund av colonrektal

Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer som varade mellan 35–40 minuter och var inspelade. Alla intervjuer vara en och en mellan forskaren och studiedeltagaren. Alla intervjuer var med samma forskare.

Analysmetod:

Fenomenologisk analys. 3 olika faser, transkription av intervjuerna, kodning av intervjuerna som delades in i olika kategorier

Studiens styrkor: Tydlig beskrivning av metod.

Studiens svagheter: Ingen relation mellan forskare och deltagare

diskuteras. Att de valde ut deltagare själva.

I studiens resultat visade det sig att några deltagarna kände sig annorlunda i samhället. Att se sig själva med en stomi på magen upplevdes som svårt. Andra av deltagarna accepterade dess förändring. Deltagarna beskriver att det är viktigt att acceptera förändringen och se det som något som är normalt.

(29)

5(9) Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Morais, G. X., Girondi, J. B. R., Amante, L. N., Sebold, L. F., de Souza Vieira, A., & de Souza, F. R. (2019). Knowledge,

perceptions and care needs of preoperative surgery for the realization of intestinal ostomy. Estima–Brazilian Journal of Enterostomal Therapy, 17.

Brasilien

“The aim with this study was to understand the perceptions and selfcare needs of patiens with ostomy in the preoperative period”. Kvalitativ metod

Inklusionskriterier: patienter över 18 år och möjliga kandidater till stomioperation Exklusionskriterier: patienter som redan hade en stomi och patienter som inte ville vara med i studien.

Urvalsförfarande: Redovisas ej. Urval: 7 deltagare. 5 män och två kvinnor. Deltagaren hade en genomsnittlig ålder på 59,2 år. Bortfall: Det var 10 deltagare,

datamättnad uppnåddes vid 7 deltagare. Datainsamlingsmetod: semistrukturerad intervju. 45 minuter långa intervjuer. Intervjuer fortsättes göra tills en datamättnad hade uppnåtts.

Analysmetod: Tematisk analys

Studiens styrkor: Tydliga inkulsion och exklusionskriterier. Många citat i studiens resultat. Studiens svagheter: Ingen redovisning på urvalsförförande. Ingen redovisning av författarnas förförståelse.

Studiens resultat kommer fram till att innan stomioperationen kände sig deltagarna oroliga, osäkerhet samt ångest. Deltagarna upplevde att en stöttande sjuksköterska resulterade till att deltagarna kunde sköta sig egenvård bättre. Bristande kunskap preoperativ kunde leda till fysiska och psykiska besvär.

Av att deltagarna träffade andra i liknande situationer och höra deras erfarenheter var betydelsefullt.

(30)

6(9) Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Saraiva de Aguiar, F. A.,Pinheiro de Jesus, B., Cardoso Rocha, F., Barbosa Cruz, I., de Andrade Neto, G.R., Meira Rios, B. R., Piris, A. P., & Batista Andrade, D. L. (2019). COLOSTOMY AND SELF-CARE: MEANINGS FOR OSTOMIZED PATIENTS Journal of Nursing UFPE/Revista de.

Enfermagem UFPE, 13(1). Brasilien

“The aim with this study was to understand the meaning of

ostomized patients regarding stoma, as well as the factors involved in selfcare”.

Kvalitativ metod

Inklusionskriterier: Personer som har stoma eller colostomi Exklusionskriterier: Redovisas ej Urvalsförfarande: Avsiktligt urval Urval: 5 personer Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad intervju.

Intervjuerna varade i 12–15 minuter. Intervjuerna spelades in.

Analysmetod: Fenomenologisk analys

Studiens styrkor: Citat i resultat och diskussion.

Studiens svagheter: Exklusionskriterier redovisas ej.

Deltagarna redovisas ej. Författarnas förförståelse redovisas ej.

Studiens resultat kommer fram till att sjuksköterskans roll hade en stor betydelse för patientens postoperativt

Studien skriver också att äldre individer accepterade och hanterade sin livssituation med stomi än yngre individer, då de äldre personernas tidigare erfarenheter möjliggjorde snabbare acceptans av stomi.

(31)

7(9) Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat

Saunders, S., & Brunet, J. (2019). A qualitative study exploring what it takes to be physically active with a stoma after surgery for rectal cancer. Supportive Care in Cancer, 27(4), 1481–1489.

Canada

“The aim with this study was to understand the experience of rectal cancer survivors living with a stoma and their impact on their engagement in physically active”.

Kvalitativ metod

Inklusionskriterier: Diagnoserats med icke metastaserad rektalcancer, genomgått en stomioperation och avslutad cytostatikabehandling. Exklusionskriterier:

Redovisas ej

Urvalsförfarande: redovisas ej. Deltagarna blev rekryterade från vårdgivare.

Urval: 15 studiedeltagare Datainsamlingsmetod:

semistrukturerade intervjuer hemma hos deltagarna, på sjukhuset eller på telefon. Intervjuerna varade mellan 45–96 minuter och var inspelade och sedan transkriberade.

Analysmetod: Fenomenologisk analys, (interpretive

phenomenological analysis, IPA)

Studiens styrkor: Tydlig metod med rubriker. Studiens svagheter: Urvalsförförande redovisas ej. Exklusionskriterier redovisas ej. Redovisar ej studiedeltagare

Studiens resultat kommer fram till att deltagarna upplevde utmaningar som påverkade deras fysiska aktivitet.

Utmaningarna och hinder som uppstod var läckage och att andra i omgivningen upptäcker stomin. Deltagarna kunde känna sig begränsade då vissa fysiska aktiviteter undveks.

(32)

8(9)

Författare, år, titel, tidskrift,

sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat

Spiers, J., Smith, J. A., Simpson, P. & Nicholls, A. R. (2016). The treatment experiences of people living with ileostomies: an interpretative phenomenological analysis. Journal of Advanced Nursing, 72(11), 2662-2671. doi: 10.1111/jan.13018

England

The aim with this study was to explore treatment and healthcare experience of people living with ileostomies. Kvalitativ metod Inklusionskriterier:

Deltagarna ska bo i United kingdom med en ileostomi, vara över 18 år och tala flytande engelska.

Exklusionskriterier:

Deltagare som inte bodde i UK

Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Studiedeltagarna rekryterades via 3 stycken stoma stödgrupper online. Urval: 11 kvinnor och 10 män med illeostomi som deltar i digitala stödgrupper.

Datainsamlingsmetod:

Semistruktuerade intervjuer, öppna frågor och vissa intervjuer

genomfördes via telefon eller via skype.

Analysmetod: Fenomenologisk analys, (interpretive

phenomenological analysis, IPA)

Studiens styrkor: En tydlig metod. Citat i resultat. Blandade åldrar, kön och olika längd de har haft ileostomin.

Studiens svagheter: Författarnas förförståelse redovisas ej.

Studiedeltagarna beskrev deras negativa upplevelser inom vården. Dålig relation till vårdpersonalen resulterade till svårigheter till egenvård och känsla av osäkerhet.

(33)

9(9) Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Whiteley, I., Lyons, A. M., & Riccardi, R. (2012). A qualitative interpretation of the relevance of colostomy irrigation today. Journal of Stomal Therapy Australia, 32(3).

Australian & Nya Zealand

“The aim with this study was to understand how performing

colostomy irrigation impacts the lives of the participants”.

Kvalitativ metod Inklusionskriterier:

Personer med colostomi som utför irrigation. Exklusionskriterier: Redovisas ej. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Urval: 7 studiedeltagare. Datainsamlingsmetod:

Intervjuer i enrum. Intervjuerna spelades in.

Analysmetod:

Fenomenologisk analys

Studiens styrkor: Många citat från studiedeltagrna i resultatet

Studiens svagheter: Inga tydliga inklusions och exklusionskriterier.

Studiedeltagare redovisas ej

Känslor av svek och rädsla för att mista kontrollen över sin egna kropp ledde till minskat självförtroende samt minskad självkänsla. Patienter upplevde sig känslomässigt upprörda då det fanns en skillnad på hur individen uppfatta sig själva innan- i kontrast till efter operation

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :