Den bästa trissan
- En studie om vilka faktorer som påverkar en
trätrissas förmåga att snurra så länge som möjligt.
The best spin top
- A study about the factors that influence the ability of
a spin top to spin as long as possible
Filip Ekström
Handledare: Leif Burman Examinator: Alessandra di Pisa
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 0 1 3 -Linköpings universitet | Malmstens, Campus Lidingö Kandidatuppsats, 16 hp |Möbelsnickeri
Sammanfattning
I mitt examensarbete har jag försökt ta reda på vilka faktorer som är viktiga för att en trätrissa ska snurra länge som möjligt. Jag identifierade de faktorer som verkade viktigast genom teoretiska undersökningar och genomförde sedan kvantitativa tester på 16 olika trissor som alla handsvarvats ur ett massivt trästycke.
Jag kom fram till att spetshöjd och vikt var de faktorer som var viktigast för trissans förmåga att snurra länge. Linoljebad var även något som påverkade trissans snurrtid positivt.
Abstract
In my thesis work, I have tried to find out what factors are important when you want a wooden spin top to spin as long as possible. I identified the factors that seemed to be the most important, and then conducted quantitative tests on 16 different spin tops, all hand-turned from a solid piece of wood.
I came to the conclusion that the height of the tip and the weight of the spin top where the factors that were most important for the ability of the spin top to spin for a long time. Linseed oil bath was also something that had a positive effect on the swivel time.
Förord
Examensarbetet genomfördes på Malmstens, Linköpings Universitet våren 2020.
Jag vill tacka Leif Burman, Alessandra di Pisa och Johan Knutsson för betydelsefulla åsikter och bra handledning. Samt Stefan Lindström som till stor del la grunden för mina tester. Jag vill även tacka min mamma Anette Ekström-Burell för värdefull hjälp med
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 6
1.2 Syfte ... 6
1.3 Frågeställning ... 6
1.4 Metod och källor ... 6
1.5 Avgränsningar ... 7
2. Trissan ... 8
2.1 Trissan idag ... 8
2.2.1 Tävla med trissa. ... 11
3. Teoretiska utgångspunkter ... 13
3.1 Uppbyggnad ... 13
3.2 Dialog med Stefan Lindström ... 13
3.3 Iacopo Simonelli ... 15
4. Från teori till praktik. ... 16
4.1 Utvärdering av insamlad information ... 16
4.2 Vad jag vill testa ... 17
4.3 Svarvning ... 18 4.4 Förklaring av faktorer ... 19 4.5 Tester ... 20 6. Redovisning av resultat ... 21 6.1 Påverkan av faktorer ... 22 6.2 Påverkan av ytbehandling ... 24
6.3 Påverkan av god och dålig aerodynamik ... 26
7. Avslutning ... 27
7.1 Slutsats ... 27
7.2 Diskussion och reflektion ... 27
8. Källförteckning ... 30
8.1 Tryckta källor ... 30
8.2 Internetkällor ... 30
8.3 Muntliga källor genom samtal och mail, 2020 ... 30
8.4 Bildförteckning ... 31
8.5 Bilagor ... 32
Bilaga 1 ... 32
1. Bakgrund
I den första kursen vi hade på Malmstens så ingick det en tre dagars svarvkurs. Vi skulle då i första hand bekanta oss med svarvning men vi fick också i uppgift att svarva en trissa som vi sedan skulle tävla med. Tävlingen var uppdelad i tre tävlingar; längst snurr, längst snurr uppochned och finast trissa. Jag blev då väldigt intresserad av att ta fram en trissa som skulle snurra längst och upptäckte att det var en mängd parametrar som spelade in. Träslag,
design, yta var bara några av de faktorer som spelade in. Jag fick verkligen blodad tand och kände att tre dagar inte var nog för att få fram den mest optimala trissan. Jag vill nu ta vid där jag avslutade senast och fortsätta arbetet med att ta fram en trissa som kan snurra så länge som möjligt. Varför jag vill skriva om trissan i mitt exjobb är för att jag tror att det finns flera andra parametrar som påverkar snurrtiden. Jag vill ta reda på hur det faktiskt är, vilka egenskaper som är viktiga för att en trissa ska snurra länge.
1.2 Syfte
Syftet med rapporten är att komma fram till vilka egenskaper som är viktigast för att en trissa ska kunna snurra så länge som möjligt. Jag vill också nå insikt i hur design material och funktion samverkar i en trissa.
1.3 Frågeställning
Hur påverkas en trissas förmåga att snurra länge av olika faktorer som träslag, design och yta och hur samverkar dessa faktorer för bästa resultat?
1.4 Metod och källor
I början av rapporten så gör jag en del research. Det gör jag genom att kontakta en
sakkunnig i Linköping som undervisar företrädesvis inom mekanik, Stefan Lindström. Från youtube har jag också hämtat information från Iacopo Simonelli som idag har snurrekordet för en trissa. Det tror jag kommer ge mig en tydlig bild av vad jag behöver testa.
Den största delen av min rapport består av tester av trissor och deras egenskaper. Baserat på min teoretiska research så identifierar jag ett antal faktorer som jag praktiskt testar. Då min rapport handlar om hur en trissa som ska snurras för hand optimeras kommer jag också
att snurra alla trissor för hand. För att jag ska kunna få ett resultat som känns trovärdigt med en sådan ganska grov metod så snurrar jag alla trissor tio gånger. Därefter räknar jag ett medelvärde på de fem bästa snurren. Varför jag inte räknar medelvärde på alla snurr är för att en trissa som är svår att få snurr på kommer missgynnas av ett sådant sätt att beräkna på. Jag är inte intresserad av vilken trissa som är lättast att få bra snurr på, utan vilken som kan snurra längst.
Metoden jag har använt för att tillverka trissorna är svarvning.
1.5 Avgränsningar
• De trissor jag gör kommer vara svarvade ur ett massivt trästycke. Jag kommer inte att använda mig av andra material eller limma ihop trä med varandra.
• Jag kommer bara arbeta med nordiska träslag. På Malmstens så arbetar vi i så stor utsträckning som möjligt bara med träslag som finns i norden av miljöaspekter. • Trissorna är gjorda för att snurra på en plan yta.
• Jag kommer endast att använda virke som är 2” och diametern på trissorna kommer begränsas därefter.
• I min teoretiska research har jag beaktat flera träslag men i mitt praktiska utförande har jag begränsat mig till enbart bok och vitbok.
2. Trissan
I det här kapitlet kommer jag kort redogöra för vilka sorts trissor som förekommit i historien och idag. Jag resonerar också om hur man kan tävla med trissan.
2.1 Trissan idag
Idag är trissan fortfarande närvarande främst som leksak och samlarobjekt. Det går att hitta trissor i de flesta leksaksbutiker och de tillverkas oftast i trä, plast eller metall. Det finns en stor bredd när det kommer till design, storlek osv. Här följer några exempel på olika trissor (namnen på de olika trissorna är på engelska då jag inte kunnat hitta svenska namn på de) Twirler
En twirler är den allra vanligaste trissan. Det är den som man snurrar igång med bara sina fingrar. Se bild 1.
Supported top
Supoprted top är en trissa som dras igång med hjälp av ett snöre och hålls upprätt när man drar igång den. Se bild 2.
Throwing top
En throwing top dras igång med hjälp av ett snöre, men tekniken skiljer sig från en supported top. Snöret lindas runt trissan och änden på snöret hålls fast mellan fingrarna. Därefter kastar man iväg trissan men håller kvar i snöret och snärtar till när snöret börjar ta slut på trissan. Då ställer den sig upp och snurrar. Det här är en trissa som oftast används i tävlingar som jag kommer berätta mer om i nästa stycke.
Bild 3 Bild 2
Whip top
En whip top är en trissa som dras igång med hjälp av snöre och om sedan piskas på sidan för att den ska fortsätta snurra. Den skulle i princip kunna snurra hur länge som helst.
Teetotum
Den här trissan bygger väldigt mycket på en twirler. Det som skiljer de åt är att en Teetotum har sidor där valörer, siffror eller bokstäver kan placeras. De har använts inom hasardspel som en typ av tärning.
Bild 4
Spring top
En spring top dras igång med hjälp en typ av spole som fästs på trissans pinne. I den sitter en fjäder som dras upp och drar igång trissan när den släpps. Tekniken påminner om den som används för att dra igång vissa leksaksbilar.
2.2.1 Tävla med trissa.
Över hela världen så anordnas det tävlingar där människor tävlar med trissor. Den största tävlingen heter World YoYo Contest. Det är en global tävling dit människor från hela världen kommer för att tävla med både trissor och jojos. Den anordnas av International YoYo
Federation en gång per år. Det anordnas även nationella tävlingar i respektive länder. Tävlingen går till så att man först måste kvala in. Då får varje person 1 minut på sig att göra en show. Showen innefattar att göra tricks som visar på sin skicklighet. De som kvalar vidare ska sedan göra en show på tre minuter till musik. Bedömningen delas då upp i två
kategorier, teknik och show. I teknikbedömningen bedöms varje trick på en 6-gradig skala av en jury där svårighet, risk och originalitet tas i beaktning. I showbedömningen bedöms hur intressant showen var för publiken. Där tas kontinuitet, variation och underhållningsfaktor i beaktning. Den som har högst betyg när alla i juryn gett sina betyg vinner 1.
Vill man inte tävla i tävlingar med trissa så kan man försöka slå rekord. Det finns flera rekord registrerade i Guinnes World Record som involverar trissor. Allt från längst snurr till flest människor som snurrar trissor samtidigt. Rekordet för längst snurr innehas av Ashrita
1World YoYo Contest. 2018. Spintop Rules. http://wyyc2018.com/spintop-rule/ (hämtad 7/4-2020)
Furman. Det är dock en så kallad ”whip top”. Den hålls igång med hjälp av ett snöre som man piskar på trissan så den snurrar. Det här rekordet är det enda som registrerats i Guiness World Record när det kommer till längst snurr. Det är lite kontroversiellt att alla sorters trissor slås ihop till en och samma kategori. Personer inom det community som finns för trissor skulle gärna se att alla olika trissor skulle bedömas inom sin egen kategori. En trissa som snurras igång med fingrarna ingår idag i samma kategori som en trissa som hålls igång med en piska. Det missgynnar de trissor som inte hålls igång med yttre påverkan. Den trissa som snurrat längst efter att ha dragits igång med fingrarna är tillverkad av Iacopo Simonelli. Det är en person som tillverkar väldigt avancerade trissor. Han har tillverkat en trissa som kan snurra 50 minuter med bara ett tag med fingrarna (se bild 7 & 8). Han är aktiv på youtube där han lägger upp en stor mängd filmer. De flesta filmerna visar hans olika trissor men han lägger även upp filmer som beskriver hur det går till när han gör sina trissor. Även filmer där han spekulerar kring olika fysiska faktorer som rör trissan. Han själv kallar sina trissor för ”extreme tops”. Det gör han med rätt tycker jag.
3. Teoretiska utgångspunkter
I det här kapitlet kommer jag bland annat gå igenom vad en trissa består av. Även teorier om vad som gör en trissa optimerad för att snurra länge. Dessa teorier kommer dels från en mailkonversation med en professor på Linköpings Universitet och information från Iacopo Simonelli (rekordhållare av trissa med längst snurr) som finns tillgängligt på internet. Jag tycker att det känns relevant att dels ta råd från en person med vetenskaplig kunskap inom området, men även från en person som har beprövad erfarenhet av att tillverka trissor som är gjorda för att snurra länge. Även mina egna reflektioner kommer att finnas med, de baseras på mina erfarenheter som möbelsnickare och de observationer jag gjort när jag tidigare svarvat trissor.
3.1 Uppbyggnad
Den trissa jag kommer att testa heter Twirler. Den är, som jag tidigare skrivit, den allra vanligaste trissan som man drar igång med fingrarna. En Twirler består i princip av tre delar; en pinne, en kropp och en spets. Pinnen är den delen man håller i för att dra igång trissan. Spetsen är delen som har kontakt med ytan som trissan snurrar på. Kroppen sitter mellan spetsen och pinnen och är den största massan på trissan. Det är främst den del som avgör om trissan är tung eller inte, beroende på diameter, höjd osv. Relationen mellan dessa delar är en av faktorerna som avgör om trissan kommer att kunna snurra länge.
3.2 Dialog med Stefan Lindström
För att ta reda på vad det är som gör att en trissa kan snurra länge så finns det mycket information inom fysiken. Då jag inte är speciellt insatt i den biten så kontaktade jag en sakkunnig på Linköpings Universitet, vid namn Stefan Lindström. Han undervisar
företrädesvis i mekanik och har god förståelse för vad som krävs av en trissa som ska snurra länge. Då jag som sagt inte är så insatt i fysik och för att jag skulle förstå vad Stefan
förklarade så var min fråga väldigt enkel. Min fråga till honom var ”Varför snurrar Iacopo Simonellis trissa så länge?” Jag bifogade också en bild på trissan och länkade till den video som är inspelad under rekordsnurret. (I nästa del kommer jag gå in mer på vem Iacopo Simonelli är och varför han är så intressant för min rapport) Till svar fick jag en punktlista med saker som är viktiga att tänka på. Han svarade följande på mitt mail:
”Först noterar jag att snurran är instabil, så att den kommer att välta när den stannar. Jag utgår i min diskussion nedan att denna egenskap är en regel för snurran; den måste vara instabil för att vara en snurra (annars vore det förstås lätt att tillverka en "snurra" som aldrig välter).
Snurrans effektivitet kommer ur en kombination av mekaniska, aerodynamiska och ergonomiska egenskaper.
Rent mekaniskt ska du tänka på följande:
• En rotationssymmetrisk kropp är stabilare än andra kroppar. D.v.s. kroppen ska ha
samma slags geometri som svarvade kroppar.
• För att inte snurran ska röra sig i sidled är det bra om underlaget är svagt skålformat (skålformat men med relativt stor radie).
• Friktionsförlusterna i kontakten mellan spetsen och underlaget blir minimal om
kontaktytan mellan spetsen och underlaget är minimal. Detta uppnås genom att både spetsen och underlaget tillverkas i ett så hårt material som möjligt. Använd samma hårda material till spetsen och underlaget. (metall om det är tillåtet, annars hårdast möjliga träslag)
• Den blyring som används i rekordhållarsnurran har funktionen av ett svänghjul. Det
fungerar bättre ju högre massa det har, och ju större radien är från rotationsaxeln ut till svänghjulet. Använd alltså ett träslag med hög densitet för detta ändamål.
• Allt övrigt material ska ha så låg densitet, men helst hög styvhet.
• Om du av estetiska skäl vill variera träslag kan du göra det, men varje delkropp av
samma träslag skall vara rotationssymmetrisk (likt svarvad geometri).
• Snurrans massa får inte vara hur stor som helst. En för massiv snurra leder till att spetsen snurran vilar på nöts/skadas under rörelsen.
• Spetsen skall placeras under snurrans tyngdpunkt, så att den kan välta (vilket jag tror krävs). Spetsen skall dock placeras så nära snurrans tyngdpunkt som det går, så att snurran bara nätt och jämt välter. Det är smart att infoga någon form av anordning (ställskruv?) så att spetsens läge kan finjusteras.
Från aerodynamisk synvinkel:
• De delar som snurrar snabbast ska ha slät yta och vara rotationssymmetriska. Detta
gäller framför allt svänghjulet.
• Att välja en hög densitet för svänghjulets material hjälper till att minska svänghjulets yta, och därmed luftmotståndet.
Från ergonomisk synvinkel gäller det att sätta fart på snurran utan att stöta till den i sidled och därmed skapa instabil rörelse.
• Snurrans (i praktiken svänghjulets) massa får inte vara hur stor som helst om det ska gå att sätta snurr på det med ena handens fingrar.
Bästa utformningen den övre delen, som används vid igångsättandet, kommer att bero på hur stor massa (rätt term är egentligen tröghetsmoment) snurran har och vem som använder snurran. Kanske är det en god idé att ha en utbytbar övre del?”2
I nästa kapitel går jag igenom vad jag tar med mig av det Stefan sagt.
3.3 Iacopo Simonelli
Iacopo Simonellis bästa trissa som kan snurra i 50 minuter består av 4 olika material. Spetsen är gjord av hårdmetallstål. Det är optimalt då hårdmetall inte slits lätt. Kroppen består av bly och obeche. Bly är ett väldigt tungt material och obeche är ett träslag som är väldigt lätt. Det innebär att trissan kommer ha tyngdpunkten långt från pinnen. Det var även något som Stefan sa var bra. Pinnen tillverkar han av mahogany. Anledningen till att trissan består av olika material är för att varje del av trissan har betydelse för om trissan kommer att snurra länge eller inte. Placeras ett tungt eller lätt material, likaså ett mjukt eller hårt material, på fel ställe så kommer trissans förmåga att snurra länge att minskas. Då Iacopos trissor är så pass överlägsna alla andra så finns det anledning för mig att studera dessa när jag
bestämmer vilka parametrar och vilken utformning som är av störst vikt i en massiv trätrissa. Det ger mig en utgångspunkt där jag kan starta min undersökning. Det är främst en
utgångpunkt till mina trissor jag tar med mig från Iacopo.3
2 Stefan Lindström – Biträdande professor, Linköpings Universitet
3 Youtube. 2016. Top spinning for over 50 minutes - Official World Record.
https://www.youtube.com/watch?v=NUxemAvWSSA&t=33s (hämtad 13/4)
4. Från teori till praktik.
I det här kapitlet så kommer jag att diskutera kring hur jag vill gå vidare med den kunskap jag fått efter min research. Det är främst här min erfarenhet som möbelsnickare och de
kunskaper jag har sedan tidigare kring trissor kommer till nytta. Nu ska jag översätta den informationen jag samlat in och applicera det på en massiv trätrissa.
4.1 Utvärdering av insamlad information
• Den absoluta majoriteten av Iacopos trissor har ett så kallat ”Fly wheel”, svänghjul på svenska. Det är ett hjul längst ut på kroppen som på hans trissor är gjorda av metall. Det är något som jag tycker är intressant för mina trissor också, men då i trä.
• Något som förekommer i alla Iacopos trissor är en ställning som de snurrar på. Det gör att de har mycket svårare för att tippa. Då jag har avgränsat mig till att mina trissor ska kunna snurra på ett plant underlag så kommer jag inte att ha möjlighet att nyttja en sådan ställning. Det är dock något som jag tror skulle öka snurrtiden
drastiskt då trissan inte kommer ha lika stor benägenhet att välta vid låga varvtal. I videon där han demonstrerar sin rekordtrissa så är det tydligt att den kan snurra på väldigt låga varvtal
• Jag noterar att pinnen som rekordtrissan snurras igång med inte är alltför tjock. Jag skulle uppskatta att den är 5-7 mm tjock. Det kommer jag ha som utgångspunkt när jag bestämmer tjockleken på pinnen på mina trissor.
• Pinnen på hans trissor är i regel ganska långa i förhållande till kroppen. Det är något som jag tycker bör testas. För mig är det inte självklart att en lång pinne är något som ger positivt resultat.
• Något som Stefan anser är viktigt är att använda ett så hårt träslag som möjligt. Det förhindrar att trissans spets deformeras och nöts. Skulle spetsen nötas så skulle kontaktytan med underlaget bli större och det skulle i sin tur bromsa trissan. Enligt min lärare Leif Burman4 så kan hårdhet översättas till densitet i trä. Stefan hävdar även att hög densitet lämpar sig för det svänghjul som Iacopo har i sin trissa och som jag kommer att testa så det är av stor vikt. De topp 10 nordiska träslag som har högst densitet är (högst densitet först) vitbok, syren, plommon, oxel, äpple, päron, ek, bok, fågelbär och rönn. Då jag inte har möjlighet att få tag i alla dessa träslag så kommer
jag bara inkludera bok och vitbok. Bok har densitet 690 kg/m5 och vitbok har densitet 830 kg/m6. I teorin så borde vitbok vara det träslag som lämpar sig bäst, men
eftersom att trä inte är ett homogent material så kan jag inte utesluta att det finns andra egenskaper hos boken som gör den fördelaktig. Det träslag jag får bäst resultat av kommer jag att arbeta vidare med i rapporten. Jag kommer att tillverka två trissor av vardera träslag i de första testerna.
• Då min undersökning handlar om hur en trissa ska utformas så kommer jag inte lägga så mycket tid på att optimera underlaget som trissan snurrar på. Så länge jag väljer ett mjukare underlag än trissan så bör trissan inte ta skada.
• Spetsen bör enligt Stefan placeras så nära trissans tyngdpunkt som möjligt. Det betyder att en så låg spets som möjligt bör vara bäst. Det stämmer även överens med Iacopos trissa där spetsen är placerad ovanför kroppen.
• Stefan hävdar även att aerodynamiken är viktig för om trissans ska snurra länge. Det innebär att trissans yta måste vara så slät som möjligt. Förkommer det håligheter eller skador av något slag så borde det bromsa trissan och då försämra snurrtiden. Jag kommer att testa hur stor påverkan det har på en trätrissa.
• Stefan nämner att det är bra om radien från rotationsaxeln ut till svänghjulet är så stor som möjligt. Då jag har avgränsat mig till virke som är 2”(ca 52 mm) tjockt så kommer det också vara maxdiametern på trissorna.
4.2 Vad jag vill testa
Med den information jag fått från Stefan Lindström, vad jag lärt mig av Iacopo Simonelli och mina kunskaper så har jag identifierat en del faktorer som jag tror är viktigast för att en trissa ska surra länge. De faktorer jag kommer att inkludera i mina tester är spetshöjd, pinnlängd, pinntjocklek, vikt och diameter på kroppen.
Jag kommer också att testa ytbehandlingar på trissorna. De ytbehandlingar som jag ska testa är bivax och linolja. Bivaxet tror jag kan bidra till att förbättra trissans aerodynamik då den skapar en väldigt blank yta. Om bivaxet appliceras på ett sätt som gör att friktion uppstår så 5 Dahlgren, T. Wistrand, S. och Wiström, M. (2004). Nordiska träd och träslag. Arkus:
Stockholm.
6 Dahlgren, T. Wistrand, S. och Wiström, M. (2004). Nordiska träd och träslag. Arkus: Stockholm.
smälter bivaxet och går in i träets porer. Det kommer då också fylla eventuella ojämnheter i trissans yta. Vilket också är bra för aerodynamiken. Då trä är ett material som består av vår- och höstved och vårved är glesare och höstved är mycket tätare så är det inte ett helt homogent material. Det skulle kunna försämra trissans snurrtid då den kan börja snurra ojämnt. Det är något som jag tror linolja skulle kunna lösa. Genom att lägga trissan i ett linoljebad under en längre tid så borde trissan mättas och då bli mer homogen. Den lite glesare vårveden bör suga upp mer linolja än den tätare höstveden och då borde det bli en jämnare relation de emellan.
4.3 Svarvning
Tekniken jag kommer att använda för att tillverka trissorna är svarvning. Svarvning är ett mycket gammalt hantverk och antas vara ca 5000 år gammal. Det äldsta bevis på att svarvning förekommit är dock på 300 f.Kr. Det beviset kommer från den egyptiske prästen Petosiris grav där man på en relief kan se två män arbeta vid en svarvliknande anordning.7 Svarvning är en optimal metod för att tillverka trissor då axeln som den snurrar runt vid svarvningen också är den axel som trissan snurrar runt. Det innebär att det är lika långt ut till den yttersta punkten från mittaxeln runt om hela trissan. Det bör förhindra att trissan väger olika på olika sidor och då snurra utan att börja vobbla.
Min ursprungliga ide på tillvägagångssätt för att tillverka alla trissor var att bygga en
kopieringsjig till svarven. Det är en modul som möjliggör kopiering av profiler till svarvämnet. Med hjälp av modulen skulle jag kunna lasra ut en profil och sedan överföra den till biten jag svarvar på. Ritningarna till en sådan jig fick jag från youtube av en person som har kontot ”kennyearrings1”.8 Jiggen bygger på att den har två spetsar som är placerade i samma djup, men på två olika platser. En i nederkant och en i överkant. Spetsen längst ner följer profilen som är utlasrad (se bild 9). Den spets som är placerad upptill är ett svarvstål. Det är
svarvstålet som avverkar på svarvämnet. Då de är placerade på samma djup så kommer svarvstålet avverka material tills spetsen nedtill tar i profilen. Profilen blir alltså som ett stopp för spetsen och således också för svarvstålet. Jag trodde att en sådan jig skulle vara lämpad för att tillverka trissor, det visade sig dock att så inte var fallet. Svarvningen blev väldigt grov och krävde mycket putsande med slippapper. Anledningen till att det blev så grovt kan ha varit att det inte var någon vinkel på stålet. Stålet skrapade således bort
7 Ljungberg, Gert. A:son Ljungberg, Inger. Svensson, Bengt. Träsvarvning. ICA Bokförlag. Västerås. 2002.
8 Youtube. 2019. Lathe Duplicator Part 1.
material istället för att skära bort det. Ytterligare en anledning kan ha varit att stålet var spetsigt. Det blir då väldigt svårt att få en jämn avverkning på svarvämnet.
Efter att jiggen visade sig vara obrukbar för detta ändamål så valde jag att istället svarva för hand. Det är en metod som jag känner mig bekväm med och kändes som det enda
alternativet.
Bild 10. Handsvarvning. Här formas spetsen.
4.4 Förklaring av faktorer
• När jag mäter spetshöjd så mäter jag från den punkt som tar i när trissan slutar snurra och välter. Se figur 1.
Bild 9. En bild på den svarvjig jag byggde. Den nedre delen följer profilen och den övre avverkar på svarvämnet.
• Pinntjockleken mäter jag där jag håller när jag snurrar trissan. Ibland är pinnen tjockare ner mot kroppen än där jag håller.
• Med diameter menar jag trissans kropps diameter. Se figur 1
4.5 Tester
Då det kan vara svårt att svarva exakt likadana trissor så kommer varje trissa utsättas för olika tester för att visa att de är jämförbara. Det första testet genomförs när trissan kommer från svarven. Därefter ändrar jag något och testar samma trissa igen. Exakt vad jag ändrar går att läsa i kapitel 5. Jag väger också alla trissor efter varje test. Testerna utförs på en plexiglasskiva med en ram runt som ska förhindra att trissor trillar av. Det finns chans till det när jag snurrar igång trissorna. För att förhindra att trissorna ska börja ”dansa omkring” så använder jag mig av ett vattenpass för att säkerställa att plexiglasskivan ligger helt plant. Varför jag valt plexiglas är för att det är en yta som är helt slät och mjukare än de träslag som jag använder i trissorna. Då bör trissorna inte skadas när jag snurrar de.
Pinnlängd Spetslängd Diameter Pinnlängd Spetshöjd Diameter Figur 1
6. Redovisning av resultat
Här redovisar jag de resultat jag fått från mina tester. Resultaten redovisas med hjälp av diagram. Varje diagram har ”tid” på x-axeln. På y-axeln finns alla de parametrar jag testar. Pinnlängd, pinntjocklek, vikt, diameter på kroppen och spetshöjd. Det är medelvärdet på de fem bästa snurren som visas som i diagrammen. Därefter visas påverkan av ytbehandling och sist påverkan av god och dålig aerodynamik. Tabellerna som diagrammen bygger på är redovisade i bilaga 2.
6.1 Påverkan av faktorer
Diagram 1
Diagrammet visar att pinntjocklek har en viss påverkan på snurrtid. De fem bästa trissorna har dock en pinntjocklek på 5-6 mm.
Diagram 2
Diagrammet visar på att vikt spelar stor roll för att en trissa ska snurra länge. En så tung trissa som möjligt innebär dock inte per automatik att den kommer snurra länge.
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 0 50 100 150 200 250 mm
Påverkan av pinntjocklek på tid
Pinntjocklek (mm) Linjär (Pinntjocklek (mm)) 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 0 50 100 150 200 250 gr am
Påverkan av vikt på tid
Vikt (g) Linjär (Vikt (g))
Diagram 3
Diagrammet visar att de trissor som har lite kortare pinne snurrar längre än de med längre. De 5 bästa hade en pinne som var mellan 15 och 25 mm
Diagram 4
Diagrammet visar inte en tydlig tendens. Svårt att dra slutsatser utifrån den.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 0 50 100 150 200 250 mm
Påverkan av pinnlängd på tid
Pinnlängd (mm) Linjär (Pinnlängd (mm)) 40,0 41,0 42,0 43,0 44,0 45,0 46,0 47,0 0 50 100 150 200 250 Di am et er
Påverkan av diameter på tid
Diameter (mm)
Linjär (Diameter (mm))
Diagram 5
Diagrammet visar att spetshöjd spelar stor roll för trissans snurrtid. En låg spetshöjd borde innebära lång snurrtid.
6.2 Påverkan av ytbehandling
Här går jag först igenom de åtta första trissorna. Jag testar då ytbehandling. Linoljebad och bivax är de ytbehandlingar jag testar.
Diagram 6 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 0 50 100 150 200 250 mm
Påverkan av spetshöjd på tid
Spetshöjd (mm) Linjär (Spetshöjd (mm)) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1 2 3 4 5 6 7 8 Sn urrti d Trissa nr Obehandlad
Behandlad med bivax Behandlad med linolja
På trissa 1,2,5 och 7 testade jag att ytbehandla med bivax. På trissa 3,4,6 och 8 ytbehandlade jag med linoljebad. Jag kunde därefter dra slutsatsen att ytbehandlingen har betydelse för trissans förmåga att snurra länge. Även om det inte var en markant skillnad. Trissor
behandlade med linolja ökade snurrtiden med 21% och bivax ökade med 13%.
Följande diagram visar samtliga trissor innan och efter ytbehandling. Samt skillnaden mellan dessa i snurrtid.
Diagram 7
Diagrammet och visar att det inte alltid är en stor ökning efter linoljebad. Tre trissor snurrar till och med kortare efter linoljebadet. På majoriteten av trissorna är det dock en positiv förändring. Vikt efter bivax finns ej med då viktökningen knappt var märkbar. Varför linoljebad gör så att trissan snurrar längre är svårt att helt fastställa. Det skulle kunna bero på att vikten ökar. Det skulle också kunna bero på att träet blir jämnare i vikten. Vårveden som är gles suger åt sig mer av linoljan än höstveden som är tätare och skillnaden mellan de två blir mindre. Förmodligen är det en kombination av båda alternativen men det skulle kunna finnas fler anledningar också.
0 50 100 150 200 250 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Sn urrti d Trissa nr Tid obehandlad Tid behandlad med bivax Tid behandlad med linolja
6.3 Påverkan av god och dålig aerodynamik
Här testar jag vilken inverkan aerodynamiken har på trissorna. För att testa aerodynamiken så skadar jag ytan på trissorna för att se om det påverkar dess snurrtid. Hur jag skadat ytan går att se i bilaga 1. Det här testet utfördes på trissa 1,2,5,6,7 och 8.
Diagram 8
Enligt diagrammet så kan vi se att snurrtiden påverkas om ytan är skadad på trissan. Samtliga trissor snurrade sämre efter att ytan blivit skadad.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1 2 5 6 7 8 Sn urrti d Trissa nr Oskadad yta Skadad yta
7. Avslutning
7.1 Slutsats
Vad som framgått genom mina kommentarer till diagrammen kan jag sammanfattningsvis säga.
• Jag kunde efter testning av de fyra första trissorna konstatera att vitbok var det träslag som gav längst snurrtid.
• Vikt och spetshöjd är de faktorer som hade mest påverkan på trissans förmåga att snurra länge. En tung trissa med låg spetshöjd bör enligt mina tester ge en trissa som kan snurra länge.
• Pinnlängd spelade övergripande inte lika stor roll, men på de trissor som snurrade längst så var pinnen mellan 15 och 25 mm. Det skulle kunna vara idealhöjden på pinnen.
• Pinntjocklek var inte en av de faktorerna som spelade mest roll. De 5 bästa trissorna var dock mellan 5 och 6 mm. Det skulle kunna vara idealtjockleken på pinnen. • Diameter hade inte betydande effekt på trissan. Spannet mellan trissan med störst
diameter och den med minst diameter är dock inte så stort så det är svårt att dra några slutsatser på det.
• Av de ytbehandlingar jag gjorde på trissorna så var linoljebad den som var gynnsam för snurrtiden.
• Enligt mina tester så påverkade aerodynamiken trissans snurrtid. En skadad yta snurrade en kortare tid än en icke skadad yta.
• Även utformningen av trissan är viktig. De åtta första trissorna skiljer sig från resten och de snurrar avsevärt mycket sämre än de åtta senare. Min gissning är att det beror på att tyngdpunkten är mycket närmre pinnen, spetshöjden och tyngden.
7.2 Diskussion och reflektion
Slutsatserna i min rapport visar endast resultat som jag kunnat mäta eller valt att fokusera på. Det finns säkerligen fler faktorer som spelar in men som jag inte haft möjlighet att testa. Den metod jag använde för att snurra trissorna och få fram data är väldigt grov. Resultaten ska därmed inte betraktas som en sanning eller en fullständig analys av vad det är som gör att trissor snurra länge. Jag anser dock att jag kommit tillräckligt nära sanningen för att kunna svara på frågeställningen i min rapport.
Eventuellt så finns det träslag som skulle lämpa sig bättre än vitbok, men med den tiden jag hade på mig så var det svårt att hinna att testa fler träslag. Stefan Lindström var tydlig med att ett hårt träslag var viktigt och vitbok är det hårdaste träslaget vi har i norden. Det var anledning nog för mig att tidigt fokusera på vitbok.
Det är möjligt att det finns ytbehandlingar som påverkar snurrtiden mer men med den tiden jag hade på mig så hann jag bara testa två.
Under genomförandet av detta examensarbete spred sig pandemin covid-19 pandemin runt om i världen. Det har påverkat mitt arbete då jag inte kunnat vara i skolan i samma
utsträckning och inte heller åka på studieresor som eventuellt kunnat gynna mitt examensarbete.
Såhär i efterhand så tycker jag att det övergripande har varit kul att genomföra denna
rapport. Det som var den jobbigaste biten för mig var att inte kunna vara i skolan i början. På grund av covid-19 pandemin fick vi inte vara i skolan om vi inte hade dispens. Det gjorde att jag gick miste om den så viktiga spontandialogen studenter och lärare emellan. Under mina år på Malmstens så har hel del ideér och tankar kommit till under luncherna eller i
korridorerna på skolan. Stöter man på ett problem så finns det säkerligen någon i ens närhet som kan hjälpa en att komma in på rätt spår. Det har gjort att jag uppskattar
spontandialogen oerhört mycket mer nu.
Det har varit kul att få möjlighet att jobba med diagram i excel. Det är inget jag gjort tidigare, men något som jag kommer vilja göra mer av i framtiden. Det är en speciell känsla att
knappa in en massa siffror som kan vara svåra att tyda och sen få ett diagram tillbaka som visar exakt hur det ligger till.
Från början så tänkte jag att jag skulle bygga en kopieringsjig till svarven. Då skulle jag kunna producera likadana trissor och testa de mot varandra. Jag gjorde ett försök att tillverka en sådan mall men den blev inte lyckad. Emellertid är detta något jag i framtiden skulle vilja undersöka mer då det skulle kunna tillföra en till nivå på testerna.
I ett framtida scenario hade det varit kul att utveckla dessa tester för att kunna inkludera ytterligare faktorer och få en ännu större kunskap kring vad det är som gör att en trissa kan snurra länge.
Min arbetsmetod jag använt mig av för att genomföra rapporten, att först ta reda på
teoretiska förutsättningar med hjälp av en sakkunnig och sedan använda den kunskapen när jag började med det praktiska tycker jag verkligen var givande. Dialogen med Stefan
Lindström hade verkligen saknats om den inte funnits med. Den visar på att det är viktigt att ta tillvara på allas olika styrkor och kunskaper om vi ska ta oss framåt på ett rationellt och kunskapsbaserat sätt i forskning. Det ligger också i linje med den grunden som Malmstens vilar på. Utgå från en teoretisk och vetenskaplig grund som sedan kan övergå till beprövad erfarenhet.
Hur min rapport är relevant utanför mitt ämnesområde har jag väldigt svårt att ha kunskap kring i nuläget. Det som jag tror att min rapport kommer användas till mest är om någon skulle vilja utveckla deras trissor eller kanske börja svarva trissor. Jag har svårt att se hur man skulle kunna applicera den kunskap jag fått fram till något annat än trissor, men
förhoppningsvis så är det på grund av att jag inte kan avgöra det nu. Om några år så kanske jag har fått en bättre inblick i fler ämnesområden och kan då avgöra om det går att applicera på andra platser. Det skulle vara kul om min rapport hjälper till att utveckla svarvkursen som alla ettor går på höstterminen. När tävlingen ”längst snurr” ska avgöras. I bästa fall kommer fler trissor snurra längre.
8. Källförteckning
8.1 Tryckta källor
Dahlgren, T. Wistrand, S. och Wiström, M. (2004). Nordiska träd och träslag. Arkus: Stockholm.
Ljungberg, Gert. A:son Ljungberg, Inger. Svensson, Bengt. (2002). Träsvarvning. ICA Bokförlag. Västerås.
8.2 Internetkällor
World YoYo Contest. 2018. Spintop Rules. http://wyyc2018.com/spintop-rule/ (hämtad 7/4-2020)
Youtube. 2016. Top spinning for over 50 minutes - Official World Record. https://www.youtube.com/watch?v=NUxemAvWSSA&t=33s (hämtad 13/4)
8.3 Muntliga källor genom samtal och mail, 2020
Leif Burman – ansvarig för möbelsnickeriprogrammet, Malmstens Stefan Lindström – Biträdande professor, Linköpings Universitet
8.4 Bildförteckning
Bild 1: https://en.treechildren.com.hk/products/wooden-spinning-top Bild 2: http://www.yoyomuseum.com/museum_view.php?action=profiles&subaction=spintop Bild 3: https://www.alibaba.com/product-detail/Wholesale-Mexican-Classic-Mesquite-Wooden-Spinning_60577309786.html Bild 4: https://museum.wales/traditional_toys/whip_and_top/ Bild 5: https://en.wikipedia.org/wiki/Teetotum Bild 6: https://www.etsy.com/listing/687590352/g-top-mo-baby-spinning-spring-tin-top Bild 7: https://www.youtube.com/watch?v=NUxemAvWSSA&t=33s Bild 8: https://www.youtube.com/watch?v=NUxemAvWSSA&t=33s Bild 9: https://www.woodsmithplans.com/plan/lathe-duplicator/ Bilder 10 - 47 : Privata bilder8.5 Bilagor
Bilaga 1I den här bilagan presenterar jag de trissor som testen utförts på.
Överst står namnet på trissan och vilket träslag den är tillverkad i. Sedan följer en tabell som redogör för namn, vad som gjorts, dimensioner och vikt på varje trissa. Mått benämns i mm och vikt i gram. Därefter visas bilder på hur trissan ser ut. Observera att namn på trissan står under bilden. På platser där bild saknas så har det som gjorts på trissan ej påverkat dess yttre. Efter det följer en tabell som redogör för alla snurrtider, i sekunder, för vardera trissa. De rödmarkerade siffrorna är de bästa tiderna vilket medelvärdet beräknas på som kommer att användas i alla tabeller och diagram.
Trissa 4.3 har legat i linoljebad i 6 dagar. Varför jag inte lät alla göra det var för att jag bedömde att trissan var tillräckligt mättad efter 24 timmar. Det baserar jag på att vikten ökade mest de första 24 timmarna. Därefter ökade vikten marginellt.
Trissa 1
Vitbok
1.1 1.2 1.3 Från svarv, obehandlad Bivax Bivax och skadad yta 5,7 5,7 5,7 9,2 9,2 9,2 29 29 29 44 44 44 10 10 10 1.1 1.2 1.3 39 63 62 42 68 65 51 68 66 51 69 67 56 71 67 57 72 68 63 74 68 67 75 70 68 75 75 73 75 78 57 71 69 66 74 72 Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurrTrissa 2
Vitbok
2.1 2.2 2.3
Från svarv, obehandlad
Bivax Bivax och skadad yta
5,7 5,7 5,7 9,16 9,19 9,11 31 31 31 46 46 46 11 11 11 2.1 2.2 2.3 54 68 50 58 57 53 58 69 55 60 69 57 64 71 58 64 74 58 65 74 60 65 75 62 69 75 63 73 76 64 63 71 58 67 75 61 Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Antal sekunder per snurr
Trissa 3
Bok
3.1 3.2 3.3
Från svarv, obehandlad Linoljebad i 24 h Linoljebad i 6 dagar
5,3 5,3 5,3 7,68 10,18 10,81 30 30 30 45,13 45,13 45,13 11 11 11 3.1 3.2 3.3 51 46 56 53 51 55 53 52 56 55 56 58 56 56 59 56 56 61 57 57 61 64 59 66 64 60 66 66 60 71 58 55 61 61 58 65 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd Bild 15. Trissa 3.1
Trissa 4
Bok
4.1 4.2
Från svarv, obehandlad Linoljebad
5,7 5,7 6,51 9,3 30 30 43,55 43,55 9 9 4.1 4.2 39 42 45 44 46 45 48 49 48 57 48 58 50 60 53 60 55 62 57 73 49 55 53 63 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Bild 16. Trissa 4.1 Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd
Trissa 5
Vitbok
5.1 5.2 5.3
Från svarv, obehandlad Bivax Bivax och borrad
7,2 7,2 7,2 9,33 9,33 8,6 31 31 31 44,67 44,67 44,67 12 12 12 5.1 5.2 5.3 32 51 33 43 52 34 47 53 35 47 54 37 48 54 38 50 57 38 53 59 38 57 60 38 57 61 39 60 64 43 49 57 37 55 60 39 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd
Trissa 6
Vitbok
6.1 6.2 6.3
Från svarv, obehandlad Linoljebad Linoljebad och förstörd yta 7,2 7,2 7,2 9,15 12,05 12,05 30 30 30 44 44 44 12 12 12 6.1 6.2 6.3 40 60 57 43 60 63 44 62 63 50 62 65 53 67 67 54 68 67 59 71 70 59 72 70 60 73 71 60 78 73 52 67 67 58 72 70 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd
Trissa 7
Vitbok
7.1 7.2 7.3
Från svarv, obehandlad Bivax Bivax och yta putsad med 60 papper
5,5 5,5 5,5 8,41 8,41 8,41 27 27 27 40,43 40,43 40,43 12 12 12 7.1 7.2 7.3 47 55 58 51 62 64 52 63 64 52 65 65 54 66 66 56 67 66 58 68 67 58 69 67 60 69 68 60 71 71 55 66 66 58 69 68 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd
Trissa 8
Vitbok
8.1 8.2 8.3
Från svarv, obehandlad Linoljebad Linoljebad och förstörd yta
5 5 5 8,3 11,01 11,01 30 30 30 42,75 42,75 42,75 12 12 12 8.1 8.2 8.3 44 58 58 50 69 67 50 71 68 52 73 68 54 73 69 54 75 70 56 76 72 57 77 73 59 79 75 62 83 76 54 73 70 58 78 73 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd
Trissa 9
Vitbok
9.1 9.2 9.3
Från svarv, obehandlad Linoljebad Linoljebad och kortare pinne
5,22 5,22 5,8 15,08 17,69 17 35 35 23 42,69 42,69 42,69 4,5 4,5 4,5 9.1 9.2 9.3 112 115 145 122 123 145 128 127 147 135 127 163 137 133 166 138 138 167 139 143 178 145 145 180 159 146 180 161 146 184 138 134 166 148 144 178 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Bild 25. Trissa 9.1 Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd
Trissa 10
Vitbok
10.1 10.2 10.3
Från svarv, obehandlad Linoljebad Linoljebad och kortare pinne 5,6 5,6 5,6 14,55 17,25 16,35 33 33 17 40,97 40,97 40,97 6 6 6 10.1 10.2 10.3 115 121 122 128 124 132 129 125 135 130 128 140 134 130 142 134 132 143 136 132 145 136 134 149 147 138 153 147 147 153 134 131 141 140 137 149 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Bild 28. Trissa 10.1 Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd Bild 29. Trissa 10.1
10.4
Linoljebad, kortare och smalare pinne. 5 15,94 17 40,97 6 10.4 117 119 127 129 131 132 132 133 143 155 131,8 140,8 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd Bild 30. Trissa 10.4
44
Trissa 11
Vitbok
11.1 11.2 11.3
Från svarv, obehandlad Bivax Bivax och linoljebad
6,46 6,46 6,46 18,59 18,59 21,4 35 35 35 42,23 42,23 42,23 4,5 4,5 4,5 11.1 11.2 11.3 130 117 127 139 125 135 142 125 135 142 134 139 144 136 141 144 139 150 150 144 151 150 144 152 154 155 154 165 155 160 146 137 144 153 147 153 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd
45
11.4 11.5
Bivax, linoljebad och
kortare pinne Bivax, linoljebad, kortare och smalare pinne
6,24 5,51 20,95 20,53 23 23 42,23 42,23 4,5 4,5 11.4 11.5 157 103 164 115 164 120 165 120 167 127 169 131 173 141 177 144 178 163 185 167 170 133 176 149 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Bild 33. Trissa 11.4 Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd
Trissa 12
Vitbok
12.1 12.2 12.3
Från svarv, obehandlad Linoljebad Linoljebad och kortare pinne
5,5 5,5 6,9 11,57 13,92 12,43 39 39 14 41,23 41,23 41,23 3,5 3,5 3,5 12.1 12.2 12.3 102 127 80 103 129 80 106 134 88 106 135 89 106 135 100 108 135 104 110 140 109 110 145 112 112 146 116 115 148 120 108 137 99,8 111 143 112 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr
Bild 34. Trissa 12.1 Bild 35. Trissa 12.1 Bild 36. Trissa 12.3
Pinntjocklek Vikt
Pinnlängd Diameter Spetshöjd
47
Trissa 13
Vitbok
13.1 13.2 13.3
Från svarv, obehandlad Smalare pinne Smalare och kortare pinne 6,2 5,5 5,8 21,69 21,67 21,29 35 35 19 42,22 42,22 42,22 3,1 3,1 1,5 13.1 13.2 13.3 136 97 119 137 110 126 139 122 127 140 123 132 141 125 135 149 140 139 150 142 140 151 150 148 151 152 155 156 153 183 145 131 140 151 147 153 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd
13.4
Smalare pinne, kortare pinne och linoljebad
6 24,75 18,5 42,22 1,5 13.4 153 178 180 183 183 184 187 192 193 200 183,3 191,2 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd
Trissa 14
Vitbok
14.1 14.2 14.3
Från svarv, obehandlad Kortare pinne Kortare pinne och linoljebad
5,94 5,94 5,94 12,48 12,14 14,87 39 23 23 44,28 44,28 44,28 3,7 3,7 3,7 14.1 14.2 14.3 100 122 110 101 130 106 103 136 114 106 136 114 115 140 118 119 140 120 119 140 120 120 144 126 127 167 127 134 168 137 114 142 119,2 124 152 126 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd
Trissa 15
Vitbok
15.1 15.2 15.3
Från svarv, obehandlad Efter linoljebad Kortare pinne
5,21 5,35 6,45 17,4 19,9 19,63 23 23 14,5 43,44 43,42 43,42 2,5 2,5 2,5 15.1 15.2 15.3 108 155 105 110 159 110 110 166 114 110 167 125 113 171 127 116 177 130 123 178 130 138 186 133 142 187 145 161 197 147 123 174 127 136 185 137 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera de) Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd Bild 44. Trissa 15.3 Bild 42. Trissa 15.1 Bild 43. Trissa 15.2
Trissa 16
Vitbok
16.1 16.2 16.3
Från svarv, obehandlad Efter linoljebad 12 h Kortare pinne
5,7 5,7 5,7 16,47 18,45 18,45 24 24 16 44,19 44,19 44,19 3 3 3 16.1 16.2 16.3 109 173 149 114 179 170 116 183 177 126 185 180 126 185 185 129 186 185 143 186 188 145 188 188 148 194 202 152 200 203 131 186 183 143 191 193 Antal sekunder per snurr Medel av fem bästa snurr (rödmarkera Medel av alla snurr Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd Bild 47. Trissa 16.3 Bild 45. Trissa 16.1 Bild 46. Trissa 16.2
Bilaga 2
Här redovisas alla de tabeller som diagrammens data bygger på.
Tabellen visar alla trissors dimensioner samt medelvärdet på de fem bästa snurren.
Tabell 1
Pinntjocklek Vikt Pinnlängd Diameter Spetshöjd Tid
1.1 5,7 9,20 29 44,0 10,0 66 1.2 5,7 9,22 29 44,0 10,0 74 1.3 5,7 9,20 29 44,0 10,0 72 2.1 5,7 9,16 31 46,0 11,0 67 2.2 5,7 9,19 31 46,0 11,0 75 2.3 5,7 9,11 31 46,0 11,0 61 3.1 5,3 7,68 30 45,1 11,0 61 3.2 5,3 10,18 30 45,1 11,0 58 3.3 5,3 11,91 30 45,1 11,0 65 4.1 5,7 6,51 30 43,6 9,0 53 4.2 5,7 9,30 30 43,6 9,0 63 5.1 7,2 9,33 31 44,7 12,0 55 5.2 7,2 9,33 31 44,7 12,0 60 5.3 7,2 8,60 31 44,7 12,0 39 6.1 7,2 9,15 30 44,0 12,0 58 6.2 7,2 12,05 30 44,0 12,0 72 6.3 7,2 12,05 30 44,0 12,0 70 7.1 5,5 8,41 27 40,4 12,0 58 7.2 5,5 8,41 27 40,4 12,0 69 7.3 5,5 8,41 27 40,4 12,0 68 8.1 5,0 8,30 30 42,8 12,0 58 8.2 5,0 11,01 30 42,8 12,0 78 8.3 5,0 11,01 30 42,8 12,0 73 9.1 5,2 15,08 35 42,7 4,5 148 9.2 5,2 17,69 35 42,7 4,5 144 9.3 5,8 17,00 23 42,7 4,5 178 10.1 5,6 14,55 33 41,0 6,0 140 10.2 5,6 17,25 33 41,0 6,0 137 10.3 5,6 16,35 17 41,0 6,0 149 10.4 5,0 15,94 17 41,0 6,0 141 11.1 6,5 18,59 35 42,2 4,5 153 11.2 6,5 18,59 35 42,2 4,5 147 11.3 6,5 21,40 35 42,2 4,5 153 11.4 6,2 20,95 23 42,2 4,5 176 11.5 5,5 20,53 23 42,2 4,5 149 12.1 5,5 11,57 39 41,2 3,5 111 12.2 5,5 13,92 39 41,2 3,5 143 12.3 6,9 12,43 14 41,2 3,5 112 13.1 6,2 21,69 35 42,2 3,1 151 13.2 5,5 21,67 35 42,2 3,1 147 13.3 5,8 21,29 19 42,2 1,5 153 13.4 6,0 24,75 18,5 42,2 1,5 191 14.1 5,9 12,48 39 44,3 3,7 124 14.2 5,9 12,14 23 44,3 3,7 152 14.3 5,9 14,87 23 44,3 3,7 126 15.1 5,2 17,40 23 43,4 2,5 136 15.2 5,4 19,90 23 43,4 2,5 185 15.3 6,5 19,63 14,5 43,4 2,5 137 16.1 5,7 16,47 24 44,2 3,0 143 16.2 5,7 18,45 24 44,2 3,0 191 16.3 5,7 18,45 16 44,2 3,0 193
Denna tabell redovisar hur de åtta första trissorna snurrade innan och efter ytbehandling.
obehandlad Vikt obehandlad Tid
Vikt efter linoljebad 24 h Viktökning efter linoljebad 24 h Tid behandlad med bivax Tid behandlad med linolja Bivax % mot obehandlad Linolja % mot obehandlad 1 9,20 66 74 13% 2 9,16 67 75 11% 3 7,68 61 10,18 32,6% 65 6% 4 6,51 53 9,30 42,9% 63 19% 5 9,33 55 60 9% 6 9,15 58 12,50 36,6% 72 24% 7 8,41 58 69 18% 8 8,30 58 11,01 32,7% 78 35% 13% 21%
Här redovisas hur alla trissor snurrade innan och efter ytbehandling.
Namn Vikt obehandlad Tid
Vikt efter linoljebad 24 h Viktökning efter linoljebad 24 h Tid behandlad med bivax Tid behandlad med linolja Bivax % mot obehandlad Linolja % mot obehandlad 1 9,20 66 74 13% 2 9,16 67 75 11% 3 7,68 61 10,18 32,6% 65 6% 4 6,51 53 9,30 42,9% 63 19% 5 9,33 55 60 9% 6 9,15 58 12,50 36,6% 72 24% 7 8,41 58 69 18% 8 8,30 58 11,01 32,7% 78 35% 9 15,08 148 17,69 17,3% 144 -3% 10 14,55 140 17,25 18,6% 137 -2% 11 18,59 153 21,40 15,1% 153 1% 12 11,57 111 13,92 20,3% 143 29% 13 21,69 151 24,75 14,1% 153 14 12,48 152 14,87 19,2% 126 -17% 15 17,40 136 19,90 14,4% 185 36% 16 16,47 143 18,45 12,0% 191 33% 12,7% 14,5%
Här redovisas hur trissa 1,2,5,6,7 och 8 snurrade innan och efter ytan blev skadad
Trissa Tid oskadad yta Tid skadad yta Skadad yta % mot oskadad yta
1 74 72 -3% 2 75 61 -19% 5 60 39 -35% 6 72 70 -3% 7 69 68 -1% 8 78 73 -6%
