Relationen mellan failure trap- strategin, depressiva symptom och alkoholproblematik bland studenter
Veronica K. Finnanger & Victoria L. Grandin Örebro Universitet
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka om den teoretiska modellen failure trap- strategin kan förklara alkoholproblematik och depression bland studenter, samt om strategin kan förklara alkoholproblematik ut-över depression. Vi belyser även om strategin bidrar till det dubbelrik-tade sambandet mellan alkoholproblematik och depression. Deltagare var 358 universitetsstudenter vid ett mellanstort svenskt universitet. Deltagarna svarade på en onlinebaserad enkät rörande depressiva symptom, alkoholvanor och användandet av failure trap- strategin. Data analyserades genom korrelations-och regressionsanalyser. Resul-taten visade att failure trap- strategin inte verkar förklara alkoholpro-blematik. Däremot har den en viss betydelse för depressiva symptom bland studenter. Failure trap- strategin verkar inte bidra till sambandet mellan alkoholproblematik och depression.
Nyckelord: Failure trap-strategin, alkoholproblematik, depressiva symptom, studenter.
Handledare: Håkan Stattin Psykologi C
VT 2015
The Relationship Between the Failure Trap- Strategy, Depressive Symptoms and Alcohol Related Problems in University Students
Veronica K. Finnanger & Victoria L. Grandin Örebro University
Abstract
This study aims to examine whether the failure trap- strategy explains alcohol related problems and depressive symptoms among Swedish university students. We also discuss whether the failure trap strategy contributes to the bidirectional relationship between alcohol related problems and depression. Participants were 358 university students at a medium sized Swedish university, who responded to an online survey. Data was analyzed through correlational and regression analyses. Re-sults suggest that the failure trap- strategy does not explain alcohol re-lated problems among university students. However, it might be useful as part of an explanation for depressive symptoms among students. The strategy does not seem to contribute to the relationship between depres-sion and alcohol related problems.
Keywords: Failure trap-strategy, alcohol related problems, depressive symptoms, students.
Relationen mellan failure trap- strategin, depressiva symptom och alkoholproblematik bland studenter
Alkohol är ett berusningsmedel som verkar vara vanligt förekommande bland
universitetsstudenter. Studier visar på att denna grupp dricker både ofta och mycket(McBride, Barrett & Moore, 2014; Wicki, Kuntsche & Gerhard, 2010). För de allra flesta är relationen till alkohol oproblematisk. Dock utvecklar vissa studenter någon form av alkoholproblematik. Ett högt och frekvent alkoholintag, såkallat riskbruk, har visat sig vara utbrett bland studenter (Elgàn, Gripenberg, Jalling, Jägerskog & Källmèn, 2014; Heather et al., 2011; Simons, Wills & Neal, 2014; Sotos et al., 2015).En sådan alkoholkonsumtion har visats vara förknippat med en rad negativa konsekvenser för studenterna, såsom akademiska misslyckanden (Perkins, 2002) och arbetslöshet efter avslutade studier (Arria et al., 2013). Det ökar även risken för andra typer av
alkoholproblematik så som alkoholrelaterade skador och alkoholberoende (Sotos et al., 2015), vilka också är förekommande bland studenter (Perkins, 2002; Heather et al., 2011; Ross & Tisdall, 1994). Alkoholproblematik i form av riskbruk, beroende och alkoholrelaterade skador förekommer alltså bland studenter, och har negativa konsekvenser. Därför är det viktigt att minska förekomsten av alkoholproblematik bland denna grupp.
För att minska förekomsten av alkoholproblematik bland studenter är det viktigt att förstå vilka faktorer som bidrar till utvecklandet av alkoholproblematik. Depression, vilket kort kan beskrivas som ett affektivt tillstånd av nedstämdhet och hopplöshet (World Health Organization, WHO, 2015), har visats öka risken för alkoholproblematik, exempelvis riskbruk och beroende (McPherson & Martin, 2010). Samtidigt kan alkoholproblematik öka risken för utvecklandet av depression. Det finns alltså ett dubbelriktat samband mellan dessa fenomen (McPherson & Martin, 2010) och det behövs en ökad förståelse för detta.
Att det finns ett dubbelriktat samband skulle kunna bero på att det är en tredje faktor som ligger till grund för både alkoholproblematik och depression. En sådan faktor skulle kunna bidra med en förklaring till det dubbelriktade sambandet mellan alkoholproblematik och depression, och samtidigt förklara dessa fenomen bättre än de förklarar varandra. Failure trap- strategin skulle
kunna vara en sådan faktor. Failure trap- strategin är en teoretisk modell som redogör för hur ett mönster av passivitet, undvikanden av uppgifter och förväntningar om att misslyckas kan leda en person in i problematiska beteenden och depression (Nurmi, 1993). I denna studie vill vi därför undersöka relationen mellan failure trap- strategin och alkoholproblematik i form av konsumtion, beroende och alkoholrelaterade skador, samt relationen mellan failure trap- strategin och
depression bland studenter. Vidare vill vi undersöka om failure trap- strategin kan förklara dessa typer av alkoholproblematik utöver depression. Således är det alltså alkoholproblematik som denna studie inriktar sig på. Huruvida alkoholproblematik eller failure trap- strategin bäst förklarar
depression behandlas inte.
Alkoholproblematik är ett brett begrepp som syftar till olika typer av alkoholkonsumtion och konsekvenser av denna (Johanson & Wirbing, 1999). Termerna riskbruk, beroende och alkoholrelaterade skador beskriver olika typer av alkoholproblematik. Ett beroende av alkohol utvecklas när en person under en längre tid och i stor utsträckning konsumerar alkohol. Symptom på alkoholberoende är att en person känner ett starkt sug efter att inta alkohol, upplever toleransökning och abstinens. Personen tappar ofta kontrollen över sitt drickande, och alkoholen får många gånger en dominerande roll i personens liv (WHO, 2015). Termen alkoholrelaterade skador åsyftar de problem och skador som orsakas av ett skadligt bruk av alkohol. Med ett skadligt bruk av alkohol menas att konsumtionen orsakar skador (WHO, 2015). Dessa kan vara fysiska, såsom
alkoholförgiftning eller olyckor, psykiska, såsom depressiva symptom eller ångest, eller sociala, såsom interpersonella konflikter och bråk. (Jarl et al., 2006; Perkins, 2002). Riskbruk, eller riskfylld alkoholkonsumtion, syftar till en alkoholkonsumtion som ökar riskerna för att psykiska och fysiska skador, såsom ångest och hjärtrytmrubbningar, ska uppstå till följd av konsumtionen (Johanson & Wirbing, 1999). Eftersom en riskfylld alkoholkonsumtion ofta kritiseras av riskbrukarens
omgivning kan den även leda till konflikter och på så vis ge upphov till sociala problem (Wennberg, Källmèn, Hermansson & Bergman, 2006). Riskbruk definieras som konsumtionen av 14 respektive nio glas eller mer för män respektive kvinnor per vecka. Så kallat berusningsdrickande eller
standardglas eller mer vid ett tillfälle för män respektive kvinnor, klassas också som riskbruk (Franck & Hedberg, 2014). Riskbruk, beroende och alkoholrelaterade skador är alltså termer som beskriver olika typer av alkoholproblematik.
I denna studie har vi inte fokuserat på huruvida deltagarnas alkoholkonsumtion kan
klassificeras som riskbruk. Det är studenternas konsumtion, beroende och alkoholrelaterade skador vi avser att undersöka. Då riskbruk är en central komponent i ett antal studier som ligger till grund för denna uppsats samt att riskbruk är en typ av alkoholkonsumtion som är utbredd bland studenter (se t.ex. Sotos et al., 2015; Elgàn et al., 2014; Heather et al., 2011) har vi ändå valt att beskriva denna problematik.
Alkoholproblematik har visat sig både föregå och föregås av depression och depressiva symptom. Depression är ett tillstånd som kännetecknas av bland annat tungsinne, energiförlust, sänkt självkänsla och sömnrubbningar (WHO, 2015) och har hög förekomst bland studenter (Ibrahim, Kelly, Adams & Glazebrook, 2013). Bland studenter har depressiva symptom visats öka sannolikheten för att dricka i ensamhet, vilket i sin tur ökar risken för alkoholrelaterade problem (Keough, O'Connor, Sherry & Stewart, 2015). Studenter som lider av depression och använder alkohol för att hantera negativa känslor har också visats ha ökad risk för alkoholproblematik (Gonzales, Reynolds & Skewes, 2011). Depressiva symptom har visats ha en direkt effekt på alkoholrelaterade problem och samvarierade med högre nivåer av alkoholrelaterade problem bland kvinnliga studenter (Harell, Slane & Klump, 2009). Andra studier indikerar att alkoholproblematik istället föregår depressiva symptom. En studie fann att studenter som skattade sig själva som
riskbrukare även uppvisade högre nivåer av depressiva symptom (Geisner, Mallett & Kilmer, 2012). En annan studie visade att alkoholmissbruk och- beroende predicerade utbrottet av och ökade sannolikheten för depression hos personer som inte tidigare drabbats av depression (Boschloo, van den Brink, Penninx, Wall & Hasin, 2012). En litteraturgenomgång visade att en hög
alkoholkonsumtion ökade risken för att utveckla depression med mellan 40 och 90 procent men även att förekomsten av depression ökade risken för en hög alkoholkonsumtion med mellan 50 och 100 procent (Malmgren, Ljungdahl & Bremberg, 2008). En storskalig studie hittade starka
dubbelriktade samband mellan depression och alkoholproblematik, däribland beroende (Grant et al., 2006). Det finns alltså ett dubbelriktat samband mellan alkoholproblematik och depression. Det indikeras både att det finns en dubbelriktat kausal relation mellan de två fenomenen (Boden & Ferguson, 2011) och att sambandet delvis kan förklaras av riskfaktorer som ligger till grund för både depression och alkoholproblematik (Scholes- Balog, Hemphill, Patton & Toumbourou, 2015; Selkie, Kota, Chan & Moreno, 2015). Det kan alltså vara så att en tredje faktor ligger bakom båda dessa problem, och på så vis bidrar till det dubbelriktade sambandet. En sådan faktor skulle även kunna förklara alkoholproblematik utöver depression.
Failure trap- strategin är en teoretisk modell som skulle kunna förklara hur
alkoholproblematik och depression uppstår. Modellen redogör för hur en persons låga självkänsla, passivitet, undvikande av uppgifter och förväntningar om att misslyckas skapar en ond cirkel som kan leda till utvecklandet av depression och olika problembeteenden, exempelvis arbetslöshet (Nurmi, 1993; Nurmi, Salmela- Aro & Routsalainen, 1994). Detta mönster fungerar som ett tillvägagångsätt- alltså en strategi- personer tillämpar i samband med prestationer och göromål (Nurmi et al., 1994). Failure trap- modellen utvecklades när teorierna om self-handicapping (Berglas & Jones, 1978) och learned helplessness (Abramson, Seligman & Tisdale, 1978) inte räckte till för att förklara det tanke- och handlingsmönster som uppvisades av personer med anpassningssvårigheter och problembeteenden (Nurmi et al., 1994). Failure trap- strategin är alltså en teoretisk modell som redogör för hur ett mönster av tankar och beteenden som personer tillämpar kan leda till problembeteenden och depression.
Enligt modellen är utgångspunkten för failure trap- strategin en persons låga självkänsla. På grund av sin låga självkänsla utgår personen från att denne kommer att misslyckas i sina
prestationer och företaganden. Med andra ord utvecklar personen misslyckandeförväntningar på grund av sin låga självkänsla. Dessa misslyckandeförväntningar gör att personen ägnar sig åt aktiviteter och beteenden som inte är relevanta för uppgiften i fråga, istället för att arbeta målorienterat. Ett exempel är studenten som förväntar sig att bli underkänd på en tentamen och därför festar istället för att studera inför provet. Personen utvecklar alltså det som kan kallas för ett
uppgiftsundvikande beteende. När personen undviker uppgifter framför att koncentrera sig på uppgiften eller utmaningen ifråga, resulterar detta i att personen gång på gång misslyckas i sina företaganden. Personen utgår från att det är dennes otillräcklighet och brist på förmåga som orsakar det ständiga misslyckandet. När personen tillskriver orsakerna bakom misslyckandena till sin egen person förstärks personens låga självkänsla och misslyckandeförväntningar. På sikt leder detta till att personen utvecklar ett passivt förhållningssätt till utmaningar och undviker uppgifter i allt större utsträckning. Dessa processer fortsätter som en ond cirkel, och blir som en fälla som personen fångas i. Enligt teorin leder detta över tid till utvecklandet av depressiva symptom och
problembeteenden (Nurmi, 1993; Nurmi et al., 1994). En person som uppvisar ett mönster av låg självkänsla, misslyckandeförväntningar, uppgiftsundvikanden och passivitet kan alltså sägas tillämpa failure trap- strategin, vilket kan leda till utvecklandet av problembeteenden och depression.
Litteraturen på failure trap- strategin är mycket begränsad. Endast ett fåtal tidigare studier har undersökt sambandet mellan failure trap- strategin och olika problembeteenden, exempelvis långtidsarbeteslöshet (Nurmi et al., 1994; Nurmi, Salmela- Aro, Anttonen & Kinnunen, 1992, refererat i Nurmi, 1993) och kriminalitet (Selin, u.å., refererat i Nurmi, 1993). Ingen har undersökt om failure trap- strategin kan förklara depression och alkoholproblematik. Det saknas alltså
kunskap om failure trap- strategins betydelse för alkoholproblematik och depression.
Det finns studier som visar att de enskilda komponenterna av failure trap- strategin, alltså misslyckandeförväntningar, passivitet och uppgiftsundvikanden, samvarierar med depressiva symptom. En studie fann höga nivåer av depressiva symptom bland personer som uppvisade misslyckandeförväntningar och uppgiftsundvikande beteenden (Nurmi, Berzonsky, Tammi & Kinney, 1997). En annan studie fann att ju mer unga använde strategier bestående av
misslyckandeförväntningar, uppgiftsundvikanden och passivitet, desto högre nivåer av depressiva symptom uppvisade de (Aunola, Stattin & Nurmi, 2000). Det finns alltså studier som indikerar att de enskilda komponenterna av failure trap- strategin har ett samband med depressiva symptom.
Andra studier har visat att strategier, som enligt Nurmi et al. (1994) liknar failure trap-strategin, är relaterade till både depression och alkoholproblematik. Dessa strategier är learned helplessness (Abramson et al., 1978) och self-handicapping (Berglas & Jones, 1978). Learned helplessness, eller inlärd hjälplöshet, går ut på att personer som upprepade gånger utsättas för negativa händelser lär sig att förvänta att de inte kan göra något för att kontrollera eller påverka situationer de befinner sig i, vilket resulterar i att de blir passiva (Abramson et al., 1978). Self- handicapping går ut på att personer som tillämpar denna strategi försöker lägga skulden för eventuella misslyckanden på externa faktorer och situationer för att skydda sin självkänsla. Därför ägnar de sig ibland åt uppgiftsundvikande beteenden för att skapa situationer som kan användas som ursäkter vid eventuella misslyckanden (Berglas & Jones, 1978). Båda dessa strategier har identifierats förekomma i studentpopulationer (Schwinger, Lemmer, Wirthweuin & Steinmayer, 2014; Noel & Lisman, 1980; Eronen, Nurmi & Salmela- Aro, 1998). Studier har visat att inlärd hjälplöshet har ett samband både med depression och alkoholproblematik (Sitharthan, Hough, Sitharthan & Kavanagh; 2001; Thornton et al., 2003), även bland studenter (Noel & Lisman, 1980). Vad gäller self-handicapping har alkoholkonsumtion lyfts fram som ett exempel på ett
uppgiftsundvikande beteende som används för att skapa situationer som kan fungera som ursäkter för eventuella misslyckanden (Berglas & Jones, 1978). Studier har visat att personer som tillämpar self- handicapping strategin dricker oftare och mer än personer som inte använder denna strategi, och det har argumenterats att self- handicapping kan leda till substansrelaterade problem (Berglas & Jones, 1978; Tucker, Vuchinich & Sobell, 1981; Zuckerman & Tsai, 2005; Wilson, 1987).
Strategier som är snarlika failure trap-strategin strategin har alltså visat sig ha ett samband med både alkoholproblematik och depression.
Enligt Nurmi et al. (1994) liknar failure trap strategin både learned helplessness och self- handicapping i flera avseenden. En hög nivå av uppgiftsundvikande är karakteristisk för både failure trap- strategin och self handicapping. Låg självkänsla, passivitet och självanklagelse för misslyckanden kännetecknar både learned helplessness och failure trap- strategin.
strategin liknar alltså strategier som har visats ha ett samband både med alkoholproblematik och depression. Detta väcker frågan om det samma är fallet för failure trap- strategin. Om så är fallet, skulle det kunna öppna för att failure trap- strategin bidrar till det dubbelriktade sambandet mellan alkoholproblematik och depression och därmed även för möjligheten att failure trap- strategin förklarar alkoholproblematik utöver depression. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida failure trap- strategin kan förklara alkoholproblematik och depressiva symptom bland studenter. Vi vill även undersöka om strategin kan förklara alkoholproblematik utöver effekten av depressiva symptom. Mer specifikt vill vi undersöka a) om failure trap- strategin samvarierar med och kan förklara alkoholproblematik i form av konsumtion, beroende och alkoholrelaterade skador bland studenter, b) om failure trap- strategin samvarierar med och kan förklara depressiva symptom bland studenter, och c) om failure trap- strategin kan förklara alkoholproblematik bland studenter utöver depression. Denna studie baseras på tvärsnittsdata och kan därför inte säga något om kausala förhållanden. Den bidrar ändå till att svara på frågorna kring huruvida failure trap- strategin bidrar till det dubbelriktade sambandet mellan alkoholproblematik och depression samt huruvida failure trap- strategin är av större vikt än depression för alkoholproblematik bland studenter.
Frågeställningar
Förklarar failure trap- strategin alkoholproblematik bland studenter? Förklarar failure trap- strategin depressiva symptom i denna grupp?
Kan failure trap- strategin förklara alkoholproblematik bland studenter utöver effekten av depressiva symptom?
Metod Deltagare
I studien deltog 358 studenter vid ett mellanstort svenskt universitet. Åldersspannet var mellan 18 och 50 år (M= 23,5, SD= 3,82). Av de deltagande var 287, eller 80,2 %, kvinnor och 71, eller 19,8 %, män. Studenterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Kravet för att delta var att man var studerande. Det utgick ingen ersättning för att delta i studien.
För att undersöka förekomsten av alkoholproblematik, depressiva symptom och
användandet av failure trap- strategin skapade vi en enkät bestående av 42 frågor från tre olika självskattningsformulär. I vår enkät ingick två frågor om kön och ålder, 10 frågor om
alkoholkonsumtion och alkoholproblematik, 10 frågor rörande depressiva symptom och 20 frågor rörande failure trap- strategin.
Alkoholproblematik. För att mäta alkoholproblematik använde vi oss av en svensk
översättning av screeninginstrumentet Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT, Saunders, Aasland, De la Fuente & Grant, 1993;Wennberg et al., 2006). AUDIT är ett väletablerat
självskattningsinstrument som används för att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion och
alkoholproblematik bland vuxna. Instrumentet är utformat som ett frågeformulär bestående av tio frågor som handlar om det senaste årets alkoholkonsumtion och konsumtionens konsekvenser. Frågorna utgör tre olika subskalor: Alkoholkonsumtion, Alkoholberoende och Alkoholrelaterade skador. De första tre frågorna utgör subskalan Alkoholkonsumtion. Denna subskala avser att mäta personens alkoholkonsumtion, närmare bestämt hur ofta och hur mycket personen dricker, genom frågor som “hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?”. Fråga ett har fem olika svarsalternativ från 1 (aldrig) till 5 (fyra gånger/vecka eller mer). Fråga två har fem olika svarsalternativ från 1 (1-2) till 5 (10 eller fler). Fråga tre har fem olika svarsalternativ från 1 (aldrig) till 5 (dagligen eller nästan varje dag). De nästa tre frågorna utgör subskalan Alkoholberoende. Denna subskala avser att mäta symptom på alkoholberoende, exempelvis personens kontroll över drickandet och alkoholens dominans i personens tillvaro, genom frågor som “Hur ofta under det senaste året har du inte kunnat sluta dricka sedan du börjat?”. Svarsalternativen för dessa tre frågor sträcker sig från 1 (aldrig) till 5 (dagligen eller nästan varje dag). De resterande fyra frågorna utgör subskalan Alkoholrelaterade skador. Denna subskala avser att mäta förekomsten av
alkoholrelaterade skador och problem, exempelvis i vilken utsträckning alkoholkonsumtionen har orsakat fysisk, psykisk eller social skada på personen eller dennes omgivning, genom frågor som “Hur ofta under det senaste året har du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grund av ditt drickande?”. Två av dessa frågor besvarades med svarsalternativ från 1 (aldrig) till 5 (dagligen eller
nästan varje dag), och två frågor besvarades med svarsalternativ från 1 (nej) till 3 (ja, under det senaste året).
Failure trap- strategin. För att mäta användandet av failure trap- strategin använde vi 20 påståenden från självskattningsformuläret Strategy and Attribution Questionaire for Adolescents (Nurmi & Stattin, 1998). Detta formulär är en reviderad version av The Strategy and Attribution Questionnaire (SAQ, Nurmi, Salmela- Aro & Haavisto, 1995). Påståendena utgör subskalorna Misslyckandeförväntningar, Uppgiftsundvikanden och Passivitet. Påståendena som utgör subskalan Misslyckandeförväntningar rör bland annat personens förväntningar till sin egen kapacitet, genom påståenden som “Jag har inte riktigt tilltro till min förmåga att klara av svåra uppgifter”.
Påståendena som utgör subskalan Uppgiftsundvikanden rör personens förmåga att ägna sig åt sådant som är relevant för uppgiften, genom påståenden som “Om det dyker upp en svår uppgift så väljer jag snabbt att göra något annat”. Påståendena som utgör subskalan Passivitet rör passivt beteende och förhållningssätt genom påståenden som “När jag inte klarar av att hantera en situation blir jag passiv och gör ingenting”. För varje påstående finns fyra svarsalternativ som sträcker sig från 1 (stämmer precis) till 4 (stämmer inte alls). Reliabiliteten på varje subskala mättes utifrån
Cronbach`s alfa med följande resultat: Misslyckandeförväntningar (a =.79), Uppgiftsundvikanden (a = .80) och Passivitet (a = .79).
Depressiva symptom. För att mäta förekomsten av depressiva symptom använde vi en skala baserad på screeningverktyget The Centre for Epidemiological Studies- Depression Scale (CES-D, Radloff, 1977). CES-D är ett självskattningsformulär som mäter förekomsten av depressiva
symptom genom 20 olika påståenden. Påståendena rör tankar, känslor och beteenden som har förekommit under den senaste veckan, till exempel “under den senaste veckan har jag känt mig för trött för att orka göra något”, “under den senaste veckan har jag oroat mig för sånt som jag inte brukar oroa mig för” och “under den senaste veckan har jag inte kunnat känna mig glad även om min familj eller mina vänner försökt pigga upp mig”. För varje påstående finns fyra olika
svarsalternativ från 1 (inte alls) till 4 (ofta). I vår enkät använde vi en kortare skala baserad på CES-D (Amnå, Ekström, Kerr & Stattin, 2009). Skalan bestod av 10 av de ursprungliga 20 påståendena
från CES-D. Även i denna version fanns fyra svarsalternativ för varje påstående, från 1(inte alls) till 4 (ofta). Reliabiliteten för depressionsskalan mättes med Cronbach`s alfa (a =.89).
Procedur
Vi samlade in data genom att skapa en internetbaserad enkät i internetprogrammet Google Forms. Genom detta program kan man skapa olika frågeformulär och enkäter. Därefter lade vi ut en länk till den internetbaserade enkäten i Örebro universitets Facebook-grupp för studenter. I samband med att vi lade upp länken gav vi en kort presentation av oss själva och studien, och uppmanade gruppens medlemmar att delta. Då svarsfrekvensen var låg vid första försöket lade vi efter tio dagar upp länken i Facebookgruppen på nytt och uppmanade igen gruppens medlemmar att delta. Efter detta pågick datainsamlingen i ytterligare fyra dagar. Datainsamlingen pågick således i totalt 14 dagar. Deltagarna skickade in sina ifyllda enkäter genom det internetbaserade program vi hade skapat enkäten i. Svaren på alla enkäter lagrades i detta program. Enkäterna kunde inte spåras till avsändaren och själva enkäten innehöll inga frågor om personalia. Deltagande var alltså anonymt. Statistiska analyser
Vi sammanställde och analyserade insamlade data i statistikprogrammet SPSS. Inledningsvis genomfördes en frekvensanalys för att se medelvärde och standardavvikelser på samtliga variabler. Vidare skapades ett summamått bestående av de tre komponenterna av failure trap strategin, alltså misslyckandeförväntningar, uppgiftsundvikanden och passivitet. Detta för att det är kombinationen av dessa tre faktorer som, enligt den teoretiska modellen, utgör failure trap- strategin. Summamåttet presenteras i resultatdelen som failure-trap. Därefter utfördes en korrelationsanalys mellan alla variabler, det vill säga summamåttet failure-trap, misslyckandeförväntningar, uppgiftsundvikanden, passivitet, depressiva symptom, konsumtion, beroende och skador. Detta för att undersöka om alla variabler korrelerade med varandra.
För att svara på frågan om huruvida failure trap- strategin kan förklara depressiva symptom och alkoholproblematik bland studenter genomfördes enkla regressionsanalyser. För att säkerställa att depression förklarade alkoholproblematik genomfördes enkla regressionsanalyser med
multivariata regressionsanalyser för att svara på frågan om huruvida failure trap-strategin förklarade de olika aspekterna av alkoholproblematik utöver effekten av depression. I regressionsanalyserna användes summamåttet failure-trap. När begreppet failure trap- strategin används i
resultatredovisningen är det alltså resultaten av analyser genomfört med summamåttet vi syftar till. Resultat
En sammanställning över medelvärdet och standardavvikelsen av summamåttet failure-trap samt de enskilda komponenterna av failure trap- strategin, depressiva symptom och de olika aspekterna av alkoholproblematik utfördes genom en frekvensanalys.
Tabell 1
Medelvärde och standardavvikelse för de enskilda komponenterna av failure trap- strategin, summamåttet failure- trap, konsumtion, beroende, skador och depression.
Variabel n M SD Failure- Trap 358 2,05 ,54 Misslyckandeförväntningar 358 2,02 ,61 Uppgiftsundvikande 358 2,07 ,56 Passivitet 358 2,05 ,65 Konsumtion 358 2,48 ,73 Beroende 358 1,27 ,41 Skador 358 1,42 ,44 Depression 358 2,04 ,67
Not. n = antal deltagare; M = medelvärde; SD = standardavvikelse
En korrelationsanalys utfördes för att undersöka om samtliga variabler korrelerade med varandra. Resultatet presenteras i tabell 2. Failure trap- strategin korrelerade positivt med depressiva symptom, r (358) =, 53, p <, 01, beroende, r (358) =, 19, p <, 01 och alkoholrelaterade skador,
r (358) =, 15, p <, 01. Depression korrelerade positivt med beroende, r (358) =, 13, p <.05, och alkoholrelaterade skador, r (358) =, 23, p <, 01. Varken failure trap- strategin eller depressiva symptom hade något samband med alkoholkonsumtion. Resultatet tyder på att tillämpandet av failure trap- strategin är associerat med att uppvisa depressiva symptom, symptom på
depressiva symptom är också associerat med att uppvisa symptom på beroende och alkoholrelaterade skador, men inte heller med att konsumera alkohol.
Tabell 2
Pearsonkorrelationer mellan sumammåttet failure- trap samt de enskilda komponenterna av failure trap- strategin, konsumtion, beroende, skador och depression
F.T. M.F. U.U. P. Depression Konsumtion Beroende Skador
F.T. - ,87** ,89** ,90** ,53** -,00 ,19** ,15** M.F. - ,64** ,73** ,47** - ,01 ,10 ,09 U.U. - ,70** ,44** ,03 ,23** ,16** P. - ,50** -,03 ,17** ,15** Depression - ,03 ,13* ,23** Konsumtion - ,49** ,57** Beroende - ,61** Skador - Not. *p<, 05; ** p <, 01
F.T.= Summamåttet failure- trap; M.F.= Misslyckandeförväntningar; U.U.= Uppgiftsundvikande; P= Passivitet.
Kan failure trap- strategin förklara alkoholproblematik och depressiva symptom bland studenter?
För att undersöka om failure trap- strategin förklarar depressiva symptom och de olika aspekterna av alkoholproblematik bland studenter, genomfördes enkla regressionsanalyser. Resultatet redovisas i tabell 3. Failure trap- strategin förklarade 28 % av variansen i depressiva symptom bland studenterna, F (1, 356) = 136,90, p <, 001. Studenter som tillämpade failure trap- strategin hade högre sannolikhet att uppvisa depressiva symptom, (β =, 53, p <, 001). Failure trap- strategin förklarade 3,6 % av variansen i beroende bland studenterna, F (1, 356) = 13,45, p <, 001. Studenter som tillämpade failure trap- strategin hade högre sannolikheten att ha symptom på alkoholberoende, (β =, 19, p <, 001). Failure trap- strategin förklarade 2,4 % av variansen i alkoholrelaterade skador bland studenterna, F (1, 356) = 8,67, p <, 01. Studenter som tillämpade failure trap- strategin hade högre sannolikhet att uppleva eller ha upplevt alkoholrelaterade skador (β =, 15, p <, 01). Failure trap- strategin förklarade inte variationen i konsumtion. Studenter som tillämpade failure trap- strategin hade alltså högre sannolikhet att uppvisa depressiva symptom,
alkoholrelaterade skador och symptom på beroende. Att tillämpa failure trap- strategin ökade däremot inte sannolikheten för att konsumera alkohol.
Tabell 3
Sammanfattning av enkla regressioner med failure- trap som prediktor
Variabel F B SE R2 β t sig Depression 136,90*** ,66 ,06 ,28 ,53 11,70 .000 Konsumtion ,002 -,00 ,07 ,00 -,00 -,04 ,966 Beroende 13,45*** ,15 ,04 ,04 ,19 3,67 ,000 Skador 8,67** ,13 ,04 ,02 ,15 2,95 ,003 Not. **p <, 01; ***p <, 001
Kan failure trap- strategin förklara alkoholproblematik utöver effekten av depression? För att svara på frågan om huruvida failure trap- strategin kan förklara de olika aspekterna av alkoholproblematik utöver effekten av depression genomfördes först enkla regressioner med depression som prediktor för att säkerställa att även depression kunde förklara alkoholproblematik bland studenterna. Resultatet redovisas i tabell 4. Resultaten visade att depressiva symptom
förklarade 2 % av variationen i alkoholberoende bland studenterna, F (1,356) = 6,04, p <, 05, och 5 % av variationen i alkoholrelaterade skador, F (1,356) = 19,46, p <, 001. Studenter som uppvisade depressiva symptom hade högre sannolikhet att uppvisa symptom på alkoholberoende (β =, 13, p <, 01) och alkoholrelaterade skador (β =, 22, p <, 001)
Tabell 4
Sammanfattning av enkel regression med depression som prediktor
Variabel F B SE R2 β t sig
Konsumtion ,31 ,03 ,06 ,00 ,03 ,55 ,580
Beroende 6,04* 0,08 0,03 0,02 0,13 2,46 ,014
Skador 19,46*** ,15 ,03 ,05 ,22 4,41 ,000
Not. *p <, 05; *** p <, 001
Därefter genomfördes multivariata regressionsanalyser. En multivariat regressionsanalys visade att variationen i alkoholkonsumtion inte signifikant kunde förklaras av kombinationen av failure trap- strategin eller depressiva symptom. Studenternas alkoholkonsumtion verkar alltså inte påverkas av varken tillämpandet av failure trap- strategin eller av depressiva symptom.
Tabell 5
Sammanfattning av multivariat regression på konsumtion
Variabel B SE β t sig. Failure trap -,03 ,09 -,03 -,39 ,694 Depression ,05 ,07 ,04 ,68 ,499 R2 ,00 F ,23 Not. p >, 05
Ytterligare en multivariat regressionsanalys visade att 3,8 % av variansen i symptom på alkoholberoende bland deltagarna signifikant förklarades av kombinationen av failure trap- strategin och depressiva symptom, F (2, 355) = 6,92, p <, 01. Att tillämpa failure trap-strategin ökade
sannolikheten att uppvisa symptom på beroende (β =, 17, p <, 01). Depressiva symptom hade däremot inte en signifikant effekt på alkoholberoende. Således verkar failure trap- strategin öka sannolikheten för alkoholberoende utöver effekten av depression.
Tabell 6
Sammanfattning av multipel regression på beroende
Variabel B SE β t sig. Failure trap ,13 ,05 ,17 2,77 ,006 Depression ,03 ,04 ,04 ,65 ,518 R2 ,04 F 6,92** Not. **p <, 001
Den tredje multivariata regressionsanalysen visade att 5,3 % av variansen i alkoholrelaterade skador förklarades av kombinationen av failure trap- strategin och depressiva symptom, F (2, 355) = 10.02, p <, 001. Personer som uppvisade depressiva symptom hade större sannolikhet att uppleva eller ha upplevt alkoholrelaterade skador, (β =, 20, p <.01). Att tillämpa failure trap- strategin hade dock inte en signifikant effekt på alkoholrelaterade skador. Således verkar depressiva symptom öka sannolikheten för alkoholrelaterade skador utöver effekten av tillämpandet av failure trap- strategin.
Tabell 7
Sammanfattning av multipel regression på skador
Variabel B SE β t sig. Failure trap ,04 ,05 ,05 ,78 ,436 Depression ,13 ,04 ,20 3,34 ,001 R2 ,05 F 10,02*** Not. ** p <, 001.
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka om failure trap- strategin kunde förklara
alkoholproblematik och depressiva symptom bland studenter och om failure trap- strategin kunde förklara alkoholproblematik utöver depression. Resultaten visade att tillämpandet av failure trap strategin var associerat med depressiva symptom bland studenterna, och att strategin förklarade 28 % av variationen i depressiva symptom bland studenterna. Dessa resultat indikerar att
tillämpandet av failure trap-strategin är av viss betydelse för depressiva symptom bland studenter. Men eftersom strategin endast förklarar en viss del av studenters depressiva symptom indikerar det att faktorer utöver misslyckandeförväntningar, uppgiftsundvikanden och passivitet påverkar
studenters depressivitet.
Tillämpandet av failure trap- strategin var även associerad med alkoholberoende och alkoholrelaterade skador bland studenterna. Dock förklarade strategin endast 4 % av variationen i beroende och 2 % av variationen i alkoholrelaterade skador. Strategin hade inget samband med studenternas konsumtion. En liten del, närmare bestämt 4 % av variationen i symptom på
alkoholberoende och 5 % av variationen i alkoholrelaterade skador bland studenterna, berodde på kombinationen av depressiva symptom och failure trap- strategin. Failure trap- strategin förklarade endast alkoholberoende utöver effekten av depression.Det indikerar att tillämpandet av failure trap- strategin endast är av liten vikt för alkoholproblematik bland studenter och att strategin inte lämpar sig för att förklara alkoholproblematik utöver depression.
Tidigare studier har visat att ett kognitivt och beteendemässigt mönster som överensstämmer med failure trap- strategin kan ligga till grund för problembeteenden som kriminalitet (Selin, u.å., refererat i Nurmi, 1993) och långtidsarbetslöshet (Nurmi et al., 1994; Nurmi et al., 1992, refererat i Nurmi, 1993). Tidigare studier har även funnit att misslyckandeförväntningar, uppgiftsundvikanden och passivitet, alltså failure trap- strategins komponenter, har ett samband med depressiva symptom (Nurmi et al., 1997; Aunola et al., 2000; Selin, u.å., refererat i Nurmi, 1993; Eronen et al., 1998). Resultatet av vår studie visar att tillämpandet av failure trap-strategin är associerat med depressiva symptom bland studenter, men endast i liten grad med alkoholproblematik i form av beroende och
skador och inte alls med konsumtion. På så vis bidrar vår studie till att öka kunskapen kring vilka problem och problematiska beteenden tillämpandet av failure trap- strategin bland studenter är associerat med. Den bidrar även till att exkludera förklaringsmöjligheter för alkoholproblematik bland studenter.
Vår studie visar att failure trap- strategin inte har något samband med alkoholkonsumtion, och att strategin endast förklarar en begränsad del av alkoholberoende och alkoholrelaterade skador bland studenter. En förklaring till detta kan vara att studenters drickande orsakas av positiva
faktorer snarare än negativa. Att festa eller gå på krogen kan vara ett sätt att knyta kontakter och bygga upp ett socialt nätverk. Korridorsfester, nollningar och andra studentarrangemang kan hjälpa studenter att komma in i och bli en del av någon form av gemenskap. Tentafester kan ge studerande möjlighet att ventilera stress och känslor kring en tentamen med andra i samma situation. En ny undersökning av organisationen IQ och Sveriges Studentkårer hade som syfte att undersöka studenters upplevelse av och inställning till alkoholkonsumtion samt vilken roll alkohol har i
studentlivet (Elgàn et al., 2014). Resultaten visade bland annat att majoriteten av studenterna såg en måttlig alkoholkonsumtion i sociala sammanhang som något positivt och funktionsfyllande.
Resultaten visade även att studenterna ansåg alkohol vara en självskriven och central del av olika studenttraditioner och aktiviteter, såsom sittningar, nollningar och tentafester. Av studien framkom också att de studenter som drack alkohol deltog oftare och mer i olika aktiviteter jämfört med icke- konsumenterna. Studenterna ansåg dessutom att det skulle vara svårare att passa in i studenttillvaron om man valde att inte dricka (Elgàn et al., 2014). Liknande resultat har hittats i andra studier
(Loxton, Bunker, Dingle & Wong, 2015; van Damme et al., 2013). Med detta i åtanke kan alkohol ses som ett medel som främjar något positivt och önskvärt för studenter, exempelvis social
gemenskap, snarare än något som används som en konsekvens av låg självkänsla, misslyckanden, passivitet eller uppgiftsundvikanden. Detta skulle kunna förklara failure trap- strategins svaga betydelse för konsumtion, beroende och alkoholrelaterade skador bland studenterna i vår studie.
En annan förklaring till de svaga resultaten mellan failure trap- strategin och
studie (Eronen et al., 1998) undersöktes användandet av olika dysfunktionella kognitiva strategier bland universitetsstudenter. Failure trap- strategin visade sig inte vara bland de strategier
studenterna använde sig av. Författarna argumenterar att universitetsstudenter är en grupp
människor som har lyckats eftersom att de tagit sig till universitetet. Då failure trap- strategin enligt teorin ska leda till misslyckanden, kan detta vara en anledning till att man inte hittar personer som tillämpar denna strategi i ett urval av universitetsstudenter (Eronen et al., 1998). Genom att undersöka sambandet mellan failure trap- strategin och alkoholproblematik på en annan grupp människor skulle strategin möjligtvis fungera bättre som förklaringsmodell för alkoholproblematik.
Enligt teorin leder tillämpandet av failure trap- strategin över tid till utvecklandet av
depression. Vår studie visar att failure trap-strategin är associerat med och kunde förklara 28 % av variationen i depressiva symptom bland studenterna. Även om resultaten visar att failure trap- strategin endast förklarar en del av variationen i studenters depressiva symptom, indikerar de ändå att ett mönster av låg självkänsla, misslyckandeförväntningar, uppgiftsundvikanden och passivitet ökar risken för depressiva symptom bland studenter. På så vis ger våra resultat stöd till teorin om att failure trap- strategin skulle kunna leda till depression.
Ett oväntat fynd i vår studie var att depressiva symptom inte hade något samband med alkoholkonsumtion, och endast ett svagt samband med alkoholberoende och alkoholrelaterade skador. Detta resultat är inte i enlighet med vad tidigare forskning har påvisat angående sambandet mellan depression och alkoholproblematik. En förklaring till detta resultat kan vara att alkohol, som vi tidigare har diskuterat, är ett medel som främjar något positivt och önskvärt för studenterna, och att drickande därför är relaterat till positiva snarare än negativa känslor. En annan förklaring kan vara att de studenterna i vår studie inte lider av depressiva symptom i någon större utsträckning. En tredje förklaring kan vara att könsskillnader har påverkat resultatet. Depression har högre prevalens bland kvinnor (Kuehner, 2003) medan alkoholproblematik har högre prevalens bland män (Chartier, Hesselbrock & Hesselbrock, 2011). Vårt sampel bestod av 80 % kvinnor, vilket kan betyda att depression är mer förekommande än alkoholproblematik i den population vi har studerat. Detta kan
i sin tur bidra till det svaga sambandet mellan depression och alkoholproblematik. Detta är dock bara spekulationer.
Det finns flera begränsningar med denna studie. En begränsning är att vi på grund av tidsbrist använde oss av ett bekvämlighetsurval, vilket kan ha påverkat resultatet. En annan begränsning är att vårt sample enbart består av universitetsstudenter. Eronen et al. (1998) argumenterar att universitetsstudenter är en grupp människor som, i ett akademiskt avseende, är framgångsrika, och att detta kan förklara varför de inte lyckades identifiera denna strategi i en studie på universitetsstudenter. Om det skulle vara så att failure trap- strategin är sällsynt bland universitetsstudenter, kan detta ha påverkat vårt resultat då vi enbart har undersökt
universitetsstudenter. En betänklighet med vår studie är att den är en tvärsnittstudie. Eftersom alkoholproblematik och depression är besvär som utvecklas över tid, vore kanske en longitudinell studie ett mer lämpligt sätt att undersöka relationerna mellan dessa variabler. En annan betänklighet är att de internetbaserade enkäterna vi använde för att samla in data kunde åtkommas av vem som helst som var medlem i Facebookgruppen vi la ut enkäten i, och att det var möjligt för samma person att fylla i enkäten flera gånger.
Failure trap- strategin är ett ämne som inte har studerats i någon större utsträckning. Det är därför en styrka att vår studie belyser denna strategi, eftersom den bidrar med ny kunskap på ett outforskat område. Enligt teorin som ligger till grund för failure trap- strategin är det framför allt i prestationssammanhang denna strategi spelar en central roll, och att vara studerande innebär att man befinner sig i ett prestationssammanhang. På så vis är det en styrka att den population vi har
undersökt är studenter. Att vi har undersökt studenter kan dessutom vara en styrka eftersom det finns anledning att tro att studenter dricker både ofta och mycket (Elgàn et al., 2014). Detta implicerar att studenter är en bra grupp att använda för att undersöka alkoholproblematik.
Ytterligare en styrka med vår studie är att den identifierar failure trap- strategin som en faktor som ökar sannolikheten för depressiva symptom bland studenter. Detta innebär att studien bidrar med kunskap som kan öka förståelsen för en problematik som är vanligt förekommande, även bland studenter (Ibrahim et al., 2013).
Vår studie visar att ett mönster av låg självkänsla, misslyckandeförväntningar,
uppgiftsundvikande beteenden och passivitet inte verkar vara av vikt för alkoholproblematik bland studenter. Det indikerar att failure trap- strategin inte är en lämplig modell för att förklara
alkoholproblematik bland studenter, och att den heller inte bidrar till det dubbelriktade sambandet mellan alkoholproblematik och depression. Även om resultaten i vår studie var svaga fanns det ändå signifikanta samband mellan strategin, alkoholrelaterade skador och beroende. Innan man helt avskriver failure trap- strategins betydelse för alkoholproblematik kan det därför vara värt att testa strategins samband med alkoholproblematik bland andra populationer, exempelvis bland personer som lider av en diagnosticerad alkoholproblematik. Detta skulle kunna vara en utgångspunkt för vidare forskning på failure trap- strategin. Vad gäller depression så verkar tillämpandet av failure trap- strategin vara av betydelse för denna problematik bland studenter. Vidare forskning skulle därför kunna undersöka ett eventuellt kausalt samband mellan strategin och depression. Framtida forskning skulle även kunna undersöka huruvida enskilda komponenter i strategin, exempelvis uppgiftsundvikande, spelar en framträdande roll för utvecklandet av depression.
Alkoholproblematik är förekommande bland universitetsstudenter och leder till en rad negativa konsekvenser. Det är därför viktigt att förstå vilka faktorer som ligger till grund för alkoholproblematik. Denna studie bidrar med insikten om att det tanke- och handlingsmönster som utgör failure trap- strategin inte verkar vara av särskilt vikt för studenters alkoholproblematik, eller för det dubbelriktade sambandet mellan depression och alkoholproblematik. På så vis medverkar studien med kunskap om vilka faktorer som kan uteslutas rörande studenters alkoholproblematik, vilket öppnar för att resurser kan läggas på att undersöka andra faktorer som kan tänkas bidra till utvecklandet av alkoholproblematik bland denna grupp. Studien bidrar även med kunskap om att failure trap- strategin är associerad med depressiva symptom bland studenter. Detta implicerar att det i arbete med studenter som uppvisar depressiva symptom kan vara en idè att försöka jobba med dessa personers självkänsla och sätt att hantera uppgifter och prestationer. Vice verca, kan det vara en idè att försöka identifiera tankesätt och beteenden hos unga vuxna som påminner om failure trap- strategin, och jobba förebyggande med dessa personer för att undvika att de fångas i sin
dysfunktionella strategi och utvecklar depression.
Referenser
Abramson, L. Y., Seligman, M. E., & Teasdale, J. D. (1978). Learned helplessness in humans: Critique and reformulation. Journal of Abnormal Psychology, 87(1), 49-74.
doi:10.1037/0021-843X.87.1.49
Amnå, E., Ekström, M., Kerr, M. & Stattin, H. (2009). Political Socialization and Human Agency: The development of civic engagement from adolescence to adulthood. Statsvetenskaplig Tidsskrift, 111, 27-40.
Arria, A. M., Garnier-Dykstra, L. M., Cook, E. T., Caldeira, K. M., Vincent, K. B., Baron, R. A., & O’Grady, K. E. (2013). Drug use patterns in young adulthood and post-college employment. Drug and Alcohol Dependence, 127(1-3), 23-30. doi:10.1016/j.drugalcdep.2012.06.001 Aunola, K., Stattin, H., & Nurmi, J. (2000). Adolescents' achievement strategies, school adjustment,
and externalizing and internalizing problem behaviors. Journal of Youth and Adolescence, 29(3), 289-306. doi:10.1023/A:1005143607919
Berglas, S. & Jones, E.E. (1978). Drug choice as a self- handicapping strategy in response to non-contingent success. Journal of Personality and Social Psychology, 36(4), 405-417.
doi:10.1037/0022-3514.36.4.405
Boden, J. M., & Fergusson, D. M. (2011). Alcohol and depression. Addiction, 106(5), 906-914. doi:10.1111/j.1360-0443.2010.03351.x
Boschloo, L., van den Brink, W., Penninx, B. H., Wall, M. M., & Hasin, D. S. (2012). Alcohol-use disorder severity predicts first-incidence of depressive disorders. Psychological Medicine, 42(4), 695-703. doi:10.1017/S0033291711001681
Chartier, K. G., Hesselbrock, M. N., & Hesselbrock, V. M. (2011). Alcohol problems in young adults transitioning from adolescence to adulthood: The association with race and gender. Addictive Behaviors, 36(3), 167-174. doi:10.1016/j.addbeh.2010.10.007
Elgàn, T., Gripenberg, J., Jalling, C., Jägerskog, M. & Källmèn, H. (2014). Studentliv och alkoholkultur (IQ Rapport 2014:4). Stockholm: IQ
Eronen, S., Nurmi, J. & Salmela- Aro, K.(1998). Optimistic, defensive- pessimistic, impulsive and self- handicapping strategies in university environments. Learning and Instruction, 8(2), 159-177. doi:10.1016/S0959-4752(97)00015-7
Franck, J. & Hedberg, C. (2014). Alkohol-riskbruk, missbruk och beroende. Stockholm:
Läkemedelsverket. Hämtad 2015-05-17, från http://www.lakemedelsboken.se/t2_ber_alko-hol_2013fm10.html
Geisner, I. M., Mallett, K., & Kilmer, J. R. (2012). An examination of depressive symptoms and drinking patterns in first year college students. Issues in Mental Health Nursing, 33(5), 280-287. doi:10.3109/01612840.2011.653036
Gonzalez, V. M., Reynolds, B., & Skewes, M. C. (2011). Role of impulsivity in the relationship between depression and alcohol problems among emerging adult college drinkers. Experimental and Clinical Psychopharmacology, 19(4), 303-313. doi:10.1037/a0022720 Grant, B. F., Stinson, F. S., Dawson, D. A., Chou, S. P., Dufour, M. C., Compton, W., & Kaplan,
K. (2006). Prevalence and co-occurrence of substance use disorders and independent mood and anxiety disorders: Results from the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions. Alcohol Research & Health, 29(2), 107-120.
Harell, Z., Slane, J.D. & Klump, K.L.(2009). Predictors of alcohol problems in college women: The role of depressive symptoms, dissordered eating, and family history of alcoholism. Addictive Behaviors 34(3), 252-257.doi:10.1016/j.addbeh.2008.10.019
Heather, N., Partington, S., Partington, E., Longstaff, F., Allsop, S., Jankowski, M., & St Clair Gibson, A. (2011). Alcohol use disorders and hazardous drinking among undergraduates at English universities. Alcohol and Alcoholism, 46(3), 270-277. doi:10.1093/alcalc/agr024 Ibrahim, A. K., Kelly, S. J., Adams, C. E., & Glazebrook, C. (2013). A systematic review of studies
of depression prevalence in university students. Journal of Psychiatric Research, 47(3), 391-400.
Jarl, J., Johansson, P., Eriksson, A., Eriksson, M., Gerdtham, U.- G., Hemström, Ö., Hradilova, Se-lin, K. & Ramstedt, M. (2006). Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffek-ter i Sverige 2002 (SoRAD Rapportserie, nr 37). Stockholm: Stockholms universitet, So-RAD.
Johanson, K. & Wirbing, P. (1999). Riskbruk och missbruk. Stockholm: Natur och Kultur
Keough, M. T., O'Connor, R. M., Sherry, S. B., & Stewart, S. H. (2015). Context counts: Solitary drinking explains the association between depressive symptoms and alcohol-related problems in undergraduates. Addictive Behaviors, 42, 216-221.
doi:10.1016/j.addbeh.2014.11.031
Kuehner, C. (2003). Gender differences in unipolar depression: an update of epidemiological Findings and possible explanations. Acta Psychiatrica Scandinavica, 108(3), 163-174. doi:10.1034/j.1600-0447.2003.00204.x
Loxton, N. J., Bunker, R. J., Dingle, G. A., & Wong, V. (2015). Drinking not thinking: A prospective study of personality traits and drinking motives on alcohol consumption across the first year of university. Personality and Individual Differences, 79,134-139.
doi:10.1016/j.paid.2015.02.010
Malmgren, L., Ljungdahl, S. & Bremberg, S. (2008). Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion- Hur hänger det ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till
förebyggande insatser (Statens folkhälsoinstitut, nr R 2008: 37). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
McBride, N.M., Barrett, B. & Moore, K.A. (2014). The Role of Positive Alcohol Expectancies in Underaged Binge Drinking among College Students. Journal of American College Health, 62(6), 370-379. doi:10.1080/07448481.2014.907297
McPherson, A. & Martin, C.R. (2010). A narrative review of the Beck Depression Inventory (BDI) and implications for its use in an alcohol- dependent population. Journal of Phyciatric and Mental Health Nursing, 17(1), 19-30. doi:10.1111/j.1365-2850.2009.01469.x
Noel, N. E., & Lisman, S. A. (1980). Alcohol consumption by college women following exposure to unsolvable problems: Learned helplessness or stress induced drinking? Behaviour Research and Therapy, 18(5), 429-440. doi:10.1016/0005-7967(80)90008-X
Nurmi, J. (1993). Self- handicapping and a failure- trap strategy: a cognitive approach to problem behavior and delinquency. Psychiatrica Fennica, 24, 2475-85.
Nurmi, J., Berzonsky, M.D., Tammi, K. & Kinney, A. (1997). Identity processing orientation, cognitive and behavioural strategies and well-being. International Journal of Behavioral Development, 21(3), 555-570. doi:10.1080/016502597384785
Nurmi, J., Salmela- Aro, K. & Ruotsalainen, H. (1994). Cognitive and attributional strategies among unemployed young adults: a case of the failure- trap strategy. European Journal of Personality, 8(2), 135-148. doi:10.1002/per.2410080205
Nurmi, J., Salmela-Aro, K., & Haavisto, T. (1995). The strategy and attribution questionnaire: Psychometric properties. European Journal of Psychological Assessment, 11, 108-121. Nurmi, J. & Stattin, H. (1998). Strategy and attribution questionnaire for adolescents. Reports.
Finland: University of Jyväskylä
Perkins, H.W. (2002). Surveying the Damage: A review of research on consequences of alcohol misuse in college populations. Journal of Studies on Alcohol, 14, 91-100. doi:
10.15288/jsas.2002.s14.91
Radloff, L. (1977). The CES-D Scale. A Self- Report Depression Scale for Research in the General Population. Applied Psychological Measurement, 1(3), 385-401. doi:
10.1177/014662167700100306
Ross, H. E., & Tisdall, G. W. (1994). Alcohol use and abuse in a university psychiatric health service: Prevalence and patterns of comorbidity with other psychiatric problems. Journal of Alcohol and Drug Education, 39(3), 63-74.
Saunders, J.B., Aasland, O.A., Babor, T.F., De la Fuente, J.R. & Grant, M. (1993). Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on
Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption- II. Addiction, 88(6), 791-804.
Scholes-Balog, K. E., Hemphill, S. A., Patton, G. C., & Toumbourou, J. W. (2015). Relationships between substance use and depressive symptoms: A longitudinal study of Australian Adolescents. The Journal of Early Adolescence, 35(4), 538-561.
doi:10.1177/0272431614540526
Schwinger, M., Wirthwein, L., Lemmer, G., & Steinmayr, R. (2014). Academic self-handicapping and achievement: A meta-analysis. Journal of Educational Psychology, 106(3), 744-761. doi:10.1037/a0035832
Selkie, E. M., Kota, R., Chan, Y., & Moreno, M. (2015). Cyberbullying, depression, and problem alcohol use in female college students: A multisite study. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, 18(2), 79-86. doi:10.1089/cyber.2014.0371
Simons, J. S., Wills, T. A., & Neal, D. J. (2014). The many faces of affect: A multilevel model of drinking frequency/quantity and alcohol dependence symptoms among young adults. Journal of Abnormal Psychology, 123(3), 676-694. doi:10.1037/a0036926
Sitharthan, G., Hough, M. J., Sitharthan, T., & Kavanagh, D. J. (2001). The Alcohol Helplessness Scale and its prediction of depression among problem drinkers. Journal of Clinical Psychology, 57(12), 1445-1457. doi:10.1002/jclp.1108
Sotos, J. R., Gonzalez, Á. L., Martínez, I. P., Rosa, M. C., Herraez, M. S., & Hidalgo, J. L. (2015). Prevalence of hazardous drinking among nursing students. Journal of Advanced Nursing, 71(3), 581-590. doi:10.1111/jan.12548
Thornton, C. C., Patkar, A. A., Murray, H. W., Mannelli, P., Gottheil, E., Vergare, M. J., & Weinstein, S. P. (2003). High- and Low-Structure Treatments for Substance Dependence: Role of Learned Helplessness. The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 29(3), 567-584. doi:10.1081/ADA-120023459
Tucker, J., Vuchinich, R. & Sobell, M. (1981). Alcohol consumption as a self- handicapping strategy. Journal of Abnormal Psychology, 90(3), 220-230. doi: 10.1037/0021-843X.90.3.220
van Damme, J., Maes, L., Clays, E., Rosiers, J. T., van Hal, G., & Hublet, A. (2013). Social motives for drinking in students should not be neglected in efforts to decrease problematic drinking. Health Education Research, 28(4), 640-650. doi:10.1093/her/cyt036
Zuckerman, M., & Tsai, F.F. (2005). Costs of Self-Handicapping. Journal of Personality, 73(2), 411-442. doi:10.1111/j.1467-6494.2005.00314.x
Wennberg, P., Källmèn, H., Hermansson, U. & Bergman, H. (2006). AUDIT. The Alcohol Use Identification Test, AUDIT: MANUAL. Hämtad 2015-05-11, från
http://www.sjuharad.se/bdh_filearea/Missbruksprojektet/AUDIT_svensk_manual_1_0.pdf Wicki, M., Kuntsche, E., & Gmel, G. (2010). Drinking at European universities? A review of
stu-dents' alcohol use. Addictive Behaviors, 35(11), 913-924. doi:10.1016/j.addbeh.2010.06.015 Wilson, G. T. (1987). Cognitive processes in addiction. British Journal of Addiction, 82(4),
343-353. doi:10.1111/j.1360-0443.1987.tb01491.x
World Health Organization. (2015). International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10th Revision (ICS-10)-2015- WHO Version for 2015. Hämtad 2015-06-09, från http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2015/en
